Kommunalekonomiska effekter av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen. Anders Wigren WSP Analys & Strategi. Analys & Strategi.

Transkript

1 Kommunalekonomiska effekter av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen Anders Wigren WSP Analys & Strategi Maj 2009 Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Analys & Strategi

3 Förord Denna PM redovisar översiktligt de kommunalekonomiska effekterna av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen. Uppdraget har genomförts under våren 2009 på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret vid Göteborgs Stad. Arbetet har utförts av fil dr Anders Wigren, seniorkonsult vid WSP Analys & Strategi. Stockholm i maj 2009 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Analys & Strategi

4 Analys & Strategi

5 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING MODELLEN SCENARIER Det är lönsamt med nya jobb oavsett var i regionen de hamnar De förklarande regionala länkarna... 9 BILAGA Analys & Strategi

6 Analys & Strategi

7 Sammanfattning Denna PM analyserar översiktligt de kommunalekonomiska effekterna (beskattningsbar förvärvsinkomst och kommunala nettokostnader) i Göteborg Stad och Mölndal Stad av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen. Resultatet jämförs med en alternativ lokalisering av arbetsplatserna i ett mera perifert läge, modelltekniskt symboliserat av Kungsbacka kommun. Analysen omfattar perioden Slutsatsen av analysen är att det både för Göteborg och för Mölndal är något lönsammare för den kommunala ekonomin att arbetsplatserna lokaliseras till Fässbergsdalen än i ett perifert läge som Kungsbacka. Men skillnaderna i är små. Desto större effekt på den kommunala ekonomin har lokaliseringen av nya arbetsplatser i regionen oavsett om de lokaliseras i Fässbergsdalen eller längre ut i pendlingsregionen som Kungsbacka jämfört med om de inte lokaliseras till Göteborgsregionen. Analysen visar att de positiva kommunalekonomiska effekterna uppkommer på grund av de nya arbetsplatserna lokaliseras så att de blir lätt åtkomliga. Om arbetsplatser lokaliseras till perifera lägen är det viktigt för den kommunala ekonomin att de lokaliseras längs väl utbyggda länkar i den fysiska transportinfrastrukturen. I andra fall måste en utbyggnad av länkarna backa upp de nya perifera lokaliseringarna. Analys & Strategi 1

8 2 Analys & Strategi

9 1 Inledning WSP Analys & Strategi har under hösten 2008 och våren 2009 arbetat med ett uppdrag om utvecklingen av Fässbergsdalen. I uppdraget utarbetades fyra scenarier om utvecklingen av antalet arbetsplatser i Göteborg Stad och Mölndal Stad med konsekvenser för antalet arbetsplatser i Fässbergsdalen fram till I scenarierna hanterades två faktorer som påverkar antalet arbetsplatser i Fässbergsdalen, den allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige och Göteborgsregionen samt den geografiska omlokaliseringen av arbetsplatser inom Göteborgsregionen. Resultatet av scenarioanalysen är att det finns ett utrymme för mellan (alternativ låg) och (alternativ hög) nya arbetsplatser i Fässbergsdalen fram till I detta PM analyseras effekterna på kommunal ekonomi (beskattningsbar förvärvsinkomst och kommunal nettokostnad) av en utbyggnad av arbetsplatser i Fässbergsdalen (FBD). Analysen är avgränsad till kommunerna Mölndal Stad och Göteborg Stad. Att endast alternativ hög analyseras beror på att syftet med detta PM är att ge en kort berättelse av vilka regionala länkarna är mellan utbyggnad av arbetsplatser och kommunal ekonomi. Berättelsen stöds av kvantifierbara effekter genom att analys- och prognosverktyget raps används. Flera alternativ gör att berättelsen tenderar att bli lång och för komplicerad i förhållande till syftet. I analysen redovisas effekterna som skillnader mellan scenarierna och ett referensalternativ som speglar den regionalekonomiska utvecklingen i Göteborgsregionen mellan 2005 och 2025 om enligt de antaganden om bland annat exportutveckling och produktivitetsutveckling som görs i den senaste långtidsutredningen från finansdepartementet. Detta referensalternativ användes i den föregående analysen och presenterades mera i detalj i denna. Det ska påpekas att i båda scenarierna äger det rum en betydande tillväxt i Göteborgsregionen som speglas i referensalternativet. Referensalternativets utfall beskrivs översiktligt i kapitel 3. Med Göteborgsregionen avses den funktionella arbetsmarknadsregionen FA 21 enligt före detta NUTEK: s indelning. I Bilagan framgår vilka kommuner som ingår i Göteborgsregionen. Analys & Strategi 3

10 2 Modellen Modellverktyget raps (regionalt Analys och prognossystem) hanterar de regionala sambanden mellan befolkning, arbetsmarknad, bostadsmarknad och regional ekonomi. Med raps är det möjligt att göra prognoser och scenarier över den regionalekonomiska utvecklingen genom att laborera med olika händelser i regionen, t ex att arbetsplatser byggs ut eller försvinner i hela eller delar av regionen. Modellen bygger på kända samband mellan händelser på arbetsmarknaden dess effekter på befolkningsutveckling, utbud och efterfrågan på arbetskraft samt inpendling och utpendling. I denna analys är effekterna på kommunernas inkomstbas (beskattningsbar förvärvsinkomst) och kommunerna nettokostnader i fokus. Två länkar i den regionala ekonomin påverkar den kommunala ekonomin och beskrivs i Figur 1. Den horisontella länken går via produktionssambanden. När produktionen i en bransch ökar leder detta till ökad efterfrågan på insatsleveranser från andra branscher. Den ökade efterfrågan på insatsleveranser ökar produktionen i de levererande branscherna. I båda branscherna leder produktionsökningen till att efterfrågan på arbetskraft ökar. Efterfrågeökningen möts av ett ökat utbud av arbetskraft som resulterar i ett ökat antal förvärvsarbetande. Detta påverkar den kommunala ekonomin genom att en ökning av antalet förvärvsarbetande leder till en ökning av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. En ökning av efterfrågan på arbetskraft kan under vissa omständigheter leda till en ökad inflyttning av arbetskraft. Då ökar antalet invånare vilket har effekter på de kommunala nettokostnaderna. 4 Analys & Strategi

11 Figur 1 Modellsamband mellan produktionslänkar, arbetsmarknadslänkar och communal ekonomi Produktion bransch 1 Produktion bransch 2 Efterfrågan på arb kraft Efterfrågan på arb kraft Utbud av arb kraft Befolkning Utbud av arb kraft Befolkning Besk bar förv ink Kommunala nettokostnader Besk bar förv ink Kommunala nettokostnader Effekter på kommunal ekonomi Effekter på kommunal ekonomi I en öppen ekonomi behöver inte antalet arbetsplatser (dagbefolkning) vara lika med utbudet av arbetskraft (nattbefolkning). I en öppen ekonomi kan arbetskraften pendla. Detta betyder att dagbefolkningen i en kommun inte behöver vara lika med nattbefolkningen utan skillnaden kan balanseras med pendling. Detta visas i formeln nedan. En kommun där antalet arbetsplatser ökar med 100 och den förvärvsarbetande nattbefolkningen i kommunen ökar med 50 ökar sin nettopendling med 50 personer. Antalet personer som har sin arbetsplats i kommunen men betalar skatt i andra kommuner ökar med 50. Dessa 50 personer och deras hushållsmedlemmar påverkar även de kommunala nettokostnaderna i andra kommuner. Följden av balansering med pendling är att nettot av kostnader och intäkter av nya arbetsplatser i en kommun kan påverkas i flera kommuner. Detta kan ge upphov till ett strategiskt spel där en kommun tjänar på att inte planera för nya arbetsplatser så länge de andra kommunerna gör det. Men om alla kommuner endast ser till sin egen nytta och inte planerar för arbetsplatser förlorar alla kommuner på lång sikt. Det bästa utfallet för alla kommuner blir om de samverkar i att planera för nya arbetsplatser. Balanseringsvillkor vid pendling: Dagbefolkning - Nattbefolkning = Inpendling - Utpendling Analys & Strategi

12 I nästa kapitel ska de kommunalekonomiska effekterna av nya arbetsplatser analyseras för Göteborgs Stad och Mölndals Stad. Startåret är 2005 och horisontåret är Referensalternativet följer de antaganden som den senaste Långtidsutredningen (LU) gjorde om utvecklingen av bland annat exportens utveckling och arbetsproduktivitetens utveckling på branschnivå. Därutöver har det antagits i referensalternativet att arbetsplatserna sprider sig från Göteborgs kommun till Mölndals kommun enligt de antaganden som gjordes i den föregående analysen. Innebörden är att trenden mellan 1993 och 2005, att arbetsplatserna sprids ut från Göteborg till Mölndal, fortsätter även fram till Scenarier I den förra analysen konstaterades att det finns ett utrymme för omkring 9000 nya arbetsplatser i Fässbergsdalen alternativ hög. I två scenarier ska effekterna på kommunal ekonomi av de nya arbetsplatserna analyseras. Det är effekterna i Göteborgs Stad och Mölndals Stad som analyseras. Referensalternativet I referensalternativet ökar befolkningen med drygt personer i Göteborg Stad mellan 2005 och Både dag- och nattbefolkningen ökar med knappt personer under samma period (Tabell 1). I Mölndal Stad ökar befolkningen med knappt med personer och antalet nattbefolkningen ökar med omkring personer. Referensalternativet visar att expansionen i Göteborgsregionen äger rum genom en snabbare tillväxt i kommunerna utanför Göteborg och Mölndal än i dessa två kommuner. En jämförelse mellan Tabell 1 och Tabell 2 visar detta. Exempelvis får Göteborg Stad 38 procent av befolkningstillväxten i referensalternativet. Det är en lägre andel än av andelen av befolkningen i regionen 2005 som var 48 procent. Den geografiska utspridningen av såväl befolkning, dagbefolkning och nattbefolkning är en förutsättning för att regionen ska kunna växa och ställer ökade krav på den regionala samverkan i den fysiska planeringen. Tabell 1 Förändringar i antal personer i referensalternativet Ref alt förändring Göteborg Mölndal Övriga regionen Hela regionen Befolkning Analys & Strategi

13 Dagbefolkning Nattbefolkning Göteborg Mölndal Övriga regionen Hela regionen Befolkning 38% 6% 57% 100% Dagbefolkning 42% 14% 45% 100% Nattbefolkning 32% 6% 62% 100% Tabell 2 Läget vid startåret 2005 Göteborg Mölndal Övriga regionen Hela regionen Befolkning 48% 6% 47% 100% Dagbefolkning 59% 7% 34% 100% Nattbefolkning 46% 6% 48% 100% Scenario 1 (S1): nya arbetsplatser i FBD innebär att arbetsplatser i FBD kommer tillstånd i FBD mellan 2005 och Det är främst kunskapsintensiva tjänstebranscher och övriga tjänstebranscher med en lokal marknad de nya arbetsplatserna finns Scenario 2 (S2):perifer lokalisering av de nya arbetsplatserna innebär att nya arbetsplatser läggs i ett mera perifert läge än i FBD. Scenario 2 är en kopia av scenario 2 i den meningen att de nya jobben är borträknade från referensalternativet. Skillnaden är att i scenario 2 har de nya arbetsplatserna (9 000) lokaliserats i ett mera perifert läge. Modelltekniskt har Kungsbacka kommun symboliserat ett mera perifert läge. 3.1 Det är lönsamt med nya jobb oavsett var i regionen de hamnar Göteborg stad Resultatet av analysen visar att i S1 ökar den beskattningsbara förvärvsinkomsten i Göteborgs stad med drygt 1,5 miljarder kronor jämfört med referensalternativet mellan 2005 och De kommunala nettokostnaderna ökar med 228 miljoner kronor. Ökningen av de kommunala nettokostnaderna utgör knappt 15 procent av ökningen av den beskattningsbara inkomsten. Nettoresultatet mellan Analys & Strategi

14 ökningen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten och ökningen av de kommunala nettokostnaderna blir drygt 1,3 miljarder kronor. I S2 ökar den beskattningsbara inkomsten med 1,3 miljarder kronor jämfört med referensalternativet mellan 2005 och De kommunala nettokostnaderna ökar med 180 miljoner kronor. Nettokostnadsandelen är 7.5 procent och nettoresultatet är 1,2 miljarder kronor. Det är således liten skillnad i nettoresultat mellan S1, där arbetsplatserna lokaliseras i Fässbergsdalen och S2 där arbetsplatserna lokaliseras till Kungsbacka. Orsakerna till detta analyseras i nästa avsnitt. Mölndal Stad I Mölndal ökar den beskattningsbara förvärvsinkomsten jämfört med referensalternativet med 232 miljoner mellan 2005 och 2025 i S1. Den kommunala nettokostnaden ökar med 36 miljoner. Nettokostnadsökningens andel av ökningen av den förvärvsarbetande förvärvsinkomsten är knappt 16 procent. Nettoresultatet blir 196 miljoner kronor. I S2 ökar den beskattningsbara förvärvsinkomsten med 180 miljoner kronor jämfört med referensalternativet vilket är 8,6 procent av ökningen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Nettoresultatet blir 165 miljoner kronor. Även för Mölndal blir nettoresultatet mellan de två scenarierna liten. Figur 2 Utvecklingen av beskattningsbar förvärvsinkomst och kommunal nettokostnad i S1 och S2 jämfört med referensalternativiet Ökning av beskattningsbar inkomst jämfört med referensalternativet 2025, milj kr S1 S2 Göteborg Mölndal Ökning av kommunal nettokostnad jämfört med referensalternativet 2025, milj kr S1 S2 Göteborg Mölndal Andel nettokostnadsökning jämfört med referensalternativet 2025 S1 S2 Göteborg 14.8% 7.5% 8 Analys & Strategi

15 Mölndal 15.6% 8.6% Nettot av ökning av beskattningsbar inkomst och ökning av kommunal nettokostnad jämfört med referensalternativet 2025, milj kr S1 S2 Göteborg Mölndal De förklarande regionala länkarna Göteborg Stad Att skillnaderna mellan S1 och S2 blir liten beror på de regionala produktionsoch arbetsmarknadslänkarna. I S1 lokaliseras nya arbetsplatser i Göteborgsdelen av Fässbergsdalen. Detta får indirekta effekter då ytterligare arbetsplatser kommer till via de regionala produktionslänkarna. När antalet arbetsplatser ökar med nästan i Göteborg Stad för det med sig en ökning av den förvärvsarbetande nattbefolkningen med knappt Dessa besätter dels en del av de nya jobben i Göteborg Stad och pendlar ut till arbetsplatser i andra kommuner. Men tillskottet av omkring förvärvsarbetande nattbefolkning leder till ökningen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. När den förvärvsarbetande nattbefolkningen ökar växer antalet invånare med omkring Detta påverkar de kommunala nettokostnaderna. Då den förvärvsarbetande nattbefolkningen ökar mer än antalet invånare växer den beskattningsbara inkomsten i snabbare takt än den kommunala nettokostnaden. I S2 leder ökningen av antalet arbetsplatser i Kungsbacka till en indirekt effekt på antalet arbetsplatser i Göteborg på nästan 1000 sysselsatta. De regionala produktionslänkarna är orsaken. Denna ökning leder till att antalet förvärvsarbetande nattbefolkning i Göteborg ökar. En del av dem som får de nya jobben i Kungsbacka flyttar till Göteborg pendlar till Kungsbacka. Dessa betalar skatt i Göteborg trots att de jobbar i Kungsbacka. Den ökande nattbefolkningen genererar en ökning av antalet invånare med knappt Det är en betydligt mindre ökning än den förvärvsarbetande nattbefolkningen. Detta gör att den beskattningsbara förvärvsinkomsten ökar i snabbare takt än de kommunala nettokostnaderna. Mölndal Stad I Mölndal Stad ökar antalet arbetsplatser med drygt i S1. Ökningen av antalet arbetsplatser leder framförallt till en ökning av antalet inpendlare från andra kommuner och antalet förvärvsarbetande nattbefolkning ökar med knappt Analys & Strategi

16 900. Detta för med sig en befolkningsökning på omkring 700 personer. Mölndal är framförallt kopplad till övriga regionen via arbetsmarknadslänkarna och beroendet av den regionala arbetsmarknaden är större än i Göteborg. Även för Mölndals del är den snabbare ökningen av den förvärvsarbetande nattbefolkningen i förhållande till ökning av antalet invånare orsaken till det positiva nettot för den kommunala ekonomin. I S2 syns de svaga regionala produktionslänkarna i att endast 83 nya jobb tillkommer i Mölndal som en effekt av det ökande antalet arbetsplatser i Kungsbacka. De regionala arbetsmarknadslänkarna är desto starkare då ökningen av antalet arbetsplatser i Kungsbacka leder till att antalet förvärvsarbetande nattbefolkning i Mölndal ökar med lite drygt 600 personer. Antalet skattebetalare i Mölndal ökar dels på grund av de regionala produktionslänkarna men framförallt via arbetsmarknadslänkarna. En stor del av de nyinflyttade i Mölndal pendlar till arbetsplatser i andra kommuner däribland till det expanderande Kungsbacka. Figur 3 Utvecklingen av antalet arbetsplatser (dagbefolkning), förvärvsarbetande nattbefolkning, nettopendling och befolkning mellan 2005 och 2025 jämfört med referensalternativet för Göteborg Stad och Mölndal Stad Göteborg Mölndal Dagbefolkning Dagbefolkning S1 S2 S1 S Nattbefolkning Nattbefolkning S1 S2 S1 S Nettopendling Nettopendling S1 S2 S1 S Befolkning Befolkning S1 S2 S1 S Slutsatsen av analysen är att det både för Göteborg och för Mölndal är något lönsammare för den kommunala ekonomin att arbetsplatserna lokaliseras till Fässbergsdalen än i ett perifert läge som Kungsbacka. Men skillnaderna i är små. Desto större effekt på den kommunala ekonomin har lokaliseringen av nya arbetsplatser i regionen oavsett om de lokaliseras i Fässbergsdalen eller längre 10 Analys & Strategi

17 ut i pendlingsregionen som Kungsbacka jämfört med om de inte lokaliseras till Göteborgsregionen. Analysen visar att de positiva kommunalekonomiska effekterna uppkommer på grund av de nya arbetsplatserna lokaliseras så att de blir lätt åtkomliga. Om arbetsplatser lokaliseras till perifera lägen är det viktigt för den kommunala ekonomin att de lokaliseras längs väl utbyggda länkar i den fysiska transportinfrastrukturen. I andra fall måste en utbyggnad av länkarna backa upp de nya perifera lokaliseringarna. Bilaga Kommuner som ingår i Göteborgs funktionella arbetsmarknadsregion: Lilla Edet Alingsås Bollebygd Essunga Göteborg Herrljunga Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Ale Mark Mölndal Orust Partille Stenungsund Tjörn Varberg Vårgårda Öckerö Analys & Strategi

18 WSP är ett globalt företag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster för samhälle och miljö. Med drygt 250 kontor världen över och mer än medarbetare är WSP ett av de största konsultföretagen i Europa och bland de tio största i världen. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Storbritannien och Sverige, men också i övriga Europa, USA, Afrika och Asien. I Sverige är WSP ett rikstäckande konsultföretag med ca 1900 medarbetare. Verksamheten bedrivs inom följande affärsområden: WSP Analys & Strategi, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. WSP Analys & Strategi Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax