Verksamhetsberättelse. och. kvalitetsredovisning



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING 2007/08

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsredovisning Grundskolan Melleruds kommun. Fagerlidsskolan Melleruds södra Läsåret

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Verksamhetsplan 2013/14

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Kvalitetsredovisning

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. För Junibackens förskola Lå Grums kommun

Skolplan Trelleborgs kommun

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

KVALITETSREDOVISNING

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Lundabyn Förskola och familjedaghem Kvalitetsredovisning Pedagogiskt bokslut

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR HUMLESKOLAN

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn Skolenhet Syd. Kvalitetsredovisning 2006

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Likabehandlingsplan. Plan mot mobbning, diskriminering och övrig kränkande behandling. Hillerstorpsskolan 2011/2012

KVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret sept-08

Skolplan Uppföljning och utvärdering

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Beslut för grundskola

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

Kvalitetsredovisning 2009

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

KVALITETSPLAN Fastställd av barn- och utbildningsnämnden

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 -

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Kvalitetsredovisning

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning Ansvarsområden. Årets verksamhet

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Vår vision är att Södermalms skola skall vara en trygg skola där välbefinnande, glädje och lust att lära är centrala begrepp.

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Beslut för grundskola

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :09 1

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Danderyds kommun Utbildnings- och kulturkontoret

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Kvalitetsredovisning för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Transkript:

Område 5 Bjärnum- Vittsjö Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun Verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning år 2003

Verksamheten har bedrivits utifrån: mål och riktlinjer i våra läroplaner, LPO- 94 och LPFÖ- 98, skolplanen och de inriktningsmål som fastställts av BUN- nämnden. I vår lokala arbetsplan, kursplaner, undervisningsplaner, måldokument och handlingsplaner har målen utvecklats och anpassats till verksamheten i vårt område. A: Ansvarsområden Områdets verksamhetsområden är förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, familjedaghem och grundskola. Verksamheten har bedrivits uppdelat på följande: Familjedaghem i Bjärnum ( 2 st ) och i Vittsjö (1 st ). Under senare delen av året har vi bara haft ett familjedaghem, nämligen i Bjärnum. Ren förskoleverksamhet, på Hattstugans förskola i Bjärnum och på Bäckabros och Stjärnans förskolor i Vittsjö. Kombinerad förskola/fritidshemsverksamhet på Junibacken i Emmaljunga och Brogården i Verum. Skolbarnsomsorg på Bjärnums och Vittsjös skolor. Skola F-åk 6 på Vittsjö skola och skola F-åk 9 på Bjärnums skola. B: Årets verksamhet Förskoleverksamheten i området har präglats av det ökade behovet av barnomsorgsplatser, förorsakat dels av införandet av allmän förskola och dels av att efterfrågan på barnomsorg hos dagbarnvårdare minskat drastiskt. En konsekvens av detta är stora barngrupper på våra avdelningar. Vid årsskiftet fick Stjärnans förskola i Vittsjö, efter många turer, nya lokaler i anslutning till skolan i Vittsjö. Byggnation och verksamhet har väl inordnats i övrig verksamhet på skolan. Bl.a. utnyttjar förskola och skola varandras lokaliteter och skolans kök sköter dagligvaruinköpen och tillagar middagsmålet åt denna förskola. Tyvärr har det, trots agerande från oss och arbetsmiljöinspektionen, inte hänt något, när det gäller lokalproblemen för köket på Bäckabro förskola. En specialpedagog, med inriktning på våra förskolor, anställdes vid årsskiftet. Under året har man i alla förskolor arbetat mycket med barns språk och språkutveckling. Dessutom har man fokuserat på att utveckla barnens empatiska förmåga. Det vikande elevunderlaget, främst i Vittsjö, tvingade oss till sparåtgärder (sammanslagningar av klasser). Föräldrar reagerade. Detta uppmärksammades av lokalpressen. Informationsträffar hölls med föräldrarna. Därefter har berörd personal, på ett utmärkt sätt, tagit sig an uppgiften. Under året har man, framför allt i f- åk 6, arbetat med värdegrunden. Förväntansdokument (broschyr) har tagits fram i Bjärnum och distribuerats till hemmen. I Vittsjö har man arbetat med att ta fram enhetliga påföljder för elever. Man har där också arbetat med att skapa många nya aktivitetsmöjligheter för eleverna på rasterna. I f - åk 6 årskurser har man arbetat med temadagar av olika slag. I våras var eleverna i åk 5 på Bjärnums skola med i en nationell utvärdering avseende svenska, engelska och matematik. Totalt deltog 179 klasser i 77 skolor i Skolverkets undersökning. Man undersökte inflytande och ansvar i ämnena, hur undervisningen bedrevs och man hade prov i ämnena. Resultatet för vår del var klart över riksgenomsnittet. Idrott och hälsa för våra elever har utvecklats. Timplanen för ämnet har utökats i de senare årskurserna. I de tidigare årskurserna har man sysslat med många fysiska aktiviteter utanför idrottsämnet. Bl.a. genom promenaderna Jorden runt i Bjärnum. Hälsolaget i åk 7-9 planerade och genomförde under våren en uppskattad hälsovecka.

Vid årsskiftet startade vi, som ett komplement till vår integrerade särskolegrupp, en egen särskild undervisningsgrupp för elever i åk 7-9. Ombyggnadsplanerna av Bjärnums skola aktualiserades i våras. Under hösten påbörjades projekteringsarbetet och ritningsförslag presenterades och reviderades. I augusti månad åkte elever i åk 7-8 till Eckernförde och besökte vår vänortsskola, bodde hos sina tyska brevvänner och gjorde intressanta studiebesök. Det är mycket trevligt att detta projekt hela tiden fortsätter att utvecklas. Under året har Indien-projektet utvecklats ytterligare. Med hjälp av ett resestipendium från Skolverket gavs möjlighet för en grupp lärare från Bjärnums skola och rektor att besöka våra fadderskolor i östra Indien. Projektet engagerade hela skolan. Pengar samlades in, presenter tillverkades i skolan och Indien aktualiserades på olika sätt i undervisningen. Reserapporter skickades hem under resan. 1. Ekonomi 1.1 Årets resultat Ekonomiskt har året präglats av stor återhållsamhet. Tidigt på året stod det klart att det ej fanns någon möjlighet att hålla tilldelad budget. Kraftfulla sparåtgärder vidtogs. Bl.a. genom klassammanslagningar, uppskjutna datorinköp och minskade anslag till läromedel. Trots detta ökade underskottet och årets resultat pekar på ett totalt underskott på ca 1 400 000 kr. Större delen av detta underskott hänför sig till förskoleverksamheten, där vi haft betydligt fler elever än vi fått ekonomisk tilldelning för. Dessutom har vi (utan att ha full kostnadstäckning) varit tvungna att föra över två dagbarnvårdare till denna verksamhet. Vi når ej heller upp till intäktskraven för skolbarnsomsorgen. Alla rektorsområden visar underskott på kostnadssidan. Vårt underskott tillhör ej de största.. Den stora skillnaden finns på intäktssidan. Det skiljer mycket mellan rektorsområdena. Vissa områden har år efter år stora intäktsöverskott, medan andra områden ej har samma möjligheter. Vi tillhör de senare. Skall de olika områdena ha samma förutsättningar är det nödvändigt med differentierade intäktskrav eller att intäkterna hanteras centralt. 1.2 Prestationer - Måluppfyllelse Verksamhet genomsnitt enligt budget Barn i förskola 196 186 Elever i skolbarnsomsorg 161 189 Barn i familjedaghem 10 11 Elever i förskoleklass 56 58 Elever i åk 1-3 202 198 Elever i åk 4-6 258 259 Elever i åk 7-9 288 288,5

Vi har haft betydligt fler elever i våra förskolor än vi fått ekonomiska resurser för. Liksom övriga områden har vi haft en markant nergång av antalet barn i skolbarnsomsorgen. I övrigt föreligger, i stort sett, överensstämmelse mellan verkligt antal barn/elever och tilldelning enligt budget. 2. Barn, elever och föräldrar VÄRDEGRUNDEN: 2.1 Normer och värden 2.1.1. Mål Ur områdets arbetsplan En våld- och mobbingfri skola 2.1.2. Resultat Många vuxna är ute på rasterna. Förväntansdokument i f- åk 6 i Bjärnum. Gemensamma normer och påföljder i Vittsjö skola Utbildning av elever och personal i f- åk 6 i Bjärnum genom organisationen Friends. Egna mobbingenkäter i alla årskurser. 2.1.3. Måluppfyllelse Trots många vuxna ute på rasterna förekommer våld och mobbing. Många elever har ett grovt språkbruk och kan ej hantera konfliktsituationer. I våra mobbingenkäter framkommer att 14% av eleverna i Vittsjö skola anser sig vara mobbade. I Bjärnum skola f- åk 6 är motsvarande siffra 8 %. I åk 7-9 uppger 7 % av eleverna att de är mobbade. Detta kan jämföras med förvaltningens undersökning i våras, då procenttalet var 14 % i vårt område. 2.1.4. Förslag till åtgärder Täta kontakter med hemmen. Klargöra föräldrars och skolans ansvar. Arbeta enligt vårt måldokument. Kompisstödjare. Arbeta med konflikthantering. Alla vuxna måste agera på samma sätt. Så många pedagogiska måltider som möjligt. Gemensamma ståndpunkter som tydliggör rättigheter och skyldigheter. Ingripa mot all diskriminering och skymfande språkbruk.

2.2. Elevers ansvar och inflytande 2.2.1 Mål Ur områdets arbetsplan Elevers inflytande och ansvar för sin undervisningssituation utvecklas och syns i konkreta åtgärder. Klassråden/ elevrådens möjligheter och ansvar tydliggörs och utvecklas till att bli en naturlig del av samverkan i frågor som berör eleverna. 2.2.2 Resultat Vi låter eleverna påverka temainnehållet. Vi stimulerar eleverna till att ta stort ansvar för skolarbete, med betoning på egen planering och läxor. Vi har regelbundna elevledda klassråd och elevråd där vi aktivt tränar mötesteknik och demokrati. 2.2.3 Måluppfyllelse Från elevenkäter: I f- åk 6 anser 98 % av eleverna i Bjärnum och 69 % i Vittsjö att de har stora möjligheter att vara med och påverka vad man arbetar med. För åk 7-9 är motsvarande %- andel 56 %. Från föräldraenkäter: I f- åk 6 anser över 90 % av föräldrarna, både i Bjärnum och Vittsjö att barnen på ett bra sätt tränas i att ta ansvar för sitt skolarbete. För åk 7-9 är motsvarande %- andel 86 %. Från personalen: Förutsättningar ges till eleverna men alltför många är inte mogna att ta ansvar för sin undervisningssituation. Detta gäller inte minst äldre elever. Klass- och elevråden fungerar bra i f- åk 6. Mötesteknik tränas där regelbundet. I åk 7-9 fungerar klassråden ofta som informationsforum till eleverna. Elevrådet där behöver utvecklas ytterligare. 2.2.4 Förslag till åtgärder Tydliggöra skolans och föräldrars ansvarsområden. Motivationsskapande aktiviteter. Vikten och betydelsen av inflytande lyfts fram i undervisningen. Träning i mötesteknik i de senare årskurserna. Kontaktperson till elevrådet i de senare årskurserna. Bättre kommunikation mellan elevråd och klassråd i de senare årskurserna.

3. Verksamhet 3.1 Kunskaper 3.1.1 Mål Ur områdets arbetsplan Ämnesövergripande teman är en naturlig del av verksamheten. Kunskaper i övrigt. 3.1.2 Resultat Varje lärare ansvarar för att ständigt utveckla naturliga former för samarbete med andra lärare, i teman, som utgår från eleverna och är förankrade i verkligheten. Nationell utvärdering i åk 5 Bjärnum. 3.1.3 Måluppfyllelse Från elevenkäter: I f- åk 6 anser 95 % av eleverna både i Bjärnum och Vittsjö att de lär sig mycket i skolan. I åk 7-9 är motsvarande %- andel 84 %. I f- åk 6 anser 86 % av eleverna i Bjärnum och 82 % i Vittsjö att man i undervisningen diskuterar vad man skall lära sig och varför. I åk 7-9 är motsvarande %- andel 38 %. Från föräldraenkäter I f- åk 6 är 97 % av föräldrarna i Bjärnum och 87 % av föräldrarna i Vittsjö nöjda med skolans undervisning. I åk 7-9 är motsvarande %- andel 74 %. Från personal: I de lägre årskurserna arbetar man mest med ämnesövergripande kunskapsområden inom den egna klassen eller med parallellklasser. I de senare årskurserna har samverkan mellan ämnena ökat. Dock är det framför allt i Svenska och So man har naturliga beröringspunkter. Den särskilda nationella utvärderingen som åk 5 i Bjärnum deltog i visar att våra elever ligger över riksgenomsnittet, när det gäller kunskaper och hur man lär sig. När det gäller resultat av nationella prov och betyg hänvisar vi till förvaltningens sammanställning.

3.1.4 Förslag till åtgärder Arbeta mer med helheter när det gäller kunskaper. Använda mer av planeringstiden till ämnesövergripande kunskapsområden. Samverka över stadiegränserna. Utbyte av goda personalerfarenheter. Kunskapsmotiverande aktiviteter. Fler temadagar och studiebesök. 3.2 Elever med behov av särskilt stöd 3.2.1 Mål Att ge barn och ungdomar det stöd som de behöver för sin utveckling och sitt lärande. Dessutom de lokala målen i vår handlingsplan för barn / elever i behov av särskilt stöd. 3.2.2 Resultat Vid årsskiftet anställdes en specialpedagog med inriktning på våra förskolor. Integrerade särskolegrupper finns både i Vittsjö och Bjärnum. Dessutom har vi startat upp en särskild undervisningsgrupp i åk 7-9, med inriktning på elever med stort behov av stöd och en lugn inlärningsmiljö. Elevvårdsteamen har utvecklats ytterligare och tydliggjorts i verksamheten. Stödbehovet har tillgodosetts i klasser, gruppdelningar, särskilda grupper och enskilt. Handledning av enskilda pedagoger och arbetslag har genomförts, dels av egna specialpedagoger, dels av PPR- teamet. I Vittsjö har man arbetat med tillitsövningar i killoch tjejgrupper. Ett specialpedagogiskt arbetslag för åk 7-9 har startats i Bjärnum. 3.2.3 Måluppfyllelse Våra resurser räcker inte till för att tillgodose alla barns/ elevers stödbehov fullt ut. Vi har tvingats göra prioriteringar. Lyckade kartläggningar och insatser har gjorts redan i våra förskolor. Speciellt fokus har där lagts på handledning och utbildning av arbetslag, språkstimulering och föräldrasamtal. Dessutom har insatser gjorts för att underlätta övergången förskola- förskoleklass.

Målinriktade åtgärdsprogram finns för alla elever med stödinsatser. Uppföljningar sker kontinuerligt. Trycket på de särskilda undervisningsgrupperna har varit stort. Både elever, föräldrar och övrig personal är mycket nöjda med verksamheten i dessa grupper. I Vittsjö har man upplevt att nuvarande sätt att använda stödresursen ej räckt till för behoven. BUP har ej, inom rimlig tid, klarat av att hantera enskilda elevers behov av psykologkontakter. Detsamma gäller Socialförvaltningen och dess ansvarsområden, trots utmärkt arbete av vår socialsekreterare. Det påbörjade samarbetet med PPR- teamet har fungerat bra. 3.2.4 Förslag till åtgärder Diskussion om framtida användning av våra stödresurser. Fortsatt utveckling enligt vår handlingsplan och gjord utvärdering. Fortsatt handledning av arbetslagen i våra förskolor. Att i större utsträckning använda oss av PPRteamet. Tid kring elevvårdsärenden skall prioriteras. Arbetslagen i de senare årskurserna organiseras så att de får bättre möjligheter att utveckla elevvårdsarbetet. 3.3 Hälsofrämjande skola 3.3.1 Mål Ur områdets arbetsplan En hälsofrämjande skola. 3.3.2 Resultat I f- åk 6, både i Bjärnum och Vittsjö, har man olika rastaktiviteter. Många klasser har regelbundna fysiska aktiviteter utöver idrottslektionerna. Bl.a. dagliga promenader. Dessutom har man, i olika omfattning, fruktstunder, avslappning, massage och och friluftsdagar. Hälsoinformatörerna i åk 7-9 informerar i åk 4-6. Elever i åk 9 får information om HIV av Noaks ark. Dessutom får denna årskurs utbildning i första hjälpen. I åk 7-9 har en särskild droggrupp, bestående av personal och föräldrar, bildats. I åk 7-9 har idrottsämnet fått utökad timtid.

Godisförsäljningen i åk 7-9 har minskat, både i sortiment och öppettider. 3.3.3 Måluppfyllelse I f- åk 6 har man hunnit ganska långt. Hälsotänket har väl förankrats och aktiviteterna är många. I åk 7-9 har hälsoperspektivet lyfts fram för personalen och i ämnet Idrott och Hälsa. I dessa årskurser har det varit för få friluftsdagar och temadagar inriktade på hälsofrämjande verksamhet. Ett nytt hälsolag har bildats. 3.3.4 Förslag till åtgärder Regelbundna fysiska aktiviteter (varje dag). Goda matvanor. Skapa medvetenhet om vad som är bra för kroppen och hälsan. Fler temadagar på temat Hälsa/ Livskunskap. Att öka antalet hälsofrämjande aktiviteter i de senare årskurserna. Att arbeta utifrån kommunens nya handlingsplan mot droger. Att utveckla verksamheten med hälsoinformatörer. Att ge hälsolaget möjligheter att göra ett bra arbete. 4. Medarbetare 4.1 Särskilt statsbidrag för personalförstärkning i skolan samt kvalitetshöjande åtgärder i förskolan. Inga ekonomiska resurser har under året tillförts verksamheten. Tyvärr har ej full täckning erhållits för kvalitetshöjande åtgärder i barnomsorgen. De resurser vi fått tidigare år används på avsett sätt. 4.2 Nyrekrytering av pedagogisk personal och övrig personal 4.2.1 Mål Behörig personal till alla tjänster.

4.2.2 Resultat I våra grundskolor har vi endast två, ej fullt behöriga, pedagoger. I våra förskolor har vi haft behörig personal. Inom skolbarnsomsorgen har det, trots omfattande annonsering, varit svårt att rekrytera fritidspedagoger. Denna personalgrupp är idag en bristvara. Cirka 30 % av tjänsterna upprätthålles av ej fullt utbildad personal. En förskollärare har fullgjort specialpedagogutbildningen och en håller på med densamma. 4.2.3 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är ej uppnådd. Redovisade behov kvarstår. 4.2.4 Förslag till åtgärder Förskollärar- och fritidspedagogsyrkena måste göras attraktivare. Detta bör initieras och ledas av någon i vår förvaltningsstab. Utökad planeringstid kan underlätta rekrytering. 4.3 Hälsofrämjande skola- inriktning på medarbetarna 4.3.1 Mål Se personalpolitiska programmet Dessutom genomföra trivselaktiviteter för att befrämja fysiskt och psykosocialt välbefinnande. Minska sjukfrånvaron. 4.3.2 Resultat Trivselkväll för all personal. För grundskollärarna har tid avsatts för trivselkonferenser. Grundskollärarna har, både i Bjärnum och Vittsjö, möjlighet till fysisk träning på arbetsplatsförlagd tid. Förskolepersonal och personal inom skolbarnsomsorgen har fått möjlighet till friskvårdsaktiviteter om och då verksamheten medger detta.

4.4.3 Måluppfyllelse Från personalenkäter, %- andel som anser: -att man har ett meningsfullt och engagerande arbete: Våra förskolor : 92 %, Vittsjö skola all personal: 96 % Bjärnums skola f- åk 6 och fritids: 100 % Bjärnums skola åk 7-9: 92 % Bjärnums skola övrig personal: 100 % -att de är nöjda med den uppskattning de får för sitt arbete: Våra förskolor: 71 % Vittsjö skola all personal: 87 % Bjärnums skola f- åk 6 och fritids: 79 % Bjärnums skola åk 7-9: 52 % Bjärnums skola övrig personal: 87 % -att det råder en positiv stämning på arbetsplatsen: Våra förskolor: 92 % Vittsjö skola all personal: 91 % Bjärnums skola f- åk 6 och fritids: 77 % Bjärnums skola åk 7-9: 92 % Bjärnums skola övrig personal: 100 % -att man är nöjd med den psykosociala miljön på arbetsplatsen: Våra förskolor: 81 % Vittsjö skola all personal: 81 % Bjärnums skola f- åk 6 och fritids: 60 % Bjärnums skola åk 7-9: 56 % Bjärnums skola övrig personal: 88 % 4. 3.4 Förslag till åtgärder Genomgång av personalenkäter i arbetslag och samverkansgrupp. Medarbetarsamtal Minst en gemensam personalfrämjande aktivitet för all personal Arbetslagsvisa trivselaktiviteter Bättre förutsättningar för friskvård på arbetstid 4.4 Kompetensutveckling Redan när vi fick årets budget hade fortbildningsanslaget halverats från centralt håll. Detta, i kombination med senare beslutat köpstopp, omöjliggjorde kompetensutveckling av hög kvalitet med inriktning på verksamhetens och personalens behov. Detta har fått stora konsekvenser för verksamheten. Att år efter år ej kunna få någon meningsfull fortbildning har

medfört att många känner uppgivenhet inför den skolutveckling vi befinner oss i. De uppdämda behoven är stora. I stor utsträckning har vi själva hållit i vår kompetensutveckling. Under året har man i våra förskolor haft kompetensutveckling (föreläsning) som handlat om lösningsinriktad pedagogik för personalen. Även föräldrar deltog. Personal från olika avdelningar har deltagit i en föreläsning om lekens betydelse för lärande. Dessutom har man vid personalmöten diskuterat och fört ut nya kunskaper. I våra skolor har vi arbetat med att revidera målen i vår lokala arbetsplan och att aktualisera våra handlingsplaner i arbetslagen. I f- åk 6 i Bjärnum har man haft kompetensutveckling om mobbing anordnad av Friends. I Vittsjö har huvuddelen av elevvårdsteamet genomgått en 5 p utbildning i att bemöta elever med funktionshinder. Dessutom har man där utvecklat arbetet med individuella utvecklingsplaner och initierat projektet Växtkraft Mål 3. I de senare årskurserna har man fokuserat på kommande ombyggnad. Studiebesök har gjorts på andra skolor, framtida arbetsorganisation har diskuterats och litteratur om arbetslagsutveckling har delats ut till personalen. 5. Utveckling 5.1 Utvecklingsinsatser i område 5 år 2003 Våra ekonomiska förutsättningar för att kunna bedriva kvalitativ kompetensutveckling har begränsats. Detta har påverkat utvecklingstakten och utvecklingsinsatserna i vårt område. I våra förskolor har vi arbetat med arbetslagsutveckling. Viktigt har varit att stärka personalen i sina roller. På en av våra förskolor har vi haft en föreläsning för både personal och föräldrar om LIP, lösningsinriktad pedagogik. Man har också arbetat med barns språkutveckling och att utveckla deras empatiska förmåga.. I båda våra skolor har vi arbetat med att utveckla och förverkliga målen i vår lokala arbetsplan. I f- åk 6 i Bjärnum har man påbörjat en utbildning om mobbing, anordnad av organisationen Friends. Där har man också tagit fram förväntansdokument till föräldrarna. I f- åk 6 i Vittsjö har man också arbetat mycket med normer och värderingsfrågor. Elevvårdsarbetet har under året fått stabilitet och varje medarbetare är väl insatt i hur elevärenden hanteras och vilka möjligheter som finns för att kunna lösa uppkomna problem. Arbetslagens arbete har prioriterats tidsmässigt. På Bjärnums skola har de globala kontakterna utvecklats ytterligare genom Indienprojektet och dess effekter. På olika sätt bidrog hela skolan till att besöket hos våra fadderskolor i indiska bergsbyar blev så lyckat. Underhandsrapporter skickades kontinuerligt hem. I åk 7-9 har man arbetat på att utveckla elevernas social kompetens. 5. 2 Planerade utvecklingsinsatser år 2004 I våra förskolor vill vi satsa ytterligare på medveten lekpedagogik för de olika avdelningarna. Målsättningen är att få en språkleksansvarig person på varje avdelning. Den lokala arbetsplanen kommer att revideras så att alla förskolor kommer att arbeta med samma mål. Vi hoppas att kunna få möjligheter att utveckla LIP- metoden i alla våra förskolor.

På Vittsjö skola kommer man att utveckla målen i mål 3- projektet : 1. Göra alla barn i skolan till allas barn. 2. Skapa god förmåga att hantera bemötandesituationer. 3. Skapa genomtänkta och väl förankrade arbetsbeskrivningar. 4. Bedriva aktiv och positiv friskvård. 5. Skapa god förmåga att söka och ta till sig kunskap. I Bjärnum f- åk 6 kommer man att arbeta vidare med påbörjad utbildning om mobbing och bemötande (Friendsutbildningen) I åk 7-9 kommer man att arbeta mycket med ombyggnaden och vad det för med sig. I alla årskurser kommer vi dessutom att arbeta utifrån de mål och satsningar som framkommer i den reviderade lokala arbetsplanen. Se till att all personal använder first- class som ett arbetsredskap i verksamheten. Fortsätta internationaliseringsarbetet och utveckla det globala tänkandet hos våra elever. Jan Brolin Rektor, område 5