Attraktiv arbetsgivare

Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2011

Attraktiv arbetsgivare Vi vet att rekryteringsbehovet de kommande åren är stort, inte bara för Borås Stad, utan för alla Sveriges kommuner. Vill vi i ett sådant läge upplevas som en intressant och attraktiv arbetsgivare är det ett måste att bry sig om alla medarbetare. De skall känna uppskattning och att det finns utvecklingsmöjligheter i det egna arbetet. Det kräver ett aktivt arbetsgivarpolitiskt arbete såväl med personalförsörjningsfrågan som med utbildning, kompetensutveckling och karriärmöjlig het. För att uttrycka sig krasst; det gäller att bli en vinnare i konkurrensen om framtidens arbetskraft. Grunden för en bra verksamhet är alla fantastiska medarbetare, och med en klok och framsynt personalpolitik kommer vi också klara framtiden. Behålla och utveckla och vara så intressanta att Borås även fortsättningsvis kan rekrytera kompetent personal. Vi kan konstatera att av redovisningen för 2011 framgår många mycket tillfredställande re sultat. Men också områden som kräver ytterligare åtgärder. Det är inget vi får blunda för om ambitionen är att redovisningen skall utgöra en grund för vår analys, utveckling och strate giska bedömningar av olika personalfrågor och förhållanden så att vi motsvarar medborgarnas förväntningar på god service och tillgänglighet. Borås ligger idag på ett genomsnitt bland Sveriges kommuner vad gäller sjukfrånvaro. Det är ingen situation vi är nöjda med utan kommer målinriktat och fokuserat arbeta vidare för att få ner sjukfrånvaron. Det kan aldrig nog betonas hur viktig en helhetssyn där såväl fysiska, psy kiska som sociala faktorer beaktas är. Allt i syfte att uppfylla kriterierna för den goda arbets platsen. Positivt är att ett enträget arbete för rätten till heltid visar att Borås idag har förhållandevis många heltidstjänster. Beslut om fria arbetskläder för alla som behöver det i sitt jobb har tagits under året. Kan med rätta ses som en självklarhet men också som ett steg i arbetet med ett även i praktiken jäm ställt Borås. Precis som tidigare år vill jag lyfta fram att jämställdhet, mångfald och lika behandling på ett självklart sätt skall integreras i den löpande verksamhet samtidigt som alla former av särbe handling skall motverkas. Året har krävt ekonomisk återhållsamhet för en balanserad och stabil ekonomi. Men det många gånger tuffa arbetet för oss alla ger en stabil grund att stå på i vår strävan mot ett ännu bättre Borås som har siktet inställt på att bli en ännu bättre arbetsgivare. Det är med stark tro på framtiden Borås Kommunstyrelse överlämnar 2011 års personaleko nomiska redovisning till Kommunfullmäktige. Ulf Olsson Ordförande i Kommunstyrelsen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Personalstruktur... 4 1.1 Antal anställda... 4 1.2 Personalomsättning... 6 1.3 Timavlönade... 6 1.4 Anställda inom olika verksamhetsområden... 9 1.5 Hel- och deltidsanställda... 11 1.6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad... 12 1.7 Ålder... 12 1.8 Planerade pensionsavgångar... 13 2 Medarbetarenkät... 15 3 Jämställdhet och likabehandling... 18 3.1 Riktlinjer för jämställdhet i personalpolitiska programmet... 18 3,2 Program för jämställdhet... 18 3.3 Uppföljning av förvaltningarnas planer för likabehandling... 19 3.4 Nyckeltal för jämställdhet... 19 3.5 Övriga jämställdhetsåtgärder... 22 4 Lönestatistik... 23 4.1 Medianlön... 23 4.2 Lönespridning... 25 5 Resursanvändning arbetad tid och frånvaro... 26 5.1 Arbetad tid och frånvaro... 26 5,2 Arbete - föräldraskap... 28 5.3 Övertid och mertid... 28 5.4 Sparade semesterdagar och okompenserad övertid... 29 6 Hälsa och arbetsmiljö... 30 6.1 Hälsobokslut... 30 6.2 Hälsofrämjande åtgärder... 38 6.3 Arbetsmiljö... 41 6.4 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 42 6.5 Arbetsskador och tillbud... 42 6.6 Företagshälsovård... 43 6.7 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron... 44 6.8 Antal sjukfall över 60 dagar... 48 7 Personalutveckling... 49 7.1 Yrkesutbildning... 49 7.2 Kompetensutveckling... 49 7.3 Fritidsstudier... 51 7.4 Förslagsverksamhet... 51 8 Personalkostnader... 52 Definitioner... 54 Plats för anteckningar... 55 1

INLEDNING Inledning Sedan 1999 sammanställer Borås Stad en personalekonomisk årsredovisning. Årets redovisning är den trettonde i ordningen. Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. Den personalekonomiska redovisningen beskriver personalarbetet för år 2011 och några år bakåt. Här finns kommunövergripande personalstatistik och analyser samt en del jämförelser med andra kommuner. Redovisningen skall ligga till grund för kommunens strategiska arbete med personalpolitiska och arbetsmiljöfrämjande insatser. Liksom tidigare år är i princip alla personalnyckeltal i årsredovisningen könsuppdelade. Uppgifterna i den personalekonomiska redovisningen har i huvudsak hämtats ur kommunens lönesystem Heroma. Jämställdhetsindex och Attraktiv arbetsgivarindex har tagits fram i samarbete med Nyckeltals- Institutet AB. Uppgifterna om personalkostnader har hämtats från kommunens ekonomisystem Agresso. Uppgifter som inte kunnat tas fram ur IT-systemen har inhämtas genom uppgiftsinsamling från kommunens förvaltningar. I årets personalekonomiska redovisning finns olika jämförelser med andra kommuner. Dessa jämförelser säger i sig inget om verksamhetens omfattning eller hur stor del av verksamheten som bedrivs i förvaltningsform eller lagts ut på entreprenad i de olika kommunerna. Lägger man t.ex. ut större delen av en verksamhet på entreprenad där det normalt finns hög sjukfrånvaro så minskar kommunens sjukfrånvaro. Här kan man då redovisa en sjukfrånvaro som är lägre än hos en kommun med verksamheten i egen regi. Vår förhoppning är att den personalekonomiska redovisningen skall vara en av flera informationskällor för det fortsatta arbetet med att trygga personal- och kompetensförsörjningen och Borås Stads ställning som en attraktiv arbetsgivare. Staffan Vikström och Linnéa Nilsson vid Stadskansliet har varit huvudansvariga för den personalekonomiska redovisningen STADSKANSLIET Per Olsson Personalchef 2

SAMMANFATTNING Sammanfattning Verksamhetsmål 2011: Den genomsnittliga sjukfrånvaron för samtliga kommuner i landet var 5,1 % vilket är samma som i Borås. För Borås del innebär det en ökning av sjukfrånvaron under 2011 med 0,1 procentenheter. Antalet sjukfall över 60 dagar var 760 under 2011. Den arbetade tiden under 2011 för timavlönade ökade med 3,4 procent under året till motsvarande 523 årsarbeten. Följande fakta är hämtat ur Borås Stads personalekonomiska redovisning för år 2011 Den 1 november hade kommunen 9 124 tillsvidare- och visstidsanställda personer. Av kommunens anställda är 78,6 procent kvinnor och 21,4 procent män. 34,7 procent av kommunens anställda arbetar inom vård och omsorg. 76,1 procent är heltidsanställda av kvinnorna 73,0 procent och av männen 88,3 procent. Övertids- och fyllnadstid motsvarar 60,4 årsarbeten, vilket är en minskning med 31,4 procent. Nettoarbetstiden ökade med 0,4 procentenheter till 76,1 procent. 36,5 procent av de anställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under år 2011 23,6 procent av de anställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under de senaste två åren. 37 personer har varit sjukskrivna mer än ett år. Antalet sjuktillfällen har ökat 0,6 % Långtidssjukskrivningarna har minskat medan korttidssjukskrivningarna har ökat i omfattning. Medianlönen var 23 065 kronor per månad för tillsvidareanställda vid årets slut. Antalet anmälda arbetsskador minskade med 10 % till 452. Den genomsnittliga åldern i kommunen ökade med 0,1 år till är 45,8 år. Sjukfrånvarokostnaden inkl arbetsgivaravgifter ökade med 11,9 % till 54,9 miljoner kronor. Personalkostnaden var 3 674,0 miljoner kronor. Borås tillhör de åtta kommuner i landet som har högst andel anställda under 30 år 12,1 % jämfört med genomsnittet 8,6 %. Andelen anställda över 55 år ligger på 26,9 % vilket ligger under genomsnittet för landets kommuner på 28,4 %. 3

PERSONALSTRUKTUR 1 Personalstruktur Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand månadsavlönade d.v.s. tillsvidareanställda och visstidsanställda om inte annat anges. 1.1 Antal anställda Anställda i Borås kommun 2011-11-01 Tillsvidareanställda Visstidsanställda Nämnd Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt antal anställda Stadsrevisionen 2 3 0 0 5 Kommunstyrelsen 46 25 4 2 77 Lokalförsörjningsnämnden 16 22 1 4 43 Servicenämnden 83 238 8 26 355 Fritids- och folkhälsonämnden 38 26 5 4 73 Samhällsbyggnadsnämnden 35 35 2 2 74 Tekniska nämnden 43 54 4 2 103 Miljö- och konsumentnämnden 28 12 4 0 44 Kulturnämnden 96 66 16 6 184 Utbildningsnämnden 413 261 82 64 820 Sociala omsorgsnämnden 730 165 30 8 933 Arbetslivsnämnden 231 99 25 18 373 Stadsdelsnämnden Norr 1 480 215 191 47 1 933 Stadsdelsnämnden Väster 1 585 262 146 30 2 023 Stadsdelsnämnden Öster 1 708 222 121 33 2 084 Totalt kommunen 6 534 1 705 639 246 9 124 Av de 9 124 anställda var 7 173 kvinnor och 1 951 män. Utveckling av antal tillsvidareanställda Index (1998=100) 120 115 110 105 100 95 90 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ökningen av antal tillsvidareanställda under 2011 finns inom administrationen. Inom övriga personalgrupper har antalet anställda minskat. Under 2010 fanns ett anställningsstopp för tillsvidareanställning av avdelnings-/verksamhetschefer och administrativ personal tills dess att den nya organisationen trädde i kraft 2011-01-01. 4

PERSONALSTRUKTUR Utveckling av antal visstidsanställda Index (1998=100) 120 100 80 60 40 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Borås Stad har minskat antalet visstidsanställda i likhet med landets övriga kommuner. Ökningen av antalet visstidsanställda mellan 2004 och 2007 beror i första hand på satsning på kompetensutveckling av omvårdnadspersonal genom kompetensstegen och valideringsutbildning samt inom förskolan. Detta har inneburit anställning av vikarier för den personal som genomgått utbildning. I siffrorna ingår även plusarbeten och vikarier för friårslediga. Mellan 1 november 2010 och 1 november 2011 skedde följande förändringar i personalvolymen: Antal personer Kvinnor Män Totalt Tillsvidareanställda - 95-54 - 149 Visstidsanställda + 50-16 + 34 Totalt kommunen - 45-70 - 115 Minskningen av antalet anställda med 115 personer fördelas på följande personalgrupper: Personalgrupp 2010 2011 Förändring Administration 941 1 020 79 Vård och omsorg 3 091 2 996-95 Rehabilitering och förebyggande arbete 92 86-6 Socialt och kurativt arbete 350 344-6 Skola och barnomsorg 3 295 3 276-19 Kultur, turism och fritid 335 317-18 Teknik 1 118 1 078-40 Kod saknas 17 7-10 Totalt kommunen 9 239 9 124-115 Ökningen av administrativ personal beror dels på en reell ökning av antalet chefer och administratörer men merparten beror på ändrade statistikkoder. Exempelvis har alla fritidsgårdsföreståndare nu klassats som enhetschefer. Under 2011 har två verksamhetsöverföringar skett. 72 personer har övergått till extern utförare inom funktionshinderverksamheten. 64 personer överfördes till Borås Energi och Miljö AB i samband med att VA-avdelningen flyttades från Gatunämnden. Enligt lagen om anställningsskydd LAS 5 gäller att om en arbetstagare under en femårsperiod varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Under 2011 har 107 personer fått tillsvidareanställning enligt denna bestämmelse. Av dessa fanns 43 personer inom vård och omsorg, 9 personer inom barnomsorg och 55 personer inom övrig verksamhet. 5

PERSONALSTRUKTUR 1.2 Personalomsättning I detta avsnitt redovisas enbart extern personalomsättning för tillsvidareanställda Extern personalomsättning i % 2008 2009 2010 2011 Kvinnor 7,8 6,8 7,1 8,7 Män 10,4 6,6 7,4 11,8 Totalt kommunen 8,4 6,8 7,2 9,4 Personalomsättningen 2011 för tillsvidareanställda varierar mellan olika personalgrupper: Extern personalomsättning i % Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Administration 10,4 8,2 9,8 Vård och omsorg 8,0 11,9 8,5 Rehabilitering och förebyggande arbete 16,3 8,3 15,0 Socialt och kurativt arbete 14,2 12,4 13,8 Skola och barnomsorg 7,0 9,1 7,4 Kultur, turism och fritid 12,3 4,6 9,3 Teknik 12,7 19,1 15,4 Totalt kommunen 8,7 11,8 9,4 De personalgrupper som haft störst extern rörlighet är socialsekreterare, lokalvårdare, måltidspersonal, vårdbiträden och gymnasielärare med en extern personalomsättning över 10 %. Lägst rörlighet finns bland vårdare inom park- och trädgårdsarbete med 0 %. Personalomsättningen är något högre bland män 11,8 % än för kvinnor 8,7 %. 1.3 Timavlönade Totalt Antalet timavlönade i genomsnitt under 2011 motsvarade totalt 769 årsarbeten vilket är en ökning med 4,4 % jämfört med 2010. Totalt antal arbetad tid för timavlönade var 1 306 529 timmar. I siffrorna ingår beredskapsarbetare och anställda enligt PAN-avtalet (personliga assistenter och anhörigvårdare) med totalt 245 årsarbeten. Utveckling av antal årsarbeten för timavlönade totalt Index (2000=100) 130 120 110 100 90 80 70 60 50 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Anm. Under våren 2003 hade vi en nyanställningsblockad och en strejk bland Kommunals medlemmar som tydligt påverkade verksamheten och antalet timavlönade sjönk kraftigt under 2003. 6

PERSONALSTRUKTUR Sveriges kommuner och landsting tar varje år fram en statistik över kommunal personal från kommunernas lönekörningar i november månad, vilket avser uppgifter för oktober månad. Enligt statistiken över antal anställda var andelen timavlönade i Borås Stad lägre än genomsnittet för landets kommuner. Timavlönade exklusive beredskapsarbetare och personliga assistenter anställda enligt PANavtalet Verksamhetsmål Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten Uppnått 2008 Uppnått 2009 Uppnått 2010 Mål 2011 Utfall 2011 512 471 506 450 523 Det är i första hand stadsnämnderna som använder timavlönad personal. Timavlönade används i huvudsak för att täcka uppkomna vakanser p.g.a. semester, sjukdom och annan frånvaro men även för säsongsarbete. Omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen är den personalkategori som har störst andel timavlönade inom kommunen med 253 årsarbeten och därefter barnskötare med 70 årsarbeten. Antal arbetade timmar 2011 för timavlönade omräknat till årsarbeten exkl. BEA och PAN Antal årsarbeten Nämnd Kvinnor Män Totalt Stadsrevisionen - - - Kommunstyrelsen - 0,0 0,0 Lokalförsörjningsnämnden - 0,5 0,5 Servicenämnden 4,7 3,1 7,8 Fritids- och folkhälsonämnden 3,5 3,5 7,0 Samhällsbyggnadsnämnden 0,7 0,1 0,8 Tekniska nämnden 1,4 1,7 3,1 Miljö- och konsumentnämnden - - - Kulturnämnden 5,0 1,0 6,0 Utbildningsnämnden 10,3 5,5 15,8 Sociala omsorgsnämnden 41,7 11,5 53,2 Arbetslivsnämnden 1,6 2,5 4,1 Stadsdelsnämnden Norr 120,2 24,3 144,5 Stadsdelsnämnden Väster 102,4 21,1 123,5 Stadsdelsnämnden Öster 136,8 20,0 156,8 Totalt kommunen 428,3 94,8 523,1 Det totala antalet timavlönade i kommunen under 2010 var 506,0 årsarbeten. I nedanstående diagram redovisas antal arbetade timmar för timavlönade 2005-2011. I diagrammet ingår inte beredskapsarbetare och anställda enligt PAN-avtalet. 7

PERSONALSTRUKTUR Utveckling av antal arbetade timmar för timavlönade exkl BEA och PAN Antal årsarbeten 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 I sammanställningen ovan redovisas antal arbetade timmar som en omräkning till årsarbeten. Detta säger i sig inget om hur många personer som arbetat. I nedanstående tabell redovisas antal personer som fått timlön under 2011. Antal arbetade timmar per person varierar kraftigt från några enstaka tillfällen till i stort sett heltid under året. Antal personer som fick timlön från kommunen under 2011 Antal personer Personalgrupp Kvinnor Män Summa Administration 79 21 100 Vård och omsorg 1 200 227 1 427 Rehabilitering och förebyggande arbete 3 0 3 Socialt och kurativt arbete 36 8 44 Skola och barnomsorg 884 233 1 117 Kultur, turism och fritidsarbete 80 95 175 Teknikarbete 212 85 297 Kod saknas 4 3 7 Totalt kommunen 2 498 672 3 170 Kommunfullmäktige har fastställt att ett mål är att minska andelen timavlönade. Detta med anledning av att många förvaltningar utnyttjar timavlönade i förhållandevis hög utsträckning. Förvaltningarna har vidtagit flera åtgärder för att minska användningen av timavlönade som t.ex.: användning av vikariat vid planerad ledighet istället för timavlönade öka sysselsättningsgrad för anställd personal införande av nya arbetstidsmodeller med flytande tid höjd grundbemanning inrättat lokala personalpooler återhållsamhet i användning av timavlönade 8

PERSONALSTRUKTUR Personalpooler fanns under 2011 i sex förvaltningar. Följande personal fanns anställd i personalpoolerna: Personalkategori Antal anställda Omvårdnadspersonal 93 Habiliteringspersonal 39 Administratör 2 Musiklärare 1 Totalt kommunen 135 Det innebär en minskning med 5 personer som är anställda i personalpooler jämfört med 2010. 1.4 Anställda inom olika verksamhetsområden Anställda inom olika verksamhetsområden Teknikarbete 12% Administration 12% Kultur, turism och fritidsarbete 3% Vård och omsorg 34% Skola och barnomsorg 34% Socialt och kurativt arbete 4% Rehabilitering och förebyggande arbete 1% Av samtliga anställda inom kommunen arbetar 34,7 % inom vård och omsorg, vilket innebär att det är det verksamhetsområde som sysselsätter flest inom kommunen. Andel anställda för olika personalgrupper 2011-11-01 Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män anställda Administration Ledningsarbete 252 147 4 5 408 Handläggararbete 180 91 12 6 289 Administratörsarbete 265 29 22 7 323 Vård- och omsorg Sjuksköterska 204 17 11 3 235 Undersköt, skötare 1 544 154 70 10 1 778 Vårdbiträde, vårdare m.fl. 527 123 82 15 747 Personlig assistent 179 36 7 0 222 Övrigt vård omsorgsarbete 7 6 1 0 14 Rehabilitering och förebyggande arbete 62 11 9 4 86 Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare 174 34 40 5 253 Övrigt socialt och kurativt 54 28 8 1 91 9

PERSONALSTRUKTUR Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män anställda Skola och barnomsorg Grundskolelärare 566 159 69 18 812 Gymnasielärare 179 152 58 50 439 Förskollärare 781 31 91 7 910 Fritidspedagog 67 15 13 9 104 Övrigt lärararbete 184 79 15 16 294 Barnskötare 370 17 27 5 419 Dagbarnvårdare 10 0 0 0 10 Elevassistent 165 51 22 12 250 Övrigt skol-/förskolearbete 22 9 3 4 38 Kultur, turism och fritid Fritidsledare 36 33 4 4 77 Bibliotekarie, biblioteksassistent 67 15 5 2 89 Övrig fritid kultur turism 62 57 18 14 151 Teknik Teknisk handläggare 22 11 4 0 37 Ingenjörer 21 48 0 1 70 Tekniker 13 87 0 3 103 Hantverkararbete m m 11 219 1 32 263 Köks- och måltidsarbete 299 24 27 7 357 Städ tvätt renhållningsarbete 214 19 11 4 248 Kod saknas 0 0 5 2 7 Totalt kommunen 6 534 1 705 639 246 9 124 Av kommunens anställda 2011-11-01 var 90,4 % tillsvidareanställda, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med 2010. Av männen är 87,4 % tillsvidareanställda mot 91,2 % av kvinnorna. Fördelning män och kvinnor Det fanns 7 173 kvinnor och 1 951 män tillsvidare- och visstidsanställda i kommunen, vilket innebär totalt 9 124 anställda personer. Av samtliga anställda är 78,6 % kvinnor och 21,4 % män, vilket innebär att andelen kvinnor har ökat 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Fördelningen mellan män och kvinnor är snedfördelad inom de flesta yrkeskategorierna. Inom förskola och skolbarnsomsorg är andelen män låg. När det gäller förskollärare och barnskötare är andelen män 4 % av antalet anställda. Medan vissa yrkeskategorier inom teknikområdet t.ex. hantverksarbete utgörs av 95 % män och tekniker 87 %. Det är en tydlig skillnad mellan de tekniska nämnderna som är mansdominerade och stadsdelsnämnderna som är kraftigt kvinnodominerade. Chefer I tabellen redovisas chefer på alla nivåer inom kommunen som kodats som chef med underställd personal enligt statistikkoderna AID (Arbetsidentifikation) som används i kommuner och landsting Tillsvidareanställda chefer inom kommunen 2011-11-01 Antal chefer Kvinnor Män Summa Totalt kommunen 263 160 423 10

PERSONALSTRUKTUR Antalet chefer har ökat från 390 till 423 vilket motsvarar en ökning med 8,5 %. Av kommunens anställda är 78,6 % kvinnor medan 62,2 % av kommunens samtliga chefer är kvinnor. Av kommunens 15 förvaltningschefer var 3 kvinnor. 43,2 % av medlemmarna i förvaltningarnas ledningsgrupper är kvinnor och 8,0 % är utrikes födda. Ökningen av antalet chefer beror dels på en reell ökning av antalet chefer men merparten beror på ändrade statistikkoder. Exempelvis har alla fritidsgårdsföreståndare och 1:e tjänster nu klassats som enhetschefer. 1.5 Hel- och deltidsanställda Av kommunens tillsvidareanställda arbetar 76,1 procent heltid och 23,9 procent deltid. Andel tillsvidareanställda per sysselsättningsgrad Heltid 76,1% Deltid 75-99 % 16,8% Deltid mindre än 75 % 7,1% Andelen heltidsanställda har ökat med 1,7 procentenheter sedan föregående år till 76,1 %. Andelen deltidsanställda har därmed minskat i motsvarande grad till 23,9 %. Andelen kvinnor med heltidsanställning är 72,9 % medan andelen heltidsanställda män är 88,4 %. Den genomsnittliga andelen heltidsanställda bland landets kommuner är 71,1 %. Dvs. andelen heltidsanställda inom kommunen är 5,0 procentenheter högre än genomsnittet bland landets kommuner. Procentuell fördelning av hel- och deltidsanställningar för kvinnor respektive män. 2009 2010 2011 Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 70,2 71,0 73,0 Deltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 29,8 29,0 27,0 Heltidsanställda män i % av samtliga män 86,6 87,1 88,3 Deltidsanställda män i % av samtliga män 13,4 12,9 11,7 Andel deltidsanställningar bland tillsvidareanställda 2011-11-01 i procent Nämnd Kvinnor Män Totalt Stadsrevisionen - - - Kommunstyrelsen - - - Lokalförsörjningsnämnden - 4,6 2,6 Servicenämnden 14,4 4,7 7,2 Fritids- och folkhälsonämnden 7,7-4,6 Samhällsbyggnadsnämnden 11,7 2,9 7,2 Tekniska nämnden 18,6 5,5 11,3 Miljö- och konsumentnämnden 3,6-2,6 Kulturnämnden 28,0 16,7 23,3 Utbildningsnämnden 11,6 5,4 9,3 Sociala omsorgsnämnden 39,7 30,5 38,0 Arbetslivsnämnden 15,1 8,2 13,1 Stadsdelsnämnden Norr 33,1 3,5 30,7 11

PERSONALSTRUKTUR Nämnd Kvinnor Män Totalt Stadsdelsnämnden Väster 28,0 16,4 26,3 Stadsdelsnämnden Öster 23,8 11,4 22,4 Totalt kommunen 27,0 11,7 23,9 I jämförelse med kommunerna i Borås omgivning har Borås en betydligt högre andel heltidsanställda. Andel heltidsanställda av tillsvidareanställda i grannkommuner Herrljunga Alingsås Tranemo Mark Bollebygd Svenljunga Ulricehamn Vårgårda Borås Totalt 60 67,2 59,4 69,3 64,4 55,1 64 50 76,1 Förändring av andel heltidsanställda inom äldre- och handikappomsorgen Borås Stad försöker i strävan att bli en attraktiv arbetsgivare att erbjuda de anställda inom vård och omsorg den sysselsättningsgrad som önskas. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för all omvårdnadspersonal är 91,2 %, en minskning från föregående år med 0,1 %. 1.6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad i % 2009 2010 2011 Kvinnor 92,4 92,6 93,2 Män 96,2 96,3 96,8 Totalt 93,2 93,4 93,9 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom kommunen för tillsvidareanställda är totalt 93,9 %. Det är en ökning med 0,6 % jämfört med föregående år. 1.7 Ålder Medelålder Medelåldern i Borås Stad har ökat något från föregående år till 45,8 år, vilket är något lägre än genomsnittsåldern i landets kommuner. Medelåldern för män är 46,7 år och 45,5 år för kvinnor. Medelåldern skiljer sig mellan de olika förvaltningarna och även inom olika personalgrupper. Fritids- och folkhälsoförvaltningen hade lägst medelålder på 43,1 år medan Lokalförsörjningsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen hade högst medelålder på 50,3 år. Medelåldern på nyrekryterade under året var 39,0 år och medelåldern på personer som slutat sin anställning var 59,2 år. Medelålder per verksamhetsområde 2011 Medelålder 60 50 Kvinnor Män 40 30 20 10 0 Vård och omsorg Skola Fritid och kultur Teknik Förskola och skolbarnsomsorg Administration 12

PERSONALSTRUKTUR Bland män är medelåldern lägst bland barnskötare med en medelålder på 35,9 år och högst bland chefer med 52,8 år. Bland kvinnor är medelåldern lägst bland ingenjörer med 39,1 år och högst bland dagbarnvårdare med 59,7 år. Borås tillhör de åtta kommuner i landet som har högst andel anställda under 30 år 12,1 % jämfört med genomsnittet 8,6 %. Andelen anställda över 55 år ligger på 26,9 % vilket ligger under genomsnittet för landets kommuner på 28,4 %. Åldersfördelning Antal personer 300 250 200 150 100 50 0 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder Åldersfördelning bland de anställda är ojämn. Det finns fler äldre än yngre anställda. Andelen anställda i åldern 25-40 år är 30,3 % medan andelen anställda i åldern 50-65 år är 42,9 %. Det innebär en minskning av andelen yngre och en ökning av andelen äldre jämfört med 2009. Åldersfördelning män och kvinnor Antal personer 250 200 Kvinnor 150 100 50 Män 0 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder 1.8 Planerade pensionsavgångar 2013-2022 Beräkningen av antalet pensionsavgångar utgår från en ålderspensionering vid 65 år. Eftersom pensionsåldern är rörlig 63-67 år kan de verkliga pensionsavgångarna avvika något från nedanstående prognos. Planerade pensionsavgångar 2013-2022 Personalgrupp Antal pensionsavgångar Administration 332 Vård och omsorg 662 Rehabilitering och förebyggande arbete 8 Socialt och kurativt arbete 47 Skola och barnomsorg 778 Kultur, turism och fritidsarbete 65 Teknik 321 Totalt 2 213 13

PERSONALSTRUKTUR Under perioden 2013-2022 beräknas totalt 2 213 personer gå i ålderspension. Den största andelen pensionsavgångar finns bland vård- och omsorgspersonal, lärare grundskola tidigare år, förskollärare, barnskötare, kokerskor och lokalvårdare. Planerade pensionsavgångar totalt 2013-2022 Antal personer 300 250 200 150 100 50 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Administration Rehabilitering och förebyggande arbete Skola och barnomsorg Teknik Vård och omsorg Socialt och kurativt arbete Kultur, turism och fritidsarbete Under perioden 2013 2022 beräknas 152 chefer på olika nivåer att gå i pension. Den största andelen pensionsavgångar finns bland skola och barnomsorg samt vård och omsorg. Pensionsavgångar chefer 2013-2022 Antal personer 25 20 15 10 5 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Administration Vård och omsorg Socialt och kurativt arbete Skola och barnomsorg Kultur, turism och fritidsarbete Teknik 14

MEDARBETARENKÄT 2 Medarbetarenkät I oktober 2011 genomförde samtliga förvaltningar i Borås Stad sin första gemensamma medarbetarenkät. Enkäten riktade sig till tillsvidareanställd personal samt visstidsanställda. Svarsfrekvensen uppgick till 78 % vilket får bedömas som ett bra resultat, inte minst med tanke på att detta var första gången en gemensam enkät genomfördes. De frågor som var samlade under samma rubrik i enkäten och som besvarades med instämmer inte till instämmer helt på en femgradig skala har slagits samman och redovisas i så kallade frågeområden. För att få en överblick av resultatet har en sammanställning gjorts i tabellen nedan. Där har medelvärdet räknats fram för hur svaren fördelade sig på den femgradiga skalan och där anges även hur stor andel som svarat ingen åsikt. I redovisningen av resultatet per frågeområde har svaren på den femgradiga skalan kommenterats på följande sätt: Där den svarande angett... - värde 5 eller 4 kommenteras som mycket nöjd och/eller instämmer helt i ett påstående - värde 3 kommenteras som ett neutralt, okej- eller lagom-läge - värde 2 eller 1 kommenteras som missnöjd och/eller inte instämmer i påståendet. Medarbetarenkät 2011 5+4 3 2+1 Ingen åsikt Mål och uppföljning 67% 21% 9% 3% Arbetsklimat och trivsel 65% 20% 12% 3% Kompetens och utvecklingsmöjligheter 66% 20% 11% 3% Ledarskap 58% 21% 14% 7% Jämlikhet 59% 16% 6% 19% Ersättning och förmåner 35% 25% 31% 8% Helhet 49% 29% 17% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Resultatet visar på några gemensamma övergripande friskfaktorer och förbättringsområden som nämnderna ska/bör ha fokus på och arbeta vidare med De starkaste friskfaktorerna är framför allt att medarbetarna tycker arbetet är mycket viktigt och meningsfullt (96 %), man känner stort engagemang (91 %) och upplever stor arbetsglädje (78 %). Till förbättringsområdena hör att förbättra och/eller tydliggöra uppföljning av uppsatta mål, återkoppling av utfört arbete från chef till medarbetare, ökad meningsfullhet i utvecklingssamtalen, individuella kompetensplaner, kända lönekriterier, nolltolerans mot våld, kränkningar och trakasserier samt att med hjälp av nämnda friskfaktorer ovan kunna öka stoltheten så att fler vill rekommendera andra att söka jobb i kommunen. 15

MEDARBETARENKÄT Mål och uppföljning Frågorna inom detta område handlar om tydliga och realistiska mål, om medarbetarens möjlighet till delaktighet i utformningen av målen och om arbetsplatsen har effektiva arbetsrutiner för att nå dem. Här ryms även frågor om uppföljningen av arbetsinsatserna och om medarbetaren bidrar till en god service för kommuninvånarna. Det mest utmärkande är att medarbetaren tycker att de har tydliga mål men att det är sämre med uppföljningen av arbetsinsatserna. Drygt tre fjärdedelar (77,2 %) anser att de har tydliga mål i sitt arbete, 61 % anser att de är realistiska. 75 % tycker att man kan påverka gemensamma frågor på arbetsplatsen medan knappt 52 % är mycket nöjda med hur man arbetar med uppföljning av arbetsinsatsen. Arbetsklimat och trivsel Detta frågeområde innehåller frågor om engagemang, arbetsglädje, uppskattning för gjorda arbetsinsatser samt arbetets viktighet och meningsfullhet. Här finns även frågor om realistiska krav, möjlighet att hinna med arbetet på ordinarie arbetstid samt möjlighet till stöd vid hög arbetsbelastning. En mycket stor andel (95,6 %) tycker att arbetet är mycket viktigt och meningsfullt. 91 % känner stort engagemang och 78 % upplever stor arbetsglädje i arbetet. Mindre än hälften (46,2 %) säger sig hinna med arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid. Ungefär en tredjedel (35 %) är nöjda med det stöd och hjälp man får vid hög arbetsbelastning men lika stor andel (34,5 %) säger att de är missnöjda. Nästan 70 % får uppskattning för gjorda arbetsinsatser från arbetskamrater och brukare medan bara hälften från närmaste chef. En femtedel anser att chefen inte ger tillräckligt med uppskattning. Kompetens och utvecklingsmöjligheter Här finns bland annat frågor om medarbetarens kompetens tas tillvara, om utvecklingssamtal genomförs och om dessa varit meningsfulla för medarbetarens utveckling samt om möjligheten att påverka när och hur arbetet ska genomföras. Flertalet (88,1 %) anser att de har den kompetens som krävs men endast 72,5 % instämmer helt i att deras kompetens tas tillvara på arbetsplatsen. Nästan 70 % är mycket nöjda och anser att de kan påverka hur arbetet ska utföras medan motsvarande siffra för hur man kan påverka när arbetet ska utföras uppgick till 49 %. 92 % anger att de har årliga utvecklingssamtal med sin chef däremot är det bara 38, 5 % som är mycket nöjda och 21,4 % är missnöjda med hur meningsfullt samtalet varit för deras utveckling. Ledarskap Är chefens förväntningar på medarbetaren är kända? Kan jag få stöd av min chef? Har jag förtroende för min chef? Detta är några av frågorna inom området ledarskap. Här finns också frågor om chefen visar alla respekt, har förmåga att hantera konflikter mm Nästan 6 av 10 är mycket nöjda med ledarskapet i stort. Högst värden har frågorna som handlar om chefens förväntningar och tillit till medarbetarna där 7 av 10 är mycket nöjda. Lägre resultat har frågan om chefen är bra på att ge återkoppling på hur medarbetaren lyckats med sina arbetsuppgifter. Här är endast drygt 40 % mycket nöjda medan nästan en fjärdedel är missnöjda. Jämlikhet Inom detta frågeområde ingår endast två frågor. Den ena handlar om möjligheten att förena arbete och föräldraskap den andra om ömsesidig respekt för varandra. Frågeområdet har det högsta medelvärdet. Viktigt att notera är att drygt 19 % valt att svara ingen åsikt. Frågan som handlar om möjligheten att förena arbete och föräldraskap är den som de flesta valt att ha ingen åsikt om. Tittar man på fördelningen mellan åldersgrupperna så är det i åldersgrupperna upp till 29 år och 60 år och äldre där störst andel (29 %) valt ingen åsikt medan motsvarande för de i åldrarna 30-39 samt 40-49 endast är 11 % respektive 13 %. 16

MEDARBETARENKÄT Utgår man ifrån att de som tagit ställning på den femgradiga skalan är dem som sannolikt befinner sig i den livsfas där man har barn i åldrar som behöver hämtas och lämnas på förskola/fritids och där det finns behov av att kunna vara hemma vid barns sjukdom, så har Borås Stad fått ett högt omdöme med ett medelvärde på 4. Kvinnor och män är lika nöjda. Ersättningar och förmåner Här återfinns frågor om man känner till arbetsplatsens lönekriterier, har haft årliga lönesamtal, är nöjd med de personalförmåner som erbjuds och deltar i de friskvårdsaktiviteter som erbjuds. Frågeområdet har det lägsta medelvärdet. 41 % säger sig inte känna till arbetsplatsens lönekriterier och drygt 19 % har inte årliga lönesamtal med sin chef. 29 % anger att de är missnöjda med de personalförmåner som erbjuds. Här har säkert det förändrade friskvårdsbidraget som infördes år 2011 spelat en viss roll. Förändringen infördes för att få en likvärdighet mellan förvaltningarna vilket innebar att vissa medarbetare fick lägre och andra högre bidrag jämfört med tidigare. Drygt 52 % svarar att man aktivt tar del i de friskvårdsaktiviteter som erbjuds. Vad som är positivt är att av de 48 % som inte tar del av arbetsgivarens erbjudanden så är det ändå drygt hälften som ägnar sig åt egna friskvårdsaktiviteter på fritiden. Det innebär att drygt 76 % av dem som svarat faktiskt ägnar sig åt friskvård på något sätt. Helhet Frågorna inom detta område handlade om hur man upplevde att det egna arbetet var i förhållande till en perfekt arbetssituation, om sannolikheten att man arbetade kvar åt Borås Stad om tre år och om man skulle kunna rekommendera andra att söka jobb här. Lite mer än en tredjedel (34,5 %) tycker att de har en perfekt arbetssituation medan 44 % ställer sig neutrala, det vill säga har valt värde 3 på den femgradiga skalan. Närmre 60 % uppger att de sannolikt arbetar kvar om tre år. Drygt hälften (52 %) skulle gärna rekommendera andra att söka jobb i kommunen. 572 personer eller 15 % valde ingen åsikt. Utgår man från dem som tagit ställning så ökar andelen som gärna rekommenderar sin arbetsgivare från 52 till 57 %. I förhållande till den mycket höga andel som uppgav att dem kända meningsfullhet, arbetsglädje och engagemang så är steget ändå långt till att man vill rekommendera kommunen som arbetsgivare. Ett resultat som ligger i linje med vad andra undersökningar kommit fram till nämligen att offentliganställda ofta trivs men inte känner stolthet. Övrigt 822 personer eller nästan 13 % har de senaste 12 månaderna utsatts för våld eller hot om våld. Av dessa är det 22 som anger att de varit utsatta av chef eller arbetskamrat. 47 % av dem som blivit utsatta anger att de är mycket nöjda och 20 % att de inte alls är nöjda med det stöd och den hjälp de fått av arbetsgivaren 533 personer (8 %) har de senaste 12 mån utsatts för kränkande handling eller sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Av dessa uppger 300 att det är chef eller arbetskamrat som utsatt dem. 17

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING 3 Jämställdhet och likabehandling Arbetet med likabehandling handlar om respekt i bemötandet av varandra och om de grundläggande attityder och värderingar som denna respekt förutsätter. Likabehandlingsarbetets mål är att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. De avgörande stegen tas i den dagliga verksamheten, i chefers sätt att organisera arbetet, vid rekrytering av nyanställda, i meritvärdering och lönesättning, i kompetensutvecklings- och kvalitetsarbete. Det avgörande är inte formen för arbetet utan innehållet. 3.1 Riktlinjer för jämställdhet och likabehandling i personalpolitiska programmet. Arbetet för likabehandling är en fortlöpande process och arbetet ingår i respektive chefs ansvar för verksamhet och medarbetare. Ytterst ansvarig för att likabehandlingsarbetet bedrivs enligt lagens intentioner vilar på varje nämnd/styrelse. En viktig grundförutsättning för arbetet med likabehandling är att detta arbete skall integreras i verksamheten på samma sätt som arbetsmiljöarbetet. Likabehandlingsfrågor skall vara ett naturligt inslag såväl i den dagliga verksamheten på alla nivåer som i den långsiktiga planeringen. 3.2 Program för jämställdhet Målet med Borås Stads jämställdhetspolitik är att kvinnor och män har samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Resurser ska fördelas efter behov, inte kön. Jämställdhet ska finnas med i styroch ledningssystem och konkret vara med i alla led av beslutsprocessen. Borås Stads jämställdhetsarbete ska omfatta alla verksamhet. Fyra målområden prioriteras 2011-2014; 1. Kunskap om jämställdhet 2. Jämställd medborgarservice 3. Jämställd arbetsgivare 4. Jämställdhetsintegrerad budget Här följer en kort beskrivning av varje målområde Kunskap om jämställdhet Borås Stad ska belysa vilka villkor kvinnor och män har i kommunen, som förtroendevalda, som anställda och som medborgare. Alla förvaltningar och bolag skat ta fram och analysera könsdelad statistik. Jämställdhetsarbetet ska vara känt för alla anställda och alla medborgare, via information på intranät och Borås Stads webbplats. Under 2011 har 100 personer inom folkhälsa, kvalitet och utveckling, ekonomi och personalområdet utbildats i jämställdhetsfrågor, dialog och analysarbete. Under 2011 påbörjades också chefsutbildning av samtliga 493 chefer i jämställdhetsfrågor och jämställd medborgarservice. Samtliga nämnder ska också utbildas, med start hösten 2012. Jämställd medborgarservice Kommunen ska erbjuda både gott bemötande och likvärdig service till alla medborgare. Kartläggningar i Sverige och I Borås Stad visar att t ex flickor får högre betyg än pojkar igenom hela skoltiden, pojkar får ta större del av föreningsbidrag, kvinnor i hemtjänsten har ofta svårt att betala sina avgifter pga. låg pension, män får i stor utsträckning beviljat mer städ och service medan kvinnor får beviljat personlig omvårdnad. En mängd kartläggningar pågår 2011-2012 i både Sveriges land och i Borås Stad. Könsdelad statistik är nödvändig för att visa vilken service kvinnor respektive män erbjuds. Förvaltningarna ska agera för att garantera likvärdig behandling, oavsett kön. Under 2011-2013 har Borås Stad fått 1,2 miljoner kronor ifrån Sveriges kommuner och landsting för att genomföra utbildningsinsatser som leder till jämställd medborgarservice. 18

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING Jämställd arbetsgivare Borås Stad ska som arbetsgivare verka för jämställdhet, det innebär bl.a. att verka för lika lön för likvärdigt arbete. Heltid ska vara en möjlighet för alla anställda. Andelen kvinnor och män som är chefer ska spegla personalens sammansättning. Arbetsvärdering ska göras för att ge underlag till beslut för ökad jämställdhet. Förändringsarbete för jämställdhet behöver vara ledningsstyrt. Ledningen ska ta de strategiska besluten och sätta mål för jämställdhetsarbetet. Därför ska chefer årligen fortbildas i genus- och jämställdhetsfrågor. Förtroendevalda ska minst en gång per mandatperiod få sådan utbildning. Att arbeta som jämställd arbetsgivare kan också innebära, pojkar och flickor ska ha godkända betyg i årskurs 9, att utveckla föräldrastödsstrategier, jämställd stadsplanering, arbeta med belysning och trygga utemiljöer, införa s.k. nattstop i kollektivtrafiken, att minska trafiken, buller och utveckla cykelstaden Borås samt rekrytera både män och kvinnor till alla kommunens yrkesområden. Jämställdhetsintegrerad budget Att arbeta med jämställdhetsintegrerad budget (gender budget) innebär att synliggöra människorna bakom siffrorna, dvs. att arbeta med könsuppdelad statistik, analysera skillnader och eventuellt åtgärda och resursfördela utifrån behov. Införandet av gender budget behöver tas stegvis och förväntas ta något år. 3.3 Uppföljning av förvaltningarnas planer för likabehandling Samtliga förvaltningar har planer för likabehandling för 2011-2013. Uppföljning har gjorts 2011. Planer och utvärderingar har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna. 3.4 Nyckeltal för jämställdhet Sedan 2006 deltar Borås Stad i NyckeltalsInstitutets Jämställdhetsindex (JÄMIX). Nyckeltalsinstitutet har i samverkan med JämO valt ut nio mätbara nyckeltal som utgör indikatorer på centrala aspekter av jämställdheten i en organisation. De nio nyckeltalen vägs samman till ett jämställdhetsindex som är ett mått på hur långt jämställdheten har nått. De nio nyckeltalen är Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? Chefskap har kvinnor och män samma möjligheter att bli chef? Lön är lönen lika för män och kvinnor? Ohälsa hur ser långtidssjukfrånvaron ut för män och kvinnor? Föräldraskap tar männen ut föräldraledighet? Deltid är sysselsättningsgraden lika för män och kvinnor? Trygghet är anställningsformen lika för män och kvinnor? Jämställdhetsplan följs regelverket för jämställdhetsarbete? JÄMIX kartlägger jämställdheten och är ett verktyg för utveckling av jämställdhetsarbetet. Nyckeltalen i JÄMIX ger inte en fullständig beskrivning av verkligheten men är en indikation och ett underlag för fortsatt diskussion. Jämställdhetsindexet mäter enbart skillnader mellan kvinnor och män ur ett organisationsperspektiv, dvs. inte om nivån generellt är hög eller låg. Det anger t.ex. inte om kommunen har stor eller liten andel heltidstjänster utan enbart om andelen heltidstjänster skiljer sig mellan män och kvinnor. Nyckeltalen är relativa mått där idealet är att kvinnor och män skall ha samma värde enligt indexet. JÄMIX ger inga definitiva svar på hur jämställdheten ser ut men är en indikation och ett underlag för diskussion. 19

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING Jämställdhetsindex Borås Stad 2010 och 2011 2010 2011 Yrkesgrupper 40-60 % 6 5 Kvinnor i högsta ledningsgruppen 11 11 Chefer som är kvinnor 16 16 Skillnad lön 18 18 Skillnad i lång sjukfrånvaro 11 10 Uttag av föräldradagar av män 10 12 Skillnad i sysselsättningsgrad 2 3 Skillnad i andel tillsvidareanställda 9 11 Jämställdhetsarbete 20 20 Jämställdhetsarbete Tillsvidareanställda Heltidstjänster Föräldradagar Yrkesgrupper 20 15 10 5 0 Ledningsgrupp Lön Långtidssjukfrånvaro Karriärmöjligheter Summa JÄMIX-poäng 103 106 2010 2011 Nyckeltalen För att visa könsstrukturen används tre nyckeltal. Yrkesgrupper som är antalsmässigt jämställda, kvinnor i ledningsgruppen och antal kvinnor som är chefer. Det senare nyckeltalet ger också en bild av utvecklingsmöjligheter för kvinnor. Nyckeltalen lön, tillsvidareanställda och heltid visar resursfördelningen mellan könen och handlar om anställningsform och ställning på arbetsmarknaden. Måttet lön, kvinnors lön i förhållande till männens, ger en sammanfattande bild av jämställdhetssituationen och kan fånga upp förändringar inom andra områden t.ex. borde fler kvinnor på chefsjobb ge utslag i lönen. Hänsyn har emellertid inte tagits till skillnader mellan olika arbeten. Måtten långtidssjukfrånvaro, föräldraskap och jämställdhet ger en fingervisning om kvalitén och klimatet. Vilka värderingar, normer och kvalitetsmått styr verksamheten och vems behov tillgodoses? Långtidsfrånvaro handlar om sjukfrånvaron och föräldraskap om hur mycket föräldraledighet som män och kvinnor tar ut. 1. Yrken Är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? Borås har i rapporten till JÄMIX indelat yrkesgrupper enligt klassificeringssystemet AID (Arbetsidentifikation) i 130 olika grupper. Fakta För närvarande faller 24 av 130 yrkesgrupper eller 22 % inom spannet 40-60 % dvs. spann där inget kön är representerat med mindre än 40 %. 2. Ledning Är den högsta ledningen jämställd? Fakta Borås har tre kvinnor och 8 män i den nybildade ledningsgruppen. Det betyder att kvinnorna utgör 27 % av ledamöterna i ledningsgruppen 20

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING 3. Chefskap Har kvinnor och män samma möjlighet att bli chef? Fakta Kvinnor Män Totalt Antal chefer 263 160 423 Antal anställda 6 523 1 697 8 220 62 % kvinnliga chefer/79 % kvinnliga anställda ger ett nyckeltal på 0,79. Vid värde 1,0 är det jämställt. 4. Lön Är lönen lika för kvinnor och män? Fakta Genomsnittslönen för kvinnor 2011 var 22 930 och för män 24 060. Detta ger ett index på 0,953 dvs. Kvinnor tjänar i genomsnitt 95,3 % av vad männen tjänar. Jämförelsen är en total jämförelse utan hänsyn till olika arbetsuppgifter, befattningskrav, ålder, erfarenhet och ansvar. 5. Ohälsa Ser långtidssjukfrånvaron olika ut? Fakta Den totala långtidssjukfrånvaron mätt i timmar är ca 6 gånger högre bland kvinnor än bland män. Om mäns och kvinnors långtidssjukfrånvaro i genomsnitt är lika ska skillnaden vara 0 %. Värdet på index i Borås är 107 %. 6. Föräldraskap Tar männen ut föräldraledighet? Fakta Borås vill uppmuntra till en organisationskultur som uppmuntrar till lika uttag av föräldraledighet och därmed påvisa möjligheten till att förena arbetsliv och familjeliv. Föräldralediga män i Borås tar ut i genomsnitt 46 dagar/år vilket är en ökning med sex dagar jämfört med 2010. 7. Deltid Är sysselsättningsgraden lika? Fakta 73,0 % av kvinnor har heltid och 88,3 % för männen. Om kvinnor och män har heltidsanställning i lika hög grad som männen skall skillnaden vara 0 %. Borås har ett indexvärde på -18 %. 21

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING 8. Trygghet Är anställningsformen lika för kvinnor och män? Tillsvidareanställda är ett nyckeltal som finns med därför att det antas att de flesta vill vara fast anställda i stället för vikarie. Framförallt för kvinnor är trygghetsfaktorn en viktig del medan männen sätter andra faktorer i första hand. Fakta Andel tillsvidareanställda kvinnor var 91,0 % och för männen 87,0 %. Om kvinnor och män har tillsvidareanställning i lika hög grad skall skillnaden vara 0 %. I Borås är skillnaden 4 %. 9. Jämställdhetsarbete Arbetas det aktivt med jämställdhetsplaner? Fakta Antal ja på en checklista med 17 frågor som ger max 16 poäng samt 4 poäng om ja på den kompletterande frågan om samverkan. Borås värde är 20. 3.5 Övriga jämställdhetsåtgärder Arbetsvärdering Borås Stad har beslutat att genom arbetsvärdering kartlägga och klarlägga uppenbara löneskillnader mellan olika grupper. Borås Stad har valt att inte sammanblanda utfallet i arbetsvärderingen med den årliga löneöversynen, utan löneökningar för arbetsvärderade har lagts ut per den 1 januari varje år. Särskilda medel har avsatts för detta. Central lönekartläggning med utgångspunkt från arbetsvärderingen En central lönekartläggning utifrån arbetsvärderingen har genomförts av en partsammansatt grupp. Likvärdiga kvinnodominerade yrken jämfördes med mansdominerade yrken. Utfallet blev att de flesta skillnader i lön kunde förklaras med könsneutrala argument såsom ålderstruktur, marknaden mm. En del grupper kommer att analyseras djupare. Kontroll vid lönesättning I Borås Stad är lönesättningen vid nyanställning centraliserad, vilket ger bättre möjlighet till styrning av lönesättningen och hänsynstagande till jämställdhetsaspekter. Inplacering i ingångslöner efter t.ex. genomgången utbildning är decentraliserad. Bevakning av jämställdhetsaspekterna vid löneöversynen I anvisningarna inför löneöversynerna finns varje år föreskrivet att arbetet med att minska löneskillnaderna mellan könen för likvärdiga arbeten skall fortsätta. Varje förvaltning skall analysera föreslagna löneökningar mellan könen innan yrkanden lämnas vidare till Personal- och förhandlingsavdelningen och aktivt arbeta för att nå de mål som finns med i respektive förvaltnings plan för likabehandling. 22

LÖNESTATISTIK 4 Lönestatistik Samtliga löner i detta avsnitt är omräknade till heltidslöner och avser tillsvidareanställd personal. Den lönestatistik som redovisas är i första hand avsedd att ge en översiktlig bild av löner både totalt i kommunen och för olika personalgrupper. Redovisningen ersätter inte den lönekartläggning enligt diskrimineringslagen som varje nämnd gör varje år. 4.1 Medianlön Medianlön i kronor per månad för tillsvidareanställd personal 2011-12-31. Personalkategori Kvinnor Män Totalt Kvinnors lön i förhållande till männens i procent Förskola och skolbarnsomsorg Förskollärare/fritidspedagog 23 981 23 797 23 922 101 Dagbarnvårdare 21 664-21 664 Barnskötare 21 322 20 080 21 250 106 Omsorg om äldre- och funktionshindrade m.fl. Arbetsledare omsorg 29 159 29 511 29 197 99 Omvårdnadspersonal 21 965 21 486 21 918 102 Sjuksköterska 27 000 26 350 26 900 102 Socialsekreterare 25 250 27 584 25 700 92 Skola Skolledare 35 600 36 906 36 155 96 Gymnasielärare 26 987 27 950 27 402 97 Grundskolelärare 25 232 26 970 25 478 94 Annan lärare 27 456 27 170 27 306 101 Elevassistent 21 594 20 830 21 446 104 Fritid och kultur Fritidsledare 22 370 22 140 22 278 101 Bibliotekspersonal 23 650 24 400 23 800 97 Teknik Måltidspersonal 21 133 22 329 21 191 95 Städpersonal 20 777 20 687 20 757 100 Hantverksarbete 22 580 22 500 22 505 100 Ingenjörer 27 247 28 668 28 000 95 Vaktmästare 21 224 22 000 21 745 96 Administration Chef 40 000 41 100 40 000 97 Handläggare 29 250 30 500 30 000 96 Kontorspersonal 22 220 21 067 22 100 105 Totalt kommunen 22 930 24 060 23 065 95,3 23

LÖNESTATISTIK Lönutveckling för tillsvidareanställda - medianlön 2007 2008 2009 2010 2011 Kvinnor 19 688 20 982 21 841 22 348 22 930 Män 21 276 22 100 22 800 23 475 24 060 Totalt 19 890 21 127 21 974 22 500 23 065 Medianlönen totalt i kommunen är 23 065 kronor, vilket innebär en ökning med 2,5 procent eller 565 kronor från föregående år. I nedanstående tabeller redovisas löneutvecklingen som förändring av medianlön den 31 december mellan respektive år. Löneutveckling i procent för tillsvidareanställda 2007 2008 2009 2010 2011 Kvinnor 0,8 6,6 4,1 2,3 2,6 Män 2,2 3,9 3,2 3,0 2,5 Totalt kommunen 1,0 6,2 4,0 2,4 2,5 Löneutvecklingen mellan 2007 och 2011 i kommunen totalt var 15,9 procent. Kvinnors lön i förhållande till männens lön tillsvidareanställda Kvinnors lön i förhållande till män i % 100 95 90 85 80 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 För 2011 var kvinnors medianlön 95,3 % i förhållande till männens medianlön, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2010. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har successivt minskat. Minskningen av löneskillnaderna sedan 1998 är ett resultat dels av en medveten lönepolitik och dels av arbetsvärdering som startade 2002/2003. En orsak till löneskillnaderna är delvis att ovanstående jämförelse är en total jämförelse av medianlönen utan hänsyn tagen till de olika befattningarnas arbetsuppgifter, krav på kompetens, ålder, erfarenhet och ansvar. Lönerna är alltså inte omedelbart jämförbara. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom respektive yrkeskategori är betydligt lägre (se sammanställningen av medianlöner i avsnitt 3.1). 24