Datum. Ärenden 4. Personalredovisning 2014 KS2015/82 Björn Ringholm, personalchef. 5. Revisionsberättelse 2014 för Bollebygds kommun

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Datum Sida 1(2) Organ Kommunfullmäktige Tid OBS. Torsdagen den 7 maj, klockan Plats Bollebygdskolans matsal Justering Måndagen den 18 maj, klockan Justerare Hannu Sutinen (FP), Tomas Ridell (V), ersättare Monika Svensson (SD) Behandlas ca kl. Ärenden Dnr Föredragande 1. Val av justerare 2. Anmälningsärenden 3. Frågor Fråga om vilka ledamöter som deltog i beslut 2002 gällande rutiner för utbetalning av ekonomiskt bistånd Fråga angående lucktomter Ärenden 4. Personalredovisning 2014 KS2015/82 Björn Ringholm, personalchef 5. Revisionsberättelse 2014 för Bollebygds kommun KS2015/146 Jan-Åke Andersson (S), ordförande kommunens revisorer Beviljande av ansvarsfrihet för 2014 för KS2015/172 kommunstyrelsen, nämnderna och de enskilda förtroendevalda i dessa organ 7. Årsredovisning 2014 Bollebygds kommun KS2015/76 Susanne Glans, ekonomichef 8. Revisionsberättelse och beviljande av ansvarsfrihet för 2014, Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder 9. Årsredovisning 2014 för Bollebo, Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder KS2015/173 Jan-Åke Andersson (S), ordförande kommunens revisorer 2014 KS2015/84 Åke Lindkvist (M), ordförande Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Årsredovisning 2014 för Södra Älvsborgs KS2015/85 räddningstjänstförbund 11. Årsredovisning 2014 för Boråsregionen, KS2015/87 Sjuhärads kommunalförbund

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Datum Sida 2(2) 12. Årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund 13. Årsredovisning 2014 Verner Olofssons stiftelse KS2015/86 KS2015/77 Jan-Åke Andersson (S), ordförande kommunens revisorer Välfärdsbokslut 2014 KS2015/ Uppdrag till val- och arvodesberedningen KS2015/117 om översyn av arvode till kommunens revisorer 16. IT-strategi Bollebygds kommun KS2015/78 Ca Allmänhetens frågestund 18. Redovisning av obesvarade motioner Svar på motioner 19. Svar på motion om översyn av delgeringsrutiner 20. Svar på motion om ändringar i budgetprocessen KS2015/63 KS2015/43 KS2015/53 Övrigt 21. Information från kommunstyrelsen Anmäl till Gunnel eller Anders innan sammanträdet 22. Information från regionala uppdrag 23. Valärenden Gunnel Brandt Ordförande Anders Simonsson Nämndsekreterare

3 Ärende 1 Val av justerare

4 Ärende 2 Anmälningsärenden

5 Ärende 3 Frågor

6

7 Fråga angående lucktomter - till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Lars-Erik Olsson Härom året gjordes en inventering över lucktomter i Bollebygd, alltså tomter redo att bebyggas som ligger i redan befintliga bostadsområden. Många av dessa är idag gräsytor vilket aktualiserar frågan än mer när gräsytor inte längre ska klippas i någon större utsträckning. Hur har det gått med dem? Är det på gång byggnation på dessa? Om inte - varför? Sandra Eliasson

8 Ärende 4 Personalredovisning 2014

9 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Datum Sida 1(1) 61 KS2015/82 Personalredovisning 2014 Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till personalredovisning för Syftet med personalredovisningen för kommunen är att ur olika aspekter ge en övergripande beskrivning av kommunens personalsiutation. Redovisningen innehåller uppgifter om personalvolym, personalkostnader, åldersstruktur, sjukfrånvaro med mera.vidare beskrivs det arbete som gjorts under året utifrån kommunens arbetsgivarpolitiska program. Ambitionen är att redovisningen ska kunna utgöra en grund för analyser och åtgärder. Syftet är även att ge kommunstyrelsen och nämnderna inspiration i arbetet med aktuella arbetsgivarpolitiska frågor som främjar en effektiv och god arbetsmiljö. För ärendet aktuella handlingar - Personalredovising 2014 Bollebygds kommun, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Personalredovisning 2014 Bollebygds kommun Beslut Kommunstyrelsen överlämnar personalredovisning 2014 till kommunfullmäktige för godkännande. Skickas till: Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande

10 Tjänsteskrivelse 1 (1) Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare Maria Rangefil Kanslichef maria.rangefil@bollebygd.se Dnr : KS2015/82-2 Kommunfullmäktige Personalredovisning 2014, tjänsteskrivelse Beskrivning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till personalredovisning för Syftet med personalredovisningen för kommunen är att ur olika aspekter ge en övergripande beskrivning av kommunens personalsiutation. Redovisningen innehåller uppgifter om personalvolym, personalkostnader, åldersstruktur, sjukfrånvaro med mera.vidare beskrivs det arbete som gjorts under året utifrån kommunens arbetsgivarpolitiska program. Ambitionen är att redovisningen ska kunna utgöra en grund för analyser och åtgärder. Syftet är även att ge kommunstyrelsen och nämnderna inspiration i arbetet med aktuella arbetsgivarpolitiska frågor som främjar en effektiv och god arbetsmiljö. För ärendet aktuella handlingar Personalredovising 2014 Bollebygds kommun, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Personalredovisning 2014 Bollebygds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar personalredovisning 2014 till kommunfullmäktige för godkännande. BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Maria Rangefil Kanslichef Skickas till: Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

11 264,

12 INLEDNING Arbetet inom personalområdet styrs av lagar, avtal och av de riktlinjer som har sin grund i Bollebygds kommuns arbetsgivarpolitiska program. Fokuserade områden i detta program är ledarskap, medarbetarskap, kompetensförsörjning, mångfald och jämställdhet, lön samt arbetsmiljö och hälsa. Att vara en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för att kunna möta och tillgodose kommuninvånarnas krav och behov av kommunal service. För att kunna styra och följa upp verksamheten krävs personalstatistik och personalekonomiska nyckeltal som underlag. Personalredovisningen redovisar de faktiska förhållandena 2014 med jämförelser bakåt i tiden. Nyckeltalen överensstämmer till stora delar med de rekommendationer som Sveriges kommuner och landsting ger i sin rapport Personalnyckeltal för kommuner. Samarbete med övriga Sjuhäradskommuner när det gäller val av presenterade nyckeltal ger möjlighet till jämförelser. Utöver presentation och analys av personalnyckeltal ges också en beskrivning av det arbete som har genomförts under året och av det som planeras framöver. Fokus för det personalstrategiska arbetet under 2014 har varit de i budget uppsatta målen gällande minskad sjukfrånvaro, kompetent och professionell personal samt från verksamhetsplan och kommunens arbetsgivarpolitiska program. Under 2014 utarbetades förslag till ny organisation och denna trädde i kraft from årsskiftet Som ett led i kommunens hälsofrämjande arbete genomfördes ett antal satsningar där kommunens medarbetare erbjöds att delta. En av satsningarna var motionstävlingen vårutmaningen där medarbetare tävlade mot varandra i lag. Vidare deltog medarbetare i motionsloppet Blodomloppet, som var en uppskattad aktivitet. Vi kan konstatera att kommunens verksamheter fortsätter att växa och de senaste årens ökning av antalet anställda har fortsatt även Det är fortsatt viktigt med god uppföljning av kommunens kvalitet i tjänster till våra medborgare och brukare och att utvecklingen för våra medarbetare följer de behov som vi möter. Hälsotalen för kommunens medarbetare har försämrats under året och den tidigare trenden med minskad sjukfrånvaro vände under En ökning har skett under året där kommunens totala sjukfrånvaro uppgår till 6,4 procent vilket är en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med Den största delen av den ökade sjukfrånvaron gäller långtidssjuka och under året har arbete skett för att följa upp mönster och orsaker och utveckla både stödet gällande rehabilitering samt att förebygga ohälsa. Kommunens chefer och skyddsombud deltog i en utbildning avseende systematiskt arbetsmiljöarbete. Under året löpte även tidigare avtal med företagshälsovård ut och ny samarbetspartner från och med april 2014 är Previa och där erbjuds även tjänsten medarbetarstöd som alla anställda kan använda. 2

13 SAMMANFATTNING Kommunens anställda har ökat med tio medarbetare, från 542 till 552 anställda. Andelen tillsvidareanställda har minskat med 1,7 procentenheter och utgör 89,1 procent av de 552 anställda. Av de 552 anställda är 472 kvinnor (85,5 procent) och 80 män (14,5 procent). 50,7 procent av de anställda arbetade inom barn- och utbildningsförvaltningen, 35,7 procent inom omsorgsförvaltningen och 13,6 procent på kommunstyrelseförvaltningen. Medelåldern för tillsvidareanställda är 45,5 år, vilket är en minskning med 0,7 år. 38,4 procent av de anställda är 50 år eller äldre och 13,8 procent är 29 år eller yngre. 80,1 procent av de tillsvidareanställda arbetar heltid, vilket är en ökning med 1,6 procentenheter. Andelen tillsvidareanställda kvinnor som arbetar heltid är 78,9 procent, vilket är en ökning med 2,4 procentenheter. Motsvarande siffra för männen är 87,1 procent. De totala personalkostnaderna för år 2014 uppgick till 264,0 miljoner kronor, att jämföra med 250,4 miljoner kronor för föregående år. Nettoarbetstiden har minskat från 76,9 procent till 72,5 procent. Över- och mertidens andel av den arbetade tiden är 1,0 procent, vilket är samma nivå föregående år. Sjukfrånvaron har ökat med 1,3 procentenheter, jämfört med 2013, till 6,4 procent. Sjukfrånvaron per förvaltning ser ut enligt följande; barn- och utbildningsförvaltningen 6,1 procent, omsorgsförvaltningen 8,0 procent och kommunstyrelseförvaltningen 2,9 procent. Andelen långtidssjukskrivna har ökat från 27,0 procent till 33,4 procent. 3

14 INNEHÅLL PERSONALSTRUKTUR...9 Personalvolym...9 Personalvolym för kommunen totalt...9 Timavlönad personal...9 Personalvolym per förvaltning...10 Personalvolym per personalkategori...10 Jämförelseuppgifter anställda per personalkategori Personalvolym könsuppdelad...11 Genomsnittlig anställningstid...11 SYSSELSÄTTNINGSGRAD...12 ÅLDERSSTRUKTUR...13 PERSONALSAMMANSTÄLLNING...13 PERSONALKOSTNADER...15 Kostnad för timavlönade...16 Kostnad för pensioner...16 Kostnad för sjukfrånvaro...16 RESURSANVÄNDNING...17 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE...18 Ledarskap och medarbetarskap...18 Ledarutveckling...18 Medarbetarutveckling...18 Rekrytering...19 Introduktionsdag för nyanställda...19 Personalomsättning...20 Pensionsavgångar...20 Pensionspolicy...21 Mångfald och jämställdhet...22 Jämställdhetsplan Rätt till heltid...22 Lön...23 Löneöversyn Arbetsmiljö och hälsa...24 Sjukfrånvaro...24 Anpassning och rehabilitering...27 Företagshälsovård...28 Riskbedömning...28 Arbetsskador och tillbud...28 Personalbefrämjande åtgärder...28 Medarbetarstöd via Previa (tidigare personalvård via Falck Healthcare)...29 Friskvårdsbidrag...29 Kulpeng...29 Hälsosatsningar...29 Massage

15 DEFINITIONER Anställd Anställning Förkortningar Medellön Mertid Nettoarbetstid Personalkategori PO Procent och procentenheter Resursanvändning Tillgänglig ordinarie arbetstid Visstidsanställning Årsarbetare Fysisk person med en eller flera anställningar i kommunen. Personen räknas en gång oavsett antal anställningar. En fysisk person kan ha flera befattningar (anställningar). Ksf, kommunstyrelseförvaltningen; Buf, barn- och utbildningsförvaltningen; Omf, omsorgsförvaltningen; Vt, visstidsanställning; Tv, tillsvidareanställning. Genomsnittlig grundlön omräknad till heltidslön. Ersättning för över-, mer- och beredskapstid ingår ej. Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie arbetstid upp till det mått som gäller för heltidsanställning. Den del av kontrakterad tid som utförts efter avdrag för olika typer av frånvaro, ej över- och mertid. En sammanslagning av likartade befattningar utifrån AID-systemet (arbetsidentifikation för kommuner/landsting). Pålägg för personalomkostnader (lagstadgad arbetsgivaravgift och arbetsgivaravgift enligt avtal) är 38,46 procent. En ökning från fem till sex procent innebär en ökning med en procentenhet eller en ökning med 20 procent. Arbetad tid och frånvaro. Ordinarie arbetstid enligt avtal, med hänsyn tagen till frånvaro arbetstid utan lön. Används vid beräkning av sjukfrånvaro Tidsbegränsad anställning: vikariat eller allmän visstidsanställning. En årsarbetare motsvarar en heltidsanställning. Detta gäller oavsett vilket heltidsmått som anges i anställningsavtalet. Heltid varierar mellan 36,33 och 40 timmar per vecka. Årsarbete Ett årsarbete är, enligt Sveriges kommuner och landsting, 1700 timmar per år och motsvarar 38,5 timmar per vecka under 44 veckor. De 44 arbetsveckorna fås genom att 52 veckor minskas med sex veckors semester och två veckors helgdagar. Överenskommen arbetstid Övertid Den arbetstid som är överenskommen i anställningsavtal. Fullgjord arbetstid utöver ordinarie arbetstid för heltid. 5

16 PERSONALSTRUKTUR Personalvolym I redovisningen av personal ingår månadsavlönade anställda, d.v.s. tillsvidare- och visstidsanställda. I redovisningen av resursanvändning och årsarbetare ingår även timavlönad personal. Personalvolym för kommunen totalt Antal anställda och andel anställda i procent per anställningsform Anställningsform Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Tillsvidare , , , , ,0 Visstid 60 10,9 50 9,2 36 7,0 26 5,1 40 8,0 Totalt , , , , ,0 Antal kvinnor och män och andel i procent per anställningsform för 2014 Antal Procent Anställningsform Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Tillsvidare ,8 14,2 100 Visstid ,3 16,7 100 Totalt ,5 14,5 100 Den 1 december 2014 hade Bollebygds kommun totalt 552 anställda, vilket är en ökning med tio personer jämfört med samma tidpunkt Andelen tillsvidareanställd personal är oförändrat och visstidsanställd personal har ökat med tio personer. Timavlönad personal Arbetat tid för timavlönade vikarier var timmar, vilket motsvarar 61,4 årsarbetare, en minskning med 4,7 årsarbetare jämfört med Omsorgsförvaltningen har minskat nyttjandet av timavlönade medarbetare med 6,5 årsarbetare, barn- och utbildningsförvaltningen har ökat med 1,5 årsarbetare och kommunstyrelseförvaltningen har ökat nyttjandet med 0,3 årsarbetare. I sammanställningen ingår inte timavlönade som är anställda på PAN- och BEA-avtalet (personlig assistent, anhörigvårdare, beredskapsarbetare och ferieanställda). Antal årsarbeten respektive arbetade timmar per förvaltning som utförts av timavlönade vikarier Förvaltning Årsarb Tim Årsarb Tim Årsarb Tim Årsarb Tim Årsarb Tim Ksf 1, , , , , Buf 26, , , , , Omf 33, , , , , Totalt 61, , , , , Omsorgsförvaltningen har påbörjat arbetet med att få till stånd en långsiktig, optimerad och hållbar bemanning. Viktiga delar i detta arbete är en samordnad bemanningsplanering och ökad grundbemanning, ett arbete som kommer att utvecklas ytterligare under 2015 och sannolikt leda till ytterligare minskningar vad gäller nyttjandet av timavlönad personal. Ett väl utvecklat samarbete mellan bland annat hemtjänst och korttid har bidragit till att effektivisera befintliga bemanningsresurser. Ökad sjukfrånvaro kan delvis förklara det ökade nyttjandet av timavlönad personal inom barn- och utbildningsförvaltningen. En handlingsplan för att öka grundbemanningen och minska vikarieanställdas timmar kommer att tas fram i bildnings- och omsorgsförvaltningen under

17 Personalvolym per förvaltning Av kommunens 552 anställda arbetade 280 personer inom barn- och utbildningsförvaltningen, inom omsorgsförvaltningen arbetade 197 personer och 75 personer arbetade inom kommunstyrelseförvaltningen. Andel anställda per förvaltning Antal anställda per förvaltning Förvaltning Tv Vt Tot Tv Vt Tot Tv Vt Tot Tv Vt Tot Tv Vt Tot Ksf Buf Omf Totalt Antalet anställda inom kommunstyrelseförvaltningen har ökat med fyra personer. Barn- och utbildningsförvaltningen har minskat antalet anställda med en person och omsorgsförvaltningen har ökat antalet anställda med sju personer jämfört med Personalvolym per personalkategori Tabellen visar att flest anställda, 39,5 procent, var verksamma inom skola och barnomsorg. Inom vård och omsorg arbetade 27,8 procent. Antal tillsvidare- och visstidsanställda per personalkategori Personalkategori Kvinnor Män Totalt % Ledning och administration ,3 Vård och omsorg ,8 Rehabilitering och förebyggande arbete 9-9 1,6 Socialt och kurativt arbete ,7 Skola och barnomsorg ,5 Kultur, turism och fritidsarbete ,2 Teknikarbete ,9 Summa

18 Jämförelseuppgifter anställda per personalkategori 2013 Personalkategori Västra Götaland Förortskommun till storstäder Riket Ledning och administration 11,6 12,9 11,8 Vård och omsorg 32,9 22,0 30,5 Rehabilitering och förebyggande arbete 1,2 0,9 1,1 Socialt och kurativt arbete 5,2 4,8 5,0 Skola och barnomsorg 35,1 45,5 37,5 Kultur, turism och fritidsarbete 2,7 3,7 2,8 Teknikarbete 11,3 10,2 11,2 Summa Personalvolym könsuppdelad Antal och andel anställda i procent fördelat per kön Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor , , , , ,8 Män 80 14, , , , ,2 Totalt Av kommunens anställda var 85,5 procent kvinnor. I jämförelse (år 2013) med Västra Götalands län 81,2 procent, förortskommuner till storstäder 79,4 procent och alla kommuner 80,3 procent har Bollebygds kommun hög andel kvinnor. Fördelningen av kvinnor och män varierar stort mellan olika förvaltningar. Omsorgsförvaltningen har högst andel kvinnor med 90,9 procent. Högst andel män, 37,3 procent, har kommunstyrelseförvaltningen. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 87,9 procent. En förklaring till kommunens kvinnodominans kan vara den relativt stora förskoleverksamheten och att kommunen inte har ett gymnasium. Förskoleverksamheten sysselsätter som regel nästan enbart kvinnor och gymnasier har vanligen en hög representation av män. Vid jämförelser bakåt i tiden har könsfördelningen varit relativt oförändrad. Antal tillsvidare- och visstidsanställda fördelat per kön Kvinnor Män Totalt Förvaltning Antal Procent Antal Procent Antal Kommunstyrelseförvaltningen 47 62, ,3 75 Barn- och utbildningsförvaltningen , ,1 280 Omsorgsförvaltningen ,9 18 9,1 197 Totalt , ,

19 Genomsnittlig anställningstid Genomsnittlig anställningstid tillsvidareanställda per yrkeskategori Yrkeskategori Chefer 3,8 4,5 Habiliteringspersonal 2,9 5,0 Personlig assistent 6,7 9,0 Kokerska 6,8 9,6 Ekonomibiträde 11,1 11,6 Förskollärare 9,7 11,7 Vårdbiträde 12,3 13,0 Lokalvårdare 14,3 14,0 Lärare 13,6 14,2 Barnskötare 15,3 14,9 Undersköterska 14,9 15,2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD Av kommunens anställda hade 79,0 procent en heltidsanställning (76,9 procent av kvinnorna och 91,3 procent av männen). Andelen kvinnor som har en heltidsanställning har ökat med en procentenhet jämfört med Bland de tillsvidareanställda inom omsorgsförvaltningen var 79,3 procent anställda på heltid, motsvarande siffra inom barn- och utbildningsförvaltningen var 78,5 procent och inom kommunstyrelseförvaltningen 88,1 procent. Andel heltidsanställda (både tillsvidare- och visstidsanställda) i procent under perioden År Bollebygd Alla kommuner Förortskommuner till storstäder ,4 70,2 73, ,0 71,4 73, ,3 72,0 74, ,4 72,8 74, ,5 73,7 75, ,0 i.u i.u Andel heltidsanställda av tillsvidareanställda i procent i Sjuhäradskommunerna år 2014 Kommun Heltid i procent Bollebygd 80,1 Borås 96,2 Alingsås 70,0 Mark 64,0 Ulricehamn 71,0 Herrljunga i.u Tranemo 61,0 Svenljunga 51,6 Vårgårda i.u I relation till Sjuhäradskommunerna har Bollebygds kommun en hög andel heltidsanställda med 80,1 procent. Borås kommun har under året erbjudit alla tillsvidareanställda heltidstjänster. 9

20 Andel kvinnor respektive män med heltidstjänster under perioden Andelen heltidsanställningar har ökat, från 78,5 procent 2013 till 79,0 procent ÅLDERSSTRUKTUR Av samtliga anställda är 38,4 procent 50 år eller äldre och 13,8 procent är 29 år eller yngre. Åldersfördelning, könsuppdelad Åldersgrupp Antal kvinnor Antal män Antal totalt % totalt 2014 % totalt 2013 % totalt 2012 % totalt 2011 % totalt år eller yngre ,8 13,3 11,1 11,5 10, år ,2 19,0 21,5 22,6 22, år ,6 26,4 24,0 22,2 21, år ,1 27,5 28,9 31,8 32,4 60 år eller äldre ,3 13,8 14,5 11,9 12,8 Totalt ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Medelålder fördelat efter anställningsform och kön respektive år Tillsvidareanställda Visstidsanställda Samtliga År Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt ,6 47,3 46,7 40,8 41,2 40,9 46, ,3 48,4 46,6 39,9 31,6 38,4 46, ,0 47,6 46,2 35,1 42,7 36,0 45, ,0 45,8 46,0 35,4 36,9 35,7 45, ,2 46,0 46,2 41,3 32,7 38,9 45, ,5 45,0 45,5 39,1 34,3 38,2 44,6 Medelålder per förvaltning år 2014, tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidareanställda Visstidsanställda Samtliga Förvaltning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Kommunstyrelseförvaltningen 47,6 48,6 48,0 43,6 34,0 39,3 47,0 Barn- och utbildningsförvaltningen 46,3 44,3 46,1 38,5 34,0 37,7 45,1 Omsorgsförvaltningen 44,0 40,5 43,7 38,8 35,3 38,4 43,0 Totalt 45,5 45,0 45,5 39,1 34,3 38,2 44,6 Medelåldern för kommunens anställda har förändrats marginellt under åren. Medelåldern per förvaltning visar att omsorgsförvaltningen har lägst medelålder med 43 år och kommunstyrelseförvaltningen högst med 47 år. 10

21 PERSONALSAMMANSTÄLLNING Anställda fördelat på kön, anställningsformer, förvaltning, sysselsättningsgrad och åldersstruktur år 2014 Anställningsform Tillsvidareanställda Visstidsanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förvaltning: Antal % Antal % Antal Antal % Antal % Antal Kommunstyrelseförvaltningen 42 10, , ,0 3 30,0 8 Barn- och utbildningsförvaltningen , , ,0 5 50,0 29 Omsorgsförvaltningen , , ,0 2 20,0 23 Totalt Andel heltidsanställda: Antal % Antal % Antal Antal % Antal % Antal Kommunstyrelseförvaltningen 36 85, , , ,0 4 Barn- och utbildningsförvaltningen , , , ,0 24 Omsorgsförvaltningen , , ,6 1 50,0 11 Andel deltidsanställda: Kommunstyrelseförvaltningen 6 14,3 2 8, ,0 0 0,0 4 Barn- och utbildningsförvaltningen 50 22,5 4 13, ,8 0 0,0 5 Omsorgsförvaltningen 33 20,9 3 18, ,4 1 50,0 12 Totalt Åldersstruktur: Antal % Antal % Antal Antal % Antal % Antal 29 år 48 11,4 8 11, ,0 6 60, år 87 20, , ,0 0 0, år , , ,0 3 30, år , , ,0 0 0, år 58 13,7 6 8, ,0 1 10,0 4 Totalt

22 PERSONALKOSTNADER De totala personalkostnaderna för löner, arvoden, inklusive personalomkostnader samt övriga personalkostnader, uppgick under 2014 till 263,9 mkr, vilket är en ökning med 13,5 mkr jämfört med Personalkostnaderna för år 2014 visar på en kostnadsutveckling om 5,4 procent. Totala personalkostnader inklusive PO under perioden (tkr) Kommunstyrelsen* Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Byggnads- och miljönämnden* Kommunfullmäktige Finansförvaltning Personalkostnader totalt Index (år 2009=100) 130,8 124,1 114,4 107,3 103,6 100 Kostnadsförändring procent 5,4 8,5 6,6 3,6 3,6 0,0 * Under 2012 flyttades personalen från byggnads- och miljönämnden till kommunstyrelsen. Kostnader för löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 248,9 mkr att jämföra med 234,1 mkr för år Detta motsvarar en kostnadsökning med 14,8 mkr. Lönekostnadens förändring (exkl. personalomkostnader) mellan år 2013 och 2014 var 6,8 procent att jämföra med 8,1 procent mellan år 2012 och Den procentuella lönekostnadsökningen förklaras dels av att antalet anställda har ökat från 542 anställda 2013 till 552 anställda under 2013 samt ökningen av den totala arbetstiden och dels av årlig löneökning. Politikerarvodena ökade med 88 tkr till tkr. Kostnad för löner och arvoden under perioden (tkr) Politikerarvoden Löner Personalomkostnader Totalt Övriga personalkostnader* Personalkostnader totalt * I övriga personalkostnader ingår traktamenten, bilersättningar, omkostnadsersättningar, pensionsutbetalningar, avgifter för kurser, företagshälsovård, platsannonser/rekryteringskonsult samt övriga personalkostnader. Kostnad för timavlönade Kostnaden för timavlönade vikarier minskade under året med 410 tkr. Störst var minskningen på omsorgsförvaltningen med 1,51 mkr. Barn- och utbildningsförvaltningen ökade kostnaden med 1 mkr. Omräknat till årsarbetare har omsorgsförvaltningen minskat nyttjandet av timavlönade vikarier med 6,5 årsarbetare, barn- och utbildningsförvaltningen har ökat nyttjandet med 1,5 årsarbetare och kommunstyrelseförvaltningen ökat med 0,3 årsarbetare. Timavlönade medarbetare Förv Åa Tim Kostn Åa Tim Kostn Åa Tim Kostn Åa Tim Kostn Ksf 1, , , , Buf 26, , , , Omf 33, , , , Totalt 61, , , ,

23 Kostnad för pensioner Under året har 11 personer gått i pension, vilket är fem personer färre än föregående år. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 176,6 mkr. Av denna skuld utgör 153,4 mkr pensioner som intjänats före 1998 och redovisas som ansvarsförbindelse. Denna ansvarsförbindelse har minskat med 7 mkr under året. Minskningen beror främst på utbetalning av gamla pensionsåtaganden. Kostnad för sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 1,3 procentenheter jämfört med föregående år. Kostnaden för sjukfrånvaron är tkr för kommunen totalt, en ökning med tkr jämfört med Kostnaderna på respektive förvaltning är 443 tkr för kommunstyrelseförvaltningen, tkr för barn- och utbildningsförvaltningen och för omsorgsförvaltningen. Sjukfrånvarodag 2 till 14 betalar arbetsgivaren 80 procent av lönen. Mellan dag 15 och 90 betalar arbetsgivaren 10 procent av lönen. En mycket stor del av kommunens kostnader för sjukfrånvaro härrör sig till den korta sjukfrånvaron. Normalt sett betalar arbetsgivaren ingen sjuklön efter dag 90 dock tillkommer kostnader för arbetstagare vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 procent av prisbasbeloppet. Arbetsgivaren betalar enligt socialförsäkringsbalken skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet och högsta belopp för arbetstidsberäknad respektive kalenderdagsberäknad sjukpenning på normalnivån. 13

24 RESURSANVÄNDNING Arbetad tid och frånvaro, tillsvidare- och visstidsanställda Arbetad tid och frånvaro, tillsvidare- och visstidsanställda under perioden Alla förvaltningar Arbetstid enligt: Timmar % Timmar % Timmar % Timmar % AB-avtal månadsavlönade , , , ,0 BEA-avtal månadsavlönade AB-avtal timavlönade BEA-avtal timavlönade Ferieungdomar timavlönade PAN-avtal timavlönade Total arbetstid enligt avtal Semester/ferier , , , ,5 Sjukfrånvaro/** , , , ,9 Föräldraledighet/* , ,1 Vård av sjukt barn/* , ,8 Övrig frånvaro , , , ,9 Nettoarbetstid , , , ,7 Övertid/mertid , , , ,3 Total arbetstid , , , ,0 /*redovisades tidigare under övrig frånvaro /** i relation till total arbetstid enligt avtal Arbetstid enligt AB-avtalet för månadsavlönade är timmar (alla avtal timmar). Över- och mertid är timmar. Nettoarbetstiden har minskat med 4,4 procentenheter det samma gäller den totala arbetstiden som har minskat med 4,4 procentenheter jämfört med 2013, detta med anledning av ökad sjukfrånvaro, ökad föräldraledighet samt ökad övrig frånvaro. I nyckeltalet resursanvändning relateras sjukfrånvaro till all ordinarie arbetstid enligt avtal. Exempel: ordinarie arbetstid är 100 timmar, sjukdom är 5 timmar, då blir sjukfrånvaron 5 procent. I den lagreglerade sjukfrånvaroredovisningen är ledighet som inte genererar lön (studier, facklig verksamhet, vård av barn) borträknad från den ordinarie arbetstiden. Då kan vi tänka oss att den ordinarie arbetstiden är 95 timmar och vid 5 timmar sjukdom blir sjukfrånvaron 5,26 procent. Därav är sjukfrånvarotalet lägre i redovisning av resursanvändning än i den lagreglerade sjukfrånvaroredovisningen som visas längre fram i personalredovisningen. Över- och mertidens andel av den totala arbetstiden är på samma nivå som förra året. Kommunens totala arbetstid om timmar motsvarar 456,6 årsarbeten, vilket är en ökning från föregående år med 5,6 årsarbeten. 14

25 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Kommunens personalpolitik ska utformas så att de politiska målen uppnås. Ytterst ansvarig för såväl verksamhet som organisation och personal är de förtroendevalda. För att kunna bedriva en bra verksamhet krävs att kommunen uppfattas som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla, behålla och belöna kompetenta medarbetare. Det arbetsgivarpolitiska programmet antogs av kommunfullmäktige år 2006 och ligger till grund för strategiskt övergripande personalfrågor inom följande områden: Ledarskap Medarbetarskap Kompetensförsörjning Mångfald och jämställdhet Lön Arbetsmiljö och hälsa Ledarskap och medarbetarskap Ledarutveckling Den kommungemensamma ledarutbildningen din personliga ledarplattform har genomförts under året och sträckte sig över fem dagar. Under de fyra första dagarna deltog de chefer som inte arbetade som chefer i kommunen förra omgången den genomfördes. Den femte och sista dagen deltog samtliga chefer då en del av innehållet var förändringsledning. Under året har ett antal av kommunens chefer deltagit i utbildningen Verksamhetsutvecklande lönesättning som syftar till att omsätta verksamhetens mål genom medarbetarens prestationer samt koppla ihop dessa med den individuella löneutvecklingen. Inom området ledarutveckling har även chefsdialog genomförts och teman har varit återkoppling på kvalitetsarbete, förutsättningar för chefsuppdraget, organisationsförändring samt mångfald och jämställdhet. Inom kommunen har under året erbjudits handledning dels för nyanställda chefer men även utifrån specifika behov enligt kommunens kompetensförsörjningsplan. Medarbetarutveckling I Bollebygd finns för närvarande 13 förstelärare varav en inom förskolan. Karriärtjänster som förstelärare och lektor ska bidra till att göra läraryrket mer attraktivt och samtidigt utveckla lärandet och stödja skolutvecklingen i syfte säkra en god undervisning för eleverna. Inom barn- och utbildningsförvaltningen konstateras att de flesta pedagoger som kan få en legitimation har fått detta. Bollebygd ligger nu över riksgenomsnittet både i förskolan och grundskolan när behörigheter jämförs nationellt. Under våren 2014 genomfördes en kompetenskartläggning gällande barnskötare och elevassistenter. Utifrån denna kartläggning konstaterades behov av kompetensutveckling och en internutbildning påbörjades under hösten för barnskötare. Utbildningsinsatsen sträcker sig till och med hösten Flertalet vikarierande vårdbiträden inom omsorgsförvaltningen har på eget initiativ genomgått validering under

26 Rekrytering Under året rekryterades 44 medarbetare till tillsvidaretjänster i kommunen. Av dessa återfinns 17 på barn- och utbildningsförvaltningen, 16 på omsorgsförvaltningen och 11 på kommunstyrelseförvaltningen. Två av de 44 medarbetare som rekryterades under 2014 var chefer; enhetschef för måltid och lokalvård samt samhällsbyggnadschef. Kommunchef, ekonomichef samt enhetschef för demensboende och nattpersonal rekryterades under 2013 men påbörjade sina uppdrag under Bland de befattningar som tillsattes under 2014 återfinns exempelvis skolkurator, skolsköterska, lärare, förskollärare, sjuksköterska, socialsekreterare, personlig assistent, fastighetstekniker, ITbeställare, planarkitekt, ekonom samt exploateringsingenjör. Svårigheter att hitta efterfrågad kompetens har funnits vad gäller fritidspedagoger, sjuksköterskor, ingenjörer, socialsekreterare, planarkitekter samt lärare med inriktning mot matematik, teknik, naturvetenskap samt vissa språk. Habiliteringspersonal som behärskar såväl teckenspråk som talad svenska är fortsatt en svårrekryterad yrkesgrupp. Detsamma gäller habiliteringspersonal som har både utbildning samt erfarenhet av brukare med problemskapande beteende. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare blir allt viktigare för att Bollebygds kommun ska kunna konkurrera om den kompetens med den utbildningsbakgrund och erfarenhet som verksamheterna är i behov av. Det har under 2014 av olika anledningar uppstått behov av att skyndsamt tillsätta socialsekreterare, distriktssköterska/sjuksköterska samt IFO-chef. Bemanningsföretag har då anlitats för att kortsiktigt kunna möta verksamhetens behov. Den konsult som anlitades i juni 2014 för uppdraget som IFO-chef kommer att vara kvar i verksamheten till och med juni Rekrytering av IFO-chef pågår. Bemanningsföretag tillgodoser tillfälligt även behovet av skolläkare i kommunen. Introduktionsdag för nyanställda Den 4 september erbjöds kommunens nyanställda möjlighet att delta i en heldagsintroduktion. Under förmiddagen informerade ledande tjänstemän och politiker om Bollebygds historia och framtid. Efter gemensam lunch på Hulta Golfklubb visades de 26 deltagarna runt i kommunen av den mycket kunniga guiden Otto Andreasson vid mikrofonen. Bussresan utgick från Krafthuset via Morjhult till Töllsjö, och sedan via Gesebol till Olsfors och Hultafors för att avslutas i centrala Bollebygd. Utvärderingen visar att dagen bidrar till att ge en positiv bild av Bollebygds kommun som arbetsgivare och flera anställda uttrycker uppskattning över att få träffa kollegor som arbetar inom andra förvaltningar och enheter än den egna. Här följer ett urval av de omdömen som lämnades i enkäten: "Mycket bra info om organisation och kul att få se omgivningarna" "Bra för alla att veta hur det funkar i hela kommunen, att det finns så många delar. Man känner sig välkommen oavsett yrke" "Jag tycker det har varit en trevlig och givande dag. Bra tips på utflyktsmål i kommunen. Bra att lära sig om den kommun man jobbar och bor i" "Ett jättebra initiativ för att välkomna medarbetare" "Intressant och roligt att höra om/se kommunen. Bra guide" "Som ny på orten fått se många "pärlor" och lokal historia. Bra info under resan" 16

27 "Man känner sig priviligierad att få vara med på detta och man känner sig väldigt välkommen i kommunen. Dessutom får man riktig kunskap kring kommunen" Personalomsättning Det finns olika sätt att mäta personalomsättning och vi har valt att använda oss av Göteborgsregionens definition: Antal tillsvidareanställda som slutat exklusive de som gått i pension delat med antal tillsvidareanställningar i genomsnitt under året. Bollebygds kommun har under 2014 haft en personalomsättning på 9,4 procent (46 personer). Det är en markant höjning från förra årets 5,5 procent (27 personer). Personalomsättning i procent Kommun Bollebygd 9,4 5,5 Borås 9,4 8,9 Alingsås 4,1 5,3 Mark 8,2 12,1 Ulricehamn 7,0 9,0 Herrljunga i.u 10,8 Tranemo i.u i.u Svenljunga 10,9 i.u Vårgårda i.u i.u. Pensionsavgångar I den kartläggning som gjorts för perioden 2015 till 2024 framgår det att 139 personer (28 procent) av de tillsvidareanställda kommer att ha gått i pension år 2024, om vi förutsätter att pensionsavgången sammanfaller med det år medarbetarna fyller 65 år. Flest pensionsavgångar, 80 personer, kommer att ske inom barn- och utbildningsförvaltningen. Bland barn- och utbildningsförvaltningens pensionsavgångar finns 26 lärare, 16 förskollärare och 14 barnskötare. Bland omsorgsförvaltningens 37 pensionsavgångar finns 20 undersköterskor och 6 vårdbiträden. Under 2014 gick 11 personer i tjänstepension. Jämförelser bakåt i tiden visar att pensionsavgångar under 2000-talet varierar mellan sex till 16 personer under respektive år. Under perioden 2015 till 2024 kommer kommunen att i snitt ha 13 pensionsavgångar per år. 17

28 Förväntade pensionsavgångar per förvaltning (pensionsålder 65 år) under åren Pensionspolicy I syfte att attrahera och behålla kompetent personal samt att öka möjligheterna till ett långsiktigt hållbart arbetsliv antogs en pensionspolicy Äldre anställda har möjlighet att minska sin arbetstid med bibehållen tjänstepension enligt modellen. Den anställde ska ha uppnått 61 års ålder och ha minst tio års sammanhängande anställningstid i kommunen i direkt anslutning till arbetstidsminskningen. Den heltidsanställde tillåts minska sin arbetstid från 100 till 80 procent. Lönen betalas ut med 90 procent och det fortsatta tjänstepensionsintjänandet behålls oförändrat. För deltidsanställda minskas arbetstiden med 20 procent, lönen med 10 procent och det fortsatta tjänstepensionsintjänandet behålls på deltidsnivån före arbetstidsminskningen. Arbetstiden efter arbetstidsminskningen måste vara minst 50 procent. Under 2014 omfattades 18 medarbetare av modellen, vilket är en person fler än under föregående år. Den sista december 2014 omfattades 17 personer av modellen, då en medarbetare under året avgått med pension. Fördelning av andelen medarbetare som omfattas av modellen

29 Löneväxling till pension Pensionspolicyn ger också kommunens anställda möjlighet att löneväxla till pensionsavsättning via ett överenskommet månatligt bruttolöneavdrag. Detta kan göras vid nyanställning eller vid de årliga löneöversynerna. Under året omfattades fem medarbetare av löneväxling till pension. Alternativ KAP-KL En tredje möjlighet som pensionspolicyn erbjuder är alternativ KAP-KL. Gällande pensionsavtal kan medge förvaltningschefer och motsvarande samt nyckelpersoner möjlighet att byta ut den förmånsbestämda ålderspensionen mot en premiebestämd ålderspension. Från 2011 gäller denna möjlighet alla chefer. Alternativ KAP-KL är kostnadsneutral för kommunen. Istället för att kommunen betalar för förmånsbestämd ålderspension får den anställde som omfattas av pensionsavtalet själv möjlighet att välja om premien skall placeras i traditionell försäkring eller fondförsäkring samt om försäkringen skall tecknas med återbetalningsskydd. Elva chefer nyttjade möjligheten till alternativ KAP-KL under 2014 (15 chefer 2013, 12 chefer 2012, 12 chefer 2011 och 7 chefer under 2010). Mångfald och jämställdhet Jämställdhetsplan I början på 2013 antogs kommunens nya jämställdhets- och mångfaldsplan för Planen har utökats för att även inkludera andra mångfaldsaspekter utöver kön. Den följer kraven i diskrimineringslagen och innehåller mål och åtgärder som ska genomföras för att skapa en jämställd arbetsmiljö när det gäller fysiska och psykosociala arbetsförhållanden, trakasserier, föräldraskap och arbetsliv, rekrytering och löner. En konsekvens av deltagandet i programmet Hållbar Jämställdhet är att kommunen arbetar med gender budgeting i verksamhetsplaneringen och i verksamhetsuppföljningen. Detta innebär bland annat att uppföljning i verksamheten görs med könsuppdelad statistik som senare kan analyseras inför arbetet med verksamhetsplaneringen. En viktig utgångspunkt i jämställdhetsarbetet är att skapa likvärdiga arbetsvillkor mellan män och kvinnor och en del för att nå detta har varit införande av rätt till heltid inom äldreomsorgen. Under året har en kommungemensam arbetsvärdering och lönekartläggning genomförts. Lönekartläggningen visade inte på några osakliga löneskillnader och det konstaterades att kommunen har goda rutiner vid såväl lönekartläggning som vid lönesättning. Rätt till heltid Rätt till heltid infördes den 1 november 2012 och medarbetare inom somatiskt boende, demensboende, korttid och hemtjänst fick därmed heltidstjänster med möjlighet till frivillig deltid. Rätt till heltid är i grunden ett jämställdhetsprojekt. Att införa rätt till heltid har också varit en viktig del i att öka arbetsgivarens attraktionskraft och yrkets status, något som blir allt viktigare i takt med att behovet av omvårdnadskompetens ökar samtidigt som allt färre väljer att utbilda sig inom yrket. Kompetensutveckling för den enskilde medarbetaren samt ökad personalkontinuitet och kvalitet för brukarna bedömdes som sannolika positiva konsekvenser av projektet. Ofrivillig deltid existerar inte sedan 1 november 2012 inom de verksamheter som omfattades av projektet. Antalet mertids- och övertidstimmar minskade under projekttiden, antal timmar utförda av timavlönad personal ökade dock kraftigt under 2013 för att under 2014 återgå till ungefär samma nivå som innan projektet startade. Merparten av ökningen 2013 förklaras med 19

30 volymökningar inom framförallt hemtjänst. Sjukfrånvaro, utbildningar, ökat vårdbehov samt en återhållsamhet beträffande tillsättning av vakanta tjänster bedöms också ha bidragit till det ökade timanvändandet. I en enkätundersökning svarade en majoritet (79 procent) av medarbetarna att de bedömer att rätt till heltid har bidragit till att skapa en positiv uppfattning av kommunen som arbetsgivare. 70 procent svarade att de ansåg att projekt Rätt till heltid som helhet har varit bra för verksamheten. Projektet avslutades i juni Lön Löneöversyn 2014 Enligt de centrala löneavtalen ska ny lön gälla från och med 1 april. Årets löneöversyn motsvarade löneökningar med 3,0 procent. Löneökningarna motsvarade exakt vad som avsatts i budget. Medellön Medellön per personalkategori fördelat efter kön (tillsvidareanställda) i december 2014 Kvinnors Personalkategori Antal Andel kvinnor (%) Kvinnor Män Samtliga andel av männens lön Barnskötare/dagbarnvårdare ,4 Elevassistent ,1 Förskollärare ,3 Fritidspedagog ,2 Lärare/Förstelärare/Spec.ped ,5 Sjuksköterska/Distr.sköt/Skolsköt ,9 Undersköterska, hab.pers, boendestöd ,5 Vårdbiträde ,3 Personlig assistent, habiliteringsbiträde ,5 Skolurator, Social-, Boende-, Habiliterings- och Aktiveringsped/ Behandlingsass, LSS- och Biståndshandl, LSS-samordn, Ungdomsutvecklare ,3 Arbetsterapeut/sjukgymnast/Hälsocoach /Folkhälsosamordn/Teckenspråksped Socialsekreterare Bibliotekarie ,2 Miljöinsp/Bygglovhandl ,8 Arkitekt/Ingenjör ,2 Tekniker/Samordnare ,8 Vaktm/Fastsk/Park-, Renh.arbetare ,6 Kock/Kokerska/Husmor ,6 Måltidspersonal Lokalvårdare Administratörer/Assistenter Handläggare ,5 Chefer ,0 Alla tillsvidareanställda ,6 20

31 Skillnader i medellön mellan kvinnor och män under perioden Kvinnor Män Skillnad Kvinnors andel av männens lön 88,6 86,0 83,6 81,2 84,3 Medellön för samtliga kvinnor respektive män under perioden Under 2014 har kvinnors andel av männens lön ökat med 2,6 procentenheter. 21

32 Arbetsmiljö och hälsa Vår arbetsmiljö ska karaktäriseras av arbete som förebygger ohälsa och främjar hälsa. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i verksamheten, vilket sker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Genom att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan risker upptäckas och åtgärdas i tid, olycksfall och sjukdom kan förebyggas, trivsel och engagemang kan öka vilket kan leda till att ökad kvalitet i verksamheten uppnås. Exempel på viktiga delar inom arbetsmiljöområdet är sjukfrånvarouppföljning, hälsofrämjande aktiviteter, ledar- och medarbetarenkät, anpassning och rehabilitering, riskbedömning samt tillbuds- och arbetsskaderapportering. Sjukfrånvaro Enligt lagkrav ska sjukfrånvaron redovisas i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron ska även redovisas åldersindelad och könsuppdelad. Dessutom ska redovisning göras för andelen långtidssjukfrånvarande i relation till total sjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvarande är den som varit sjukskriven 60 dagar eller längre. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid under perioden Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid var 6,4 procent. Sjukfrånvaron har ökat med 1,3 procentenheter sedan Barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen har ökad sjukfrånvaro, barn- och utbildningsförvaltningen med 1,4 procentenheter och omsorgsförvaltningen med 1,6 procentenheter. Kommunstyrelseförvaltningen har oförändrad sjukfrånvaro. 22

33 Jämförande statistik inom Sjuhärad. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid Kommun Bollebygd 6,4 5,1 5,3 6,0 5,5 4,8 6,3 Alingsås 6,5 6,3 5,7 Borås 6,7 6,1 5,4 5,1 5,0 5,4 6,1 Herrljunga 7,2 5,9 5,3 5,8 5,7 6,9 Mark 6,4 5,8 5,3 4,7 4,8 4,7 5,6 Svenljunga 5,5 5,6 i.u. 4,4 4,5 4,9 5,8 Tranemo 5,4 4,8 4,2 4,2 4,1 3,9 4,5 Ulricehamn 5,5 5,3 4,4 4,0 3,9 4,2 4,8 Vårgårda 6,0 5,2 Riket i.u 5,9 5,5 5,1 5,2 5,8 6,6 Sjukfrånvaron har över tid varierat i Bollebygd låg den på höga 9,3 procent för att sedan sjunka till 4,8 procent under Sjukfrånvaron har under 2014 ökat till samma nivå som år De flesta kommunerna inom Sjuhärad visar ökade sjuktal, och samma tendens kan ses nationellt. Sjukfrånvaron ökar i alla yrken och inom alla branscher, men i synnerhet bland kvinnor och framförallt avseende psykiska diagnoser. Sjukfrånvaro per kön och förvaltning i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid år Förv. Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Ksf 3,7 1,7 2,9 4,4 0,9 2,9 3,3 0,7 2,1 4,2 3,5 3,9 4,0 3,5 3,8 Buf 6,5 3,5 6,1 4,9 3,8 4,7 6,1 1,3 5,5 6,4 0,6 5,8 6,6 1,0 6,0 Omf 8,6 4,1 8,0 6,6 4,2 6,4 7,6 2,3 6,5 7,9 1,0 7,3 5,6 3,7 5,4 Totalt 7,0 3,1 6,4 5,5 2,9 5,1 6,2 1,3 5,3 6,7 2,0 6,0 6,0 2,8 5,5 Sjukfrånvaro per kön under perioden (procent) År Kvinnor Män Totalt ,1 3,3 4, ,0 2,8 5, ,7 2,0 6, ,2 1,3 5, ,5 2,9 5, ,0 3,1 6,4 Relaterat till kön var sjukfrånvaron, liksom tidigare år, högst bland kvinnor. Sjukfrånvaron bland kvinnor var 7,0 procent att jämföra med 3,1 procent bland män. Sjukfrånvaro per åldersgrupp under perioden (procent) Åldersgrupp År 29 år och yngre år 50 år och äldre Totalt ,6 4,2 5,5 4, ,4 4,0 7,2 5, ,0 4,7 7,8 6, ,8 4,1 7,2 5, ,3 4,0 6,8 5, ,6 5,4 7,9 6,4 23

34 Sjukfrånvaro per åldersgrupp, kön och förvaltning (procent) år år 50 år 29 år år 50 år Förv K M K M K M Tot K M K M K M Tot Ksf 2,1 4,5 1,3 0,9 6,5 1,3 2,9 1,5 1,5 1,6 0,7 7,7 0,9 2,9 Buf 4,7 1,8 6,1 1,9 7,5 8,1 6,1 3,3 1,7 5,1 1,0 5,2 10,6 4,7 Omf 8,7 3,6 6,9 5,2 10,8 10,1 8,0 4,6 2,9 4,8 2,6 10,0 8,3 6,4 Tot 6,3 3,1 6,0 2,3 8,5 4,1 6,4 3,8 2,0 4,6 1,3 7,1 5,2 5,1 Sjukfrånvaron var liksom tidigare år högst i åldersgruppen 50 år och äldre. Fördelning av sjukfrånvaron i kommunen Långtidssjuka andel sjuka 60 dagar eller mer (andel långtidssjuka timmar/sjuktimmar totalt = procent långtidssjuka) Förvaltning Kommunstyrelseförvaltningen 22,7 23,7 10,7 46,7 63,3 Barn- och utbildningsförvaltningen 34,3 26,3 43,7 48,6 50,6 Omsorgsförvaltningen 34,0 28,1 53,8 68,9 36,2 Kommun totalt 33,4 27,0 45,6 56,0 46,9 24

35 Fördelning av sjukfrånvaron i kommunen Närmare 45 procent av de anställdas sjukfrånvaro härrör sig till de första fjorton dagarna. Det är en minskning från förra året med 11,3 procentenheter. Korttidsfrånvaron sjunker samtidigt den totala sjukfrånvaron ökar. Långtidssjuka andel sjuka 60 dagar eller mer (andel långtidssjuka timmar/sjuktimmar totalt = procent långtidssjuka) Andelen långtidssjuka har ökat med 6,4 procentenheter sedan 2013, från 27 procent till 33,4 procent. Mest har andelen långtidssjuka ökat på barn- och utbildningsförvaltningen, från 26,3 procent till 34,3 procent, vilket ger en ökning med åtta procentenheter. Andelen långtidssjuka inom omsorgsförvaltningen har ökat med 5,9 procentenheter. Anpassning och rehabilitering Ett aktivt rehabiliteringsarbete bedrivs i förvaltningarna. I de fall då frånvaron kan härröra till arbetsplatsens utformning sker en översyn av möjligheter till anpassning. Ett nytt underlag för utredning av rehabiliteringsbehov har tagits fram och implementerats under året. Företagshälsovård I april 2014 bytte kommunen leverantör av företagshälsovård från Avonova/Kinnekullehälsan AB till Previa. De insatser som företagshälsovården har utfört under året har huvudsakligen varit arbetsrelaterade, exempelvis läkarkonsultationer, samtalsstöd, arbetsförmågebedömning, arbetsmiljöutbildning, lagstadgade undersökningar av nattpersonal, ergonomiska genomgångar av arbetsplatser samt handledning för både individer och arbetsgrupper. 25

36 Riskbedömning Inför de planerade organisationsförändringarna genomfördes riskbedömningar i förvaltningarna. Kommunstyrelseförvaltningens riskbedömning berörde bland annat bildandet av en samhällsbyggnadsförvaltning samt den flytt till nya lokaler som genomfördes under hösten. Sammanslagningen av omsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen till en gemensam bildnings- och omsorgsförvaltning bedömdes vara den mest omfattande förändringen, och fyra huvudområden identifierades som särskilt viktiga att uppmärksamma ur ett riskperspektiv; chefsbyte, utökat arbetsinnehåll för chefer, gränsdragning samt information/ kommunikation. Uppföljning av riskbedömningen kommer att ske enligt plan. Arbetsskador och tillbud Förvaltning Arbsk Tillbud Arbsk Tillbud Arbsk Tillbud Arbsk Tillbud Ksf Buf Omf Totalt Under 2014 gjordes 15 anmälningar om arbetsskada. Anmälningarna rör bland annat stickskada, halkolyckor, fallolyckor samt hot- och våldssituationer. 71 tillbud rapporterades under året, varav 54 inom Område funktionsnedsättning. Merparten av de inrapporterade tillbuden från den verksamheten gäller ett fåtal brukare vars problemskapande beteende ibland har lett till hotfulla och även våldsamma situationer för personalen och andra brukare. Arbetsmiljöverket genomförde under året en riktad inspektion i verksamheten med anledning av arbetsmiljön. Inspektören konstaterade vid sitt besök att ansvarig chef har genomfört de åtgärder som varit möjliga för att komma tillrätta med problemen, och att inga andra alternativ i dagsläget finns att tillgå. Ansvarig chef har tillsammans med arbetsgrupperna och med stöd av externa handledare arbetat för att utveckla metoder och arbetssätt i syfte att möta de aktuella brukarna på bästa möjliga sätt för att förebygga hotfulla och våldsamma situationer. Personalbefrämjande åtgärder För att främja hälsa och förebygga ohälsa genomfördes flera kommungemensamma aktiviteter riktade till samtliga medarbetare under året. Liksom under 2013 har 600 tkr varit riktmärket för de personalbefrämjande åtgärderna. Medarbetarstöd via Previa (tidigare personalvård via Falck Healthcare) Tjänsten personalvård via Falck Healthcare har omfattats av befintligt avtal med företagshälsovården, och i samband med att kommunen upphandlade och bytte företagshälsovård i april 2014 byttes även leverantör av personalvård. Ny leverantör är Previa och tjänsten har bytt namn till Medarbetarstöd. Under året har kommunens anställda erbjudits möjlighet att vid behov erhålla råd och stöd av exempelvis psykologer, jurister och ekonomer i syfte att förhindra att privata bekymmer eller arbetsrelaterade problem leder till ohälsa. Exempel på frågeställningar som kan vara aktuella är föräldraskap, psykisk ohälsa, parrelationsproblem och arbetsbelastning. Ett ärende kan omfatta upp till fem konsultationer för en individ. 26

37 Under årets första kvartal registrerades 13 ärenden hos Falck Healthcare. Under resterande del av 2014 inkom ytterligare 19 ärenden via Previa. Totalt inkom 32 ärenden under året att jämföra med 29 för Friskvårdsbidrag Friskvårdsbidraget är 500 kronor per år och anställd. Under året har 41 procent av kommunens anställda (227 medarbetare) nyttjat friskvårdsbidraget. Motsvarande siffra för 2013 var 42 procent (226 medarbetare). Mest vanligt förekommande är någon form av träningskort samt friskvårdande massage. Kulpeng Kulpengen på 250 kronor per år och anställd syftar till att stärka gemenskapen och främja trivseln i arbetsgruppen. Det stora flertalet arbetsgrupper har använt denna möjlighet under året. Hälsosatsningar Under våren genomfördes hälsosatsningen Vårutmaningen, en motionstävling med målsättningen att uppmuntra medarbetare till fysisk aktivitet i syfte att främja hälsa. Totalt bildade 207 personer 34 lag och tävlade om fina priser. För att informera om träning, kost och hälsa samt inspirera inför Vårutmaningen hölls en hälsoinspirationsdag i allrummet på Bollegården den 21 februari. Kommunens medarbetare erbjöds möjlighet att träffa företagssköterska, ergonom samt stressföreläsare från företagshälsovården. Många medarbetare passade också på att få information och ställa frågor om tandvård, alkoholvanor samt från en hälsocoach få rådgivning om kost, sömn, träning och motivation. 50 av kommunens medarbetare deltog i motionsloppet Blodomloppet i Göteborg den 2 juni där möjlighet fanns att välja mellan 10 eller 5 km löpning alternativt 5 km promenad. Massage Anställda i Bollebygds kommun har under året erbjudits subventionerad massage till en kostnad av 75 kr per massagetillfälle och 158 medarbetare har nyttjat den möjligheten vid ett eller flera tillfällen. Hälsohuset kommer att leverera massörtjänster till kommunens anställda även under

38 Årets färg: Violet 28

39 Ärende 5 Revisionsberättelse 2014 för Bollebygds kommun

40 BOLLEBYGDS KOMMUN Revisorema Kommunfullmiiktige Bollebygds kommun REYISIONSBERIiTTELSE FOR AR 2014 Virt upodrae vi, av frrllmiiktige utsedda revisorer, har grarukat den verksamhet som bedrivits i styrelse och niinurder. Styrelse och ndmnder ansvarar ftir att verksamheten bedrivs i enlighet med gdllande mil, beslut och riktlinjer samt de ftireskrifter som giiller ftir verksamheten. De ansvarar ocksi ftir att det finns en tillriicklig intem kontroll samt iterredovisning till firllmiiktige. Revisoremas ansvar iir att granska verksamhet, kontroll och redovisning samt prdva om verksamheten bedrivits i enlighet med fulhniiktiges uppdrag. Granskningen har utfiirts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomftirts med den inrikbring och omfattning som beh6vs liir att ge rimlig grund fiir bedcimning och ansvarsprdvning. I bilaga I redovisas de sakkunnigas rapport avseende granskningen av irsredovisning en Ovriga revisionsrapporter hiinfiirliga till revisionsflret 2014 har fortldpande <iversiints till kommunfullniiktige fiir kiinnedom. Vdra bediimningar om drsredovisnine och mdluppfvllelse 2011 Vi bedrimer att irsredovisningen i allt viisentlig uppsller kraven pi rittvisande rikenskaper och iir uppriittad enligt god redovisningssed med undantag ftir redovisning av avslittning fiir Bollebygdskolan om 2 mnkr. Aven ftiregiende ir pitalade vi att denna avsittning strider mot redovisningssed. Fdrvaltningsberdttelsen saknar en sanrlad utviirdering av kommunens ekonomiska stiill-nring (KRL 4:5). Lingsiktigt perspektiv saknas. Balanskravet uppfulls fiir Inga underskott finns att iterstiilla fr.in tidigare af. Vi bed<imer den finansiella milupp$llelsen som svag. Resultatet iir inte fttrenligt med de tvi finansiella milen om god ekonomisk huslr.'lllning som firllmiiktige beslutat om. Milsiitnringen om 2 o/o tiverskoff i fiirhillande till skatteintiikter och t n/it,'-- 1 \^J tl &t,qb

41 BOLLEBYGDS KOMMTJN Revisorema statsbidrag gdller ftir planperioden l6,vilket inneb?ir att hoga krav kommer att stiillas pi de kommande tvi iren ftir att klara milet. Frir det enskilda e:r:t2014 uppgir resultatet till knappt 1,7 %o.enavstiimning baket i tiden (2012 _ 2014) visar ett resultat om I,6 %. ylllslithr]lcen att langsikti$ ftirbdttra soliditeten uppgdls inte fiir planferioden Q0l2-2014) eller framit (20t5-20lZ). F<ir det enstitoa erct2074har ftirbiittring skett om,4 %o-enheter gentemot Bollebygds kommun befinner sig i en mycket intensiv investeringsfas. F<ir 6ren uppgar planerade investeringar och exploateringar till I 14,5 mnkr. under nuvarande omstiindigheter ger detta ingen <ikad soliditet. Vi bed<imer miluppfyllelsen fiir verksamhetsmilen som nigot liirsflmrad gentemot ftiregiende ir. ll av 20 verksamhetsmil anges som uppnidda. Med ledning av vad som framkommer i irsredovisningen har vi ingen awikande uppfathring giillande Kommunstyrelsens bedrimning av miluppfullelsen. Bollebygds kommun awiker i n6gra fall fitn god redovisningssed avseende viirderingsfrigor och tilldggsupplysningar. Dessa awikelser kommenteras i bifogad granskningsrapport avseende irsredovisning Var bediimnine av niimndemas ansvar er 2014 I kommunallagens 6 kapitel 7 $ eterfinns ndmndernas ansvar ftir verksamheten. Niimnderna skall var och m inom sitt omrdde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mdl och riktlinjer som fullmtiktige har besttimt samt de fi)reskrifter som gdller Jdr verksamheten. De skall ocksd se till att den interna leontrollen iir tillriicklig samt att verlsamheten bedrivs pd ett i ivrigt tillfredsstiillande siitt. Detsamma giiller niir vdrden av en lammunal angeliigenhet med stdd av 3 kap. 16 $ har ltimnats 6ver till ndgon annan. Fullniiktige antog ett reglemente fijr intem kontroll. Reglementet syftar till att siikerstiilla att styrelse och ndmnder uppriittmller en tillfredsstiillande intem kontroll. Enligt reglementet skall de enskilda niimndema tillse att en organisation uppriittas ftir den intema kontrollen och att regler och anvisningar fiir den intema kontrollen antas. Niimndema skall irligen utifran en risk- och viisentlighetsanalys uppriitta en intem kontrollplan. Enligt reglementet $ 2 har Kommunstyrelsen det iivergripande ansvaret fiir att det finns en god intem kontroll. I detta ryms ansvar' ftir att organisation kring intern kontroll finns samt att tillse att den utuecklas utifitn kommunens behov. Enligt $ 4 i reglementet ftir intem kontroll ansvarar ftirvaltringschef fiir att konkreta regler och anvisningar utformas fiir att uppriitthillla en god intem kontroll. Reglema skall iiven antas av respektive niimnd.?\- &(8 b

42 BOLLEBYGDS KOMMUN Revisorema Enligt $ I I skall Kommunstyrelsen, med utgingspunkt fi n niimndemas uppfiiljningar av den intema kontrollen, utvdrdera kommunens samlade system fiir intem kontroll och i fiirekornmande fall ftiresli fiirbiittringar. Niimndema ska drligen utifran en risk- och viisentlighetsanalys upprefta en internkontrollplan. Alla niimnder, ftirutom Bygg- och miljoniirnndin, har ftir2014 upprdttat en internkontrollplan. I intemkontrollplanen framkommer process, rutin/system som det ska fokuseras pi under iret, kontrollmoment, ansvarig fiir kontrollen, datum ftir uppftiljning, metod ftir kontrollen och instansen fiir avrapportering. I den praktiska tilliimpningen av reglementet har det tolkats som att Bygg- och milj<in?lmndens verksamhet bedrivs inom Kommunstyrelsens ram varfiir ingen internkontrollplan uppriittas ftir Bygg- och miljcin?imnden. Detta framgir dock inte av reglementet ftir intem kontroll eller dess tilldmpningsanvisningar. Kommunstyrelsen har (KS ) genomfiirt en samlad utudrdering av den intema kontrollen i kommunen. Vi ser positivt pa att utviirdering av den interna kontrollen iiven kornmer att ske i samband med deldrsbokslutet fiamiiver. Vi vill framhalla att Bygg- och milj<indrnnden har ansvar fiir den intema kontrollen inom de verksamheter som ivilar niimnden enligt giillande reglemente. Yiren 2014 avsl<ijades oegentligheter avseende utbetalningar av ftirsdrjningsst<id inom Omsorgsniimndens ansvarsornr,ide. Oegentligheterna har pig6tt under flera dr och under flera olika niimnders ansvar. Pi ftirvaltningens initiativ har utredningar och etgiirder vidtagits fiir att stiirka den intema kontrollen fram<iver. Rapportering har skett till niimndema under iret och arbetet med dtgiirdsplan fortgir. Vi anser att detta arbete miste ges hdg prioritet fram<iver. Systematiken i tidigare intemkontrollarbete har varit otillriicklig och arbetet har haft allt fiir lig prioritet. Vi anser att bide fomtella rutiner och kulturen kring intern kontroll maste utuecklas. Detta fiirutsiitter en vilja till ftiriindring av tidigare arbetssatt vilket er en ftirutsdttring ftir utveckling. Revisionen har under 6ret granskat Omsorgsniimndens arbete med intem konholl samt de itgiirder som planeras framdver. Var bedrimning iir att tidigare arbetssiitt inom Omsorgsndmnden varit underutvecklat och bristfiilligt. Kommunstyrelsen har inte i sina utviirderingar av den intema kontrollen noterat brister i Omsorgsniimndens arbete med den intema kontrollen. Vi ser det dffiir som positivt att etgiirder vidtagits. Ansvaret ftir de oegentligheter som avskijats avseende brister i utbetalningsrutinen ftir ftirscirjningsst<id ivilar Omsorgsniimnden. Var beddmning av detta baseras pi kommunallagen 6 kap 7 $. Revisorerna har att pr<iva om ledamdterna i Omsorgniimnden agerat tillriickligt i ftirhillande till sitt ansvar i enlighet med kommunallagens bestiimmelser. Af WE J J.,. \0' rr\

43 BOLLEBYGDS KOMMTJN Revisorema I vflr granskning av omsorgniimnden kan vi konstatera att bristerna avseende geanlynng, arbetsdelning och systematisk uppftiljning kring utbetalning av fiirsrirjningsstrid varit betydande. Bristerna har?samkat kommunen betvjande ekonomisk skada samt ftirtroendeskada hos brukare, medarbetare och invinare. orsakema till bristema dr flera men viktiga inslag iir att intemkontrollarbetet inte prioriterats samt en kultur av stor tillit till enskilda tjdnstemiin. vi kan inte se att nigon enskild ledamot i omsorgsniimnden har stcirre eller mindre ansvar ftir det intrdffade. Vi har i var pr<ivning av Omsorgsniimndens ansvar tiverviigt huruvida vi bdr ftiresli fullrndktige att viigra niimndens ledamdter ansvanfrihet lor ir Bristerna och fiiljdema av bristerna dr si pass betydande att detta vore motiverat. Bristerna har emellertid funnits under rnycket lang tid och ansvaret ftir bristema btir siledes kunna ftirdelas dver tid. Vi kan iiven konstatera att en enskild tjzinstman haft ett mycket stort fiirffoende i organisationen samt att verksamheten avseende fiirsci{ningsstrid, i ftirhallande till andra verksanheter som Omsorgsniimndens ansvarar fiir, inte uppvisat ndgra viisentliga ftir?indringar pi mycket ling tid. Omfattningen av verksamheten iir dessutom relativt begriiruad i Bollebygds kommun. Vi har, med h6nvisning till ovanstiende, valt att stanna vid att rikta en allvarlig anmirkning gentemot Omsorgsnflmnden Ar 2014 fiir brister i den interna kontrollen avseende rutinerna ftir utbetalning av ftirsiirjningsstiid. Vi uppmanar Omsorgsniimnden och alla andra niimnder att kraftflrllt arbeta vidare med att utveckla en tillriicklig intem kontroll. Bygg- och milj<iniimnden har inte agerat i enlighet med fullmiiktiges reglemente ftir intern kontroll vilket inte iir tillfredstiillande. Vi tillstyrker att fullmiiktige beviljar ledamdterna i styrelse och nfimnder ansvarcfribet. Vi tillstyrker att kommunens irsredovisningfor 2014 godkinns. Bollebygd den 26 mars 2015 Nils-Bertil Andersson Anna-Stina Andersson Per Wigniis -/= Lars Andersson Bilaga Granskningsrapport Arsredovisning PwC 4

44 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Mikael Waller Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Bollebygds kommun

45 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Bokslutsprognoser och utfall Balanskrav God ekonomisk hushållning Mål för verksamheten Finansiella mål Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar PwC

46 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet för 2014 blev 6,9 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet skall realisationsvinster om 2,8 mnkr exkluderas. Kommunen har inget tidigare negativt resultat att återställa. Förvaltningsberättelsen saknar en samlad utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som svag. Resultatet är inte förenligt med de två finansiella målen om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Målsättningen om 2 % överskott i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag gäller för planperioden , vilket innebär att höga krav kommer ställas på de kommande två åren för att klara målet. För det enskilda året 2014 uppgår resultatet till knappt 1,7 %. En avstämning bakåt i tiden ( ) visar ett resultat om 1,6 %. Det finansiella målet om en långsiktig förbättrad soliditet uppnås inte varken för planperioden bakåt ( ) eller framåt ( ). För det enskilda året 2014 har förbättring skett om 1,4 %-enheter gentemot Bollebygds kommun befinner sig i en mycket intensiv investeringsfas. För åren uppgår planerade investeringar och exploateringar till 114,5 mnkr. Under nuvarande omständigheter ger detta ingen ökad soliditet. Vi bedömer måluppfyllelsen för verksamhetsmålen som något försämrad gentemot föregående år. 11 av 20 verksamhetsmål anges som uppnådda. Med ledning av vad som framkommer i årsredovisningen har vi ingen avvikande uppfattning gällande Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen. Bollebygds kommun avviker i några fall från god redovisningssed avseende värderingsfrågor och tilläggsupplysningar. Vi vill framhålla följande avvikelser i samband med granskning av bokslutet. RKR 10.2 avseende redovisning av avsättningar. Avsättning för Bollebygdskolan om 2 mnkr är inte förenlig med god redovisningssed. Avvikelser finns även vad gäller tilläggsupplysningar och information i not till avsättningen. PwC 1 av 13

47 Fullständig information enligt RKR 8.2 sammanställd redovisning lämnas inte, exempelvis saknas noter. Vidare bör en sammanhållen förvaltningsberättelse utvecklas. RKR 11.4 avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar. Materiella tillgångar som har uppförts i samband med exploatering redovisas inte som anläggningstillgång i kommunens balansräkning. Samtliga inkomster och utgifter hänförliga till exploateringsverksamheten balanseras. Avräkning gentemot kommunens resultaträkning inklusive värdering av balanserade poster har inte skett. Nettoredovisning sker av inkomster och utgifter för ett exploateringsområde, vilket inte är förenligt med god redovisningssed. RKR:s vägledning för redovisning av kommunal markexploatering följs inte heller. Komponentmetoden gällande avskrivningar tillämpas inte, vilket är ett krav från 2014 enligt RKR Immateriella tillgångar redovisas bland kommuners inventarier, vilket inte är förenligt med RKR RKR:s rekommendation nummer 13.2 avseende redovisning av leasing och hyresavtal. Samlad bild av kommunens leasing- och hyresavtal saknas. RKR 20 redovisning av finansiella tillångar och finansiella skulder följs inte fullt ut. PwC 2 av 13

48 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inklusive drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning PwC 3 av 13

49 sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten omfattas inte av denna granskning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens kommunledningskontor. Granskningen har delvis utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktats i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades och Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning PwC 4 av 13

50 God redovisningssed rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning. PwC 5 av 13

51 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att uppgifterna i årsredovisningen till övervägande del överensstämmer med kraven i KRL Översikt över utvecklingen av verksamheten Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Förvaltningsberättelsen saknar en samlad utvärdering av kommunens ekonomiska ställning (KRL 4:5). Vi bedömer dock att den ekonomiska översikten ger en god bild av Bollebygd kommuns finansiella ställning, resultat och utveckling. Olika nyckeltal och ekonomiska begrepp redovisas på ett informativt och lättillgängligt sätt. Redovisningen utgår ifrån den s k RK-modellen (resultat kapacitet och risk kontroll) och redovisas över en treårsperiod, vilket ger en bra bild av utvecklingen. I förvaltningsberättelsen redovisas finansiell profil för Bollebygds kommun i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands och Hallands län. Den finansiella profilen, som framtagits av Kommunforskning i Väst, redovisas för åren och visar att Bollebygd finansiella ställning stärkts, men totalt sett fortfarande på några punkter ligger under genomsnittet. I Ekonomichefens kommentar redovisas en sammanfattning avseende Bollebygds ekonomi såväl vad som varit mest betydelsefullt under 2014 som viss utblick mot Vi vill lyfta fram några väsentliga nyckeltal. Soliditeten, exklusive pensionsåtaganden intjänade före 1998 uppgår till 40,3 %. Det är en ökning med 1,4 %-enheter gentemot föregående bokslut. Inkluderas pensionsåtagande intjänade före 1998 (upptagna som ansvarsförbindelse) är soliditeten nere i 4,9 %. Det är dock en förbättring om 3,2 %-enheter sedan föregående bokslut. Såväl nettokostnader som skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 6,2 %. Noterbart är att kommunen under 2013 erhöll återbetalning från AFA med 5,2 mnkr. Förändringar i det nya skatteutjämningssystemet har fått till följd att Bollebygd har cirka 17 mnkr lägre avgift till kostnadsutjämningssystemet. Händelser av väsentlig betydelse I årsredovisningens introduktion finns ett avsnitt benämnt Detta hände Avsnittet ger en god bild av väsentliga händelser som särskilt påverkat Bollebygds kommun under PwC 6 av 13

52 Förväntad utveckling Såväl i förvaltningsberättelsen som i verksamhetsberättelserna kommenteras förväntad utveckling inom olika verksamheter. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har ökat med 1,3 % -enheter sedan föregående år och uppgår nu till 6,4 %. Även långtidssjukfrånvaron har ökat och uppgår nu till 33,4 % I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett antal olika uppgifter. Avsnittet kan lämpligen kompletteras med uppgift om inom vilka områden det kommer att finnas personalbehov framöver och hur detta säkerställs. Nu återfinns dessa uppgifter delvis under verksamhetsberättelserna. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen upplyses om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. I den ekonomiska översikten lämnas upplysningar och värdering avseende kommunens pensionsförpliktelser. Ytterligare upplysningar lämnas i not till balansräkningen. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen saknar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Vi bedömer denna avvikelse som mindre väsentlig då endast en bostadsstiftelse finns. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Årsredovisningen innehåller ett sammanfattande välfärdsbokslut som är tänkt att ses som ett sätt att samla de målområden och indikatorer som nämnder/styrelser har beslutat om. Vi ser positivt på denna information som på ett tydligt sätt anger motiv, resultat, förklaring och ibland även kommande åtgärder. Vidare finns ett avsnitt benämnt Bollebygd i ett sjuhäradsperspektiv. Mestadels anges även ett värde för riksgenomsnittet. Här sker jämförelser avseende bl. a. befolkningsutveckling, skattekraft, hyresnivå och arbetslöshet. Jämförelser görs även för några nyckeltal avseende utbildning och omsorg. Dessa sistnämnda jämförelser saknar kommentarer. Vi föreslår att även dessa kommenteras och att jämförelse görs med föregående år. I årsredovisningen presenteras fördelaktigt nog även kommunens styrmodell avseende ansvarsfördelning och roller Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. PwC 7 av 13

53 Investeringsredovisningen innehåller på respektive nämnd uppgift om utfall, budget samt avvikelse. Redovisning av utfall finns även på objektstyp. Kommentarer i direkt anslutning till investeringsredovisningen saknas. De återfinns detaljerat längre fram under avsnitt avseende Finansiell analys. Vi rekommenderar att det sker en hänvisning hit för att öka informationen. I den finansiella analysen återfinns även budgetbelopp för respektive objekt. Denna uppgift kan med fördel anges i själva investeringsredovisningen. Det budgeterade utrymmet för investeringar år 2014 uppgår till 39,1 mnkr. Utfallet uppgår till 42,1 mnkr, det vill säga ett totalt överskridande om 3 mnkr. Tilläggas skall att 16 mnkr netto utgörs av exploateringsverksamhet och budgetunderskottet uppges företrädesvis vara en följd av lägre exploateringsintäkter än väntat. Kommunens investeringsredovisning avviker något från kraven i förarbetena till KRL (4 kap 2) då det gäller totalkalkyl för fleråriga projekt samt en prognos avseende färdigställande. Vi rekommenderar att investeringsredovisningen kompletteras med dessa uppgifter Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. I direkt anslutning till driftredovisningen saknas kommentar endast kommenterat förändringar i budgetram. Övriga kommentarer återfinns i nämndernas verksamhetsberättelser Bokslutsprognoser och utfall Bollebygds kommun har redovisat två bokslutsprognoser baserade på april respektive augusti (delårsrapport) månads redovisning. Bedömning och iakttagelser I tabellen nedan visas nämndernas budget, utfall, avvikelse samt avlämnad prognos och avvikelse vid de två tidigare prognostillfällena. Det skall uppmärksammas att det gjorts budgetjusteringar mellan de olika perioderna. Nämnd Reviderad budget Utfall bokslut Avvikelse bokslut Avvikelse april Avvikelse aug Kommunfullmäktige* 2,7 2,6 0,1 0,0-0,1 Kommunstyrelsen 67,5 62,0 5,5 0,1 4,0 Barn- och utbildningsnämnd 200,9 199,2 1,7-0,4 0,0 Byggnads- och miljönämnd 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 Omsorgsnämnd 127,0 132,2-5,2-2,4-2,0 Summan nämnderna 398,5 396,4 2,1-2,7 1,9 * inkl valnämnd, överförmyndare och revision Efter april månad prognostiserades ett samlat underskott för nämnderna om netto 2,7 mnkr. Omsorgsnämnden svarade för huvuddelen 2,4 mnkr och Barn- och PwC 8 av 13

54 utbildningsnämnden redovisade ett mindre underskott om 0,4 mnkr. Omsorgsnämnden angav att kostnadsökningarna i princip enbart bestod av volymökningar inom respektive insats (boendestöd och köpt verksamhet inom boende med särskild service). I augustiprognosen redovisade Omsorgsnämnden en resultatförbättring om 0,4 mnkr. Kommunstyrelsen svarade för den största förändringen och angav i augusti en prognos om ett budgetöverskott om 4 mnkr. En planerad markförsäljning svarade för merparten drygt 3 mnkr avsåg försäljning av Skattegårdstomten. Härutöver var det minskade kapitalkostnader till följd av eftersläpning i investeringsverksamheten och vakanta tjänster. Sammanlagt redovisade nämnderna en positiv avvikelse om netto 1,9 mnkr. I bokslutet visade Omsorgsnämnden en slutlig negativ budgetavvikelse om 5,2 mnkr. Orsak till försämringen är företrädesvis en ökade personalkostnader isamband med omorganisation samt åtgärder till följd av lex Sarah-ärenden. Totalt redovisas en budgetavvikelse om 2,1 mnkr, vilket motsvarar 0,5 % Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Avstämning av årets resultat har skett i enlighet med bestämmelserna i KRL kapitel 4:3 a det vill säga från årets resultat om 6,9 mnkr har realisationsvinster om 2,8 mnkr exkluderats. Bollebygds kommun har inte fattat beslut om inrättande av resultatutjämningsreserv God ekonomisk hushållning I mål och budget har kommunfullmäktige beslutat om övergripande mål för respektive styrelse/nämnds verksamhet. Målen som är av betydelse för god ekonomisk hushållning följs upp i delårsrapport och årsredovisning Mål för verksamheten Bedömning och iakttagelser I Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse finns ett avsnitt avseende sammanställning av måluppfyllelse Här anges de olika målen för respektive styrelse/nämnd samt huruvida de bedöms som uppnått, delvis uppnått och inte uppnått. Sammanfattningsvis anges att måluppfyllelsen är försämrad gentemot föregående år. 11 av 20 verksamhetsmål är uppfyllda, vilket ger en måluppfyllesegrad om 55 % att jämföra med 65 % föregående år. Två mål anges som delvis uppnådda och sju (35 %) mål som ej uppnådda. Kommunstyrelsens bedömning är att måluppfyllelsen inte är tillräckligt god samtidigt som det inte heller tydligt framgår vilka åtgärder som är vidtagna och/eller planerade för att förbättra måluppfyllelsen. Med ledning av vad som framkommer i årsredovisningen har vi ingen avvikande uppfattning gällande Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen. PwC 9 av 13

55 Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i mål och budget : Finansiella mål, fastställda av fullmäktige i mål och budget För planperioden ska ett positivt resultat uppvisas. Över tid ska det ekonomiska resultatet motsvara 2 % av intäkterna från skatter och statsbidrag. Utfall i årsredovisning 2014 Måluppfyllelse Kommunstyrelsens bedömning Skatter och utjämningsbidrag uppgår till 410,6 mnkr. 2 % kräver ett resultat om 8,2 mnkr. Årets resultat uppgår till 6,9 mnkr, d.v.s. knappt 1,7 %. Målet uppfylls inte för det enskilda året För planperioden uppgår resultaten till 18,9 mnkr vilket är 1,6 %. Ett 2 %-igt resultat för planperioden bakåt uppnås inte. Kommunens soliditet skall långsiktigt förbättras. Vid utgången av 2014 uppgick soliditeten till 40,3 %, vilket är en förbättring om 1,4 %- enheter sedan föregående år. Vi planperiodens början var den ingående soliditeten 44,6 % Målet uppnås inte. Bedömning och iakttagelser Varken för det enskilda året 2014 eller för planperioden uppnås resultatmålet om 2 %. Soliditeten har förbättrats gentemot föregående år och uppgår nu till 40,3 %. Som framgår ovan var soliditeten vid föregående planperiods början 44,6 % och gentemot den siffran har soliditeten försämrats, varför målet inte uppnås. I mål och budget anges ett resultat om 12,9 mnkr för Även de två nästkommande åren visar på resultat 9,3 respektive 9,5 mnkr som är i nivå med fullmäktiges krav om god ekonomisk hushållning. Förändringar i skatteutjämningssystemet har gjort att Bollebygds kommun från och med 2014 får minskade kostnader om 17 mnkr (betalar en lägre avgift i kostnadsutjämningssystemet). När det gäller soliditeten så förvänas den öka till 41,3 % vid planperiodens slut. Detta till trots de omfattande investeringar och exploateringar som planeras om närmare 117 mnkr för planperioden Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. PwC 10 av 13

56 Bedömning och iakttagelser Förutom kommentarer avseende de övergripande målen finns under respektive nämnd ett antal nyckeltal som redovisar värde i verksamhetsplan, aktuellt värde och vad som krävs för att få godkänt (grönt), delvis (gult) respektive ej godkänt (rött). Kommunstyrelsen har fem olika nyckeltal. Fyra anges som uppfyllda, medan nyckeltalet avseende näringslivsrankning anges som rött beroende på den kraftiga försämringen från plats 89 föregående år till Barn- och utbildningsnämnden redovisar fyra olika nyckeltal. Ett anges som godkänt, två som delvis och ett Grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel av invånare 20 år som ej uppnått. Omsorgsnämnden har tre nyckeltal vilka redovisas som ett uppfyllt, ett delvis och ett Bemötande särskilt boende (Andel brukare som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt) som ej uppnått. Vi bedömer att nämnderna på ett bra och informativt sätt utförligt beskriver hur de fullgjort sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. med undantag för redovisad avsättning om 2 mnkr benämnd Bollebygdskolan. Denna avsättning är inte förenlig med den kommunala redovisningslagen eller gällande rekommendationer utan är en överföring av resultat från år 2013 till år Avsättningen saknar stöd i god redovisningssed. Vi rekommenderar att posten intäktsförs. Bollebygds kommun redovisar från och med 2014 avsättning för förtroendevaldas pensioner. Uppgift från KPA visar på ett åtagande om 4 mnkr inklusive löneskatt. Resultaträkningen har korrekt belastats med denna post. Vi bedömer att resultaträkningen i övrigt ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. En avvikelse är dock den post som beskrivits ovan avseende avsättning 2 mnkr Bollebygdskolan. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar till viss del tillräckligt med noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. PwC 11 av 13

57 Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har kommunen vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år Inga åtgärder har påverkat resultat- eller balansräkning under 2014 vilket vi tycker är otillräckligt i förhållande till god redovisningssed. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt. Olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter och dess resultateffekter har inte beskrivits. Notförteckning till de finansiella rapporterna saknas. I de finansiella rapporterna redovisas Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder och koncernen. Enligt RKR 8.2 ska en redovisning ske avseende kommunen och koncernen. Sammanhållen förvaltningsberättelse i enlighet med RKR 8.2 upprättas inte Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Under rubriken Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar anger Bollebygds kommun tillämpade redovisningsprinciper samt i vad mån avvikelser gentemot RKR s rekommendationer görs. Vi bedömer att Bollebygds kommun i några fall avviker från god redovisningssed. I de fall avvikelse anges skall orsak och om möjligt även eventuell resultatpåverkan anges. Dessa uppgifter saknas, Följande rekommendationer har kommunen inte följt fullt ut: RKR 8.2 Sammanställd redovisning RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser Tillämpas inte fullt ut Efterlevs inte Sammanhållen förvaltningsberättelse inkluderande den kommunala bostadsstiftelsen upprättas inte, redovisningsprinciper ej anpassade m m. Fullständig information för avsättning om 2 mnkr i balansräkningen lämnas inte. Tilläggsupplysningar avseende pensioner ej fullt ut. RKR 11.4 Redovisning av materiella Tillämpas Komponentavskrivningar tillämpas PwC 12 av 13

58 anläggningstillgångar inte fullt ut inte. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. RKR 12.1 Avseende immateriella anläggningstillgångar. RKR 13.1 Avseende redovisning av leasing och hyresavtal. Efterlevs inte Efterlevs inte Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. RKR 18 Redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljning RKR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och skulder RKRs vägledning för redovisning av kommunal markexploatering Tillämpas inte fullt ut Efterlevs inte Efterlevs inte Periodisering av anslutningsavgifter sker över 25 år i stället för 50 år. Avvikelsen kommenteras öppet bland redovisningsprinciperna. Alla inkomster och utgifter balanseras i avvaktan på slutredovisning av exploateringsområdet vilket inte är förenligt med RKR 11.4 samt RKR Inger Andersson Projektledare Fredrik Carlsson Uppdragsledare PwC 13 av 13

59 Bildnings- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Datum Sida 1(2) 48 BON2015/145 Revisionsberättelse 2014, Bollebygds kommun Bollebygds kommuns revisorer har valt att rikta en allvarlig anmärkning gentemot omsorgsnämnden år Anmärkningen grundar sig i de brister som funnits i den interna kontrollen avseende rutiner för utbetalning av försörjningsstöd. Våren 2014 upptäcktes bedrägerier inom omsorgsnämndens verksamhetsområde. Bedrägerier som bör poängteras är en persons verk. Den förre omsorgschefen har erkänt brottet och en rättslig process pågår. Kommunchefen tog efter upptäckten initiativ till utredningar, som avser betalningsrutiner med syfte att säkerställa att motsvarande händelser inte kan upprepas. Kommunchefen anlitade en oberoende part KPMG, för att göra en genomgång av de rutiner, som leder fram till att betalning sker eller medel överförs. KPMG har tagit del av transaktioner och register i kommunens ekonomisystem, personalsystem samt individ- och familjeomsorgens verksamhetssystem. Analysen har sammanställts i fyra rapporter; bisysslor, leverantörsbetalningar, utbetalningar inom individ-och familjeomsorgen och PAsystem. KPMG har inte hittat några ytterligare oegentligheter. Resultatet från analysen visar dock på förbättringsområden vad gäller dokumentation kring användningen av systemen, rutiner för registervård och kontroll samt avsaknad av policy/riktlinjer inom vissa områden. De brister som framkommit har sammanställts i en kommungemensam handlingsplan. För varje åtgärd finns en ansvarig utsedd och ett datum för uppföljning. Åtgärderna i handlingsplanen har införlivats i alla nämnders verksamhetsplaner samt i berörda enheters enhetsplan. Åtgärd har tagits med i nämndens plan för internkontroll. En samlad uppföljning av handlingsplanen kommer att ske kontinuerligt samt vid årsskiftet 2015/2016. Uppföljningen görs av kommuncontrollern Annika Mårtensson. För ärendet aktuella handlingar - Granskning av omsorgsnämdens årsredovisning 2014, bildnings- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse, Revisionsberättelse för 2014, Rapport från PWC gransknings av årsberättelse 2014, februari Handlingsplan utifrån KPMG s rapport - Rutinbeskrivning utbetalning av ekonomiskt bistånd Utdragsbestyrkande

60 Bildnings- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Datum Sida 2(2) Yttrande Internkontroll är ett verktyg som skall användas för att säkerställa de mål som fastställs av fullmäktige. Internkontrollen omfattar både de politiskt antagna och de verksamhetsbeslutna system och rutiner som används för att styra verksamheterna och ekonomin. Internkontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra och säkert sätt, en rättssäker hantering. Internkontroll skall ses som ett hjälpmedel. Intern kontroll är ett verktyg för att utveckla verksamheten, arbeta mer effektivt och få bättre rutiner. Interkontrollen skall vara en naturlig del av verksamheten, planeras och genomföras utifrån det. Det är viktigt att arbetet med internkontoll dokumenteras och återrapporteras till nämnd/styrelse. Arbetet ska inledas med en riskanalys. Där skall vi ställa oss frågan: vilka rutiner eller processer får inte gå fel?. Riskerna bedöms utifrån hur sannolikt det är att fel inträffar och hur allvarliga konsekvenserna blir. Utifrån riskanalysen skall vi ta fram kontrollaktiviteter, åtgärder som syftar till att motverka, minimera eller eliminera risker. Dessa kontrollaktiviteter sammanställs i internkontrollplanen. Där framgår också vem som ansvarar för kontrollen. Uppföljning sker i delårsrapport samt i årsredovisningen. Det har funnits brister under lång tid i omsorgsnämnden kring redovisning av delegationer och internkontrollen har varit bristfällig. Nämnden vidtog åtgärder omedelbart när bedrägerierna uppdagades. En gång per månad granskas 6 slumpmässigt utvalda ärenden av ledamöter i individutskottet (IU) och granskningen protokollförs med kommentarer i efterföljande IU. Med utgångspunkt från KPMG s rapport har handlingsplaner tagits fram på fyra områden; bisysslor, leverantörsbetalningar, utbetalningar inom individ-och familjeomsorgen och personalsystem. En god internkontroll skapas inte automatiskt genom politiska beslut. Den utvecklas över tid och förutsätter en kompetent personal som tar ansvar för kvalitetsutvecklingen. Det är viktigt att alla medarbetare är delaktiga i arbetet med den interna kontrollen. Det är av vikt att vi i Bollebygds kommun har en följsamhet till antagna policies, riktlinjer och rutiner. Det skall finnas en väl fungerande kontrollmiljö och vara en naturlig del i uppföljningar. Bildnings- och omsorgsnämnden tar uppdraget på största allvar och kommer att vara aktiva i att driva processen kring arbetet med internkontroll och uppföljningar. Beslut Bildnings- och omsorgsnämnden lämnar ovanstående yttrande till kommunfullmäktige. Skickas till: Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande

61 Ärende 6 Beviljande av ansvarsfrihet för 2014 för kommunstyrelsen, nämnderna och de enskilda förtroendevalda i dessa organ

62 Ärende 7 Årsredovisning 2014 Bollebygds kommun

63 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Datum Sida 1(2) 54 KS2015/76 Årsredovisning 2014 Bollebygds kommun Nämnderna har till kommunstyrelsen överlämnat årsredovisning och verksamhetsberättelse för Dessa har i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen sammanställts till en årsredovisning för kommunen. Bollebygds kommuns resultat 2014 visar ett positivt resultat på 6,9 miljoner kronor. De totala nettoinvesteringarna uppgick till 42,1 miljoner kronor. I samband med årsbokslutet föreslås barn- och utbildningsnämndens budgetram justeras med 0,365 miljoner kronor med anledning av ökade prestationer inom förskoleverksamheten. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 Bollebygds kommun, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Årsredovisning 2014 Bollebygds kommun - Intern kontroll 2014, rapport Beslut Kommunstyrelsen tillför medel motsvarande kronor till barn- och utbildningsnämnden med anledning av ökade prestationer inom förskoleverksamheten. Kommunstyrelsen lägger nämndernas uppföljning av plan för intern kontroll till handlingarna. Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisning 2014 till revisorerna. Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisning 2014 till kommunfullmäktige för godkännande. Skickas till: Kommunfullmäktige Revisorerna Utdragsbestyrkande

64 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Datum Sida 2(2) Utdragsbestyrkande

65 Tjänsteskrivelse 1 (1) Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare Susanne Glans Ekonomichef susanne.glans@bollebygd.se Dnr : KS2015/76-4 Kommunfullmäktige Årsredovisning 2014 Bollebygds kommun, tjänsteskrivelse Beskrivning av ärendet Nämnderna har till kommunstyrelsen överlämnat årsredovisning och verksamhetsberättelse för Dessa har i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen sammanställts till en årsredovisning för kommunen. Bollebygds kommuns resultat 2014 visar ett positivt resultat på 6,9 miljoner kronor. De totala nettoinvesteringarna uppgick till 42,1 miljoner kronor. I samband med årsbokslutet föreslås barn- och utbildningsnämndens budgetram justeras med 0,365 miljoner kronor med anledning av ökade prestationer inom förskoleverksamheten. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 Bollebygds kommun, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Årsredovisning 2014 Bollebygds kommun - Intern kontroll 2014, rapport Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att tillföra medel motsvarande 0,365 miljoner kronor till barn- och utbildningsnämnden med anledning av ökade prestationer inom förskoleverksamheten. - Kommunstyrelsen lägger nämndernas uppföljning av plan för intern kontroll till handlingarna. - Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisning 2014 till revisorerna. - Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisning 2014 till kommunfullmäktige för godkännande. BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Susanne Glans Ekonomichef Skickas till: Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

66 Årsredovisning Bollebygds kommun 2014 Kommunen där vi bor bra och lever länge

67

68 Introduktion och översikt Innehåll INTRODUKTION OCH ÖVERSIKT Kommunens organisation Kommunstyrelsens ordförande har ordet Detta hände FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrmodell och vision Kommunen och omvärlden Välfärdsbokslut Redovisningsprinciper Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftsredovisning Investeringsprojekt Finansiell analys Personalredovisning KOMMUNENS VERKSAMHET Kommunstyrelsen Sammanställning måluppfyllelse 2014 Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Byggnads- och miljönämnden STIFTELSEN BOLLEBO Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Kommunen under tio år i världen Begreppsförklaringar Bollebygd 2014 Innehållsansvarig: Susanne Glans, ekonomichef Grafisk form och produktion: Pernilla Augustsson, informatör Tryck: Foto och illustrationer: Bollebygds kommun: Pernilla Augustsson, Ann-Marie Nilsson, Johan Norbelie, Carolin Folkesson. Stiftelsen Bollebo: Ingela Sandqvist och Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund. Årsredovisningen finns i pdf-format på: Bollebygds kommun I Årsredovisning

69 Introduktion och översikt Kommunens organisation Kommunfullmäktige Ordförande: David Brorsson (M) Förste vice ordförande: Gunnel Brandt (S) Andre vice ordförande: Keijo Laine (KD) Revisionen Ordförande: Jan-Åke Andersson (S) Vice ordförande: Nils-Bertil Andersson (C) Valnämnd Ordförande: Roland Parneving (M) Vice Ordförande: Babro Orrestrand (S) Kommunstyrelsen Ordförande: Christer Johansson (M) Vice ordförande: Peter Rosholm (S) Överförmyndare Ann-Marie Nilsson Kommunstyrelseförvaltning Kommunchef: Anders Einarsson Anställda: 75 Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Fredrik Olofsson (C) Vice ordförande: Rolf Söderlund (S) Barn - och utbildningsförvaltning Förvaltningschef: Annelie Fischer Anställda: 280 Omsorgsnämnd Ordförande: Bente Johansson(M) Vice ordförande: Lars-Erik Olsson (S) Omsorgsförvaltning Förvaltningschef: John Henriksson Anställda: 190 Byggnads- och miljönämnd Ordförande: Bengt Classon (M) Vice ordförande: Otto Andreasson (S) 4 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

70 Introduktion och översikt Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så är det då dags att summera ytterligare ett intensivt och spännande år i Bollebygds kommun. Befolkningsökningen uppgick till 90 personer, vilket är i nivå med vår målsättning, och det finns mycket som talar för att vi får se en stark tillväxt även under kommande år. Så har vi till exempel under 2014 beviljat bygglov för inte mindre än 126 nytillkomna bostäder och detaljplaner som medger byggnation av ytterligare ett 100-tal lägenheter har vunnit laga kraft under året beviljades bygglov för inte mindre än 126 nytillkomna bostäder Parallellt med detta arbetar vi med ytterligare ett halvdussin detaljplaner och vi har återupptagit arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Bollebygds kommun. Vi har dessutom tagit beslut om byggnation av en ny F6-skola i Bollebygd för 124 miljoner kronor. Den enskilt största investeringen i kommunens historia. Till allt detta ska naturligtvis läggas planeringen inför den nya stambanan, Götalandsbanan, och det resecentrum som vi hoppas ska byggas på Kråketorp. Ett stort steg togs under året då de tre fullmäktigeförsamlingarna i Bollebygd, Härryda och Marks kommuner, inom ramen för BoHäM-samarbetet, antog en gemensam utvecklingsplan och en gemensam vision för området. Bollebygds kommun är mycket aktiv i alla de projektgrupper som nu arbetar alltmer intensivt med planeringen av den nya järnvägen. Som liten kommun med stora utmaningar är det viktigt att vi har en väl fungerande organisation har vi förberett oss för nya nämnder, bildnings- och omsorgsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. De kommer att ansvara för all planering och all verksamhet i kommunen från och med 2015 och framåt. Respektive nämnds förvaltningar finns nu samlade i kommunhuset och på Tingkullen. Vi hoppas att vi med detta ska stå väl rustade för att klara de uppgifter vi har framför oss. Bokslutet visar att kommunens ekonomiska resultat för 2014 uppgick till 6,9 miljoner. Det är något under budget men då har vi också belastat nämnderna, framförallt omsorgsnämnden, med strukturella engångskostnader i samband med organisationsförändringen. Under året har vi investerat för 24,5 miljoner kronor och haft exploateringskostnader i nya bostadsområden för 16,2 miljoner, framförallt i det nya området Bergadalen nordost om Erikstorp. Bland investeringarna kan särskilt nämnas Kungsbackavägen som renoverats i sin helhet med en ny gång- och cykelväg och upprustning av VA-ledningarna. Gång- och cykelväg har även byggts utmed Björnskogsvägen och från Krokdalsvägen in mot Bollebygdskolan. Örelundskolan har också anpassats för att möta ett starkt ökande elevunderlag. Dessutom vill jag gärna nämna de framgångsrika insatser som gjort för att minska energiförbrukningen i kommunens fastigheter. Det måltal vi satt upp för 2025, har vi redan uppnått med råge. En oerhört viktig förutsättning för att vi också fortsatt ska kunna vara en attraktiv kommun för boende och företagande är att vi kan erbjuda tillgång till bredband med tillräcklig kapacitet. Arbetet med en bredbandstrategi för Bollebygds kommun blev därför under 2014 en av de högst prioriterade frågorna och vi hoppas kunna enas om en strategi kring detta under våren Man kan inte summera 2014 utan att nämna den förskingring av betydande belopp som avslöjades under våren. Att det var en av våra mest betrodda chefer som avslöjades slog ner som en chock och skapade stor förstämning i hela organisationen. Mot den bakgrunden, och med lite distans till händelsen, är det imponerande att se hur all personal idag arbetar oerhört engagerat och målmedvetet för att erbjuda kommunens invånare en service av mycket hög kvalité. Jag vill därför avsluta med att tacka alla anställda i kommunen för ett mycket väl utfört arbete under Christer Johansson (M) Kommunstyrelsens ordförande Bollebygds kommun I Årsredovisning

71 Introduktion och översikt Detta hände 2014 Omfattande förskingring Under året upptäcktes en omfattande förskingring och kommunens IFO-chef åtalades för grov trolöshet mot huvudman. Oegentligheterna hade pågått under många år. IFO-chefen valde att säga upp sig själv och kommunen polisanmälde händelsen. Rättegång sker i mars Utvecklingsplan Trafikverket har föreslagit att Götalandsbanan, sträckan Mölnlycke-Bollebygd, ska ingå i den nationella planen för infrastrukturinvesteringar perioden Trafikverket avser att starta utbyggnaden av etappen år Under 2014 har Bollebygds kommun tillsammans med Härryda och Marks kommuner tagit fram en utvecklingsplan för det område som berörs av ett nytt stationsläge. Utvecklingsplanen visar kommunernas vision för området och ska fungera som underlag vid framtida kommunal planering. Ny organisation December 2013 beslutade kommunfullmäktige om en ny politisk organisation. Under året har en ny organisationsstruktur arbetats fram som börjar gälla första januari Den nya organisationen innebär att det under kommunfullmäktige finns två nämnder utöver kommunstyrelsen: bildnings- och omsorgsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. I samband med omorganisationen togs nya lokaler i anspråk av kommunen då samhällsbyggnadsförvaltningen samlades i lokaler på Tingkullen samtidigt som lokaler på Köpmansvägen och Gästgivarevägen lämnades. Ny F-6 skola Kommunstyrelsen beslutade under året om en entreprenör för att bygga den nya F-6 skolan i Bollebygd. I mars-april 2015 tas det första spadtaget för den nya skolan, som är kommunens största investering någonsin. Projektkostnaden uppgår till 124 miljoner kronor. Skolan ska stå färdig vid årsskiftet 2016/2017. IT-samarbete avslutas Den gemensamma IT-nämnden för Bollebygd och Härryda kommuner beslutade under året att avsluta samverkan av den gemensamma IT-driften under Detta innebär att Bollebygd kommer ha en egen IT-driftverksamhet senast vid halvårsskiftet Nytt styre i kommunen Valet i september innebar ett nytt styre i Bollebygds kommun genom ett rödgrönt samarbete med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De tar nu över efter de borgerliga partierna som styrt i kommunen sedan Skattegårdstomten I augusti blev det klart för byggstart på Skattegårdstomten mittemot äldreboendet Bollegården i centrala Bollebygd. Den 3 september togs det första spadtaget för byggandet av sammanlagt 58 lägenheter, varav 20 stycken blir trygghetsboende med förhöjd tillgänglighet för personer som är 70 år och äldre. Tanken är att denna typ av bostäder ska överbrygga glappet mellan en vanlig bostad och ett särskilt boende, ett alternativ som saknats i kommunen. Bygget ska vara klart i början av Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

72 Introduktion och översikt Befolkningen ökade Befolkningen i Bollebygds kommun fortsätter att öka och antalet invånare närmar sig Antalet invånare ökade med 90 personer under 2014 (jämfört med 55 personer år 2013) och det bor nu invånare i kommunen. Befolkningsökningen ligger på en dryg procent jämfört med förra året. Det är i nivå med den ökningstakt som krävs för att nå kommunens framtida mål att bli invånare år Plus för ekonomin Årets resultat uppgick till 6,9 miljoner kronor, att jämföra med budgeterat resultat på 8,2 miljoner kronor. Resultatet motsvarar 1,7 procent av kommunens intäkter i form av skatter och generella statsbidrag. Nämnderna har ett överskott på 2,2 miljoner kronor och resultatet inkluderar en pensionsavsättning med -4,0 miljoner kronor. Bollebygds kommun I Årsredovisning

73 Vision 2025 Kommunen där vi bor bra och lever länge Bollebygd med invånare är en ovanlig kommun. Här är människor trygga, stolta, självständiga men också mycket måna om gemenskapen. Entreprenörsandan är ett signum för den charmiga kommunen. Snabba och miljövänliga förbindelser till Göteborg, Borås, Landvetters flygplats och Göteborgs hamn gör Bollebygd till en plats nära världen. Boende i Bollebygd ingår i en av Sveriges största arbetsmarknadsregioner. Det lilla samhället gör vardagen enkel. Med ett levande centrum, mångfald i boendeformer, böljande landskap och bra utbud av samhällsservice känns det härligt att bo i Bollebygd. I Bollebygd har invånarna en sällsynt närhet till kommunens förtroendevalda och har alla möjligheter att vara delaktiga och påverka bygdens utveckling. Närheten till naturen erbjuder rofylld rekreation och hälsosamma aktiviteter. Ett aktivt föreningsliv bidrar till att fylla behovet av de flesta fritidsintressen. 8 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

74 Förvaltningsberättelse Styrmodell Styrmodellen beskriver ansvarsfördelning och roller som avser fastställande och uppföljning av mål, gemensamma begrepp, principer för mål, tidplan med mera. Den gäller för hela kommunen och omfattar alla nivåer, från kommunfullmäktige till enskild medarbetare. Styrmodellen bidrar till att skapa helhetsperspektiv, samordning mellan nämnder samt ökad transperens i kommunens budget- och uppföljningsprocess. Modellen består av fem olika delar Modellen bygger på en vision, ett fåtal övergripande mål, strategier för att nå de övergripande målen, mål på nämndsnivå samt nyckeltal. Visionen ska visa en bild av framtida önskvärt tillstånd. De övergripande målen ska beskriva vilka områden kommunen ska fokusera på och strategierna som krävs eller är av avgörande betydelse för att uppnå de övergripande målen. Visionen tar sikte på år 2025 och övergripande mål har satts för åren Mål i olika nivåer Med de övergripande målen som grund har mål på nämndsnivå formulerats och fastställts av fullmäktige. Styrelse och nämnder har i verksamhetsplan för år 2014 angett hur man tar sig an arbetet med att uppfylla de av fullmäktige angivna nämndsmålen, vilken metod som kommer att användas, hur man avser att mäta måluppfyllelsen samt vad som ska ha uppnåtts för att målet ska betraktas som uppfyllt. Gemensam analysmodell för uppföljning För att kommunfullmäktige ska få en samlad bild av måluppfyllelsen använder styrelse och nämnder en gemensam analysmodell samt mallar för rapportering. Styrelse och nämnder återrapporterar till kommunfullmäktige avseende måluppfyllelse, nyckeltalens utveckling, utveckling av verksamhetens volym samt ekonomiskt utfall och årsprognos. Rapporteringen till fullmäktige sker i form av delårsrapporter i april och augusti, samt en årsredovisning. Tydligare fokus på nämndernas verksamhet Kommunens styrmodell reviderades under året 2013 och fick ett tydligare fokus på nämndernas verksamheter och hur de tänker fullgöra sitt uppdrag utifrån tilldelad budgetram. Styrning mot mål har blivit tydligare och mer dialog har skett kring verksamheterna. Kommunfullmäktige har därigenom också fått ett underlag för beslut om budget som beskriver konsekvenserna av den. Visionen kan revideras i samband med ny mandatperiod. Beslut om övergripande mål, övergripande strategier gäller i tre år. Beslut om nämndsmål och nyckeltal gäller i ett år. Övergripande mål Bra vård, skola och omsorg Hållbar utveckling och härlig livsmiljö Tillgänglighet och goda kommunikationer Bollebygds kommun I Årsredovisning

75 Förvaltningsberättelse Kommunen och omvärlden Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi under året utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger omkring 3 procent är tillväxten i euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten backat tillbaka till mer normala nivåer. I flera andra länder verkar däremot arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten strax under 12 procent. Detta kan jämföras med före finanskrisen då arbetslösheten var ungefär 7,5 procent. Försvagat läge i Euroområdet Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följd har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland som förväntas vara motorn i euroområdet har på grund av den låga aktiviteten i dess handelspartners tappat fart. Euroområdet lider av alltför låg inhemsk efterfrågan offentlig konsumtion växer bara marginellt, privat konsumtion med under en procent och trots tillgång till kapital och låga räntor växer investeringarna med bara drygt en procent. Den osäkerhet som råder om det ekonomiska läget och den framtidstro som verkar saknas håller inte bara tillbaka hushållens konsumtion utan även företagarnas investeringsvilja. Detta trots den mycket expansiva penningpolitiken. En ekonomi i otakt Inte bara omvärlden går i otakt, även svensk ekonomi har drag av att gå i otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättningen och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. Även arbetskraften växer snabbt vilket medför att arbetslösheten envist ligger kvar på nära 8 procent. Den fortsatt relativa svaga tillväxten internationellt gör att återhämtningen i svensk ekonomi blir mer utdragen. Vanligtvis brukar efterfrågan i omvärlden via exporten lyfta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturer, men denna gång är förutsättningarna för en sådan utveckling inte lika uppenbara. För att den svenska ekonomin ska nå konjunkturell balans på ett par års sikt krävs en relativt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan. Förutsättningarna för en snabb tillväxt i inhemsk efterfrågan är tämligen goda. Hushållens, företagens och offentliga sektorns finansiella ställning är i utgångsläget stark. Fortsatt mycket låga räntor och en allt starkare framtidstro bidrar tillsammans med ett i utgångsläget högt finansiellt sparande till att hushållens konsumtionsutgifter och företagens investeringar kan fortsätta att öka i snabb takt 2016 och Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att efterfrågan i svensk ekonomi kommer att vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska kunna vara i konjunkturell balans vid mitten av Kommunernas ekonomi Resultatnivån i kommunerna har varit god under de senaste åren, men förklaras till stor del av tillfälliga poster som återbetalning från AFA Försäkring och rejäla tillskott i form av tillfälligt konjunkturstöd. Trots goda förutsättningar och goda resultat för kommunerna brottas ändå en del kommuner med negativa resultat. De senaste fyra åren har i genomsnitt 25 kommuner legat med ett negativt resultat. På motsvarande sätt har 160 kommuner haft ett resultat som överstiger 2 procent av skatter och statsbidrag. Variationen är således stor i kommunsverige. Stora utmaningar väntar Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren, det är främst 10 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

76 Förvaltningsberättelse anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioriteringar mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökat antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. En fråga som blir alltmer svårhanterlig för kommunerna är det stora antalet statliga reformer och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Ökat behov av resurser i många kommuner För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov med ungefär 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Under åren har dessa växlats upp och förväntas de kommande fem åren att uppgå till 1,2-1,3 procent per år. Det är inom skolans område som ökningarna kommer att vara störst, men det förväntas även ökningar inom förskola och äldreomsorg. Som en följd av ökade behov och uteblivna tillfälliga tillskott minskar resultaten kraftigt i kommunerna Från ett resultat som motsvarade 3,4 procent av skatter och bidrag 2013 minskar det till 1,1 procent, eller 5,3 miljarder kronor För 2015 dämpas resultatet ytterligare. SKLs bedömning är att många kommuner kommer att ha små marginaler både 2014 och Skatteunderlag väntas öka Skatteunderlaget förväntas öka med 3,3 procent År 2015 väntas det underliggande skatteunderlaget öka starkt (4,8 procent), men inga generella statliga tillskott tillkommer, vilket innebär att intäktsförstärkningen från skatter och generella bidrag dämpas. De specialdestinerade statsbidragen beräknas däremot öka rejält år 2015 främst till följd av satsningar på grundskolan, men även inom förskolan. Källa: Sveriges kommuners och landsting, Ekonomirapporten oktober 2014 Bollebygds kommun I Årsredovisning

77 Förvaltningsberättelse Bollebygd i ett sjuhäradsperspektiv Befolkning Befolkningen i kommunen ökade 2014 med 90 personer till invånare. Ökningen motsvarar 1,05 procent. Ökningen beror främst på inflyttning till kommunen. Kommunens vision om invånare år 2025 förutsätter en genomsnittlig årlig befolkningsökning motsvarande cirka en procent. Under 2013 hade kommunen en befolkningsökning motsvarande 0,65 procent Antal invånare i kommunen 2014 Bostadsmarknad Under 2014 påbörjades byggnationen på Skattegårdstomten i Bollebygd. Detaljplanen medger centrumnära bostäder med inslag av kontor, handel och vård. Totalt blir det 58 lägenheter, varav 20 har förhöjd tillgänglighet och är utformade som trygghetsboende. Detaljplanen för området Lyckebo i Bollebygd antogs. Byggnationen har ännu inte påbörjats. Våren 2015 påbörjas byggnationen av ett trettiotal bostadsrätter vid Hedeberg i Bollebygd. Under året förväntas även detaljplanen för Malmgården antas. Tomtförsäljningen fortsatte för den första etappen på Tyftet. Området har totalt 55 tomter. Den första etappen omfattar 12 tomter, varav 5 var sålda vid årsskiftet. Markarbeten för området Bergadalen slutfördes och snart kommer kommunala tomter även att kunna erbjudas där. I september antog kommunfullmäktige i Bollebygd, Mark och Härryda kommuner en utvecklingsplan för gränsområdet mel- Befolkningsutveckling Senaste 5 åren procent Borås 4,5 Bollebygd 4,3 Ulricehamn 2,0 Vårgårda 0,6 Svenljunga 0,5 Tranemo 0,3 Mark 0,1 Herrljunga 0,1 Källa: SCB Skattesats 2014 procent Tranemo 20,57 Ulricehamn 21,05 Borås 21,06 Vårgårda 21,21 Mark 21,21 Bollebygd 21,59 Svenljunga 22,15 Herrljunga 22,16 Riksgenomsnitt 20,65 Källa: SCB Hyresnivå Allmännyttiga kr/kvm bolag 2014 Tranemo 828 Herrljunga 829 Svenljunga 880 Vårgårda 888 Ulricehamn 889 Borås 899 Mark 904 Bollebygd 959 Riksgenomsnitt 984 Källa: SABO Allmännyttiga bostadsföretag Skattekraft 2014 Riksgenomsnitt procent Bollebygd 102 Borås 94 Tranemo 92 Ulricehamn 92 Mark 91 Herrljunga 89 Vårgårda 89 Svenljunga 86 Källa: SCB Det är svårt i den mindre kommunen att få till en över år jämn befolkningstillväxt. Det leder till en ryckighet som är svår för kommunen att planera för i budgeten. Befolkningstillväxten påverkar både skatteintäkter, volymer i de olika verksamheterna och behov av kommunala investeringar. I budgeten för har kommunfullmäktige gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en plan för kontrollerad tillväxt. Under 2014 har också en strategisk lokalförsörjningsgrupp bildats med uppdrag att ta fram en översikt över kommunens framtida lokalbehov. Näringsliv I maj presenterade Svenskt Näringsliv sin ranking av lokalt företagsklimat. Bollebygds kommun placerade sig på plats 201, vilket kan jämföras med plats 89 året innan. I budgeten för finns ett mål om att kommunen senast år 2018 ska vara bland de 50 högst rankade kommuner och medel har tillförts för att förstärka kommunens näringslivsarbete. I slutet av året genomfördes med hjälp av Västsvenska handelskammaren en attitydundersökning bland kommunens chefer och handläggare med mycket kontakter med företagare. Resultatet presenteras i februari För att förbättra företagsklimatet Kommunranking 2014 Vårgårda 13 Borås 36 Herrljunga 48 Tranemo 98 Ulricehamn 104 Mark 140 Bollebygd 201 Svenljunga 214 Källa: Svenskt Näringsliv planeras flera åtgärder såsom forum för dialog mellan näringsliv och kommun, företagsbesök, mer tillgänglig information om kommunens upphandlingar, översyn av information till företagare samt en tydligare funktion i kommunen som företagare kan vända sig till i alla ärenden. Under året har beslut fattats om att inte fortsatt delta i näringslivssamarbetet mellan kommunerna i Sjuhärad, partnerskapet Business Region Borås (BRB). 12 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

78 Förvaltningsberättelse två veckor inom kommunens verksamheter. Två feriearbetsplatser erbjöds inom Sommarlovsentreprenörerna, varav en tillsattes. Från och med 2015 är arbetsmarknadsfrågorna en del av individoch familjeomsorgens verksamhet. Utbildning och omsorg Sjuhärad består av de sju kommunerna Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda och Herrljunga. lan kommunerna. Utvecklingsplanen visar vilka möjligheter som uppstår med ett stationsläge mellan Bollebygd och Rävlanda på en ny stambana från Göteborg och Stockholm. Kommunens planeringsarbete kommer de närmaste åren att fokusera på utveckling av stationsområdet. Arbetsmarknad Kommunens totala arbetslöshet har ökat under året, från 2,4 procent 2013 till 3,1 procent Kommunen har en lägre arbetslöshet än genomsnittet för riket som vid utgången av 2014 hade en arbetslöshet på 4,3 procent. Ungdomsarbetslösheten, år, har ökat från 30 till 31 ungdomar i jämförelse med samma tidpunkt föregående år. Det innebär att arbetslösheten i denna grupp ökat från 3,31 procent 2013 till XX procent Kommunen har erbjudit insatser för samtliga anmälda arbetssökande från arbetsförmedlingen, till exempel praktik, jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsprövningar och anställningar i Arbetslöshet December 2014 procent form av trygghetsanställningar Mark 3,0 och nystartsjobb. Kommunen Vårgårda 3,1 erbjuder också arbetslösa och Bollebygd 3,1 sjukskrivna individuell coaching, Tranemo 3,3 arbetsstöd samt jobbsökar- och Herrljunga 3,4 hälsoaktiviteter. Verksamheten finansieras av medel från Sjuhärads samordningsförbund och Svenljunga 4,0 Ulricehamn 3,4 Europeiska socialfonden (ESF) Borås 4,3 inom ramen för KRUT-projektet. KRUT-projektet avslutades Källa: AMS Riksgenomsnitt 4,3 vid halvårsskiftet. Flera personer med försörjningsstöd har erbjudits praktik inom kommunens verksamheter. Under sommaren erbjöds 20 ungdomar som fyllde 17 år under året feriejobb under Förskola Inskrivna barn per årsarbetare 2014 oktober Herrljunga 5,2 Bollebygd 5,3 Mark 5,4 Tranemo 5,4 Ulricehamn 5,4 Svenljunga 5,7 Vårgårda 5,7 Borås 5,9 Riksgenomsnitt 5,3 Källa: Skolverket Andel elever behöriga till yrkesprogram Läsår 2013/14 procent Herrljunga 89 Mark 88 Borås 88 Svenljunga 88 Vårgårda 88 Bollebygd 85 Ulricehamn 83 Tranemo 80 Riksgenomsnitt 87 Källa: Skolverket Andel 65-w år omsorg i särskilt boende 2013 procent Bollebygd 5,8 Tranemo 5,1 Ulricehamn 4,2 Vårgårda 4,1 Borås 3,7 Herrljunga 3,6 Svenljunga 3,5 Mark 3,0 Riksgenomsnitt 4,3 Källa: Skolverket Grundskola Antal elever per lärare 2014 oktober Tranemo 10,2 Herrljunga 11,4 Ulricehamn 11,6 Svenljunga 11,6 Bollebygd 12,3 Vårgårda 12,7 Mark 13,0 Borås 13,5 Riksgenomsnitt 12,1 Källa: Skolverket Gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom procent fyra år Herrljunga 90 Svenljunga 89 Tranemo 89 Vårgårda 88 Ulricehamn 87 Borås 86 Mark 86 Bollebygd 80 Riksgenomsnitt 84 Källa: Skolverket Exklusive fjärde läsåret 2013/14 Andel 65-w år omsorg i ordinärt boende 2013 procent Svenljunga 9,1 Tranemo 8,5 Ulricehamn 7,3 Vårgårda 7,3 Borås 7,2 Mark 6,7 Bollebygd 5,8 Herrljunga - Riksgenomsnitt 7,2 Källa: Kolada Bollebygds kommun I Årsredovisning

79 Förvaltningsberättelse Välfärdsbokslut Välfärdsbokslut 2014 är det fjärde som sammanställts för Bollebygds kommun och ska ses som ett sätt att samla de målområden och indikatorer, vilka nämnder och styrelser har beslutat om. På sikt kan ett uthålligt och gemensamt arbete när det gäller välfärdsbokslut möjliggöra jämförelser mellan befolkningens hälsa ur olika perspektiv Välfärdsbokslutet ska fungera som ett beslutsunderlag för politikernas val av förbättringsområden och komplettera de ekonomiska måtten i bokslut. Välfärdsbokslut 2014 som redovisas här i årsredovisningen är en sammanfattning av resultat och analyser ifrån nämndernas redovisning av valda målområden och tillhörande indikatorer för att följa välfärd och hälsa. Det finns samband mellan en god folkhälsa, folkhälsopolitiska målområden, bestämningsfaktorer och samlade indikatorer. Några av dessa samband kommer också redovisas här. Delaktighet och inflytande Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Kommunstyrelsen analyserar till välfärdsbokslut 2014 följande indikator: Andelen elever i år 8 som upplever att de alltid/nästan alltid, har möjlighet att föra fram sina åsikter till politikerna Siffrorna som vi har att jämföra är mellan år i skolans brukarenkät. Resultatet gäller elevernas upplevelse av att ha möjlighet att föra fram sina åsikter till politikerna. Ser man på siffrorna över tid, visar det på att ungefär hälften av eleverna upplever att de alltid/nästan alltid har möjlighet att föra fram sina åsikter till politikerna. Arbetet med att ständigt ha en pågående dialog med barn och unga i samband med kommunens besluts- och planeringsprocesser pågår och behöver ständigt utvecklas och förstärkas. Vår psykiska hälsa har ett starkt samband med hur vi upplever vår känsla av delaktighet och inflytande. Ekonomiska och sociala förutsättningar Det finns ett samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa och leder till ojämlikhet i hälsa. Kommunstyrelsen analyserar till välfärdsbokslut 2014 följande indikator: Antal arbetslösa i kommunen år Arbetsförmedlingens statistik visar i procent ungefär det samma som föregående år, 4,67 procent för 2014 och 4,63 procent för Under tredje kvartalet 2013 var 42 personer upp till 24 år arbetslösa jämfört med 31 personer tredje kvartalet Att siffrorna relativt sett ser bra ut för Bollebygd handlar om en god arbetsmarknad i kommunen och ett bra pendlingsavstånd till andra kommuner. För att förbättra arbetsmarknaden för en jämlik hälsa så skulle kommunen satsa på att förstärka för de utsatta grupperna för ohälsa som till exempel invandrare utan arbete, ungdomar med ofullständiga betyg/ej klar utbildning och personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om att utarbeta en plan och strategi för att underlätta för kommunens verksamheter att ta emot personer ur dessa grupper. Arbetslöshet påverkar hela hälsopanoramat. Arbetslöshet medför ofta att det psykiska välbefinnandet försämras, sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion ökar och det bidrar också till sociala olikheter i hälsa. Omsorgsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2014 följande indikator: Andel personer som uppbär långvarigt ekonomiskt bistånd Procentuell andel av de personer som uppbär ekonomiskt bistånd, är det 25,4 procent som gör det långvarigt, det vill säga 14 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

80 Förvaltningsberättelse mer än månader. Med en verksamhetsgenomlysning och en omorganisation inom individ- och familjeomsorg finns nya möjligheter att arbeta aktivt med personer som står utanför arbetsmarknaden. Barn och ungas uppväxtvillkor. Forskning visar att en av de viktigaste skyddsfaktorerna för god psykisk hälsa hos befolkningen är att klara de uppsatta målen i skolan och klara skolan med fullständiga betyg. Barn och utbildningsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2014 följande indikator: Betyg årskurs 9, andel elever behöriga till gymnasiet, yrkesprogrammen. Behörigheten har försämrats något i jämförelse med tidigare år. Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevernas lärande i alla ämnen. Förbättringsåtgärder är att kommunen kommer ansöka om att delta i läslyftet under En elevhälsoplan kommer tas fram under 2015 i syfte att förtydliga elevhälsans arbete. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har en stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Omsorgsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2014 följande indikator: Antalet utförda vaccinationer mot säsongsinfluensa utförda inom hemsjukvården gavs 54 procent av de inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård vaccination mot säsonginfluensa jämfört med 58 procent För att minska komplikationer och öka överlevnaden erbjuds årligen samtliga äldre inskrivna i hemsjukvården vaccination mot säsonginfluensa och erbjudandet kommer att fortsätta ges. Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydande för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för positiv hälsoutveckling. Barn- och utbildningsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2014 följande indikator Kostpolicy Årets matsedlar för skola och förskola har näringsberäknats. Livsmedelsverkets rekommendationer om nivå på dagligt intag av järn och Vitamin D uppfylls inte, trots ändringar i recepten. För att komma upp i nivå ska verksamheten servera fet fisk och blodpudding/kycklinglever ett visst antal dagar i månaden. Bollebygds kommun I Årsredovisning

81 Förvaltningsberättelse Redovisning Redovisningsmodell Den kommunala redovisningen regleras genom lag om kommunal redovisning (KRL). Därtill regleras kommunens redovisning genom rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt vad som i övrigt följer av god redovisningssed. I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen har lagen och rekommendationerna i allt väsentligt tillämpats, om inte annat anges i redovisningsprinciperna. Årsredovisningen ska enligt KRL redovisa resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen ska årsredovisningen även innehålla en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar I redovisningen följs ett antal övergripande principer. Dessa är: Principen om pågående verksamhet Principen om öppenhet Försiktighetsprincipen och matchningsprincipen Principen om pågående verksamhet bestämmer hur redovisningen avgränsas i tiden. Principen om öppenhet anger att största möjliga öppenhet alltid eftersträvas. Försiktighetsprincipen anger hur värdering av ersättningar och anskaffningar ska ske. Det innebär att vid osäkerhet ska tillgångar värderas till det lägre beloppet och skulder till det högre beloppet. Matchningsprincipen handlar om att intäkter och kostnader som hör ihop ska redovisas i samma period. Tillämpade redovisningsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet (anskaffningskostnad minus eventuella investeringsbidrag) efter avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringar som aktiveras har som princip haft ett anskaffningsvärde på över ett halvt basbelopp (exklusive mervärdesskatt) och en livslängd på minst tre år. De planenliga avskrivningstiderna är en bedömning av tillgångens nyttoperiod. Avskrivning sker linjärt över tiden och påbörjas kalendermånaden efter det att tillgången tagits i bruk. För större investeringar beräknas kapitalkostnader från idrifttagandet av anläggningen. Kommunen har påbörjat arbetet med att införa komponentavskrivning, men tillämpar det ännu inte, vilket är ett avsteg från RKR Anläggningstillgångar Datorer och servrar Övriga maskiner och inventarier Bilar Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Mark 3-7 år 5-20 år 5-10 år år år ingen avskrivning Immateriella anläggningstillgångar Avvikelse sker från RKR 12:1 avseende redovisning av immateriella tillgångar, då immateriella tillgångar redovisas bland materiella tillgångar. Exploateringsfastigheter Investeringar i exploateringsområden redovisas som en omsättningstillgång. Vid försäljning resultatredovisas varje exploatering tillsammans med matchande kostnader. Utgifter för gator och andra tillgångar som ska kvarstå i kommunens ägo aktiveras. Leasingavtal Tillgångar som leasas genom finansiella leasingavtal är klassificerade som operationell leasing, eftersom leasingavtalens avtalstid omfattar högst tre år. Redovisning sker inte fullständigt enligt RKR 13:2. Pensioner Som KRL anger så redovisas kommunens pensionsåtaganden enligt den s.k. blandmodellen. Det innebär att pension som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Intjänade pensioner från och med 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen. Årets avsättning för pensioner kostnadsbokförs över resultaträkningen. Avsättningens storlek baseras på KPA:s beräkning och samtliga beräkningar är gjorda enligt RIPS07. Särskild löneskatt på pensioner är upptagen som en avsättning respektive ansvarsförbindelse. Föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensioner saknas (kommunallagen 8 kap. 3a). Sammanställd redovisning Enligt lagen ska årsredovisningen innehålla en sammanställd redovisning. Kommunen tillämpar inte RKR 8:2 fullt ut. Ex- 16 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

82 Förvaltningsberättelse empelvis har inte justering gjorts för andra redovisningsprinciper i Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder. Upplupna löner Årets förändring av semesterlöneskuld, intjänad ferielön och okompenserad övertid kostnadsbokförs över resultaträkningen. Den totala skulden redovisas som en kortfristig skuld i balansräkningen. Upplupna löner avseende timlöner som intjänas i december 2014 men utbetalas i januari 2015 belastar resultatet per den 31 december Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet det år då de uppkommer enligt huvudmetoden. Redovisning av intäkter Skatteintäkterna har periodiserats genom att kommunen i bokslutet per december 2014 har bokfört den korrigerade slutavräkningen för 2013 och en preliminär slutavräkning för Som grund har SKL:s prognos använts. Anslutningsavgifter avseende VA-verksamheten redovisas som verksamhetens intäkter och periodiseras på 25 år. Det är ett avsteg från RKR 18. Avgifter avseende äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen, medan VA- och renhållningsavgifter faktureras kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Särredovisning av VA-verksamhet Den nya lagen om vattentjänster (2006:412) trädde i kraft den 1 jan 2007 och skärper kraven på den ekonomiska redovisningen. VA-verksamheten redovisas med en egen resultat- och balansräkning, men ingår även i kommunkoncernens totala redovisning. Resultaträkning Miljoner kronor Not Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Verksamhetens intäkter 1 76,8 64,9 11,9 70,4 67,5 Verksamhetens kostnader 2-461,0-446,3-14,7-432,5-410,0 Avskrivningar -16,6-17,4 0,8-15,4-13,1 Verksamhetens nettokostnader -400,8-398,8-2,0-377,4-355,7 Skatteintäkter 3 365,9 365,7 0,3 358,9 341,0 Generella statsbidrag och utjämning 4 44,7 44,9-0,2 27,9 26,4 Finansiella intäkter 5 0,6 3,0-2,4 6,7 0,5 Finansiella kostnader 6-3,4-6,5 3,1-7,2-9,0 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 6,9 8,2-1,3 8,8 3,2 Extraordinära poster Årets resultat 6,9 8,2-1,3 8,8 3,2 Bollebygds kommun I Årsredovisning

83 Förvaltningsberättelse Kassaflödesanalys Miljoner kronor Not Den löpande verksamheten Årets resultat 6,9 8,8 3,2 Justering för av - och nedskrivningar 7 16,6 15,4 13,1 Justering för gjorda avsättningar 11 4,8-1,9 7,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 28,4 22,3 23,4 Förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 9 0,3 6,1 1,1 Ökning/minskning förråd och lager -16,1-4,6 0,5 Ökning/minskning kortfristiga skulder 13-8,8 12,2 8,2 Förändring av rörelsekapital -24,5 13,7 9,8 Kassaflöden från den löpande verksamheten 3,9 36,0 33,2 Investeringsverksamheten Investering i materiella tillgångar 7-26,1-21,0-45,8 Försäljning av materiella tillgångar 7 Investering i finansiella tillgångar 8-1,0-2,0 Försäljning av finansiella tillgångar 8 1,8 5,7 Kassaflöden från investeringsverksamheten -27,1-21,2-40,0 Finansieringsverksamheten Förändring långfristiga skulder 12 0,0 0,0 44,5 Ökning av långfristiga fordringar 8 0,0 0,0 0,0 Kassaflöden från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 44,5 Kassaflöde vid årets slut -23,2 14,8 37,7 Likvida medel vid årets början 61,7 46,9 9,2 Likvida medel vid årets slut 38,5 61,7 46,9 18 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

84 Förvaltningsberättelse Balansräkning Miljoner kronor Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 284,9 282,2 264,4 Maskiner och inventarier 20,7 22,6 17,7 Pågående investeringar 11,9 3,4 20,4 Finansiella anläggningstillgångar 8 Aktier, andelar och grundfondskapital 10,2 9,2 9,0 Summa anläggningstillgångar 327,8 317,4 311,5 Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsfastigheter 2,1 2,1 2,1 Pågående exploateringar 36,4 20,4 15,8 Kortfristiga fordringar 9 28,9 29,3 35,4 Kassa och bank 10 38,5 61,7 46,9 Summa omsättningstillgångar 106,0 113,4 100,2 Summa tillgångar 433,8 430,8 411,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid årets början 167,7 158,9 155,7 Årets resultat 6,9 8,8 3,2 Summa eget kapital 174,6 167,7 158,9 Avsättningar Avsättningar för pensioner 11 23,2 18,4 17,2 Avsättning Bollebygdskolan 2,0 2,0 5,0 Summa avsättningar 25,2 20,4 22,2 Skulder Långfristiga skulder ,0 157,0 157,0 Kortfristiga skulder 13 77,0 85,7 73,6 Summa skulder 234,0 242,7 230,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 433,8 430,8 411,7 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 153,4 160,4 149,5 - varav löneskatt 37,2 38,9 36,3 Ställda panter 14 0,3 0,3 0,3 Borgensförbindelser ,8 178,3 178,4 Förvaltade fonder 16 0,4 0,4 0,4 Bollebygds kommun I Årsredovisning

85 Förvaltningsberättelse Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Miljoner kronor Försäljningsmedel 6,2 6,1 7,4 Taxor och avgifter 30,4 28,2 27,2 Hyresintäkter 1,6 1,5 1,4 Bidrag 28,7 27,7 25,2 Försäljning av tjänster och verksamheter 7,1 6,5 6,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 - Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 - - Övriga intäkter 2,8 0,4 Summa externa intäkter 76,8 70,4 67,5 Not 2 Verksamhetens kostnader Miljoner kronor Bidrag -19,3-18,3-22,3 Entreprenad och köp av verksamhet -100,4-110,4-102,4 Konsulttjänster -3,1-2,7-2,6 Personalkostnader -263,9-250,2-230,6 Lokalkostnader -9,2-9,5-13,1 Övriga kostnader -65,1-41,4-38,9 Summa verksamhetens kostnader -461,0-432,5-410,0 Not 3 Skatteintäkter Miljoner kronor Preliminära skatteintäkter 366,8 360,8 337,2 Slutavräkning -0,9-1,9 3,8 Summa skatteintäkter 365,9 358,9 341,0 Avräkningsbelopp per invånare (kr) Slutavräkning 2013/2012/ ,0 24,0 7,0 Preliminär slutavräkning 2014/2013/2012 7,0-244,0 451,0 Not 4 Statsbidrag och utjämning Miljoner kronor Inkomstutjämningsbidrag 47,1 42,6 41,6 Regleringsbidrag 2,0 3,9 4,1 Generella bidrag från staten 0,0 Kostnadsutjämningsavgift -5,0-22,1-22,7 Kommunal fastighetsavgift 14,7 14,7 14,0 Utjämning LSS -14,0-11,2-10,6 Summa statsbidrag och utjämning 44,7 27,9 26,4 Not 5 Finansiella intäkter Miljoner kronor Ränteintäkter 0,3 0,4 0,4 Övriga finansiella intäkter 0,3 6,2 0,1 Summa finansiella intäkter 0,6 6,7 0,5 Not 6 Finansiella kostnader Miljoner kronor Räntekostnader på långfristiga lån -3,1-3,4-3,7 Räntekostnader pensionsskuld -0,2-0,2-0,2 Övriga finansiella kostnader -0,1-3,6-5,1 Summa finansiella kostnader -3,4-7,2-9,0 20 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

86 Förvaltningsberättelse Noter Not 7 Materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor Mark Ack. anskaffningsvärden 9,2 9,2 9,2 Nyanskaffningar Försäljningar Utgående bokfört värde 9,2 9,2 9,2 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Miljoner kronor Aktier och andelar Kommuninvest 0,4 0,4 0,4 Sjuhärads kommunalförbund 0,3 0,3 0,3 Coompanion Sjuhärad 0,0 0,0 0,0 Summa aktier och andelar 0,6 0,6 0,6 Fastigheter Ack. anskaffningsvärden 408,0 378,7 275,7 Nyanskaffningar 14,7 29,3 103,0 Försäljningar Ack. avskrivningar -135,0-123,5-114,1 Årets avskrivningar -12,0-11,5-9,4 Utgående bokfört värde 275,6 272,9 255,2 Maskiner och inventarier Ack. anskaffningsvärden 95,1 86,3 80,9 Nyanskaffningar 2,7 8,8 5,4 Försäljningar - - Ack. avskrivningar -72,5-68,6-64,9 Årets avskrivningar -4,6-3,9-3,7 Utgående bokfört värde 20,7 22,6 17,7 Grundfondskapital Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder 1,0 1,0 1,0 Långfristiga placeringar Aktieindexobligationer med mera 7,0 6,0 5,8 Långfristiga fordringar Kommuninvest förlagslån 1,6 1,6 1,6 Summa finansiella anläggningstillgångar 10,2 9,2 9,0 Pågående investeringsprojekt 11,9 3,4 20,4 Summa materiella anläggningstillgångar 317,5 308,2 302,5 Not 9 Kortfristiga fordringar Miljoner kronor Kundfordringar 7,8 3,6 5,0 Diverse kortfristiga fordringar 7,0 8,8 7,6 - varav fordran mervärdesskatt 2,6 1,2 2,1 Förutbetalda kostnader 4,1 4,6 5,2 Upplupna intäkter 10,1 12,2 17,6 Kortfristiga placeringar Summa kortfristiga fordringar 28,9 29,3 35,4 Not 10 Kassa och bank Miljoner kronor Plusgiro 0,0 0,0 0,2 Bank 38,5 61,6 46,7 Summa Kassa och bank 38,5 61,7 46,9 Bollebygds kommun I Årsredovisning

87 Förvaltningsberättelse Noter Not 11 Avsättningar pensioner Miljoner kronor Ingående avsättning 14,3 12,8 10,5 Pensionsutbetalningar -0,5-0,6-0,3 Intjänad pension 0,5 0,2 1,8 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,2 0,3 0,4 Sänkning av diskonteringsräntan - 1,3 - Förändring av löneskatt 0,7 0,3 0,5 Pension förtroendevalda 3,8 - - Övrigt 0,0-0,1-0,1 Utgående avsättning pensioner 19,0 14,3 12,8 Avsättning t o m Ingående avsättning 4,1 4,3 4,5 Pensionsutbetalningar -0,3-0,3-0,4 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,1 0,1 0,1 Förändring av löneskatt 0,0 0,0 0,0 Utgående avsättning 3,9 4,1 4,3 Garanti- och visstidspension Ingående avsättning 0,0 0,2 0,2 Pensionsutbetalningar -0,2 - -0,2 Intjänad pension - - 0,2 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,0 0,0 0,0 Sänkning av diskonteringsräntan Förändring av löneskatt 0,1-0,0 Övrigt 0,5-0,2 0,0 Utgående avsättning 0,3 0,0 0,2 Summa avsättning pensioner 23,2 18,4 17,2 Aktualiseringsgrad pensioner: 80% 77% 75% Not 12 Långfristiga skulder Miljoner kronor Handelsbanken 0,0 38,0 38,0 Kommuninvest 157,0 119,0 119,0 Övriga långfristiga skulder Summa Långfristiga skulder 157,0 157,0 157,0 Not 13 Kortfristiga skulder Miljoner kronor Leverantörsskulder 21,1 24,4 24,2 Personalens skatter och avgifter 8,1 7,6 8,0 Övriga kortfristiga skulder 0,2 13,8 0,0 Förutbetalda intäkter 5,0 6,2 10,0 Upplupna kostnader 42,6 33,7 31,4 - varav löner 4,8 3,5 1,6 - varav semesterlöneskuld 14,1 13,5 13,1 Summa kortfristiga skulder 77,0 85,7 73,6 Not 14 Ställda panter Miljoner kronor Flässjum Övregården 4:98 0,3 0,3 0,3 22 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

88 Förvaltningsberättelse Noter Borgensförbindelser Bollebygds kommun har i juni 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga och nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 272 kommuner som var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likadana borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Bollebygds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Not 15 Borgensförbindelser Miljoner kronor Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder 262,0 167,0 167,0 Förlustansvar för egna hem 0,1 0,2 0,3 Gadden 3,5 2,9 2,9 IF Olsfors 4,5 4,5 4,5 Hulta Golfklubb 3,7 3,7 3,7 Summa borgensförbindelser 273,8 178,3 178,4 Not 16 Förvaltade fonder Miljoner kronor Gustaf Werners fond 0,2 0,2 0,2 Arvid Nedsjöns fond 0,1 0,1 0,1 Sociala samfonden II och III 0,0 0,0 0,0 Kommunalhusfonden 0,0 0,0 0,0 Summa förvaltade fonder 0,4 0,4 0,4 Driftsredovisning Driftsredovisningen redovisar ett överskott mot budget med tkr. Resultatbudgetens totala utfall inklusive finansförvaltning avviker negativt mot budget med tkr. I samband med bokslut för kommunen görs justering av budgetramen för barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens budgetram justeras med anledning av fler prestationer (365 tkr). Denna justering finns med i budgetramarna i tabellen. Beskrivning av nämndernas justeringar under året finns i avsnittet finansiell analys. Nämnder och styrelser Utfall Utfall Utfall Budget Budget Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse Belopp i tkr Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Byggnads- & miljönämnd Totalt skattefinansierad verksamhet Bollebygds kommun I Årsredovisning

89 Förvaltningsberättelse Investeringsprojekt 2014 Investeringsredovisning 2014 Nämnd/Styrelse, tkr Nettokostnad Budget Avvikelse Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Totalt Investeringsprojekt 2014 (tkr) Nettokostnad Kommunala gång- och cykelvägar Gång- och cykelväg Erikstorp -73 Gång- och cykelväg Olsfors/Brandshed Gång- och cykelväg Kungsbackavägen Bollebygdskolan F Ombyggnad Örelundskolan Uppvärmning/ventilation Töllsjöskolan -699 Årligt anslag reinvesteringar -639 Summa skattefinansierade investeringar Åtgärder Råssa Återvinningscentral -46 Vattentäkt/vattenverk Töllsjö -208 Övervakningssystem VA-verk -700 Reinvesteringar VA-nät Summa avgiftsfinansierade investeringar Tyftet Erikstorp 5: Bergadalen Erikstorp 1: Hedeberg -345 Getabrohult -437 Järnvägsutredning -464 Övrigt -5 Summa exploateringar Kommunstyrelsen Årligt anslag reinvesteringar -363 Omsorgsnämnden -363 Samlingsanslag -767 Inventarier Örelundskolan -431 Barn- och utbildningsnämnden Summa nämnder Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

90 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning används den så kallade RK-modellen. Modellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontroll över den finansiella utvecklingen. Det finansiella resultatet Årets resultat och orsaker till det kartläggs. En eventuell obalans är en varningssignal, exempelvis att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelse mot obalans sker. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på sikt. Riskförhållanden Med det tredje perspektivet avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtaganden och pensionsskuld. Kontroll Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet är uttryck för god ekonomisk hushållning. Sammanfattning Bollebygds kommuns resultat uppgick 2014 till 6,9 miljoner kronor, vilket avviker från budgeterat resultat (8,2 miljoner kronor) med -1,3 miljoner. Resultatet motsvarar 1,7 procent av kommunens intäkter i form av skatter och generella statsbidrag. Kommunens finansiella mål anger att resultatet över tid ska motsvara 2,0 procent. Resultatet för planperioden är inte i närheten av den önskade långsiktiga nivån. Målet har inte uppnåtts eftersom resultatet för planperioden är 1,6 procent. Orsak till årets resultatavvikelse är främst en avsättning för pensioner för förtroendevalda, intjänade från och med 1998, som uppgår till -4,0 miljoner kronor och som inte var budgeterad. Nettokostnadsutvecklingen 2014 uppgick till 6,2 procent och intäkterna för skatter och generella statsbidrag ökade med 6,2 procent. Soliditeten (inklusive ansvarsförbindelse) förstärktes under året till 4,9 procent. Nettoinvesteringar inklusive exploateringar uppgick till 42,1 miljoner kronor, vilket överskred investeringsbudget (39,1 miljoner) med 3,0 miljoner kronor. Resultat och kapacitet För att åstadkomma en uthållig ekonomi måste kommunen över tid förmå anpassa nettokostnadsutvecklingen till intäkternas utveckling. Under 2014 lyckades kommunen med detta då intäkterna, i form av skatter och generella statsbidrag, ökade med 6,2 procent och nettokostnaderna ökade med 6,2 procent. Intäkter och kostnader Nettokostnadsutveckling 6,2 % 6,1 % 1,6 % Skatter & statsbidrag 6,2 % 5,3 % 3,6 % 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Utveckling nettokostnader - Skatteintäkter & statsbidrag Nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Driftskostnadsandel Driftskostnadsandel är ett nyckeltal som beskriver hur stor del av skatter och statsbidrag som verksamhetens nettokostnader tar i anspråk. Det ekonomiska utrymme som uppstår mellan driftskostnadsandelen och de totala intäkterna (skatter och statsbidrag) kan användas till amortering av lån, finansiering av investeringar eller sparande. Driftskostnadsandelen 2014 uppgick till 97,6 procent. För att driftkostnadsandelen 2014 skulle ligga i linje med det finansiella målet om ett resultat motsvarande 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter fick den maximalt uppgå till 97,3 procent. Driftskostnadsandel Driftskostnadsandel 97,6% 97,6% 96,8% Driftskostnadsandel Driftskostnadsandel 100% 98% 96% 94% Bollebygds kommun I Årsredovisning

91 Förvaltningsberättelse Årets investeringar Investeringarna (inklusive exploateringar) uppgick 2014 till 42,1 miljoner jämfört med budgeterade 39,1 miljoner. Detta innebar en ökning med 16,5 miljoner jämfört med föregående år. Årets investeringar mkr Inklusive exploateringar 42,1 25,6 45,3 Årets investeringar Årets investeringar inkl exploateringar Kommunala gång- och cykelvägar Avser utbyggnad av gång- och cykelvägar. Bland annat har en gång- och cykelbana utmed Björnskogsvägen samt en gångoch cykelväg från Kroksdalsvägen mot Bollebygdskolan färdigställts. Investeringarna för året överstiger budget med anledning av bland annat ökade kostnader för projektering och byggledning. Utgifterna för året uppgick till 1,4 miljoner kornor, att jämföra med budgeterade 0,6 miljoner. Gång- och cykelväg Erikstorp Avser utbyggnad av gång- och cykelväg på Erikstorp. Det budgeterades om medel från 2013 och arbetet har färdigställts under Utgifterna under året uppgick till 0,1 miljoner att jämföra med budgeterade 0,4 miljoner kronor. Gång- och cykelväg Brandshed/Olsfors Avser gång- och cykelväg till Brandshed samt Olsfors. Investeringarna delfinansieras med bidrag från Trafikverket. Budget för projektet uppgick för året till 2,0 miljoner kronor och utgifterna uppgick till 1,0 miljoner. Arbetet fortsätter under Gång- och cykelväg Kungsbackavägen Avser utbyggnad av gång- och cykelväg längs Kungsbackavägen samt iordningsställande av gata och sanering av VA-ledningar. Arbetet påbörjades under 2013 och slutfördes under Utgifterna under året uppgick till 5,9 miljoner kronor, att jämföra med budgeterade 4,0 miljoner. Bollebygdskolan F-6 Avser ny- och ombyggnad av lokaler för år F-6 på Bollebygdskolan. Kommunfullmäktige har under året fastställt lokalprogrammet och det har under året skett en upphandling. Arbetet har inte kommit i gång i den takt som budgeterats. Utgifterna för året uppgick till 2,2 miljoner kronor, vilket ska jämföras med det budgeterade 14,2 miljoner. Ombyggnad Örelundskolan Avser ombyggnad av Örelundskolan i Olsfors. Elevunderlaget vid Örelundskolan ökar med 50 procent de kommande åren och därför behöver skolans lokaler anpassas för att kunna nyttja lokalerna effektivt. Projektet fortsätter under nästkommande år med utbyte av ventilationsanläggning i Kastanjen. Utgifterna för året uppgick till 6,9 miljoner kronor, att jämföra med budgeterade 7,7 miljoner. Uppvärmning och ventilation Töllsjöskolan Avser projekt där oljepanna ersatts med värmepump och utbyte av tidigare ventilationssystem till ny med värmeåtervinning. Vid ombyggnationen uppdagades att värmetillförseln till idrottshallen och biblioteksavdelningen var undermålig. Detta har medfört ökade kostnader. Projektet beräknas färdigställas under Utgifterna för året uppgick till 0,7 miljoner kronor. Reinvesteringar kommunstyrelsen Investeringar har inte genomförts i den omfattning som angavs i budget. Anslaget avser investeringar för IT-infrastruktur samt årligt anslag för reinvesteringar inom kommunstyrelsen och av kommunstyrelsen förvaltade fastigheter. Anslaget som var på 1,8 miljoner kronor har endast belastats med utgifter med 0,6 miljoner. Det har under året investerats i badbrygga, e-faktura samt möbler och inventarier till kommunstyrelseförvaltningen. Reinvesteringar barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden hade 2014 ett reinvesteringsanslag på 0,8 miljoner kronor. Utgifterna uppgick till 1,2 miljoner och avser ute- och inomhusmiljö i förskolor, inventarier för förbättrad arbetsmiljö i grundskolan och förskoleklass (både elever och personal) samt dataprojektorer, kanoner, interaktiva whiteboards, dokumentkameror som ett led i IKT-satsning. Dessutom avser utgifterna möbler och inventarier till Örelundskolan (0,4 miljoner) med anledning av den ombyggnad som har genomförts under året. Reinvesteringar omsorgsnämnden Under 2014 har totalt 0,4 miljoner kronor förbrukats av omsorgsnämnden att jämföra med budgeterade 0,5 miljoner. Anslaget har använts till inventarier på Bollegården, daglig verksamhet och individ- och familjeomsorgsenheten samt rehabhjälpmedel och kopiator. Åtgärder Råssa återvinningscentral Avser dels åtgärder som krävs enligt miljötillståndet, dels förbättringar i logistik och en uppdelning av Råssa återvinningscentral så att besökare inte kan vistas inom det område som frekvent trafikeras av hjullastare och lastbilar. Utgifterna 26 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

92 Hökerum Bygg AB planerar att bygga 30 lägenheter i det nya kvarteret Hedeberg, även kallat Äppellunden, i centrala Bollebygd. uppgick till 0,0 miljoner kronor att jämföra med budgeterade 3,5 miljoner. Projektet fortsätter under Vattentäkt/vattenverk Töllsjö Avser anordnande av ny vattentäkt och tillhörande vattenverk i Töllsjö. Vattentäkten i Töllsjö är olämpligt placerad och det finns problem med vattenkvalitén. På sikt ska en ny vattentäkt anordnas för Töllsjö samhälle. Arbetet med detta är påbörjat och lokalisering för ny täkt bör hittas under Projektet beräknas färdigställas tidigast under 2017 eftersom det är en tidskrävande process med vattendom. Utgifterna uppgick till 0,2 miljoner att jämföra med budgeterade 2,5 miljoner. Reservvatten Bollebygd Bollebygds samhälle saknar idag fungerande reservvattenförsörjning. Detta måste på sikt åtgärdas antingen genom att koppla ihop Bollebygds nät med vattentäkt i annan ort eller att en ny vattentäkt anordnas. Projektet genomförs inte i den takt som budgeterats, utredningen blir klar under 2015/2016 i samband med VA-planens färdigställande. Utgifterna uppgick till 0,0 miljoner kornor, att jämföra med budgeterade 0,2 miljoner kronor. Övervakningssystem VA-verken Avser pågående arbetet med anordnade av fjärrövervakning av vattenverk, avloppsreningsverk, pump- och tryckstegringsstationer. Övervakningssystem är en nödvändig åtgärd för att upprätthålla lagstadgade krav på tillsyn och övervakning av VA-verksamheten. Anslaget uppgick till 0,8 miljoner och utgifterna var 0,7 miljoner. Reinvesteringar VA-nät Avser årligt anslag för reinvesteringar i VA-nätet. Avser förnyelse av uttjänta ledningar och anläggningar samt kompletteringar med dagvattenledningar där sådana saknas. Under året har kostnaderna överstigit budgeterat vilket huvudsakligen förklaras av bergförekomst vid omläggning av VA-ledningar i Tors väg/frejas väg. Överskridandet medför att utrymmet nästa år avseende reinvesteringar minskar med motsvarande. Budgeterat anslag var 4,0 miljoner och utgifterna uppgick till 4,7 miljoner. Exploatering Tyftet Avser utbyggnad av gator och VA samt försäljning av tomter för villabebyggelse. Intäkter från tomtförsäljning ska täcka kostnader för markköp och exploateringen. Intäkterna har inte varit i nivå med vad som budgeterats på grund av att alla tomter ännu inte har blivit sålda. De budgeterade inkomsterna var 5,4 miljoner kronor, men utfallet blev 1,5 miljoner. Exploatering Bergadalen Erikstorp 1:183 Kostnaderna avseende etapp 1 har varit stora under året med anledning av att utbyggnaden har genomförts. Gator och annan allmän platsmark har byggts ut och de 13 kommunala tomterna har ställts i ordning inför försäljning. Tomterna kommer att prissättas och försäljas under Exploateringskostnaderna har överskridit budget främst på grund av mer bergssprängning än beräknat och behovet av ytterligare en tryckstegringsstation. Utfallet uppgick till 16,2 miljoner, att jämföra med budgeterade 0,7 miljoner. Exploatering Hedeberg Avser framtagande av projekteringshandlingar inför exploatering av området. Nytt exploateringsavtal slöts med ny fastighetsägare. Utgifterna uppgick till 0,3 miljoner. Exploatering Getabrohult Avser köp av konsulttjänster om geoteknik, risker, massberäkning, dagvatten och VA-frågor inför framtagande av samrådshandlingar till detaljplan. Utgifterna uppgick till 0,4 miljone Exploatering Järnvägsutredning Avser köp av konsulttjänster för fördjupad översiktsplan för nya stationsområdet vid Kråketorp. Arbetet har utförts i samarbete med Härryda och Marks kommuner. Exploateringsprojektet sträcker sig över flera år. Utgifterna uppgick till 0,5 miljoner vilket ska jämföras med budgeterade 1,7 miljoner kronor. Bollebygds kommun I Årsredovisning

93 Förvaltningsberättelse Självfinansieringsgrad Den så kallade självfinansieringsgraden visar hur stor andel av investeringarna inklusive exploateringar som finansierats av egna medel. Egna medel brukar i dessa sammanhang benämnas investeringsutrymme och består av summan av resultat och avskrivningar. Om investeringarna ryms inom investeringsutrymmet uppgår självfinansieringsgraden till minst 100 procent. Självfinansierade investeringar är att eftersträva då kommunen i sådant fall inte behöver finansiera dessa med lån eller tära på likviditeten. Årets resultat Bollebygds kommuns resultat uppgick 2014 till 6,9 miljonerkronor. Detta ska jämföras med ett budgeterat resultat på 8,2 miljoner. Resultatet motsvarar 1,7 procent av kommunens intäkter i form av skatter och statsbidrag. Kommunens finansiella mål anger att resultatet över tid ska motsvara 2,0 procent. Bakgrund till det positiva resultatet är ett överskott i nämnderna motsvarande 2,2 miljoner och ett positivt resultat hos finansförvaltningen på 4,7 miljoner. Finansförvaltningens resultat rymmer en avsättning för pensioner för förtroendevalda som uppgår till -4,0 miljoner som inte var budgeterad. Årets resultat Årets resultat i miljoner kronor 6,9 8,8 3,2 Årets resultat Årets resultat Självfinansieringsgrad Självfinansiering investeringar 56,0% 94,5% 33,2% Självfinansieringsgrad 100% Självfinansiering av investeringar % 0% Resultatet 2014 (6,9 miljoner kronor) ligger på en lägre nivå än föregående år (8,8 miljoner) och ligger under kommunens finansiella mål angivna nivån på två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet (6,9 miljoner) förs till det egna kapitalet som därmed ökar med drygt 4,2 procent och är tillräckligt för att inflationsskydda det egna kapitalet. Investeringsvolym Årets investeringsvolym var betydligt större än investeringsutrymmet. Det har resulterat i att 2014-års investeringar tärt på kommunens likviditet. Självfinansieringsgraden uppgick till 56,0 procent. Det innebär att drygt hälften av de genomförda investeringarna finansierades med egna medel. Investeringsutrymme och investeringar Investeringsutrymme & investeringar Eget kapital Eget kapital Soliditet Soliditeten förstärks något 2014 med 1,4 procentenheter till 40,3 procent. Utvecklingen orsakas av en dämpad ökning av totala tillgångar (3,0 miljoner) samtidigt som det egna kapitalet byggs på med 6,9 miljoner (årets resultat). Under de senaste åren har soliditeten försvagats men i och med 2014 års förbättring bryts den negativa trenden. Enligt kommunens finansiella mål ska soliditeten långsiktigt förbättras. På grund av flera år med ökade anläggningstillgångar har soliditeten försvagats under den senaste planperioden (det ingående värdet för soliditeten 2012 var 44,6 procent). Soliditet Soliditet 40,3 % 38,9 % 38,6 % 28 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

94 Förvaltningsberättelse Soliditet 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Soliditet Soliditet utan ansvarsförbindelse Detta mått tas fram genom att det egna kapitalet minskas med värdet på den så kallade ansvarsförbindelsen. På så sätt minskas det egna kapitalet och som en följd av detta soliditeten avsevärt. Kommunens soliditet inklusive de pensionsåtaganden (ansvarsförbindelsen) som inte tagits upp som skuld i balansräkningen uppgår 2014 till 4,9 procent. Detta är en förbättring med 3,2 procentenheter jämfört med föregående år. Orsaken till den positiva utvecklingen är de orsaker som beskrivs ovan samt att kommunens pensionsåtagande avseende tiden före 1 januari 1998 (ansvarsförbindelsen) minskat med 6,9 miljoner bland annat beroende på att pensioner har betalats ut. Utvecklingen följer kommunens finansiella mål som anger att soliditeten långsiktigt ska förbättras. Balanskravet Vid avstämning gentemot balanskravet avseende 2014-års resultat (6,9 miljoner) ska en realisationsvinst på 2,8 miljoner avräknas. Realisationsvinsten avser markförsäljning (Skattegårdstomten). Årets resultat efter balanskravsutredning är 4,2 miljoner. Balanskravet uppfylls. Risk och kontroll Kommunens likviditet minskade med 23,2 miljoner under året. Utvecklingen från 61,7 miljoner till 38,5 miljoner förklaras av de investeringar och exploateringar som genomförts under året och som helt har finansierats utan upptagande av nya lån. Kassalikviditet är summan av likviditet och kortfristiga fordringar dividerat med kortfristiga skulder. Måttet beskriver kommunens kortfristiga betalningsberedskap. De kortfristiga fordringarna minskade något (-0,4 miljoner) samtidigt som de kortfristiga skulderna minskade (8,7 miljoner). Detta kombinerat med övriga likvidpåverkan som beskrivits ovan ledde till att kassalikviditeten minskade med 18,5 procentenheter till 87,6 procent. Kommunen hade 2010 för första gången under 2000-talet ett positivt rörelsekapital. Detta försämrades något 2011 då rörelsekapitalet kom att uppgå till -1,3 miljoner. Rörelsekapitalet förbättrades 2012 och 2013 till 27,7 miljoner. Under 2014 har rörelsekapitalet förbättrats ytterligare med 1,4 miljoner till 29,1 miljoner. Soliditet Inklusive ansvarsförbindelse 4,9 % 1,7 % 2,3 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse Soliditet inkl ansv förbindelse 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Balanskravsutredning 2014 Årets resultat 6,9 Samtliga realisationsvinster -2,8 Vissa reavinster enl undantagsmöjlighet 0,0 Vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Återföring av orealiserade förlust värdepapper 0,0 Årets resultat efter balanskravsutredning 4,2 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat 4,2 Likviditet Likvida medel mkr 38,5 61,7 46,9 Kassalikviditet 87,6% 106,1% 111,8% Rörelsekapital mkr 29,1 27,7 26,6 Likvida medel Likvida medel Kassalikviditet Kassalikviditet 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Bollebygds kommun I Årsredovisning

95 Förvaltningsberättelse Finansiella nettotillgångar Måttet finansiella nettotillgångar uttrycker kommunens betalningsstyrka på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna förstärktes något med 2,4 miljoner huvudsakligen till följd av minskade kortfristiga skulder. Nettolåneskuld Nettolåneskulden beskriver nettot av kommunens skulder och likvida medel. Effekten av försämrad likviditet samtidigt som de långfristiga skulderna var oförändrade blev att nettolåneskulden ökade med -23,2 miljoner till -118,5 miljoner Finansiella nettotillgångar 0,0-20,0-40,0-60,0-80,0-100,0-120,0-140,0 Nettolåneskuld Finansiella nettotillgångar Nettolåneskuld Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande avser till största delen Bostadsstiftelsen Bollebo (262,0 miljoner). Vidare finns borgensåtaganden för bostadskrediter (0,1 miljoner), föräldrakooperativet Gadden (3,5 miljoner) samt föreningar (8,2 miljoner). Under året ökade kommunens åtaganden med 95,5 miljoner avseende utökat borgensåtagande för Bostadsstiftelsen Bollebo samt ett nytt borgensåtagande för föräldrakooperativet Gadden. Kommunens åtaganden uppgår till totalt 273,8 miljoner Borgensåtaganden Borgensåtagande, mkr 273,8 178,3 178,4 Borgensåtagande per invånare, tkr 31,6 20,8 21,0 Borgensåtagande rikssnitt, tkr 28,5 25,9 Pensionsåtaganden I den kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap 4 ) anges att pensionsåtaganden före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner intjänade efter 1997 ska redovisas som kostnader i resultaträkningen och skuldföras i balansräkningen. Utbetalning av pension intjänad såväl före som efter 1998 ska redovisas som en kostnad. Nettot mellan det totala pensionsåtagandet och de medel som kommunen placerat för framtida pensionsutbetalningar benämns återlånade medel. Kommunen ökade 2014 mängden placerade medel med 1,0 miljoner till 7,0 miljoner. Under den senaste planperioden har ett antal placeringar förfallit och inte återplacerats fullt ut. Dessa återplaceringar beräknas fortsätta att ske stegvis under kommande år. Ambitionen är fortsatt att placeringarna storleksmässigt ska matcha pensionsavsättningen från och med Den totala pensionsförpliktelsen har minskat med 2,2 miljoner till 176,6 miljoner. Hanteringen medförde att summan återlånade medel minskade något mellan 2013 och Pensionsåtaganden mkr Ansvarsförbindelse 153,4 160,4 149,5 Avsättning 23,2 18,4 17,2 Total pensionsskuld inklusive löneskatt 176,6 178,8 166,7 Pensionsåtaganden 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Pensionsåtagande Avsättning Ansv förb Borås Ansv förbindele Återlånade medel I Balansräkning Borås Stad 3,9 4,1 4,5 Pensioner fr.o.m ,3 14,3 12,7 Avsatt till pensioner 23,2 18,4 17,2 Utanför Balansräkning Ansvarsförbindelse 153,4 160,4 149,5 Totalt pensionsförpliktelse 176,6 178,8 166,7 Placerade medel 7,0 6,0 5,8 Återlånade medel 169,6 172,8 161,7 Marknadsvärdet på de placeringar som anges ovan uppgick till 6,8 miljoner. Placeringar utgörs del av aktieindexobligationer, valutaobligationer och indexobligationer räntor. Dessa produkter är kapitalskyddade vilket innebär att kommunen vid förfallodag erhåller minst placerat belopp. Dels finns placeringar i aktiefonder motsvarande 4,0 miljoner. Inga placeringar har gett avkastning under året. 30 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

96 Förvaltningsberättelse De medel som avsatts i balansräkningen ökade med 1,0 miljoner mellan åren. Avsättningen som avser pensioner intjänade under tiden i Borås kommun minskade med -0,2 miljoner mellan åren. Inga särskilda pensionsförmåner förekommer inom kommunen. Inga överskottsmedel har redovisats under Placerade medel har tagits upp till anskaffningsvärdet. Samtliga placeringar är genomförda i enlighet med kommunens finanspolicy. En försäkringslösning enligt KAP-KL infördes Den uppgick 31 december 2014 till 7,7 miljoner kronor, exklusive löneskatt. Prognossäkerhet Ett mått på hur väl ekonomistyrningen i kommunen fungerar är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet ger styrelsen/ nämnden möjlighet att under året, om nödvändigt genomföra åtgärder för att uppnå nollresultat. I nedanstående tabell jämförs prognoserna i kommunens delårsrapport per augusti med det slutliga utfallet för året. Totalt för kommunen avviker prognosen som gjordes i delårsrapport 2 (augusti) med -1,3 miljoner från bokslut. Detta är att betrakta som en liten avvikelse. Däremot finns det stora Prognossäkerhet Delår Bokslut Avvikelse aug Kommunfullmäktige -0,1 0,1 0,2 Kommunstyrelse 4,0 5,6 1,6 Barn- och utbildningsnämnd 0,0 1,8 1,8 Omsorgsnämnd -2,0-5,2-3,2 Bygg och miljönämnd 0,0 0,0 0,0 Summa nämnder 1,9 2,2 0,3 Finansförvaltning (inklusive räntenetto) 4,3 4,6 0,3 Skatter & statsbidrag 2,0 0,1-1,9 Resultat 8,2 6,9-1,3 avvikelser per nämnd. Orsak till det försämrade utfallet jämfört med augustiprognos beror framför allt på försämrade skatteintäkter motsvarande -1,9 miljoner, beroende på korrigerade skatteavräkning avseende 2013 och Den ofördelade budgeten för 2014 har inte förbrukats vilket motsvarar 1,3 miljoner. Kommunfullmäktiges resultat avviker mot prognostiserat resultat med 0,2 miljoner. Detta förklaras av lägre kostnader för överförmynderi samt valnämnden. Kommunstyrelsens resultat avviker i stor omfattning (1,6 miljoner) från vad som prognostiserades i delårsbokslut augusti. Orsak till detta var bland annat lägre kapitalkostnader och lägre personalkostnader beroende på vakanta tjänster. Dessutom blev det lägre kostnader för färdtjänst, bostadsanpassning och uppvärmning (energieffektivisering). Även barn- och utbildningsnämndens resultat avviker i stor omfattning från augustibokslutets prognos. Avvikelsen uppgår till 1,8 miljoner. Orsak till förbättrat utfall jämfört med prognos är lägre personalkostnader än beräknat samt lägre kostnader för köpt verksamhet. Omsorgsnämndens resultat avviker i stor omfattning från augustibokslutets prognos. Avvikelsen uppgår till -3,2 miljoner. Orsak till försämringen är främst ökade kostnader för personal som dels är ett resultat av förändrad ledningsstruktur i samband med omorganisationen, dels beroende på merkostnader för åtgärder i samband med lex Sarah-ärenden. Resultatprognoser 2014 mkr februari april maj augusti oktober december Finansiella mål och måluppfyllelse I budget 2014 fastställde kommunfullmäktige två finansiella mål. Det första är ett resultatmål som anger att det ekonomika resultatet över tid skall motsvara 2,0 procent av intäkterna från skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat (6,9 miljoner) motsvarar 1,7 procent av intäkterna i form av skatter och generella statsbidrag och därmed uppfylls inte resultatmålet för Resultatet för planperioden är inte i närheten av den önskade långsiktiga nivån. Målet har inte uppnåtts eftersom resultatet för planperioden är 1,6 procent. Kommunens andra finansiella mål är ett mål för kommunens soliditet. Målet anger att kommunens soliditet långsiktigt skall förbättras. I bokslut 2014 uppgår soliditeten till 40,3 procent vilket är en förbättring med 1,4 procentenheter jämfört med föregående år. Vid planperiodens början var den ingående soliditeten 44,6 procent. Således har det finansiella målet inte uppnåtts för planperioden. Till och med år 2010 hade kommunen ett finansiellt mål om egenfinansierade investeringar (exklusive exploateringar och avgiftsfinansierad verksamheter). Bollebygds kommun är inne i en period av stora investeringar och under denna period förväntas investeringsutrymmet det vill säga de egna medel som finns att tillgå för finansiering inte att vara tillräckliga. Således sker finansieringen av de förestående investeringarna till viss del genom upptagande av lån. Mot bakgrund av detta har det de senaste åren inte formulerats något mål kring grad av egen finansiering av investeringar eller lånevolym i budget. Bollebygds kommun I Årsredovisning

97 Förvaltningsberättelse Verksamhet i form av kommunalförbund Verksamhet avseende räddningstjänst bedrivs i kommunalförbundet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF). Bollebygds kommun är medlem i förbundet och betalar årligen ett bidrag vilket 2014 uppgick till 7,3 miljoner. Kommunen är medlem i Sjuhärads samordningsförbund. Årligen betalas avgift till förbundet vilken 2014 uppgick till 0,2 miljoner. IT-verksamhet till stöd för kommunens verksamheter är organiserad i gemensam IT-nämnd med Härryda kommun. Bollebygds kommun betalade 2014 cirka 5,8 miljoner för dessa tjänster. Ramjusteringar 2014 Under året har kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om justering av nämndernas ramar. Medel för årets lönerörelse har fördelats till nämnderna mot den budgetpost som fanns reserverad för detta på finansförvaltningen. Övriga justeringar har gjorts mellan nämnder och mot ofördelad budget. Justeringarna beskrivs nedan: Valnämnden Till valnämnden fördes i samband med delårsbokslutet i april kronor avseende ökade kostnader med anledning av två val. Kommunstyrelsen Till kommunstyrelsen fördes kronor avseende ökade personalkostnader med anledning av lönerörelsen 2014 i samband med delårsbokslut i april. Till kommunstyrelsen fördes kronor avseende lokalhyra för tidigare förskoleverksamhet på Kråketorp. Dessa medel fördes från barn- och utbildningsnämnden. Totalt uppgick regleringen 2014 till kronor. Barn- och utbildningsnämnden Nämndens ram har i samband med delårsbokslut april förstärkts med anledning av ökade personalkostnader (lönerörelsen 2014) med kronor. I samband med delårsbokslut i augusti fördes medel från nämnden ( kr) med anledning av lokalhyra för förskolan Kråketorp. Dessutom tillfördes medel avseende lönerörelse ( kr) samt ökade prestationer ( kr) inom förskole-, fritidshems- och gymnasieverksamheterna. I samband med årsbokslut tillförs medel för ytterligare ökade prestationer inom förskoleverksamheten ( kr). Totalt uppgick regleringen under 2014 till kr. Omsorgsnämnden Medel fördes till omsorgsnämnden i samband med delårsbokslut april för ökade personalkostnader (lönerörelsen) med kronor samtidigt som kronor fördes från nämnden avseende tidigare tilldelade tillfälliga medel för ärenden enligt socialtjänstlagen (SoL) som avslutats under året. I samband med delårsbokslutet i augusti tillfördes nämnden kronor med anledning av ökade volymer inom område funktionsnedsättning. Totalt uppgick regleringen under 2014 till kronor. Ramjusteringar nämnder 2014 Nämnd/Styrelse Budget Just april Just aug Just dec Budget Tkr KF dec-13 nämnder nämnder nämnder 31-dec Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Byggnads- & miljönämnd Totalt Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

98 Förvaltningsberättelse Finansiell profil Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som visas nedan har tagits fram av KommunForskning i Västsverige (KFI). Syftet med analysen är att redovisa var Bollebygds kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen utvecklats under perioden i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands och Hallands län. Den finansiella profilens uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos kommunen. Den heldragna linjen visar Bollebygds poäng för varje enskilt nyckeltal respektive för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar genomsnittet i Västra Götaland och Halland. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet och omvänt. Förbättrad finansiell profil Bollebygd har under perioden förbättrat poängen i den finansiella profilen för tre av fyra perspektiv. Dessa är långsiktigoch kortsiktig handlingsberedskap samt kontroll. Förklaringen till denna utveckling är att poängen för nyckeltalen resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringar och budgetföljsamhet stärktes. Övrig fem nyckeltal i profilen är oförändrade vid en jämförelse av periodens första och sista år. Bollebygds finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en förbättrad finansiell profil. Utifrån profilen och jämfört med snittet i länen hade Bollebygd vid utgången av år 2013 ett starkare finansiellt utgångsläge jämfört med år Aktiv ekonomistyrning för god hushållning Det kan däremot konstateras att Bollebygds finansiella profil under år 2013 var något svagare än genomsnittet i riket när det gäller samtliga fyra perspektiv. Kommunens resultat har sett över hela perioden legat under vad som kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Framöver behöver resultatnivån stabiliseras på minst två procent av kommunens bruttokostnader eftersom de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av de stora utmaningarna i form av ökade investeringar och ökade behov utifrån befolkningsförändringar. Det är viktigt att kommunen fortsätter att bedriva en aktiv ekonomistyrning Bollebygds kommun I Årsredovisning

99 Förvaltningsberättelse Ekonomichefens kommentar Kommunen uppnådde 2014 ett positivt resultat med 6,9 miljoner kronor, vilket är 1,3 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. Orsaken till avvikelsen är främst att kostnader avseende förtroendevaldas pensioner intjänade från och med 1998 belastar årets resultat med 4,0 miljoner kronor. Nämnderna redovisar tillsammans ett positivt resultat med 2,2 miljoner kronor och detta resultat inkluderar ökade kostnader med anledning av förändrad ledningsstruktur i samband med omorganisationen. Dessa kostnader uppgår till 2,7 miljoner kronor och är av engångskaraktär och åtgärderna som är genomförda minskar kommande års personalkostnader. Kommunens investeringsvolym inklusive exploateringar ökade jämfört med föregående år och uppgick till 42,1 miljoner kronor. Detta är 3,0 miljoner kronor mer än beslutad investeringsbudget och förklaras främst av lägre exploateringsintäkter för året. Självfinansieringsgraden uppgår till 56,0 procent och investeringar som genomförts under året har finansierats med likvida medel och inte genom lånefinansiering. Under året har det skett volymförändringar i verksamheterna i förhållande till vad som budgeterats. Justeringarna har gjorts med anledning av ökade volymer inom förskole-, fritidshems- och gymnasieverksamheterna. Under föregående år gjordes stora justeringar med anledning av minskade volymer. Detta visar att det är viktigt att planera för tillväxt och att planeneringen är i takt med färdigställande av olika planer. Kommunen står inför flera utmaningar de kommande åren. Skatteunderlaget förväntas inte växa i en takt som motsvarar kostnadsutveckling för löner, material och tjänster samt behovsökningar. Allt eftersom kommunen växer ställs krav på nya verksamhetslokaler. Investeringsutrymmet de kommande åren motsvarar cirka 39 miljoner kronor per år och planerade investeringar överstiger detta vilket innebär att investeringar till del behöver finansieras genom upptagande av lån. Följden blir att kommunens kostnader för avskrivningar samt ränta ökar från år till år, vilket minskar det ekonomiska utrymmet för bedrivande av verksamhet. Dessutom utsätts kommunen för en ökande ränterisk. De låga räntor som varit under de senaste åren kan inte fortsatt förväntas. Kommunen står inför flera utmaningar de kommande åren De mått som avser att beskriva kommunens finansiella ställning visar på en försämrad finansiell ställning över tid. Detta gäller soliditet, nettolåneskuld samt finansiella nettotillgångar. Eftersom kommunen planerar även fortsättningsvis för relativt stora investeringar bedöms att det de närmsta åren kommer att vara svårt att stärka den finansiella ställningen. Det budgeterade resultatet 2015 uppgår till 12,9 miljoner kronor vilket motsvarar 3 procent av skatter och statsbidrag. Den intäktsprognos för 2015 som SKL presenterade i februari visar på att skatte- och statsbidragsintäkter förväntas underskrida budget med 1,5 miljoner kronor. Orsak till detta är främst en nedskrivning av skatteunderlagets utveckling samt färre invånare än vad som budgeterats. Prognosen i årets första uppföljningsrapport (februari) pekar mot ett resultat enligt budget (12,9 miljoner kronor). Den länge emotsedda förändringen av den kommunala kostnadsutjämningen har genomförts under år För Bollebygds kommuns del har det medfört förändring i kostnadsutjämningen med en sänkt avgift till systemet med 17,0 miljoner kronor, vilket har förbättrat det ekonomiska förutsättningarna för att bedriva kommunal verksamhet. Kommunen står inför en situation som delas av flertalet tillväxtkommuner. När antalet invånare ökar medför det ökade och förändrade krav på den kommunala servicens omfattning och kvalitet. Det är viktigt att fortsatt vara medveten om på vilket sätt och till vilken kostnad den kommunala verksamheten bedrivs. Det är utifrån dessa förutsättningar som politiska prioriteringar ska genomföras. Det är fortsatt viktigt med budgetföljsamhet och goda ekonomiska resultat är en förutsättning för att stärka kommunens finansiella ställning över tid. Susanne Glans Ekonomichef 34 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

100 Personalredovisning Kommunens arbetsgivarpolitik ska utformas så att de politiska målen uppnås. Ytterst ansvarig för såväl verksamhet som organisation och personal är de förtroendevalda. För att kunna bedriva en bra verksamhet krävs att kommunen uppfattas som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla, behålla och belöna kompetenta medarbetare. Det arbetsgivarpolitiska program som antogs av kommunfullmäktige 2006 ligger till grund för strategiskt övergripande personalfrågor inom områdena ledarskap, medarbetarskap, kompetensförsörjning, mångfald och jämställdhet, lön, arbetsmiljö och hälsa. Fokus för det personalstrategiska arbetet under 2014 har skett från de i budget uppsatta målen gällande minskad sjukfrånvaro, kompetent och professionell personal samt från verksamhetsplan och kommunens arbetsgivarpolitiska program. Ledarskap En kommungemensam ledarutbildning din personliga ledarplattform har under året genomförts och sträckte sig över fem dagar. Under de fyra första dagarna deltog de chefer som inte arbetade som chefer i kommunen förra omgången den genomfördes. Den femte och sista dagen deltog samtliga chefer då en del av innehållet var förändringsledning. Under året har ett antal av kommunens chefer deltagit i utbildningen Verksamhetsutvecklande lönesättning och som syftar till att omsätta verksamhetens mål genom medarbetarens prestationer samt koppla ihop dessa med den individuella löneutvecklingen. Andra delar som genomförts under 2014 är forumet chefsdialog där teman har varit återkoppling på kvalitetsarbete, förutsättningar för chefsuppdraget, organisationsförändring samt mångfald och jämställdhet. Inom kommunen har under året erbjudits handledning dels för nyanställda chefer men även utifrån specifika behov enligt kommunens kompetensförsörjningsplan. Bollebygds kommun I Årsredovisning

101 Förvaltningsberättelse Rekrytering Under året rekryterades 44 medarbetare till tillsvidaretjänster i kommunen. Av dessa återfinns 17 på barn- och utbildningsförvaltningen, 16 på omsorgsförvaltningen och 11 på kommunstyrelseförvaltningen. Två av de 44 medarbetare som rekryterades under 2014 var chefer; enhetschef för måltid och lokalvård samt samhällsbyggnadschef. Kommunchef, ekonomichef samt enhetschef för demensboende och nattpersonal rekryterades under 2013 men påbörjade sina uppdrag under Bland de befattningar som tillsattes under 2014 återfinns exempelvis skolkurator, skolsköterska, lärare, förskollärare, sjuksköterska, socialsekreterare, personlig assistent, fastighetstekniker, IT-beställare, planarkitekt, ekonom samt exploateringsingenjör. Svårigheter att hitta efterfrågad kompetens har funnits vad gäller fritidspedagoger, sjuksköterskor, ingenjörer, socialsekreterare, planarkitekter samt lärare med inriktning mot matematik, teknik, naturvetenskap samt vissa språk. Habiliteringspersonal som behärskar såväl teckenspråk som talad svenska är fortsatt en svårrekryterad yrkesgrupp. Detsamma gäller habiliteringspersonal som har både utbildning samt erfarenhet av brukare med problemskapande beteende. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare blir allt viktigare för att kunna konkurrera om kompetens som har den utbildningsbakgrund och erfarenhet verksamheterna är i behov av. Pensionspolicy I syfte att attrahera och behålla kompetent personal samt att öka möjligheterna till ett långsiktigt hållbart arbetsliv antogs en pensionspolicy Äldre anställda har möjlighet att minska sin arbetstid med bibehållen tjänstepension enligt modellen. Den anställde ska ha uppnått 61 års ålder och ha minst tio års sammanhängande anställningstid i kommunen i direkt anslutning till arbetstidsminskningen. Möjligheten erbjuds tillsvidareanställda som arbetar heltid eller deltid. Den heltidsanställde tillåts minska sin arbetstid från 100 till 80 procent. Lönen betalas ut med 90 procent och det fortsatta tjänstepensionsintjänandet behålls oförändrat. För deltidsanställda minskas arbetstiden med 20 procent, lönen med 10 procent och det fortsatta tjänstepensionsintjänandet behålls på deltidsnivån före arbetstidsminskningen. Arbetstiden efter arbetstidsminskningen måste vara minst 50 procent. Under 2014 omfattades 18 medarbetare av modellen, vilket är en person fler än under föregående år. Den sista december 2014 omfattades 17 personer av modellen, då en medarbetare under året avgått med pension. Mångfald och jämställdhetsarbete Jämställdhetsplanen följer kraven i diskrimineringslagen och innehåller mål och åtgärder som ska genomföras för att skapa en jämställd arbetsmiljö när det gäller fysiska och psykosociala arbetsförhållanden, trakasserier, föräldraskap och arbetsliv, rekrytering och löner. Under året har en kommungemensam arbetsvärdering och lönekartläggning genomförts. Lönekartläggningen visade inte på några osakliga löneskillnader och det konstaterades att 36 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

102 Förvaltningsberättelse kommunen har goda rutiner vid såväl lönekartläggning som vid lönesättning. Rätt till heltid Rätt till heltid infördes den 1 november 2012 och medarbetare inom somatiskt boende, demensboende, korttid och hemtjänst fick därmed heltidstjänster med möjlighet till frivillig deltid. Rätt till heltid är i grunden ett jämställdhetsprojekt. Att införa rätt till heltid har också varit en viktig del i att öka arbetsgivarens attraktionskraft och yrkets status, något som blir allt viktigare i takt med att behovet av omvårdnadskompetens ökar samtidigt som allt färre väljer att utbilda sig inom yrket. Kompetensutveckling för den enskilde medarbetaren samt ökad personalkontinuitet och kvalitet för brukarna bedömdes som sannolika positiva konsekvenser av projektet. Ofrivillig deltid existerar inte sedan 1 november 2012 inom de verksamheter som omfattades av projektet. Antalet mertids- och övertidstimmar minskade under projekttiden, antal timmar utförda av timavlönad personal ökade dock kraftigt under 2013 för att under 2014 återgå till ungefär samma nivå som innan projektet startade. Merparten av ökningen 2013 förklaras med volymökningar inom framförallt hemtjänst. Sjukfrånvaro, utbildningar, ökat vårdbehov samt en återhållsamhet beträffande tillsättning av vakanta tjänster bedöms också ha bidragit till det ökade timanvändandet. I en enkätundersökning svarade en majoritet (79 procent) av medarbetarna att de bedömer att rätt till heltid har bidragit till att skapa en positiv uppfattning av kommunen som arbetsgivare. 70 procent svarade att de ansåg att projekt Rätt till heltid som helhet har varit bra för verksamheten. Projektet avslutades i juni Löneöversyn 2014 Enligt de centrala löneavtalen ska ny lön gälla från och med 1 april. Årets löneöversyn motsvarade löneökningar med 3,0 procent. Löneökningarna motsvarade exakt vad som avsatts i budget. Arbetsmiljö och hälsa Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid var 6,4 procent. Sjukfrånvaron har ökat med 1,3 procentenheter sedan Barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen har ökad sjukfrånvaro, barn- och utbildningsförvaltningen med 1,4 procentenheter och omsorgsförvaltningen med 1,6 procentenheter. Kommunstyrelseförvaltningen har oförändrad sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid ,0 9,3 9,0 8,0 8,1 7,6 8,3 7,1 6,8 7,0 6,0 6,1 6,2 6,4 6,3 6,0 6,4 5,0 4,5 5,0 4,8 5,5 5,3 5,1 4, Sjukfrånvaro per kön och förvaltning i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid Förv Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Ksf 3,7 1,7 2,9 4,4 0,9 2,9 3,3 0,7 2,1 4,2 3,5 3,9 4,0 3,5 3,8 Buf 6,5 3,5 6,1 4,9 3,8 4,7 6,1 1,3 5,5 6,4 0,6 5,8 6,6 1,0 6,0 Omf 8,6 4,1 8,0 6,6 4,2 6,4 7,6 2,3 6,5 7,9 1,0 7,3 5,6 3,7 5,4 Totalt 7,0 3,1 6,4 5,5 2,9 5,1 6,2 1,3 5,3 6,7 2,0 6,0 6,0 2,8 5,5 Bollebygds kommun I Årsredovisning

103 Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron har över tid varierat i Bollebygd låg den på höga 9,3 procent för att sedan sjunka till 4,8 procent under Under 2011 hade sjukfrånvaron ökat till 6,0 procent och vi hade då högst sjukfrånvaro i närområdet. Från 2011 till 2013 minskade sjukfrånvaron men under 2014 har sjukfrånvaron åter ökat och gått från 5,1 procent 2013 till 6,4 procent Relaterat till kön var sjukfrånvaron, liksom tidigare år, högst bland kvinnor. Sjukfrånvaron bland kvinnor var 7 procent att jämföra med 3,1 procent bland män. Sjukfrånvaron var liksom tidigare år högst i åldersgruppen 50 år och äldre. Andelen långtidssjuka har ökat med 6,4 procentenheter sedan 2013, från 27 procent till 33,4 procent. Mest har ande- len långtidssjuka ökat på barn- och utbildningsförvaltningen, från 26,3 procent till 34,3 procent, vilket ger en ökning med åtta procentenheter. Omsorgsförvaltningen har ökat sin andel långtidssjuka med 5,9 procentenheter. Sjukfrånvaro per åldersgrupp i procent År 29 år och år 50 år och Totalt yngre äldre ,6 4,2 5,5 4, ,4 4,0 7,2 5, ,0 4,7 7,8 6, ,8 4,1 7,2 5, ,3 4,0 6,8 5, ,6 5,4 7,9 6,4 Långtidssjuka - 60 dagar eller mer (andel timmar/sjuktimmar totalt = procent långtidssjuka) Förvaltning Kommunstyrelseförvaltningen 22,7 23,7 10,7 46,7 63,3 Barn- och utbildningsförvaltningen 34,3 26,3 43,7 48,6 50,6 Omsorgsförvaltningen 34,0 28,1 53,8 68,9 36,2 Kommun totalt 33,4 27,0 45,6 56,0 46,9 Fördelning av sjukfrånvaron Dag 91 - Dag Dag 2-14 Karens Runt 45 procent av de anställdas sjukfrånvaro härrör sig till de första fjorton dagarna. Det är en minskning under de senaste två åren ( 50,9 procent år 2012 och 56 procent 2013). Samtidigt som sjukfrånvaron totalt ökat mellan 2013 till 2014 så minskar korttidssjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron ökar. Företagshälsovård I april 2014 bytte kommunen leverantör av företagshälsovård från Avonova/Kinnekullehälsan AB till Previa. De insatser som företagshälsovården har utfört under året har huvudsakligen varit arbetsrelaterade, exempelvis läkarkonsultationer, samtalsstöd, arbetsförmågebedömning, arbetsmiljöutbildning, lagstadgade undersökningar av nattpersonal, ergonomiska genomgångar av arbetsplatser samt handledning för både individer och arbetsgrupper. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsgivaren att systematiskt undersöka och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredstäl- 38 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

104 Förvaltningsberättelse lande arbetsmiljö uppnås. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Under 2014 gjordes 15 anmälningar om arbetsskada. Anmälningarna rör bland annat stickskada, halkolyckor, fallolyckor och hot- och våldssituationer. 71 tillbud rapporterades under året, varav 54 inom område funktionsnedsättning. Merparten av de inrapporterade tillbuden från den verksamheten gäller ett fåtal brukare vars problemskapande beteende ibland har lett till hotfulla och även våldsamma situationer för personalen och andra brukare. Ansvarig chef har tillsammans med arbetsgrupperna och med stöd av externa handledare arbetat för att utveckla metoder och arbetssätt i syfte att möta de aktuella brukarna på bästa möjliga sätt för att förebygga hotfulla och våldsamma situationer. Arbetsskador Förvaltning Skador Tillbud Skador Tillbud Skador Tillbud skador Tillbud Kommunstyrelseförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Totalt Personalbefrämjande åtgärder För att främja hälsa och förebygga ohälsa genomfördes flera kommungemensamma aktiviteter riktade till samtliga medarbetare under året. Liksom under 2013 har 600 tkr varit riktmärket för de personalbefrämjande åtgärderna. Medarbetarstöd Medarbetare får numera stöd via Previa. (tidigare via Falck Healthcare). Tjänsten personalvård via Falck Healthcare har omfattats av befintligt avtal med företagshälsovården, och i samband med att kommunen upphandlade och bytte företagshälsovård i april 2014 byttes även leverantör av personalvård. Ny leverantör av personalvård är Previa och tjänsten bytte därmed namn till Medarbetarstöd. Under året har kommunens anställda erbjudits möjlighet att vid behov erhålla råd och stöd av exempelvis psykologer, jurister och ekonomer i syfte att förhindra att privata bekymmer eller arbetsrelaterade problem leder till ohälsa. Exempel på frågeställningar som kan vara aktuella är föräldraskap, psykisk ohälsa, parrelationsproblem och arbetsbelastning. Ett ärende kan omfatta upp till fem konsultationer för en individ. Under årets första kvartal registrerades 13 ärenden hos Falck Healthcare, varav 46 procent där arbetsrelaterad kontaktorsak angivits. Under resterande del av 2014 inkom ytterligare 19 ärenden via Previa, dock med enbart 7 procent arbetsrelaterad kontaktorsak. Totalt inkom 32 ärenden under året att jämföra med 29 för Friskvårdsbidrag Friskvårdsbidraget är 500 kronor per år och anställd. Under året har 41 procent av kommunens anställda (227 medarbetare) nyttjat friskvårdsbidraget. Motsvarande siffra för 2013 var 42 procent (226 medarbetare). Mest vanligt förekommande är någon form av träningskort samt friskvårdande massage. Kulpeng Kulpengen på 250 kronor per år och anställd syftar till att stärka gemenskapen och främja trivseln i arbetsgruppen. Det stora flertalet arbetsgrupper har använt denna möjlighet under året, och den aktivitet som flest arbetsgrupper väljer är att äta tillsammans. Hälsosatsningar Under våren genomfördes hälsosatsningen Vårutmaningen, en motionstävling med målsättningen att uppmuntra medarbetare till fysisk aktivitet i syfte att främja hälsa. Totalt bildade 207 personer 34 lag och tävlade om fina priser. För att informera om träning, kost och hälsa samt inspirera inför Vårutmaningen hölls en hälsoinspirationsdag i allrummet på Bollegården den 21 februari. Kommunens medarbetare erbjöds möjlighet att träffa företagssköterska, ergonom samt stressföreläsare från företagshälsovården. Många medarbetare passade också på att få information och ställa frågor om tandvård, alkoholvanor samt från en hälsocoach få rådgivning om kost, sömn, träning och motivation. 50 av kommunens medarbetare deltog i motionsloppet Blodomloppet i Göteborg den 2 juni där möjlighet fanns att välja mellan 10 eller 5 km löpning alternativt 5 km promenad. Massage Anställda i Bollebygds kommun har under året erbjudits subventionerad massage till en kostnad av 75 kr per massagetillfälle och 158 medarbetare har nyttjat den möjligheten vid ett eller flera tillfällen. Personal Personalstatistiken baseras på uppgifter från kommunens personal- och lönesystem och avser såväl tillsvidare- som visstidsanställd personal. Redovisningen av personalkostnader, Bollebygds kommun I Årsredovisning

105 Förvaltningsberättelse ökat med en procentenhet jämfört med Bland de tillsvidareanställda inom omsorgsförvaltningen var 79,3 procent anställda på heltid, motsvarande siffra inom barn- och utbildningsförvaltningen var 78,5 procent och inom kommunstyrelseförvaltningen 88,1 procent. resursanvändning, arbetad tid och frånvaro avser kalenderåret och innefattar även timavlönade. Anställda tillsvidare och visstid Antalet anställda har ökat från 542 till 552 personer från föregående år. Förklaringar till förändringen är en ökning av visstidsanställd personal Av de 552 anställda var 89,1 procent tillsvidareanställda vilket är en minskning med 1,7 procentenheter från år medarbetare (50,7 procent) fanns inom barn- och utbildningsförvaltningen, 197 personer (35,7 procent) fanns inom omsorgsförvaltningen och 75 personer (13,6 procent) fanns inom kommunstyrelseförvaltningen. Sysselsättningsgrad Av kommunens alla anställda hade 79,0 procent en heltidsanställning (76,9 procent av kvinnorna och 91,3 procent av männen). Andelen kvinnor som har en heltidsanställning har Timavlönad personal Arbetat tid för timavlönade vikarier var timmar, vilket motsvarar 61,4 årsarbetare, en minskning med 4,7 årsarbetare jämfört med Omsorgsförvaltningen har minskat nyttjandet av timavlönade medarbetare med 6,5 årsarbetare, barnoch utbildningsförvaltningen har ökat med 1,5 årsarbetare och kommunstyrelseförvaltningen har ökat nyttjandet med 0,3 årsarbetare. I sammanställningen ingår inte timavlönade som är anställda på PAN- och BEA-avtalet eller ferieanställda (personlig assistent, anhörigvårdare, beredskapsarbetare och sommarjobbare). Omsorgsförvaltningen har påbörjat arbetet med att få till stånd en långsiktig, optimerad och hållbar bemanning. Viktiga delar i detta arbete är en samordnad bemanningsplanering och ökad grundbemanning, ett arbete som kommer att utvecklas ytterligare under 2015 och sannolikt leda till ytterligare minskningar vad gäller nyttjandet av timavlönad personal. Ett väl utvecklat samarbete mellan bland annat hemtjänst och korttid har bidragit till att effektivisera enhetens befintliga bemanningsresurser. Ökad sjukfrånvaro kan delvis förklara det ökade nyttjandet av timavlönad personal inom barn- och utbildningsförvaltningen. Antal årsarbeten respektive arbetade timmar som utförts av timavlönade vikarier Förvaltning Årsarb Timmar Årsarb Timmar Årsarb Timmar Årsarb Timmar Årsarb Timmar Kommunstyrelse 1, , , , , Barn- och utbildning 26, , , , , Omsorg 33, , , , , Totalt 61, , , , , Ålder Medelåldern för kommunens anställda har förändrats marginellt under åren. Medelåldern per förvaltning visar att omsorgsförvaltningen har lägst medelålder med 43 år och kommunstyrelseförvaltningen högst med 47 år. Kön Av kommunens anställda var 85,5 procent kvinnor. I jämförelse (år 2013) med Västra Götalands län 81,2 procent, förortskommuner till storstäder 79,4 procent och alla kommuner 80,3 procent har Bollebygds kommun hög andel kvinnor. Fördelningen av kvinnor och män varierar stort mellan olika förvaltningar. Omsorgsförvaltningen har högst andel kvinnor med 90,9 procent, vilket beror på att ytterst få män arbetar inom kommunens vårdyrken. Högst andel män, 37,3 procent, har kommunstyrelseförvaltningen. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 87,9 procent. En förklaring till kommunens kvinnodominans kan vara den relativt stora förskoleverksamheten och att kommunen inte har ett gymnasium. Förskoleverksamheten sysselsätter som regel nästan enbart kvinnor och gymnasier har vanligen en hög representation av män. Vid jämförelser bakåt i tiden har könsfördelningen varit relativt oförändrad. 40 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

106 Förvaltningsberättelse Resursanvändning Arbetstid enligt AB-avtalet för månadsavlönade var timmar (alla avtal timmar). Över- och mertid var timmar. Nettoarbetstiden har minskat med 4,4 procentenheter. Detsamma gäller den totala arbetstiden som har minskat med 4,4 procentenheter jämfört med 2013, detta med anledning av ökad sjukfrånvaro, ökad föräldraledighet samt ökad övrig frånvaro. Kommunens totala arbetstid om timmar motsvarar 456,6 årsarbeten, vilket är en ökning från föregående år med 5,6 årsarbeten. Personalkostnader Redovisningen avser kostnader för all personal anställd i kommunen oavsett anställningsform. Kostnader för löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 248,9 miljoner kronor att jämföra med 234,1 miljoner för år Detta motsvarar en kostnadsökning med 14,8 miljoner. Lönekostnadens förändring (exkl. personalomkostnader) mellan år 2013 och 2014 var 6,8 procent att jämföra med 8,1 procent mellan år 2012 och Den procentuella lönekostnadsökningen förklaras dels av att antalet anställda har ökat från 542 anställda 2013 till 552 anställda under 2013 samt ökningen av den totala arbetstiden och dels av årlig löneökning. Politikerarvodena ökade med 88 tkr till tkr. Kostnad för timavlönade Kostnaden för timavlönade vikarier minskade under året med 410 tkr. Störst var minskningen på omsorgsförvaltningen med 1,51 miljoner. Barn- och utbildningsförvaltningen ökade kostnaden med 1 miljon. Omräknat till årsarbetare har omsorgsförvaltningen minskat nyttjandet av timavlönade vikarier med 6,5 årsarbetare, barn- och utbildningsförvaltningen har ökat nyttjandet med 1,5 årsarbetare och kommunstyrelseförvaltningen ökat med 0,3 årsarbetare. Kostnad för löner och arvoden under perioden Tkr Politikerarvoden Löner Personalomkostnader Totalt Övriga personalkostnader * Personalkostnader totalt * I övriga personalkostnader ingår traktamenten, bilersättningar, omkostnadsersättningar, pensionsutbetalningar, avgifter för kurser, företagshälsovård, platsannonser/rekryteringskonsult samt övriga personalkostnader. Timavlönade medarbetare Förv Åa Tim Kostn Åa Tim Kostn Åa Tim Kostn Åa Tim Kostn Ksf 1, , , , Buf 26, , , , Omf 33, , , , Totalt 61, , , , Kostnad för sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 1,3 procentenheter jämfört med föregående år. Kostnaden för sjukfrånvaron är tkr för kommunen totalt, en ökning med tkr jämfört med Kostnaderna på respektive förvaltning är 443 tkr för kommunstyrelseförvaltningen, tkr för barn- och utbildningsförvaltningen och tkr för omsorgsförvaltningen. Dag 2 till 14 betalar arbetsgivaren 80 procent av lönen. Mellan dag 15 och 90 betalar arbetsgivaren 10 procent av lönen. En mycket stor del av kommunens kostnader för sjukfrånvaro härrör sig till den korta sjukfrånvaron. Kostnad för pensioner Under året har 11 personer gått i pension, vilket är fem personer färre än föregående år. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 176,6 mkr. Av denna skuld utgör 153,4 mkr pensioner som intjänats före 1998 och redovisas som ansvarsförbindelse. Denna ansvarsförbindelse har minskat med 7 mkr under året. Minskningen beror främst på utbetalning av gamla pensionsåtaganden. Bollebygds kommun I Årsredovisning

107 Kommunens verksamhet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är under kommunfullmäktige kommunens ledande politiska organ med ett särskilt ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhetsplanering, ekonomiska planering och fysiska planering samt ansvarar för uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för teknisk verksamhet såsom gata, vatten- och avloppsförsörjning, renhållning, park, nybyggande och förvaltning av fastigheter. Vidare ansvarar kommunstyrelsen för planerings- och exploateringsfrågor, kultur, fritid, kollektivtrafik, arbetsmarknadsfrågor, folkhälsa, näringslivsfrågor samt kommungemensam administration. Kommunfullmäktiges mål Bra vård, skola och omsorg Verksamhetsmål 1 Medarbetarna i de kommunala verksamheterna ska ha en arbetsmiljö som gör att man både kan och vill arbeta fram till pensionsåldern. Kommunens sjukfrånvaro ska minska med minst 0,2 procentenheter utifrån 2013 års nivå. Målet är inte uppnått För kommunen som helhet är målet är inte uppnått. Sjukfrånvaron ökat från 5,1 procent till 6,4 procent vilket är en negativ utveckling jämfört med tidigare års minskande sjukfrånvaro, dock märks motsvarande förändringar generellt sett i samhället där sjukfrånvaron ökar. I samtliga förvaltningar syns skillnader mellan män och kvinnor och för kommunen som helhet gäller att sjukfrånvaron bland kvinnliga medarbetare låg på 7,0 procent medan männen låg på 3,1 procent. Samtliga förvaltningar förutom kommunstyrelseförvaltningen (oförändrat) har ökat sina sjukfrånvarotal. Andelen långtidssjukskrivna för kommunen som helhet har ökat från 27,0 procent 2013 till 33,4 procent Orsakerna till sjukfrånvaron varierar och det är svårt att se ett tydligt mönster vad ökningarna kan härledas till. I de fall då frånvaron kan bedömas som arbetsrelaterad har det arbetats med arbetsmiljö i form av ergonomi, lyfttekniker samt andra anpassningar som syftar till att förbättra arbetsmiljön. Det finns även anledning att utveckla arbetet med den psykosociala delen inom arbetsmiljön och under 2015 kommer en ny medarbetar- samt ledarenkät att genomföras där detta område är viktigt att följa upp. Verksamhetsmål 2 Kommunen ska ha kompetent och professionell personal. Andelen medarbetare med relevant utbildning och behörighet ska öka. Målet bedöms vara uppnått Under året har arbetet med kompetensinventering fortsatt inom de olika förvaltningarna. Kompetensutvecklingsaktiviteter har genomförts och dokumenterats löpande under året. Inom omsorgsförvaltningen har ett antal vikarierande vårdbiträden genomgått valideringsutbildning vilket bidrar till måluppfyllelsen. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har arbetet med att dokumentera behörigheter bland lärare genomförts samt att man även inom förvaltningen startat upp kompetensutvecklingsinsats för barnskötare som sträcker från hösten 2014 till våren Genom ett aktivt arbete med att tydliggöra kompetenskrav utifrån olika yrkesroller bedöms utvecklingen vara positiv och medföra att andelen medarbetare med relevant utbildning och behörighet ökat. Det kommer även under 2015 fortgå ett arbete med att utveckla det systematiska arbetet med kontinuerlig dokumentation av kompetenser. Verksamhetsmål 3 Öka barn och ungas läsande Målet är uppnått Målet mäts årsvis med nyckeltalet Antalet barnbokslån per 42 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

108 Kommunens verksamhet barn 0-14 år. Nyckeltalet är nationellt och statistiken samlas in av Kungliga biblioteket. Preliminär utlåningsstatistik för 2014 visar att nyckeltalet är 22,9, vilket kan jämföras med 22,7 för 2013 och Samarbetet mellan skola och bibliotek med fokus på att öka barn och ungas läsande och läsförmåga har intensifierats under Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att genomförda aktiviteter under året, inte minst Sommarboken och bokpåsar på förskolorna, har påverkat måluppfyllelsen. Hållbar utveckling och härlig livsmiljö Verksamhetsmål 4 Kommunen ska verka för ett bra föreningsliv och träffpunkter. Antalet deltagartillfällen bland barn och unga under 20 år i föreningsverksamhet ska öka. Målet bedöms inte vara uppnått Statistik sammanställd utifrån föreningarnas redovisning av aktivitetstimmar under perioden januari-juni visar att antalet aktivitetstimmar är lika mellan 2013 och Det har inte tillkommit några nya föreningar som ansökt om aktivitetsbidrag mellan åren. Statistik för perioden juli-december kan sammanställas och jämföras mellan åren först då alla föreningar lämnat in sin redovisning i februari Sammanställningen för 2013 visar på medlemmar varav 828 är pojkar och 746 är flickor. Bildandet av två nya föreningar kan innebära att antalet deltagartillfällen kommer att öka under Det finns också fler intressegrupper som eventuellt kommer att bilda förening och de har då möjlighet att ta del av det uppstartsstöd som kommunen kan bidra med. Verksamhetsmål 5 Enskilda avlopp är en icke obetydlig källa för utsläpp av föroreningar och ej önskvärda näringsämnen i naturen. I kommunens uppdrag ingår att utöva tillsyn över enskilda avlopp jämlikt de regler som finns i miljöbalken. Under 2014 ska 110 enskilda avloppsanläggningar besökas och granskas Målet är inte uppnått Under året har cirka 45 anläggningar inventerats. Det har under året skett en inventering av nya enskilda avlopp (volymvis) samt uppföljning av tidigare inventeringar där ärenden inte avslutats. Inventeringsprioriteringar har skett utifrån tidigare genomförda inventeringar med hjälp av en entreprenör samt utifrån åtgärdsprogram i enlighet med vattendirektivet. Inventering har därmed gjorts i de områden där de gör störst nytta. Det är endast enskilda avlopp som är äldre än 10 år som inventerats. Eftersom inkommande ärenden måste prioriteras så styr dessa inventeringstakten. Totalt antal tillståndsbeslut under året är cirka 45 stycken. Inkommande ärenden är exempelvis klagomål, förhandsbesked, ansökningar och kvalitetsrapporter. Det är svårt att förutspå hur mycket tid som kan läggas inom projektet, då tillsynsrelaterat arbete tar mycket tid i anspråk. Bollebygds kommun I Årsredovisning

109 Kommunens verksamhet Tillgänglighet och goda kommunikationer God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål 6 IT-kommunikationen i hela kommunen ska byggas ut. Antalet hushåll med möjlighet till bredband med minst 50 Mbit/s ska uppgå till fem procent jämfört med dagens tre procent. Målet är inte uppnått Post- och telestyrelsens bredbandskarta redovisar andelen invånare med tillgång till 10, 30 respektive 100 Mbit/s i slutet av Statistik saknas för 2014 och för hastigheten 50 Mbit/s. Målet är därmed inte mätbart. Tillgång till snabbt och stabilt bredband har en avgörande betydelse för utveckling av ett hållbart samhälle. Det pågående arbetet med en bredbandsstrategi är därför angeläget. Under året har kommunstyrelseförvaltningen påbörjat arbetet med att ta fram en bredbandsstrategi. Verksamhetsmål 7 Kommunen ska arbeta för bättre kollektivtrafik. Antalet resor med kollektivtrafik (närtrafiken) inom kommunen ska öka. Målet är inte uppnått Antalet resor i närtrafiken minskade under 2014 till 932, vilket kan jämföras med 968 resor under Västtrafik genomförde i maj och juni en kampanj i hela regionen för att marknadsföra närtrafiken. Det gjordes genom direktutskick till alla berörda hushåll, annonser i media samt information på Västtrafiks hemsida och kommunernas hemsidor. Kommunerna fick också foldrar och affischer för ytterligare marknadsföring. I Bollebygds kommun gavs under hela året också information om närtrafiken genom det välkomstpaket alla nyinflyttade erbjuds. Västtrafik är kollektivtrafikmyndighet i Västra Götaland. Det innebär att det är regionfullmäktige som beslutar om den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken. Kommunen har möjlighet att påverka kollektivtrafikens utveckling i det delregionala kollektivtrafikrådet. Kommunen har också möjlighet att inom sina verksamheter påverka förutsättningarna för kollektivtrafiken exempelvis bygga gång- och cykelvägar till kollektivtrafikpunkter, se till att det finns god tillgång på pendelparkering, att gång- och cykelvägar är framkomliga även under vinterhalvåret och att pendlare kan parkera sin cykel väderskyddat. Verksamhetsmål 8 Kommunens ska tillämpa en hållbar användning av naturresurser. Med detta menas resurshushållning, långsiktigt hållbara bebyggelsesystem, kretsloppsfunktioner och biologisk mångfald. Energiförbrukningen i kommunens samlade fastighetsbestånd ska minska med två procent. Målet är uppnått Den totala energiförbrukningen inklusive all el har sedan 2010 minskat med 36 procent. Energiförbrukningen gällande värme och fastighetsel har minskat med 41 procent under samma period. Att jobba aktivt med energifrågorna lönar sig bra. Det redovisade resultatet är det faktiska utfallet som är graddagsjusterat. Konvertering från olja till alternativa energikällor (berg- och luftvärmepumpar) har visat sig förutom miljöpåverkan vara en god investering. Arbetet med termostatbytet på Bollebygdskolan innebar en bättre komfort och samtidigt en besparing med 80 mwh/år, vilket motsvarar cirka 80 tkr. Verksamhetsmål 9 Kostnaden för sabotage och skadegörelse ska minska. Målet är inte uppnått Målet följs upp genom en sammanställning av antal polisanmälningar om skadegörelse, antal uttryckningar av vaktbolag, kommunens incidentrapportering samt kostnader för skadegörelse. Det totala antalet incidenter har minskat något under Både antalet fall av skadegörelse och kostnad för skadegörelse har ökat. Dessutom har det skett två inbrott i Bollebygdskolan där datautrustning stulits och ett inbrott på Bollegården som inte är inkluderat i kostnaden som redovisas i tabellen. Antalet anmälda brott om skadegörelse har ökat något under Kommunstyrelseförvaltningen har följt upp avsiktsförklaringen Nolltolerans. Alla 107 företag och organisationer som skrivit under har fått besvara en enkät med frågor om hur de använt sig av avsiktsförklaringen. Alla har också fått ett informationsbrev med statistik över anmälda brott. Polisen och kommunen har tillsammans genomfört ett informationsmöte om grannsamverkan. I Bollebygds kommun finns nu nio aktiva grupper. 44 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

110 Kommunens verksamhet Nämnd Nyckeltal Värde i vht-plan KF Medarbetarenkät Bollebygds kommun är en bra arbetsgivare Aktuellt värde Datum aktuellt värde Grön Gul Röd 89 % 89 % 2013 >75% 50-75% <50% KF Ranking trygg, säker kommun < >101 KF Befolkningsutveckling 1,53 % 1,53 % 2013 > 1% 1-0,7% <0,7% KF Sysselsättningsgrad 84,5 84, > <75 KF Näringslivsranking < >220 Inget nyckeltal som hamnar inom rött intervall. Däremot är det ett nyckeltal där värdet har försämrats mycket och det är nyckeltalet Näringslivsranking. Detta har inneburit att det i 2015 års verksamhetsplan formulerats ett mål med syfte att förbättra kommunens placering Ekonomiskt utfall Kommunfullmäktige och kommunstyrelsens resultat uppgår till tkr för år Resultatet uppnås genom ett överskott inom både de skattefinansierade verksamheterna (5 006 tkr) och de intäktsfinansierade verksamheterna (652 tkr). Resultatet för de skattefinansierade verksamheterna förklaras framför allt av överskott inom plan- och byggchefens ansvar (3 167 tkr) samt inom fastighetschefens ansvar (1 209 tkr). Överskottet inom plan- och byggchefens ansvar förklaras av försäljning av mark samt ökade bygglovsintäkter beroende på ett generellt högt tryck avseende bygglovsansökningar. Överskottet inom fastighetschefens ansvar förklaras av lägre kapitalkostnader som beror på att investeringar inte gjorts i den takt som planerats. Dessutom är kostnader för energiförbrukningen lägre vilket förklaras av lägre kostnader för uppvärmning som är ett resultat av energieffektivisering. Flera av övriga ansvar visar på ett överskott som förklaras av bland annat vakanta tjänster under del av året, lägre kostnader för färdtjänst som beror på färre resor med riksfärdtjänst men också lägre kostnader för kapitalkostnader. Överskottet för de intäktsfinansierade verksamheterna beror dels på ökade brukarintäkter samt att åtgärder för vassbäddarna inte har genomförts som planerats under året inom VA-verksamheten. Dels beror överskottet på att de nya entreprenadavtalen för hushållsavfall och avfall från Råssa ÅVC genererar lägre kostnader för renhållningen än tidigare avtal. Totalt redovisar den intäktsfinansierade verksamheten ett överskott på 517 tkr. Föregående års resultat på dessa verksamheter uppgår till -808 tkr. Självkostnadsprincipen innebär att negativa resultat från tidigare år ska mötas av överskott kommande treårsperiod. I och med årets positiva resultat på 517 tkr återstår -291 tkr av de tidigare årens ackumulerade negativa resultat att hämta hem under nästkommande år. Resultaträkning Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Utfall 2013 Utfall 2012 Intäkter Personalkostnader Köpt verksamhet Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Nettokostnader Budgetram Resultat Bollebygds kommun I Årsredovisning

111 Kommunens verksamhet Resultat verksamhet Tkr Nettokostnad 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Nettokostnad 2013 Nettokostnad Nämnd- & styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Revision Övrig politisk verksamhet Fysisk tekn plan, bostadsförbättring Näringslivsfrämjande åtgärder Konsument- & energirådgivning Turistverksamhet Gator, vägar och parkering Parker Miljö- & hälsoskydd, myndutövn Miljö- hälsa & hållbar utveckling Räddningstjänst Totalförsvar & samhällsskydd Allmän fritidsverksamhet Stöd till studieorganisationer Allmän kulturverksamhet, övrigt Bibliotek Musikskola/ kulturskola Idrotts- & fritidsanläggningar Kultursamordning Vård & omsorg Bostadsanpassning Färdtjänst/riksfärdtjänst Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Kommersiell verksamhet Buss, bil & spårbunden trafik Vattenförsörjning & avloppshantering Avfallshantering Gemensamma lokaler Gemensamma verksamheter Summa Resultatet per verksamhet För 100 Nämnd- och styrelseverksamhet och 130 Övrig politisk verksamhet är resultatet tillsammans 626 tkr. Orsaken till att nettokostnader är lägre än budgeterat är lägre kostnader för överförmynderi, lägre arvodeskostnader för förtroendevalda samt vakant tjänst avseende nämndsadministration under del av året. Verksamhet 215 Fysisk teknisk planering, bostadsförbättring redovisar ett överskott på tkr. Detta beror på ökade intäkter i form av markförsäljning samt vakanta tjänster under del av året. Verksamhet 515 bostadsanpassning redovisar ett överskott på 431 tkr till följd av att antalet ärenden varit färre än budgeterat och därmed är kostnaderna lägre än beräknat. Verksamhet 870 avfallshantering underskrider budget med 401 tkr vilket beror på lägre kapitalkostnader än budgeterat samt att de nya entreprenadavtalen för hushållsavfall och avfall från Råssa ÅVC genererar lägre kostnader för renhållningen än tidigare avtal. Verksamhet 910 gemensamma lokaler visar ett överskott på som förklaras av främst lägre kapitalkostnader beroende på att investeringar inte gjorts i den takt som planerats samt lägre kostnader för energiförbrukningen vilket förklaras av lägre kostnader för uppvärmning som är ett resultat av energieffektivisering. Totalt uppvisar VA-verksamheten i kommunen ett överskott motsvarande 116 tkr. Resultatet rymmer fördelade gemensamma kostnader med -228 tkr. Verksamheten nådde 2014 en självfinansieringsgrad på 85 procent. Intäkterna översteg bud- 46 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

112 Kommunens verksamhet get med tkr och kostnaderna överskred budget med tkr. Totalt uppvisar avfallshanteringen ett positivt resultat med 401 tkr. Intäkterna översteg budget med 646 tkr medan verksamhetens kostnader överskred budget med -245 tkr. Avgiftsfinansierad verksamhet 1 januari 2007 trädde den nya lagen om vattentjänster (2006:412) i kraft. Lagen skärper kraven på huvudmannens ekonomiska redovisning genom att uttryckligen hänvisa till god redovisningssed samt krav på redovisning av särskilda resultat- och balansräkningar för VA-verksamheten. Ur redovisningen ska det även genom tilläggsupplysningar framgå hur gemensamma kostnader med andra verksamheter är fördelade. Lagen ger alltså ett uttalat krav på särredovisning. Motivet till ny lagstiftning är att tillgodose behovet av den information som krävs för att kontrollera, om de avgifter som tas ut, är korrekta. Totalt uppvisar VA-verksamheten i kommunen ett överskott på 116 tkr. Resultatet förklaras främst av ökade brukarintäkter. Resultatet rymmer fördelade gemensamma kostnader med 228 tkr. Verksamheten uppnådde 2014 en självfinansieringsgrad på 85 procent. Intäkterna översteg budget med tkr och kostnaderna överskred budget med tkr. Föregående års resultat för VA-verksamheten är -198 tkr och detta har belastat kommunens resultat det år som det uppkommit. Självkostnadsprincipen innebär att de negativa resultaten från tidigare år ska mötas av överskott kommande treårsperiod. I och med årets positiva resultat på 116 tkr kvarstår -82 tkr av de tidigare årens ackumulerade negativa resultat att återställa under nästkommande år. Balansräkning vatten och avlopp Miljoner kronor Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 23 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 69,1 66,7 54,0 53,6 55,1 Maskiner och inventarier 4,8 4,7 3,3 2,2 2,1 Pågående investeringar 11,9 0,6 12,0 8,3 1,9 Summa anläggningstillgångar 85,8 72,0 69,2 64,2 59,1 Omsättningstillgångar 24 Upplupna intäkter - 0, Kundfordringar 1,1 0,6 1,4 0,7 1,0 Summa omsättningstillgångar 1,1 0,7 1,4 0,7 1,0 Summa tillgångar 87,0 72,7 70,6 64,9 60,1 Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar Avsättningar för pensioner ,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skulder Långfristiga skulder 26 82,4 66,3 63,7 60,7 57,0 Kortfristiga skulder 27 4,6 6,4 5,5 4,3 3,1 Summa skulder 87,0 72,7 69,2 65,0 60,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 87,0 72,7 69,2 64,9 60,1 Bollebygds kommun I Årsredovisning

113 Kommunens verksamhet Resultaträkning vatten och avlopp Miljoner kronor Not Verksamhetens intäkter 18 12,3 10,5 9,3 8,6 8,8 Verksamhetens externa kostnader 19-10,4-9,3-7,7-7,5-6,7 Verksamhetens interna kostnader 20-0,4-0,4-0,4-0,4-0,4 Avskrivningar -2,3-1,8-1,6-1,6-1,6 Verksamhetens nettokostnader -0,8-1,0-0,5-0,9 0,1 Finansiella kostnader 21-1,4-1,3-1,7-1,7-1,6 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -2,1-2,3-2,1-2,6-1,5 Extraordinära poster Resultat efter extraordinära poster -2,1-2,3-2,1-2,6-1,5 Skattefinansiering enligt budget 22 2,2 2,3 2,1 2,1 1,2 Årets resultat 0,1 0,0 0,0-0,5-0,3 Det negativa resultatet för VA-verksamheten år 2011 och 2013 skattefinansieras till 100% Noter Not 18 Verksamhetens intäkter Miljoner kronor Anslutningsavgifter 1,1 1,3 1,0 Brukningsavgifter 11,3 9,2 8,3 Förändring av kortfr skuld till abonnentkollektivet Summa verksamhetens intäkter 12,3 10,5 9,3 Not 19 Externa kostnader Miljoner kronor Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial -0,6-0,3-0,3 Entreprenad och köp av verksamhet -1,4-1,9-1,3 Konsulttjänster -0,1-0,1-0,2 Personalkostnader -4,5-3,8-3,6 Bränsle, energi och vatten -1,3-1,3-0,9 Övriga kostnader -2,5-1,9-1,5 Summa externa kostnader -10,4-9,3-7,7 Not 20 Interna kostnader Miljoner kronor Lokalhyror -0,3-0,4-0,3 Övriga kostnader -0,1-0,1-0,1 Summa interna kostnader -0,4-0,4-0,4 Not 21 Finansiella kostnader Miljoner kronor Ränta på långfristiga lån -1,4-1,3-1,7 Not 22 Skattefinansiering enligt budget Miljoner kronor Budget 2,2 2,3 2,1 Från och med år 2009 har budgetmedel inkluderats avseende OH-kostnader och kapitalkostnader Not 23 Materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor Fastigheter Ack anskaffningsvärden 79,9 65,5 63,7 Nyanskaffningar 4,2 14,4 1,8 Försäljningar - - Ack avskrivningar -13,2-11,5-10,0 Årets nedskrivningar - - Årets avskrivningar -1,8-1,6-1,5 Utgående bokfört värde 69,1 66,7 54,0 Maskiner och inventarier Ack anskaffningsvärden 5,7 4,2 3,3 Nyanskaffningar 0,6 1,6 0,7 Försäljningar - - Ack avskrivningar -1,0-0,8-0,7 Årets nedskrivningar - - Årets avskrivningar -0,5-0,2-0,1 Utgående bokfört värde 4,8 4,7 3,3 Pågående investeringsprojekt 11,9 0,6 12,0 Summa materiella anläggningstillgångar 85,8 72,0 69,2 48 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

114 Kommunens verksamhet Fördelning OH-kostnader Kostnad Nyckel Motiv Procent Kommunchef Telefon/reception Datakostnader Ekonomichef Förvaltningsekonom Ekonomiassistent Personalchef Personalhandläggare Löneassistent Hälsocoach Arkivarie % på lönesumma % på lönesumma och per abonnemang % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma % på lönesumma Schablon på nyttjandegrad Schablon på nyttjandegrad och orsakslogik Schablon på nyttjandegrad Schablon på nyttjandegrad Schablon på nyttjandegrad Schablon på nyttjandegrad Schablon på nyttjandegrad Schablon på nyttjandegrad Schablon på nyttjandegrad Schablon på nyttjandegrad Schablon på nyttjandegrad Not 24 Omsättningstillgångar VA-verksamheten har inte något separat bankkonto, vilket gör det svårt att urskilja VA-verksamhetens tillgångar avseende kassa och bank Not 25 Avsättningar pensioner Miljoner kronor Pensioner 0 0 0,0 Löneskatt 0 0 0,0 Summa avsättningar pensioner 0,0 0,0 0,0 Not 26 Långfristiga skulder Miljoner kronor Lån av kommun 82,4 66,3 63,7 Summa långfristiga skulder 82,4 66,3 63,7 Not 27 Kortfristiga skulder Miljoner kronor Leverantörsskulder 1,62 3,4 1,8 Upplupna kostnader 0,3 0,1 0,2 Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter 2,7 2,9 3,4 Förutbetalda intäkter från VA-kollektiv 0 0 0,2 Summa kortfristiga skulder 4,6 6,4 5,5 Avfallshantering Avfallshanteringen redovisar ett positivt resultat på 401 tkr. Förklaringen till överskottet är att de nya entreprenadavtalen för hushållsavfall och avfall från Råssa Återvinningscentral genererar lägre kostnader för renhållning än tidigare avtal. Intäkterna översteg budget med 646 tkr medan verksamhetens kostnader överskred budget med -245 tkr. Avfallshantering Utfall Budget Avvikelse Intäkter Kostnader Nettokostnad Bollebygds kommun I Årsredovisning

115 Kommunens verksamhet Årets verksamhet Götalandsbanan Tillsammans med Härryda och Marks kommuner tog Bollebygds kommun fram en utvecklingsplan för det område som berörs av ett nytt stationsläge på en ny stambana från Göteborg till Stockholm (Götalandsbanan). Utvecklingsplanen visar kommunernas vision för området och ska fungera som underlag vid framtida kommunal planering. Utvecklingsplanen antogs av de tre kommunernas fullmäktigeförsamlingar under hösten Bollebygds kommun samarbetar med övriga kommuner i stråket Göteborg Borås om samhällsplanering till följd av ny järnväg. Det gemensamma arbetet syftar till att visa på framtida möjligheter för bebyggelse, transporter och näringsliv för att stärka tillväxten och skapa en hållbar regional struktur. Trafikverket har tagit fram en omfattande organisation med flera projektgrupper för de olika deletapperna och organisationen är nu fullt bemannad. Både tjänstemanna-, projekt- och politikergrupper är skapade för att belysa olika infallsvinklar på projektet. Bollebygds kommun har representanter i samtliga grupper. Översiktsplan Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan återupptogs under 2014 efter att ha legat vilande ungefär ett år. Översiktsplanen kommer att omfatta en fördjupad skiss över Bollebygds nya stationsområde. Översiktsplanen kommer att gå ut på samråd under 2015 och antas i slutet av Bredbandsstrategi Under 2014 inleddes ett arbete med att ta fram en bredbandsstrategi för kommunen. Strategin ska visa hur målet från kommunfullmäktige att 90 procent av alla hushåll och företag i Bollebygd ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s år Strategin kommer att klargöra hur kommunen kan underlätta för fiberföreningar och marknadsaktörer att bygga ut bredbandsinfrastrukturen. Den kommer också att omfatta en analys av eventuella behov av kompletteringar av stamnätet och eventuella behov av kommunala investeringar. Detaljplaner Detaljplanen för Flässjum 2:9 och 2:29, Lyckebo antogs och vann laga kraft under sommaren Detaljplanen medger cirka 34 nya lägenheter och centrumändamål. Den nordligaste delen av detaljplanen Erikstorp 1:183 med flera. Öster om Skräddargårdshöjd (även kallad Bergadalen) vann laga kraft efter överklagan till Mark- och miljööverdomstolen. Övriga delar av detaljplanen vann laga kraft redan Detaljplanen medger totalt cirka 60 småhus. Detaljplanen för Flässjum 1:7 med flera, Malmgården, var på samråd under sommaren Planen föreslår 60 lägenheter och lämplighet för centrumändamål. Detaljplanen kommer att antas under Exploatering och byggande Försäljningen av kommunala småhustomter vid Tyftet etapp 1 pågår. Projektering av Tyftet etapp 2 inleddes under hösten Gatumark och annan allmän platsmark i den första etappen av Bergadalen byggdes ut under kommunala tomter ställdes iordning inför försäljning. Under året gav kommunen bygglov för totalt 126 nytillkomna bostäder genom nybyggnation eller ombyggnation. Skattegårdstomten rymmer det enskilt största projektet. Här pågår byggnation av 58 hyreslägenheter varav 20 lägenheter utformas som trygghetsbostäder. IT Kommunfullmäktige i Härryda och Bollebygds kommuner har under året beslutat att samverkan i form av en gemensam IT-nämnd ska upphöra per den 31 december Med anledning av detta har ett arbete påbörjats avseende planering och övertag av IT-driften i egen regi. Förskingring Under året uppdagades en förskingring av större karaktär av Bollebygds kommuns IFO-chef. Oegentligheterna hade pågått under många år. IFO-chefen valde att säga upp sig själv och kommun polisanmälde händelsen. Rättegång sker under Bildens beskrivande texter, som mysigt centrum och bra för familjen är exempel på kvaliteter i området kring en ny tågstation längs Götalandsbanan. 50 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

116 Ett nytt stationsläge blir ett regionalt resecentrum med tusentals nya invånare, nya bostäder och kommunal service. mars månad Kommunchefen anlitade revisionsbyrån KPMG som har genomlyst kommunens samtliga betalningsströmmar, inga andra oegentligheter har uppdagats. Men ett flertal förbättringsområden har identifierats och arbetats in i respektive nämnds verksamhetsplan för Tillsynsansvar Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Under 2014 har kommunstyrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt fem områden. De fem områdena är LSS-verksamheten, särskilt boende, tillgång och efterfrågan på förskoleplatser, uppföljning av antalet gymnasieplatser samt vuxenutbildningen. I samband med delårsboksluten har kommunstyrelsens arbetsutskott träffat omsorgsnämndens presidium respektive barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott för uppföljning av ovanstående verksamheter samt nämndens prognos vad gäller ekonomi och måluppfyllelse. Strategiska lokalförsörjningsgrupp Kommunen ska enligt visionen ha invånare år Det innebär att kommunen behöver ha en befolkningstillväxt på cirka en procent per år. Det finns ett behov av en plan för kontrollerad tillväxt och att kommunen styr tillväxten i de delar kommunen kan påverka. Under året har det påbörjats ett arbete med att arbeta med denna fråga i kombination med ett effektivt lokalutnyttjande. Arbetet drivs i en arbetsgrupp med representanter från respektive förvaltning. Ny organisation December 2013 beslutade kommunfullmäktige om en ny politisk organisation. Under året har kommunchefen i tät dialog med respektive presidium arbetat fram en ny organisationsstruktur som började gälla första januari Den nya organisationen innebär att det under kommunfullmäktige finns två nämnder utöver kommunstyrelsen. Bildnings- och omsorgsnämnden vilken ansvarar för förskola, grundskola, gymnasium, arbetsmarknadsfrågor, äldreomsorg, kultur, fritid, stöd till funktionsnedsatta, individ- och familjeomsorg, kost, städ mm. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för plan- och byggfrågor, renhållning, vatten- och avlopp, gator- och vägar, trafik, miljötillsyn samt servicefunktioner såsom vaktmästeri och fordon. Europeisk Volontärtjänst Bollebygds kommun har under verksamhetsåret ansökt och blivit godkända som organiserande, mottagande och sändande för Europeisk Volontärtjänst i EU programmet Erasmus+ Ung och Aktiv. Det innebär att kommunen nu har förutsättningar att kunna erbjuda unga i kommunen år hjälp till att pröva volontärsarbete i Europeiska unionens programländer, Europeiska unionens grannländer och partnerländer i övriga världen. Likaväl innebär det att våra verksamheter kan erbjuda volontärsarbete för unga från dessa länder i Bollebygd. Välfärdsbokslut Inom folkhälsa var fokusområdena Delaktighet och inflytan- Bollebygds kommun I Årsredovisning

117 Kommunens verksamhet de och Socioekonomiska förutsättningar. Andelen elever i år 8 som upplever att de alltid/nästan alltid har möjlighet att föra fram sina åsikter till politikerna har ökat från 43 procent 2012 till 45 procent Slutsatsen utifrån statistiken är att det med all sannolikhet finns en grupp i samhället (barn och ungdomar i olika åldrar), som ser möjligheter att föra fram sina åsikter till politiker och därmed vara delaktiga i samhället. Detta intresse ger goda förutsättningar att bedriva vidare kommunens intentioner, att ta med barn och ungdomar delaktiga i planerings- och beslutsprocesser i kommunen. Eftersom Bollebygd har ett relativt litet befolkningsunderlag tittar man på antalet personer vad gäller arbetslösa i åldern år. Man kan se att siffran ser bättre ut för kvartal 3 år 2014 än de två senaste åren. Arbetsförmedlingen anvisar arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden till kommunens verksamheter. Flera av dessa arbetssökande behöver extra stöd och vägledning. Kommunens verksamhet Ung Kraft har erbjudit coachande samtal, föreläsningar och gruppaktiviteter för att den arbetssökande ska närma sig arbetsmarknaden. I Bollebygds kommuns nya organisation, sedan januari-2015, har en arbetsmarknadsenhet startat som kommer att erbjuda insatser för arbetssökande. Dessutom kommer arbetsmarknadsenheten att ansvara för praktiksamordning samt för ferieungdomar inom kommunen. Ungas inflytande Krafthusets planering i form av etapp 2 har fortsatt under året med ett stort dialogcafé på Ungdomsgården i mars. Resultatet tillsammans med resultat av tidigare dialoger har presenterats för kommunstyrelsens arbetsutskott och medel har budgeterats för Bollebygds ungdomsgård har under året deltagit i processen med Tingshusparkens utformande. En workshop för att inhämta synpunkter anordnades gemensamt av samhällsbyggnadsavdelningen och arbetsgruppen för ungdomsdemokrati. För nionde gången genomfördes kronorsprocessen. Bollebygds ungdomsråd ansvarar för fördelningen av medel till de inkomna förslagen från samtliga elevråd och gårdsråd. En ny inbjudan inför kommande år har skickats ut under hösten. Personalutveckling Personalinformation Inom kommunstyrelseförvaltningen har under året förändringar skett utifrån jämförbar personalstatistik. Det är framförallt ökningen av antalet timavlönade samt övertid/ fyllnad/mertid som utmärker sig. Ökningen av timavlönade samt övertid/ fyllnad/ mertid är till största delen hänförbar till sommarvikarie inom renhållningsverksamheten samt ersättare för ordinarie personal inom miljöenheten gällande inspektionsuppdrag. Sjukfrånvaron ligger kvar på samma nivå som 2013, 2,9 procent för helåret. Det finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män i förvaltningen, då kvinnor i högre utsträckning är visstidsanställda, har högre sjukfrånvaro samt att deltidsarbete är något vanligare för dem. Kompetensutveckling En kommungemensam ledarutbildning din personliga ledarplattform har under året genomförts och sträckte sig över fem dagar. Under de fyra första dagarna deltog de chefer som inte arbetade som chefer i kommunen förra omgången den genomfördes. Den femte och sista dagen deltog samtliga chefer då en del av innehållet var förändringsledning. Under året har ett antal av kommunens chefer deltagit i utbildningen Verksamhetsutvecklande lönesättning och som syftar till att omsätta verksamhetens mål genom medarbetarens prestationer samt koppla ihop dessa med den individuella löneutvecklingen. Under året har även chefsdialog genomförts och teman har varit återkoppling på kvalitetsarbete, förutsättningar för chefsuppdraget, organisationsförändring samt mångfald och jämställdhet. Inom kommunen har under året erbjudits handledning dels för nyanställda chefer men även 52 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

118 Kommunens verksamhet utifrån specifika behov enligt kommunens kompetensförsörjningsplan. Inom kommunstyrelseförvaltningen har under perioden en studieresa till Bryssel genomförts där sju medarbetare från förvaltningen deltog. Inför valet deltog medarbetare vid kansliavdelningen i länsstyrelsens valutbildning. Vidare har utbildning i energieffektivisering genomförts där medarbetare inom fastighetsenheten deltog. Andra utbildningsinsatser under året har varit projektledarutbildning, utbildningar med anledning av ny plan- och bygglag. Med anledning av att det under året även beslutas om att skapa en strategisk lokalförsörjningsgrupp deltog ett antal nyckelpersoner på en utbildning inom området. I övrigt har verksamhetsspecifika utbildningar genomförts på de olika enheterna. I september genomfördes den kommungemensamma introduktionsdagen för nyanställda där kommunens olika verksamheter presenterades. Rekrytering Inom kommunstyrelseförvaltningen tillsattes under året ny samhällsbyggnadschef som från och med årsskiftet 2014/2015 är förvaltningschef i nya samhällsbyggnadsförvaltningen. Inom samhällsbyggnadsavdelningen har rekryteringar gjorts till befattningar exploateringsingenjör, projektingenjör, planarkitekt samt VA-ingenjör. Inom fastighet har intern rekrytering skett till tjänst som fastighetstekniker. Inom ekonomiavdelningen har rekrytering av IT-beställare samt redovisningsekonom genomförts. Till ett antal befattningar har det varit relativt svårt att rekrytera och detta gäller bland annat projektingenjör och planarkitekt. En viktig fråga är därför fortsatt hur vi kan utveckla vår attraktivitet som arbetsgivare och säkerställa att vi kan anställa den kompetens som behövs för att kommunens verksamheter ska erbjuda kvalitet i enlighet med uppställda krav. Mångfald och jämställdhet Den kommungemensamma lönekartläggningen genomfördes inför löneöversynen och visade inte på några osakliga löneskillnader på grund av kön. I slutet av året genomfördes en uppskattad föreläsning inom området Mångfald/Jämställdhet för samtliga chefer. Under året har även uppföljning av undersökningen Ont i kroppen genomförts inom förvaltningen. Upplägget innebär att man på respektive enhet går igenom hur man upplever den egna fysiska arbetsmiljön. Arbetsmiljö och hälsa Som en del i det hälsofrämjande arbetet erbjöds under året kommunens medarbetare att delta i Blodomloppet i Göteborg samt den egna satsningen Vårutmaningen. Utvecklingsarbete har skett under året gällande det systematiska arbetsmiljöarbete och kommer att fortsätta även under Bland annat har ett nytt underlag för utredning av rehabiliteringsbehov tagits fram. Kommunen fick under 2014 en ny leverantör av företagshälsovård via Previa som genomförde en tvådagars utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete för samtliga chefer och skyddsombud. I samband med omorganisationen genomfördes riskbedömningar för de olika verksamheterna i samverkan med de fackliga organisationerna. Framtiden Sverigeförhandlingen arbetar för att Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första höghastighetsjärnväg där tågen ska kunna köra i 320 km/h. Tågen kommer att gå från Stockholm till Göteborg på två timmar och till Malmö på två och en halv. Satsningen ska leda till ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner och regioner längs den nya järnvägen. Det är av största vikt att kommunstyrelsen följer utvecklingen och aktivt arbetar med Sverigeförhandlingens representanter för att påverka byggandet av ett nytt resecentrum för lokaltåg i Kråketorp. Bollebygds kommun I Årsredovisning

119 Kommunens verksamhet Sammanställning måluppfyllelse 2014 Kommunens måluppfyllelse visar på en försämrad måluppfyllelse jämfört med föregående år (65 procent) då endast 50 procent av målen är helt uppfyllda (11 av 22 mål). Det är två mål som delvis är uppfyllda. Detta innebär att det är 13 av 22 mål, det vill säga 59 procent, som är delvis eller helt uppfyllda. Det är nio mål som inte är uppfyllda och för två av dessa mål har det inte varit möjligt att mäta aktuellt värde för perioden. Mätbarheten är något som måste beaktas vid beslut om framtida mål. Kommunstyrelsens bedömning är måluppfyllelsen inte är tillräckligt god samtidigt som det inte heller framgår tydligt nog vilka åtgärder som är vidtagna och/eller som planeras för att förbättra måluppfyllelsen. Beträffande kommunens nyckeltal är det ett som hamnar inom det röda intervallet och 4 inom gult intervall av totalt 11 av KF fastställda nyckeltal. Kommunstyrelsens bedömning är att det inte framgår tillräckligt tydligt orsakerna till ett sämre resultat samt vilka åtgärder som vidtagits/planeras för att nå förbättring. Här behöver också kopplingen till mål förbättras, när ska ett nyckeltal övergå till att bli ett mål att följa och arbeta mer aktivt med. Nämnd Mål Uppnått Delvis uppnått Bra vård, skola och omsorg Inte uppnått KS Kommunens sjukfrånvaro ska minska. X KS Andelen medarbetare med relevant utbildning och behörighet ska öka. X KS Öka barn och ungas läsande. X BUN Alla elever skall vara behöriga till gymnasieskolan. X BUN Andelen behöriga pedagoger i undervisningen skall öka. X BUN Barn/elever och vårdnadshavare ska ha information om hur det går i lärandet. X ON Brukarnas delaktighet ska öka. X ON Brukarnas trygghet ska öka. X Hållbar utveckling och härlig livsmiljö KS Antalet deltagartillfällen i föreningsverksamhet ska öka. X KS Under 2014 skall 110 st enskilda avloppsanläggningar besökas och granskas. X BUN Andelen ekologiska livsmedel ska vara minst 15 procent. X Tillgänglighet och goda kommunikationer KS Antalet hushåll med möjlighet till bredband med minst 50 Mbit/s ska uppgå till 5 procent (idag 3 procent). X KS Antalet resor med kollektivtrafik inom kommunen (närtrafiken) ska öka. X Mål för god ekonomisk hushållning KS Energiförbrukningen i kommunens samlade fastighetsbestånd ska minska med 2 procent. X KS Kostnaden för sabotage och skadegörelse ska minska. X BUN Enhetskostnaden inom nämnden bör ligga inom intervallet +/- 10 procents skillnad utifrån rikets genomsnittliga enhetskostnader. X BUN Bollebygds skolor och förskolor ska vara så attraktiva att de är kommuninvånarnas förstahandsval. X BUN Barn- och utbildningsnämndens verksamhet ska i relation till andra jämförbara kommuner vara kostnadseffektiv. X ON Kostnaden per utförd timme i hemtjänsten ska vara högst 413 kr enligt kostnad per brukare (KPB). X ON Dagkostnaden inom daglig verksamhet ska vara högst 800 kr enligt kostnad per brukare (KPB). X Finansiella mål Målet för planperioden är att uppvisa positivt ekonomiskt resultat. Som en konsekvens av detta ska kommunens egna kapital öka under planperioden. Det ekonomiska resultatet ska över tid motsvara 2 procent av intäkterna X från skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens soliditet ska långsiktigt förbättras. X 54 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

120 Kommunens verksamhet Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för samtliga skolformer enligt skollagen. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden är ansvarig för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar samt gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux, särvux och svenska för invandrare. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar också för kost- och städverksamheten samt pedagogisk omsorg som inte är en skolform. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar även för vårdnadsbidraget i enlighet med Lag (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.. Kommunfullmäktiges mål Bra vård, skola och omsorg Verksamhetsmål 1 Alla barn och elever ska utifrån sina egna förutsättningar ges möjligheter att nå så långt som möjligt. Alla elever ska vara behöriga till gymnasieskolan. Målet är delvis uppnått 13 elever blev inte behöriga till nationellt program på gymnasiet. Utöver dessa har två elever valt att gå om årskurs 9. De har förlängd skolplikt och har alltså inte fått slutbetyg. På förskolorna har man bland annat lagt fokus på att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Den har varit en viktig del för att verksamheten ska drivas framåt och har en central plats i planeringen. För att det systematiska kvalitetsarbetet ska ha förutsättningar att bli en del i vardagen har det visat sig att strukturer över planeringar är viktiga. Skolorna arbetar ständigt med att eleverna, utifrån sina förutsättningar, ska nå så långt som möjligt. I juni fick eleverna sitt slutbetyg från årskurs 6. Medelvärdet på betygen skiljer sig något mellan skolorna och klasserna. Medelpoäng för årskurs 6 i kommunala skolor var 228,9. I årskurs 9 kan det konstateras att medelpoängen för läsåret 2013/2014 är 217. Detta i jämförelse med förra året då medelpoängen var 213. Medelvärdet har varierat över tid var det som högst (225) och 2008 återfinns det lägsta värdet (198). Flickors och pojkars betyg varierar men de senaste två åren närmar de sig varandra. Flera faktorer spelar in när det gäller att nå målet att alla elever ska bli behöriga att komma in på gymnasiet. Sådana faktorer kan vara en fungerande kostverksamhet och elevhälsa. Årets matsedlar för skola och förskola har näringsberäknats. Samma problem som föregående år kvarstår och det är att intaget av järn och Vitamin D inte uppfyller livsmedelsverkets rekommendationer. Elevhälsan har arbetet förebyggande och hälsofrämjande och därmed stöttat elevernas utveckling mot målen. Verksamhetsmål 2 Kommunen ska ha kompetent och professionell personal. I Bollebygds kommun arbetar det medarbetare med formell behörighet och erfarenhet för de uppgifter de ska utföra. Andelen behöriga pedagoger i undervisningen ska öka. Målet är uppnått De flesta pedagoger som kan få en legitimation har nu lämnat in den. Just nu söker några pedagoger om utökad behörighet utöver sin legitimation, något man kan få utifrån vissa givna regler. Några har under året fått sin utökade behörighet men flera väntar på sin. Behörigheten är därmed god och gör att man ute på enheterna har få problem med att skapa en organisation, inför nästa läsår, utifrån lagar och förordningar. Den nationellt jämförbara jämförelsen på behörighet görs den 15 oktober varje år. Bollebygd ligger över riksgenomsnittet både i förskolan och i grundskolan. Det är svårt att rekrytera fritidspedagoger till fritidshemmen, bristen är nationell. Verksamhetsmål 3 Kommunen ska föra en öppen dialog med brukare, anhöriga och medborgare. Barn, elever och vårdnadshavare ska ha information om hur det går i lärandet. Målet är uppnått Samtliga enheter har uppbyggda samråd där vårdnadshavare och personal sitter representerade. Vad vårdnadshavare anser om öppenheten och dialogen med skolan har de fått svara på i skolans årliga enkät genom frågan I mitt barns skola får jag reda på hur det går med mitt barns skolarbete. Resultatet visar på intressanta differenser som behöver analyseras ute på enheterna. På Töllsjöskolan anser nästan alla elever att de vet vad de ska kunna för att nå målen, färre anser att de får veta hur det går och en fjärdedel av vårdnadshavarna anser att de inte får veta hur det går för deras barn i skolarbetet. På Bollebygdskolan 7-9 anser mindre än hälften av eleverna att de får veta vad de ska kunna för att nå målen. Betydligt flera anser att de får veta hur det går. De som är mest nöjda är vårdnadshavarna. De flesta anser att de får veta hur det går för deras barn i de olika ämnena. Bollebygds kommun I Årsredovisning

121 Kommunens verksamhet Dialogen och informationen med vårdnadshavarna har ett tydligt fokus på det som sker i verksamheten och att det har sin utgångspunkt i läroplanerna. Detta såväl vid den vardagliga kommunikationen som vid utvecklingssamtalen. Barn- och utbildningsförvaltningens nya plattform SchoolSoft har gett goda förutsättningar för att skapa en transparens i verksamheterna. Hållbar utveckling och härlig livsmiljö Verksamhetsmål 4 Kommunen ska tillämpa en hållbar användning av naturresurser. Andelen ekologiska livsmedel ska vara minst 15 procent. Målet är uppnått Andelen ekologiska livsmedel var under ,82 procent. Bra avtal och styrning med hjälp av den framtagna listan har lett till att de ekologiska inköpen har kunnat öka utan att det har påverkat ekonomin negativt. Inför 2015 ser enheten för måltider möjlighet att höja målet för ekologiska inköp till 25 procent. God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål 5 Bollebygds skolor och förskolor skall vara så attraktiva att de är kommuninvånarnas förstahandsval Målet är uppnått Kommunen ska alltid sträva efter en förskola och skola med god kvalitet. Ambitionen har varit att visa på allt det goda arbete som sker ute i verksamheterna. Samverkan mellan skolorna och skolformerna behöver knyta kontakter tydligare och tidigare. Kunskaps- och erfarenhetsutbyten är genomförda såsom sambedömning, besök av rektor 7-9 på föräldramöten i åk 5, nätverk för personalen i fritidshem och nätverk för pedagoger i förskoleklass. De kommunala skolorna arbetar med att visa upp de goda resultaten och marknadsföra sig som de bra skolor de är. Resultatmässigt står sig Bollebygds skola bra i konkurrensen med andra skolor. Det är andra parametrar som styr familjernas val. Vissa val kan förklaras av det geografiska läget. Totalt köpte Bollebygds kommun i december 2014 (exklusive Gadden) 79 platser förskoleklass åk 9 att jämföra med december 2013, 89 platser. Gaddenskolan är den som tar emot flest barn från Bollebygd (151 elever). Därefter kommer Kunskapsskolan i Borås (14 elever åk 6-9). När det gäller kommunala skolor är det flest Bollebygdselever i Hindåskolan (11 elever F-9). Bollebygds kommun hade i december elever från andra kommuner i skolorna, framförallt från Borås. Det är viktigt att värna familjens rätt att välja den skola som de önskar. Men som huvudman för den kommunala skolan så finns en skyldighet att tillse att den skolan är ett attraktivt alternativ. Den nybyggnation som planeras för Bollebygdskolan torde ha stor betydelse för attraktionsvärdet. I förskolan är det framförallt geografin som styr valet av förskola. Vårdnadshavarna som väljer att placera sina barn i Härryda kommun bor alla i den delen av kommunen som ligger närmst Hindås, det geografiska läget är det som avgör. Bollebygd köpte i december platser i andra kommuner (29 platser december 2013) och det fanns 11 barn från andra kommuner i Bollebygds förskolor (8 barn 2013). Verksamhetsmål 6 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet ska i relation till andra jämförbara kommuner vara kostnadseffektiv. Målet är uppnått Utifrån enhetskostnaderna 2013 finns en stor överensstämmighet med rikets genomsnittliga enhetskostnader. Förskolan ligger något över rikets genomsnitt 2013 i och med den politiska prioriteringen som gjordes för verksamheten. Under 2013 skedde en effektivisering i förskola genom nedläggningen av förskolan Hedängsgården. Under 2014 har ytterligare en förskola avvecklats, Kråketorp. Alla andra verksamheter har lägre kostnader än rikets genomsnitt. Den största skillnaden finns på vuxenutbildningen där Bollebygd har en betydligt lägre kostnad per studerande än övriga riket. 56 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

122 Kommunens verksamhet Nämnd Nyckeltal Värde i vht-plan Aktuellt värde Datum aktuellt värde Grön Gul Röd KF Jag känner mig trygg i skolan 95 % 95 % 2014 >97 % % <91 % KF Meritvärde är > < 200 KF KF Andel gymnasieelever som slutför sina studier inom fyra år Grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel av invånare 20 år 76 % 85 % 2014 >85 % % <73 % 59% 61% 2013 >66 % % <63 % Grundläggande behörighet till universitet och högskola har (2013) 61 procent av invånare över 20 år i Bollebygd. När det gäller avgångseleverna från gymnasieskolan så har 88 procent grundläggande behörighet till universitet och högskola. Det innebär att utbildningsnivån på sikt höjs. Resultaträkning Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Utfall 2013 Utfall 2012 Intäkter Personalkostnader Köpt verksamhet Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Nettokostnader Budgetram Resultat Ekonomiskt utfall Barn- och utbildningsnämndens resultat för år 2014 är, enligt ekonomisystemet, tkr. I samband med kommunens årsbokslut kommer justeringar att göras avseende ökat antal prestationer 365 tkr. Detta ger ett resultat för år 2014 efter justering på tkr. Intäkterna överskrider budget med tkr och detta beror på mer statsbidrag än vad som budgeterats för (1 214 tkr), ökad försäljning av förskole-, fritids- och grundskoleverksamhet till andra kommuner (857 tkr) samtidigt som övriga intäkter, bland annat avgifter/taxa för förskoleverksamheten avviker negativt mot budget (-623 tkr). Totalt sett visar personalkostnaderna ett positivt resultat gentemot budget med tkr, framför allt hänförbart till barn- och utbildningschefens ansvar med en oförbrukad buffert samt effekter kopplat till stängning av Kråketorps förskola under året. Kostnaderna avseende köpt verksamhet underskrider totalt sett budget med cirka 290 tkr bland annat till följd av lägre kostnader för skolskjuts samt IT. Kostnaderna för köpta fritids- och grundskoleplatser har ökat jämfört med budgeterat samtidigt som framför allt kostnaden för köpta grundsärskoleplatser minskat. Kostnaderna avseende övriga kostnader har överskridit budget med tkr. Överskridandet är bland annat hänförbart till centrala kostnader för chefshandledning och grupputveckling men också avyttringskostnader kopplat till stängning av Kråketorps förskola samt ökade kostnader för livsmedel och förbrukningsmaterial inom Bollegårdens verksamhet samt Bollebygdskolan år 7-9. Barn- och utbildningsnämndens resultat för år 2014 är positivt, tkr precis som föregående år då resultatet var tkr. En likhet med föregående år är att kostnaden för köpt förskole- och grundskoleverksamhet fortsätter att öka beroende på att det är fler barn som väljer barnomsorg i annan kommun. Den ökade kostnaden för köpt grundskoleverksamhet beror på extraordinära kostnader under såväl våren som hösten. Däremot minskar kostnaden för den köpta gymnasieverksamheten till följd av färre elever. Vuxenutbildningen har för 2014 ett resultat som överskrider budget med ca -530 tkr till skillnad från föregående år trots att det under året beslutades om restriktioner vad gäller beviljande av ansökningar. Till skillnad från 2013 har det under året saknats medel för prestationer, vilket innebär att det totalt sett har varit fler barn/ elever än budgeterat. Bollebygds kommun I Årsredovisning

123 Kommunens verksamhet Resultat per verksamhet Tkr Nettokostnad 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Nettokostnad 2013 Nettokostnad 2012 Nämndverksamhet Övrig politisk verksamhet Förskola Övrig pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasiet Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Kostverksamhet ÄO Summa Resultat per verksamhet Både nämndverksamheten och Övrig politisk verksamhet är i balans med budget för Det har under året varit två inställda nämndsmöten. Förskoleverksamhet Förskoleverksamheten genererar under år 2014 ett underskott motsvarande tkr. Underskottet förklaras främst av lägre intäkter än budgeterat bland annat genom mindre avgifter på grund av färre barn i den egna verksamheten men också genom uteblivna intäkter för omfattande stödbehov. En ökad efterfrågan på förskola i annan kommun har samtidigt inneburit att kostnaderna för köpta platser ökar jämfört med budgeterat. Dessutom har kommunen under 2014 börjat erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid vilket inte var budgeterat för. En viss effektivisering och besparing har skett genom stängning av Kråketorps förskola vilket genomfördes vid halvårsskiftet samtidigt som det medfört vissa återställningskostnader. Den pedagogiska omsorgen är i balans med budget för främst i en prestationsbuffert centralt hos förvaltningschef då antalet gymnasieprestationer blev färre än vad som budgeterades internt för året. Kostnaden för gymnasiesärskolan har också varit lägre än budgeterat (680 tkr). Kostnaderna för introduktionsprogrammet överskrider budget. Trots att elevantalet varit i nivå med budget på helår är det ändå något för lågt för att täcka kostnaderna för den grundbemanning som krävs. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har 2014 ett underskott motsvarande -547 tkr trots beslut i nämnden under året att endast bevilja lagstadgad utbildning för att begränsa kostnaderna. Underskottet beror framför allt på ett ökat söktryck av Kommunal vuxenut- Grundskoleverksamhet Verksamheterna fritidshem, förskoleklass och grundskola samt integrerad grundsärskola visar ett positivt resultat 2014 motsvarande tkr. Överskottet förklaras bland annat av lägre kostnader än budgeterat för den köpta verksamheten och skolskjuts samtidigt som intäkter i form av statsbidrag är högre än budgeterat. Gymnasieverksamhet Gymnasieverksamhetens (inklusive gymnasiesärskolan) nettokostnader är tkr lägre än budgeterat. Överskottet ligger 58 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

124 Kommunens verksamhet Prestationer Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Utfall 2013 Antal elever i förskoleklass varav köpt verksamhet varav såld verksamhet Utfall 2012 Antal elever i grundskola år varav köpt verksamhet varav såld verksamhet Antal elever i grundsärskola varav köpt verksamhet Antal barn i fritidshem varav köpt verksamhet varav såld verksamhet Antal barn i förskola varav köpt verksamhet varav såld verksamhet Antal barn i pedagogisk omsorg bildning samt att SFI ökar. Kostverksamheten för äldreomsorgen har -577 tkr högre nettokostnader än vad som budgeterats. Detta beror dels på ett lägre gästantal i restaurangen samt lägre beläggning på särskilt boende än budgeterat men också på ökade kostnader för förbrukningsmaterial. Dessutom har personalkostnaderna varit högre än budgeterat till följd av hög sjukfrånvaro. Årets verksamhet Bollebygdskolan F-6 Kommunstyrelsen har tagit beslut om en entreprenör för att bygga den nya F-6 skolan i Bollebygd. I mars-april 2015 tas det första spadtaget för den nya skolan, som är kommunens största investering någonsin. Projektkostnaden uppgår till 124 miljoner kronor. Skolan ska stå färdig vid årsskiftet 2016/2017. Barnomsorg på kvällar, nätter och helger Under 2014 har Bollebygds kommun börjat att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Under året har provats flera alternativ i familjedaghem och i barnens egna hem. Under 2015 planeras omsorgen att påbörjas på förskolan Ekdalen. Systematiskt kvalitetsarbete på Eriksgården Förskollärare från Bollebygd har visat exempel på systematiskt kvalitetsarbete för Kungsbacka kommun. De har sedan också blivit inbjudna till att hålla föreläsning på Göteborgsregionen utbildning. Skolinspektionen Bollebygds kommun arbetar med att ta fram rutiner för modersmålsstöd i förskolan, kring arbetet med barn med annat modersmål än svenska. I dessa rutiner ska det framgå hur Bollebygds kommun I Årsredovisning

125 Kommunens verksamhet Töllsjöskolan har utsetts till en av Skolverkets fem referensskolor. Anna Backström, förstelärare, Milena Lampret, rektor, och Lina Andersson, förstelärare, driver arbetet med att ta in forskningen i lärandet på Töllsjöskolan. barnets utveckling kartläggs och följs under tiden i förskolan samt vilka arbetssätt som enligt forskning visat sig ha betydelse för barn med annat modersmåls språkutveckling. Arbetet är inte klart utan kommer fortgå under Fritidshemmet har som uppdrag att följa upp och utvärdera elevgruppernas sammansättning och storlek. Detta har gjort endast av en enhet, Töllsjöskolan. Förskolans personal, specialpedagog, fritidspersonal, förskoleklassens lärare samt rektor tittar tillsammans på de befintliga grupperna och placerar de nya barnen på så bra sätt som möjligt. 13 förstelärare Antalet karriärtjänster i kommunen 2014 Karriärtjänster - Förstelärare Karriärtjänsterna förstelärare och lektor ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. I Bollebygd finns från och med förstelärare varav en verkar i förskolan. Fokus i uppdraget som förstelärare ska vara att bidra till att skapa en god lärmiljö dels i sin egen klass/ sina undervisningsgrupper dels stötta kollegor med att bland annat organisera undervisningen så att lärandet främjas för alla elever. Statsbidrag Bollebygds kommun har under året ansökt och fått statsbidrag för karriärtjänster, sommarskola och skapande skola. Allmänna råd för fritidshem Under hösten 2014 kom de nya allmänna råden för fritidshem. Råden betonar att lärandet ska ske i ett brett perspektiv. Till exempel kan fritidshemmet stärka elevernas självkänsla vilket i sin tur kan påverka elevens förutsättningar till lärande. Fritidshemmet är en verksamhet som behöver utvecklas i Bollebygd och arbetet med koppling till de allmänna råden är påbörjat. Allmänna råden är ett stöd i det arbetet. Allmänna råd är rekommendationer till hur förordningar och föreskrifter ska tillämpas. Läraravtal Lärarlönerna har varit en prioritering för Bollebygd under avtalsperioder Bollebygds kommun har tagit sitt ansvar för att höja lärarnas löner i enlighet med avtalets intentioner. Lönesättningen för varje medarbetare är individuell och relateras till prestation och insats för verksamheten. Referensskola Töllsjöskolan har under 2014 haft besök från Skolverket. De blev då tillfrågade om att vara referensskola till Skolverket kring en skola på vetenskaplig grund. Skolan är en av sex referensskolor i Sverige. Detta uppdrag fortsätter under Välfärdsbokslut Inom folkhälsa var fokusområdena Matvanor och livsmedel genom antagen kostpolicy samt Barn och ungas uppväxtvillkor genom uppföljning av behörighet till gymnasieskolan. Alla matsedlar för skola och förskola har näringsberäknats under Samma problem som föregående år kvarstår och 60 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

126 Kommunens verksamhet Hanna Johansson, kommunens första förstelärare inom förskolan. det är att intaget av järn och Vitamin D inte uppfyller livsmedelsverkets rekommendationer. De ändringar som gjorts i recepten för att intagen ska öka har bidragit till att nivåerna har blivit högre än föregående termin men inte helt i nivå med rekommendationerna. Behörigheten till gymnasieskolan har sjunkit något i jämförelse med tidigare år. Kommunens statistik visar att 84,9 procent av eleverna var behöriga till gymnasiets yrkesprogram vårterminen Till det naturvetenskapliga programmet var 81,4 procent behöriga vårterminen Ungas inflytande i kommunala processer En ny skola i Bollebygd år F-6 ska byggas. Elevrådet på skolan har arbetat med detta under hösten. Eleverna i årskurs 2 har byggt önskelekplatser, som skolan använder för att illustrera vad en 8-åring tycker är viktigt att det finns på en skolgård. Förskolebarnens delaktighet i den pedagogiska planeringen innebär att i den pedagogiska dokumentationen ska barnen ha en del av reflektion. Genom att pedagogerna arbetar med dokumentationen tillsammans med barnen gör det att barnens tankar, funderingar och åsikter tas tillvara. Personalutveckling Personalinformation Inom barn- och utbildningsförvaltningen har andelen timvikarier inte minskat under 2014, vilket är något som måste fortsätta att arbetas med för att nå en ökad behörighet i verksamheten. Att timavlönade timmar och mertid ökat kan delvis förklaras av att andelen sjukskrivningar varit högre under året. Under 2015 skall en handlingsplan tas fram för en ökad grundbemanning och en minskning av antalet timanställda. Under 2014 har nio lärare gjort sitt introduktionsår, sex förskollärare och tre lärare. Andelen heltidsanställda har ökar vilket är positivt. Kompetensutveckling Två medarbetare genomgår det statliga rektorsprogrammet. Ytterligare en förskolechef har börjat rektorsprogrammet under hösten. En förskolechef har genomfört det statliga förskolelyftet med inriktning mot systematiskt kvalitetsarbete. En rektor har gått det statliga rektorslyftet som ska utveckla rektorers pedagogiska ledarskap. Tre chefer deltar i handledning med Psykologpartner enligt det avtal som Bollebygds kommun tecknat. I barn- och utbildningsförvaltningen har fem ledare genomgått utbildningen situationsanpassat ledarskap. Samtliga ledare i förvaltningen har genomgått utbildningen och genomfört IPU Profilanalys. The Big 5, de fem viktigaste förmågorna i läroplanerna (analysförmåga, kommunikativ förmåga, förmåga att hantera information, begreppslig förmåga och metakognitiv förmåga) var temat för en föreläsningsdag i mars. Göran Svanelid, universitetslektor besökte Bollebygd och samtliga pedagoger var med.andra exempel på kompetensutveckling inom barn- och utbildningsförvaltningen under 2014 är: Samtliga lokalvårdare i förvaltningen är nu certifierade enligt PRYL. PRYL är en svensk branschstandard. Töllsjöskolan fortsätter med fortbildning i Entreprenöriellt lärande. Flertalet pedagoger har deltagit i Skolverkets konferens Utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Bollebygds kommun I Årsredovisning

127 Kommunens verksamhet Pedagoger deltar i de nationella satsningarna Förskolelyft och Lärarlyft. Två barnskötare utbildar sig till förskollärare. Kurser i kommunikation Tecken som stöd har genomförts för olika gruppen under våren och hösten. Rekrytering Det som är svårast är rekryteringen av lärare mot fritidshem/ fritidspedagoger. Arbetsförmedlingens prognos visar att behovet av att rekrytera fritidspedagoger kommer att vara stort de närmaste tio åren. Barn- och utbildningsförvaltningen ser också att det kommer att bli svårigheter att rekrytera lärare med inriktning mot matematik, teknik, naturvetenskap samt vissa språk som spanska, tyska, franska och modersmål. Just nu pågår rekryteringar av förskollärare, lärare och fritidspedagog. Förvaltningen har under året rekryterat en kost- och städchef, en skolkurator, en skolsköterska, ett ekonomibiträde, två barnskötare, fem lärare och sex förskollärare. Mångfald och jämställdhet Förvaltningen har haft ett möte för de män som arbetar som förskollärare med syfte att identifiera eventuella behov av särskilda träffar. Mötet beslutade att det inte finns behov av att mötas i grupp utifrån kön. Samtliga chefer har deltagit i en workshop kring mångfald, jämställdhet och likabehandling. Arbetsmiljö och hälsa Utifrån den kartläggning som gjorts under 2013 har följande utvecklingsområden för fritidshem identifierats: Fritidshemmets uppdrag i enlighet med läroplanen Samverkan med skolan Kompetensutveckling Det finns delar i det som är arbetsmiljöpunkter det vill säga hur uppdraget ska rymmas inom verksamheterna. Alla enheter bör se över hur fritidshemmet kompletterar skolan och hur det kan realiseras i samklang med uppdraget. Ett nätverk har startat kring fritidshemmet och samtliga pedagoger deltar. Bollebygdskolan F-6 är ett angeläget investeringsprojekt som glädjande är beslutat. Det kommer att ha stor betydelse för arbetsmiljön både för personal och elever. Den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2013 och presenterades under våren 2014 visar att medarbetarna i barnoch utbildningsförvaltningen anser att de har tillräcklig kompetens, att de trivs och är respekterade av sina arbetskamrater. Enkäten visar också bland annat att medarbetarna anser sig ha varierande arbetsuppgifter, ett tydligt uppdrag samt tillräckligt med ansvar och en hög arbetsbelastning och hinner inte med sina arbetsuppgifter. Alla enheter har under 2014 tagit fram handlingsplaner utifrån sina resultat. På förvaltningsnivå har bland annat följande åtgärder vidtagits: Att än mer realisera avtalet om avräkningsperioderna som ett led i att reglera belastningen i arbetets mängd och innehåll Ständigt och gemensamt lyfta dialogen om att alltid utgå från tesen, att gynna barnets/elevens lärande. Fortsatt prioritering av att stimulera det pedagogiska ledarskapet Medarbetarenkäten har visat på stora utvecklingsbehov vid Bollebygdskolan F-6. Ett samarbete med företaget Psykologpartner är påbörjat för att stödja rektorer och medarbetare i arbetet med en bra psykosocial arbetsmiljö. Inför sammanslagningen av omsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen till en gemensam bildnings- och omsorgsförvaltning genomfördes riskbedömning under hösten. Fyra huvudområden identifierades som särskilt viktiga att uppmärksamma ur ett riskperspektiv: Chefsbyte Gränsdragning Information/kommunikation Utökat arbetsinnehåll för chefer Uppföljning av planerade aktiviteter kommer att ske enligt plan. Det har under 2014 rapporteras åtta tillbud varav tre härrörde till samma händelse en brand på en toalett på Bolle- 62 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

128 Kommunens verksamhet Framtiden Från och med 1 januari har Bollebygds kommun en ny nämnds- och förvaltningsorganisation. Det är stora förändringar som sker och förväntningarna är höga. Framförallt ses framtida vinster med att kunna arbeta än mer tvärprofessionellt exempelvis med barn och unga. Det är närmare 90 procent av kommunens medarbetare och ekonomi som finns inom den nya nämndens ansvarsområde. Kommunfullmäktige har gett bildnings- och omsorgsnämnden i uppdrag att senast 31 maj 2015 ta fram en handlingsplan för att öka grundbemanningen och minska vikarieanställdas timmar. När det blir allt fler barn och unga i befolkningen, samtidigt som många medarbetare i skolan och förskolan uppnår pensionsålder, ökar behovet av personal. Bra lärare och förskollärare är avgörande för skolans kvalitet och elevernas resultat. Det ställer krav på att vara en attraktiv arbetsgivare. I Bollebygd ses människor oberoende av kön, ålder, religion, etnisk bakgrund, erfarenheter, kunskaper och kultur som en tillgång. Det är hela kommunens ansvar men ett stort ansvar åvilar den nya bildnings- och omsorgsnämnden. Det är framförallt förskola, skola och socialtjänst som axlar förvaltningens arbete med att möta nyanlända och bidra till en god integration. Bollegården ska vara en attraktiv restaurang och ett självklart val för gästen/målgruppen. Verksamheten ska sträva efter att skapa engagemang och samråd kring måltider både på avdelning och i restaurang med fokus på måltidsmiljö. Fritidshemmens undervisning behöver synliggöras och kvaliteten stärkas. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har definierat ett antal områden som behöver lyftas. Utifrån huvudmannanivån behöver Bollebygd följa fem områden: Systematiskt kvalitetsarbete Rektors roll Meningsfull fritid Omsorgsuppdraget Gruppernas storlek bygdskolan 7-9. Det finns åtgärder föreslagna och vidtagna på sju av tillbuden. Det har inrapporterats fem arbetsskador varav en bedömts kunnat åtgärdas, i övriga fall ansågs inte åtgärder relevanta. Förskola En utmaning inom förskolan är den platsbrist som finns i Olsfors. Från och med januari 2015 placeras gruppen 5-åringar (19 barn) på ovanvåningen av Kastanjen som ligger på skolgården. Detta är inte hållbart i längden, bland annat eftersom elevantalet på skolan kommer att öka varje år de närmaste åren. Bildnings- och omsorgsnämnden behöver ha en långsiktig och hållbar plan för att tillgodose behovet av platser. Grundskola Våren 2015 tas första spadtaget för en ny F-6 skola i Bollebygd. Skolan är kommunens största investering någonsin. Den nya skolan ska byggas i två plan i anslutning till befintlig högstadieskola. Lokalerna ska svara mot de förändringar och villkor som finns i dagens skola, till skillnad från hur det var för 40 år sedan. De kommer att ha olika storlek och ut- Den nya F-6 skolan ska byggas i två plan i anslutning till den befintliga högstadieskolan Bollebygds kommun I Årsredovisning

129 Kommunens verksamhet formning för att erbjuda flexibla miljöer att lätt kunna ställa om till att möta olika verksamheter och innehåll under dagen. Dessutom skapas en utomhusmiljö som ska stimulera både lek, rörelse och avkoppling, liksom en möjlighet till undervisning utomhus. Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevernas lärande i alla skolämnen. För att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga startar Skolverket läslyftet. Läslyftet är en fortbildning för lärare som bygger på kollegialt lärande. Bollebygds kommun kommer att ansöka om att få delta i läslyftet från hösten För att tydliggöra elevhälsans arbete har Bollebygds kommun fattat beslut om att ta fram en elevhälsoplan, som gäller på förvaltningsnivå och enhetsnivå. Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Elevhälsans arbete ska i första hand vara ett förebyggande arbete. Från och med den 1 januari 2015 har riksdagen beslutat att kommunerna har ett aktivitetsansvar för de ungdomar som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Ansvaret läggs under enhet individ- och familjeomsorgen (resursteam). Nämndens ordförande har ordet Verksamheten och budgeten ska som alltid helst gå hand i hand, och det är ett självklart ansvar man har som politiker att anpassa magen efter matsäcken. Förvaltningen, rektorer och förskolechefer som vi har i Bollebygds verksamheter är mycket kompetenta och driver sina verksamheter på lite olika sätt, vilket är en styrka för oss som gillar valmöjligheter i till exempel barnomsorgen. Kost och städ ska vi inte glömma, en verksamhet som ofta tas för given, men som märks när den inte finns. Vår nationella referensskola i Töllsjö har under 2014 tänkt utanför boxen och det hoppas jag kommer fortsätta. Jag kommer även i den nya organisationen försöka påverka, inspirera och uppmuntra i den riktning som känns rätt, enligt forskning och beprövad erfarenhet. Härmed tackar jag medarbetarna för Fredrik Olofsson (C) Ordförande i barn- och utbildningsnämnden 64 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

130 Kommunens verksamhet Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden ansvarar för verksamhetsområdena vård och omsorg, område funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg. Kommunfullmäktiges mål Bra vård, skola och omsorg medföra att andelen medarbetare med relevant utbildning ökar. Planerade aktiviteter i verksamhetsplan och enhetsplaner genomfördes och målet blev därmed uppnått. Förvaltningens verksamheter identifierar löpande behov av kompetensutveckling och relevanta utbildningsinsatser planeras och genomförs för att kunna möta verksamhetens behov Äldreomsorgen tillämpar restriktivitet avseende anställning av vikarier som saknar omvårdnadsutbildning. Flertalet vikarierande vårdbiträden har under 2014 genomgått validering. Verksamhetsmål 1 Medarbetarna i de kommunala verksamheterna ska ha en arbetsmiljö som gör att man både kan och vill arbeta fram till pensionsåldern. Kommunens sjukfrånvaro ska minska med minst 0,2 procentenheter utifrån 2013 års nivå. Målet är inte uppnått Den totala sjukfrånvaron i omsorgsförvaltningens verksamheter var 8,0 procent för Motsvarande siffra för 2013 var 6,4 procent, och målet 6,2 procent för 2014 uppnåddes därmed inte. Förvaltningens sjukfrånvaro var 9,1 procent per första delåret. Sjuktalen förbättrades sedan successivt till 7,3 procent per augusti för att åter vända och för helåret utgöra 8,0 procent. Andelen långtidssjukskrivna medarbetare i förvaltningen ökade från 28,1 procent 2013 till 34,0 procent Med anledning av de höga sjuktalen inom särskilt boende och personlig assistans i början av året genomfördes en kartläggning och analys av läget. Arbete med aktiviteter utifrån åtgärdsplaner genomfördes, bland annat arbetade chefer och medarbetare aktivt med bemanning, ökad delaktighet i och ansvarstagandet för de arbetsuppgifter som utförs, ökad trygghet i yrkesrollen genom en tydligare ansvarsfördelning kring vissa arbetsuppgifter samt förbättrad kommunikation mellan chef och medarbetare vid frånvaro. Verksamhetsmål 2 Kommunen ska ha kompetent och professionell personal. Andelen medarbetare med relevant utbildning och behörighet ska öka. Verksamhetsmål 3 Kommunen ska föra en öppen dialog med brukare, anhöriga och medborgare. Brukarnas delaktighet ska öka med 10 procent utifrån 2013 års utfall. Målet är delvis uppnått Ett av fyra nyckeltal uppnår målet för (Kan alltid eller oftast påverka vid vilka tider man får hjälp/personalen kommer./säbo). Tre av fyra nyckeltal ökar, varav ett är mycket högt. Ett av fyra nyckeltal minskar (Kan alltid eller oftast påverka vid vilka tider man får hjälp/personalen kommer./ Hemtjänst). Mätning görs på särskilt boende och hemtjänst utifrån frågor om delaktighet och inflytande. Vid mätning av måluppfyllelse bedöms två frågor på vardera särskilt boende och hemtjänst. Det är naturligtvis önskvärt att brukaren/brukarna alltid eller ofta kan påverka vilka tider när hemtjänstpersonalen kommer och utför insatserna. Detta ska vägas mot en effektiv planering och en ambition att kostnaderna ska hållas på en rimlig nivå samtidigt som brukarnas påverkansmöjligheter bidrar till en känsla/upplevelse av välbefinnande och värdighet. Att göra brukarna medvetna om förutsättningarna för en god planering och öka deras inflytande till alternativa tider kan säkerligen påverka upplevelsen positivt när insatsen/insatserna utförs. Verksamhetsmål 4 Kommunen ska ha en uttalad och kommunicerad värdegrund. Verksamheterna ska bygga på respekt för människors självbestämmande, integritet samt solidaritet med svaga och utsatta. Brukarnas trygghet ska öka med 10 procent utifrån 2013 års utfall. Målet är uppnått Genom ett aktivt arbete med att tydliggöra kompetenskrav utifrån olika yrkesroller bedöms utvecklingen vara positiv och Målet är inte uppnått Båda nyckeltalen för målet har förbättrats, men inte tillräckligt mycket för att nå måluppfyllelse. Mätning görs på särskilt Bollebygds kommun I Årsredovisning

131 Kommunens verksamhet boende och hemtjänst utifrån frågor om trygghet. Basläge för hemtjänsten avseende andelen som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med hemtjänst är 39 procent. En tioprocentig ökning innebär att målet för hemtjänsten är att minst 43 procent ska känna sig mycket trygga. För särskilt boende redovisas de två positiva svarsalternativen tillsammans och basläge avseende andelen som uppger att det känns ganska eller mycket tryggt att bo på Bollegården är 88 procent. Utifrån detta basläge nåddes inte målet på 97 procent. God ekonomisk hushållning Målet är inte uppnått KPB för hemtjänsten var i senaste mätningen 418 kr/timme (avser 2013) vilket är en ökning gentemot föregående år. Verksamhetens bedömning är att planeringsrutterna kan utvecklas och förbättras, vilket innebär en ökad följsamhet till gjord planering och att personalens kompetens i större utsträckning matchar brukarens behov. Den höga sjukfrånvaron under året bidrog till att de timvikarier som utfört insatserna saknade delegation vilket medför en ökad belastning på övrig personal och därmed en ineffektivare verksamhet. Åtgärden kan vara en ökad grundbemanning och en tydligare rutin kring delegeringsförfarandet. Verksamheten utförde även insatser som inte krediterades i volymberäkningen; ett stort antal HSL insatser samt en del dubbelbemanning som inte ingick i prestationsbedömningen. En översyn av hur detta kan förbättras kommer att påbörjas under 2015 och beräknas vara klart under året. Verksamhetsmål 6 Dagkostnaden inom daglig verksamhet ska vara högst 800 kr enligt kostnad per brukare (KPB). Målet är uppnått Dagkostnaden inom daglig verksamhet var 784 kr enligt KPB. I takt med att volymerna för daglig verksamhet ökar uppnås vissa effektiviseringar som inverkar positivt på dagkostnaden inom daglig verksamhet. Verksamhetsmål 5 Kostnaden per utförd timme i hemtjänsten ska vara högst 413 kr enligt kostnad per brukare (KPB). Nämnd Nyckeltal Värde i vht-plan KF KF KF Andel barn i familjer som haft försörjningsstöd. Källa: Procapita Bemötande hemtjänst (Andel brukare som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt) Källa: Öppna jämförelser Bemötande särskilt boende (Andel brukare som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt) Källa: Öppna jämförelser Aktuellt värde Datum aktuellt värde Grön Gul Röd 3,5% 2,3% Aug 2014 <3,7% 3,7-4% >4% 86% 74% Dec 2014 >80% 80-60% <60% 45% 58% Dec 2014 >80% 80-60% <60% Bemötande i särskilt boende där de boende uppger att de alltid blir bemötta på ett bra sätt ska vägas mot ett av omsorgsnämndens egna mål där minst 90 procent av brukarna ska vara nöjda med personalens bemötande. Där är måluppfyllelsen 100 procent. Frågan är om det är relevant att ha både ett mål och nyckeltal som båda försöker fånga samma upplevelse. 66 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

132 Kommunens verksamhet Ekonomiskt utfall Nämnden visade ett underskott på tkr jämfört med budget. (År 2013 var överskottet på tkr.) Det fanns flera orsaker till detta, bland annat genomförde förvaltningen ett antal strukturella personalåtgärder till följd av omorganisationen inför 2015 som totalt kostade tkr samt personalåtgärder till följd av flera lex Sarah-ärenden som kostade cirka 500 tkr. Exklusive detta var resultatet på tkr för Trots minskat antal brukare inom flera delar av verksamheten uppvisade äldreomsorgen (särskilt boende och hemtjänst) ett underskott på tkr exklusive personalåtgärder. Inom individoch familjeomsorgen (IFO) ökade kostnaderna för köpt vård med cirka -600 tkr. Det finns delar med överskott också, bland annat köpta platser för barn och unga inom LSS, cirka 300 tkr lägre kostnader än budgeterat. Demensboendet går också bättre än budget liksom gemensam ledning och administration. Resultaträkning Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Utfall 2013 Utfall 2012 Intäkter Personalkostnader Köpt verksamhet Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Nettokostnader Budgetram Resultat Resultat per verksamhet Siffrorna är inte fullt jämförbara mellan åren på grund av olika fördelning av kostnader. De största avvikelserna finns inom individ- och familjeomsorgen (IFO) och särskilt boende för äldre. Individ- och familjeomsorgen har haft flera vakanser och tvingats hyra in en ny enhetschef samt även handläggare delar av året. Nettot av ökade kostnader för konsulter och minskade kostnader på grund av vakanser uppgår till cirka -250 tkr. Det har även varit fler köpta platser än budgeterat vilket förklarar 635 tkr av underskottet. Övriga delar är bland annat övriga kostnader och lokaler, där många delar sammantaget avviker negativt. Särskilt boende för äldre (Bollegården) har haft en hög sjukfrånvaro och en ökad vårdtyngd vilket bidrar till det negativa resultatet på cirka tkr. Beläggningen på äldreboendet har varit ungefär densamma som föregående år. Även hemtjänsten har haft svårt att klara sin budget, där är det ett underskott på 800 tkr. Antalet brukare har minskat sedan 2013, men sett till antalet beviljade timmar är de ungefär detsamma. Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialförsäkringsbalken (SFB) visar också underskott, med 900 tkr. Här är det främst assistansverksamheten som inte klarar att bedriva sin verksamhet på den schablonersättning som man får från Försäkringskassan. Resultat per verksamhet Tkr Nettokostnad 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Nettokostnad 2013 Nettokostnad 2012 Nämndverksamhet Gemensam administration IFO Äldreomsorg ordinärt boende Äldreomsorg särskilt boende Hemsjukvård Insatser enligt LSS/SFB Summa Bollebygds kommun I Årsredovisning

133 Kommunens verksamhet Prestationer Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Utfall 2013 Beviljade hemtjänsttimmar i egen regi i extern regi Antal hemtjänstärenden i egen regi i extern regi Antal boendeplatser ÄO 74,3 82-7, demensboende 32,0 35-3, somatiskt boende 36,1 39-2, korttidsboende 6,2 8-1, Utfall 2012 Personlig assistans - antal 20-timmarsansvar 13, ,3 12 Antal platser boende LSS 13,8 9 +4,8 5,3 - boende barn/unga boende vuxna 8,8 6 +2,8 Antal platser daglig verksamhet 20, ,8 16,2 14,0 - i egen regi 17, ,7 13,9 - i extern regi 3,1 2 +1,1 2,3 Anhörigbidrag Årets verksamhet Åtal mot tidigare IFO-chef Under april månad polisanmälde kommunen en numera före detta chef inom individ och familjeomsorg (IFO) för misstanke om förskingring. En förundersökning inleddes och åklagare beslutade i mitten av december att åtala chefen för grov trolöshet mot huvudman. Rättegång väntas ske den 3 mars 2015 i Borås tingsrätt. Chefen är misstänkt för att under tio års tid förskingrat totalt 5,97 miljoner. Kommunchefen tillsatte kort efter händelsen en utredning, där revisionsbolaget KPMG gick igenom kommunens samtliga betalningsrutiner, för att se över och säkra upp alla system. Utredningen visade inga fler oegentligheter. Analysen sammanställdes i fyra rapporter; bisysslor, leverantörsbetalningar, utbetalningar inom individ-och familjeomsorgen och personaladministrativa system. De resultat som framkom i analysen visade på en del förbättringsområden, bland annat när det gäller riktlinjer och policydokument inom vissa områden, dokumentation kring hur systemen används samt rutiner för registrering och kontroll i register. Förbättringsåtgärderna sammanställdes i en kommungemensam handlingsplan. Åtgärderna i handlingsplanen fördes in i alla nämnders verksamhetsplaner och i de berörda enheternas planer. Vissa åtgärder togs också med i nämndernas plan för intern kontroll. Handlingsplanen kommer att följas upp kontinuerligt, samt vid årsskiftet 2015/2016. Rätt till heltid Rätt till heltid infördes den 1 november 2012 och medarbetare inom somatiskt boende, demensboende, korttid och hemtjänst fick därmed heltidstjänster med möjlighet till frivillig deltid. Rätt till heltid var i grunden ett jämställdhetsprojekt. Att införa rätt till heltid är också en viktig del i att öka arbetsgivarens attraktionskraft och yrkets status, något som blir allt viktigare i takt med att behovet av omvårdnadskompetens ökar samtidigt som allt färre väljer att utbilda sig inom yrket. Kompetensutveckling för den enskilde medarbetaren samt ökad personalkontinuitet och kvalitet för brukarna bedömdes som sannolika positiva konsekvenser av projektet. Fyra konkreta mål sattes för projektet: Ofrivillig deltid ska inte förekomma Antalet mertids- och övertidstimmar ska minska Antal timmar utförda av timavlönad personal ska minska Fler män ska söka omvårdnadstjänster Ofrivillig deltid existerar inte sedan 1 november 2012 inom de verksamheter som omfattades av projektet. Antalet mertidsoch övertidstimmar minskade under projekttiden, antal timmar utförda av timavlönad personal ökade dock kraftigt under 2013 för att under 2014 återgå till ungefär samma nivå som innan projektet startade. Merparten av ökningen 2013 förklaras med volymökningar inom framförallt hemtjänst. Sjukfrånvaro, utbildningar, ökat vårdbehov samt en återhållsamhet 68 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

134 Kommunens verksamhet Omsorgsnämnden Överst från vänster: Elving Johansson (C), Jenny Johansson (S), Barbro Orrestrand (S). Mitten från vänster: Nicolas Bremell (M), Asta Olsson (C), Pernilla Rapp (S). Nederst från vänster: Eva Svantesson (M), Eivor Carlsson (KD), Bente Johansson (M), Staffan Hellerstad (MP), Lars-Erik Olsson (S). Saknas gör Madeleine Andersson (C), Enar Nordenfelt (FP) och Morgan Ohlsén (S). beträffande tillsättning av vakanta tjänster bedöms också ha bidragit till det ökade timanvändandet. Målet gällande att fler män skulle söka omvårdnadstjänster går inte att mäta då inga tjänster annonserades ut under projekttiden. I en enkätundersökning svarade en majoritet (79 procent) av medarbetarna att de bedömer att rätt till heltid har bidragit till att skapa en positiv uppfattning av kommunen som arbetsgivare. 70 procent svarade att de ansåg att projektet Rätt till heltid som helhet har varit bra för verksamheten. Projektet avslutades i juni Systematiskt kvalitetsarbete Förvaltningen fortsatte arbetet med att utveckla ledningssystemet för kvalitetsarbetet. Det var framförallt inom klagomål och synpunktshanteringen samt rapporteringsskyldigheten som förbättringsarbetet bedrevs. Inte minst märktes det på antalet Lex Sara anmälningar som rapporterades under det gångna året. Inbrott i hemtjänstlokal Under november månad drabbades verksamheten inom hemtjänsten av ett inbrott i personalutrymmena där kassaskåp med brukarnas nycklar förvarades. Effekterna av inbrottet blev omfattande vilket innebar stora kostnader för utbyte av samtliga brukares låssystem samt entréer till trapphus i vissa fall. Verksamheten fick också förstärka bemanningen till följd av en komplexare nyckelhantering. Välfärdsbokslut Inom folkhälsa var fokusområdena Antalet utförda vaccinationer mot säsongsinfluensa utförda inom hemsjukvården samt Andel personer som uppbär långvarigt ekonomiskt bistånd gavs 54 procent av de inskrivna i kommunal hälsooch sjukvård vaccination mot säsonginfluensa jämfört med 59 procent För att minska komplikationer och öka överlevnaden erbjuds årligen äldre vaccination mot säsongsinfluensa var det 25,4 procent av samtliga biståndstagare som uppbar långvarigt ekonomiskt bistånd. Med omorganisering inom IFO och införlivande av arbetsmarknadsenheten i IFO:s verksamhet finns nya möjligheter att börja arbeta aktivt med personer som står långt från arbetsmarknaden. Ungas inflytande i kommunala processer Omsorgsnämnden har uppdraget att årligen genomföra en drogfri festival för ungdomar vid skolavslutningen School s Out genomfördes School s out för femte gången i rad i Bollebygds kommun. Evenemanget lockade 186 ungdomar, 161 stycken inom uppsatt målgrupp år, 25 över 19 år. 59 av 90 niondeklassare deltog. Gårdsråd genomförs en gång per månad eller oftare om det behövs. Det mesta rör aktiviteter, inköp av spel och filmer Bollebygds kommun I Årsredovisning

135 Kommunens verksamhet Kompetensutveckling Under året har två enhetschefer inom äldreomsorgen slutfört en högskoleutbildning i nationell värdegrund motsvarande 30 högskolepoäng. Fyra enhetschefer har deltagit i individuell chefshandledning och samtliga chefer i förvaltningen har deltagit i grupphandledning. En chef har genomgått utbildning i verksamhetsutvecklande lönesättning, fyra i situationsanpassat ledarskap och samtliga chefer har under året deltagit i det kommungemensamma forumet Chefsdialog. Under hösten deltog samtliga chefer i en tvådagars utbildning inom grundläggande arbetsmiljö. Samtliga chefer i förvaltningen har också deltagit på en heldagsföreläsning i riskanalys och internkontroll. Kompetensutvecklingsinsatser genomförs kontinuerligt på enheterna, exempelvis förflyttningsutbildning, lex Sarah, brandutbildning, teckenspråksutbildning, värdegrundsträffar, munhälsobedömningar samt hjärt- lungräddning. Under året har även utbildning inom autism och Lär ut genomförts. Enskilda medarbetare på IFO har gått kurser i lagen om vård av unga, ekonomiskt bistånd, LSS-handläggning samt utbildning om ensamkommande flyktingbarn. Omsorgsförvaltningen har under året anlitat ett antal föreläsare. Bland annat har Peter Strang föreläst om palliativ vård, Seki Sinani om demens och Bo Hejskov om problemskapande beteende. och materiel, utbudet i caféet och önskemål om förändringar i lokalerna. I detta forum behandlas också önskemål inför kronors-processen. Personalutveckling Personalinformation Antalet anställda medarbetare har ökat jämfört med föregående år. Ökningen av tillsvidareanställda beror på volymökning inom daglig verksamhet samt personlig assistans. Antal timmar utförda av timavlönade har minskat mellan åren. Minskningen förklaras huvudsakligen med en mer optimerad bemanning. Sjukskrivningarna har ökat och den totala sjukfrånvaron i omsorgsförvaltningens verksamheter är 8,0 procent för Störst är ökningen för medarbetare 29 år och yngre, där sjukfrånvaron har ökat från 4,4 procent för 2013 till 7,6 procent innevarande år. Andelen långtidssjukskrivna medarbetare i förvaltningen har ökat från 28,1 procent 2013 till 34,0 procent Rekrytering Omsorgsförvaltningen har under 2014 tillsvidareanställt 16 medarbetare, bland annat enhetschef för demensboende och nattpersonal, sjuksköterskor, habiliteringspersonal, socialsekreterare, teckenspråkspedagog samt omvårdnadspersonal. Område funktionsnedsättning har fortsatt en utmaning i att hitta personal som har både utbildning samt erfarenhet av brukare med problemskapande beteende. Personalen på enheten får löpande utveckling och handledning för att kunna möta behovet. Det har under 2014 av olika anledningar uppstått behov av att skyndsamt tillsätta distriktssköterska/sjuksköterska, socialsekreterare samt IFO-chef. Bemanningsföretag har då anlitats för att kortsiktigt kunna möta verksamhetens behov. Den konsult som anlitades i juni 2014 för uppdraget som IFO-chef kommer att vara kvar i verksamheten till och med juni Rekrytering av IFO-chef pågår. Mångfald och jämställdhet Den kommungemensamma lönekartläggningen genomfördes inför löneöversynen och visade inte på några osakliga löneskillnader på grund av kön. Enheterna arbetar med aktiviteter utifrån respektive enhetsplan. Enstaka arbetsgrupper har genomfört en värderingsövning kring jämställdhet och mångfald i form av tipsfrågor som sedan diskuterats på APT. Arbetsmiljö och hälsa Samtliga enheter inom förvaltningen arbetar i hälsofrämjande syfte med att definiera arbetsuppgifterna och tydliggöra uppdraget. Inför sammanslagningen av omsorgsförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen till en gemensam bildnings- och omsorgsförvaltning genomfördes riskbedömning under hösten. Hemtjänsten har under året implementerat en ny rutin för riskbedömning av inre och yttre arbetsmiljö. Under året anmäldes 9 arbetsskador inom förvaltningens verksamheter varav 7 olycksfall, en arbetssjukdom och en hotoch våldssituation. 61 tillbud rapporterades, varav 54 inom Område funktionsnedsättning. Merparten av de inrapporterade tillbuden från den verksamheten gäller ett fåtal brukare vars problemskapande beteende ibland har lett till hotfulla och även våldsamma situationer för personalen och andra brukare. Ansvarig chef har tillsammans med arbetsgrupperna och med stöd av externa handledare arbetat för att utveckla metoder och arbetssätt i syfte att möta de aktuella brukarna på bästa möjliga sätt för att förebygga hotfulla och våldsamma situationer. 70 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

136 Kommunens verksamhet Linnea Olausson visar sin trägubbe som hon tillverkat i verkstaden på daglig verksamhet. Bollebygds kommun I Årsredovisning

137 Kommunens verksamhet Framtiden I Bollebygd ses människor oberoende av kön, ålder, religion, etnisk bakgrund, erfarenheter, kunskaper och kultur som en tillgång. Alla ska utifrån sina förutsättningar kunna vara delaktiga i och bidra till kommunens positiva utveckling. Det är hela kommunens ansvar men ett stort ansvar åvilar bildningsoch omsorgsnämnden. Det är framförallt förskola, skola och socialtjänst som axlar förvaltningens arbete med att möta nyanlända och bidra till en god integration Under året prognostiseras volymökningar inom område funktionsnedsättning; främst inom daglig verksamhet och servicebostäder samt gruppbostadsplatser och daglig verksamhet för personer med autism. Nuvarande fastighetsbestånd täcker inte den prognostiserade volymökningen inom servicebostäder och gruppbostad. Förvaltningen bör skynda på arbetet med att hitta befintliga lokaler för att tillgodose behovet av gruppbostäder för personer med autism dels för verksamhetsåret 2015 med också för kommande år. Anskaffning av bostäder för att tillgodose kommande volymökning bör ses som en prioriterad fråga. Utifrån ny organisation kommer arbetet med att organisera området att vara prioriterat under E-hälsa syftar till att tillvarata den digitala tekniken för att öka brukarnas delaktighet, självständighet och behov av tillgänglig information. Under året kommer förvaltningen att fokusera på Nationell patientöversikt (NPÖ) och digitala trygghetslarm. NPÖ är en IT-lösning som innebär att hälsooch sjukvårdspersonal i Bollebygds kommun får tillgång till elektroniska patientjournaler hos andra vårdgivare. Socialstyrelsen föreslår att alla äldreboenden ska vara bemannade efter de äldres individuella behov och ha personal dygnet runt. Det ska också vara tydligt för de äldre vilken omsorg de ska få. Det blir krav på tydliga beslut om vilken service och omvårdnad varje person som flyttar till äldreboende ska få. Utifrån det ska boendet ta fram en plan för hur och när insatserna ska genomföras, och anpassa bemanningen efter det. Sedan 2009 är kommunerna skyldiga att erbjuda stöd till personer som vårdar eller hjälper en närstående på grund av hög ålder, långvarig sjukdom eller funktionshinder. Krav ställs på att kommunen inför rutiner för att tidigt fånga upp de anhörigas behov av stöd och tydligt informera allmänheten om vilket stöd som kommunen erbjuder. Under året kommer ett ökat fokus att ligga på att utveckla informationen till anhöriga om vilket stöd kommunen kan erbjuda samt att en tjänst som aktivitetssamordnare införs för att ge förvaltningens brukare i ordinärt boende stöd att finna meningsfull sysselsättning och gemensamma aktiviteter. Nämndens ordförande har ordet Omsorgsnämnden har under mandatperioden bland annat aktivt arbetet för att hitta olika alternativa boendeformer för individ-, familj- och äldreomsorg. Därför ser vi nu med tillfredsställelse på byggnationen på Skattegårdstomten och att det inom en snar framtid kommer att finnas möjligt till trygghetsboende även i Bollebygds kommun. I november invigdes Hedängsgården. En lokal som gjorts i ordning för daglig verksamhet inom området LSS, där vi kan möte olika behov av omsorg med en kreativitet och pedagogik i ändamålsenliga lokaler inom kommunen. En viktig kvalitetsfaktor för vårdtagaren, men kanske minst lika viktig och angelägen för de anhöriga. Arbetet med värdegrunden och ansvariga handledare ute i verksamheterna har varit en framgångsfaktor, men även arbetet mot en salutogen inriktning, att värna det friska. När vi nu sammanfattar 2014 kan vi konstatera att det blev ett turbulent år, inte minst med tanke på den förskingring som upptäcktes i april. Det har givetvis haft stor påverkan i verksamheten med många frågor och funderingar. För omsorgen innebar det en del strukturella förändringar i samband med ny organisation, som bland annat bidrog till ett underskott i årets bokslut. Åtgärder är vidtagna och eftersom de extrakostnader som belastat nämnden är av engångskaraktär, ser vi att balansen troligtvis är återställd redan vid den första uppföljningsrapporten Till sist vill jag rikta mig till all vår duktiga personal, som med engagemang och kompetens har mött våra vårdtagare på ett professionellt sätt, måluppfyllelsen på bemötande är hundra procent. Ett stort och varmt TACK till er allesammans! Bente Johansson (M) Ordförande omsorgsnämnden 72 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

138 Kommunens verksamhet Byggnads- och miljönämnden Ledamöter och ersättare i byggnads- och miljönämnden Överst från vänster: Jan Smith (FP), Patrik Carlsson (M), Göran Eriksson (C), Ulf Wahlne (KD), Otto Andreasson (S), Stefan Waldeholt (M), Clara Holm Nause (C). Nederst från vänster: Maja Rosholm (S), Börje Lundin (S), Peter Berg (MP), Michael Rahm (M), Bengt Classon (M), Herman Lampret (S). Saknas på bilden gör Ann Hagelin (S). Foto: Per Stålfors. Ekonomiskt utfall Byggnads- och miljönämnden redovisar ett negativt resultat på -27 tkr. Underskottet förklaras dels av något högre arvodeskostnader för perioden än vad som budgeterats (-14 tkr), dels av kostnader för telefoni/kommunikation som är utöver. budget (-13 tkr). Verksamhet som bedrivs inom nämndens ansvarsområde redovisas tillsammans med kommunstyrelsens verksamhet. Resultaträkning tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Utfall 2013 Utfall 2012 Intäkter Personalkostnader Köpt verksamhet Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Nettokostnader Budgetram Resultat Bollebygds kommun I Årsredovisning

139 Kommunens verksamhet Nämndens ordförande har ordet Byggnads- och miljönämnden är en myndighetsnämnd inom Plan- och bygglagens och Miljöbalkens område. Nämnden ansvarar för handläggningen av strandskyddsdispenser, förhandsbesked, bygglov, miljöärenden och miljöfrågor. Nämnden har också ansvaret att svara på remisser från andra myndigheter, som exempelvis länsstyrelsen. Intresset och därmed förfrågningar som gäller nybyggnation har ökat under året. Nämnden har en positiv syn på och strävar efter att stödja och hjälpa kommuninvånarna vid ansökningsförfarande och annat. Nämnden har glädjande nog en av de kortaste handläggningstiderna i Sjuhäradsområdet. Byggnads- och miljönämnden har vid årsskiftet 2014/2015 bytt namn och heter från och med 2015 samhällsbyggnadsnämnden. Den nya nämnden har tillförts några ytterligare ansvarsområden. Bengt Classon (M) Ordförande byggnads- och miljönämnden På Skattegårdstomten ska det byggas sammanlagt 58 lägenheter, varav 20 stycken blir trygghetsboende med förhöjd tillgänglighet. Bygget ska vara klart i början av Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

140 Stiftelsen Bollebo Förvaltningsberättelse Ändamålet med Stiftelsens verksamhet är att inom ramen för den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen. Den kommunala kompetensen innebär bland annat att verksamheten skall bedrivas utan vinstsyfte. Detta hindrar emellertid inte att Stiftelsen drivs med vinst som används till att konsolidera stiftelsen och höja dess soliditet. Affärsidé Stiftelsen ska ha ett varierat utbud av bostäder i små områden med trivsamma gårdsmiljöer. Bostäderna ska enbart avse hyresrätter utan egen kapitalinsats. Valmöjligheter avseende standard och servicegrad ska erbjudas kunderna. Förvaltningen ska ske miljömedvetet och nära kunden. Marknaden I Bollebygds kommun finns totalt cirka hushåll. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och efterfrågan på bostäder är stor, främst i Bollebygds tätort. Fastighetsbeståndet Totalt förvaltar Stiftelsen 315 lägenheter och 11 lokaler. Därutöver ägs och förvaltas ett äldreboende som i sin helhet hyrs av Bollebygds kommun. Den totala bostadsytan, exklusive äldreboendet, uppgår till kvadratmeter och lokalytan uppgår till kvadratmeter. Äldreboendets yta uppgår till kvadratmeter. Stiftelsens fastighetsbestånd består av ett 10-tal bostadsområden med varierande antal lägenheter. Flertalet lägenheter är markbostäder, typ radhusboende. Utav beståndet finns 266 lägenheter i Bollebygd, 40 lägenheter i Olsfors och 9 lägenheter i Töllsjö. Lägenhetsfördelning Bostäder Särskilt boende Totalt 1 rok rok rok rok Summa Investeringar och nyproduktion Skattegårdstomten Köpeavtal med överenskommelse om fastighetsreglering har tecknats med Bollebygds kommun. Kontrakt har tecknats med totalentreprenör för uppförandet av 58 bostadslägenher. Kråktorp 1:14 Av de avstyckade enheterna återstår två att avyttra. Ett av parhusen har sagts upp och kommer att avyttras under Hyresutveckling 2014 års hyreshöjning gjordes i två steg. Den 1 januari 2014 höjdes hyrorna för bostäder med i snitt 1,50 procent. Den andra höjningen genomfördes den 1 juli med i snitt 0,65 procent. Väsentliga lokalhyreskontrakt Tre större hyreskontrakt är tecknade med Bollebygds kommun med en total årshyra på tkr. Uthyrning och bokfört värde Hyresbortfall på grund av outhyrt uppgår till 37 tkr. Fastigheternas bokförda värde uppgick per den 31 december 2014 till tkr. Av totalt bokfört värde hänför sig tkr till Bollegårdens Äldreboende. Lägenhetsbestånd fördelat efter Totalt byggnadsår st st st st Försäkring, lån och finansiering Samtliga fastigheter är försäkrade till fullvärde. Låneskulden uppgår till tkr enligt sammanställning i not 10. Sedan tidigare finns kommunal borgen för tkr. Kommunal borgen för ytterligare tkr har beviljats för nybyggnation av bostäder. Underhåll Stiftelsens inriktning på verksamheten är att ha hög servicenivå och väl underhållna fastigheter. Företaget tillämpar hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll (HLU). Årets underhållskostna- Bollebygds kommun I Årsredovisning

141 Stiftelsen Bollebo Ekedalsvägen i Bollebygd Äldreboendet Bollegården i Bollebygd der uppgår till totalt tkr varav 828 tkr avser Bollegårdens Äldreboende. Miljöarbete Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder är sedan 2001 certifierade enligt ISO Vi bedriver ett aktivt miljöarbete som syftar till, att ur miljösynpunkt på bästa möjliga sätt hushålla med resurser, för att bidra till en långsiktig hållbar utveckling. Miljöarbetet redovisas som särskild bilaga till årsredovisningen. Miljöfarlig verksamhet Följande delar av företagets verksamhet är anmälningspliktiga enligt Miljöbalken: Större kyl- och frysanläggningar (Bollegårdens Äldreboende) Drift av större värmepumpar på Vinkelvägen 1-7. Ekonomi Stiftelsen har en hög skuldsättningsgrad vilket medför en hög ränterisk. Genomsnittsräntan år 2014 var 1,89 procent (2,20 procent år 2013). Den genomsnittliga underhållskostnaden under den kommande femårs perioden bedöms ligga i intervallet 5-6 miljoner kronor per år. Resultat och ställning Tkr Nettoomsättning Res. efter fin. poster Balansomslutning Justerat eget kapital Soliditet 15,5% 14,4% 12,7% 9,2% Medeltal anställda Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

142 Stiftelsen Bollebo Resultaträkning Resultaträkning funktionsindelad i kronor Nettoomsättning Hyresintäkter Övriga rörelseintäkter Vinst avyttring byggnad/mark Vinst avyttring maskiner/inventarier Summa nettoomsättning Fastighetskostnader Driftskostnad Underhållskostnad Fastighetsskatt Planenliga avskrivningar Inventarier, verktyg och installationer Byggnader Summa fastighetskostnader Bruttoresultat Centrala adminstrations- och försäljningskostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Förändring av ackumulerad överavskrivning Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Bollebygds kommun I Årsredovisning

143 Stiftelsen Bollebo Balansräkning Tillgångar i kronor Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående nybyggnad Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Obligationer Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager med mera Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordran Bollebygds Kommun Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

144 Stiftelsen Bollebo Balansräkning Eget kapital och skulder i kronor Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Grundfond Reservfond Delsumma Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Delsumma Summa eget kapital Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar Periodiseringsfond Summa obeskattade reserver Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörskulder Skatteskulder Skuld till Bollebygds Kommun Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser Fastigo, ansvarsbelopp Bollebygds kommun I Årsredovisning

145 Stiftelsen Bollebo Kassaflödesanalys Kronor Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Bokförd vinst vid avyttring av anläggningstillgångar Erhållen ränta m m Erlagd ränta Skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning av varulager Ökning (-)/ minskning av fordringar Ökning (+)/ minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning (+)/ minskning av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar vid årets slut Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

146 Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning och analys Den sammanställda redovisningen omfattar Bollebygds kommun och Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder (Bollebo). Stiftelsens bokslut redovisas i särskilt avsnitt samt i särskild årsredovisning. I den sammanställda redovisningen har interna transaktioner mellan kommunen och stiftelsen eliminerats. Resultaträkning Koncernens sammanlagda resultat uppgår till 10,0 miljoner kronor, vilket är en försämring av resultatet med -1,3 miljoner jämfört med föregående år (11,3 miljoner). Koncernens nettokostnader ökade med 23,6 miljoner (6 procent) mellan 2013 och 2014 att jämföra med en ökning på 27,3 miljoner mellan 2012 och De finansiella nettointäkterna ökade med 21,8 miljoner (6 procent), att jämföra med 28,3 miljoner (8 procent) mellan 2012 och Bostadsstiftelsens redovisade resultat är 4,0 miljoner och kommunens 6,9 miljoner påverkades koncernens resultat med -0,9 miljoner på grund av gjorda interna elimineringar. Investeringar Kontrakt har tecknats med totalentreprenör avseende Skattegårdstomten och byggnationen har påbörjats för 58 bostadslägenheter. Stiftelsens investeringar uppgick 2014 till 10,0 miljoner medan kommunens investeringsvolym (exklusive exploateringar) uppgick till 26,1 miljoner. Kommunens största investeringar under året avsåg gång- och cykelväg utmed Kungsbackavägen, ombyggnad av Örelundskolan samt reinvesteringar i VA-nätet. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur koncernen fått in medel och hur de använts under året. Stora investeringar som finansierades med likvida medel medverkade till ett negativt kassaflöde med -23,2 miljoner inom kommunen. Stiftelsen kunde bland annat genom ett positivt resultat uppnå ett positivt kassaflöde med 6,7 miljoner. Koncernen hade ett negativt kassaflöde med -17,4 miljoner. Balansräkning Interna fordringar och skulder samt stiftelsens grundfondkapital på 0,9 miljoner har eliminerats i den sammanställda balansräkningen. Den totala balansomslutningen ökade med 11,0 miljoner till 643,9 miljoner. Orsak till denna ökning är anläggningstillgångarna som ökade med 14,7 miljoner och handlar om investeringar i byggnader och tekniska anläggningar. Stiftelsens egna kapital (inklusive obeskattade reserver) ökade genom det positiva resultatet till 33,6 miljoner. Koncernens sammanlagda egna kapital (inklusive obeskattade reserver) ökade med 10,9 miljoner till 206,3 miljoner. De kortfristiga skulderna minskade 4,7 miljoner men avsättningar ökade med 4,8 miljoner. Analys av Stiftelsens ekonomi Stiftelsens ekonomi och kommunens ekonomi är sammanflätade genom bland annat att Bollebygds kommun gått i borgen för stiftelsens lån. Borgensåtagandet uppgår till 262,0 miljoner. För de bostäder som kommunen hyr av stiftelsen täcker kommunen underskottet i förvaltningen. Underskottet motsvarar mellanskillnaden mellan blockhyran och hyresintäkterna från de boende. Stiftelsen sköter hyresdebiteringen. På kommunens bruttohyra har erhållits 18 procent bidrag från kommunkontosystemet (det så kallade Ludvikasystemet ). Stiftelsens räntekostnader har varit lägre jämfört med Räntekostnaderna minskade med 0,5 miljoner beroende på låga marknadsräntor. Räntekostnaderna uppgick 2014 till 3,3 miljoner. Den genomsnittliga räntan var 1,89 procent 2014 att jämföra med 2,20 procent Samtliga av stiftelsens lån (167,0 miljoner) är tagna via Kommuninvest. Av stiftelsens lån har 100,0 miljoner rörlig ränta endera per 3 månader eller varje dag. Av lånen förfaller 73 miljoner inom 12 månader. Stiftelsen är oberoende av räntebidrag redovisar stiftelsen ett positivt resultat med 4,0 miljoner. En bidragande orsak till det positiva resultatet är lägre elkostnader än beräknat samt låga räntekostnader års resultat innehöll underhållskostnader med 5,6 miljoner. Det har tidigare angetts att genomsnittliga underhållskostnader under kommande femårsperiod kommer att ligga i intervallet 5-6 miljoner per år. Stiftelsen har en hög skuldsättningsgrad vilket medför hög ränterisk. Under 2014 har räntevillkoren varit ytterligare bättre med lägre marknadsräntor jämfört med de villkor som rådde Stiftelsens ekonomi kommer under överskådlig tid och i hög grad påverkas av rådande räntenivå. En ökning av räntenivån med ytterligare en procentenhet skulle för stiftelsen medföra ökade kostnader med 1,7 miljoner. I grunden kvarstår problemet med att stiftelsen trots mycket hög uthyrningsgrad, vid normala räntenivåer, och underhåll som uppgår till uttalad ambitionsnivå har svårigheter att finansiera verksamheten års resultat uppnås i hög grad genom låga elkostnader och låga marknadsräntor. En styrka är att stiftelsen har en fortsatt låg vakansgrad vilket ger en stabil intäktsnivå. Bollebygds kommun I Årsredovisning

147 Sammanställd redovisning Koncernens resultaträkning Stiftelsen Koncernen Koncernen Koncernen Koncernen Miljoner kronor Verksamhetens intäkter 33,1 95,0 85,8 83,1 74,0 Verksamhetens kostnader (exklusive avskrivningar) -20,4-467,3-435,6-408,6-400,8 Avskrivningar -5,7-22,4-21,4-18,4-17,4 Verksamhetens kostnader -26,2-489,7-456,9-427,0-418,2 Verksamhetens nettokostnader 7,0-394,8-371,2-343,9-344,2 Skatteintäkter 365,9 358,9 341,0 329,4 Generella statsbidrag och utjämning 44,7 27,9 26,4 25,2 Finansiella intäkter 0,2 0,8 7,0 0,6 0,7 Finansiella kostnader -3,3-6,7-11,0-13,6-7,9 Summa finansiering -3,1 404,6 382,8 354,5 347,3 Resultat före extraordinära poster 3,9 9,9 11,6 10,5 3,1 Extraordinära intäkter/kostnader Bokslutsdispositioner (Bollebo) 0,2 0,2-0,3-0,4-0,3 Årets resultat 4,0 10,0 11,3 10,2 2,9 82 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

148 Sammanställd redovisning Koncernens balansräkning Stiftelsen Koncernen Koncernen Koncernen Koncernen Miljoner kronor Tillgångar Anläggningstillgångar 188,4 515,2 500,5 500,3 467,2 Omsättningstillgångar 26,8 128,7 132,4 110,0 71,1 Summa tillgångar 215,2 643,9 632,9 610,2 538,3 Eget kapital, avsättningar och skulder Obeskattade reserver (Bollebo) 1,9 1,9 2,0 1,7 1,3 Grundfond i Bollebo 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Eget kapital vid årets början 26,8 194,5 182,2 171,2 168,3 Årets resultat 4,0 10,0 11,2 10,2 2,9 Eget kapital 33,6 206,3 195,4 183,1 172,5 Avsättningar Avsättning för pensioner 0,0 23,2 18,4 17,2 15,2 Avsättning resultat 0,0 2,0 2,0 5,0 Skulder Långfristiga skulder 167,0 324, ,0 272,5 Kortfristiga skulder 14,5 88,4 93,1 80,9 78,1 Summa avsättningar och skulder 181,5 437,6 437,4 427,2 365,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 215,2 643,9 632,9 610,2 538,3 Bollebygds kommun I Årsredovisning

149 Sammanställd redovisning Koncernens kassaflödesanalys Stiftelsen Koncernen Koncernen Koncernen Koncernen Miljoner kronor Den löpande verksamheten Årets resultat 4,0 10,0 12,3 11,3 7,5 Justering för av - och nedskrivningar 5,5 22,2 21,7 18,9 17,4 Justering för gjorda avsättningar 4,8-1,9 7,1-3,4 Justering för ianspråkragna avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 9,6 37,0 32,2 37,3 21,5 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -0,2 0,1 6,1 3,0-15,8 Ökning/minskning förråd och lager 0,0-16,0-4,7 0,5 4,1 Ökning/minskning kortfristiga skulder 7,4-1,4 11,9 2,6 6,2 Kassaflöden från den löpande verksamheten 16,8 19,7 45,5 43,4 16,1 Investeringsverksamheten Investering i immateriella tillgångar Försäljning av immateriella tillgångar 7,5 Investering i materiella tillgångar -10,0-36,0-21,4-59,8-98,5 Försäljning av materiella tillgångar 0,0 0,0 Investering i finansiella tillgångar -1,0-2,0-5,0-1,0 Försäljning av finansiella tillgångar 0,0 1,8 5,7 Kassaflöden från investeringsverksamheten -10,0-37,1-21,6-51,5-99,5 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 51,5 73,6 Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöden från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 0,0 51,5 73,6 Årets kassaflöde 6,7-17,4 23,9 43,4-9,9 Likvida medel vid årets början 19,2 80,9 56,9 14,0 23,9 Likvida medel vid årets slut 25,9 63,4 80,8 57,4 14,0 84 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

150 Sammanställd redovisning Kommunens ekonomi under tio år Resultaträkning Belopp i mkr Verksamhetens intäkter 76,8 70,4 67,5 57,2 59,6 57,0 54,0 47,6 51,2 48,3 Verksamhetens kostnader -461,0-432,5-410,0-395,6-380,6-366,7-359,1-338,2-322,8-309,4 Avskrivningar -16,6-15,4-13,1-11,8-12,4-13,1-11,8-10,1-10,3-10,9 Verksamhetens nettokostnader -400,8-377,4-355,7-350,1-333,5-322,8-316,9-300,6-281,9-272,0 Skatteintäkter, statsbidrag, utjämning 410,6 386,8 367,4 354,5 340,4 325,5 324,2 314,7 296,2 282,5 Finansnetto -2,9-0,5-8,5-2,8-1,0-0,7-1,2-0,5-0,6-0,7 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 6,9 8,8 3,2 1,5 6,0 2,0 6,1 13,6 13,7 9,8 Extraordinära poster Årets resultat 6,9 8,8 3,2 1,5 6,0 2,0 6,1 13,6 13,7 9,8 Bruttoinvesteringar exklusive exploateringar -27,4-21,7-48,6 82,1-12,5-12,1-34,4-28,8-16,3-9,4 Kassaflödesanalys Förändring av rörelsekapitalet 1,4 1,1 27,9-2,1 4,7 15,6-17,0 5,6 4,8 15,7 Rörelsekapital vid årets slut 29,1 27,7 26,6-1,3 0,8-3,9-19,5-2,4-8,0-12,8 Balansräkning Anläggningstillgångar 327,8 317,4 311,5 284,6 209,4 207,8 207,9 183,3 171,3 165,3 Omsättningstillgångar 106,0 113,4 100,2 64,0 65,9 70,8 35,1 55,2 40,6 41,8 Summa tillgångar 433,8 430,8 411,7 348,7 275,3 278,5 243,0 238,5 212,0 207,1 Eget kapital 174,6 167,7 158,9 155,7 154,1 148,1 146,2 140,1 126,5 112,7 Avsättningar och skulder 259,2 263,1 252,8 193,0 121,1 130,4 96,9 98,5 85,5 94,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 433,8 430,8 411,7 348,7 275,3 278,5 243,0 238,5 212,0 207,1 Bollebygds kommun I Årsredovisning

151 Begreppsförklaringar Begreppsförklaringar Ansvarsförbindelser är förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter och liknande. Om förpliktelsen måste infrias så belastar den resultatet. Avskrivningar är planmässig värdeminskning på anläggningstillgångarna. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser enligt åtagande, vars storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Balanslikviditet är omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder. Driftsredovisning omfattar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten ställd mot budget. Eget kapital är kommunens förmögenhet. Den utgörs av skillnaden mellan tillgångar och skulder och består dels av anläggningskapital, dels av rörelsekapital. De visar hur stor del av anläggningstillgångarna respektive omsättningstillgångarna som finansierats med egna medel. Exploateringsverksamhet är åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. Kassaflödesanalys visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed likviditetsförändringen. Internränta är ersättning för nedlagt kapital i de anläggningar som används i verksamheterna. Kostnaden bokförs på verksamheterna och intäkterna på finansförvaltningen. Investeringsredovisningen omfattar investeringar i fastigheter och anläggningar, maskiner och inventarier. Kapitalkostnader består av avskrivningar och internränta. Kassalikviditet är ett mått på kommunens betalningsstyrka på kort sikt. Vid 100 procent täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel, kortfristiga fordringar och kortfristiga placeringar. Nettokostnadsandel anger hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som använts för att finansiera verksamhetens nettokostnader. Nettolåneskuld är saldot mellan likvida medel och långfristiga skulder. Pensionsskulden redovisas från och med 1998 enligt blandmodellen. Den innebär att skuld upparbetad till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad från och med 1998 redovisas som en avsättning. Beviljade garantipensioner redovisas som en avsättning från och med 1998 även om beslut tagits tidigare. Periodisering innebär att kostnader och intäkter hänförs till rätt redovisningsperiod. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder Självfinansieringsgrad beskriver hur stor del av årets nettoinvesteringar som finansierats med egna medel. Skattekraft är skatteunderlaget dividerat med antalet invånare Skatteunderlag är totalsumman av kommunmedborgarnas beskattningsbara inkomst dividerad med 100. Skulder är dels kortfristiga (skall betalas inom ett år) dels långfristiga. Soliditet är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Anger betalningsstyrka på lång sikt. Tillgångar är dels omsättningstillgångar (till exempel likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd/lager) dels anläggningstillgångar (till exempel fastigheter, inventarier och långfristiga fordringar). Utdebitering anger hur stor del av intjänad hundralapp som ska erläggas i kommunalskatt. Omsättningstillgångar är de tillgångar som innehas kortare tid än ett år. 86 Bollebygds kommun I Årsredovisning 2014

152

153 Bollebygds kommun Besöksadress: Ballebovägen Bollebygd Tfn växel: Fax: E-post: kommunen@bollebygd.se

154 Rapport 1 (6) Dnr : KS2015/76 Intern kontroll 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

155 2 (6) Innehållsförteckning 1. Inledning Kommunstyrelsen Registrering av frånvaro/semester Systemsäkerhetsdokumentation Uppföljning av systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Tillbud och arbetsskador Avtalstrohet Barn- och utbildningsnämnden Kränkningar och trakasserier Skolpliktsbevakning Omsorgsnämnden Kontering i ekonomisystemet Följsamhet till rutin för avvikelsehantering enligt SoL/LSS Uppföljning av rekrytering av timavlönade Verkställa biståndsbeslut Sammanfattning...6

156 3 (6) 1. Inledning Kommunfullmäktige antog reglemente för intern kontroll. Reglementet syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll. Enligt reglementet ska de enskilda nämnderna tillse att en organisation upprättas för den interna kontrollen och att regler och anvisningar för den interna kontrollen antas. Nämnderna ska årligen utifrån en risk- och väsentlighetsanalys upprätta en intern kontrollplan. Denna rapport visar redovisning av prioriterade områden för intern kontroll år 2014 från respektive nämnd. 2. Kommunstyrelsen 2.1 Registrering av frånvaro/semester Uppföljning av uttagen semester har gjorts genom att personalavdelningen tagit fram rapport med uttagen semester för samtliga anställda där uttagen semester per medarbetare har jämförts med aktuell semesterrätt. Några avvikelser har uppmärksammats men efter uppföljning av dessa har rapporteringen visat sig korrekt. 2.2 Systemsäkerhetsdokumentation Kommunstyrelseförvaltningen har under året påbörjat arbetet med att upprätta systemsäkerhetsdokumentation för alla samhällsviktiga system. Det har skett i samverkan med informationssäkerhetssamordnarna (säkerhetssamordnare och IT-strateg) och systemförvaltare. Vid årsskiftet hade 18 system analyserats och dokumenterats. Det återstår ett fåtal system, 4-5 stycken, som kommer att analyseras under våren Arbetet med systemsäkerhetsdokumentation har varit omfattande och tidskrävande arbete men det har gett ökad kunskap och större insikt i hur känsliga och sårbara kommunens system är och framtagandeprocessen är därför minst lika viktig som dokumentationen i sig. 2.3 Uppföljning av systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Kontroll har gjorts via protokoll från FSG samt CSG där det framgår att uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet har skett. 2.4 Tillbud och arbetsskador Vid den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet i FSG och CSG konstaterades vissa brister vad gäller följsamhet till rutinen kring tillbud och arbetsskador. Det är främst uppföljningen som upplevs ofullständig, men även informationen till de fackliga organisationerna behöver förbättras. Uppföljning av tillbud och arbetsskador har hittills genomförts på FSG och CSG-nivå, men kommer från och med 2015 att genomföras i skyddskommittéer på samtliga samverkansnivåer. En mer grundläggande dokumentation kring åtgärder kommer att ske. 2.5 Avtalstrohet Ekonomiavdelningen har granskat kommunens avtalstrohet. Granskningen har skett utifrån att följande avtalsområden har granskats: livsmedel, arbetskläder, kontorsmaterial och drivmedel. Granskningen har gjorts genom stickprov och antalet fakturor som har kontrollerats är 98 st.

157 4 (6) Nedan redovisas hur avtalstroheten ser ut efter granskningen: Livsmedel 96 procent Arbetskläder 28 procent Kontorsmaterial 82 procent Drivmedel 87 procent Det framkommer att det framför allt finns brister inom området arbetskläder. Efter vidare kontroller framkommer att orsaken till att inte avtalsleverantör har använts är okunskap om vilken avtalsleverantör som kommunen har tecknat avtal med. Kommunstyrelse-förvaltningen kommer under 2015 att arbeta med att göra informationen om aktuella leverantörer mer lättillgänglig samt att satsa på utbildning inom upphandlings-och inköpsområdet. 3. Barn- och utbildningsnämnden 3.1 Kränkningar och trakasserier Samtliga enheter har en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Totalt anmälda krängningar under året 2014 = 37 st Eriksgårdens förskola = 3 Bollebygdskolan F-6 = 27 Töllsjöskolan F-6 = Skolpliktsbevakning På Bollebygdskolan 7-9 fanns det fyra elever som inte var i skolan i början av året. Nu är den elev som hade hemundervisning på Krafthuset nästan helt tillbaka i skolan och har alla ämnen förutom idrott. En annan elev får undervisning i alla ämnen på heltid i den grupp som finns på Krafthuset samt kommer ner till skolan en gång i veckan för att få NO-laborationer. Det är två elever som är hemma på grund av psykosociala problem varav en görs en utredning på just nu av skolans psykolog. När utredningen är klar ska undervisning startas på Krafthuset och den andra eleven har pågående kontakt med kurator samt lärare som har undervisning via Skype. En elev flyttade hit i höstas. Eleven har en posttraumatisk sjukdom och står under behandling av BUP. Hen har undervisning på kvällarna. IFO finns med som samarbetspartner och förhoppningen är att få ut hen på aktiviteter framöver.

158 5 (6) 4. Omsorgsnämnden 4.1 Kontering i ekonomisystemet Kontroll har gjorts av externa leverantörsfakturor och dess kontering. Totalt finns verifikationer till ett belopp av 47,0 mkr. Av dessa har dels de 20 fakturor med högst belopp kontrollerats (total summa 9,1 mkr) dels har 50 andra fakturor kontrollerats spritt på varje enhet (motsvarar 0,7 mkr). Urvalet av dessa 50 har varit främst slumpmässigt men en del fakturor har också valts ut efter att man vid en snabb blick har kunnat misstänka feltolkningar. Totalt urval motsvarar 1,6 procent av alla fakturakonteringar inom nämnden. Av de 70 kontrollerade fakturorna har 14 en anmärkning. Det vanligaste felet är felaktigt konto (11st). Oftast har man använt köpt huvudverksamhet då man istället skulle använt ett konto i klass 6 eller 7. Övriga fel är felaktig motpart eller verksamhet. Med anledning av relativt många anmärkningar så bör detta följas upp under Vissa utbildningsinsatser kan behövas. 4.2 Följsamhet till rutin för avvikelsehantering enligt SoL/LSS Kontrollmoment: Genom stickprov kontrollera att rapporterade avvikelser hanteras korrekt. Hanteringen av avvikelserna ska vara ett led i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Internkontrollen har genomförts vid område funktionsnedsättning, demensboendet, somatiskt boende och hemtjänst mellan den 26 november och 5 december Kontrollen visade att nedskrivna formaliserade rutiner saknas på samtliga enheter. Däremot finns en informell rutin/arbetssätt för hur avvikelser hanteras som är likartad i de olika verksamheterna. Detta fungerar bra: Personalen rapporterar avvikelser och använder korrekt rapportmall. Enhetscheferna har ett kvalitetsförbättrande förhållningssätt till de avvikelser som inkommer Följande brister har synliggjorts: Systematisk registrering och sammanställning av avvikelserna saknas. Analys över tid genomförs inte. Rapportering till ansvarig nämnd sker inte. Felaktig rapportering av avvikelser sker (exempelvis kan utebliven insats felaktigt rapporteras som avvikelse även när den enskilde själv avböjt insatsen). 4.3 Uppföljning av rekrytering av timavlönade Rekryterande chef inom äldreomsorgen ska enligt gällande rutin genomföra uppföljningssamtal med de timvikarier som anställs i förvaltningen. Syftet med samtalet är att stämma av hur den anställde upplever sitt arbete och hur det fungerar på arbetsplatser. Av de 22 timvikarier som har anställts inom äldreomsorgen under året har avstämningssamtal hållits med 13 personer. Samtliga timvikarier som erhållit samtal har upplevt det som positivt. 4.4 Verkställa biståndsbeslut Kontrollmoment: Kontrollera att biståndsbeslut verkställs i tid.

159 6 (6) Verksamheterna har tre månader på sig att verkställa beslut om beviljad insats. Alla beslut som inte verkställs inom föreskrivna tre månader, eller beslut där avbrott uppstår i verkställighet, ska rapporteras till IVO kvartalsvis. Följande gäller för verkställighet under 2014: Samtliga beslut enligt SoL har verkställts inom tre månader. Inga avbrott i verkställighet har rapporterats. 14 beslut enligt LSS har inte verkställts inom tre månader. 5 avbrott i verkställighet har rapporterats. De flesta beslut som inte verkställts i tid eller har avbrutits avser biträde av kontaktperson och avlösarservice i hemmet. Kontrollen visar att det finns anledning för bildnings- och omsorgsnämnden att kvalitetssäkra rutinerna kring rekrytering av kontaktpersoner och avlösare inom LSS. 5. Sammanfattning Samtliga områden i nämndernas respektive internkontrollplan för 2014 har följts upp och redovisats. Redovisningar visar på områden där det fungerar väl men samtidigt områden där det finns brister och behov av förbättringar. Kommunstyrelsen saknar inom vissa områden en tydligare redovisning och analys av resultatet samt beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas för att nå förbättring. Det kan även konstateras att genom att endast följa upp internkontrollplanen i samband med årsredovisningen minskar möjligheten att få med eventuella förbättringsåtgärder i nästkommande års verksamhetsplan. Med anledning av detta kommer uppföljning av internkontrollplanen fortsättningsvis även ske i samband med uppföljning i augusti (delårsbokslut).

160 Ärende 8 Revisionsberättelse och beviljande av ansvarsfrihet för 2014, Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder

161

162 Ärende 9 Årsredovisning 2014 för Bollebo, Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder

163 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Datum Sida 1(1) 57 KS2015/84 Årsredovisning 2014 för Bollebo, Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder Styrelsen för Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder har till kommunfullmäktige överlämnat årsredovisning 2014 för godkännande. Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder visar får år 2014 ett överskott på 4,0 miljoner kronor. Enligt stadgarna för stiftelsen ska kommunfullmäktige före utgången av juni månad fatta beslut om stiftelsens årsredovisning. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 för Bollebo, Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Årsredovisning 2014 Bollebo, Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder Beslut Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisning 2014 för Bollebo, Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder till kommunfullmäktige för godkännande. Skickas till: Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande

164 Tjänsteskrivelse 1 (1) Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare Susanne Glans Ekonomichef susanne.glans@bollebygd.se Dnr : KS2015/84-1 Kommunfullmäktige Årsredovisning 2014 för Bollebo, Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder, tjänsteskrivelse Beskrivning av ärendet Styrelsen för Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder har till kommunfullmäktige överlämnat årsredovisning 2014 för godkännande. Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder visar får år 2014 ett överskott på 4,0 miljoner kronor. Enligt stadgarna för stiftelsen ska kommunfullmäktige före utgången av juni månad fatta beslut om stiftelsens årsredovisning. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 för Bollebo, Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Årsredovisning 2014 Bollebo, Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisning 2014 för Bollebo, Stiftelsen Bollebygds hyrsbostäder till kommunfullmäktige för godkännande. BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Susanne Glans Ekonomichef Skickas till: Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185 Ärende 10 Årsredovisning 2014 för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund

186 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Datum Sida 1(1) 79 KS2015/85 Årsredovisning 2014 för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundsdirektionen för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund har fastställt och beslutat överlämna årsredovisning 2014 till medlemskommunerna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Revisionsberättelse för år 2014, Årsredovisning 2014, Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. - Protokollsutdrag, direktionen Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2014 för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund samt beviljar förbundsdirektionen ansvarsfrihet för Skickas till: Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande

187 Tjänsteskrivelse 1 (1) Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare Maria Rangefil Kanslichef maria.rangefil@bollebygd.se Dnr : Kommunfullmäktige Årsredovisning 2014 för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, tjänsteskrivelse Beskrivning av ärendet Förbundsdirektionen för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund har fastställt och beslutat överlämna årsredovisning 2014 till medlemskommunerna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Revisionsberättelse för år 2014, Årsredovisning 2014, Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. - Protokollsutdrag, direktionen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2014 för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund samt beviljar förbundsdirektionen ansvarsfrihet för BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Maria Rangefil Kanslichef Skickas till: Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

188

189 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2014

190 Året som gått I spåren av pågående klimatförändringar ser vi allt fler extrema vädersituationer. Under 2014 noterades flera rekord i Sverige, bland annat hade Falun 35,1 grader varmt den 4 augusti. Ett annat rekord sattes i juli månad med ca registrerade blixtnedslag i landet. Efter en period med torka och barmark i januari månad startade en brand i Laerdal Norge som fick förödande konsekvenser för samhället. Branden startade i buskvegetation och spred sig mycket snabbt i den starka vinden och antände 35 hus. Flera hundra personer fick föras till sjukhus för vård, som tur var utan svårare skador. All el och teleförsörjning till samhället var helt avbruten under flera dagar. Den 31 juli startade en skogsbrand i Västmanland. Till en början betraktades den som en ordinär skogsbrand men som med hänsyn till extrema väderförhållanden utvecklades till Sveriges största skogsbrand genom tiderna. Vid branden omkom en man och en person brännskadades mycket svårt, ca 25 hus brann ner eller eldhärjades och ca ha skog brandskadades. Tjugofem brandmän från SÄRF tillsammans brandpersonal från hela landet deltog i denna omfattande räddningsinsats. Nästan samtidigt med branden i Västmanland drabbades Halland av mycket svåra översvämningar där flera bostadsområden fick evakueras. Detta är några av de oönskade händelser som kan kopplas till extrema vädersituationer Händelserna visar vikten av att SÄRF tillsammans med sina medlemskommuner stärker sin planering för att bättre stå rustade inför framtiden. Verksamheten 2014 är planerad efter handlingsprogram med dess ambitionsnivå och övergripande mål. Planerade verksamhetsmål för 2014 är i stort genomförda är sista året på denna mandatperiod. Det innebär att några förtroendevalda lämnar Direktionen för att göra plats för nyvalda. Vi tackar ledamöter som lämnar oss för det arbete och den entusiasm som de visat för SÄRF. Avslutningsvis vill vi tacka alla medarbetare för ett gott arbete och för att ni på ett engagerat sätt tar er an utvecklingen av vårt förbund. Kjell Classon Ordförande Sven-Åke Josefsson Räddningschef

191 Innehåll Ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla 4 Uppdrag Förebygga Räddningsinsatser Uppföljning Stöd till kommunerna Verksamhet Förebyggande Samhällsplanering Bygglov Rådgivning och information Tillsyn Olycksuppföljning Automatiska brandlarm Sotning och brandskyddskontroll Övrigt säkerhets- och trygghetsarbete Medlemskommunernas krisberedskap Extern utbildning Barn och unga Insats och beredskap Rekrytering IVPA Lokaler Insatser under 2014 En av årets händelser Insatsstatistik Karta över SÄRF 15 Personal 16 Ny organisation Förändrad beredskapsorganisation Heltidspersonal RiB-kårer Räddningsvärn Jämställdhet Arbetsmiljö Företagshälsovård TABELLER Antal anställda Tidsanvändning för heltidsanställd personal Inarbetad tid Personalstatistik Lönekostnader inkl. PO fördelat per område Ekonomi 20 Årets resultat Intäkter Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Medlemsavgifter Avskrivningar och investeringar Redovisningsprinciper TABELLER Nyckeltal Ägarandel Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter 2014 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2014 Foto: Caroline Olausson

192 Ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla Dygnet runt, 365 dagar om året, finns vi för invånarnas säkerhet och upprätthåller beredskap för att hantera olika typer av olyckor. Vi är omkring 500 anställda och tillsammans arbetar vi för att nå visionen om ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla. 4 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF, är ett kommunalförbund som organiserar och driver räddningstjänst i sex kommuner: Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Uppdrag Vi har i uppdrag att förhindra och minska konsekvenserna av olyckor hos alla som bor, verkar och vistas i vårt område. Vi arbetar före, under och efter olyckor och kriser genom att: Informera Vi informerar, utbildar och kommunicerar för att förebygga oönskade händelser och skapa ett tryggare samhälle. Stödja Vi stödjer våra medborgare och kommuner i skyddet mot olyckor och kriser. Hantera Vi genomför insatser vid risker, olyckor och kriser för att rädda och skydda människor, egendom och miljö. Utveckla Vi deltar i utvecklingen av samhällets trygghets- och säkerhetsarbete samt utvecklar vår egen förmåga. Vår organisation är anpassad för att driva och stödja räddningstjänstuppdragets fyra skeden. Nedan beskrivs dessa allmänt för att i efterföljande delar mer ingående beskriva vad som hänt under Förebygga Räddningstjänstens förebyggande arbete fokuserar på information, rådgivning, utbildning och tillsyn. Uppdraget tillgodoser lagstiftningens krav på skydd, säkerhet och trygghet i samhället på lokal nivå. Arbetet bygger på nära samverkan med medborgare, näringsliv samt medlemskommunerna och bedrivs med ett medvetet samhällsperspektiv. Exempel på uppgifter är risk- och sårbarhetsanalyser, medverkan i samhällsplaneringen, utbildning till olika målgrupper samt råd och information till enskilda. Räddningsinsatser Uppgiften innebär att upprätthålla beredskap för att dygnet runt kunna utföra räddningsinsatser vid bränder eller andra olyckor. Arbetet innebär att utveckla och vidmakthålla kompetens, metoder och tekniska resurser för att vara väl förberedda för räddningsinsatser samt att kunna lämna stöd till kommunerna vid kris. Övning och utbildning är därför en del av varje arbetspass för personal i utryckande tjänst.

193 Uppföljning För att optimera verksamheten och möta riskbilden i samhället har vi behov av att identifiera, dokumentera och analysera enskilda risker, tillbud och olyckor. Uppföljning innebär att lära av inträffade olyckor och räddningsinsatser för att undvika upprepningar och ta tillvara erfarenheter både i det olycksförebyggande arbetet och i de insatsoperativa beredskapsförberedelserna. Stöd till kommunerna Stödet innebär att biträda medlemskommunerna vid svåra samhällsstörningar eller extraordinära händelser. Det kan ske genom samverkan och stöd med räddningstjänstens kompetens och resurser. 5

194 Verksamhet 2014 SÄRF har under 2014 anpassat sin verksamhet till en ny beredskapsorganisation. I övrigt har vi fokuserat på att utveckla vår verksamhet enligt de mål som är fastställda i vårt handlingsprogram. 6 Förebyggande Vårt förebyggande arbete sker på bred front och vi försöker ständigt anpassa och förbättra formerna. Under året har mycket energi lagts på att komma närmare medborgaren och stärka den enskildes förmåga samt att följa upp verksamhetsplaneringen och effektivisera handlingstiderna. Samverkan är en viktig faktor i det förebyggande arbetet. Samhällsplanering Under 2014 har arbetet med samhällsplanering blivit en självständig delprocess, vilket lett till ett ökat och bättre samarbete med planavdelningarna i medlemskommunerna. SÄRF har börjat delta på fler plansamråd tidigt i processen, vilket innebär att det är lättare att reducera risker som medborgarna kan utsättas för. Bygglov Vi har genomfört utbildning för alla förbundets byggnadsinspektörer och handläggare i brandskyddsfrågor vid enklare bygglovsärenden. Detta har bidragit till ett närmare samarbete med medlemskommunernas byggnadsnämnder. Rådgivning och information Antalet ärenden som rör frågor från allmänheten kring brandskydd har ökat i jämförelse med föregående år. Frågor- na handlar framför allt om förvaring av brännbart material i trapphus, utrymningsfrågor, brandvarnaranvändning, handbrandsläckare samt förvaring av brandfarlig vara i hemmet. Den operativa personalen genomförde bland annat uppskattade hembesök i bostadsområden med en statistiskt högre förekomst av bostadsbränder, tillsynsbesök på badplatser samt andra informationskampanjer under året. Tillsyn Under 2014 har 163 tillsyner enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) utförts. Större delen av årets tillsynsarbete har inriktats mot samlingslokaler med serveringstillstånd och ungefär 50 verksamheter har besökts på detta tema. Tillsynsbesök även genomförts på bland annat 10 vårdboenden, 25 badplatser och 20 förskolor/skolor. Tillsynsbesök har även genomförts i flerbostadshus, inom ramarna för ett projekt där de boende också informerades om brandsäkerhet och fick sin brandvarnare kontrollerad. Sedan 2011 har SÄRF hanterat tillstånd för brandfarliga och explosiva varor och tog under 2014 över hela hanteringen. Före årsskiftet hade respektive samhällsbyggnadsförvaltning hand om diariehantering och fakturering. Bedömningen är att det fullständiga övertagandet har effektiviserat handläggningen. Totalt slutfördes 94 av de 122 tillstånd för brandfarlig vara som inkom under Antalet tillstånd för explosiv vara

195 uppgick till 30 stycken, 25 av dessa slutfördes under året. För att säkerställa att hantering och förvaring sker på ett säkert sätt utför SÄRF även tillsyn i verksamheter där brandfarlig- eller explosiv vara hanteras. Under 2014 har tematillsyner genomförts hos fyrverkeriförsäljare och på bensinstationer. Olycksutredning Våra olycksutredningar består av två delar, dels vad som orsakat olyckan och dels hur räddningsinsatsen gick. Att följa upp våra insatser och ta tillvara på erfarenheter, både bra och mindre bra, är en del i vår strävan att ständigt bli bättre. Under 2014 genomfördes 12 olycksutredningar utöver den vanliga insatsrapporteringen. Nytt för året var att vi gick från en till två olycksutredare på deltid. Nya riktlinjer för insatsuppföljning togs fram för att bli antagna till bostäder besökte vi för att informera om brandskydd under 2014 Automatiska brandlarm SÄRF arbetar med utveckling och hantering av automatlarmsfrågor. Det gäller arbete med allt från kundkontakt, utbildning av egen personal till återkoppling av larm. Under året anslöts ca 30 nya larmanläggningar till SÄRF, totalt var 747 larmanläggningar anslutna under Sotning och brandskyddskontroll I förebyggande syfte sker sotning och brandskyddskontroll av fasta förbränningsanordningar samt imkanaler i restauranger och storkök. SÄRF ansvarar för att detta görs, men det praktiska arbetet utförs av entreprenörer. Under 2014 har nytt avtal för Tranemo kommun tecknats med skorstensfejarmästare Dick Hålldén, som också har ansvaret i Marks kommun. Ny taxa har arbetats fram och beslutats för Bollebygd, Borås, Svenljunga och Ulricehamn. 7

196 Vi har utbildat över skolelever i brandkunskap under Övrigt säkerhets- och trygghetsarbete Vi deltog, i mindre utsträckning än förväntat, i nätverksträffar tillsammans med säkerhetssamordnarna i Sjuhäradskommunerna. Vi medverkade i viss utsträckning i kommunernas säkerhets- och trygghetsarbeten, till exempel genom deltagande i lokala brottsförebyggande råd, POSOM-grupper och arbete med sociala risker. Vi deltar i samverkansprojektet Borås Rent och Snyggt tillsammans med Borås Stad, Borås Energi och Miljö, AB Bostäder och polisen. Inom projektets ramar drivs Mobile Info Center vars syfte är att nå invandrargrupper med samhällsnyttig information så som brandsäkerhet och avfallshantering. Vi har nyttjat Mobile Info Center för att sprida information i områden som drabbats av anlagda bränder under året.

197 SÄRF har ett avtal med Borås Stad som rör en administratörstjänst för Civilförsvarsförbundet. Civilförsvarsförbundet ansvarar för utbildningen av Borås Stads Frivilliga Resursgrupp, FRG. Frivilliga Resursgruppens uppgift är att finnas till hands för kommunen och räddningstjänsten när de ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen. Det kan till exempel vara vid en stor olycka eller brand, plötslig översvämning eller annan så kallad extraordinär händelse. Under året har FRG övat på upprättande av stab och bandvagnskörning med personal från SÄRF. Civilförsvarsförbundet har drygt 220 medlemmar i Borås och FRG har omkring 35 medlemmar. Medlemskommunernas krisberedskap Varje kommun har ett ansvar att kunna motstå små som stora störningar och att förbereda sin krisorganisation inför allvarliga händelser i kommunen. SÄRF har avtal med Borås Stad, Marks kommun och Ulricehamns kommun för att leverera tjänsten säkerhetssamordnare. I tillägg har SÄRF avtal med alla medlemskommuner om tjänsten Krisberedskapssamordnare. Denne bistår kommunernas säkerhetssamordnare med bland annat utbildningar och övningar och medverkar i arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Extern utbildning Vi bedriver utbildning på en rad olika sätt för att öka förmågan hos individer och grupper att hantera risker. Vi möter årligen många personer i utbildningssituationer som rör alltifrån brandkunskap till sjukvård och vi utbildar även andra räddningstjänster, bland annat i släckmetoder. Vi har mött och utbildat personer i alla åldrar under Dock har intresset, både för kundfinaniserade- och samhällsfinansierade utbildningar, minskat under året. Sedan 2013 har vi avtal med Tranemos och Ulricehamns kommuner gällande utbildning av deras personal i brandskydd och hjärt-lungräddning. Avtal träffades även med Svenljunga kommun under Barn och unga SÄRF samarbetar sedan ett par år med Navet Science Center. Vi har tillsammans tagit fram ett koncept som riktar sig till elever i årskurs 5-6. Brandkunskap vävs in i en historia där eleverna får agera brandtekniker med syftet att motverka anlagda bränder och öka medvetenheten kring en brands konsekvenser. Under 2014 har 225 sådana utbildningar genomförts. Vår personal har besökt omkring 60 förskolor och skolor i vårt område. Flera av dessa besök har gjorts i samband med anlagda bränder där vi medverkat i uppföljning med elever och skolledning. De återkommande aktiviteterna Brandman för en dag och Brandman på turné hölls sommaren Brandman för en dag riktar sig till ungdomar i åldrarna år. De får prova på moment som ingår i brandmannayrket på vår övningsanläggning, bland annat med syfte att förebygga anlagda bränder. Brandman på turné riktar sig till en bred allmänhet. Prova-på-stationer med brandsläckning och hjärt-lungräddning arrangerades på flera publika platser runt om i förbundet. Två brandmän och ett antal sommarjobbande ungdomar höll i verksamheterna som genomfördes parallellt. 9

198 10 Vi driver verksamheten Människan bakom uniformen, MBU, och tillsammans med polis, ambulans och Borås Stad. I MBU får ungdomar mellan år, under nio veckor, en inblick i blåljusyrkenas vardag och lära känna människan bakom uniformen. Syftet är bland annat att slå hål på fördomar och verka brottsförebyggande. Två omgångar genomfördes under 2014 och verksamheten kommer att fortsätta under Insats och beredskap Vår operativa personal är utbildad, övad och förberedd för att kunna agera vid en mängd olika uppdrag. Under året har vi genomfört de beslut gällande besparingar som togs Antal personer i beredskap har gått från 94 till 87 och nedskärningar har gjorts vid RiB-kårerna i Fritsla, Skene, Torestorp och Trädet. Detta har medfört att vi i större utsträckning arbetar med FIP, Första Insatsperson, och offensiva enheter. Bemanningsreserven vid Borås heltidskår minskades också med en tjänst. Rekrytering Den största delen av beredskapsförlagd utryckningspersonal inom SÄRF består av RIB-personal, räddningstjänstpersonal i beredskap. Det har under flera år varit svårt, att på flera orter, fylla det rekryteringsbehov som finns. Vi försöker hela tiden att hitta nya vägar för att lyckas bättre med rekryteringen och är även flexibla med tjänstgöringen för att tillgodose krav från bland annat arbetsgivare. Trots detta har vi orter med en hög arbetsbelastning på befintlig personal och vi har vid ett par tillfällen tvingats gå ner i bemanning för att skapa en någorlunda hållbar arbetssituation. IVPA Fjorton av våra stationer, varav två räddningsvärn, åker idag på så kallade IVPA-larm (I väntan på ambulans). Under 2014 sades avtalet med Södra Älvsborgs Sjukhus upp och förhoppningen är att det snart kommer ett gemensamt avtal gällande IVPA i hela Västra Götaland. I avvaktan på avtalet har direktionen beslutat att SÄRF ska fortsätta att åka på IVPA-larm enligt tidigare avtal. Lokaler Kontinuerligt underhållsarbete har genomförts på förbundets 24 brandstationer samt övningsanläggningen Guttasjön. Brandstationen i Horred har under en längre tid haft problem som bland annat medfört att byggnaden har satt sig och som en följd av detta blivit ansatt av fukt med påföljande mögelproblem. SÄRF har tillsammans med Marks kommun, som fastighetsägare, inlett arbete med att få till stånd en byggnation av en ny brandstation. Under 2014 har ett investeringsbeslut fattats och det finns pengar avsatta i budgeten för Insatser under 2014 Antalet larm under 2014 var stycken. Det är något färre än föregående år då förbundet hade larm. Den vanligaste larmtypen är Automatlarm ej brand som står för omkring 25 % av det totala antalet larm. Det är en hög siffra som i stort sett legat på samma nivå under de senaste åren. IVPA, I väntan på ambulans, är en annan vanlig larmtyp. Under 2014 larmades SÄRF 544 gånger, vilket är en av de högsta siffrorna sedan vi inledde samarbetet med Ambulanssjukvården Dock har antalet stationer som åker på IVPA-uppdrag blivit fler och larmkriterier ändrats genom åren vilket gör att det inte går att jämföra utvecklingen enbart sett till antalet larm.

199 En av årets händelser På morgonen torsdagen den fjärde december 2014 var en fullsatt buss med 57 passagerare på väg till en julmarknad i Köpenhamn. På riksväg 27, några kilometer söder om Tranemo, körde bussen över i motsatt körfält och fortsatte ner i dikeskanten där den välte. I samband med avåkningen avled en passagerare och flera skadades. Klockan 07:18 inkom larm om trafikolycka till räddningstjänsten. Först på plats var styrkor från RiB-kårerna i Tranemo, Limmared och Svenljunga. Dessa enheter började med att evakuera bussen, framtill genom påstigningsdörren och baktill genom bakrutan som hade krossats. Allteftersom fler enheter anlände byggdes skadeplatsorganisationen på. En sektorindelning upprättades, Sektor fram och Sektor bak. Totalt deltog 11 enheter med 25 räddningstjänstpersonal i arbetet på skadeplats. Evakueringsmöjligheterna förbättrades genom att en taklucka på bussen togs upp samt att framrutan på bussen sågades upp. Omhändertagandet av passagerarna organiserades så att räddningstjänsten fortsatte att evakuera bussen medan ambulanspersonalen inledde sjukvårdsarbetet utanför bussen. Drygt 20 minuter in i insatsen hade 48 av de drabbade evakuerats. Utredningar har visat att avåkningen orsakades av att busschauffören drabbats av en hjärnblödning och därmed förlorat medvetandet och kontrollen över bussen. Chauffören avled senare av sina skador. En omständighet som bidrog till skadebilden bland passagerarna var att diket var fyllt med sprängsten som delvis slet upp sidan på bussen och tillsammans med glassplitter från sidorutor träffade passagerare. Två passagerare klämdes fast mellan bussen och marken. De fastklämda togs loss genom klippning och dellyft av bussen. Samtliga var evakuerade ungefär 75 minuter in i insatsen och 90 minuter efter avåkningen. Allvarligt skadade togs till Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS, med ambulans. Lindrigt skadade togs till vårdscentraler med bussar. Olyckan skapade ett stort lednings- och samverkansbehov. För räddningstjänstens del befann sig tre personer som ledningsstöd på skadeplats. Dessa skötte framförallt samverkan med polis och ambulans samt dokumentation. Den inre ledningen stärktes upp med en stab på sex personer. Information, mediehantering och dokumentation hörde till de största uppgifterna att hantera. Räddningstjänsten avslutades klockan 09:40. Direkt efter insatsen hölls kamratstödjarsamtal för personalen på Tranemo brandstation. Erfarenheterna från insatsen är många. Responsen från drabbade, polis och ambulans har överlag varit mycket positiv. Några av de framgångsfaktorer som identifierats är; tidig relevant information om olyckan, föredömligt agerande bland drabbade och allmänhet som hjälpt till, inre och yttre ledning som tidigt stärktes upp, genomförda övningar på tung räddning samt samverkansövningar med polis och ambulans. 11

200 Antal skadehändelser i SÄRF Notera Marks kommuns inträde Antal bostadsbränder Insatser vid trafikolyckor Serie

201 Antal larm fördelade på vanligt förekommande insatser Automatlarm, ej ej brand I I väntan på på ambulans Trafikolycka Brand, ej ej i i byggnad Brand i i byggnad Förmodad brand Annan olycka/tillbud Hjälp Hjälp till till ambulans Annat uppdrag Förmodad räddning Nödställd person Annan vattenskada Utsläpp av farligt ämne Nödställt djur Hiss, ej nödläge Borås Översvämning vattendrag Övrigt Drunkning/tillbud Mark Stormskada Inbrottslarm Hjälp till polis Ulricehamn Falsklarm brand Sjukvård under delegation Trygghetslarm Tranemo Falsklarm räddning Antal insatser per medlemskommun Svenljunga Bollebygd

202 14

203 Karta över SÄRF Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds geografiska yta är stor och med olika miljöer; tätort, byar, landsbygd och industrier. Vår fordonspark och utrustning håller hög standard och dimensioneringen möjliggör både kraftansamling och hantering av flera insatser samtidigt. Avtal med omgivande räddningstjänster är också ett sätt att säkra insatsförmågan i delar av förbundet. Töllsjö Hedared Borgstena Fristad Dalsjöfors Borås Hökerum Trädet Ulricehamn Liared Bollebygd Vegby Viskafors Länghem Dalstorp Sätila Skene Fritsla Svenljunga Limmared Tranemo Horred Torestorp Mjöbäck Heltidskår RiB-kår Räddningsvärn 15

204 Personal SÄRF strävar efter att vara en hälsofrämjande arbetsplats. Som ett led i vårt arbetsmiljöarbete har vi under året infört en ny alkohol- och drogpolicy och genomfört riskanalyser inom ett antal områden. Året har även präglats av arbete med att bemanna vår organisation. Ny organisation SÄRF:s nya organisation genomfördes fullt ut från och med 1 januari Organisationen förändrades då till att innehålla tre områden; Insats och beredskap, Skydd och samhälle samt Administration och service. Förändrad beredskapsorganisation Direktionen tog i december 2013 beslut om förändringar i SÄRF:s beredskapsorganisation. Beslutet innebar att beredskapsstyrkan minskades vid förbundets RIB-stationer i Fritsla, Skene, Torestorp och Trädet. Bemanningsreserven vid Borås heltidskår minskades med en tjänst. Förändringarna trädde i kraft och har kunnat genomföras med naturlig avgång och schemaförändringar. Heltidspersonal Under året har 8 personer avgått och 5 personer nyanställts vid våra heltidskårer och bland dagtidspersonalen. Vid årsskiftet fanns 130 anställda. Personalomsättningen var 6,15 % och sjukfrånvaron 2,77 %. RiB-kårer Under 2014 har 26 personer avgått och 15 personer nyanställts vid våra kårer med räddningstjänstpersonal i beredskap, förkortat RiB. Vid årsskiftet fanns 292 anställda. Personalomsättningen var 8,90 % och sjukfrånvaron för samtlig RiB-personal uppgick till 1,78 %. Rekryteringssvårigheter finns på ett flertal kårer inom SÄRF och tendensen är likadan över stora delar av landet. För att Antal anställda Personalgrupp Ledning, administration, förebyggande, utbildning, drift Heltidsanställd utryckningspersonal, Borås heltidskår Heltidsanställd utryckningspersonal, Skene heltidskår Insatsledare stationerade i Borås Insatsledare, dagtid med beredskap, stationerade i Skene Räddningstjänstpersonal i beredskap fördelade på 17 kårer Personal i räddningsvärn fördelade på sex orter Totalt

205 förbättra rekryteringsunderlaget har vi bland annat använt oss av riktade utskick, radioreklam och öppet hus på ett antal orter. Vi har även informerat personalcheferna vid SÄRF:s medlemskommuner för att främja kommunalt anställdas möjligheter att även arbeta som brandman i beredskap. Som ett led i att locka fler till yrket finns möjlighet till praktik. Under året har tio personer genomfört praktik på åtta av våra RiB-kårer. Fem av dessa anställdes efter avslutad praktik under 2014, två har sökt tjänster för tillträde Räddningsvärn Vi har sex räddningsvärn där totalt 61 personer ingick vid årsskiftet. Räddningsvärnen finns i Borgstena, Hedared, Hökerum, Liared, Länghem och Töllsjö. På varje ort ingår normalt personer i räddningsvärnet. Det har inte varit någon personalomsättning under året. Jämställdhet Räddningstjänsten verkar för att kunna rekrytera fler kvinnor till befattningar i utryckningstjänst. Erfarenheterna av kvinnor i verksamheten är positiv och yrket lämpar sig lika bra för kvinnor som för män. SÄRF har vid årsskiftet 13 kvinnor anställda som brandmän i beredskap och en kvinna anställd vid Skene heltidskår. Inom övriga personalkatergorier är 13 kvinnor anställda. Vi ser gärna fler kvinnliga sökande till de tjänster som kontinuerligt blir lediga inom alla kategorier. Arbetsmiljö Elva arbetsskador har anmälts under året. Merparten av dessa inträffade i samband med räddningsinsats, fysisk träning och övning. En tillbudsrapport ska skrivas då något inträffat som inte denna gång medfört personskada men som ska återgärdas för att undvika skador i framtiden. Tre tillbud anmäldes under Hösten 2013 inleddes arbete med att utarbeta riskanalyser inom flertalet områden. Arbetet har fortsatt under 2014 och ett antal analyser, bland annat gällande stillasittande arbete, skärsläckare och psykisk påfrestande larm, är klara. Provtagning avseende alkohol och droger har genomförts vid alla nyanställningar under året. Sedan september 2014 genomför personal anställda vid Borås och Skene heltidskårer samt dagtidspersonal alkoholtestning vid varje arbetspass. Under september till december har 120 stycken slumpmässiga alkoholkontroller genomförts på personal vid RiB-kårer och räddningsvärn. Företagshälsovård SÄRF har sedan 2011 avtal med Avonova Hälsa AB. I avtalet ingår främst hälsoundersökningar enligt AFS för personal som ska utföra rök- och kemdykning samt förebyggande hälsoinsatser. Under 2014 gjordes en upphandling för perioden Avtalet, med möjliget till förlängning ytterligare ett år, tilldelades Avonova Hälsa AB. 17

206 Tidsanvändning för heltidsanställd personal Schemalagd tid i timmar i % i timmar i % i timmar i % Schemalagd tid , , ,00 Frånvaro Semester , , ,75 Sjukdom och rehabilitering , , ,67 Föräldrarledighet , , ,62 Vård av sjukt barn 549 0, , ,33 Komptid, uttag 139 0, , ,09 Förskjuten arbetstid, uttag 313 0, , ,18 Annan ledighet , , ,31 Summa frånvaro , , ,96 Återstår arbetad tid , , ,04 Arbetad tid utöver schema Övertid larm Övertid personalbrist Övertid övrigt Förskjuten arbetstid utbildning Förskjuten arbetstid övrigt Fyllnadstid Summa arbetad tid utöver schema Totalt arbetad tid Utbetald övertid i tkr (exkl PO) Inarbetad tid Antal Värde tkr Antal Värde tkr Antal Värde tkr Sparade semesterdagar Komptid, timmar Flextid, timmar Förskjuten arbetstid, timmar Inarbetad skuld till personalen

207 Personalstatistik Antal anställda innefattar tillvidareanställda och långtidsvikarier. algrupp Avgångar och nyanställda omfattar endast tillsvidareanställningar Borås och Skene heltidskårer samt dagtidspersonal Antal anställda varav kvinnor varav män Avgångar under året Nyanställda under året Personalomsättning 6,15% 4,68% 3,75% Sjukfrånvaro 2,77% 2,55% 1,67% Medelålder Borås 43,12 43,06 42,06 Skene 40,95 41,29 42,91 Dagtidspersonal 46,50 46,95 47,08 RiB-personal Antal anställda varav kvinnor varav män Avgångar under året Nyanställda under året Personalomsättning 8,90% 9,38% 8,03% Sjukfrånvaro 1,78% 2,52% 2,46% Medelålder 41,10 40,83 40,46 Lönekostnader inkl. PO fördelat per område Räddningschef och stab Beredskap och insats varav operativ ledning varav Borås heltidskår varav Skene heltidskår varav RiB-kårer varav räddningsvärn Övning och utbildning Teknik Skydd och samhälle Summa Redovisning i tkr 19

208 Ekonomi SÄRF redovisade ett positivt resultat jämfört med budget Under året har vi slutfört ett antal projekt, bl.a. upphandling av företagshälsovård, byte av bank, byte av IT-plattform samt uppgradering av datainstallationer på 15 brandstationer. Årets resultat Bokslutet för 2014 visar ett positivt resultat på 3,2 Mkr (3,2 Mkr), med en omsättning som uppgår till 162,7 Mkr (160,6 Mkr). Intäkter Förbundets intäkter uppgår till 20,3 Mkr och består av uppdragsutbildningar, automatiska brandlarmstjänster, myndighetsutövning och övriga avtalstjänster. Intäkten är något lägre än föregående år, då någon återbetalning från AFA försäkring inte har skett under Jämfört med budget ligger intäkterna på jämn nivå. På plussidan finns dels intäkt avseende kostnadstäckning för SÄRF:s insats vid branden i Västmanland och dels intäkter avseende avtal automatiska brandlarm som är högre än budget. Vår målsättning är att utryckning vid obefogat larm ska minska men detta har inte infriats. På minussidan är intäkt avseende kostnadstäckning för IVPA (I Väntan På Ambulans) lägre än budget då ett avtal för detta ännu inte finns på plats. Personalkostnader Personalkostnader inklusive pension utgör 72,7% av förbundets totala kostnader. Kostnaden för lön och sociala avgifter är 1,7% högre än föregående år. Då ingår ökning enligt genomförd lönerevision men också en minskning på grund av den kostnadsbesparing som beslöts för beredskapsorganisationen under 2013 och som ger utfall under Pensionskostnaden är 2014 åter på en normal nivå efter en kraftig sänkning av kostnaden under 2013 som var hänförlig till en höjning av den prognostiserade åldern för Avtalspension inom Räddningstjänst (SAP-R). Jämfört med budget är kostnaden för personal något lägre. Detta mestadels på grund av vakanta tjänster, framförallt inom RIB-kårer där vi i vissa områden har problem med rekryteringen, men också på grund av att lönerevision för RIB-personal ej genomförts. Pensionskostnaden är också något lägre då nya utbetalningar har blivit lägre än förväntat. Övriga verksamhetskostnader Förbundets övriga kostnader utgörs av kostnader för lokaler, materiel och tjänster. Kostnaden är något lägre än 2013 och mycket lägre än budget. På grund av en ansträngd personalsituation, samt beslut som SÄRF ej rår över, har vissa projekt flyttats framåt i tiden. Bland de projekt som har genomförts finns slutförd upphandling av företagshälsovård, byte av bank, byte av IT-plattform samt uppgradering av datainstallationen på 15 brandstationer. 20

209 Medlemsavgifter Medlemskommunerna ersätter förbundet genom avgifter för att utföra uppdraget enligt handlingsprogrammet. Kommunbidraget är förbundets största intäkt och uppgår till 142,4 Mkr (139,6 Mkr). Detta innebär en bidragsfinansiering av verksamheten på 89,3% (88,9%). Avskrivningar och investeringar Avskrivningskostnaden minskar 2014, delvis beroende på att beslut om en ny avskrivningsplan togs i september Årets investeringar har uppgått till 6,5 Mkr och den största investeringen utgjordes av en ny släckbil med placering på brandstationen i Trädet. Nyckeltal Balanslikviditet 264,8% 247,3% 232,4% 232,3% 237,4% 241,3% Soliditet 29,0% 27,8% 25,5% 25,0% 27,6% 26,8% Rörelsekapital Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav avskrivningar varav pensionskostnader Finansnetto Årets resultat Bidragsfinansiering 89,3% 88,9% 87,9% 89,1% 88,7% 87,9% Arbetskraftskostnad i procent av omsättningen 72,7% 70,8% 71,1% 72,9% 70,5% 66,2% Kommunbidrag Kommunbidrag inkl resultat Kommunbidrag inkl resultat, fast pris 1996* Medelkostnad / invånare 731 kr 722 kr 713 kr 695 kr 673 kr 655 kr Medelkostnad inkl resultat /invånare 714 kr 705 kr 695 kr 699 kr 666 kr 633 kr Medelkostnad inkl resultat /invånare fast pris 1996* 332 kr 340 kr 351 kr 369 kr 367 kr 361 kr *fast pris 1996 räknat med viktat index 50 % AKI 50 % KPI. Ägarandel Bollebygd Borås Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Summa Ägarandel ,08% 49,78% 20,25% 6,12% 6,79% 11,98% 100,00% Kommunbidrag 2014 i tkr Antal invånare Kostnad/invånare i kr kr 21

210 Resultaträkning Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning Kortfristiga fordringar Kassa och bank Omsättningstillgångar Pågående investering Maskiner och inventarier Långfristiga fordringar Anläggningstillgångar Tillgångar Kortfristiga skulder Skulder Eget kapital från föregående år Årets resultat Eget kapital Avsättningar Eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelse Verksamhetens Verksamhetens kostnader kostnader ,8% 3,0% Verksamhetens kostnader ,8% 3,0% 15,6% 15,6% 72,7% 72,7% Personal Material och tjänster Personal Lokaler Material och Avskrivningar tjänster Lokaler Avskrivningar

211 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Realisationsvinst vid försäljning av inventarier Erhållen ränta Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring i rörelsekapital Ökning/minskning av fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 8, Ökning/minskning av långfristig fordran Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av avsättning till pension Förändring av avsättning till särskild löneskatt Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Ökning/minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Figur X Likviditet

212 Redovisningsprinciper Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men som avser redovisningsåret har om de överstigit Kr skuldbokförts och belastat resultatet år Intjänade löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har redovisats som avsättning och förändringen har resultatbokförts. Fordringar äldre än 1 år och som betraktas som osäkra, har bokföringsmässigt avskrivits. Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp med anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar. Förbundets pensionsåtagande följer det centrala avtalet KAP- KL där den individuella delen betalas ut i sin helhet. Särskild avtalspension, efterlevandepension och kompletterande ålderspension inklusive löneskatter redovisas som en pensionsskuld under avsättningar. Särskilda avtalspensionen för brandmän är beräknad på pensionsålder 59,5 år. Pensionsutfästelser före redovisas som ansvarsförbindelse. Not 1 Verksamhetens intäkter Automatiska brandlarm Myndighetsutövning Uppdragsutbildning Avtal Bidrag från EU, AMS mfl Uthyrning lokaler, fordon Teknisk service Övrigt Återbetalning AFA Försäkring avs år 2005 och Realisationsvinst Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Personalomkostnader Pensioner Personalsociala Lokaler Materiel Främmande tjänster Summa Not 3 Avskrivningar enligt plan Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt. Avskrivningstiderna följer i huvudsak RKR:s rekommendationer.

213 Not 4 Kommunbidrag Bollebygd Borås Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Summa Not 5 Finansiella intäkter Intäkter hänförliga till tillgodohavande på Borås Stads internbank. Not 6 Finansiella kostnader Ränta pensionsavsättning Övriga finansiella kostnader Summa Not 7 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader Övriga fordringar Summa Not 8 Investeringar, Pågående investeringar Ingående anskaffningsvärde Omklassificeringar under året Anskaffningar Utgående anskaffningsvärde Not 9 Anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Omklassificeringar under året Anskaffningar Försäljningar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerande avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivning avs investeringsbidrag Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerande avskrivningar Summa

214 Not 10 Långfristiga fordringar Posten avser lån till RiB-personal för genomförande av körkortsutbildning Not 11 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld Upplupna löner Upplupna sociala avgifter Arbetsgivaravgift Moms Pensioner, individuell del Pensioner, löneskatt Övriga interimsskulder Summa Not 12 Pensionsavsättning Ingående balans Utbetalningar Förändring av diskonteringsränta Ränta mm Årets intjänande (2013 ändrad bedömning av prognostiserad pensionsålder) Särskild löneskatt Utgående balans Not 13 Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse inklusive löneskatt för tiden t.o.m Pensionskostnader inkl Löneskatt Från 2013 höjd prognosålder för SAP-R till Pensionskostnader 59,5 år inkl Löneskatt Tkr (Från 2013 höjd prognosålder för SAP-R till 59,5 år) Avgiftsbestämd ÅP Avsättning till Pension SAP-R Finansiell kostnad

215 Direktionen för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Borås Kjell Classon (s) Ordförande Tomas Johansson (m) Vice ordförande Ulf Sjösten (m) Crister Persson (c) Torsten Lindh (s) Emma Isfelt (s) Per Gustafsson (s) Revisionsberättelse 2014 Vi, av respektive fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (organisationsnummer ) av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunlagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att direktionen för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt. Vi tillstryker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Borås

216 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Olovsholmsgatan Borås

217

218

219

220

221

222

223 Ärende 11 Årsredovisning 2014 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund

224 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Datum Sida 1(1) 78 KS2015/87 Årsredovisning 2014 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund har den 27 februari godkänt och beslutat att överlämna årsredovisning 2014 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund till medlemskommunerna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Revisionsberättelse för Sjuhärads kommunalförbund, Protokollsutdrag, direktionen Årsredovisning 2014, Boråsregionen- Sjuhärads kommunalförbund, Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2014 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund samt beviljar förbundsdirektionen ansvarsfrihet för Skickas till: Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande

225 Tjänsteskrivelse 1 (1) Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare Maria Rangefil Kanslichef maria.rangefil@bollebygd.se Dnr : Kommunfullmäktige Årsredovisning för 2014 Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund, tjänsteskrivelse Beskrivning av ärendet Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund har den 27 februari godkänt och beslutat att överlämna årsredovisning 2014 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund till medlemskommunerna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Revisionsberättelse för Sjuhärads kommunalförbund, Protokollsutdrag, direktionen Årsredovisning 2014, Boråsregionen- Sjuhärads kommunalförbund, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2014 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund samt beviljar förbundsdirektionen ansvarsfrihet för BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Maria Rangefil Kanslichef Skickas till: Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

226 Årsredovisning 2014 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Direktionen

227 Innehållsförteckning Politisk representation Direktion Förvaltningsberättelse... 4 Verksamhetsidé... 4 Arbetsformer... 4 Resultat Regional utveckling och hållbarhet... 6 Område Tillväxt... 6 Område Infrastruktur... 7 Område Samhällsbyggnad... 8 Område Kultur... 8 Uppdrag som bedrivits inom beredningsområdet under Social välfärd och hälsa Område Äldreomsorg, Hälso och sjukvård, Individ och familjeomsorg och Funktionsnedsättning inklusive psykiatri Projekt som bedrivits inom beredningsområdet under Utbildning och kompetens Samordnad gymnasie och vuxenutbildning i Boråsregionen Teknikcollege Projekt som bedrivits inom beredningsområdet under NAVET MEDARBETARCENTRUM RESULTATRÄKNING Bilaga Bilaga Bilaga

228 Politisk representation Direktion 2014 Direktionen är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Direktionen har haft 7 sammanträden under år Ordinarie ledamöter Ordförande Ulf Olsson (S) Borås Stad 1-e vice ordförande Margareta Lövgren (M) Marks kommun 2-e vice ordförande Eva Johansson (C) Svenljunga kommun Christer Johansson (M) Bollebygds kommun Annette Carlson (M) Borås Stad Mats Palm (S) Herrljunga kommun Crister Persson (C) Tranemo kommun Lars Holmin (M) Ulricehamns kommun Mattias Olsson (M) Vårgårda kommun Ersättare Peter Rosholm (S) Bollebygds kommun Morgan Hjalmarsson (FP) Borås Stad Lena Palmén (S) Borås Stad Christina Abrahamsson (M) Herrljunga Lisa Dahlberg (S) Marks kommun Stefan Carlsson (S) Svenljunga kommun Claes Redberg (S) Tranemo kommun Mattias Josefsson (S) Ulricehamns kommun Christer Forsmark (S) Vårgårda kommun Adjungerade Jörgen Warborn (M) tom Varbergs kommun Ann-Charlotte Stenkil (M) from Varbergs kommun Jana Nilsson (S) Varbergs kommun Marie-Louise Wernersson (C) Falkenbergs kommun tom Jan Dickens (S) tom Falkenbergs kommun Cristina Bernevång (KD) Kristina Hasselblad (MP) Jerker Nordlund (Kommunens väl) tom Ronnie Rexwall (Kommunens väl) from Ida Legnemark (V) Krister Maconi (-) Revisorer Boris Preijde Borås Stad Jan-Åke Andersson Bollebygds kommun Mai Andersson Marks kommun Per-Gunnar Bergman Tranemo kommun Ingrid Isaksson Ulricehamns kommun 3

229 Förvaltningsberättelse Verksamhetsidé Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är ett samverkansorgan för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs och Falkenbergs kommuner är adjungerade till förbundet. Avtal som reglerar samverkan med Varberg och Falkenberg finns. Falkenbergs kommun har dock sagt upp befintligt avtal och var därmed endast medlemmar fram till och med Förbundet är ett offentligrättsligt organ utifrån kommunallagen. Verksamheten grundar sig på förbundsordningen som beslutats av kommunerna. Sammanfattningsvis ska förbundet; - Stärka Sjuhärad som attraktiv och konkurrenskraftig tillväxtregion - Stödja kommunerna i deras samverkan och i omvärldsbevakning - Samverka med nationella organ liksom Västra Götalandsregionen och andra myndigheter och organisationer på regional nivå. Arbetsformer Förbundet bedriver bas och temporär organisation med kansli och förtroendevalda samt fördelar tillväxtmedel. Genom avtal med Västra Götalandsregionen beslutar direktionen om användning av regionens bidrag för tillväxtsatsningar i Sjuhärad. I princip gäller medfinansiering med egna förbundsmedel. Förbundet bedriver också Navet Science Center samt Medarbetarcentrum. De senare verksamheterna finansieras och nyttjas olika av medlemskommunerna. Mot den bakgrunden förs dessa som egna resultatenheter i den interna redovisningen. Förbundets arbetsformer bygger på en generell strategi med - Politiskt engagemang i Direktion - Politiska beredningsgrupper och utsedda styr- och ledningsgrupper för särskilda frågor Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund har under år 2014 haft tre beredningsgrupper, Hållbar regional utveckling, Social välfärd och hälsa samt Utbildning & kompetens. Beredningsgruppernas har till uppgift att: - Arbeta med strategiska frågor - Bereda ärenden inom sitt kompetensområde till Direktionen - Ta initiativ i frågor - Företräda kommunalförbundet inom sitt verksamhetsområde Förbundet utser också Sjuhärads representanter i regionala beredningar samt nominerar deltagare till styrelsen för VästKom som är ett samarbetsorgan för länets samtliga 49 kommuner. Förbundskansliet bistår de politiska organen, och har kontakt gentemot kommunala förvaltningar och andra myndigheter och organisationer. Utöver basorganisationen finns temporära resurs- och kompetensförstärkningar. Förbundets verksamhet bygger i hela sin omfattning på samverkan. I syfte att tillvarata och fånga upp utveckling inom de kommunala verksamhetsområdena med sikte på samverkan, deltar kansliet i stort sett regelbundet i förekommande tjänstemannagrupperingar mellan medlemskommunerna såsom t ex kommun, utbildnings-, och socialchefsgrupp, nätverk för vård- och omsorgschefer och samhällsbyggnad. På regional nivå samverkar kansliet med övriga delregioner samt VästKoms kansli, andra regionala och delregionala grupper såsom Västra Götalandsregionen (VGR), Länsstyrelse, Högskola och Arbetsförmedling. På tjänstemannanivå möts de fyra kommunalförbunden för samverkan via VästKom i vad som benämns ledningsgrupp VGK. Därutöver medverkar Förbundsdirektör i LISA, ledning i samverkan för strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. Regionutvecklingschef medverkar i Västgruppen för beredning av frågor inom regional utveckling och tillväxt till Beredningen för hållbar utveckling Västra Götaland (BHU). I BHU möts de fyra kommunalförbunden och representanter för VGR om strategiska frågor inom regional utveckling och tillväxt. På politisk nivå representerar presidiet förbundet i VästKoms styrelse och BHU. Direktionens ordförande representerar förbundet i Samrådsorganet där de fyra kommunalförbunden via VästKom samverkar med VGR om strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. Se bilaga 1. 4

230 Samverkan är också en av de viktigaste förutsättningarna för att utveckla NAVET liksom Medarbetarcentrum. Under 2014 har dessa samarbetat med åtskilliga olika institutioner och organisationer både i och utanför Sjuhärad. Andelen anställda på förbundet totalt är 38,7 årsarbetare (åa). Medarbetarcentrum 4 åa, Navet 17,7 åa och kansliet 17 åa varav 6,5 åa finansierats med projektmedel. Se även bilaga 2. Resultat 2014 Direktionen beslutade under 2014 att medfinansiera E20 med totalt tkr plus anläggningsindex.(se mer under rubrik Medfinansiering av E20) För att möjliggöra del av denna finansiering har delar av det egna kapitalet nyttjats. Det ser i resultaträkningen därför ut som att förbundet totalt går med underskott om 5211 tkr. Om E20 undantas går kansliet med 1155 tkr i överskott, Navet gör ett negativt resultat om 894 tkr och Medarbetarcentrum ett negativt resultat om 148 tkr. Verksamhetens underliggande omslutning och karaktär har bedömts motivera ett Eget kapital på cirka 4 miljoner kronor. Utgående Eget Kapital är vid årets utgång tkr. Varav kansliet har ett överskott på 5571 tkr, Navet uppvisar ett underskott om 102 tkr och Medarbetarcentrum har underskott i eget kapital om 352 tkr. Finansieringen i form av avgift från medlemskommunerna har varit 73 kronor per invånare. Av detta betalas 2 kronor/inv. som medlemsavgift till VästKom. För Varbergs och Falkenbergs kommuner är bidraget 11 kronor/inv. Falkenbergs kommun utträdde ur förbundet Summa medlemsbidrag till förbundet år 2014 var tkr varav tkr för utlysning av tillväxtmedel. Medfinansiering av E20 Direktionen för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund beslutade att underteckna avsiktsförklaring att för egen del medfinansiera utbyggnaden av E20 på sträckorna förbi Vårgårda, Vårgårda till Vara, förbi Skara samt Götene till Mariestad med tkr i 2013 års penningvärde plus s.k. anläggningsindex under förutsättning att samtliga ingående kommuner, kommunalförbund samt Västra Götalandsregionen undertecknar motsvarande avsiktsförklaring. Avtal har tecknats och förbundet har avsatt 9500 tkr från år 2014 och återstående summa ska avsättas under en period av fyra år. Delar av det egna kapitalet har nyttjats och därav har en balanskravsutredning upprättats. Se bilaga 3. Intern kontroll Direktionen beslutade om intern kontrollplan. Intern kontroll är genomförd och pågår kontinuerligt. I samband med årsredovisning har stor vikt lagts vid kontroll av bokförda poster, utbetalning och fakturering samt moms och skatter. Läsanvisning I nästkommande avsnitt presenteras Kommunalförbundets beredningsområden. För varje berednings område redovisas hur 2014 års arbete har styrts mot de uttalade målen: - Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv - Gränsöverskridande möten och samverkan - Främja innovation och nytänkande 5

231 Regional utveckling och hållbarhet Förbundets verksamhet inom regional utveckling i Sjuhärad (BH7) handlar till stor del om att biträda medlemskommuner och förtroendevalda i regionalt och delregionalt förhandlingsarbete, utredningar och utvecklingsarbete. I beredningens ansvarsområde ingår: Tillväxt Infrastruktur Samhällsbyggnad Kultur Kansliet har inom beredningsområdet under 2014 främst arbetat med remisshantering av infrastruktur-frågor såsom utbyggnad och finansiering av E20, ett flertal s.k. åtgärdsvalsstudier tillsammans med Trafikverket och VGR, delregionala och regionala kollektivtrafikfrågor samt utvecklingsarbete kring Götalandsbanan. Stort fokus har även lagts på att slutföra kvalitetsarbete inom tillväxtutlysningar samt arbetet med att forma den nya delregionala tillväxtstrategin. Under hösten gjordes den första tillväxtmedelsutlysningen utifrån nya kriterier komna ur kvalitetsarbetet. På regionalkommunal nivå har arbetet med Verksamhetsutveckling med stöd av IT bedrivits tillsammans med de övriga kommunalförbunden genom VästKom. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Genom aktivt arbeta med att lyfta Sjuhäradsperspektivet genom kunskaps- erfarenhetsutbyte och samordning mellan medlemskommunerna och därigenom flytta fram positionerna på både delregional och regional nivå gagna invånarna inom kommunalförbundets ansvarsområde. Resultat: Vid nätverksmöten med företrädande tjänstemän från kommuner samt vid beredningsmöten diskuteras frågor för gemensamt förhållningssätt fram gentemot t ex VGR, övriga kommunal- och länsförbund och Länsstyrelsen. Gränsöverskridande möten och samverkan Möten i nätverk och samverkansgrupper med andra externa aktörer medverkar till att medlemskommunernas gemensamma erfarenheter, problem, resurser och synpunkter tas tillvara och används i möten med beredning och övriga förtroendevalda. Resultat av möten inom olika verksamhetsområden leder till gemensamma delregionala satsningar. Resultat: Information om och dialog kring t ex nationella och regionala handlingsplaner och satsningar inom beredningens ansvarsområden har skett i stor omfattning. Analysarbete och diskussion kring gemensamma delregionala satsningar sker främst inom kommunalförbundets nätverksmöten inom respektive område. Främja innovation och nytänkande Beredningens frågor inom ansvarsområdena Tillväxt, Infrastruktur, Samhällsbyggnad och Kultur är av strategisk art. Ett arbetssätt är att med nytt tänkande och innovativa lösningar möta framtida behov och utmaningar utifrån begränsade resurser. Område Tillväxt Uppgift Kansliets uppgift i tillväxtarbetet för Sjuhärad är att bidra till hållbar tillväxt genom att: Stärka vår långsiktiga utvecklingskraft och främja innovationer Utveckla humankapital, socialt kapital och bidra till kulturell förnyelse Utveckla, stärka och marknadsföra Sjuhärads starka sidor Bygga och stärka etablerade och nya nätverk för hållbar tillväxt Utveckla näringslivet genom miljöprofilering och miljödriven företagsutveckling Forma nya nätverk som utveckla det lokala kulturlivet Stärka den sociala dimensionen 6

232 Utgångspunkten har varit att kommunalförbundet genom att stödja rätt projekt skall bidra till att ovan nämnda effektmål uppfylls. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Inom området för beredningen för hållbar utveckling har de av Direktionen under året beslutade kriterier för tilldelning tillsammans med Boråsregionens strategiska prioriteringar för tillväxtområden tagits fram. Projekt som utvecklar, stärker och marknadsför Sjuhärad har beslutats tilldela tillväxtmedel av Direktionen. Resultat: Arbetet har innefattat att en ny modell för målstyrning av tillväxtmedel arbetats fram för att tillgodose långsiktigt Sjuhäradsperspektiv. Gränsöverskridande möten och samverkan Kansliet har samordnat och genomfört beredningsmöten samt tagit fram väl underbyggda underlag i aktuella ärenden inför dessa möten. Referensgrupp med kulturchefer för prioritering av tillväxtmedlen Referensgrupp näringslivschefer Semioperativ kvalitetsgrupp inom tillväxt och kvalitetsutveckling Möte med organisationer som tilldelats tillväxtmedel Resultat: Arbetet har innefattat att förse såväl förtroendevalda som tjänstemän med aktuell nationell, regional och lokal information inom tillväxttilldelning. Främja innovation och nytänkande Inom området tillväxt har projekt prioriterats som stärker långsiktig utvecklingskraft och främjar innovationer. Resultat: Majoriteten av projekt som har beviljats tillväxtmedel inom området har lett till att målet att stärka den långsiktiga utvecklingskraften och främja innovationer har uppfyllts på ett positivt sätt. Område Infrastruktur Uppgift Kansliets uppgift är att vara en samordnande part och stödorganisation för att säkra medlemskommunernas intressen inom transportinfrastrukturområdet både på regional och nationell nivå. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Ett stort arbete har under året lagts på att arbeta fram remissvar såsom Västra stambanan och om Mindre vägnätet, upp till 25 miljoner och på olika s.k. åtgärdsvalsstudier (ÅVS). Arbetet har skett i tät dialog med medlemskommunerna. Fokus har även lagts på Götalandsbanan och dess kommande sträckning genom området. Under höst startades en studie upp med Trafikverket om Viskadalsstråket samt arbete med regional cykelplan. Resultat: Arbetet har inneburit att Sjuhärads inspel till olika potter i den regionala planen för transportinfrastruktur ligger väl i linje med Boråsregionens ambition som uttryckts i Direktionens prioriteringar. Gränsöverskridande möten och samverkan Kommunalförbundet har deltagit i den strategiska infrastrukturgruppen som leds av VGR. Gruppen har under året främst fokuserat på den regionala planen men även den nationella planen för transportinfrastruktur. 7

233 Nedan redovisas några aktuella nätverk och samverkansstrukturer: Strategisk infrastrukturgrupp - VGR Infrastrukturgrupp Sjuhärad med tjänstemän Tjänstemannagrupp Götalandsbanan Remissgrupp Västra stambanan Resultat: Samverkan medlemskommunerna emellan med att arbeta fram en gemensam syn för Sjuhärad har stärkt delregionens påverkan på det regionala planet och givit en bra grund att arbeta vidare på. Område Samhällsbyggnad Uppgift Kansliets uppgift och ansvar inom samhällsbyggnad har byggts upp under det gånga året. Arbetet har skett i det nya samhällsbyggnadsnätverket i nedan områden: Framtidsbild Sjuhärad (en av Direktionens prioriteringar) Framtidsbild Västra Götaland Funktionsanalys av station i Borås Götalandsbanan - Avsiktsförklaring om samarbete mellan berörda kommuner, kommunalförbund Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Utifrån med start av arbetet med att ta fram en delregional framtidsbild för Sjuhärad skall fokus och långsiktighet i utvecklingen av området stödjas. Resultat: I och med arbetet har ett gemensamt fokus för hela området växt fram. Framtidsbilden skall fungera som ett verktyg för att styra resurser för en gemensam utveckling utan gränser inom Sjuhärad. Gränsöverskridande möten och samverkan Strävan att öka samverkan gällande Götalandsbanans framtid har skett genom kontakter både mot GR och kommuner i sträckningen Göteborg Borås samt mot Varberg. Resultat: Möten och olika samverkansinitiativ har lett till att samhällsbyggnadsfrågan har lyfts upp i Sjuhäradsområdet. Arbetet med framtidsbilder på både regional och delregional nivå har lett till nya gränsöverskridande kontakter för samverkan. Främja innovation och nytänkande Eftersom området är nytt har kansliet tillsammans med kommunala representanter i nätverk arbetat med att tänka nytt och innovativt i hur en framtidsbild bör utformas för att bäst tjäna sitt syfte. Område Kultur Uppgift Kommunalförbundets uppgift är att vara en samordnande part i kulturarbetet och där fungera som en stödorganisation för att säkra medlemskommunernas intressen på regional nivå. Den framtagna delregionala kulturplanen är ett viktigt styrdokument i arbetet. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Direktionen antog under hösten 2013 en kulturplan för Sjuhäradsområdet. Syftet i kulturplanen är att fördjupa samarbetet mellan Sjuhärads kommuner för att skapa en långsiktig och hållbar utveckling av kulturen i området. Resultat: I och med kulturplanens framtagande har en starkare profilering av Sjuhärad och förbundets medlemskommuner skett både på delregional såväl som på regional nivå. 8

234 Gränsöverskridande möten och samverkan Ett nytt sätt i processen med att utlysa tillväxtprojekt inom kulturområdet har provats under året. Möten har skett med kultturchefsnätverket som har haft ansvaret för att sprida information om tillväxtmedlen till föreningar, företag och organisationer för att aktivera så många som möjligt. Olika mötesforum inom kulturområdet där kommunalförbundet medverkar: Kulturchefsnätverk VGR kulturnämndsmöten Resultat: Arbetet gav ett mycket positivt utfall dvs flera projekt som tilldelades medel har stärkt det lokala kulturlivet och den sociala dimensionen, t ex Dans för alla Sjuhärad, Kalvfestivalen och Levande rollspel. Främja innovation och nytänkande Visionen med arbetet är att kommunerna upplever att samarbetet fungerar och upplevs som ett kreativt kluster för kultur. Ett tydligt fokus ska ligga på invånarna som medskapare i kulturutbudet prosumenter, ett led i strategin ökad delaktighet. Uppdrag som bedrivits inom beredningsområdet under 2014 Ett omfattande kontakt- och nätverksarbete där kommunalförbundet är samordnande part har bedrivits till stöd för medlemskommunerna. Nedan beskrivs kortfattat de största uppdrag som kansliet har arbetat med: Delregional strategisk plan för tillväxt Kommunalförbundet har haft rollen som samordnande part i framtagandet av den delregionala tillväxtstrategin för Boråsregionen till Under vinter och våren har ett flertal aktiviteter bland annat workshop med både chefstjänstemän och Direktionens medlemmar genomförts. Den delregionala strategin godkändes i Direktionen i junimötet. Business region Borås BRB På tjänstemannanivå har ett stödjande arbete förts under Under hösten har ett underlag för beslut om reguljär verksamhet arbetats fram och presenterats för Direktion och vidare för beslut ut till kommunerna. EU utveckling i Sjuhärad Tjänstemän har representerat våra medlemskommuner i regionala EU-arbetet med det framtida påverkansarbetet i Bryssel och Stockholm. Tillsammans med kommunchefer har frågan bearbetats om hur samarbete kan se ut kring EU-frågan på delregional nivå. Ambition är att under första halvåret 2015 kommer ett svar på om och hur ett gemensamt arbete för EU-frågor i Sjuhärad presenteras. Förbundet anordnade också tillsammans med VGR en EU-dag om nya fondprogrammet för ca 75 deltagare från medlemskommunerna. Delregional IT samordning Utifrån Direktionens uppdrag till kommunchefer och förbundsledning om att ta fram områden för samverkan mellan kommunerna har ett arbete påbörjats för att skapa en struktur för att tillsammans arbeta med utvecklingsfrågor inom IT och verksamhetsutveckling. De huvudsakliga utvecklingsområdena är etjänster till kommuninvånare, eförvaltning exempelvis earkivfrågor och inom ehälsa med exempelvis digitala trygghetslarm. En tjänstemannagrupp ledd av kommunchefer, förbundsledning samt IT-strateger har under hösten startats upp. esamordnare på kommunalförbundet har till sin hjälp nätverk av tjänstemän från kommunerna för att arbeta operativt med frågorna. Utbyggnad och finansiering av Europaväg 20 Kansliet har under året varit en stödjande resurs för det regionala arbetet med att finansiera en utbyggnad av e20. 9

235 Besöksnäringsprojekt Sjuhärad Ett projekt som syftat till att stärka besöksnäringen i Sjuhäradsområdet. Västsvenska turistrådet har tillsammans med kommunerna och kommunalförbundet finansierat projektet som avslutades vid årsskiftet Resultatet presenterades för Direktionen under decembermötet. Kollektivtrafik Under året har kansliet haft en samordnande roll för frågor inom kollektivtrafikfrågor både för regionalt och delregionalt kollektivtrafikråd. Arbetet har bland annat bestått om svar på remissyttranden om Landsbygdsutredningen och Principer för tillköp av färdbevis. Fler exempel är påbörjat arbete med Trafikförsörjningsprogrammet och Uppdaterat syfte och mål i Målbild för kollektivtrafiken i Sjuhärad. Den politiska strukturen inom kollektivfrågorna har inte varit direkt kopplat till Direktionen. Från och med 2015 kommer Direktionen att vara delregionalt kollektivråd. Social välfärd och hälsa Förbundets verksamhet inom Social välfärd och hälsa handlar till stor del om att biträda medlemskommuner och förtroendevalda i regionalt och delregionalt förhandlingsarbete, utredningar och utvecklingsarbete. För länsgemensamma frågor samarbetar länets fyra kommunalförbund genom VästKom. Kommunalförbundet är en part i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Ett omfattande kontakt- och nätverksarbete bedrivs till stöd för kommunerna. I beredningens ansvarsområde ingår verksamhetsområdena äldreomsorg, funktionshinder inklusive psykiatri, hälso- och sjukvård samt individ- och familjeomsorg. Beredningen har arbetat för att främja samverkan för mottagning av ensamkommande asylsökande barn, utvecklat arbetet kring Socialstyrelsens Öppna jämförelser och återupptagit utredningsarbetet avseende barnhus. Man har även fått i uppdrag att utveckla formerna för Närvårdssamverkan och deltar vid utvärdering av FoU Välfärd Sjuhärad. Flertalet projekt bedrivs såsom evidensbaserad praktik (EBP) och stärkta strukturer för kunskapsutveckling som finansieras genom statliga medel. Projekten redovisas i bilaga 1. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Kunskaps- erfarenhetsutbyte och samordning inom medlemskommunerna, skall gagna invånarna inom kommunalförbundets ansvarsområde. Resultat: Vid berednings- och nätverksmöten diskuteras gemensamma frågor och förhållningssätt gentemot t ex SKL, Västra Götalandsregionen, Socialstyrelsen, Migrationsverket och Länsstyrelsen. Gränsöverskridande möten och samverkan: Möten i nätverk och samverkansgrupper med andra vårdgivare skall medverka till att medlemskommunernas gemensamma erfarenheter, problem, resurser och synpunkter tas tillvara och används i möten med beredning och övriga förtroendevalda. Analysarbete utifrån resultat i öppna jämförelser inom olika verksamhetsområden skall kunna leda till gemensamma delregionala satsningar. Resultat: Information om och dialog kring t ex nationella och regionala handlingsplaner och satsningar inom områdena mest sjuka äldre, barn och unga, psykiatri, funktionsnedsättning och beroende/missbruk har skett. Analysarbete och diskussion kring gemensamma delregionala satsningar sker främst i kommunalförbundets nätverksmöten inom respektive område. Den regionala och delregionala samverkan sker i länssamverkansoch närvårdssamverkansgrupperingar med underlag från dessa nätverksmöten. Beredningens tjänstemän har medverkat i den dialog kring barn och ungas psykiska hälsa som förts mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 6 och 8 och beredningens förtroendevalda. Dialogen kommer att leda till gemensamma temadagar för politiker och tjänstemän under våren 2015, kring barn och ungas psykiska hälsa, våld i nära relation och psykisk hälsa utifrån ett folkhälsoperspektiv. Förbundet företräder och bevakar kommunernas intressen i nedanstående grupper och frågor: Närvårdssamverkans styrgrupp Södra Älvsborg 1

236 Delregional arbetsgrupp SVPL Södra Älvsborg (DRAG) Styrgrupp Barn som anhöriga Västra Götaland Psykiatriöverenskommelsen mellan regering och SKL Regeringens och SKL s satsning Bättre liv för sjuka äldre Regional handlingsplan med särskilt fokus på de mest sjuka äldre. Analysgrupp undvikbar slutenvård Västra Götaland Regeringens och SKL s satsning på en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Regeringens och SKL s satsning inom den sociala barn- och ungdomsvården Regeringens och SKL s satsning inom funktionshinderverksamheten. FoU Sjuhärad Välfärds styrgrupp Utväg Södra Älvsborgs ledningsgrupp Länsstyrelsens samverkansgrupp mot droger Västra Götaland Länsstyrelsens samverkansgrupp mot våld i nära relation Västra Götaland Ledningsgruppen VGK Västra Götaland LiSA Ledning i samverkan Västra Götaland Socialhandläggargruppen Västra Götaland Socité Västra Götaland Främja innovation och nytänkande: Kommunalförbundets medverkan skall bidra till att kunskap och erfarenheter från nationell, regional och lokal nivå tas till vara för att utveckla kvalitet och samverkan inom beredningens område. Resultat: Kommunalförbundets omvärldsbevakning med ambition att bland annat uppmärksamma kommunerna på kommande förändringar gällande lagstiftning, krav och samverkansbehov har skapat underlag för diskussion i beredning och nätverk. Område Äldreomsorg, Hälso och sjukvård, Individ och familjeomsorg och Funktionsnedsättning inklusive psykiatri. Uppgift Biträda medlemskommunerna i regionalt och delregionalt förhandlingsarbete, utredningar och utvecklingsarbete. För länsgemensamma frågor samarbetar länets fyra kommunalförbund genom VästKom. Kommunalförbundet är en part i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Ett omfattande kontakt- och nätverksarbete bedrivs till stöd för kommunerna. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Kunskaps- erfarenhetsutbyte och samordning inom medlemskommunerna skall bidra till att invånarnas tillgång till god vård och omsorg inom ovanstående områden gagnas inom kommunalförbundets ansvarsområde. Resultat: Information och dialog kring nationella, regionala och delregionala överenskommelser, pågående utredningar samt aktuell lagstiftning och författningar, har lett till kunskaps- och erfarenhetsutbyte i de nätverksmöten som anordnats inom respektive ansvarsområde. Tolkning av hälso- och sjukvårdsavtal och andra överenskommelser mm bör leda till större likställighet inom kommunerna. Gränsöverskridande möten och samverkan: Möten i nätverk skall medverka till att medlemskommunernas gemensamma erfarenheter, problem, resurser och synpunkter tas tillvara och används i kommunernas verksamhet och vid kommunalförbundets förhandlingar och samverkan med övriga vårdgivare och beslutsfattare. 1

237 Resultat. Även kommunerna Alingsås och Lerum som Boråsregionen företräder i hälso- och sjukvårdsfrågor och därmed har ett ansvar för i de nationella överenskommelserna har under året valt att ingå i kommunalförbundets nätverk. Detta underlättar samverkan med övriga vårdgivare inom Närvårdssamverkan. Främja innovation och nytänkande: Kommunalförbundets medverkan skall bidra till att kunskap och erfarenheter från nationell, regional och lokal nivå tas till vara för att utveckla kvalitet och samverkan inom ansvarsområdet. Resultat: Frågor av olika slag som berör äldreomsorg, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg samt Funktionsnedsättning och psykiatri har diskuterats i den politiska beredningen och de olika nätverken. Kommunalförbundet har varit drivande i arbetet kring evidensbaserad praktik och de olika satsningar som gjorts efter överenskommelser mellan Socialdepartemetet och SKL. T ex satsningarna Bättre liv för sjuka äldre innefattande sammanhållen vård och omsorg med fokus på mest sjuka äldre, barn och unga, funktionshinder, öppna jämförelser och PRIO (Regeringens satsning för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa) Projekt som bedrivits inom beredningsområdet under 2014 Stärkta strukturer för kunskapsutveckling av en evidensbaserad praktik inom Socialtjänsten (plattformsarbete). Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Den plattform som byggts upp är grunden för den evidensbaserade praktiken inom socialtjänsten. En långsiktig och hållbar struktur till stöd för kommunerna och hälso- och sjukvården skall uppnås. En plan för långsiktighet i arbetet med en evidensbaserad praktik har också skapats utifrån ett Västra Götalandsperspektiv. Denna plan appliceras även på det arbete som görs i Sjuhärad/Södra Älvsborg för att åstadkomma en långsiktighet i arbetet. Främja innovation och nytänkande: Det arbete som har bedrivits inom ramen för satsningen på en evidensbaserad praktik har synliggjort och medverkat till att kommunöverskridande satsningar gjorts. Ett organisatoriskt lärande har till viss del skapats vilket lett till innovation och nytänkande i den egna organisationen, med syfte att göra skillnad för de som vi är till för. Gränsöverskridande möten och samverkan: Kontinuerligt kunskapsutbyte och jämförelser har gjorts regionalt, men framförallt delregionalt, i syfte att lära av varandra. Erfarenhetsutbytet och jämförelsediskussionerna har haft sin grund i de nätverk som Boråsregionen driver, för chefer på olika nivåer. Utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom äldreområdet, ett Bättre liv för sjuka äldre. Utgångspunkten är och har varit att Boråsregionens utvecklingsledare skall stödja regionens och kommunernas verksamheter i att nå regeringens och SKLs uppsatta mål. Dessa mål utgör därför de effektmål som skall uppnås. Boråsregionens utvecklingsledare har lämnat stöd till samtliga medlemskommuner samt Alingsås och Lerum som ingår i uppdraget och kontinuerlig fortbildning har givits. Dock kvarstår det ett eget arbete i respektive kommun, för att nå uppsatta mål. - Nästan samtliga kommuner och sjukhus registrerar i de olika kvalitetsregistren. - Antalet registreringar inklusive uppföljningar i kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) har ökat under Antalet registreringar i kvalitetsregistret SveDem (Svenskt Demensregister) som är en uppgift för Regionen är mycket lågt. - Målet för återinläggning inom 30 dagar har inte uppnåtts men minskning har skett gällande undvikbar slutenvård. - Boråsregionens kommuner inklusive Alingsås och Lerum som ingår i vår del av satsningen har tillsammans fått drygt 19 miljoner kronor i prestationsersättning för det utförda arbetet

238 Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Arbetet med att bygga upp hållbara strukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården, skall bestå då satsningen avslutas vid årsskiftet. Det stöd som Boråsregionens utvecklingsledare har gett till regionens och kommunens verksamheter bidrar också till att Boråsregionen är med och skapar det goda livet i Sjuhärad/Södra Älvsborg, för de som är 65 år eller äldre. Gränsöverskridande möten och samverkan: Det arbete som bedrivs inom ramen för denna satsning handlar om regionalt och delregionalt utvecklingsarbete. Stöd och erfarenhetsutbyte har skett i möten med nätverk och enskilda verksamheter. Gemensamma/kommunöverskridande men även huvudmannaskapsöverskridande utbildningar, konferenser och seminarier har genomförts under året kring demensvård, munhälsa, palliativ vård samt förebyggande av och behandling av trycksår. Främja innovation och nytänkande: Genom att målmedvetet arbeta för att ge stöd i att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg kring de mest sjuka äldre, har bland annat Boråsregionens arbete bidragit till att kompetensnivån ökat inom utvalda förbättringsområden. Nya arbetssätt och processer har uppmuntrats och utvecklats. Utveckling av en evidensbaserad praktik inom den sociala barn och ungdomsvården i Sjuhärad Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Arbetet har skett inom ramen för SKLs och Socialdepartementets satsning inom barn och unga området. Konkret arbete har skett i nätverk på lokal, regional och nationell nivå. Nätverken har varit stadigvarande eller tillfälliga utifrån de arbetsuppgifter och målområden som prioriterats. Erfarenhetsutbyte har varit en viktig och från nätverken önskvärd aktivitet för att främja utvecklingsarbetet. Till nytta för individen, är målet med regeringens och SKLs satsning på en evidensbaserad praktik och utgångspunkten för satsningen är att bygga en långsiktigt hållbar struktur för kunskapsutveckling. Detta har kunnat tillgodoses genom en utvecklingsledare på 30 % av en heltid. Målet med uppdraget har varit att omvärldsbevaka och tillgodose kommunernas behov av information inom barn och unga området. Prioriterade målområden för arbetet under året har varit att genomföra brukarunderökning och att ta fram en uppdragsbeskrivning för barn och unga nätverket. Uppdragsbeskrivningen och resultat av brukarundersökning skall vara grund för fortsatt arbete inom det sociala barn och ungaområdet för verksamheterna i Sjuhärad. Gränsöverskridande möten och samverkan: Gemensamma kommunöverskridande men även huvudmannaskapsöverskridande nätverksmöten, dialoger, utbildningar, konferenser och seminarier har skett vid flera tillfällen under året på olika teman, som t.ex. ny lagstiftning, barns brukardelaktighet, barnsamtalsutbildning, BBIC-utbildning och BBIC-It workshop. Kartläggning kring läkarundersökningar för placerade barn har genomförts. I nätverksarbetet har de öppna jämförelserna gett kunskapsutbyte och jämförelser kommuner emellan. Främja innovation och nytänkande: Gemensamt arbete med årliga kontinuerliga utskick av brukarenkäter inom IFO-området har genomförts och presenterats i seminarieform med dialogforum för fortsatt utveckling av förbättringsområden. Denna brukarenkät kommer ligga till grund för årligen återkommande uppföljning men också fördjupning av arbetet med barns och ungas brukardelaktighet. Nästa steg och utvecklingsområde är att få med barn under 15 år. Arbetet vi gör gemensamt synliggör och medverkar till kommunöverskridande satsningar som t.ex. BBIC-It vilket kommer få stor betydelse för systematisk uppföljning. Det pågår ett nationellt arbete kring utveckling av BBIC-modellen vilket bevakas och förmedlas till kommunerna. Två BBIC-utbildningar har genomförts under året. Kommunerna har tillsatt en BBIC-samordnare vilket främjar BBIC-arbetet i Sjuhärad. Sammanställning och diskussioner i nätverken av öppna jämförelser har gjorts för att få bättre kunskap om barn och unga inom socialtjänsten som stöd till ett lokalt förbättringsarbete. Kontinuerliga sammanställningar av utvärderingar vid utbildningar, konferenser, seminarier och nätverksarbete har genomförts och presenterats för fortsatt utvecklingsarbete. 1

239 Utveckling av en evidensbaserad praktik inom verksamhetsområde funktionshinder Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Arbetet har skett inom ramen för SKLs och Socialdepartementets satsning på Stärkta strukturer för kunskapsutveckling. Den för året framtagna handlingsplanen har följts. Gränsöverskridande möten och samverkan: Föreläsningsdagar med temat Neuropsykiatriska diagnoser för personal inom kommun och region har genomförts vid två tillfällen, för att ge kompetensökning och ökad samverkan och samsyn kring denna grupp. För övrigt har arbetet skett inom ramen för beredningens nätverksarbete. Främja innovation och nytänkande: Vikten av brukardelaktighet för både barn- unga och vuxna har poängterats. FoU Skåne har föreläst kring Delaktighetsmodellen, en metod som kommer att införas inom flera kommuner under 2015 för att öka brukarmedverkan/inflytande. I arbetet med att initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning har en modell för dokumentationsgranskning med syfte att spåra delaktighet i den enskildes journal tagits fram. Granskningen görs inom respektive verksamhet och används som underlag för diskussion och förbättringsarbete. Ett fortsatt utvecklingsområde under 2015 blir att samverka mer med skolan för ökad samverkan och samsyn. Öppna jämförelser Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Arbetet har skett inom ramen för SKLs och Socialdepartementets satsning på Stärkta strukturer för kunskapsutveckling för att uppnå målet med en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Gränsöverskridande möten och samverkan: Erfarenhets- och kunskapsutbyte kommuner emellan vid nätverksträffar och vid en gemensam träff med samtliga nätverk har skett. Främja innovation och nytänkande: Gemensamt arbete för att ta fram brukarenkäter inom IFO-området har genomförts och en seminariedag har ordnats. Kommunalförbundet har sammanställt samtliga öppna jämförelser i delregionala rapporter. Vikten av eget analysarbete inom respektive verksamhet har poängterats för att vidta förbättringsåtgärder. Samverkansfrågor mellan kommun och region har hanterats inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Missbruksriktlinjer och Utbildningssamordning inom psykiska funktionshinder. Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Strategiskt mål har varit att kompetensförsörja personal kontinuerligt. Genom tillgång till intern utbildare uppnås kontinuitet och kostnadseffektivitet. Satsningen med en utbildningssamordnare från både kommun och region har gett ökad samverkan och samsyn över organisatoriska gränser. Gränsöverskridande möten och samverkan: Nätverksarbete har bedrivits kontinuerligt under året på lokal, delregional, läns och nationell nivå för fortsatt ökad samverkan över organisatoriska gränser, vilket främjar kvalitétssäkring inom missbruks- och beroendevården. Främja innovation och nytänkande: Kontinuerliga utbildningar i evidensbaserade metoder erbjuds medlemskommunernas verksamheter. Erbjudande går ut över hela länet och ligger även på kommunalförbundets och Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs hemsidor. Även externa verksamheter erbjuds platser. 1

240 En temadag kring psykisk ohälsa (PRIO) för politiker och tjänstemän inom kommun och region har genomförts. Representanter från SKL, Socialdepartementet och Socialstyrelsen medverkade och presenterade Sjuhäradsområdets prestationer. Dialog kring hur det ser ut och utvecklingsbehov fördes. Inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg har kommunalförbundet ett samordningsuppdrag kring gemensamma utbildningar, motsvarande 25 % som finansieras av medlemskommunerna. Utbildning och kompetens Beredningsområdet omfattar förskolan, grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildning. Kommunalförbundet ska med samordnande insatser stödja det utvecklingsarbete som pågår inom medlemskommunerna och även initiera kommungemensamma och överskridande insatser för god tillväxt och kvalitetssäkring av utbildningsinsatser i Boråsregionen Inom ramen för beredningsområdet Utbildning och Kompetens ingår verksamhet som uppdragits av direktionen; prioriterade mål för skolsektorn, samordnad gymnasie-/och vuxenutbildningsverksamhet enligt avtalen, Teknikcollege Sjuhärad, förprocess Vård-/och Omsorgscollege samt Kompetensplattform Boråsregionen. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Beredningsgruppen har under året sammanträtt vid sju tillfällen. Därutöver har Beredningsgruppen Utbildning och Kompetens anordnat en halvdag med fokus på yrkesutbildningar för direktionen och kommuncheferna. Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Beredningsgruppen har för sitt arbete formulerat ett antal mål som alla har det övergripande syftet att höja kompetens- och utbildningsnivån i Boråsregionen. Genom att bland annat medverka till att öka förståelsen och kunskapen kring utbildningens roll i ett tillväxtperspektiv och genom att bidra till att stärka övertygelsen om de goda effekterna av regionalt sammanhållen kompetensförsörjningsverksamhet, söker beredningen arbeta långsiktigt. Beredningsgruppen har i sin fastställda uppdragsbeskrivning och i sina ställningstaganden visat på en vilja och en förståelse av vikten att stötta processarbeten med ett långsiktigt fokus. Gränsöverskridande möten och samverkan: Inom ramen för Kompetensplattform Boråsregionen pågår en mängd processarbeten som alla bygger på tvärprofessionellt samarbete och samverkan. De båda collegeformerna TC Sjuhärad och VO-college Boråsregionen kan endast åstadkomma resultat genom avtalad samverkan. I arbetet med att förverkliga intentionerna i de båda samverkansavtalen för gymnasie- och vuxenutbildningen har beredningen sökt verka för att medlemskommunernas aktörer ska finna vägar att stötta varandra och nyttja varandras resurser. Genom VO-college har grupperingar formerats där samverkansformer diskuteras. Inom ramen för kompetensplattformsarbetet blir det tydligt att processerna kräver många olika aktörer för att ge önskade effekter. I och med ett samarbete mellan teknikcollege i VGR lett fram till beviljande av 300 tkr som skall användas till en förstudie för ett större ESF ansökan hösten Målet är att få en bättre teknikundervisning och en positivare bild av industrin. Främja innovation och nytänkande: Förutsättningen för att lyckas med regeringsuppdraget att etablera regionala kompetensplattformar är att innovativa lösningar och modeller för samverkan och nytänkande processas fram. Då inte heller collegearbetet följer några nationellt fastställda riktlinjer utan enbart uppsatta kriterier för vissa områden, finns stora möjligheter till Boråsregionalt nytänk. Inom ramen för dessa processarbeten uppstår ideligen situationer som kräver nya sätt att organisera eller formera verksamheterna. Samordnad gymnasie och vuxenutbildning i Boråsregionen Förbundskansliet ska bistå ledningsgrupper för gymnasie-/och vuxenutbildning i det processarbete som genomförs för Boråsregional samordning och utvecklande av dessa skolformer. I det samverkansavtal som gäller för gymnasieverksamheten har en modell utformats som en garanti för utbildningsprogrammens kvalitet och för att se behov av samordnad Boråsregional utveckling. Det avtal som reglerar delar av 1

241 Boråsregionens offentliga vuxenutbildning syftar till att nyttja och optimera verksamheternas samlade resurser samt ska garantera ett brett utbud av kvalitativt goda insatser för kommuninvånarna. Förbundskansliet ska både initiera, samordna och stötta verksamheterna i dessa arbeten. vägledningsfunktionen. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Grunden för regional samverkan är lagd i de avtalsskrivningar som ska garantera ett utvecklat verksamhetsarbete över kommungränserna och över tid. I dessa skrivningar beskrivs flera syften, bland annat att kvalitetssäkra utbildningarna, att göra dem kostnadseffektiva och att möjliggöra för den enskilde individen att välja bland ett brett utbud av utbildningar. Utöver dessa avtal har verksamheterna att ta hänsyn till de långsiktiga mål som angetts av direktionen. Inom gymnasieverksamheterna pågår arbetet med att kvalitetssäkra både utbildningsutbudet och kvaliteten. Ett antal indikatorer har fastställts för att tydliggöra hur Boårsregionens gymnasieskolor ger eleverna bäst möjliga förutsättningar för att lyckas. Inom vuxenutbildningen har utbildningsutbudet fastställts och utvecklats i bästa samförstånd gällande Yrkesvuxutbildningar. Gränsöverskridande möten och samverkan: Arbetet inom ramen för de båda samverkansavtalen förutsätter gränsöverskridande möten. Därutöver ingår både gymnasie- och vuxenutbildningsverksamheten i collegeprocesserna och kompetensplattformsarbetet som helt bygger på samverkan. Under året har både gymnasie- och vuxenverksamheten varit involverade i collegearbetet. Huvudmannaskapet för delregionala samarbetet för Teknikcollege Sjuhärad övergår från årsskiftet till Borås Stad. Gymnasieskolorna har påbörjat sin samverkan inom ramen för de prioriterade målen genom att samlas kring de kvalitetsindikatorer som ska skapa ett tätare gränsöverskridande arbete. Främja innovation och nytänkande: Samverkan föder innovativa lösningar på problematik. I kvalitetsutvecklingsarbetet inom och mellan gymnasieskolorna ska huvudmännen delge varandra nya sätt att utveckla verksamheterna för elevernas bästa. Gymnasieskolorna har påbörja sitt kvalitetsutvecklingsarbete dock finns inget resultat att uppvisa ännu. Vuxenutbildningen i Boråsregionen har genom sitt täta samarbete kring främst Yrkesvux visat prov på innovation av både organisation och administration. Detta har lett till en starkt utvecklad och effektivare verksamhet kring denna skolform Teknikcollege Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där utbildningsanordnare och företag samverkar tätt kring innehåll och utformning av utbildningsprogrammen. Detta i syfte att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar enligt de tio nationellt fastställda kriterierna. Processledarens uppgift, att regionalt samordna ledningsgruppernas arbete inom ramen för TC Sjuhärad, sker genom att bistå dessa aktörer i utvecklingsarbetet inom och mellan gymnasieprogrammen och framöver även vuxenutbildningar. I det nationella arbetet inom Riksföreningen Teknikcollege samarbetar förbundskansliet med andra certifierade regioner. Innan sommaren 2014 begärde Herrljunga och Vårgårda utträde ur Teknikcollege Sjuhärad varför verksamheten minskat. TC Sjuhärad har efter tre år varit på tur att genomgå en granskning för eventuell återcertifiering. Under hösten genomförde granskningskommittén denna och målet är att godkännas tidigt våren Under 2015 ökar tydligheten kring konceptet Teknikcollege Sjuhärad och samtliga kallelser och protokoll utgår från processledaren. De tre lokala mötena hålls i samma vecka och veckan efter det regionala mötet. En kvalitetshandbok har tagits fram och ska genomsyra arbetet lokalt och regionalt. Regelbundna rektors- och lärarträffars planeras och genomför för att tydliggöra det regionala samarbetet. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen En regional styrgrupp är ansvarig för uppföljningen av utvecklingen enligt de tio nationellt fastställda kriterierna. Utvärderingen baseras på det arbete som utförs lokalt i de fyra områdena i Boråsregionen. Därmed ska hänsyn tas till de olika lokala förutsättningar som råder. Utvecklingsarbetet sammanställs och dokumenteras varje år i en gemensam verksamhetsberättelse. 1

242 Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Konceptet Teknikcollege har i ett långsiktigt perspektiv målet att dels kvalitetssäkra utbildningsinnehållet genom kontakterna med blivande arbetsgivare, dels att locka fler att välja tekniska utbildningar. Resultat: Under styrgruppsmötena har vikten av kursutbud påverkade av arbetslivet lyfts fram. Anställningsbarheten ska öka och kursutbudet ska vara lokalt influerat. Möjligheternas Värld har i mycket stor grad ökat intresset för industri och teknik vilket har synts vid öppet hus hos samtliga medverkande teknikcollegeskolor. Gränsöverskridande möten och samverkan: Idén för Teknikcollege bygger på tät samverkan mellan olika aktörer; näringslivet, kommunerna och de enskilda skolhuvudmännen. I Boråsregionen är dessa aktörer tvärprofessionellt sammansatta i en regional styrgrupp samt fyra lokala styrgrupper. Resultat: Totalt har styrgrupperna sammanträtt vid 19 tillfällen. Under dessa möten har aktörerna främst diskuterat Möjligheternas Värld samt återcertifieringen. Dels har styrgrupperna initierat diskussioner kring viss företagssponsring, dels har diskussionerna rört problematiken med en mer långsiktig finansiering av den regionala samordningen. Processledaren för TC Sjuhärad har kontinuerligt utbytt idéer och erfarenheter med andra collegeregioner, något som visat sig gynnsamt för införande av goda exempel. Under hösten 2014 har ett samarbete mellan Teknikcollege Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad lett fram till beviljande av :- som ska användas till en förstudie för en större ESF-ansökan hösten Målet är att få en bättre teknikundervisning och en positivare bild av industrin. Målgrupperna sträcker sig från förskola till yrkeshögskola. Främja innovation och nytänkande: De nationellt fastställda kriterierna är i sig ett nytänk genom kraven på arbetsmarknadsanpassad teori varvat med arbetspraktik för eleverna. Resultat: I Boråsregionen fungerar samarbetet mellan de lokala storföretagen och de enskilda gymnasieskolorna mycket bra. De mindre och medelstora teknikföretagen har dock sämre förutsättningar att avsätta tid för att delta i de samverkansforum som arrangerats varför man tittar på mindre lokala styrgrupper men med hög närvaro. Detta påverkar möjligheterna till idé- och erfarenhetsutbyte ur alla företagsperspektiv. Möjligheternas Värld har knutit samman de fyra lokala delarna och det regionala perspektivet har blivit mycket starkare. Effektmål TC Sjuhärad ska öka attraktiviteten för tekniska utbildningar samt utveckla kvaliteten enligt nuvarande och kommande arbetsmarknadsbehov. I förlängningen kan detta ge upphov till mer medvetna satsningar på olika teknikprogram. Resultat: Under hösten 2014 har gymnasieskolorna, vid öppet hus, tydligt märkt ett ökat intresse för teknikutbildningar. Denna ökning är direkt kopplad till eventet Möjligheternas Värld. Tjejer och teknik har nu etablerats och den 20 april kommer ett event äga rum för tjejer från Ulricehamn, Mark och Borås. Projekt som bedrivits inom beredningsområdet under 2014 Vård och Omsorgscollege I Boråsregionen drivs sedan våren 2013 en förprocess för en framtida certifiering som Vård- och Omsorgsregion. VO-college är en avtalad samverkansform som på både regional och lokal nivå samlar utbildningsanordnare och arbetsgivare för kvalitativt bra omsorgsutbildningar och verksamheter. Behovet av ett samlat och tvärprofessionellt processarbete kring vård- och omsorgssektorn är lika stort i Boråsregionen som i övriga svenska regioner. Då Sverige kommer att stå inför en situation med stora pensionsavgångar och därmed stora rekryteringsbehov inom vård- och omsorgsverksamheter samt då allt färre unga väljer yrkesbana inom denna sektor och stora förändringar genomförs i verksamheterna, kan 1

243 situationen bli brydsam. I syfte att bryta trenden med få sökande till VO-program och med sikte på att göra dessa yrken attraktiva, samlar Boråsregionen berörda aktörer. Det krävs kvalitativt goda utbildnings-och kompetens utvecklingsinsatser inom flera skolformer och verksamheter. Målet är att höja kompetensnivån hos redan anställda, att utforma utbildningarna så att elever är anställningsbara direkt efter studier men främst att få fler människor att välja yrke inom dessa branscher. Förprocessen rörande VO-college har initialt varit finansierad med tillväxtmedel t.o.m Vid direktionsmötet bifölls tillväxtansökan för fortsatt finansiering under resterande delen av Hur arbetet styrs mot de strategiska målen Under året har implementeringsarbetet fortskridit både genom fortsatt arbete i nätverk och nyetablering av nätverksgrupper. Vidare har projektledaren besökt olika verksamheter med syfte att etablera VO- Collegekonceptet i Sjuhärad för att därigenom involvera samtliga berörda parter. Den Boråsregionala styrgruppen har etablerats och påbörjat arbetet med den regionala ansökan. Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Samtliga collegeformer som iscensätts i Sverige bygger på en tätare samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare med syftet att trygga kompetensförsörjningen inom Vård- och omsorgssektorn för att därigenom trygga kvalitativ god sjuk- och omvårdnad för invånarna. Inom ramen för VO-College Sjuhärad har arbetet påbörjats för att utveckla gemensamma strategier för ett trygga en framtida kompetensförsörjning. Gränsöverskridande möten och samverkan: Under 2014 har projektledaren bl.a. fortsatt nätverksarbetet med de arbetsgrupper som bildats under förprocessen. Den grupp bestående av representanter från berörda verksamheter och huvudmän har fortsatt sitt arbete. Gruppen fungerar som bollplank åt projektledaren samt som informationsbärare ut till respektive verksamheter. En regional styrgrupp för VO-College Sjuhärad har bildats med representanter på chefsnivå från medlemskommunerna och VGR. Vidare är även fackförbunden Kommunal och Vårdförbundet representerade. Under 2014 har en arbetsgrupp bildats för att se över och samordna frågor rörande APL (Arbetsplatsförlagt lärande) både vad gäller ungdomsgymnasiet så väl som vuxenutbildningen. Främja innovation och nytänkande: Den samverkan som sker mellan berörda sektorer, visar undersökningar från redan certifierade College, leder till ökat samarbete och nytänkande. Då College-samarbetet ännu är i sin linda finns ännu inga tydliga och mätbara effekter av samarbetet. Det som kan sägas så här långt i processen är dock att nu samlas både arbetsgivare och utbildare för att gemensamt finna strategier för framtida kompetensförsörjning i Sjuhärad. Härigenom börjar man skissa på gemensamma strategier för kompetensförsörjning både inom såväl som mellan olika huvudmän. Kompetensplattform Boråsregionen Kansliets uppgift i de processarbeten som pågått under året mellan olika aktörer i medlemskommunerna samt med andra aktörer, såsom ex VGR, övriga kommunalförbund i Västra Götaland, Högskolan i Borås, Arbetsförmedlingen och branschråd, har varit att stödja samt bistå dessa grupper i/med samordnande insatser. Kansliet har även en viktig funktion gällande inhämtande av omvärldskunskap i syfte att söka initiera viktigt processarbete. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv: Varje insats som skett inom ramen för Kompetensplattform Boråsregionen har haft ett tydligt delregionalt perspektiv och harmonierat med Västra Götalands utvecklingsarbete. Boråsregionen förutsätts fortsätta sitt delregionala arbete med kompetensplattform, samverka med och ta del av utvecklingsarbetet för en förbättrad kompetensförsörjning inom Västra Götaland och med övriga kommunalförbund. Gränsöverskridande möten och samverkan: Kompetensplattform Boråsregionen kan inte byggas utan engagemang från lokala arbetsgivare och kommunala såväl som statliga aktörer. 1

244 Resultat: Fler aktörer än tidigare har involverats till styrgruppen, både från näringsliv och offentliga aktörer under andra hälften av år Arbetet mellan olika offentliga sektorer måste stärkas ytterligare på tvärprofessionella arenor. Planering för en sådan utveckling har gjorts och denna planering måste fortsätta att förankras och realiseras. Möten och idéutbyte med statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket och YH-myndigheten har ägt rum. Arbetet har intensifierats och utökats med konkreta planer för en pilot gällande kompetensmäklarfunktion inom Boråsregionen. Resurser har beviljats av Västra Götalandsregionen och arbetet startar upp under första halvan av Främja innovation och nytänkande: Regeringsuppdraget, att etablera kompetensplattformar, har stimulerat till nytänkande kring samverkan vilket skapat lärandeprocesser bland ett stort antal berörda aktörer. Utbildningssektorn har i större utsträckning än tidigare blivit medveten om de krav som ställs på arbetsmarknaden och från arbetsgivare. Omvärldens krav på effektiv omställning har i viss mån påverkat de berörda utbildningsaktörernas inre arbete, men kräver fortsatt arbete, fr a genom information och genom att skapa arenor för utbyte av idéer och erfarenheter. Resultat: Ledningsgruppen för Kompetensplattform Boråsregionen har breddats i sin sammansättning och från både offentlig sektor och det privata näringslivet. Branschrådsarbetet har resulterat i en förnyad YHansökan för delregionen gällande e-handel. Boråsregionen har deltagit i det alltjämt pågående utvecklingsarbetet inom Kompetensplattform Västra Götaland och är delaktigt i utveckling av verktyg för SYV-verksamhet, informationsportal för validering och verktyg för utbildningsplanering. Effektmål: Huvudmålet för projektet är att etablera strukturer, en hållbar delregional organisation som ska bidra till att säkra kompetensförsörjningen i delregionen. Idén med fasta strukturer för det framtida arbetet kring kompetensförsörjningsfrågorna bör ha implementerats hos kommunerna och andra potentiella ansvarsbärare under Då ska det finnas en bra grund för ett förbättrat system för matchning i Boråsregionen. Genom kompetensplattform Boråsregionen ska arbetet underlättas för både kommunala, statliga och privata verksamheter att finna varandra genom nätverk/branschråd, kompetensråd och andra beslutande konstellationer. Alla aktörer ska vara ansvarsbärare för att Boråsregionen ska lyckas med sin kompetensförsörjning - att skapa fler jobb och att sörja för att jobben kan erbjudas till människor i Boråsregionen - personer med rätt kompetens. Resultat: Med utgångspunkt från styrdokumentet Kompetensplattform Västra Götaland Handlingsplan har förutsättningar för att på sikt skapa ett delregionalt kunskapsunderlag och analysmaterial om kompetensbehov initierats. Genom bl a kontakter med analysenheten på VGR och Arbetsförmedlingen, dels genom utvecklingsarbete för att ta fram relevant verktyg för kompetensbehovsinventering på företag och genom det gemensamma arbetet inom Västra Götaland med verktyg för utbildningsplanering, REKAS (regional kartläggning av arbetsmarknad och studerande), har bättre underlag för analyser och beslut tagits fram. Fler aktörer har involverats, exempelvis Försäkringskassan och kommunala företrädare för sina organisationer, personalenheterna och näringslivsenheterna har knutits till kompetensplattform Boråsregionen. Även fler kontakter med det privata näringslivet finns nu representerade i denna ledningsgrupp, genom större enskilda aktörer med egen kompetensplanering men även genom företrädare för mindre och/eller medelstora företag eller företagsnätverk. Branschrådet för e-handel och logistik har under år 2014 arbetat fram ytterligare en YH-ansökan för en för branschen a 1

245 NAVET 2014 Vision Navet ska vara med och utveckla Sjuhärad till en attraktiv och konkurrenskraftig hållbar region med hög utbildningsnivå. Sjuhärad ska ha befolkning med stort intresse för teknik, naturvetenskap och matematik och med höga ambitioner och vilja att arbeta för ett hållbart samhälle. Verksamhetsidé Genom interaktiva utställningar, spännande pedagogik och utvecklande möten skall Navet ge kunskaper och skapa intresse för naturvetenskap, teknik och matematik som ger alla en möjlighet att vara med och utveckla ett hållbart samhälle. Verksamhet 2014 Ämnesområden som speciellt lyfts under 2014 har varit teknik, konst och vetenskap Möjligheters värld, genomfördes på Navet då vi mötte högstadieelever i åk 9 från skolor i hela Sjuhärad och 100 gymnasielever engagerades som guider. Åtta större teknikföretag deltog med material och personal i projektet. Tekniktema Ett tekniktema tillsammans med Volvo Bussar AB, SPEED AB, Parker och Ericsson som genomfördes första gången 2012 har vidareutvecklats och i år deltog 375 elever. Vid årets avslutande event deltog 800 personer. Internationellt 3 d-projekt Navet var med och skrev ansökan och beviljades EU medel från Comeniusprogrammet för att tillsammans med England, Nederländerna och Tyskland starta ett 3d-projekt. Projektet syftar till att göra modern teknik i form av 3D skrivare tillgängligt i undervisningen och att integrera den i begripliga sammanhang för barn, ungdomar och pedagoger. Under året har Navet provat många olika sätt att använda 3D skrivare i undervisningen i åk 4 till 6 och 7 till 9. Maker space turné Navet erhöll medel från Kultursekretariatet Västra Götalandsregionen för att ta fram en mobil enhet som handlar om modern teknik med bland annat 3D skrivare och styr- och regler material. Utställning och koncept utvecklades under 2014 och i januari 2015 börjar turnén som går till bibliotek i åtta av Boråsregionens kommuner. Mötas för att vara, lära och del Ett utvecklingsarbete startade våren 2014 och en ansökan om externa medel söktes och beviljades. Navet ska skapa en inbjudande plats för kreativ användning av många olika tekniker. Lärare, elever och helgbesökare ska finna alla tänkbara material och alla digitala tekniker att arbeta med. På sikt skavbesökare ska kunna ta del av teknisk spetskunskap från forskning och företag samtidigt som de digitalt skapar på egen hand. Platsen, färgen och människorna ett projekt om konst och vetenskap Navet har tillsammans med konstnär Jeanette Schäring, arbetat med konst och vetenskap. Flera workshops med människor som arbetar i området Simonsland samt med pedagoger och anställda på Textilmuseet och Navet. Seminarium med forskare, konstnär och pedagoger tillsammans med de människor som lämnat vatten och var med i det kollektiva konstnärliga vattenprojektet på Navet har genomförts. Bildkurs för Högskolestudenter 2

246 För studenter på förskollärarutbildningarna i Varberg och Borås har Navet utvecklat verksamhet i Naturvetenskap, Teknik och kreativ verksamhet. Årets specialinriktning har handlat om att lära naturvetenskap och teknik genom skapande och konstupplevelser ett ämnesövergripande perspektiv för förskolan. Navet- kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande Läsåret 14/15 håller Navet i en ettårig ledarskapsutbildning för samtliga förskolechefer och rektorer F-6 i Ulricehamns kommun. Förstelärare och arbetslagsledare från varje skola/förskola deltar också i utbildningen, liksom två skolor från Borås. En storsatsning från Ulricehamns kommun som avser att ta ett gemensamt grepp för hela kommunen avseende utbildning i entreprenöriellt lärande. Navet har även under ht-14 haft utbildning i entreprenöriellt lärande med Töllsjöskolan. Navet har under bland annat utbildningarna i STEPS och ESIF identifierat ett stort behov i skolan och förskolan av att få metoder, verktyg och förhållningsstrategier att arbeta entreprenöriellt med elever i behov av särskilt stöd. Under året har ett förprojekt, ELA-projektet, delvis finasnierat av Västar Götalands regionen, genomförts. En ansökan om externa medel har tagits fram. Syftet är att under kompetensutveckla 20 skolor och förskolor i Sjuhärad inom projektet ELA Entreprenöriellt lärande för alla. Hållbar utveckling Sedan 2009 har NAVET utbildat ca 4500 personer från många olika förvaltningar och företag. Vi har bjudit på tankeväckande föreställning/föreläsning/work shop om vår planets framtid och bidragit till att få många engagerade människor som vill vara med och skapa långsiktiga hållbara lösningar. Utbildningen Kunskap och Känsla har även under 2014 varit efterfrågad och 581 personer från många olika organisationer har genomgått utbildningen. Navet har tagit fram ett pedagogiskt material kring Hållbar utveckling till ett internationellt företag. Förskolesatsning Över 1000 förskolepedagoger i Borås Stad har startat en utbildning som fortsätter till och med Alla får minst åtta halvdagsutbildningar i naturvetenskap och teknik. Under 2014 genomfördes två halv dagars utbildningar för sammanlagt 1400 förskolelärare. Högskolekurser 1492 studenter har fått utbildning på NAVET under 2014 NYTT REKORD att jämföra med 2013 och 750 studenter Föräldramötessatsningen Navet började 2013 att utbilda förskolelärare och barnmorskor och BVC-personal i att kunna hålla föräldramöten och få engagerade föräldrar. Satsningen har fortsatt under 2014 och ca 130 personer har utbildats även lärare från grundskolan. Matematik Navet genomförde även i år ett stort antal kompetensutvecklingar med lärare från ett 40 tal kommuner. Navet - pedagogiskt material Entreprenöriellt undervisningsmaterial Våga vilja välja, ett utbildningsmaterial för åk 1 till 6 som har ett ämnesövergripande perspektiv på naturvetenskap och teknik utvecklades av NAVET under Insatsen finansierades av Skolverket. Under 2014 vidareutvecklades materialet och en plattform gör materialet tillgängligt på nätet. I mars 2015 är det tillgängligt för alla. 2

247 Böcker skrivna av NAVET Under flera år har Navet skördat framgångar med sagoböcker och övrigt undervisningsmaterial om kemidraken Berta och hennes äventyr i kemins underbara värld. Navet pedagogen Anna Gunnarsson erhöll ett författarstipendium för sina Berta böcker. En ny bok skrevs under 2014 med fokus på fysik, utges februari Matematikhandledningar Navet har under året tagit fram tio matematikhandledningar till den matematikverkstad vi skapade under Nationellt och internationellt arbete Navet har tillsammans med Bergdalskolan, Kristinebergsskolan och Bäckaryds förskola sökt och beviljats medel till tre olika internationella studieresor. Medel har sökts från Universitet och högskolerådets Atlasprogram. Studieresan tillsammans med Bergdalskolan gick till Nya Zeeland i februari. Bäckaryds förskola var tillsammans med en pedagog från Navet i USA i oktober och Kristinebergsskolan var i Japan i november. Syftet med studieresorna var att besöka flera intressanta skolor och science center för att lära av varandra samt etablera samarbeten Navet har tagit emot studiebesök från Finland, sex science center i Sverige, Norge, Skottland, Nederländerna, Irland, Indonesien, Portugal, Brasilien, Turkiet, Spanien och Österrike, Island, England, Spanien, Frankrike, Skottland och Tyskland. Navet har deltagit med föreläsningar, work shops på ECSITE, European network science center and museums, i Haag NSCF, Nordiska science center förbundets årskonferens genomfördes på Navet NSCF, Nordiska science center förbundets pedagog konferens var på Navet där fokus låg på det entreprenöriella lärandet Svenska Science center föreningen genomförde en två dagars konferens på Navet NELIS är ett nationellt nätverk för entreprenöriellt lärande där bland annat Skolverket, forskare inom området och skolutvecklare från hela Sverige deltar. I september var Navet värdar för NELIS nätverksträff. Österrike/Wien konferens om inkludering; föreläsning och work shops tillsammans med delegater från Island och Österrike. Utbildningar på Universitetet i Åbo, vid två tillfällen En föreläsning på års konferens för Svenska Räddningstjänsten Föreläsning med work shop på Mash Up Nod stor utbildningskonferens i Kista Föreläsning på Mångfalds konferens i Trollhättan Utvärderingar En utvärdering av helgverksamheten En delrapport om Konst och vetenskap En delrapport av förskoleutbildningarna Navet huset Under 2014 stärkte NAVET sin roll som mötesplats med över 4000 personer på konferenser som arrangerats av olika verksamheter och organisationer. De flesta har erhållit guidning i utställningen Hållbara Val. Ny utställning med teman om människan har skapats och tre nya människoteman har tagits fram. Ett nytt kemitema för de yngsta ett nytt Berta tema har skapats Fem olika teman i utställningen Hållbara val och i Människoavdelninngen har tagits fram 2

248 Navet - personal Det gemensamma utvecklingsområdet under året för all personal på Navet har varit Mångfald och en Mångfaldspolicy är framtagen. Definition: Mångfald är en process där vi på Navet är öppna, ser möjligheter och värdesätter olikheter och likheter hos oss själva och vår omvärld. Mål enligt verksamhetsplan 2014 Genomfört 2014 Minst elever på teman Minst besökare på helger och lov Minst elever och lärare i Matematikpalatset Minst personer på temabesök i utställningen Hållbara val Ett Biologiskt museum byggs på Navet Minst 800 elever på brandtema Minst 800 gymnasielever på ANT- teman Minst 500 pedagoger på föräldramötespedagogikkurser Minst en extern utställning visas i Kuben Minst 15 olika evenemang, konferenser i Kuben Minst 2000 lärare utbildas inom naturvetenskap och teknik Minst sex kvällsföreläsningar Utbildningen Kunskap och känsla genomförs med minst 800 personer Minst pedagoger på kompetensutveckling i matematik Ej genomfört, elever på teman Större kompetensutvecklingsprogram och planläggning av verksamhet 2015 har gjort att målet inte uppnåtts Genomfört, personer Genomfört, 3757 elever och lärare i Matematikpalatset 2922 personer på temabesök (Helg och lovbesökare ej inräknade) Borås Stads Biologiska museet är nedpackat och ställt i en lagerlokal. Navet har inte fått något updrag att exponera samlingarna. Ej uppnått, 150 elever på Brandtemat Skolor prioriterar inte temat eftersom det inte ingår i kursplanerna. Ej uppnått, 276 elever på temat Ej prioriterat av lärare i åk 9 och gymnasiet Ej uppnått, 132 pedagoger har gått utbildningen Projektmedel till insasten slut Högskolans Klädbytardag under Kretsloppsveckan, Möjligheternas värld Teknikcollege tre veckor i september Genomfört för 4044 personer vid 16 tillfällen i Kuben och 30 tillfällen i Blå rummet Genomfört, 2731 personer i NO/teknik och totalt 7392 i olika kompetensutvecklingsprogram Fyra kvällsföreläsningar har genomförts Ej uppnått, 581 personer har gått utbildningen Indirekt har Navet nått fler med ett koncept som Navet tagit fram till ett företag med 2000 anställda. Utgångspunkten har varit utbildningen Kunskap och känsla Genomfört med 924 personer 2

249 Minst 100 pedagoger i utbildningar i entreprenöriellt arbetssätt inom teknik och naturvetenskap Genomfört för 1200 pedagoger Minst 1300 förskolelärare utbildas i teknik och naturvetenskap Geometriutställningen skall hyras ut till minst två platser NAVETs vandringsutställningar skall vara uthyrda 50 % av året Minst 10 arrangemang, event för grupper utanför skolsystemet genomförs Bok och utbildningspaket om fladdermusungen Tunda, Navet kommer att delta i minst fem nationella och internationella forum Genomfört 2305 förskolelärare Ej genomfört Ingen uthyrning Inget intresse mer marknadsföring krävs Ej genomfört Dålig marknadsföring Genomfört: Linnemarschen, Nationaldagen barnkalas på Stora torget i Borås, Vattnets dag i Ulricehamn, SM-Veckan 7 dagar på Stora torget i Borås, Kunskapens hus i Kinna miljövecka, Familjedag på Kulturhuset i Stockholm, Familjedag på Kemira Kemi AB i Helsingborg, NoLimit Street art festival i Borås, Öppet hus för allmänheten under kretsloppssöndagen, Aktivitet på Stora torget under kretsloppet. Genomfört, utgivning sker i februari Genomfört med föreläsningar och work shops i tio olika forum 2

250 Antal per kommun 2013 antal elever antal lärare Kompetens utveckling Lärare Barn Vuxna Konferenser Föreläsningar Summa Bollebygd Borås Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn övriga HB i Borås Antal per kommun 2014 antal elever antal lärare Kompetens utveckling Lärare Barn Vuxna konfere nser föreläsn ingar Summa Bollebygd Borås Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Herrljunga övriga HB i Borås

251 MEDARBETARCENTRUM 2014 Medarbetarcentrum är en resurs och ett neutralt forum för alla tillsvidareanställda i de samverkande kommunerna Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo. Medarbetar-centrum drivs inom kommunalförbundet som en egen resultatenhet. Vision MEDARBETARCENTRUM inspirerar medarbetare som vill ha och behöver en positiv Kraft till förändring. Verksamhetsidé Medarbetarcentrums (MC) verksamhetsidé är att på ett effektivt sätt medverka till att stärka de samverkande kommunernas attraktivitet som arbetsgivare. Genom att stimulera till en ökad frivillig och sund personalrörlighet, kan trivsel och friskare arbetsplatser skapas. Ambitionen är att via kompetenshöjande insatser, som exempelvis, coachande samtal, ledarskaps- och arbetsgrupputveckling ge förutsättningar för medarbetare att aktivt ta ansvar för sin egen och gruppens utveckling. MC ska vara ett etablerat hjälpverktyg och en neutral plats med stor tillgänglighet. Ett nav bestående av samlad erfarenhet, kunskap och kompetens, som därigenom kan erbjuda olika arbetsmetoder. Basen för verksamheten är i Borås men coacherna är på plats i kommunerna på fasta tider och när det så krävs. Generellt behövs en öppen dialog med politiker, chefer, HR-/personal-specialister, medarbetare och lyhördhet på efterfrågan av tjänster flexibilitet. Hänt 2014 Medarbetarcentrums värdegrundsarbete har utmynnat i följande värdeord som genomsyrar hela verksamheten; Ansvar Initiativtagande Samarbete Öppenhet. MC skall erbjuda hög och kvalitetssäkrad kompetens och för att leva upp till detta krävs en kontinuerlig kompetensutveckling och omvärldsbevakning. Två coacher har deltagit i Thomas konvent med temat ledarskap. En coach har gått vidareutbildningar i person profil analyser via Thomas International och excel utbildning. Vi har deltagit i CAV- nätverk via Högskolan Borås och i Riksringens nätverksträff i Kalmar. Det finns ett nationellt intresse för den samverkan som bedrivs via Medarbetarcentrum och detta har visat sig i studiebesök från Örebro kommun. Borås Tidning har uppmärksammat verksamheten positivt genom en artikel och på Sunt Livs hemsida har det varit en artikel om en lyckad jobbväxling. En coach har medverkat på Borås stads Hälsokonvent som föreläsare med temat Kraft till förändring. Strategisk inriktning för 2014 Hundra procents tillgänglighet. Implementera Medarbetarcentrums utbildningsprogram. Marknadsföra hur Medarbetarcentrums tjänster kan nyttjas på ett lönsamt sätt. Sprida kännedom om nya PEUP funktionen (personalekonomiskt uträkningsprogram) och dessa användningsområden. Ytterligare etablera ledarskapsprogram och grupputvecklingsinsatser - GDQ (Group Development Questionaire), ledarskapsrapport baserad på enkäter, ledarskapsbokslut och coachning. Verka för ökad samverkan, rekrytera ytterligare medlemskommuner. Tillföra kunskap och erfarenhetsutbyte genom omvärldsbevakning och nätverk. Undersöka möjligheterna till att aktivt bidra till regionens utveckling enligt dokument VG Med hundra procents tillgänglighet menas att Medarbetarcentrum är tillgängligt alla arbetsdagar året runt. Under året har Medarbetarcentrums utbildningsprogram implementerats och använts. En omfattande informationsinsats har gjorts, speciellt i Marks kommun men även i övriga kommuner, om hur Medarbetarcentrums tjänster kan nyttjas på ett lönsamt sätt. Styrgruppen har utbildats i nya Adcore versionen och PEUP. 26

252 Ledarskapsprogrammet har haft en uppstart och ett flertal uppdrag med varierande grupputvecklingsinsatser är genomförda i alla medlemskommuner. Någon ytterligare medlemskommun har inte tillkommit. Medarbetarcentrum deltar i olika nätverk och omvärlds bevakar genom deltagande i föreläsningar/ seminarier via litteratur, internet, tidningar m.m. Inom kompetensutvecklingsområdet kan Medarbetarcentrum säkert bli en tillgång i VG 2020 arbetet. Effektmål 1. Information och utbildning i personalekonomiskt uträkningsprogram, PEUP. 2. Dialogträffar med kommunernas personalenheter kring utveckling, utbud och behov. 3. Aktivt marknadsföra jobbväxling och jobbmatchning efter behov och önskemål. 4. Koordination av Tranemo Arbetsgivarring och sprida kunskap om modellen. 5. Genomföra ledarskapsprogram. Måluppfyllelse kommentarer Mål 1 Utbildning i PEUP med prognoser och miniprognoser samt hur man gör vanliga beräkningar är genomförd för styrgruppens medlemmar i den nya versionen. Mål 2 Den 21 oktober genomfördes en dialogträff med personalspecialister från samtliga medlems-kommuner plus en representant från Södra Älvsborgs Sjukhus. Det diskuterades bland annat kring jobbväxling som generellt anses ha en framtida potential som ett verktyg till sund personalrörlighet. Upplägget i det nya Chefsutvecklingsprogrammet, Framgångsrikt ledar- och medarbetarskap presenterades och fördes en dialog kring. Kvaliteten på annonsmanus för jobbmatchning kan förbättras och bör vara lika komplett som vid annonsering. Mål 3 Fortlöpande under året har jobbväxlingsfunktionen marknadsförts och ett antal kontakter har tagits för att få till jobbväxling, en permanent växling har genomförts. Vi behöver nå ut ytterligare med själva idén kring jobbväxling både till medarbetare, chefer och andra nyckelpersoner. Nättidningen Suntliv har uppmärksammat en lyckad jobbväxling som ett gott exempel på en modell för positiv personalrörlighet. Mål 4 Det har tillkommit nya företag i Tranemo Arbetsgivarring, satsningen kompetensutveckling/utbildning på hemmaplan har säkert medverkat till fler medlemsföretag. Information om ringen sker fortlöpande i flera fora. Mål 5 Målet att genomföra en utbildningsomgång i det nya ledarskapsutvecklingsprogrammet har uppfyllts. Det startade en ny utbildningsomgång i maj månad. Tjänsteutbud Grunden för arbetet i de olika programmen och arbetsmetoderna är att utveckla en effektiv och vägvinnande process. Medarbetarcentrum arbetar med följande tjänsteutbud: Kärnverksamhet Jobbmatchning webbaserad Jobbväxling Reflekterande samtal reflektera över aktuell arbetssituation 27

253 Personalekonomiska beräkningar (PEUP) Statistik över verksamheten Köpta tjänster Livs- & karriärplanering Coachande samtal Chefscoachning chefsutveckling revidering av chefsuppdraget Ledarskaps- och medarbetarskapsutveckling i grupp Omställningsprogram, mot nya mål i arbetslivet Föreläsningskoncept SLG Thomas Person Profil Analys 1863 lediga tjänster har hanterats under året vilket är avsevärt mer än något år tidigare. Kärnverksamheten är alltid prioriterad och övrigt utförs i mån av tid. Fördelningen av ärenden i kärnverksamhet är 72 % och på köpt tjänst 28 %. Utöver detta tillkommer annat kringarbete som berör kärnverksamheten Axplock ur verksamheten Under året har drygt 500 medarbetare hanterats i verksamheten via samtal, grupputvecklings-processer och jobbmatchning/jobbväxling. Av andelen enskilda individärenden är kvinnor 66 % och män 34 %. Utöver ovanstående har vi haft telefonsupport, ca 2000 samtal, med personalfunktioner, chefer/ledare och medarbetare. 112 individer har kommit till någon form av positiv förändring, som har återkopplat. Förändringen består av jobb byte inom den egna kommunen, hos annan kommun, till extern arbetsgivare eller har påbörjat studier. Bland annat detta visar att det finns ett behov av att jobba för en frivillig och sund personalrörlighet. Efterfrågan på grupputvecklingsprocesser/ledarskapsutveckling generellt har ökat under året. Insatser har gjorts i 13 arbetsgrupper, 16 ledarskapsutvecklingsuppdrag i olika kommuner. Chef och gruppcoachning kopplat till våra beräkningsverktyg har visat på framgång och lönsamhet. Ett antal enskilda chefer har efterfrågat och nyttjat en serie återkommande coachning samtal, som stöd och utveckling i det dagliga ledarskapet. Örebro kommun har konsulterat och varit på studiebesök i Borås inför planeringen av en intern arbetsförmedling. Den 18 november medverkade en coach som föreläsare, på Borås stads satsning Hälsoakademin, i ämnet Kraft till förändring. Personalresurs Administration + verksamhetsledning 1,0 Coacher 3,0 Statistisk redovisning Syftet med denna statistikredovisning är att samverkanskommunerna ska kunna följa verksamhetens resultatutveckling. Förutom den mer traditionella statistiken görs en löpande ekonomisk uppföljning/utvärdering/ redovisning av Medarbetarcentrums verksamhet via vårt eget utvecklade program PEUP. Det kan vara värt att notera att viss lönsamhet hamnar utanför Medarbetarcentrums domän. Flera av Medarbetarcentrums kunder bryter upplevd inlåsning i sina kommunala jobb och hamnar externt med god produktivitet. Det skapas samhällsekonomiska intäkter och viss belastning kommer att undvikas hos sjukvård och i sjukförsäkringssystemet etc. 28

254 PEUP Personalekonomiskt resultat Bland de ärenden som beräkningar gått att göra på ger per satsad krona sju kronor tillbaka enligt den personalekonomiska beräkningsmodellen. Ärende statistik 72 % av våra ärenden/uppdrag ingår i medlemsavgiften och vid 28 % tillkommer en kostnad/avgift. Utöver detta tillkommer annat kringarbete som berör kärnverksamheten. Antal förändringar per utfall i medlemskommunerna för 2014 Förändringar Borås Mark Svenljunga Tranemo Summa Kvar i nuvarande tjänst pga förändring Ny tjänst, samma kommun Ny tjänst, annan kommun Ny tjänst, externt Studier Arbete + studier Starta eget Arbete + starta eget Övrigt

255 Antal förändringar per utfall i alla kommuner Utfall Bollebygd Borås Mark Svenljunga Tranemo Totalt Kvar i nuvarande tjänst pga förändring Ny tjänst, samma kommun Ny tjänst, annan kommun Ny tjänst, externt Studier Arbete + studier Starta eget Arbete + starta eget Övrigt Totalt, kommun

256 RESULTATRÄKNING 2014 Sjuhärads kommunalförbund Resultaträkning 2014, belopp i tkr Exkl interna poster Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Förbundsbidrag, Kansli Medlemsavgifter, Navet Medlemsavgifter, Medarbetarcentrum Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster

257 Sjuhärads kommunalförbund, Kansli och Tillväxtmedel Resultaträkning 2014, belopp i tkr Inkl interna poster Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Förbundsbidrag, Kansli Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat Sjuhärads kommunalförbund, Navet Resultaträkning 2014, belopp i tkr Inkl interna poster Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsavgifter, Navet Finansiella intäkter 0 12 Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat

258 Sjuhärads kommunalförbund, Medarbetarcentrum Resultaträkning 2014, belopp i tkr Inkl interna poster Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsavgifter, Medarbetarcentrum Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 0-29 Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat

259 Sjuhärads kommunalförbund Balansräkning 2014, belopp i tkr Not Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Värdepapper Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder. 34

260 Sjuhärads kommunalförbund Noter, belopp i tkr Verksamhetens intäkter Statsbidrag Bidrag från Regionen EU-bidrag Försäljning mm Summa Verksamhetens kostnader Bidrag till projekt/verksamheter Återföring avslutade projekt Bidrag till statlig infrastruktur* Personalkostnader Material och tjänster Summa Förbundsbidrag, kansli Bollebygd Borås Falkenberg Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Varberg Vårgårda Summa Medlemsavgifter, Navet Bollebygd Borås Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Summa Medlemsavgifter, Medarbetarcentrum Bollebygd 0 71 Borås Mark Svenljunga Tranemo Summa Finansiella intäkter Ränta på bankkonton Summa

261 7 Finansiella kostnader Förändrad diskonteringsränta vid pensions skuldsberäkning Övrigt 28 7 Summa Maskiner och inventarier Ingående balans Investeringar Avskrivningar Utgående balans Värdepapper Aktier i Mediapoolen AB och Gryning Vård AB 10 Bidrag till statlig infrastruktur E20* Fordringar Kundfordringar Momsfordran Interimsfordringar, huvudsakligen inkomstrester Summa Kassa och bank Bankkonton Kontantkassa Summa Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Avsättningar för pensioner Pension inkl löneskatt Andra avsättningar Bidrag till statlig infrastrukur* Långfristiga skulder Investeringsbidrag Navet Kortfristiga skulder Semesterlöneskuld Interimsskulder, huvudsakligen inkomstförskott Beslutade projekt Pensioner individuell del, inkl löneskatt Leverantörsskulder Preliminär skatt Arbetsgivaravgift

262 Momsskuld till Skatteverket Övrigt Summa Interna poster på 1640 tkr för 2014 och 1142 tkr för 2013 har exkluderats från resultaträkningen. *Sjuhärads kommunalförbund har i december 2014 beslutat att medfinansiera utbyggnad av E20 genom Västra Götaland med 15 miljoner kronor. Bidraget redovisas i balans- och resultaträkning och upplöses på fem år. Upplösning Tkr

263 Bilaga 1 38

264 Bilaga 1 ARBETSFORMER REGIONAL NIVÅ 39

265 ANTAL ANSTÄLLDA Bilaga 2 Kansliet Totalt 17 årsarbetare varav 6,5 som finansieras med projektmedel Förbundsdirektör 1,0 Regionutvecklingschef 1,0 Förbundssekreterare 1,0 Ekonomi 1,5 Reception, konferens mm 0,5 Välfärd 3,0 varav 1,5 finansieras med projektmedel Kompetens 3,0 (1,0 vakant) varav 2,0 finansieras med projektmedel Regional utveckling 3,0 (1,0 vakant) esamordnare 2,0 (1,0 vakant) finansieras med projektmedel Digitalisering av trygghetslarm 1,0 finansieras med projektmedel Medarbetarcentrum 4,0 årsarbetare Verksamhetschef 1,0 Coach 3,0 NAVET totalt 17,7 årsarbetare Verksamhetschef 1,0 Administration 1,0 Pedagoger 9,5 Bibliotekarie 0,2 Tekniker 2,2 Designer 1 Material och konferens 1,3 Interaktionsdesigner 0,5 Timanställd helgpersonal 1,0 40

266 Bilaga 3 BALANSKRAVSUTREDNING Sjuhärads kommunalförbund redovisar ett underskott i 2014 års resultat på tkr. Underskottet beror på att man kostnadsfört mkr avseende bidrag till E20 genom Västra Götaland, och innebär att det egna kapitalet minskar till tkr. Enligt kommunallagen finns det ett balanskrav, dvs det egna kapitalet får inte minska såvida det inte föreligger synnerliga skäl. Sjuhärads kommunalförbund har ett finansiellt mål att det egna kapitalet bör uppgå till minst fyra miljoner kronor. Eftersom resultatet belastas med ett bidrag avseende E20, som beloppsmässigt är av engångskaraktär, anser direktionen att synnerliga skäl föreligger och att 2014 års underskott inte behöver återställas. 41

267

268

269

270 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag Årsredovisning 2014 Direktionen beslutade under 2014 att medfinansiera E20 med totalt tkr plus anläggningsindex.(se mer under rubrik Medfinansiering av E20) För att möjliggöra del av denna finansiering har delar av det egna kapitalet nyttjats. Det ser i resultaträkningen därför ut som att förbundet totalt går med underskott om 5211 tkr. Om E20 undantas går kansliet med 1155 tkr i överskott, Navet gör ett negativt resultat om 894 tkr och Medarbetarcentrum ett negativt resultat om 148 tkr. Verksamhetens underliggande omslutning och karaktär har bedömts motivera ett Eget kapital på cirka 4 miljoner kronor. Utgående Eget Kapital är vid årets utgång tkr. varav kansliet har ett överskott på 5571 tkr, Navet uppvisar ett underskott om 102 tkr och Medarbetarcentrum har underskott i eget kapital om 352 tkr. Finansieringen i form av avgift från medlemskommunerna har varit 73 kronor per invånare. Av detta betalas 2 kronor/inv. som medlemsavgift till VästKom. För Varbergs och Falkenbergs kommuner är bidraget 11 kronor/inv. Falkenbergs kommun utträdde ur förbundet Summa medlemsbidrag till förbundet år 2014 var tkr varav tkr för utlysning av tillväxtmedel. Medfinansiering av E20 Direktionen för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund beslutade att underteckna avsiktsförklaring att för egen del medfinansiera utbyggnaden av E20 på sträckorna förbi Vårgårda, Vårgårda till Vara, förbi Skara samt Götene till Mariestad med tkr i 2013 års penningvärde plus s.k. anläggningsindex under förutsättning att samtliga ingående kommuner, kommunalförbund samt Västra Götalandsregionen undertecknar motsvarande avsiktsförklaring. Avtal har tecknats och förbundet har avsatt 9500 tkr från år 2014 och återstående summa ska avsättas under en period av fyra år. Delar av det egna kapitalet har nyttjats och därav har en balanskravsutredning upprättats. Balanskravsutredningen föreslår att 2014 års underskott inte behöver återställas då synnerliga skäl föreligger eftersom resultatet belastas med ett bidrag avseende E20, som beloppsmässigt är av engångskaraktär. Direktionen beslutar att komplettera med bilagor om antal anställda samt om hur arbete genomförs på regional nivå att efter komplettering för egen del godkänna upprättat förslag till årsredovisning 2014 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund att underskott beroende på finansiering av E20 enligt balanskravsutredning inte behöver återställas att översända årsredovisningen till revisorerna och därefter tillsammans med revisionsberättelse överlämna årsredovisningen till medlemskommunerna.

271 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag Vid protokollet Christina Klaar Förbundssekreterare Justerat av Ulf Olsson Ordförande Margareta Lövgren Justeringen tillkännagiven den 13 mars 2015 enligt anslag Rätt utdraget betygar: Christina Klaar

272 Ärende 12 Årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund

273 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Datum Sida 1(1) 56 KS2015/86 Årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund Förbundsstyrelsen för Sjuhärads samordningsförbund har den 24 februari fastställt förbundets årsredovisning för Enligt lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Revisionsrapport för år 2014 för Sjuhärads samordningsförbund - Förbundsstyrelsens protokoll Årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet för år Skickas till: Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande

274 Tjänsteskrivelse 1 (1) Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare Maria Rangefil Kanslichef maria.rangefil@bollebygd.se Dnr : Kommunfullmäktige Årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund, tjänsteskrivelse Beskrivning av ärendet Förbundsstyrelsen för Sjuhärads samordningsförbund har den 24 februari fastställt förbundets årsredovisning för Enligt lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Revisionsrapport för år 2014 för Sjuhärads samordningsförbund - Förbundsstyrelsens protokoll Årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2014 för Sjuhärads samordningsförbund samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet för år BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Maria Rangefil Kanslichef Skickas till: Sjuhärads samordningsförbund Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

275 SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND i samverkan med Sjuhärads kommuner: BOLLEBYGD BORÅS HERRLJUNGA MARK SVENLJUNGA TRANEMO ULRICEHAMN VÅRGÅRDA ÅRSREDOVISNING FÖR SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND Innehåll: Innehåll:... 1 Inledning och ändamål... 2 Årets verksamheter... 2 Strukturövergripande samverkan... 2 Individinriktade insatser... 4 Uppföljning av budgetriktlinjer och mål... 6 Styrelsen parts grupp Personal och lokaler Externa resurser Resultaträkning Balansräkning Sammanfattning Ägarparternas bidrag Finansieringsanalys Underskrifter... 16

276 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Inledning och ändamål Finansiell samordning av resurser inom rehabiliteringsområdet möjliggörs enligt lag (2003:1210) under förutsättning att Försäkringskassa, Arbetsförmedling, landsting/region och kommuner deltar som parter. Genom finansiell samordning kan myndigheterna verka tillsammans och komma närmare varandra i en permanent samarbetsform. Den finansiella samordningen bedrivs genom ett fristående samordningsförbund där parterna är representerade. Sjuhärads samordningsförbund omfattar sedan 2011 ett område med ca invånare. Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Herrljunga och Vårgårda svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och berörda kommuner i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De gemensamma resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde ska återta eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Årets verksamheter Strukturövergripande samverkan Verksamheterna har sinsemellan erbjudit stor variation och oftast utförts av personal med grundanställning i Sjuhärads olika kommuner. Utöver olika grad av kontakter med primärvård och/eller psykiatri, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan har verksamheterna ofta samverkat med individ- och familjeomsorg, socialtjänst och socialpsykiatri. Dessutom har flertalet haft kontakter med företag och andra aktörer i näringslivet. I ett par verksamheter utfördes tjänster av personal med grundanställning i vård eller hos Arbetsförmedlingen medan Försäkringskassans personal i förekommande fall medverkat inom sina ordinarie uppdrag. Ett myndighetsteam vid Boda vårdcentral har i sin helhet finansierats inom parternas ordinarie verksamhet. De har mötts för samordningsbehov kring patienter med komplex problematik. Vid Svenljunga vårdcentral har en annan form av strukturövergripande samverkan fortsatt att utvecklas under året. Dessa grupper liksom övriga verksamheter med blandad personalgrupp värderar att kunskapsutbytet och träffarna bidrar till utökade kunskaper om parternas olika uppdrag och ökar strukturövergripande samverkan. Konferenser och utbildningstillfällen har riktats till personal inom de samverkande parterna, både i form av egna arrangerade konferenser samt som föredrag i samband med konferenser eller informationer som parterna själva eller andra arrangerat. Många av dessa framträdanden har fokuserat på det utvecklingsarbete som bedrivits inom Projekt KRUT, men andra tema förekommer med. Exempelvis arrangerades en egen lokal spridningskonferens för just projektet medan Psykiatrins dag anordnades i samverkan med Borås stad och Västra Götalandsregionen då projektet var en del av helheten. Utbildning i det nationella uppföljningssystemet SUS har hållits för handläggare och personal och kompetensutveckling har skett både om och riktat till sociala företag som ytterligare exempel. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 2

277 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning ESF-rådet har bjudit in till flera olika föredragningar. Spridning av KRUT Över Gränserna har tex skett till samtliga förstudier i Västsverige, och transnationell koordinator har medverkat vid bla en europeisk sammankomst, TLN Mobility. Internationella föredragningar har även skett vid besök från tyska samarbetspartner och då en delegation från olika Norska myndigheter varit på genomresa i Västra Götalandsregionen. De har fått information om förbundet samt parternas uppdrag och aktiviteter för personer i behov av samordnad rehabilitering. ESF och flera av förbundets ägarparter har önskat och fått samordningsmöten för att uppmärksamma gemensamma frågor och samverkansmöjligheter mellan olika förstudier och ESF-projekt i Sjuhäradsområdet. I samverkan med övriga samordningsförbund i Sverige, arrangerat av Nationella rådet och NNS samt Finsam Gotland, hölls frukostseminarie och offentligt samtal som två olika informationspass i Almedalen. Därefter har förbundet genom projekt över gränserna medverkat med ytterligare information vid ytterligare ett möte hos Finsam Gotland. Projektet KRUT Över Gränserna har även medverkat genom föredrag på Eu-Mass, internationella försäkringsmedicinska kongressen i Stockholm, och spridit information om utförande och koncept till ledningen av förbundets olika medlemmar samt flera samordningsförbund i Västsverige. I samband med första deltagargruppen utomlands utan ESF-finansiering gjorde delar av styrelsen ett studiebesök på Island. Styrelsemedlemmarna träffade deltagarna inför, under och efter resan och har bidragit i utveckling av förbundets fortsatta transnationellt arbete. ESF-projektet Consensio har i Stockholm gett en föreläsningsserie kallad Baskurs i psykiatri. Denna kompetensutveckling har i delar visats som streamade föreläsningar i Ulricehamn och Borås. I samband med dessa gemensamma möten har personal från olika parter samlats för gemensamma samtal, och vid övriga tillfällen har personal kunnat ta del av föreläsningarna från egen dator. Föregående års initiativ om strukturövergripande fokus på sociala företag har fortsatt genom att stödja och utbilda den del av målgruppen som driver de sociala företagen. Coachande administration och olika utbildningar har kunnat nyttjas av de sociala företagen i samverkan. De har valt att köpa stöd till stor del genom Coompanion samt genom externa utbildningsföretag. I april höll förbundet en seminariedag om sociala arbetsintegrerade företag. Då belystes dessa företags förutsättningar ur såväl politiskt, juridiskt och inte minst medmänskligt perspektiv. Under 2014 har processer inletts för att skapa bättre samverkan kring sjukskrivna utan sjukpenninggrundande inkomst och kompetensutveckla handläggare i samverkan kris/traumareaktioner och beteenden som av många associeras till PTSD. Frågan om unga med psykisk ohälsa har varit central och en förundersökning kring orsaker till ungas väg till aktivitetsersättning och huruvida myndigheterna regelverk stödjer eller motverkar varandra har skett genom FoU Välfärd Sjuhärad. Vid samordningsförbundets dag informerades om de olika parternas uppdrag och utmaningar samt samlade kraft till önskade kommande projekt i förbundets regi. Att vid konferenser föredrag och möten samla en blandning av politiker, chefer, medarbetare och deltagare har vid olika sammankomster bidragit till otraditionella grupperingar med strukturövergripande syfte. Dessa träffar har blivit något av ett signum för förbundet som genom att involvera den direkta målgruppen har breddat perspektiven för samtliga inblandade. Flera verksamheter har under året bidragit till synlighet och marknadsföring genom att media uppmärksammat olika insatser, tagit emot riksdagsledamotsbesök eller genom olika former av öppet hus och föredrag vid egna och externa arrangemang samt politiska samlingar etc. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 3

278 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Individinriktade insatser Verksamhetsplanen anger att rehabilitering med tydligt fokus på arbetslinjen ska erbjudas individer med behov av samordnat stöd och detta har främst skett genom individuellt anpassade insatser. Alla parter har varit delaktiga i remitteringar, men till mindre del direkt från vården, vilket också är logiskt med tanke på Försäkringskassans samordningsansvar. Målgruppen har under verksamhetsåret generellt varit arbetssökande personer mellan år som är arbetsföra men ej omedelbart anställningsbara, och som är aktuella hos minst två myndigheter. Oftast fanns sammansatt problematik och lång frånvaro, eller avsaknad debut, i arbetslivet. Många som skulle ha riskerat passivisering till följd av arbetslöshet eller sjukdom har också deltagit. Vissa verksamheter har haft avgränsade. Korta beskrivningar följer nedan: Projekt Krut i samtliga kommuner Krutprojektet påbörjades 2012 och avslutades med stöd av EU-finansiering under Under 2014 har verksamhetsfokus varit spridning och implementering av projekt Krut. Som beskrivits ovan har projektet funnits som en integrerad del i förbundets verksamhet vilket är i linje med att verksamheten under första halvåret finansierats av ESF, Europeiska socialfonden, och under andra halvåret finansierats av förbundet och dess utförare. Utöver den finansiering som tillkommit från ESF har flera av förbundets övriga verksamheter bidragit till medfinansiering, och i synnerhet kommunerna har gjort egna åtaganden för att fortsatt kunna bedriva verksamheten och göra anpassningar för att till nästkommande år kunna behålla delar av utbudet. Kanslipersonal har stöttat delprojektverksamheterna med administration och strukturövergripande insatser som tex processledning, möten och konferenser samt har representerat vid spridning. Under 2014 utfördes en kompletterande projektaktivitet kring delimplementering. Framförallt de transnationella aktiviteterna ansågs behöva extra resurser för att lyckas i implementering och både styrelse, verksamheter och personal har lagt stort engagemang för att stödja processen. Projektet har uppmärksammats positivt både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Aktiv Hälsa i samtliga kommuner Aktiviteten har fortsatt att erbjudas och utvecklas även i de områden som inte erbjudit Aktiv hälsa innan det tillkom inom projekt Krut. I Borås är Primärvården Södra Älvsborg sedan tidigare utförare i Friskis & Svettis lokaler och på övriga platser är respektive kommun utförare i egna eller hyrda lokaler. Under året har fortsatt vissa externa hälsoföretag involverats. Oavsett vem som är utförare eller i vilken kommun deltagande skett gäller att deltagare vid fullföljande har varit inskrivna i aktiviteten under 12 veckor i följd. Ett flertal fysiska aktiviteter har skett varje vecka på bestämda tider. Tanken har varit att deltagaren som vid ett arbete ska komma upp på morgonen, få struktur på vardagen samt ta eget ansvar, tex för att ta kontakt vid förhinder. Försäkringskassan initierar det stora flertalet deltagande och oftast remitterar även kommunerna många. Flera deltagande har i sin handlingsplan haft att parallellt med annan verksamhet delta i Aktiv hälsa. Byggstenen i Tranemo Deltagare har generellt varit inskrivna på Byggstenen upp till 3 månader. Tranemo kommun är huvudman för verksamheten som har finansierats med stöd av förbundet sedan 2006, med tydligare pre-rehab inriktning sedan januari Verksamheten har erbjudit varierande arbetsuppgifter kopplade till iordningställande och försäljning av skänkta begagnade kläder, husgeråd, möbler mm. I samverkan med resurser inom projekt Krut har viss överbryggning mot extern praktik eller arbete kunnat ske genom så kallad arbetsstödjare. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 4

279 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Gröna Vägen i Borås Tekniska förvaltningen i Borås Stad har (med hel finansiering från förbundet) utfört verksamheten. Tidsbegränsning har skett till 12 veckors deltagande per individ och avgränsning har fortsatt varit deltagare med stressrelaterad problematik. Intag av nya deltagare har kontinuerligt skett var tredje vecka enligt årets planläggning och de flesta remitterades via Försäkringskassan. Flertalet inskrivna upplevs ha haft en mycket oviss arbetskapacitet initialt. Verksamheten har funnit sig väl tillrätta i Björbostugan vid Ramshulan på Rya åsar. Därutöver har även vistelser förlagts till naturen. Såväl remittenter som deltagare har påvisat ett stort värde med den gröna inriktning och lugna miljö som erbjudits. Kartläggning och arbetsträning i Herrljunga, Mark, Svenljunga, Ulricehamn och Vårgårda Vid respektive arbetsmarknadsenhet har bedrivits olika verksamheter med delfinansiering från samordningsförbundet. Inskrivningstiden och insatserna har anpassats efter deltagaren. Uppdragsgivaren har angett uppdrag och syfte vid ansökan. Aktuella handläggare har tillsammans med respektive deltagare planerat omfattningen och personliga anpassningar. Arbetstiden har som vid flera andra aktiviteter ofta varit låg från början (under tio timmar per vecka) för att sedan gradvis ökas. Framförallt nyttjades verksamheterna lokalt baserat på tidigare verksamheter inom respektive arbetsmarknadsenhet. Utöver den kommunegna verksamheten har fortsatt vissa verksamheter gjort gemensamma aktiviteter i form av tex utflykter, matlagning och kreativt skapande vilket breddar deltagarnas vyer och erfarenheter. I Svenljunga har arbetsterapeut, hälsoutvecklare och sjuksköterska arbetat i ett team, och flera av deras deltagare har erbjudits platser i den nyutvecklade Vintagebutiken. Även näringslivet har upplåtit arbetsträningsplatser där teamet i samverkan kunnat kartlägga individernas stödbehov och bistå i utveckling vid behov. I Mark har externa aktörer utfört större delen av uppdraget. Verksamheten påbörjades under mars månad efter den upphandling som avslutades i januari. Som ett komplement till de deltagarplatser Folkuniversitetet erbjudit har de sociala företagen i samverkan genom Musketörerna sålt arbetsträningsplatser vid sina olika arbetsintegrerande företag. Geografisk placering av platserna är i Marks kommun samt Borås Stad. Lotsen blev Jobb Borås Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad har varit huvudman för Lotsen som startade i samverkan Lotsen har under året helt inkluderats i arbetet som utvecklats inom Jobb Borås och därmed har Arbetsförmedlingens medverkan under senare delen av året förlagts helt i ordinarie placering istället för tidigare utlokaliserad personal. Den tidigare Lotsens personalgrupp har nyttjats i alla de steg/moment som ingår i Jobb Borås och en strukturerad utveckling för individen likt Lotsens tidigare arbetssätt följs i hela organisationen. Inom Jobb Borås återfinns såväl Krutaktiviteter som specialkompetenser för att handlägga särskilt komplexa fall. Flödet för hur en deltagare tas emot av en handläggare och därefter får stöd i utveckling genom aktiviteter individuellt och i grupp fram till en arbetsplatsplacering är i stort lika som tidigare. Genom förbundets delfinansiering av Jobb Borås har det koncept Lotsen format kunnat erbjudas till fler och externt intresse för verksamheten har fortsatt. Bla har Hallands samordningsförbund gjort studiebesök hos Jobb Borås under året. Ung Kraft i Bollebygd Kommunen är utförare av och personalen samverkar inom uppdragen om Ung Kraft, Krut och Aktiv hälsa. Många gånger kompletterar verksamheterna varandra. Inskrivningstiden har som i flera andra verksamheter anpassats efter deltagaren, med en beräknad sluttid inom 18 månader. Aktiviteten har utgjort en mötesplats som stimulerat ungdomar med coachande samtal, sociala kontakter och arbetssökaraktiviteter. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 5

280 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Uppföljning av budgetriktlinjer och mål Samtliga insatser registreras i ett nationellt system för uppföljning av samverkan, SUS. Vissa aktiviteter har som planerat registrerat antal deltagare anonymt då dessa inte har haft som direkt inriktning att påverka individens försörjning (Hälsostärkande aktiviteter har endast indirekt bidragit till detta genom ökad anställningsbarhet). Flertalet aktiviteter har till största del registrerat med utförligare uppgifter som efter utskrivning ger uppföljningsmöjligheter av förändrad försörjning etc. Personer med exempelvis skyddad identitet har även i dessa verksamheter undantagits från registrering och istället noterats anonymt. Deltagarantal Insatsnamn Budget antal delt Antal delt Antal unika delt Antal nya delt Antal avslut delt Antal nya anonyma Budget antal v- insats Antal v- insats Totalt Aktiv Hälsa i Herrljunga Aktiv Hälsa i Tranemo 15 7 Aktiv Hälsa i Ulricehamn 25 6 Aktiv Hälsa i Vårgårda Aktiv Hälsa Bollebygd 25 8 Aktiv Hälsa Mark Aktiv Hälsa Svenljunga Aktiv Hälsa i Borås Byggstenen Folkuniversitetet, i Mark Gröna Vägen Kartläggning/Arbetsträning i Mark *** KRUT Bollebygd KRUT Brygghuset Borås KRUT Herrljunga KRUT Mark KRUT Svenljunga KRUT Tranemo KRUT Ulricehamn KRUT Vårgårda Lotsen** praktik, Sociala företag i samverkan samverkan, information och konferenser Ulricehamnsprojektet Ung Kraft i Bollebygd ***Medfinansierar Krut Mark och inkluderas i budgeterat antal tillsammans. ** Då Lotsen under året haft strukturövergripande mål, att arbetssättet implementeras genom att helt integreras i Jobb Borås, och förbundet endast delfinansierar utförandet har ingen antalsbudget registrerats. Endast deltagare direkt knutna till projekt Krut har kunnat särskiljas ur helheten. * Statistik sammanförd. Anonyma deltagare återfinns bland deltagare Aktiv hälsa som ingått i krut Antal hålls lågt och har endast noterats för arrangemang helt ägda och finansierade av förbundet. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 6

281 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Övergripande, långsiktigt Antalet anonyma deltagare är 223 och antalet deltagare som registrerats med fullständiga personuppgifter är 924 personer, dvs 1147 anonyma och komplett registrerade tillsammans. Alla registreringar är inte unika individer. En deltagare kan avslutas och börja på nytt i samma aktivitet, se avvikelser i rött ovan, eller delta i två olika aktiviteter samtidigt eller efter varandra vilket inte kan anges exakt med tanke på att flera är anonyma. För att uppnå en effektiv resursanvändning krävs att verksamheter bedrivs i samverkan och att god fördelning sker till de deltagare som behöver tillgång till utvalda insatser. Överlag har tillgången till aktiviteter varit god och utan köer. Vissa platser har periodvis haft en väntetid på någon/några veckor inför deltagande. Aktiv hälsa i Borås kommer att byta utförare i början av 2015 och för att underlätta ur individperspektiv har nyinskrivning tillfälligt pausats i december. Verksamheter har bedrivits med bred geografisk spridning och platser har fördelats till både kvinnor och män. Drygt 60% av registrerade deltagare är 16-30år, med en inbördes variation mellan insatserna beroende på om utbudet varit specifikt riktat eller ej. Andel kvinnor och män har varierat något mellan olika ålderskategorier men bildar tillsammans en mycket jämn könsfördelning för de deltagarinsatser som registrerar med kompletta uppgifter. (53%kvinnor, 47%män) I åldersintervallet från 30år och uppåt är kvinnornas andel överrepresenterad (63% mot 37%) medan männen istället är något fler än kvinnorna i de yngre åldrarna. Bland anonyma deltagare, vilket främst gäller aktiv hälsa, finns däremot fler kvinnor totalt.(122 kvinnor och 91män) Kännedomen om förbundet har ökats genom digitala nyhetsbrev, fortsatt utdelning av trycksaker samt inte minst med olika studiebesök, konferenser, mötesplatser och ökade spridningsinsatser med anledning av förbundets båda Socialfondsprojekt. För konferenser, dialogmöten etc har antalsregistrering noterats till 439 deltagande. Endast de aktiviteter som förbundet själva arrangerat har då räknats. Styrgruppsaktiviteter, referensgrupp etc ses som en persons deltagande även då upprepade träffar varit aktuella. Strukturövergripande volymregistreringar har således medvetet hållits på en låg nivå och speglar inte hur många personer som totalt nåtts av information. För individen Generellt är utbildningsnivån låg hos deltagarna. 38% har bara grundskola som högsta avslutade studieform, och 42% har gått ut gymnasiet (dock ej säkerställt att det är med kompletta/godkända betyg) Av de knappt 12% som har någon form av högskolestudier eller eftergymnasial utbildning är 5/6 kvinnor. Målet är en ökad grad av egenförsörjning och en förbättrad arbetsförmåga, vilket oftast inleds genom utveckling av hälsa och livskvalitet, eller påbörjande av studier. Beroende på verksamheternas inriktning finns således en skiftande målsättning även om de i ett långsiktigt perspektiv har samma syfte. Verksamheterna har, inte minst genom projekt Krut, gett förutsättningar till flexibilitet och personligt anpassade lösningar och aktiviteter för ökad anställningsbarhet. Deltagare har i hög utsträckning varit aktiva i planering och genomförande och har därmed stärkts i aktivitetsförmåga och tilltro till sin förmåga vilket styrks av positiva uttalanden etc. även om det inte genast leder hela vägen till egenförsörjning. De deltagare som involverats i samband gemensamma konferenser etc ger starka vittnesmål om nyttan med att bli sedd, ta del av ansvaret och sträva mot egenuppsatta aktiviteter. Deltagare som gjort praktik i utlandet påvisar särskilt stora framsteg. En ökad daglig deltagandetid (utökad tid från insatsens början till utskrivning) kan ses som en annan indikator på uppnått mål. Förbättrad sömn, kosthållning och minskade smärtproblem är exempel på mjuka effekter som har lyfts fram. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 7

282 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning För verksamheterna Genom projekt Krut har flertalet verksamheter fortsatt haft utbyte och konkret samverkan med andra verksamheter i förbundet så att framgångsrika ideer spridits. Exempelvis gemensamma utflykter, studiebesök och olika former av erfarenhetsutbyten. Projekt Kruts aktivitet för transnationellt utbyte har haft deltagare med geografisk spridning från samtliga kommuner utom Tranemo. Bland övriga insatser förekommer deltagande över kommungränserna i liten skala. För förbundet Målet om grundläggande god ekonomisk hushållning som att driva verksamhet inom fastslagna medelsramar har uppfyllts under året. Budgeten har följts upp och rapporterats till medlemmarna kvartalsvis. Samtliga beräknade kostnader för utveckling av verksamheter har inte upparbetats vilket gör att det egna kapitalet inte minskat fullt ut enligt budget. Ekonomin är i balans och ger möjlighet till att ytterligare eget kapital kan tas i bruk vilket skapar handlingsfrihet inför Förbundet har inte haft några avkastningskrav, vilket är helt i linje med lagstiftningens intention. För samhället Målsättningen är minskade sjuktal och minskad andel personer i arbetsför ålder som är beroende av offentlig försörjning samt att fler förvärvsarbetar. 54% av alla unika avslutade deltagare var vid inskrivning beroende av försörjningsstöd. Denna andel minskar till 27% av i samband med utskrivning. 17 personer totalt var i arbete i samband med inskrivning, men ej i full utsträckning (Tillsammans motsvarade deras arbetsinsats motsvarande 5,9 heltidstjänster) Vid utskrivning förvärvsarbetar 108 personer. 61 av dessa har arbete utan subventioner och 47 med någon form av lönesubvention. Omräknat motsvarar deras gemensamma arbetsinsats 90,5 personer i heltidstjänster. Av de 106 avslutade som hade sjukpenning/rehabpenning vid inskrivning har 73 personer kvar samma ersättning vid utskrivning, 12 personer har istället sjuk/aktivitetsersättning och övriga har aktivitetsstöd, ingen offentlig försörjning, a-kassa och 3personer har annan offentlig försörjning. Det kan tolkas som att många ökat sina möjligheter till framtida arbete även om de inte i dagsläget nått fram till förvärvsarbete, medan ca 11% tidigare kan ha haft fel ersättningsform vilket då har korrigerats för bättre resursnyttjande. Antalet personer som efter avslutat aktivitet inte längre är beroende av offentlig försörjning tredubblas nästan från 34 till 96 personer. Förändringsprocenten för män och kvinnor avviker ibland från varandra. Bland de som efter avslutad åtgärd fortsatt har sjukpenning/rehabpenning är kvinnorna exempelvis klart överrepresenterade. Männen lämnar i 50% av fallen sjukskrivning medan motsvarande siffra för kvinnorna är ca 25 %. Generellt hämtas statistik om antal deltagande, resultat och mål ur det nationella systemet för uppföljning av samverkan, SUS. Noteras kan att SUS fortfarande är ett system under uppbyggnad och fortsatt har vissa svagheter. Som ett komplement till det nationella systemet sammanställdes under året en fristående utvärderingsrapport av Ehneström utvärdering AB, för att mäta resultat och mål efter genomförande av projekt Krut. I ett stycke om socioekonomiska vinster ur Ehneströms rapport anges tex de samhällsekonomiska vinsterna av att fyra (av totalt sex) deltagare från Marks kommun kommit i arbete efter genomförd utlandspraktik. Förutsatt att de inte åter hamnar i utanförskap skulle värdet för samhället förenklat kunna omräknas schablonartat till exempelvis 87platser i äldreomsorgen eller 128 förskoleplatser. Även om det är ett kalkylverktyg och inte exakta siffror ger det en indikation om att arbetet som görs för målgruppen är ekonomiskt lönsamt för samhället. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 8

283 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Uppföljning per kostnadsställe: Nettokostnad i tkr per område Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget helår helår FÖRBUNDSVERKSAMHETER jan-dec jan-dec jan-dec Styrelse (arvoden, konferenser, bilers etc) Gemensamma kostn. (revision, SUS, ek service) Kansli (personal, hyra, IT, div mtrl) Information (del av VG-informatör, trycksaker) Lotsen i Borås Aktiv Borås Kartläggning/uppföljning/utvärdering Utbildning/Utveckling Gröna Vägen i Borås Aktiv Hälsa i Mark Arbetslivsinriktade aktiviteter Mark Aktiv Hälsa Bollebygd Unga Vuxna Bollebygd Aktiv Hälsa Svenljunga Arbetslivsinriktade aktiviteter Svenljunga Byggstenen i Tranemo Ulricehamnsprojektet Arbetscenter Vårgårda arbetslivsinriktad verksamhet Herrljunga arbetslivsinriktad verksamhet Tranemo Aktiv hälsa Ulricehamn Aktiv hälsa Delumma * Kostnadsställe 3005 omfattar utbildningsinsatser till sociala företag och personal samt utvecklingsinsatser kring Krut i Jobb Borås och utlandspraktik efter projektperioden. * Kostnadsställe 3008 omfattar Marks kommun, och Folkuniversitetet samt Musketörernas insatser De positiva avvikelserna på kostnadsställe 1010 härrör främst från att kansliets personal tagit större uppdrag inom projekt över gränserna än vad som budgeterats och att ESF då bekostat tjänsterna. I övrigt kan noteras att det strukturövergripande kartläggningsuppdraget (kst 3004) begränsades efter en inledande förstudie och beträffande kostnadsställe 3005 och 3008 är det främst utlandspraktik samt uppstart av ny verksamhet som lett till mindre kostnader än beräknat. Uppstart av upphandlad verksamhet tog lite tid initialt och de sociala företagen har inte fullt ut nyttjad kostnadsposten för utbildningar och coachande administration. Obs! Fortsättning följer på nästa sida med externt finansierade projekt samt totala verksamhetskostnader och utfall Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 9

284 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Uppföljning per kostnadsställe (Forts. från föregående sida.) Nettokostnad i tkr per område Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget helår helår PROJEKT KRUT jan-dec jan-dec jan-dec Krut Gemensamma resurser Krut Bollebygd Krut Borås Krut Herrljunga Krut Mark Krut Svenljunga Krut Tranemo Krut Ulricehamn Krut Vårgårda Delsumma Notera att en förskjutning har skett så att främst transnationella kostnader har belastat kst 3025 och 3026 istället för 3024 där de budgeterats. Resursen har nyttjats gemensamt men köpts genom dessa kommuner. Nettokostnad i tkr per område Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget helår helår PROJEKT ÖVER GRÄNSERNA jan-dec jan-dec jan-dec Krut implementeringsprojekt Delumma Nettokostnad i tkr per område Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget helår helår SAMMANSTÄLLNING ALL VERKSAMHET jan-dec jan-dec jan-dec delsumma Förbundsverksamhet delsumma Krut delsumma Över Gränserna Total summa verksamhet Nettokostnad i tkr per område Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget helår helår KOSTNADER AVRÄKNAT ESF- STÖD jan-dec jan-dec jan-dec summa verksamheter Erhållna intäkter/bidrag KRUT implementering Erhållna intäkter/bidrag KRUT Summa Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 10

285 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Ledning och administration Styrelsen Styrelsen som leder Sjuhärads samordningsförbund har bestått av fyra ledamöter och tio ersättare. Kommunerna, som tillsammans utgör en part, har vardera haft en representant som fördelas på en ledamot och sju ersättare medan övriga tre parter haft en ledamot och en ersättare per part. Styrelsen har under året haft sex möten: 10 januari (enkom för upphandling av verksamhet), 27 januari, 24 mars, 8 maj, 19 augusti samt 27 november. Ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande har under året bildat presidium som har träffats inför styrelsemöten. Styrelsen har med flera representanter deltagit i årets nationella konferens i Uppsala samt med några representanter deltagit vid Sociala företagskonferensen, projekt krut slutkonferens samt andra viktiga event. Ordförande och vice ordförande höll föredrag den 30/6 samt 2/7 i Almedalen. Under året har styrelsen särskilt uppmärksammat den transnationella aktiviteten över gränserna. Sex representanter träffade deltagarna före, under och efter förbundets första egenarrangerade utlandspraktik. Vid besöket på Island träffade ledamöter och personal även ett flertal lokala myndigheter och stödorganisationer. Vid förbundets egen dag den 24/10 förmedlades erfarenheter och då inbjöds även ägarrepresentanter för samtliga parter till särskilt ägarsamråd. Beslutande ledamöter: Margareta Lövgren (M), Marks kommun, Ordförande Dan Rodahl Försäkringskassan, Vice ordförande tom 23nov. from 24nov var istället Ann Larsson beslutande för Försäkringskassan Hanne Jensen (S), Västra Götalandsregionen, Andre vice ordförande Kerstin Söderlund, Arbetsförmedlingen tom därefter tillträdde Peter Sand Larsson som beslutande för Arbetsförmedlingen Ersättare Jonas Ryhr, Arbetsförmedlingen tom var Lars Hermansson, Försäkringskassans ersättare, Ann Larsson, Försäkringskassan var ersättare 1/2-23/11 och from 24/11 var Andreas Pettersson, Försäkringskassan ersättare (då Ann utsetts till beslutande ledamot) Peder Danesved (Fp), Västra Götalandsregionen Lars-Åke Johansson (S), Borås Stad Rune Pettersson (C), Svenljunga kommun Gulli Håkanson (Fp), Ulricehamns kommun Margaretha Almqvist-Malmsjö (M), Bollebygds kommun Viktoria Haraldsson (C), Tranemo kommun Christina Abrahamsson (M) Herrljunga kommun Marianne Andersson (C), Vårgårda kommun 4-parts grupp Till stöd inför vissa av styrelsens beslut konsulterades under första delen av året en 4-partsgrupp bestående av en representant per part. (uppdraget ryms inom respektive organisations ordinarie verksamhet) Parallellt med detta fanns första halvåret en styrgrupp med motsvarande funktion. Under andra halvåret, efter att styrgruppen för Projekt Krut upphört, har en representant per medlem kallats till 4-partsmöte. Styrgruppen för ESF projekt Krut gav en möjlighet för samtliga parter att påverka och följa utvecklingen vilket saknats för förbundet som helhet. Mot slutet av året tog styrelsen initiativ till att förnya förankrings och behovsprocessen så att parterna oavsett projekt eller inte skall ha en för alla medlemmar transparent och tydlig beredningsväg till styrelsen. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 11

286 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Personal och lokaler Förbundet har inte haft egen anställd personal under året. För varje individinriktad verksamhet har en utförande part haft egenanställd eller inhyrd personal som de har tagit ansvar för och hållit med lokaler för i enlighet med årets verksamhetsavtal. För gemensam övergripande administration har förbundet fortsatt under året köpt tjänster från medverkande parter: Förbundschef, Anna Fagefors, En heltidstjänst för förbundets övergripande förvaltning enligt styrelsens anvisningar. Processledare/projektledare, Pernilla Knutsson heltidstjänst för central ledning av Projekt Krut och Över Gränserna samt därefter processledning samt verksamhetsutveckling. Projektekonomi och administration, Helena Thelin och Malin Ekunger, Två deltidstjänster (80 resp 50 % av heltid) kopplat till ESF-Projekt Krut samt Över Gränserna. Samlokalisering har skett med NKA, Nationellt kompetenscenter för anhöriga på adress Olovsholmsgatan 32 i Borås fram till slutet av maj. Därefter har kansliet delat lokaler på Österlånggatan 12A med personal inom Lotsen/Jobb Borås i väntan på att kunna tillträda mer permanenta lokaler på Österlånggatan 74 i enlighet med överenskommelse genom Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad. Därutöver har möteslokaler återkommande hyrts för baskurs i psykiatri samt ett flertal andra små och stora sammankomster. Externa resurser Ytterligare resurser köps in av förbundets parter eller andra externa leverantörer. Bokföring, redovisning och hantering av styrelsens arvoden etc. köps av Västra Götalandsregionen och utförs av ekonomiservice i Mariestad samt Löneservice i Vänersborg. Förbundet har även finansierat en andel av resurspersoner som på deltid gemensamt nyttjas av alla samordningsförbund i Västra Götaland: Helena Johansson har arbetat med verksamhetsuppföljning, analyser, rapporter och utbildning kopplat till SUS (sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan). Uppdrag kring information kopplat till hemsidan har under året köpts av Västra Götalandsregionen och utförts av Ann-Sofie Mellqvist. Nyttan och kostnaden fördelas på samtliga samordningsförbund i Västra Götaland. Under året har uppdatering av hemsidan påbörjats För projekt Krut har fortsatt fristående följeforskning/utvärdering anlitats av Ehneström utvärdering AB i enlighet med den upphandling som utfördes vid projektstart. Konsulter/Föredragshållare har även anlitats i samband med olika konferenser och informationsinsatser. Tjänster har köpts för att ta del av kunskap från professionella föredragshållare och även för att ta del av erfarenheter från tidigare deltagare. Förbundet betalar en årlig kostnad för revision. Kommunerna och regionen har genom Regionfullmäktige utsett Thomas Gustafson till gemensam revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utses en gemensam revisor. Sedan 2012 har Deloitte upphandlats, för avtalsperiod om tre år, och Pernilla Rehnberg har utsetts som revisor. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 12

287 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Ekonomi Resultaträkning Utfall jan-dec 2014 Utfall jan-dec 2013 Intäkter Övriga bidrag Not. Krut Medel från ESF-rådet , ,00 Övriga intäkter 7,32-2,55 Summa Verksamhetens intäkter , ,45 Kostnader Arvoden , ,44 Reseersättning , ,10 Sociala avgifter , ,00 Övriga Personalkostnader , ,90 Verksamhetsanknutna kostnader ,54 Not ,25 Lokalkostnader , ,00 Övriga kostnader ,29 Not ,08 Summa Verksamhetens kostnader , ,77 RES1 Verksamhetens nettokostnad , ,32 Erhållna bidrag från huvudmännen , ,00 Övriga finansiella intäkter , ,92 Övriga finansiella kostnader , ,00 Summa Finansiella intäkter/kostnader , ,92 RES2 Res. före extraordinära poster spec beslut , ,40 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 RES3 PERIODENS RESULTAT , ,40 Not 2 Verksamhetsanknutna kostnader Jan-dec Verksamhetsanknutna IT-kostnader , Övriga verksamhetsanknutna tjänster , Övriga verksamhetsanknutna kostnader , Verksamhetsanknutna personalkostnader , Verksamhetsanknutna resekostnader , Verksamhetsanknutna lokalkostnader , Verksamhetsanknutna utbildnings-, kurs- & konferenskostnader , Verksamhetsanknutna trycksaker , Verksamhetsanknuten postbefordran , Verksamhetsanknuten telefonkostnad, mobil , Verksamhetsanknuten hyrbilskostnad ,86 Summa: ,54 Not 3 övriga kostnader Jan-dec Datakommunikation , Övriga förbrukningsinventarier , Kontorsmaterial , Trycksaker , Övriga frakter och transporter , Kostnader för information och -613, Representation (ej personal) , Tele, mobil , Postbefordran , IT-tjänster -204, Konsultarvoden spec utredn , Övriga tjänster , Övriga kostnader ,84 Summa: ,29 Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 13

288 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Balansräkning TILLGÅNGAR Ingående Utgående balans Förändring balans Anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Summa anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar , , ,00 Not 1 Likvida medel , , ,59 Not 2 Summa omsättningstillgångar , , ,59 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,59 EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER Eget kapital Eget kapital ,27 0, ,27 Periodens resultat 0, , ,40 Summa Eget kapital , , ,87 Skulder Kortfristiga skulder , , ,72 Not 3 Summa skulder , , ,72 SUMMA EGET KAPITEL, AVS. och SKULDER , , ,59 NOTER UB Not 1: Kortfristiga fordringar 1511 Kundfordringar , Redovisningskont, Ludvikamoms , Upplupna intäkter ,00 Summa: ,00 Not 2: Likvida medel 1930 Bankgiro , Företagskonto ,97 Summa: ,59 Not 3: Kortfristiga skulder 2411 Leverantörsskulder , Innehållen personalskatt , Upplupna sociala avgifter 9 040, Upplupna kostnader ,72 Summa: ,72 Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 14

289 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Sammanfattning Belopp i tkr Utfall jan-dec 2014 Budget jan-dec 2014 Avvikelse jan-dec 2014 Prognos helår 2014 Budget helår 2014 Utfall jan-dec Nettokostnad och finansnetto 2.Bidrag Resultat Utgående EK Ägarparternas bidrag Bidrag i kr Försäkringskassa Arbetsförmedlingen Kommuner* Hälso- och sjukvårdsnämnd Totalt ( Övriga bidrag, ESF ) * kommunerna bidrar med andel i relation till befolkningsmängd vid föregående halvårsskifte. Resp kommun andel i kr: Bollebygd Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Finansieringsanalys Löpande verksamhet Årets resultat ,40 Kassaflöde från löpande verksamhet ,40 Förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar ,34 Kortfristiga skulder ,92 Överlåtelse inkomster Förändring av rörelsekapital ,42 Investeringar Investeringar 0,00 Investeringsnetto 0,00 Finansieringar Långfristiga fordringar 0,00 Långfristiga skulder 0,00 Finansieringsnetto 0,00 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL ,02 Kontroll (Se Balansrapporten) UB Likvida medel ,59 IB Likvida medel ,57 Summa: ,02 Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 15

290 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Underskrifter Borås Margareta Lövgren Marks Kommun Ordförande.. Cecilia Andersson, Västra Götalandsregionen.. Ann Larsson Försäkringskassan Ordinarie ledamot.. Peter Sand Larsson Arbetsförmedlingen Vice ordförande Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 16

291

292

293

294

295

296

297 Ärende 13 Årsredovisning 2014 Verner Olofssons stiftelse

298 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Datum Sida 1(1) 80 KS2015/77 Årsredovisning 2014 Verner Olofssons stiftelse Verner Olofssons stiftelse har till kommunfullmäktige överlämnat årsredovisning 2014 för godkännande. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 Verner Olofssons stiftelse, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Årsredovisning 2014 Verner Olofssons stiftelse, Beslut Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisning 2014 Verner Olofssons stiftelse till kommunfullmäktige för godkännande. Skickas till: Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande

299 Tjänsteskrivelse 1 (1) Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare Susanne Glans Ekonomichef susanne.glans@bollebygd.se Dnr : KS2015/77-1 Kommunfullmäktige Årsredovisning 2014 Verner Olofssons stiftelse, tjänsteskrivelse Beskrivning av ärendet Verner Olofssons stiftelse har till kommunfullmäktige överlämnat årsredovisning 2014 för godkännande. För ärendet aktuella handlingar - Årsredovisning 2014 Verner Olofssons stiftelse, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Årsredovisning 2014 Verner Olofssons stiftelse, Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisning 2014 Verner Olofssons stiftelse till kommunfullmäktige för godkännande. BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Susanne Glans Ekonomichef Skickas till: Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

300

301

302

303

304

305 Ärende 14 Välfärdsbokslut 2014

306 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Datum Sida 1(1) 58 KS2015/33 Välfärdsbokslut 2014 Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till Välfärdsbokslut för Bollebygds kommun Kommunfullmäktige beslutade 2010 om att kommunen med jämna mellanrum ska ta fram ett välfärdsbokslut. Beslutet innebär att nämnderna i sin årsredovisning ska redovisa minst två indikatorer som de valt ut efter de två folkhälsopolitiska målområdena. Dessa indikatorer analyseras i årsredovisningarna. För att göra Välfärdsbokslutet tydligt som budget- och beslutsunderlag har kommunstyrelseförvaltningen sammanställt nämndernas redovisningar i Välfärdsbokslut med kompletterande läsning om indikatorer, nationella målområden och dess samband med välfärd och hälsa. För ärendet aktuella handlingar - Välfärdsbokslut för Bollebygds kommun 2014, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Välfärdsbokslut för Bollebygds kommun 2014, förslag Beredande organs förslag Kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 februari Beslut Kommunstyrelsen fastställer Välfärdsbokslut för Bollebygds kommun 2014 i enlighet med förslag och överlämnar den till kommunfullmäktige för godkännande. Skickas till: Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande

307 Tjänsteskrivelse 1 (2) Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare Camilla Falk Folkhälsosamordnare camilla.falk@bollebygd.se Dnr : KS2015/33-2 Kommunfullmäktige Välfärdsbokslut 2014 Beskrivning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till Välfärdsbokslut för Bollebygds kommun Kommunfullmäktige beslutade 2010 om att kommunen med jämna mellanrum ska ta fram ett välfärdsbokslut. Beslutet innebär att nämnderna i sin årsredovisning ska redovisa minst två indikatorer som de valt ut efter de två folkhälsopolitiska målområdena. Dessa indikatorer analyseras i årsredovisningarna. För att göra Välfärdsbokslutet tydligt som budget- och beslutsunderlag har kommunstyrelseförvaltningen sammanställt nämndernas redovisningar i Välfärdsbokslut med kompletterande läsning om indikatorer, nationella målområden och dess samband med välfärd och hälsa. För ärendet aktuella handlingar - Välfärdsbokslut för Bollebygds kommun 2014, kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Välfärdsbokslut för Bollebygds kommun 2014, förslag Förslag till beslut - Kommunstyrelsen fastställer Välfärdsbokslut för Bollebygds kommun 2014 i enlighet med förslag och överlämnar den till kommunfullmäktige för godkännande. BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Camilla Falk Folkhälsosamordnare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

308 2 (2)

309 Välfärdsbokslut för Bollebygds kommun 2014 För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet

310 2(18) Välfärdsbokslut 2014 Välfärdsbokslut är en del av det kommunala boksluts- och budgetprocessen och ska bidra till ett bra beslutsunderlag för politikernas val av förbättringsområden och ska komplettera de ekonomiska måtten i bokslutet. Välfärdsbokslut innefattar på vilket sätt verksamheterna och levnadsvillkoren i kommunen kan utvecklas ur ett välfärdsperspektiv. En god hälsa är i fokus, men också hälsans fördelning i befolkningen är betydelsefull. På sikt kan ett uthålligt och gemensamt arbete mellan förvaltningar, nämnder och styrelser vad det gäller välfärdsbokslut, möjliggöra jämförelser geografiskt, socioekonomiskt, åldersmässigt och ur ett genusperspektiv. En av de allra viktigaste delarna i arbetet för folkhälsan är att ge barn en bra start i livet, skapa förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg och därmed också ge goda möjligheter till en framtida arbetsmarknad. Välfärdsbokslut 2014 är det fjärde för Bollebygds kommun och ska ses som ett verktyg för att samla de målområden och indikatorer, vilka nämnder/styrelser beslutat om. Insatser, bedömning, resultat, analys, eventuella jämförelser och förslag på åtgärder tillkommer också. Det finns också en sammanfattning av bokslutet i kommunens årsredovisning för Bakgrund Sverige har en nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxt villkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel De sex första målområdena i den nationella folkhälsopolitiken handlar om de förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas av opinionsbildning och politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där social miljö ofta spelar en stor roll.

311 3(18) Viktiga faktorer som påverkar hälsan Genom att följa upp faktorer som påverkar hälsan istället för sjukdomar får vi en snabb indikation på hur läget är på väg att förändras. Den indikationen är ett betydelsefullt underlag för politiska beslut. Som framgår av figur 1 är det många faktorer som påverkar vår hälsa - biologiska faktorer relationer - levnadsvanor och samhällsfaktorer. Figur 1 Faktorer som påverkar folkhälsan G.Dahlgren& M.Whitehead Indikatorer Det finns ett 30 tal bestämningsfaktorer som mäts och följs upp av indikatorer 1. Bestämningsfaktorerna handlar om att människans hälsa påverkas av en mängd olika faktorer som våra livsvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, fysisk aktivitet, levnadsvanor, en trygg och säker miljö, att få känna sig delaktig, jämställdhet, framtidstro, åldrande. En indikator ska kunna påverkas lokalt och om möjligt kunna knytas till kommunens verksamhet. Några av indikatorerna kallas för basindikatorer eftersom de är strategiskt viktiga. Samtliga basindikatorer finns tillgängliga i nationella register och är nedbrytbara på lokal nivå. De finns att hitta i Folkhälsomyndighetens statistikbank Folkhälsodata. Valda målområden och indikatorer i Bollebygds kommun Nämnderna i Bollebygds kommun har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att välja utav de folkhälsopolitiska målområdena och indikatorer till det. Dessa kommer på följande sidor att redovisas under varje nämnd och styrelse tillsammans med deras respektive analys. 1 Årsrapport 2014, Folkhälsan i Sverige (Folkhälsomyndigheten)