Kvalitetsrapport 2013-14

Kvalitetsrapport 2013-14 Hovgläntans förskola, Ås Landöns förskola och Fritidshem, Änge Tulleråsens förskola, Änge samt Pedagogisk omsorg, Änge

Hovgläntans förskola, Ås Bou Landöns förskola/fritidshem, Änge Bou Tulleråsens förskola, Änge Bou Pedagogisk Omsorg, Änge Bou Marianne Gabrielsson Förskolechef

Förord Denna rapport är sammanfattning av verksamheten inom mitt verksamhetsområde. I rapporten ingår även det integrerade fritidshemmet vid Landöns förskola/fritidshem. Resultatet av det utvecklingsarbete som bedrivits vid de olika verksamheterna och den kvalitet som verksamheterna har är redovisat sammanfattningsvis.

Innehåll 1 Inledning...7 1.1 Syfte... 7 1.2 Dokumentation... 7 2 Presentation av förskolechefens... ansvarsområde 9 2.1 Organisation... 9 2.2 Materiella förutsättningar... 11 3 Statistik...12 3.1 Personal... 12 3.2 Barn/Elever... 12 4 Ledning och utveckling av utbildningen...13 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskola och pedagogisk omsorg 13 4.1.1 Folkhälsa... 13 4.1.2 Demokrati... 13 4.1.3 Trygghet... 13 4.1.4 Tillväxt och utveckling... 14 4.1.5 Krokoms kommun som länsaktör... 14 4.2 Förskolechefens mål för enheterna Förskola... 15 4.2 Förskolechefens mål för enheterna Förskola... 16 4.2 Förskolechefens mål för enheterna Förskola och Pedagogisk omsorg... 17 4.3 Förskolechefens mål för enheterna Fritidshem integrerat med förskola... 18 5 Grundläggande värden och inflytande...19 5.1 Förskola... 19 5.1.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 19 5.1.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 19 Generellt låg svarsfrekvens.... 19 5.2 Pedagogisk omsorg... 19 5.2.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 19 5.2.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 19 6 Trygghet och god miljö i övrigt...20 6.1 Förskola... 20 6.1.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling... 20 6.1.2 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 20 6.1.3 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 20 6.2 Pedagogisk omsorg... 20 6.2.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling... 20 6.2.2 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 20 6.2.3 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 20 7 Utveckling och lärande...21 7.1 Förskolan... 21 7.1.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 21 7.1.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 21 7.2 Pedagogisk omsorg... 21 7.2.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 21 7.2.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 21

8 Arbetet med särskilt stöd...22 8.1 Förskolan... 22 8.1.1 Organisering av barnhälsoarbete... 22 8.1.2 Övrigt... 22 8.2 Pedagogisk omsorg... 22 8.2.1 Organisering av barnhälsoarbete... 22 8.2.2 Övrigt... 22 9 Redovisning av nyckeltal i förskola...23 9.1 Samverkan hem och förskola... 23 9.2 Barnens delaktighet... 23 9.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet... 23 9.4 Tillgänglighet... 24

1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Hovgläntans förskola, Ås barn och Utbildning samt Landöns förskola/fritidshem, Tulleråsens förskola samt Pedagogisk omsorg inom Änge Barn- och utbildning. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 2013-2014 Bakgrund Vi har idag lagar, förordningar och styrdokument som visar på vad förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska uppnå i det pedagogiska arbetet. Dessutom tillkommer kommunens egna mål som ska uppnås. Varje förskola och skola arbetar sedan med hur det ska uppnås. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som vi är ålagda att utföra enligt skollagen får vi kontroll på om hur blir vad. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. 1.1 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Kvalitetsrapporten ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. 1.2 Dokumentation Dokumentationen av det sysytematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete vilken används för verksamhetsmål, utvecklingsarbeten och läraravtalet m.m. 7

Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 8

2 Presentation av förskolechefens ansvarsområde 2.1 Organisation Mitt ansvarsområde ligger inom två olika skolområden, Ås och Änge. Det innebär två team, två samverkansgrupper och två olika budgetar att arbeta med. Inom mitt ansvarområde ligger ett fritidshem, Landön som är integrerat med förskolan både lokal- och verksamhetsmässigt. Tulleråsen Förskola 17 barn 3,3 tjänst 0,5 resurs 6 km Landön Förskola Fritidshem 3,0 tjänst 20 km Änge Rektorsexp. 2,5 rektor 1,0 specialpedagog 1,25 skoladministratör 0,5 verksamhetsvaktmästare 0,7 fritidsledare i skolan 7 barn 6 barn Familjedaghem 12 barn 2,5 Tjänst Förskola 31 barn 6,7 Tjänst 1,0 resurs Änge Förskoleklass 22 elever 0,85 tjänst Fritidshem 51 barn 3,4 tjänst 11 km 18 km Kaxås 17 km Hov Västbygden Förskoleklass Förskoleklass Förskola 8 elever 10 barn 0,6 tjänst 5 elever 2,25 tjänst 0,75 tjänst Åk 1-6 Åk 1-6 43 elever 37 elever 3,28 tjänst 3,22 Tjänst Fritidshem 24 barn 1, 75 tjänst Fritidshem 30 barn 1,95 Tjänst Åk 1-6 127 elever 8,35 tjänst 3,95 resurs Åk 7-9 87 elever 8,18 tjänst 1,2 resurs Samisk integr. 1,60 tjänst Fritidsgård Förskola 17 barn 3,02 tjänst Förskola 16 barn 3,0 tjänst 9

Solägget Galaxen Föräldrakooperativ 34 barn Hjärtats förskola Personalkooperativ 36 barn Ås skola, F -9 384 elever Personal 31,3 lärartjänster Skolbarnsomsorg Sånghusvallen skola F - 3 Pedagogisk omsorg 153 barn i skolbarnsomsorg 94 elever 1 privat aktör 9,3 fritidspedagogtjänst Personal 0,75 fritidsledare i skolan 5,7 lärartjänster 7,1 tj barn/elevassistent, Skolbarnsomsorg Fritidsgården Medvinden 77 barn i skolbarnsomsor 0,25 fritidsledare 4,7 fritidspedagogtj 0,25 resurs 7,25 tjänst barn/elevass förskola/skola Sånghusvallen 84 barn 15 tjänst 4,3 km Fritidsgården Medvinden 0,25 fritidsledare 0,25 resurs Ripan 15 barn 3 tjänst 4,3 km Ås Rektorsexpedition 2 rektor grundskolan 1,5 rektor förskolan 1,5 skoladministratör 0km Pärlugglan 13 barn 3 tjänst 0 km 2 specialpedagoger Skolsköterska SYV, K t 4,3 km Junibackens förskola 34 barn 6 tjänst 0km Hovgläntans förskola 89 barn 15 tjänst Pedagogisk omsorg 5 barn 1 tjänst 10

2.2 Materiella förutsättningar Hovgläntans förskola byggdes 1977och startade med tre avdelningar. Senare har ytterligare en avdelning byggts på. Ännu en avdelning har sen tillkommit i ett separat hus på gården. I dagsläget finns alltså 5 avdelningar. Viss renovering har gjorts men lokalerna är överlag mycket slitna men relativt funktionella. Utemiljön är mycket eftersatt. Det bedrivs hela tiden ett arbete från verksamhetens sida för att förbättringar av gården ska bli gjorda men vi får inte det stöd och den förståelse för de behov som vi i verksamheten ser och anser vara nödvändiga utifrån våra läroplansmål. Tulleråsens förskola är en 1-1,5 avd förskola. Lokalerna är nyrenoverade, våren 2013, och utbyggda med kapprum och toaletter samt förråd. Vi har nu fått trevliga och ändamålsenliga lokaler. Utemiljön är eftersatt när det gäller underhåll och lekutrustning, t ex nedslitna gungor som är tagna ur drift är inte ersatta med nya. Landöns förskola/fritidshem är en kombinerad förskole- och fritidsavdelning. Verksamheten inryms i f d skolans lokaler som är ombyggda och renoverade. Lokalerna fungerar bra. När det gäller utemiljön så har den förbättrats men är ännu inte fullt ändamålsenlig. Den behöver anpassas bättre till den åldersgrupp som är där. Pedagogisk omsorg. Tre dagbarnvårdare är anställda. För verksamheten finns en gemensam lokal i Änge, Trollkulan, den f d fritidsgården. Hit förläggs verksamheten flera dagar i veckan då det är enda möjligheten att klara arbetstidsavtalet och undvika övertid. Lokalerna är små och slitna men har inretts på ett bra sätt av dagbarnvårdarna själva. De sköter själva om lokalen med städning mm. All mat lagas i resp dagbarnvårdares hem och värms på Trollkulan. Utemiljön är mycket torftig. Gården används som allmän lekplats och saknar nämnvärd lekutrustning. Dagbarnvårdarna har byggt egen lekutrustning, bl a lådbil mm, men det förstörs på kvällar och helger. 11

3 Statistik 3.1 Personal Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal barn per årsarbetare Andel (%) med förskollärarutbildning/fritidspedagog Andel (%) kvinnor Förskola 5,1 52 100 Pedagogisk 4,8 0 100 omsorg Integrerat fritidshem 5,45 91 100 3.2 Barn/Elever Tabell 2. Antal inskrivna barn i förskolan 15 okt 2013 Född år Totalt Flickor Pojkar 2012 12 7 5 2011 10 3 7 2010 28 10 18 2009 21 11 10 2008 27 12 15 Totalt 98 43 55 Tabell 3. Antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg 15 okt 2013 Född år Totalt Flickor Pojkar 2012 2 0 2 2011 0 0 0 2010 5 4 1 2009 3 1 2 2008 2 1 1 Totalt 12 6 6 Tabell 4. Antal inskrivna elever i integrerat fritidshem 15 okt 2013 Född år Totalt Flickor Pojkar 2003 1 1 0 2004 1 0 1 2005 0 0 0 2006 0 0 0 2007 4 3 1 Totalt 6 6 6 12

4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskola och pedagogisk omsorg 4.1.1 Folkhälsa Mål Alla barn i förskolan ska ha grundläggande kunskaper med sig in i grundskolan. Mätning Barnens dokumentation från förskolan samt överlämningar från förskola till förskoleklass. En sammanställning görs på varje förskolas årliga utvärderingsdag. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar I vårt kvalitetsarbete strävar vi hela tiden mot att nå denna målsättning. 4.1.2 Demokrati Mål Alla vuxna inom förskolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där barnens inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla. 4.1.3 Trygghet Mål Alla barn i förskolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom barnintervjuer och utvecklingssamtal samt löpande kontakt med föräldrar och samtal med barn i vardagen. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått 13

Kommentar Det är varje personals ansvar inom förskolan att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet. 4.1.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Förskolans aktiva arbeta med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål 2 Alla barn i förskolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Förskolans aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. 4.1.5 Krokoms kommun som länsaktör Mål Verksamheten i förskolan ska bedrivas på ett sådant sätt att barnen ges flera och olika möjligheter att utforska olika yrken och branscher i vårt samhälle. Mätning Genom att dokumentera och på förskolornas utvärderingsdag följa upp antalet externa kontakter, exempelvis studiebesök eller besök av till exempel en förälder som berättar om sitt yrke. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått 14

4.2 Förskolechefens mål för enheterna Förskola Mål enligt styrdokument Utveckling och lärande: Språk Förbättringsområde Språkstimulerande miljöer i förskolan. Indikatorer Bättre kunskap om hur språkutvecklingen för barnen i förskolan kan förbättras. Fler idéer om hur språkutveckling kan stimuleras genom bl a miljö och arbetssätt i förskolan. Spridning av kunskap och ökad samverkan mellan våra förskolor inom området samt stöd och stimulans till personalen. Handlingar/ insatser Gemensam upptaktsträff för förskolorna i Änge området tillsammans med vår specialpedagog med inventering av behov och spridning av goda exempel. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har precis kommit igång och intresset är stort bland personalen som känner att de behöver stöd och inspiration i ämnet. Analys av resultatet Positiv start. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Vi kommer att på olika sätt fortsätta arbetet både med gemensamma träffar men också på den enskilda förskolan, tillsammans med specialpedagog. 15

4.2 Förskolechefens mål för enheterna Förskola Mål enligt styrdokument Likvärdighet för alla barn Förbättringsområde Bättre samordning av och samsyn på verksamheten vid en fleravdelningsförskola för en likvärdig förskola för alla barn. Indikatorer Gemensam årsplan för verksamheten. Samsyn på verksamheten när det gäller innehåll, rutiner, gemensamma aktiviteter, bemötande av varandra, barnen och föräldrarna. Tydligare och enhetligare information till nyanställda, vikarier och föräldrar. Handlingar/ insatser Utifrån gemensam litteratur och diskussioner i tvärgrupper och i stor grupp har vi kommit fram till riktlinjer och förhållningssätt för delar av både det interna arbetet och i det externa som nu finns nerskrivna Vi har använt personalmötes- och tid för arbetsplatsträffar. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har fått struktur på grundverksamheten samt även rutiner kring inskolning och sommarverksamheten. Analys av resultatet Det har varit en bra arbetsmetod att sitta tillsammans i tvärgrupper. Vi är en bit på väg men flera viktiga och central delar finns kvar att diskutera. Gemenskapen och samarbetet stärks och tryggheten i arbetet ökar. Underlättar planeringen av verksamheten. Bra att ta en bit i taget. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Vi kommer att under nästa läsår fortsätta arbetet på liknande sätt. 16

4.2 Förskolechefens mål för enheterna Förskola och Pedagogisk omsorg. Mål enligt styrdokument Samverkan med förskoleklass Förbättringsområde Förbättra övergången från pedagogisk omsorg och förskola till förskoleklassen. Indikatorer Ska finnas en reviderad handlingsplan för övergång från förskola och pedagogisk omsorg till förskoleklassen med återkoppling till avlämnande verksamhet. Handlingar/ insatser Gemensam träff med förskolor och pedagogisk omsorg tillsammans med förskolechef, specialpedagog och rektor för att följa upp och revidera nu gällande plan. Diskussioner i grupper kring respektive mottagande skola. Datum för uppföljning är bokat. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Ny plan finns. Analys av resultatet Viktigt med återkoppling till avlämnade verksamhet. Vi behöver budgetera för skjutsar för de barn som går på de förskolor som inte ligger på skolorten. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Återkommande träffar behövs 17

4.3 Förskolechefens mål för enheterna Fritidshem integrerat med förskola Mål enligt styrdokument Stimulera elevernas allsidiga personliga utveckling utifrån elevers olika behov och förutsättningar. Förbättringsområde Att säkerställa att eleverna får en verksamhet som svarar mot deras behov i den med förskolan integrerade verksamheten. Indikatorer Tydligare planerad verksamhet för eleverna efter skoltid som stödjer elevernas allsidiga utveckling. Skapa en miljö som är bättre anpassad för fritidsbarnens behov. Handlingar/ insatser Stöd till ansvarig personal med fortbildning och deltagande i fritidspedagogforum. Ökat stöd i till elevgruppens och enskilda elevers behov. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Personalen deltar i fortbildning och träffar. Analys av resultatet Verksamheten har blivit tydligare men pga personalbrist och omsättning på personal så har inte planeringen alltid gått att följa. Mer uppdelad verksamhet i slutet av vårterminen blev bra. Arbetet med grupp och individ har inte förbättrat situationen främst pga personalbyten. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsatt stöd till personalen i kring fritidshemsbarnens behov av både specialpedagog och förskolechef. Samverkan med grundskolan i Änge måste utökas med deltagande i träffar mm. 18

5 Grundläggande värden och inflytande 5.1 Förskola 5.1.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Arbetet med de grundläggande värdena är en stor del av det dagliga arbetet. Barnens synpunkter och tankar bli lyssnade till och de får möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka verksamheten. Hjälpsamhet uppmuntras och liksom förståelse för andra. Genom att ge barnen tid att lösa saker själva ökar tilltron till den egna förmågan på ett bra sätt. Personalen finns hela tiden med barnen i lek och andra sysselsättningar och rutiner där de lyssnar till barnen och samtalar med dem i olika frågor. God måluppfyllelse. 5.1.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer Generellt låg svarsfrekvens. 5.2 Pedagogisk omsorg 5.2.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Se ovan 5.2.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer Se ovan 19

6 Trygghet och god miljö i övrigt 6.1 Förskola 6.1.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Under året har vi arbetat med att revidera och göra om våra handlingsplaner, förtydliga begrepp och öka förståelsen av de olika diskrimineringsgrunderna. Arbetet med kartläggning har ännu inte kommit igång ordentligt överallt. Vi behöver ha mer fokus på det förebyggande arbetet så att det tydliggörs. Barngrupperna är överlag väldigt homogena och det förekommer sällan situationer som tydligt åskådliggör behovet av förebyggande arbete. Vi har ett bra fokus på arbetet kring genus men ytterligare fördjupning behövs i ämnet. 6.1.2 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Barnen erbjuds en bra och tydlig omväxlande dagsrytm samt en miljö som så långt är möjligt anpassas efter behov och intresse, Stor vikt läggs vid vad barnen själva uttrycker att de tycker om. 6.1.3 Redovisning av enkäter och barnintervjuer Enkäter har gått ut till föräldrarna vid de olika avdelningarna men svarsfrekvensen är överlag låg. I barnintervjuer och i de utvecklingssamtal där barnen är delaktiga har framkommit att barnen känner sig trygga på förskolan och med personalen. Barnen utvecklas och trivs rent generellt. 6.2 Pedagogisk omsorg 6.2.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Arbetet med diskrimineringsgrunderna har ännu inte kommit så långt. 6.2.2 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Stor hänsyn tas till varje barns och varje barns familjs behov. Genom att vi har tillgång till en gemensam lokal så blir barnen trygga med de olika dagbarnvårdarna och med de övriga barnen, vilket är en förutsättning för att vi ska klara arbetstidsavtalet. Det underlättar också vid hämtning och lämning. 6.2.3 Redovisning av enkäter och barnintervjuer Enkät har gått ut till föräldrar men svarsfrekvensen är mycket låg. Föräldrarna är mycket nöjda med bemötande och uppger att barnen är trygga med personalen och med verksamheten i utvecklingssamtal och vid hämtning/lämning. 20

7 Utveckling och lärande 7.1 Förskolan 7.1.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Målen för utbildningen klargörs för föräldrar vid föräldramöten och utvecklingssamtal på varje förskola. Leken är den arbetsmetod som används för utveckling och lärande. Genom observationer och deltagande i leken ser pedagogerna vart barnen befinner sig och kan därigenom stimulera till ytterligare erfarenhet och lärande. Naturvetenskap och teknik är områden som fått större utrymme mot tidigare. Läroplanen används flitigt och olika former för pedagogisk dokumentation och begreppet pedagogisk dokumentation och användningen av den som underlag för pedagogisk planering har ökat i takt med den utbildning som bedrivits under året i kommunen. 7.1.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer I utvecklingssamtal synliggörs lärandet även för föräldrarna genom olika sätt att dokumentera lärandet i vardagen och leken, t ex via Ipad med korta filmer, bilder, teckningar och alster samt barnens egna berättelser. 7.2 Pedagogisk omsorg 7.2.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Här ligger ännu inte lärandet enl läroplanen tillräckligt mycket i fokus. Vi har dock hittills inte kunnat se skillnad på de barn som kommer från pedagogisk omsorg och de barn som kommer från förskolan när de kommer till förskoleklassen. 7.2.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer Låg svarsfrekvens. 21

8 Arbetet med särskilt stöd 8.1 Förskolan 8.1.1 Organisering av barnhälsoarbete Arbetslagen aktualiserar behovet av stöd i barngruppen till förskolechefen, även föräldrar och barnhabilitering kan ta upp behovet. Första steget är då att förskolechef träffar arbetslaget för att få en tydligare bild av behovet och diskuterar arbetssätt, organisation, kompetensbehov och situationen i övrigt. Förskolechefen tar sen upp behovet vid träff med specialpedagog, ca 1 gång/mån, oftare om behovet är akut. Vid dessa möten följer vi upp pågående insatser samt prioritera och planerar nya insatser. Specialpedagogen träffar sen arbetslaget för en grundligare kartläggning av behovet. Tillsammans med specialpedagog tar därefter förskolechefen beslut om vilka insatser som ska prioriteras och genomföras, t ex handledning i arbetslaget, omfördelning av resurser, insats med särskild resurs. Specialpedagogens insatser i arbetslaget handlar i första hand om kartläggning och handledning, mest på grupp- och individnivå. 8.1.2 Övrigt Behovet av specialpedagog i förskolan är långt mycket större än vad vi kan erbjuda arbetslagen. Behovet av kontinuerlig handledning är avgörande för kvaliten och likvärdigheten för alla barn. Idag blir insatserna mer individinriktade pga av att tillgången på specialpedagog är alldeles för liten i förskolan. Vi tvingas prioritera insatserna hårt. Det blir alldeles för lite förebyggande och långsiktigt arbete inriktat på förhållningssätt, arbetssätt och barn/kunskapssyn. Idag upplever personalen att det viktigaste är att få fler personella resurser till gruppen för att klara uppdraget medan det egentligen handlar mer om hur man ska arbeta. Vi kommer därför både i Änge Bou och I Ås Bou att utöka specialpedagogtjänsterna med 50% i vardera område. 8.2 Pedagogisk omsorg 8.2.1 Organisering av barnhälsoarbete Behovet påtalas till förskolechef som tillsammans med arbetsgruppen försöker finna lösningar i den uppkomna situationen. 8.2.2 Övrigt Ingen kontakt, handledning av specialpedagog eller riktad fortbildning till pedagogisk omsorg finns idag. Önskvärt att även pedagogisk omsorg får tillgång till t ex handledning av specialpedagog, framförallt ur ett likvärdighetsperspektiv. Förhoppningsvis kan detta bli möjligt med en utökning av specialpedagogtjänst. Fortbildning behövs också om barn i behov av särskilt stöd och om arbetssätt. 22

9 Redovisning av nyckeltal i förskola Enligt 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) så är förskolans uppdrag att lägga grund för det livslånga lärandet, i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. För att åstadkomma detta måste man utforma en verksamhet som bygger på samverkan mellan hem och förskola, barnens delaktighet samt dokumentation för en god pedagogisk verksamhet. I kommun och landstingsdatabasen Kolada ingår ca 200 kommuner. Nyckeltalen i databasen har en koppling till något av läroplanens uppföljningsområden eller är en indikator på tillgänglighet. Nyckeltalen förutsätter en egen undersökning i kommunerna som sammanställs av Kolada och avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller fristående). Undersökningen genomförs under oktober varje år. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. 9.1 Samverkan hem och förskola För området samverkan hem och förskola redovisas fyra nyckeltal. Tabell 4. Samverkan hem och förskola, oktober 2013 Andel förskoleplatser på förskola: som varje termin genomför dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat som erbjuder föräldrar att delta vid överlämningen mellan förskola och förskoleklass Värde 65% 100% som årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter 93% där vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin 0% Källa: Egen mätning 9.2 Barnens delaktighet Under området barnens delaktighet ingår fyra nyckeltal. Tabell 5. Barnens delaktighet, oktober 2013 Andel förskoleplatser på förskola där: Värde barnen efter förutsättning och vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen 7% barnen efter förutsättning och vilja deltar i (veckans) planering av förskolans 25% aktiviteter barnens synpunkter tas tillvara vid utformning av den pedagogiska miljön både 55% inom- och utomhus synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen 25% Källa: Egen mätning 9.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet Under dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ingår två nyckeltal. 23

Tabell 6. Dokumentation och god pedagogiskverksamhet, oktober 2013 Andel förskoleplatser på förskola där: Värde pedagogisk dokumentationn följer med från förskolan till förskoleklass/skola 83% pedagogisk dokumentation används på ett systematiskt sätt till att utveckla verksamheten 35% Källa: Egen mätning 9.4 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om plats på förskola på önskat datum, förskolans öppettider men också om barnens tillgång till personal. Området tillgänglighet beskrivs utifrån sex olika nyckeltal. Plats på förskola på önskat placeringsdatum och väntetid i antal dagar baseras på årets sex första månader. Tabell 7. Öppet på obekväm tid, oktober 2013 Skolområdet erbjuder någon förskola med öppet: efter klockan 18.30 före klockan 06.30 (Tulleråsens fsk 0530) Källa: Egen mätning Ja/Nej Nej Ja Tabell 8. Personaltäthet, oktober 2013 Nyckeltal Värde Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) 4,25 Källa: Egen mätning Tabell 9. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, oktober 2013 Nyckletal Värde Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 65% Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, median Källa: Egen mätning 14 dgr 6 24