/Plan mot kränkande behandling För: Kila skola och Fritidshem Datum: 120924
2 (24) INLEDNING
3 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION... 9 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR... 10 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER... 11 KARTLÄGGNING/NULÄGESBESKRIVNING... 12 ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. MÅL... 15 ÅTGÄRDER... 16 FRÄMJANDE ARBETE... 18 RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING... 19 KOMMUNIKATION... 21 PLAN FÖR UPPFÖLJNING... 22 INLEDNING
5 (24) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna.
6 (24) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Kränkande behandling är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan på grund av att den tillhör någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan även förekomma genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, kriteriet eller förfaringssättet som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.
7 (24) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
8 (24) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.
9 (24) LEDNINGSDEKLARATION Kila skola och fritidshemmets verksamhet och organisation skall utformas på sätt som främjar goda relationer och trygga lärmiljöer. Ett främjande arbetssätt är långsiktigt och söker skapa goda och demokratiska relationer och läsmiljöer. Vi strävar efter att alla barn skall komma till tals och känna sig lyssnade på i skolan och därigenom få förståelse för varandras likheter och olikheter. Att arbeta med de demokratiska värdena och för elevers och personals inflytande är centrala delar i syfte att förebygga kränkningar och diskriminering. VISION Vi på Kila skola/fritids vill att alla ska känna sig trygga och sedda. Blir någon utsatt för kränkningar, diskriminering, trakasserier, hot, våld, eller mobbing ska arbetsgången om hur åtgärder sätts in vara väl förankrad hos elever, vårdnadshavare och personal.
10 (24) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Vi har under läsåret 11/12 arbetat kontinuerligt med att synliggöra likabehandlingsplanen för både elever, vårdnadshavare och personal. Varje lärare gick gemensammast igenom planen med eleverna. I elevrådet arbetade vi också med att diskutera vad innehållet betydde för eleverna. Då vi inte har några kamratstödjare på skolan så får vi använda andra grupper för att nå ut till eleverna. Vi arbetat med faddersystem för att få eleverna att känna sig trygga på skolan och det är ett fungerande arbetsmetod som bygger på att de äldre eleverna är betydelsefylla. De får visa ansvar för sitt eller sina fadderbarn, medans fadderbarnen har någon att se upp till. Vi har organiserad fadderverksamhet under lektionstid men den stora fadderverksamheten har eleverna själva på rasterna. Vi har inte nått alla mål från föregående likabehandlingsplan så de avser vi att fortsätta att arbeta med under detta läsår. Dessa mål var bl.a. få eleverna att känna förtroende för de vuxna på skolan ingen elev ska vara ledsen över vuxnas beteende all kränkande behandling ska upphöra alla ska känna arbetsro i klassrummet Vi har under läsåret tagit fram likabehandlingsplanen i arbetet med elever efter att olika incidenter har förekommit. Det har varit mycket effektivt och gett eleverna en tydlig bild över hur handling kan leda till konsekvenser och åtgärder.
SAMVERKAN MED BARN/ELEVER 11 (24)
12 (24) KARTLÄGGNING/NULÄGESBESKRIVNING Kön Kartläggningen visar inget. Könsöverskridande identitet eller uttryck Kartläggningen visar inget. Etnisk tillhörighet Kartläggningen visar inget. Religion och annan trosuppfattning Kartläggningen visar inget. Funktionshinder Kartläggningen visar inget. Sexuell läggning Kartläggningen visar inget. Ålder Kartläggningen visar inget. Det karläggningen har visat är att några elever på skolan anser att de inte har förtroende för någon vuxen som arbetar på skolan, några har blivit ledsna för något som personalen har gjort eller sagt till dem. Det är också för många som anser sig inte ha någon arbetsro i klassrummet. Det förekommer också viss form av kränkande behandling mellan elever. Detta är brister som vi måste arbeta vidare med under läsåret12/13. Karläggningen visar att eleverna känner sig trygga i skolan och på fritids. De känner sig också trygga på Ängshagen där de har slöjd. Föräldraenkäten visar också att de allra flesta föräldrar är nöjda med arbetet vi gör för att förebygga och motverka kränkande behandling. Här finns det dock några föräldrar som tycker att skolan inte gör tillräckligt för att förebygga och motverka kränkande behandling.. En stor del av föräldrarna anser att deras barn trivs på skolan och på fritids och att de blir väl bemötta av både personal och elever. Föräldrarna tycker att deras barn kan ta sig tryggt till och från skolan.
ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN 13 (24)
14 (24)
15 (24) MÅL Få eleverna att känna förtroende för de vuxna på skolan Ingen elev ska behöva känna sig ledsen över de vuxnas agerande Arbetsro i klassrummet All kränkande behandling ska upphöra Tydligare visa på föräldrarna vårt arbete med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling.
16 (24) ÅTGÄRDER Mål Åtgärd Uppföljning Ansvarig Få eleverna att känna förtroende för de vuxna på skolan och på fritids Handleda personalen i deliberativa samtal mellan elever och vuxna Genom kontinuerliga samtal mellan elever och vuxna på skolan. Rektor och övrig personal Enkät till eleverna Ingen elev ska behöva känna sig ledsen över de vuxnas agerande Handledning av personal Genom kontinuerliga samtal mellan elever och vuxna på skolan och på fritids. Rektor och övrig personal Enkät till eleverna All kränkande behandling ska upphöra Förankra likabehandlingsplan och värdegrund, genom temaarbete och i övrigt genomsyra vårt dagliga arbete. Genom samma enkät som ovan. All personal är ansvarig Finnas synligt och tillgängligt i varje klassrum. Två rastvakter.
17 (24) Arbetsro i klassrummet Göra eleverna delaktiga i hur de kan få arbetsro. Tydligare visa på föräldrarna vårt arbete med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Ordningsreglerna ska förankras Visa på planerna vid höstens föräldramöte. Lägga ut den på vår kommande hemsida. Hänvisa till planen när något inträffar. Göra en enkel enkät om arbetsron i klassrummet. Görs under läsåret, 10/11. Genom en enkät till föräldrarna som föräldrarådet får vara delaktiga i framtagandet av. Under läsåret. Ansvarig personal Rektor
18 (24) FRÄMJANDE ARBETE
19 (24) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Exempel på kränkningar Åtgärd vid akuta situationer Uppföljning Dokumentation Elev kränker, hotar eller brukar våld mot annan elev. Om personal blir vittne till kränkningar mellan elever, ingriper man direkt. Information om händelsen lämnas till klassföreståndare. Uppföljningssamtal med vårdnadshavare och elev sker inom en vecka. Händelsen dokumenteras. Klassföreståndare eller annan vuxen samtalar med eleverna. Vårdnadshavare till de inblandade eleverna informeras. Vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev. Lärare, skolans personal eller rektor ansvarar för att en utredning påbörjas. Vårdnadshavare informeras. Uppföljningssamtal med vårdnadshavare och elev sker inom en vecka. Allt dokumenteras. Elev kränker, hotar eller brukar våld mot skolans personal. Vårdnadshavare informeras. Ärendet lämnas till rektor. Enskilda samtal förs med de inblandade. Uppföljningssamtal med vårdnadshavare och elev sker inom en vecka. Allt dokumenteras. Vid allvarligare händelser Informera berörda föräldrar/vårdnadshavare. Det är en fördel att det är två som ger informationen. Vid detta samtal bestäms datum för mötet. Dokumentera tiden för informationen samt vad som blev sagt och bestämt.
20 (24) Kränkningen fortsätter Om åtgärderna via elevvårdskonferensen inte hjälper kontaktar rektor centrala resursteamet och högsta skolledningen Kontakten dokumenteras Allvarliga kränkningar. Rektor polisanmäler Anmälan dokumenteras
KOMMUNIKATION 21 (24)
22 (24) PLAN FÖR UPPFÖLJNING
23 (24) PLAN FÖR UPPFÖLJNING
LIKABEHANDLINGSPLAN ANTAGEN X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX REVIDERAD X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: 0224-550 00 E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, 733 25 SALA