Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm
Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1 SAMVERKAN 4 2.2 ARBETE 5 2.3 SPRÅK 6 2.4 DISKRIMINERING 7 2.5 VAD VET VI REDAN IDAG? 8 3. ESF-rådets prjektkatalg 11 3.1 BESLUTENS STORLEK 11 3.2 VILKA STÅR BAKOM PROJEKTEN? 12 3.3 HUR LÅNGA ÄR PROJEKTEN? 12 4. En första bild av mrådet 14 4.1 LOKAL ELLER REGIONAL GEOGRAFI 14 4.2 MÅLGRUPPER 15 4.3 SYFTE OCH INRIKTNING 16 5. Mål ch utvärderingsbarhet 18 6. Innvativa prjekt eller självklara lösningar? 21 6.1 LÄRDOMAR OCH KRITISKA FAKTORER 22 6.1.1 Individnivå 22 6.1.2 Prjektnivå 23 6.1.3 Systemnivå 24 7. Fördjupning i kritiska faktrer 26 7.1 FRONTLINJEBYRÅKRATERNA - INTEGRATIONSPOLITIKENS GATE-KEEPERS 26 7.2 I DE BLINDAS RIKE ÄR DEN ENÖGDE KUNG 28 7.3 SAMVERKAN UTAN GOVERNANCE 29 7.4 DISKRIMINERING ELLER RISKMINIMERING? 30 7.5 ENSTAKA PROJEKT ELLER VARAKTIGA EFFEKTER? 31 8. På väg mt en slutsats 33 8.1 INDIVID, KOMMUN OCH REGION 33 8.2 FRÅN INTEGRATION TILL TILLVÄXT 34 8.3 REKOMMENDATIONER 35 Bilaga 1 37 1
1. Bakgrund I ch med utgången av 2006 har den nuvarande prgramperiden för EU:s scialfnd nått sin slutpunkt. Periden har varat i sex år ch följs från 2007 av en ny prgramperid. Under dessa år har ESF-rådet i Stckhlms län kunnat fördela mkring 1,2 miljarder krnr på kmpetensutveckling ch stöd till att främja integratin, mångfald, jämställdhet ch lkal utveckling. En str del av dessa resurser har satsats på verksamheter sm vänt sig till målgruppen arbetslösa invandrare ch sm syftat till att främja integrering ch/eller mtverka diskriminering. De flesta prjekten återfinns inm åtgärd 3.1, Integratin ch mångfald. Det beviljade eknmiska stödet uppgår till mkring 150 mkr ch prjektens ttala budget till minst 345 mkr. Förutm ESF har AMS ch länets kmmuner varit huvudsakliga medfinansiärer. 1 Det har alltså satsats mycket stra resurser inm integratinsmrådet. Prblemet är att det till stra delar saknas systematiskt uppbyggda kunskaper m vilka åtgärder sm har effekt, ch vice versa. Skälet är att det ftast saknas utvärderingar av insatsernas effekter, i vart fall på aggregerad nivå. Dessutm finns det få rapprter sm beskriver de samlade erfarenheterna av lika integratinsprjekt. Frågan sm denna studie har att besvara är därför vad har reginen lärt sig av alla dessa prjekt? Vilka lärdmar kan dras? Och, i nästa steg, vad betyder detta för reginen framtida satsningar inm integratinsmrådet? Vilka pririteringar bör reginen göra med anledning av dessa lärdmar inför den nya prgramperiden med EU:s strukturfnder (ESF) 2007-2013? Med utgångspunkt från dessa frågr är syftet med denna studie är att summera viktiga lärdmar från ett urval av strategiska integratinsprjekt sm bedrivits under senare år med stöd från Växtkraft Mål 3 ch Länsarbetsnämnden. För att lösa uppdraget har EurFutures genmfört en s k metautvärdering utifrån ett urval av integratinsprjekt sm finansierats inm ramen för Växtkraft Mål 3 ch Länsarbetsnämnden i Stckhlm län sedan år 2000. 2 Sm underlag för utvärderingen ligger ett antal strategiska prjekt. Med strategiskt menas här prjekt sm haft en strukturpåverkande ambitin att uppnå långsiktigt hållbara förändringar i arbetssättet bland reguljärt finansierade verksamheter. Det innebär att prjekten haft till syfte att ge återverkningar utöver vad prjektet direkt syftat till, d v s få bllen i rullning eller skapa ringar på vattnet. Till strategiska prjekt räknas även sådana sm beviljats stra resurser ch sm ESF-rådet ch Länsarbetsnämnden bedömt sm gda exempel. Urvalet har skett i samråd med dessa myndigheter. 1 ESF-rådet har gjrt en sammanställning av integratinsprjekt i Stckhlms län från alla insatsmråden inm Växtkraft Mål 3. Sammanställningen innehåller 89 prjekt, varav 47 ingår i åtgärd 3.1. 2 Med meta-utvärdering menas i detta sammanhang en sammanställning ch kritisk granskning av resultat från andra utvärderingar av prjekt. Syftet är därvid att samla kunskap ch undersöka vad man kan lära sig m lika integratinssatsningar. 2
Sm underlag för analysen ligger ansökningar ch utvärderingar av samtliga utvalda prjekt. För att kmplettera bilden ch vaska fram de viktigaste lärdmarna för alla prjekten har EurFutures intervjuat prjektledare ch prjektägare för respektive prjekt. Intervjuerna har skett antingen per telefn ch vid besök under ktber 2006. Uppdraget har utförts av Tmas Stavbm ch Gülbahar Özalp. 1.1 Ny prgramperid 2007-2013 Den nya prgramperiden för den Eurpeiska Scialfnden löper från 2007 till 2013. De svenska pririteringarna framgår av den Natinella strategin för reginal knkurrenskraft ch sysselsättning, där insatser inm ESF förväntas samrdnas med den natinella arbetsmarknadsplitiken. I regeringens strategi anges riktlinjer för genmförandet av sammanhållningsplitiken. I det natinella strukturfndsprgrammet (ESF) kmmer samtliga riktlinjer inm mrådena Kmpetensförsörjning ch Ökat arbetskraftsutbud att ingå i pririteringen: 1. Främja sådan kmpetensutveckling sm säkerställer en mställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kmpetens. 2. Underlätta för persner sm står långt ifrån arbetsmarknaden att träda in ch stanna kvar på arbetsmarknaden genm traditinella insatser. 3. Förebygga ch mtverka diskriminering ch utestängning från arbetsmarknaden. 4. Förebygga långtidssjukskrivningar ch underlätta en återgång till arbete för persner sm är eller har varit långtidssjukskrivna genm innvativa insatser. För insatser på integratinsmrådet är det närmast den andra ch tredje riktlinjen sm bör åberpas. Av ttalt 5,5 mdr från den Eurpeiska scialfnden (ESF) är det ännu klart hur fördelningen ser ut mellan åtta reginer, där Stckhlms län kmmer att utgöra en egen regin. Det är förvaltningsmyndighetens ansvar, i samråd med ÖK, att göra denna reginala fördelning. 3
2. Integratinsplitikens inriktning Under årens lpp har åtskilliga insatser gjrts för att kmma till rätta med de prblem sm blir följden av att många människr sm kmmer till Sverige från andra länder inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden ch klara sin försörjning genm eget arbete. Trts alla satsningar befinner sig frtfarande många långt från arbetsmarknaden ch skillnaden mellan de sm har ch de sm saknar arbete ökar. Regeringens mål är att 80 prcent av hela beflkningen i åldern 20-64 år skall vara sysselsatta. År 2005 var 81 prcent av de inrikes födda sysselsatta ch 64 prcent bland dem sm var födda utmland. Från flera håll framhävs att det är under de första åren i Sverige sm grunden läggs för en individs förutsättningar att etablera sig i samhället. Under de senaste åren har cirka 30 prcent av dem i yrkesaktiv ålder ett arbete efter tre år i Sverige. Här finns det starka kpplingar mellan lika mråden. Förankringen på arbetsmarknaden påverkar möjligheterna att klara sig på bstadsmarknaden, vilket påverkar nyanländas bsättning. När de nyanlända kncentreras till eknmiskt utsatta svenskglesa mråden finns det mycket sm tyder på att de vuxnas chanser på arbetsmarknaden försämras ch att deras barn får sämre möjligheter i sklan. 3 Därmed har ett segregatinsprblem uppstått sm kräver betydligt större insatser att lösa än m prblemet hade kunnat lösas under den allra första tiden i Sverige. En överblick över de samlade insatserna för att förbättra integratinen visar att de följer i huvudsak fyra huvudspår; Samverkan Arbete Språk Diskriminering. 2.1 Samverkan Med samverkan menas egentligen den brist på samverkan mellan svenska myndigheter sm får till följd att människr hamnar mellan stlar ch inte får den intrduktin i landet sm skulle kunna leda till ett enklare liv. Flera rapprter visar att brister under ch efter intrduktinen inte ger vägar in i samhället, utan riskerar att fungera sm ett väntrum. Brister i flyktingmttagning, grundläggande vuxenutbildning ch validering riskerar att förlänga tiden i väntrummet, vilket leder till en passivisering av människr ch minskad mtivatin att kmma till rätta med sin situatin. Slutsatsen av dessa ffentliga tillkrtakmmanden är att det finns behv av systemförändringar under den första tiden i Sverige. Integratinsverket har pekat på att drivkrafterna för lika aktörer att påskynda integratinen måste öka. Det behövs tydligare an- 3 Integratinsverket (2006). Rapprt Integratin 2005. 4
svar ch rllfördelning mellan myndigheter. Reginer ch län bör spela en större rll när det gäller planering av mttagandet ch utvecklingen av intrduktinsinsatser. Allt för få kmmuner samarbetar med aktörer utanför kmmungränserna. Det har gjrts ett antal ansatser för att öka myndighetssamverkan. År 2001 slöt AMV, Integratinsverket, Sklverket, Migratinsverket ch Svenska kmmunförbundet en central överenskmmelsen (CÖK) m att utveckla intrduktinen för flyktingar ch andra invandrare. Överenskmmelsen är en plattfrm för ett samrdnat förändringsarbete sm syftade till att stärka ch effektivisera samarbete mellan berörda myndigheter ch reginala ch lkala aktörer sm medverkar i intrduktinen. 4 Under 2006 ch 2007 prövas dessutm att effektivisera nyanlända invandrares etablering i Sverige i sex reginala utvecklingsprjekt. För arbetet har det avsatts 40 mkr, sm efter ansökningar från ti reginer har fördelats till sex lika reginer: Gävlebrg, Jämtland, Skåne, Västernrrland, Västra Götaland ch Umeåreginen. Integratinsverket ansvarar för samrdning ch utvärdering av verksamheten. Det övergripande målet är enligt regeringsuppdraget att finna frmer för hur man kan samverka reginalt för att ge nyanlända kvinnr ch män ett tidigt ch utifrån individuell bakgrund, effektivt ch arbetslivsinriktat stöd sm krdineras med utbildning i svenska. Flera initiativ har således tagits för att förbättra mttagandet. Men det har ckså tagits samverkansinitiativ med tydligt arbetsmarknadsfkus, där målgruppen primärt utgörs av flyktingar ch invandrare med arbetsförmåga. 2.2 Arbete Integratin med stärkt arbetsmarknadsperspektiv har flera grunder. En sådan är de demgrafiska utmaningar sm landet står inför, sm innebär att stra pensinsavgångar riskerar att leda till arbetskraftsbrist m inte sysselsättningsgraden bland invandrare samtidigt höjs. En annan är att tillgången till arbete allt ftare ses sm vägen in i samhället ch de sciala gemenskaper sm arbetsplatsen erbjuder. Några exempel på samverkansinitiativ sm skall främja denna utveckling är avsiktsförklaringen sm tecknats mellan Sveriges kmmuner ch landsting, de fackliga rganisatinerna ch regeringen, samt Samrådet för ökad integratin i arbetslivet, sm båda initierades år 2004. Avsiktsförklaringens primära syfte är att förbättra den nyanländas intrduktin på arbetsmarknaden genm att erbjuda prva-på-platser, yrkesbedömning ch arbetslivsrienterad intrduktin. Samrådet för ökad integratin i arbetslivet inrättades av AMV i samarbete med centralrganisatinerna på arbetsmarknaden ch arbetar med att krdinera ch utfrma infrmatin m arbetsmarknadsinsatser. Dessutm finns Rådet för Integratin i arbetslivet sm sedan 1998 har kunnat stödja, följa upp ch vidareutveckla arbetet för att öka invandrares integratin på arbetsmarknaden. 5 Utöver dessa initiativ har AMS fått ett tydligare ansvar för intrduktinen genm att i högre grad medverka till tidigt kartläggning ch bedömning av de nyanländas yrkesbakgrund. 4 Integratinsverket (2005). Utvärdering av den centrala överenskmmelsen. 5 Integratinsverket (2005). Utvärdering av den centrala överenskmmelsen. 5
Gemensamt för alla dessa insatser är att arbete ses sm en hävstång för integratin. För att åstadkmma bättre integratin på arbetsmarknaden menar Integratinsverket att det inte räcker att endast fkusera på det sm traditinella brukar räknas till integratinsplitik. Omfattande insatser mt diskriminering ch en förstärkt arbetsmarknadsplitik har inte lett till att sysselsättningen bland utrikes födda har tagit fart. För att sänka arbetslösheten ch möjliggöra bättre integratin behövs det ttalt sett fler nya jbb på arbetsmarknaden. 6 Det handlar således inte i första hand m att utbudet av arbetskraft är för litet, snarare att efterfrågan är för liten. I en situatin av hög arbetslöshet kmmer det dessutm att vara svårt för dem sm står längst från arbete att kunna knkurrera med andra kvalificerade sökande. En allt högre andel högutbildade i Stckhlmsreginen leder till att arbetsgivare kan rekrytera överkvalificerad arbetskraft till yrken sm i annat fall skulle kunna vara vägen in i arbetslivet för t ex utlandsfödda. Ett prblem i sammanhanget är att arbetsgivare kan känna en säkerhet inför vilka kvalifikatiner ch färdigheter en ny persn på arbetsmarknaden har. Ett sätt att minska denna säkerhet är att sänka trösklarna genm validering av utbildning ch erfarenhet, samt genm praktikplatser ch subventinerade anställningar. Lärdmarna visar ckså att de mest effektiva arbetsmarknadsplitiska prgrammen är de sm mest liknar ett reguljärt jbb, sm t ex rekryteringsstöd ch anställningsstöd. Sådana insatser kan minska risken för arbetsgivare att anställa, men riskerar samtidigt att ge upphv till undanträngningseffekter av vanliga jbb. Ett alternativ till anställning är eget företagande. Egenföretagandet för gruppen utrikes födda är idag lika strt sm för beflkningen sm helhet. Idag är var femte nyföretagare en persn med utländsk bakgrund. Det råder delade meningar bland frskare varför dessa företag startas. När invandrarna själva får kmma till tals visar det sig dck att de fta är mer psitivt inställda till företagande ch entreprenörskap än vad inrikes födda är. Mtiven för att starta eget företag är ftast att få arbeta självständigt, att undvika arbetslöshet ch att få förverkliga sina idéer. 2.3 Språk Nära kpplat till möjligheten att få arbete är individernas kunskaper i svenska. Det har visat sig att utbildning har str betydelse för individens framgång på arbetsmarknaden avsett var i världen man är född samt att gda kunskaper i svenska ökar kraftigt chansen till arbete ch vilken lön man kan förvänta sig. Sysselsättningspremien för att behärska språket uppgår enligt en nyutkmmen rapprt till mkring ti prcentenheter. 7 En viktig ingång i det svenska språket är den undervisning i svenska sm erbjuds nyanlända under den första tiden i Sverige. Prblemet är att denna utbildningsfrm har utsatts för hård kritik under lång tid. Riksdagens revisrer pekade år 1999 på att svenskundervisningen för invandrare i allmänhet inte ger tillräckliga språkkunskaper för att eleverna ska kunna ta ett arbete efter avslutad utbildning. Det var inte heller vanligt att 6 Integratinsverket (2006) 7 SNS (2006). Dan-Olf Rth ch Olf Åslund Utbildning ch kunskaper i svenska - framgångsfaktrer för invandrade? 6
invandrare sm varit i Sverige under lång tid i slutet av 90-talet inte hade tillräckliga språkkunskaper för att kunna ta ett arbete eller klara ett arbetsmarknadsplitiskt prgram. 8 En nyligen genmförd utvärdering av SFI visar att genmströmningen genm SFI inte har förbättrats nämnvärt efter att nya kursplaner ch nivåindelningar infördes från 2003. Omkring hälften av deltagarna i SFI har frtfarande efter tre års studier inte uppnått gdkända betyg. 9 Kunskaper i svenska har kmmit att ses sm ett krav för att kmma in på arbetsmarknaden, inte minst i takt med att arbeten sm tidigare gick att klara med nästan inga kunskaper i svenska har försvunnit i str mfattning. Samtidigt hävdas det att arbete ch kravet på kunskaper i svenska skapar en mment 22-situatin. Det går inte att få ett arbete utan svenska, ch det är svårt att lära sig rdentlig svenska utan arbete. Det finns dck röster sm talar emt detta. Dessa säger att vuxna i många fall klarar sig på arbetsplatsen med en relativt begränsad språkfärdighet för att sedan umgås med landsmän ch tala förstaspråket utanför arbetet. Det behöver alltså inte vara så att invandrare lär sig svenska bäst på jbbet. Det kan faktiskt vara tvärtm. Den språkliga nivå sm uppnås genm undervisning kan t..m. sjunka när persnerna kmmer ut i arbetslivet ch hamnar på en arbetsplats där möjligheterna till språkanvändning är begränsade. Snarare är det så att många invandrare erbjuds arbeten sm inte ställer särskilt stra krav på kmmunikativ förmåga under arbetets själva utförande, t.ex. industriarbete ch städjbb på arbetsplatser med str andel invandrad arbetskraft. På så vis kan arbetsförhållandena snarare bli ett hinder för vidare språkinlärning. Undersökningar visar ckså att invandrare sm går direkt in i arbete utan språkundervisning fta utvecklar starkt förenklade versiner av målspråket, sm kännetecknas av begränsat rdförråd ch en rudimentär grammatik. De uppnår då en mycket låg språklig nivå sm bara kan tillfredsställa de mest basala kmmunikativa behven. Det gäller framför allt krtutbildade invandrare sm dessutm fta har mycket få sciala kntakter med målspråkstalare på sin fritid - en faktr av str betydelse för framgångsrik språkinlärning. Ett arbete är alltså ingen garanti för gynnsam språkutveckling, även m det naturligtvis på många andra sätt kan vara av avgörande betydelse för ett bra liv i det nya landet. 10 Detta förutsätter dck att undervisningen håller hög kvalitet ch att deltagarna kan tillgdse sig undervisningen. Dest värre är det att dagens SFI inte riktigt håller måttet. 2.4 Diskriminering Den fjärde linjen sm dagens integratinsplitik fkuserats på gäller diskriminering sm på lika sätt hindrar människr med annan etnisk bakgrund att få arbete, eller ens bli kallade till intervju. Utredningen m makt, integratin ch strukturell diskriminering sm tillsattes av regeringen i april 2004 har nyligen lämnat sin slutrapprt sm identifierat strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet ch analysera mekanismerna bak- 8 Riksdagens revisrer (2000). (2000/01:RR12) Svenskundervisning för invandrare ch invandrarnas arbetsmarknad. 9 Sklverket (2006). Utvärdering av 2003 års kursplan för SFI. 10 Lindberg, Inger (2002). Svenska språknämnden, Språkvård nr 4/02. 7
m den ch dess knsekvenser för makt ch inflytande samt allmänt dess knsekvenser i förhållande till de integratinsplitiska målen. Utredningen föreslår åtgärder för att mtverka strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet ch för att öka möjligheterna till inflytande ch makt för dem sm främst riskerar att utsättas för sådan diskriminering. 11 En bärande tanke bakm denna rapprt ch ett antal av utredningens underlagsrapprter är att etnisk diskriminering inte kan ses sm summan av en rad enskilda, islerade händelser, utan sm ett uttryck för en maktrdning på strukturell nivå. Denna maktrdning kännetecknas av en utpräglad grupphierarki, där skulden för diskriminering ch bristande integratin läggs på invandraren själv. Bland de förslag sm diskuterats för att minska diskrimineringen ingår att öka mångfalden på arbetsplatser ch förändra attityder, att förstärka resurserna till mbudsmannen för etnisk diskriminering, att annymisera ansökningshandlingar ch att dra in tillstånd för restauranger sm diskriminerar. Med dessa fyra huvudlinjer sm utgångspunkt är frågan vilka kunskaper vi har idag m vilka insatser sm ger bäst effekt. Vilka åtgärder är de bästa för att förbättra integratinen? 2.5 Vad vet vi redan idag? Integratin ch arbetsmarknad är sannlikt några av de mråden sm har utretts ch analyserats mest under senare år. Den integratinsplitiska maktutredningen sm lämnade sitt slutbetänkande under smmaren 2006 är den senaste i raden av kunskapsunderlag sm prducerats. Antalet utvärderingar är strt. Trts denna uppsjö av underlag förefaller det sm m det i slutänden finns förhållandevis lite samlad kunskap vilka insatser sm ger varaktiga effekter inm integratinsmrådet. Ett prblem är nämligen att många utvärderingar håller för låg kvalitet ch att de utvärderingsmetder sm använts inte lyckas besvara den viktigaste frågan m insatsernas effekter. Bristen på utvärderande analyser ch rena utvärderingar gäller från de mer genmgående integratinsplitiska förändringarna till alla de tillfälliga prjekt sm kännetecknar många insatser för invandrade. 12 När det gäller prjektutvärderingar menar Integratinsverket att det finns enstaka undantag, men den samlade bilden är att många prjekt inte utvärderas tillräckligt. Det finns således ett behv av att tillföra integratinsmrådet ytterligare kunskap m vilka medel sm ger faktiska resultat. Annars finns risk för att fältet lämnas vidöppet för mindre välgrundade uppfattningar m vilka sm är de bästa lärande exemplen, menar Integratinsverket. Enligt samma verk är effekterna från prjekt för invandrare i det närmaste kända. Dessutm saknas det en samlad strategi för att ta tillvara resultaten ch msätta dem i praktisk plitik. Men vad kan vi lära av de utvärderingar av arbetsmarknadsplitiska insatser för integratin sm trts allt har gjrts? En samlad erfarenhet av de arbetsmarknadsplitiska utvärderingarna sm inriktats på utrikes födda visar att subventinerad sysselsättning (anställningsstöd, rekryteringsstöd 11 Integratinens svarta bk, agenda för jämlikhet ch scial sammanhållning, SOU 2006:79. 12 Integratinsverket (2006) 8
mm) ch stöd till start av näringsverksamhet verkar vara de mest lvande åtgärderna för integratin av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Dessa åtgärder har dck en baksida eftersm de ger upphv till undanträngning av subventinerade arbeten ch företag. Risken för undanträngning bedöms dck vara lägre m åtgärderna riktar sig till långtidsarbetslösa. Förstärkta resurser till arbetsförmedlingen är ckså en effektiv insats för att utrikes födda skall få ftfäste på arbetsmarknaden. Om användning av bemanningsföretag skulle vara en effektiv insats finns det ännu inga empiriska belägg för eftersm det saknas utvärderingar sm belyser detta alternativ. Resultaten av arbetsmarknadsutbildningar ch kmmunal vuxenutbildning tycks i vissa fall vara värdefulla för utlandsfödda deltagare, men bilden är splittrad. Dessa insatser sm gjrts inm ramen för Växtkraft Mål 3 skiljer sig någt från den traditinella svenska arbetsmarknadsplitiken, sm varit inriktad på inträde ch återinträde på arbetsmarkanden, genm att även vara inriktade på vad sm händer ute i företagen, karriärmöjligheter ch kmpetensutveckling. Integratinsverket menar att det saknas en överrdnad strategiskt inriktad utvärderingsverksamhet av dessa prjekt, varför det är svårt att få en bredare överblick av lika åtgärder ch deras effekter. 13 Det finns emellertid både en halvtids- ch en slututvärdering av Växtkraft Mål 3 sm ger vissa indikatiner. Av halvtidsutvärderingen framgår det att det i 60 prcent av i integratinsprjekten inm åtgärd 3:1 Integratin ch mångfald endast deltar persner med utländsk bakgrund. De flesta av de utrikes födda prjektdeltagarna har vistats mer än tre år i Sverige. De flesta rekryteras från arbetsföremedlingen ch den kmmunala förvaltningen. AMS har varit den huvudsakliga medfinansiären. När utvärderaren granskat vilka lika inslag sm funnits i prjekten framgår det att mkring sju av ti prjekt inkluderar praktik på reguljära arbetsplatser. Drygt hälften av alla prjekt innehåller undervisning av lika slag, t ex i svenska, samhällskunskap ch data. Matchning av arbetslösa ch arbetsplatser förekmmer i en tredjedel av prjekten, liksm validering av kunskaper. Halvtidsutvärderaren menar vidare att Arbetsförmedlingen fta anser att Mål 3 prjekten är dyra ch att de inte handlar m nya metder sm går att integrera i rdinarie verksamheter. Slututvärderingen av Växtkraft Mål 3 gör en mer djupldande analys av effekterna av insatsmråde 3.1. Utvärderarens bedömning är att insatsmrådet har fungerat väl så till vida att prgrammet har nått en målgrupp sm inte den rdinarie arbetsmarknadsplitiken når. Genm den externa finansiering sm Mål 3 har inneburit har prjekten kunnat arbeta mer resursintensivt med individerna jämfört med andra arbetsmarknadsinsatser, sm sällan har en särskild prjektledare sm deltagarna kan vända sig till för att få råd ch stöd. Denna extra resurs gör att prjekten har kunnat jbba med åtgärder sm kun- 13 Shlman (2005) 9
nat stärka självförtrendet ch mtivatinen hs deltagarna, vilket setts sm ett viktigt steg på vägen till eget arbete. De kvantitativa målen för insatsen har uppnåtts vad gäller antal deltagare. Omkring 20 000 individer har deltagit i prjekten. Däremt har målsättningen att hälften av deltagarna skulle erhålla anställning 90 dagar efter prjektslut inte uppnåtts. Utvärderingen visar att det endast är 9 prcent av deltagarna sm har fått arbete. Detta är i paritet med arbetspraktik, sämre än arbetsmarknadsutbildningar, men bättre än aktivitetsgarantin. Målsättningen att 650 företag skulle startas har inte uppfyllts, vilket berr på att prjekten i liten utsträckning har riktats mt att stimulera företagande. 14 Frånsett slututvärderingen av Mål 3 visar denna genmgång att kunskapsläget m integratinsprjektens effekter är bristfälliga, i vart fall på aggregerad nivå. På prjektnivå finns emellertid flera undantag. Sm underlag för denna studie ligger utvärderingar från flera prjekt sm håller mycket hög klass ch sm så långt det varit möjligt, givet förutsättningarna i varje enskilt prjekt, har summerat resultat ch effekter. I några andra fall är utvärderingarna tämligen summariska ch de berör i princip inte alls prjektens långsiktiga effekter. 14 Slututvärdering Växtkraft Mål 3. Ramböll Management 2005. 10
3. ESF-rådets prjektkatalg En samlad överblick över alla integratinsprjekt sm beviljats stöd från Växtkraft Mål 3 ger en brkig bild av lika prjekt. I följande kapitel ges en översiktlig bild av samtliga prjekt sm definierats sm integratinsprjekt av ESF-rådet. Prjekten återfinns huvudsakligen inm åtgärd 3.1, men även i åtgärd U1:1b, 2:2 ch 4:1. Ttalt rör det sig m 89 prjekt. 3.1 Beslutens strlek I följande tabell har de lika prjekten delats in i insatser fördelat på lika beviljat stöd från ESF. Av detta framgår att fler än hälften av prjekten har beviljats inm ramen för insats 4.1 lkal utveckling. Alla dessa prjekt har varit förhållandevis små. Det högsta belppet sm beviljats är 200 000 kr ch det lägsta är 25 000 kr. Tabell 1: Beviljade stöd, fördelat på åtgärder. Beviljat stöd från ESF (tkr) Antal prjekt U1.1b 2.2 3.1 4.1 Ttalt 0-500 2 11 50 63 501-1 000 1 1 2 4 1 000-2 000 1 1 2 4 2 000-3 000 1 2 3 3 000-4 000 1 1 4 000-5 000 1 6 7 5 000-6 000 0 6 000-7 000 0 7 000-8 000 1 2 3 8 000-9 000 0 9 000-10 000 0 10 000-11 000 1 1 2 11 000-12 000 1 1 13 000-1 1 4 6 28 50 89 Även inm insats 3.1 integratin ch mångfald - återfinns ett antal mindre prjekt. 11 prjekt har beviljats mindre än 500 000 kr. Samtidigt ingår det i insatsen åtminstne 10 prjekt sm beviljats mer än 4 mkr. Det i särklass största prjektet, Växa huset, sm drivits av Kmmunförbundet i Stckhlms län, har msatt ttalt 82 mkr, varav ESF svarat för 33 mkr. Det är endast sju prjekt sm beviljats med än 7 mkr. Dessa sju prjekt har dck tagit i anspråk 61 prcent av resurserna. Det beviljade genmsnittsbelppet för integratinsprjekt uppgår till 1,65 mkr. Medianbeslutet ligger dck på endast 100 000 kr. Av denna genmgång kan vi knstatera att ESF-rådet visserligen har satsat en str del av de tillgängliga resurserna på ett fåtal prjekt, men samtidigt att betydande resurser, över 50 miljner, har fördelats ut på ett strt antal riktigt små prjekt. Syftet med åtgärd 11
4.1 var å andra sidan att ge möjlighet till små ch nya aktörer med begränsade förutsättningar att med egna resurser starta prjekt skulle kunna nå långtidssjukskrivna ch långtidsarbetslösa sm målgrupp. 3.2 Vilka står bakm prjekten? De 89 prjekten har tagit i anspråk nära 147 mkr av ESF-rådets resurser. Prjekten har mslutit ttalt över 335 mkr. Av tabellen nedan framgår det att ideella föreningar ch rganisatiner svarar för merparten av alla prjekt, men att kmmunerna sm ägare av prjekt har lagt beslag på mest resurser. 58 prcent av medlen har tillfallit 13 prjekt i kmmuner. En tumregel i ESF-prjekten är att den natinella medfinansieringen skall uppgå till minst 50 prcent, förutm i åtgärd 4.1 där ESF kan stå för hela prjektet. Sammanställningen visar detta har uppfyllts genm att ESF-rådet svarat för 44 prcent av resurserna. I de kmmunalt drivna prjekten uppgår ESF-rådets andel till 40 prcent. I prjekt sm kategriserats sm privat drivna ingår i själva verket tre föreningar ch ett studieförbund inm åtgärd 4.1, vilket förklarar ESF:s höga andel. Tabell 2: Fördelning av stöd på lika huvudmän Organisatinstyp Antal prjekt Andel prjekt ESF-stöd Ttal budget ESF-andel av ttal budget Organisatin/ideell förening 64 72% 40 842 264 89 696 313 46% Primärkmmunal 13 15% 85 199 369 211 632 019 40% Privat 4 4% 348 728 340 928 102% Statlig 8 9% 20 354 146 33 435 046 61% 89 100% 146 744 507 335 104 306 44% 3.3 Hur långa är prjekten? Ett mål med ESF-rådets prjekt har varit att påverka befintliga strukturer ch därigenm lägga grunden för en bättre integratin i Stckhlmsreginen. Uppdraget är svårt ch det kan fta ta tid för att nå ända fram. Det är emellertid ytterst få prjekt sm haft särskilt lång tid på sig. EurFutures sammanställning tyder på att endast åtta prjekt har fått pågå i länge än 2 år. Endast två prjekt (SFA i Södertälje ch Skapa gda cirklar) har fått den maximala prjektlängden på 3 år på sig. Den stra majriteten av prjekt har i själva verket fått ett beslut från ESF ch avslutat sitt prjekt inm lppet av ett år. En lärdm från flera utvärderingar är att tiden sm står till förfgande för ett prjekt fta har avgörande betydelse för prjektets möjligheter att uppnå sina mål. Det berr dels på att tiden fta är för krt, dels att målen inte så sällan är helt realistiska. Tid, resurser ch målsättningar risker många gånger att råka i knflikt. För att ett prjekt skall kunna vara strategiskt ch förväntas påverka strukturer är det tveksamt m en krtare prjektperid än 2 år är realistisk. Erfarenheten är nämligen att startsträckan fta är längre än beräknat. Ett fiktivt exempel skulle kunna vara följande: 12
Ett prjekt har fått ett psitivt från ESF-rådet i juni ch förväntas starta i augusti. Prjektägaren måste nu rekrytera persnal, skapa administrativa rutiner ch rekrytera deltagare, men på grund av smmaruppehållet går det inte att få tag i flk. Allt drar ut på sidan. Först en bit in i september är allt på plats, i bästa fall. När de första deltagarna tagits in startar en slags prövperid sm efter ett halvår börjar kunna gå över i en mgnadsfas. Det är först under mgnadsfasen sm full kraft kan läggas på att utveckla verksamheten. Över halva prjektperiden är då redan vara passerad ch paniken infinner sig m vad sm skall hända när pengarna tar slut. Prjektledningen tvingas ägna mer av sin tid åt att leta nya pengar för att få prjektet att överleva. Samtidigt börjar det bli dags att summera resultaten. Utvärderingen skall ju vara inne strax efter avslut, trts att det egentligen är för tidigt för att mäta prjektets effekter. På grund av den krta prjekttiden har det dck inte hunnit förankras tillräckligt, vilket gör att prjektet blir svårt att överföra i rdinarie drift. Risken är str att prjektet hamnar på välfyllda prjektkyrkgården, vid sidan av alla andra tillfälliga prjekt. Prjektledaren tvingas söka sig vidare till nya utmaningar, prjektrganisatinen splittras ch lärdmarna finns på sin höjd sparade i en pärm. Var det värt pengarna? Tabell 3: Prjektens längd Prjektets Antal prjekt längd U1.1b 2.2 3.1 4.1 Ttalt 0-1 år 2 3 11 49 65 1-2 år 1 1 12 1 15 2-3 år 1 3 3 6 3 år 2 2 4 7 28 50 89 13
4. En första bild av mrådet Efter denna inledande genmgång av ESF-rådets prjektbank är det dags att gå vidare ch fördjupa analysen med utgångspunkt från ett tital utvalda prjekt. Flera av dessa prjekt lyfts i lika sammanhang fram sm gda exempel ch finns presenterade sm sådana på ESF:s hemsida. Detta innebär att denna rapprt i viss mån baseras på ett snedvridet urval sm inte bör göra anspråk på att spegla hela prjektverksamheten. Däremt finns det många slutsatser från dessa prjekt sm framtida insatser bör kunna dra lärdm av. I följande tabell framgår det att de lika prjekten ger en rätt gd spridning vad gäller gegrafi, målgrupper ch syfte. Tabell 4: Utvärderade prjekt Prjekt Gegrafi Målgrupper Syfte/inriktning Lkalt/reginalt Arbetslösa Försörjningsstödstagare Nyanlända Validering Matchning Mångfald på arbetsplatser Bryta långtidssjukskrivning Egen försörjning Begränsa scialbidragsberendet Språkutbildning Ökat företagande Organisatinsförändring Dialg Lk/reg x x x x Integratin Järfälla Lk x x x x x KNUT Reg x x x x x SFA Reg x x x x x SFF Reg x x x x x x Skapa gda cirklar Lk x x x x x SPIRA Lk x x x x Stckhlm Matchning Reg x x x x x Stckhlm Retail Lk x x x x Valideringsprjektet Reg x x x x x 4.1 Lkal eller reginal gegrafi Den gegrafiska dimensinen tar fasta på prjektens likheter när det gäller t ex rekrytering av deltagare. Ett rendlat lkalt prjekt rekryterar i första hand sina deltagare från närmrådet ch invlverar främst lkala aktörer såsm stadsdelsförvaltning/kmmuner, arbetsförmedling, lkalt näringsliv ch föreningar i syfte att lösa ett prblem på lkal nivå. Av de analyserade prjekten har åtminstne hälften en lkal tyngdpunkt, även m det förekmmer att även dessa prjekt står öppna för deltagare från övriga delar av reginen. 14
Även reginalt baserade prjekt har en lkal hemvist, t ex en kmmun eller stadsdel. Skillnaden är dck att de reginala prjekten i allmänhet tar sin utgångspunkt i prblem sm anses lösas bäst m de får ett större rekryteringsunderlag än vad en enskild kmmun kan erbjuda, eller att verksamheten anses vara så lyckad att den bör kmma fler kmmuner till del. SFA ch SFF är två exempel på prjekt sm bygger att flera kmmuner skickar deltagare till Södertälje ch Slna för att få yrkesinriktad svenskundervisning. Därigenm att tillräckligt stra grupper skapas ch undervisningen individualiseras. Stckhlm Matchning exemplifierar en verksamhet sm visat sig ha str framgång i fråga m att stödja individer sm länge försörjt sig på scialbidrag ch göra dem knkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Metden prövades först i stadsdelen Kista, men har efterhand visat sig så framgångsrik att allt fler kmmuner valt att ansluta sig till prjektet. Prjektet KNUT är inte i dagens läge reginalt, men invlverar ändå sex lika kmmuner. Om KNUT lyckas med föresatsen att dkumentera framgångsrika arbetsmetder sm gör persner med försörjningsstöd självförsörjande kmmer metderna med str sannlikhet att behöva spridas till övriga kmmuner i länet. Utöver dessa reginala prjekt har det från ESF-rådets sida beviljats medel till bl a Länsstyrelsen för att öka den reginala samverkan inm integratinsmrådet. Det har emellertid visat sig att de reginala ambitinerna ibland har haft svårt att förankras ch realiseras. Även då det funnits en stark finansiell uppbackning ch målinriktade prjektägare har det varit svårt att skapa permanenta lösningar på reginal nivå. Valideringsprjektet är kanske det tydligaste exemplet på hur svårt det kan vara med samverkan i praktiken. 4.2 Målgrupper Den andra dimensinen sm tabellen tar upp gäller prjektens målgrupper. EurFutures har funnit att prjekten företrädesvis vänder sig till tre lika grupper av deltagare. Några prjekt uppges visserligen ha beslutsfattare, tjänstemän ch företag sm målgrupp, men dessa bör snarare betraktas sm en sekundär målgrupp, eller möjligen sm viktiga persner för att kunna lösa vissa prblem. I SPIRA utgör plismyndighetens anställda en viktig målgrupp, sm genm att få flera kllegr med utländsk bakgrund förväntas ställa många förmdar ch attityder till invandrare på ända ch skapa en myndighet sm präglas av större mångfald. Den huvudsakliga målgruppen för prjektets insatser är emellertid de ungdmar sm genm civil praktik får möjlighet att förbereda sig inför plishögsklan. En målgrupp sm några prjekt arbetar med är helt nyanlända. Målsättningen med dessa prjekt är att snabbt fånga upp de nyanlända efter en effektiv kartläggning av deras bakgrund, kmpetens ch ambitin ch erbjuda individanpassat stöd. För att effektivisera ch förkrta den första tiden i landet, ch därigenm undvika nedbrytande väntetider ch förlrad mtivatin, behövs insatser ch samverkan mellan myndigheter. Integratinsverket har under flera år, bl a med hjälp av länsstyrelserna, verkat för en ökad reginal samverkan kring flyktingmttagning. I Stckhlms län anses från flera håll att uppdelningen av flyktingmttagning på närmare 40 lika huvudmän (25 kmmuner ch 15
14 stadsdelar) försvårar möjligheterna att erbjuda individuellt anpassat stöd, helt enkelt för att enskilda kmmuner har för få individer att jbba med. Andra målgrupper har varit dels persner sm bedömts stå relativt nära arbetsmarknaden, dels sådana sm stått allra längst från arbete. I några prjekt (KNUT, Dialg ch Skapa gda ciklar) har det t m ingått persner sm arbetsförmedlingen ch scialtjänsten har slutat arbeta med. Några prjektledare sm intervjuats menar att myndigheterna har gett upp kring dessa individer ch att prjekten i många fall därför har fått arbeta med den kanske svårast möjliga målgruppen. I några fall kan prjektens målsättningar ch måluppfyllelse behöva ses i ljuset av detta. Definitinen av målgrupp har större betydelse för många prjekt än vad sm i förstne framgår. Flera prjektägare har fått erfara att individer sm visserligen skulle vara betjänta av en viss insats är förhindrade att delta helt enkelt för att de inte har rätt försörjning. I några fall har prjekten endast kunnat rekrytera individer med kmmunalt försörjningsstöd. I andra prjekt skulle persner i fråga vara inskrivna hs arbetsförmedlingen för att berättiga nödvändig medfinansiering. I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår inte att arbeta med individer under intrduktinsfasen, varför vissa därigenm inte kvalificerar sig till åtgärder sm de egentligen skulle behöva. Två kmmentarer sm prjektägare lämnat är att det inte brde vara förbjudet att arbeta med nyanlända ch att åtgärderna brde utgå från individernas behv, inte deras försörjning. 4.3 Syfte ch inriktning Även m prjekten till en början ger ett tämligen splittrad bild av syfte ch inriktning finns det några idéer sm är genmgående ch sm förenar dem. Det primära syftet med alla prjekten, sm EurFutures uppfattar det, är att på lika sätt bidra till att människr skall kunna försörja sig själva. Vägen till egen försörjning kan vara lika lång. Ibland är det fråga m individer sm kanske aldrig kmmer att nå ända fram, medan andra säkerligen kmmer att driva egna verksamheter ch behöva anställa i framtiden. Bara detta illustrerar att integratinsprjekt ställs inför helt lika utmaningar. Alla individer bär på sin egen livshistria, fta mycket traumatisk, ch de har lika förmågr att bygga sin framtid på. Den kanske viktigaste lärdmen från samtliga prjekt är därför att insatserna måste utgå från individen. Även m det övergripande syftet är gemensamt knstaterar vi att vägen dit ser lika ut, ch att tnvikten på lika syften varierar. Från individernas perspektiv handlar det m att kunna försörja sig själva, medan det för kmmuner ch myndigheter gäller att minska kstnaderna för t ex försörjningsstöd ch a-kassa. Det uttryckliga syftet att begränsa berendet av scialbidrag är vanligast i prjekt sm har en lkal bas, vilket hör samman med att denna målgrupp kan antas vara mer förankrad i lkalmiljön ch mindre benägen att pendla än t ex nyanlända akademiker. Stckhlm Matchning är undantaget, sm rekryterar från deltagare från flera lika håll i länet. Det framgår vidare av tabellen att de flesta prjekten inriktar sig på att stärka utbudet av arbetskraft genm att förbereda människr inför en anställning. Validering ch matchning av kmpetens handlar m att kppla samman individers kunskaper ch förmågr med rekryteringsbehven hs företag, vilket förhppningsvis kan leda till anställning. Det är således relativt få prjekt sm syftar till att ttalt sett öka antalet företag sm på 16
sikt kan öka antalet arbetsplatser, trts att nyföretags- ch innvatinsfrämjande insatser sm kan stimulera persner med utländsk bakgrund att starta eget företag har varit ett pririterat mråde i ESF-rådets reginala plan. Integratin Järfälla ch Stckhlm Matchning har i någn mån haft denna målsättning, även m framgången hittills varit begränsad. Svenska för företagare (SFF) har haft sm uttalat syfte att underlätta för invandrare att starta eget genm att kmbinera undervisning i svenska med knkret företagskunskap. Av dem sm genmgått SFF har redan var tredje persn startat eget företag. Inm två år räknar två av tre deltagare med att de har eget företag. Flera av de studerade prjekten har haft mer mfattande syften än att utgöra bra insats för de enskilda individerna. EurFutures har nterat att alla utm tre har haft ett strukturpåverkande syfte i den mening att prjektens erfarenheter även skulle ligga till grund för förändringar av prjektägarnas rganisatiner. Såväl Valideringsprjektet i Btkyrka sm Integratin Järfälla har inneburit att kmmunerna har strukturerat m sitt integratinsarbete ch flyttat ihp det med övriga arbetsmarknads- ch näringslivsfrämjande insatser. Integratinsfrågrna har därigenm fått sig en uppgradering, m vi med det menar att integratinsmrådet har kmmit att ses mer sm en del av kmmunernas tillväxtplitik än sm deras scialplitik. Strukturpåverkande syften kan ckså tlkas sm en ambitin att pröva ch införa nya samverkansmdeller, sm på ett bättre sätt än dagens system förmår att stödja människrs inträde i arbetslivet. Valideringsprjektet, KNUT ch de lika SFx-prjekten är tydliga utslag av denna ambitin. Dessa prjekt erbjuder, eller försöker åtminstne hitta, lösningar på brister i dagens integratinsplitik på reginal nivå. I någt avseende kan dck samtliga prjekt sm beviljats medel från Mål 3 ses sm symtm på ett system sm uppenbarligen inte har fungerar. Om länets flyktingmttagning erbjöd alla individer den bästa möjliga starten i landet, m svenskundervisningen var ptimal, m arbetsmarknaden kunde anställa all tillgänglig arbetskraft ch alla individers kmpetens tgs tillvara på rätt plats, då skulle grgrunden för nya prjekt på sin höjd bestå i behvet av att pröva nya innvativa grepp. Hittills har prjekten fått anta större utmaningar än så. 17
5. Mål ch utvärderingsbarhet EU ställer höga krav på att resultat ch effekter från prjekt skall kunna följas upp ch utvärderas. Inför den kmmande prgramperiden kmmer kraven att skärpas ytterligare. Men det har redan under innevarande funnits krav på att det med prjekten följer ett antal målsättningar sm preciserar vad prjekten skall försöka uppnå. EurFutures genmgång av målen för de studerade prjekten visar att några enhetliga krav på målstruktur knappast har ställts på prjekten. Intrycket är snarare att det varit upp till respektive prjektägare att fritt utveckla sina målsättningar, fta till följd att målen på lika nivåer varken hänger ihp eller är uppföljnings- ch utvärderingsbara. Även m flera utvärderingar av de analyserade prjekten håller mycket hög kvalitet ser vi en genmgående svaghet att de långsiktiga effekterna av prjekten sällan har utvärderats, eller ens varit möjliga att utvärdera på grund av att de ursprungliga prblem sm prjektet var avsett att lösa inte definierats tillräckligt väl. I framtiden kan ett sätt att se på mål vara att betrakta dem i en mål-medel hierarki. Överst i sådan hierarki finns ett huvudmål eller visinsmål sm på ett övergripande plan uttrycker vad t ex ett prjekt ska uppnå. Huvudmålet, sm ska knyta an till den prblembild sm initierade prjektet, bryts vanligtvis ner i flera underliggande delmål sm är mer knkreta till sin innebörd. Delmålen är medlen för att uppnå huvudmålet. Detta kan på nästa nivå även behöva kmpletteras med perativa verksamhetsmål för en än tydligare knkretin ch för att göra målen mätbara. På detta sätt bildas en målmedel hierarki eller mål-medel kedja med ett antal styrnivåer för en verksamhet. Därtill är det sm regel lämpligt att arbeta med indikatrer sm på ett relevant sätt är relaterade till målfrmuleringarna. Följande målstruktur kan tjäna sm principiell utgångspunkt. Figur 1: Principiell målstruktur Huvudmål Styrning Delmål Delmål Uppföljning Operativa mål Operativa mål Operativa mål Om denna mdell tillämpas kmmer uppfyllelse av perativa verksamhetsmål vara analgt med uppfyllelse av delmål ch huvudmål. De förra är ett medel för att uppnå de senare. En inknsistent målstruktur t.ex genm en svag kppling mellan målen på lika nivåer eller mellan mål ch indikatrer kan innebära att styrningen av verksam- 18
heten blir mindre effektiv. Prcessen vid genmförandet av prjektet blir mindre transparent. Det är få prjekt sm får sin målstruktur gdkänd efter en prövning mt denna principmdell. Det vanligaste är att prjekten har angivit hur många sm skall delta ch hur str andel sm förväntas befinna sig i arbete, i åtgärder, i utbildning eller frtsatt syssllöshet 90 dagar efter att de lämnade verksamheten. Ambitinsnivån varierar någt mellan prjekten vad gäller andel sm förväntas befinna sig i arbete. Till str del hänger ambitinsnivån samman med målgruppens förutsättningar att över huvudtaget nå arbetsmarknaden, men även med målens realism. Ibland har prjektägarna satt helt realistiska målsättningar. Få prjekt skulle heller klara en prövning mt de s k SMARTkriterierna sm innebär att målen skall vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska ch tidsatta. Andra målsättningar handlar m att utveckla metder, skapa nätverk, bygga plattfrmar ch starta samverkan. EurFutures analys visar att de allra flesta målen skulle kunna delas in i två huvudsakliga lika kategrier, nämligen individrelaterade mål ch systemrelaterade mål. Ibland kan en tredje eller fjärde kategri förekmma, exempelvis jbbrelaterade mål eller språkrelaterade mål, berende på prjektens inriktning. I individmålen ingår med denna indelning alla mål ch syften sm berör individens situatin när det gäller sysselsättning 90 dagar efter avslutat prjekt, dess mtivatin ch självkänsla, kunskaper ch anställningsbarhet. Till systemmålen kan räknas prjektets påverkan på rganisatiner, samverkan ch strukturella faktrer sm hindrar integratin. I SFF har det dessutm funnits SFI-mål sm mfattar prjektens ambitiner att påverka SFI sm utbildningsfrm vad gäller arbetssätt, metder ch yrkesinriktning. Andra prjekt arbetar mt jbbmål sm handlar m hur många sm fått anställning/varaktig sysselsättning efter prjektet eller hur många företag sm anställt deltagare (Stckhlm Retail). I SFF har denna struktur använts, se nedan. EurFutures kan knstatera att tyngdpunkten i de flesta prjekt ligger på de kvantitativa individmålen, räknat i andel av deltagare sm befinner sig i lika typer av sysselsättning efter att prjekten upphört. Individmålen kan även vara kvalitativa, i termer av nya kntakter för deltagarna, stärkt självförtrende, återfunnen mtivatin ch ökad förståelse för svenska kulturkder. Genm att jbba med dessa frågr har flera prjekt, bl a Dialg, lyckats att ge individerna en känsla av att kunna påverka ch kntrllera sin situatin, vilket anses vara ett viktigt steg på vägen mt ökad integratin. Individmålen är förhållandevis enkla att mäta eftersm det ftast finns specificerade mål att relatera till. Däremt har flera utvärderare fått erfara att prjektens systemmål är betydligt svårare att hantera. Detta berr på att dessa mål sällan är specificerade ch avgränsade, men framför allt att effekterna på system ch rganisatiner kan värderas först en tid efter prjekten, ibland någt år senare. På grund av att prjekten måste lämna in sina utvärderar relativt snart efter prjektavslutet kmmer utvärderare i framtiden att ha svårt att bedöma prjekten långsiktiga effekter. 19
Innebär det att specificerade systemmål brde ifrågasättas? Ja, i någn mening, eftersm effekterna av en satsning är så pass säkra. Det gäller därför att kmmande prjekt i högre grad bygger på ett analyserat prblem ch att utvärderingar granskar i vilken utsträckning prjektet faktiskt lyckats påverka detta prblem till det bättre. Figur 2: Målstruktur för SFF. Huvudmål Ge deltagarna ökade kunskaper i svenska språket på ett snabbare ch effektivare sätt ch därigenm förkrta tiden från ankmst till egenförsörjning, primärt genm företagande. Delmål Språkmål snabbare ch bättre Företagarmål 80 nya företag Systemmål effektiva nätverk Indikatrer * 160 deltagare ska ha genmgått SFF under prjektperiden. * 80% av deltagarna ska nå SAS Grundläggande med gdkänt betyg inm 1 år. * 50% av deltagarna ska gå vidare med eget företagande efter SFF inm två år. * 90 % av deltagarna ska uppleva sig sm bättre rustade att starta nya företag. * Skapa uthålliga nätverk inm målgruppen ch med svenskfödda företagare. * Öka samarbetet mellan myndigheter ch rganisatiner sm främjar nyföretagande ch integratin samt göra deras gemensamma resurser tillgängliga för målgruppen. 20
6. Innvativa prjekt eller självklara lösningar? En tanke med prjekt inm Växtkraft Mål 3 är att det skall finnas någt slags nytänkande ch innvativitet. Detta handlar inte nödvändigtvis m att alla prjekt måste vara helt unika ch aldrig tidigare ha prövats. Det handlar snarare m att kunna pröva nya lösningar för att kmma till rätta med ett prblem sm de etablerade rganisatinerna ch strukturerna inte klarat av, t ex i frm av långvarit utanförskap för individer eller ffentliga tillkrtakmmanden i integratinsprcessen. Detta betyder att prjekten skall tillföra ett mervärde till samhället. Med mervärde, eller added-value, menas att ett prjekt skall innebära ett tillsktt till utvecklingen. Om prjektet skulle ha kmmit till stånd utan stöd från Växtkraft Mål 3 brde det således inte ha fått stödet. EurFutures intervjuer med prjektägare tyder på att inget av de analyserade prjekten hade startat m inte Mål 3 hade funnits. Någn enstaka prjektägare medger att prjektet hade startat ändå eftersm behvet var strt, men inte alls i samma mfattning. I prjekt sm beviljats över ti miljner krnr framstår detta emellertid sm en självklarhet. Samtidigt är det mycket få prjekt sm fått särskilt stra anslag. I tidigare avsnitt visade vi att endast sju prjekt har fått över sju mkr i stöd från Mål 3 ch åtta prjekt sm pågått i mer än två år. Flertalet prjekt har uppenbarligen varken varit stra eller tillräckligt strategiska att de ha varit värda att satsa stra resurser i. Om vi härmed knstaterar att prjekten åtminstne uppfyller detta kriterium följer frågan m prjekten har genmfört vad sm var utlvat ch m de uppfyllt sina mål. EurFutures uppfattning är att samtliga prjekt i allt väsentligt har varit lyckade prjekt i så mått att de genmförts på ett prfessinellt sätt ch med gd ambitin. Inget prjekt, har sm EurFutures bedömer det, misslyckats eller i stra delar avvikit från prjektansökan. De lika utvärderingarna visar dessutm att måluppfyllelsen får betraktas sm gdkänd. De flesta prjekt sm studerats är bra verksamheter. EurFutures knstaterar däremt att prjekten inte är särskilt innvativa i bemärkelsen att de hanterar nya prblem eller kmmer med nya lösningar. Intrycket är snarare att prjekten i strt sett arbetar med likartad prblematik, d v s att allt för många människr med utländsk bakgrund har saknat arbete under lång tid ch är berende av försörjningsstöd. Dessutm är det likartade metder, eller åtminstne likartade framgångsfaktrer sm återkmmer i de flesta prjekten. Det ligger en tydlig tnvikt på att få människr i arbete. Prjekten utgår dck inte enbart från individerna, sm dck i sin utsatta situatin behöver lika stöd ch hjälp med att kanske mpröva sina framtidsdrömmar ch inta en mer realistisk inställning till möjligheterna att få arbete. Det räcker inte att enbart förbereda individerna inför ett jbb. Prjekten har samtidigt jbbat mycket intensivt med mvärldskntakter, i synnerhet lika arbetsplatser. EurFutures har mött flera beundransvärda ch prfessinella prjektledare sm till full drar nytta av sina nätverk ch kntakter inm rganisatiner ch företag för att få dem att uppmärksamma vilka dlda kmpetenser sm ligger hs flera av dem sm tidigare inte ens skulle bli kallad till en 21