Detjpneprogrm Åst/Aspvik/Enst Smrådshnding Mj 2009
innehåsförteckning INLEDNING/BAKGRUND 2 SYFTE 2 TIDPLAN 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 LÄGE, AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3 Översiktspn för Uppnds-Bro kommun 3 Riksintressen 3 Fördjupt kuturmijöprogrm för Uppnds-Bro kommun 4 Fornämningr 4 Detjpner, områdesbestämmeser och förordnnden 4 Övrig kommun besut 4 NULÄGESBESKRIVNING 5 Mrknvändning 5 Lndskp och ntur 5 Geoteknisk förhånden 5 Hydroogi 5 Kuturmijö 6 Trfik och kommuniktioner 6 Service 7 Verksmheter 7 Teknisk näggningr 7 Störningr och risker 8 Mrkföroreningr 9 RIKTLINJER FÖR KOMMANDE PLANERING 10 BEBYGGELSE 10 Krktär/gesttning 10 GATOR, TRAFIK OCH PARKERING 11 Bitrfik 11 Gång- och cyketrfik 11 NATUR 11 KULTUR 11 TEKNISK FÖRSÖRJNING 11 Vtten och vopp 11 Dgvtten 11 Avfshntering 11 Energiförsörjning 11 EXPLOATERINGSEKONOMI 11 PLANARBETETS BEDRIVANDE 12 ÖVERSIKTLIG BEHOVSBEDÖMNING 12 1
inedning/bkgrund Progrmområdet igger cirk tre kiometer väster om Kungsängens centrum och pendetågssttion. Områdets boendekviteter och närheten ti Kungsängen inbjuder ti permnentbosättning och området står under ett högt expoteringstryck. Pnområdet Åst/Aspvik/ Enst igger inom Kungsängens tätortsvgränsning i ett koektivtrfiknär äge viket gör tt det är ett intressnt område för Kungsängens utvecking. Progrmområdet är ti stor de pngt för fritidsboende, med en begränsd byggrätt på 80 kvm. Under senre år hr området ändrt krktär och en omvnding ti heårsboende sker successivt. I dgsäget bedöms cirk 85 procent v fstighetern nvänds för åretruntboende. Området är nsutet ti kommunt vtten men sknr kommunt vopp. Fstighetsägre och representnter för fstighetsägrföreningen i området hr under en ängre tid fört diskussioner med kommunen vseende upprättnde v detjpn för permnentbostäder. De hr även uppvktt kommunen för tt få större byggrätter smt fu nsutning ti det kommun vtten- och voppsnätet. Fstighetsägre för Aspvik 1:5 hr ämnt in en nsökn om vstyckning ti ntmäteriet enigt gände byggndspn med vsikt tt bygg för permnentboende. Enigt Pn- och bygggen (5 kp. 18 ) sk en detjpn grunds på ett progrm om det inte är onödigt. Pnprogrmmet för Åst/Aspvik/Enst föjer gände översiktspnens intentioner men på grund v en rd oik kompex pneringsförutsättningr hr kommunen bedömt tt detjpn för Åst/Aspvik/Enst sk föregås v ett pnprogrm. Pret med frmtgndet v detjpneprogrm vser kommunstyrese- förvtningen tt upphäv byggndspn 3 för de v Aspvik (nr 8109). Upphävndet syftr ti tt förhindr vstyckningr innn ny detjpn hr ntgits och området nsutits ti kommunt vtten och vopp. SYFTE Försg ti pnprogrm för området Åst/Aspvik/Enst syftr ti tt utred områdets förutsättningr för ny bostdsbebyggese. Pnprogrmmet sk igg ti grund för fortstt detjpnerbete inom progrmområdet och ägg fst en övergripnde struktur inom vrs rm området kn utvecks. I smbnd med pnäggning för permnentboende pners området tt nsuts ti det kommun v-nätet. Vidre är syftet med progrmmet tt bredd det kommun besutsunderget i ett tidigt skede med de berörds erfrenheter och synpunkter. De berörd sk ges möjighet ti insyn och påverkn innn kommunens stäningstgnden är åst. TIDPLAN Smråd om progrmmet förvänts ske under sommren/hösten 2009 och besut om godkännnde v progrm beräkns ske under hösten 2009. När progrmmet godkänts kn detjpnerbetet fortsätt med ett detjpneförsg. Smrådshnding för detjpn beräkns rbets frm under hösten 2009 våren 2010. Efter smrådsskedet vidtr utstäningsskedet innn detjpnen går vidre ti ntgnde. När detjpnen vunnit g krft kn utbyggnd v området ske. Båst Syt Åst/Aspvik/ Enst Sigtun Kungsängen Tibbe Khä Brunn Centr Kungsängen 2
pneringsförutsättningr LÄGE, AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Området Åst/Aspvik/Enst igger i Kungsängens västr de, strx söder om Märbnn och Enköpingsvägen. I öster och väster gränsr området ti hästgårdr med omkringiggnde hgmrk för hästhåning. Områdets tot re är cirk 34 hektr och utgörs v fstigheten Aspvik 1:5, Syt 1:2 m.f. och Kungsängens-Åst 1:5 m.f. Mrken är i privt ägo. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktspn för Uppnds-Bro kommun Pnområdet igger inom Kungsängens tätortsvgränsning och är i gände översiktspn Öp 2000, ntgen v Kommunfumäktige 2002-02-04 2, utpekt som ett utbyggndsområde för bostäder. Kommunen vser, enigt översiktspnen, upprätt ny detjpn och bygg ut v-försörjningen i dett område. Översiktspn 2000 Antgen v Kommunfumäktige 2002-02-04 2 3 Riksintressen Enigt 3 och 4 kp Mijöbken sk områden v riksintresse så ångt som möjigt skydds mot åtgärder och ingrepp som påtgigt kn skd områdens värden. Progrmområdet igger inom två riksintresseområden, riksintresset för friuftsiv 4 kp 2 MB smt riksintresset för kuturmijövård, dessutom igger i nsutning ti området järnvägen som är v riksintresse för kommuniktion. Riksintresse för kuturmijövård Progrmområdets östr de igger inom Görväns riksintresseområde för kuturmijövård, enigt 3 kp. 6 MB. Riksintresseområdet bedöms innehå kuturvärden som är v vikt för he ndet och sk så ångt som möjigt skydds mot åtgärder som påtgigt kn skd ntur- eer kuturmijön. I pnering inom Görväns riksintresseområde sk ntur- och kuturvärden ges företräde frmför motstående intressen, förutstt tt dess inte är v riksintresse. Expotering och ndr ingrepp i mijön får komm ti stånd om det kn ske på ett sådnt sätt tt det inte påtgigt skdr ntur- och kuturvärden. Motivet för riksintresset är herrgårdsndskpet, med rötter i järnåderns och medetidens stormnnbygd och herrgårdsnäggningr som spegr 1600-, 1700- och 1800-ten, och freds- och kommuniktionsmijön vid vtteneden från Upps och Sigtun ut i Mären. Riksintresse för friuftsiv 4 kp 2 MB Mären med ör och strndområden är med hänsyn ti ntur- och kuturvärden v riksintresse enigt 4 kp. 2 MB. Inom dess områden sk turismens och friuftsivets intressen, främst det rörig friuftsivet, särskit bekts. Aktuet pnområdet ingår i riksintresset för friuftsiv 4 kp 2 MB. Riksintresse kuturmijö Riksintresse friuftsiv 4 kp 2 MB
Riksintresse för kommuniktion Järnvägen som går genom kommunen från Khä ti Båst är v riksintresse för kommuniktionsändmå enigt 3 kp. 8 MB. Områden som är v riksintresse för järnvägens näggningr sk skydds mot åtgärder som påtgigt kn försvår tikomsten eer utnyttjndet v sådn näggningr. Järnvägen nyttjs främst för persontrnsporter men viss de v trnsportern utgörs även v frigt gods. Märbnn igger strx norr om progrmområdet. Fördjupt kuturmijöprogrm för Uppnds- Bro kommun 1999-2000, behndt i kommunfumäktige 2001-06-18 65 Under 1999-2000 rbetde Stockhoms äns museum, på uppdrg v kommunen, frm ett fördjupt kuturmijöprogrm för Uppnds-Bro kommun. Rpporten ger rekommendtioner och försg ti skydd för kuturmijön för ett nt utvd områden där expoteringsintressen finns eer kn förvänts. I området kring Aspvik Åst Skäby Fröund föresås ny bostdsbebyggese pcers på moränryggrn i kungformtion och npsss ti den trditione byggndstrditionen och bebyggesemönstret, för tt bevr uppevesen v det gm by- och gårdsndskpet. Fornämningr I progrmområdet finns ett fert fornämningr v ämningstyp grvfät, husgrund, röse, stensättning och fornämningsiknnde ämning. Lämningrn är dterde från stenåder frm ti nyre tid. (Riksntikvrieämbetet beteckning nr 171:1, 171:2, 177:1, 29:1, 28:1 och 27:1.) Detjpner, områdesbestämmeser och förordnnden Progrmområdet regers v två gände byggndspner, byggndspn för Åst 1:1, Aspvik 1:1, Syt 1:2 m.f. (nr 6001), fststäd 1960-03-08 v änsstyresen i Upps än och byggndspn 3 för de v Aspvik (nr 8109), fststäd v kommunfumäktige i Uppnds- Bro kommun 1982-09-27 132 och därefter ändrd genom besut i änsstyresen 1983-12-21. De två byggndspner vser fritidsändmå. För tt motverk permnent bosättning begränsdes byggndsren ti 80 kvm per fstighet (huvudbyggnd 60 kvm och uthus 20 kvm). Byggndspn 3 för de v Aspvik (nr 8109) är ej genomförd och mrken är inte expoterd. Kommunstyreseförvtningen hr fått i uppdrg v kommunstyresen (2008-12-03 160) tt upphäv byggndspn 3 för de v Aspvik. Övrig kommun besut/uppdrg Kommunstyresen hr 2008-12-03 160 besutt tt ge kommundirektören i uppdrg tt utrbet ett försg ti ny detjpn för byggndspnern nr 6001 och 8109 genom normt pnförfrnde. 4
NULÄGESBESKRIVNING Mrknvändning Progrmområdet utgörs v ett skogbekätt höjdprti med omkringiggnde öppen betes- och åkermrk. På höjdprtiets östr och sydöstr de igger ett ädre fritidshusområde med cirk 45 fstigheter. Befintig bebyggese består v småhus i främst en våning med tihörnde uthus. Tomtstoreken är från cirk 1200 kvm. Fertet v den ädre fritidsbebyggesen hr övergått ti heårsboende. rådet finns fer hästhgr och hästgårdr. Den västr deen v höjdprtiet hr ett visst rekretivt värde. Här finns ett fert upptrmpde stigr. Grön ki Grön värdekärn Görvänkien Befintig bebyggese Längst i öster igger fstigheten Syt 1:28 tihörnde Enst gård. Gården bedriver hästverksmhet och i nsutning ti gården igger ridbn, hästhgr och betesmrker. Vy mot Åst/Aspvik/Enst Lndskp och ntur Området består des v en moränkue, med främst hämrksskog och brrskog, och des v öppen betesoch åkermrk. I horisonten syns ferbostdshusen i Kungsängens centrum. Kring och inom progrmom5 Progrmområdet ingår i den region Görvänkien, en v Stockhoms äns tio grön kir. Kirn innehåer ntur-, kutur- och soci värden och sträcker sig från änets ytterområden in mot Stockhoms stds centr der. Grönkirn är viktig för regionen ur ett rekretivt, bioogiskt och kuturhistoriskt perspektiv. Ny expotering och verksmheter inom kirn bör föregås v vvägningr men oik intressen och värden, dett för tt kunn behå och utveck kviteter i grönkirn. Enigt Uppnds-Bros kommuns Grönpn (ntgen i Kommunstyresen 2008-12-03 156) och den nturinventering som gjordes under sutet v 1980-tet ingår progrmområdet i ett område ksst som nturvärde på grund v sitt hehetsvärde. Det innebär tt området i sin hehet hr viss värden ur ntur-, kutur-, ndskpsbid- och/eer friuftsivssynpunkt. Vid expotering i dett område bör hehetsvärdet ts i bektnde. Geoteknisk förhånden/mrkförhånden Området igger ti störst deen på en skogshome som utgörs främst v berg i dgen och hämrk (huvudskigen morän). I progrmområdets östr de övergår ndskpet i öppet, ågänt betes- och åkerndskp med främst er och finmo. I smbnd med detjpnering sk erforderig geoteknisk undersökningr utförs. Hydroogi Progrmområdet berör vrinningsområden som mynnr ut i Tibbeviken och Brofjärden; där ibnd Broviken. Tibbeviken och Broviken är ekoogiskt särskit känsig vttenområden och värdefu ntur- och reproduktionsområden för fiskr och fågr. Broviken är fststäd v Länsstyresen som ett Ntur 2000-område (områdeskod SE 0110130) och ett v Stockhoms äns fågerikre område, även for i hgmrkern är skyddsvärd. De båd vikrn och dess tirinningsområden är mycket känsig för påfrestningr.
Kuturmijö Pnprogrmområdet igger i den nordvästr deen v Lennrtsnäshvön. Den västr deen v hvön utgör ett typiskt exempe på hur kuturndskpet i Stockhoms än i rege utveckts. På höjdprtiern igger fer mindre gårdr, ti dess kn förhistorisk grvfät knyts som vittnr om tt gårdrn hr nor från järnådern. Inom progrmområdet finns grvfät med grvformer från yngre järnådern i den mitterst/nordöstr deen. Under det senste årtiondet hr området i den västr deen v hvön, runt Aspvik Åst Skäby Fröund, ändrt krktär och förvndts från jordbruksbygd ti frm för t bndd bostdsbebyggese. I området finns idg både ädre gårdr, ädre fritidsbebyggese och nutid bostdshus v enkre krktär. Stor der v Lennrtsnäshvön ingår i ett för kuturmijövården större riksintresseområde, Görväns riksintresse. Progrmområdets östigste de ingår i dett riksintresseområde för kuturmijövården. Väster om pnprogrmområdet igger Aspviks gård, som är en vä bevrd gårdsnäggning. Gården är, enigt gände översiktspn ÖP2000, v okt och regiont intresse för kuturminnesvård. Trfik och kommuniktioner Bitrfik Progrmområdet är smmnänkt med det övergripnde vägnätet vi Lennrtsnäsvägen som nsuter ti Enköpingsvägen. Bitrfikmtningen ti områdets norr de sker vi Mjökvrnsvägen och ti den södr deen vi Kronogårdsvägen med nsutning ti Kodsvägen. Bitrfikförbindesen ti området hr stor brister. Koppingen ti Kungsängens oik tätortsder är hän- visd ti pnskid korsning under järnvägen. Tunnen är sm och ej dimensionerd för en större trfikmängd. Vägrn ti och i området hr en retiv åg stndrd och på sin stäen mycket brnt utningr. Beysning skns. Tunne under järnvägen Gång och cyketrfik Befintig gång- och cykebro över järnvägen koppr smmn området Åst/Aspvik/Enst ti övrig tätorten och skpr en god förbindese ti koektivtrfiknsutning. Längs med Enköpingsvägen går ett gång- och cykestråk som ingår i kommunens region gång- och cykenät. Söder om järnvägen skns säkr vägr för cykister och fotgängre ti Kungsängens centrum, pendetågssttion och Märens vtten. Gång- och cykebro över järnvägen Vickberghöjden Aspviksvägen Kodsvägen Kronogårdsvägen Enstvägen Mjökvrnsvägen Koektivtrfik Området igger i ett koektivtrfiknär äge. Det är cirk 400-600 meter, vi gc-bro över järnvägen, ti busshåpts på Enköpingsvägen där nsutningsbussr ti pendetåget går. Turtätheten men Bro och Kungsängen är i dgsäget åg. Bussr trfikerr i högtrfik (vrdgr morgon och eftermiddg/kvä) Enköpingsvägen, men Bro och Kungsängen, vr trettionde minut. Under de resternde dern v dygnet och på heger trfikers sträckn endst en gång i timmen. Pendetågssttion finns i centr Kungsängen och går i 15-minuterstrfik mot Stockhom. Lennrtsnäsvägen 6
jfkjdjfkfjjfkfjkkfj djkj ofdef kjf jfkjdjfkfjjfkfjkkfj djkj ofdef kjf jfkjdjfkfjjfkfjkkfj djkj ofdef kjf jfkjdjfkfjjfkfjkkfj djkj ofdef kjf fdkfök fkök foiöpireoröoiröi e fkökfö fök fdkfök fkök foiöpireoröoiröi e fkökfö jfkjdjfkfjjfkfjkkfj djkj ofdef kjf djkjf kjfkj fjsdfj i fie ke filjekrj oeuro pfk oi kjf kjf ofdef ofdef djkj djkj jfkjdjfkfjjfkfjkkfj jfkjdjfkfjjfkfjkkfj jfkjdjfkfjjfkfjkkfj djkj ofdef kjf jfkjdjfkfjjfkfjkkfj djkj ofdef kjf fdkfök fkök foiöpireoröoiröi e fkökfö fök fdkfök fkök foiöpireoröoiröi e fkökfö jfkjdjfkfjjfkfjkkfj djkj ofdef djkjf kjfkj fjsdfj i fie ke filjekrj oeuro pfk oi Service Närmste kommersie och offentig service finns vid Tibbe torg cirk 1,5 km nordost om progrmområdet. Vid Tibbe torg finns Kungsängens bibiotek, mtffär, ädreboende mm. Ett större serviceutbud finns cirk 3 km öster om progrmområdet i Kungsängens centrum, där bnd nnt kommunhuset igger. Närmste förskoe- och skoverksmhet (f 9 kss smt gymnsium) igger inom en rdie v 500 ti 1500 meter. Hnde kjf kjf kjf ofdef ofdef ofdef djkj djkj djkj jfkjdjfkfjjfkfjkkfj jfkjdjfkfjjfkfjkkfj jfkjdjfkfjjfkfjkkfj Hnde J Verksmheter Inom och i ngränsning ti progrmområdet igger två ktiv häst- och jordbruksgårdr, Aspvik Gård och Enst Gård. På Enst Gård finns fyr st med smmngt 22 stptser. Aspviks Gård ingår i Fröund-Aspvik Säteri AB som är ett ktivt jord- och skogsbruksföretg. Säteriet spänner över fer oik verksmhetsområden bnd nnt jordbruk (utrrendert), skogsbruk och häströrese. Aspviks ridnäggning omfttr två st med cirk 50 stptser. De båd ridnäggningrn bedriver ingen ridskoeverksmhet utn fokus igger på tränings- och tävingsverksmhet. J Pendetågssttion Friuftsområde Båthmn Teknisk näggningr Området igger idg utnför Uppnds-Bro kommuns verksmhetsområde för vtten och vopp. Befintigt fritidshusområde hr kommunt vtten men sknr kommunt vopp. Den voppsinventering som utfördes 2003 visde tt mijöbestningen i dett område bedöms vr måttig ti hög. Avoppen är v vriernde stndrd och en förutsättning för permnentning v området är tt voppsfrågn öses. Närmste återvinningssttion igger vid bensinsttionen vid Tibbegårdsrondeen. Området sk så ångt som möjigt omhändert dgvtten okt. Behov v pumpsttioner och trnsformtorsttioner utreds i kommnde detjpnerbete. 7 Hnde kjf kjf kjf ofdef ofdef ofdef djkj djkj djkj jfkjdjfkfjjfkfjkkfj jfkjdjfkfjjfkfjkkfj jfkjdjfkfjjfkfjkkfj Jordbruk St Bd Hnde Bibiotek Ädreboende Sko/försko
Störningr och risker Hästhåning Inom och kring progrmområdet finns ett fert hästhgr och hästgårdr smt ett nätverk v ridvägr/ ridstigr. De befintig hästgårdrn, Åst Gård (50 stptser)och Enst Gård (22 stptser), inrymmer idg tismmns 72 stptser. Hästhåning och ridning i nsutning ti bostds- och fritidsområden kn orsk stor probem hos ergiker. Hästergen är ett mycket strkt ergen som kn ge symptom på fer meters hå. Vid pnering v ny bebyggese sk hänsyn ts ti risk för oägenhet som ergirisk etc. Skyddsvståndet men bostdsbebyggese och hästhåning vrierr och påverks v ntet djur och djursg men även v vegettion, kimt och topogrfisk förhånden. I Boverkets männ råd 1995:5 Bättre pts för rbete nges riktvärdet för skyddsvstånd på grund v buer och uktprobem ti 500 meter ti djurhåning i ntbruk och ridnäggningr. I ett sttigt betänknde (Aergiutredningen, SOU 1989:76) föresår mn även där ett vstånd på minst 500 meter men hästhåning och bostdsbebyggese vid nyproduktion, med nedning v ergirisken. Vidre studier och undersökningr hr vist tt ett skyddsvstånd 500 meter är vä titget. I juni 2004 gv Socistyresen ut ett meddendebd ngående ämpig skyddsvstånd. Vid förfrågningr i enskid f hr Socistyresen uttt tt ett skyddsvstånd på minst 200 meter kn vr rimigt med hänsyn ti risk för oägenhet som ukt, fugor, buer och ergirisk. Dess råd och riktinjer är generet frmtgn och vd som kn betrkts som ett rimigt vstånd är i hög grd en f-ti-f-bedömning. Enigt kommunens rekommendtioner sk vståndet men ny bebyggese och hästhgr/beteshgr inom tätortsområdet ej understig 200 meter. Avsteg kn görs om vegettion och topogrfisk förhånden är 200 meter 500 meter 200 0 200 400 600 800 1000 sådn tt ett ikvärdigt skydd kn uppnås med ett mindre skyddsvstånd. I en fortstt pnering v området måste närheten ti hästgårdr ts i bektnde. 8
Buer och vibrtioner I smbnd med Infrstrukturpropositionen 1996/97:53 hr riksdgen fststät riktvärden för buer. Vid pnering v ny bostäder bör dess riktvärden uppfys och riksdgen hr ngett riktvärden för trfikbuer som normt inte bör överskrids vid nybyggntion v bostdsbebyggese. Dess riktvärden föjer även Boverkets och Nturvårdsverkets riktvärden för trfikbuer (väg- och tågtrfik). 30 dba ekviventnivå inomhus 45 dba mximnivå inomhus nttetid 55 dba ekviventnivå utomhus (vid fsd och utepts) 70 dba mximnivå vid utepts i nsutning ti bostd Vid åtgärd i järnväg eer nnn spårnägg ning vser riktvärdet för buer utomhus 55 dba ekviventnivå vid utepts och 60 dba ekviventnivå i bostdsområdet i övrigt. I centr ägen eer ägen med br koektivtrfik kn vsteg från riktvärden utomhus tiåts. Från riktvärden inomhus tiåts generet ing vsteg. Två buerkäor bedöms kunn påverk ny bebyggese inom progrmområdet, Märbnn och Enköpingsvägen. Buer från vägtrfik Strx norr om progrmområdet igger Enköpingsvägen. Enigt den senste trfikmängdsmätningen från 2008, på Enköpingsvägen, men Urfjäsvägen och Högnäsvägen vr den tot veckomedesdygnstrfiken 5495 fordon och vrdgsmedesdygnstrfik 6061 fordon. Idg är den tiåtn hstigheten på vägen förbi pnområdet 50 km/h. 9 Störningrn från Enköpingsvägen överskrider i nuäget ej riktvärden för trfikbuer utomhus (prop. 1996/97:53) enigt den översiktig buerutredning som WSP kustik tgit frm på uppdrg v Uppnds- Bro kommun 2005. Buer från järnvägstrfik Märbnn igger norr om progrmområdet, kortste vståndet är 50 meter, och går i öst-västig riktning. På järnvägen psserde år 2002 cirk 160 tåg/dygn. På uppdrg v Bnverket Östr Bnregionen utförde Ingemnsson Technoogy AB 2003 en tågbuerutredning där buersitutionen ängs Märbnn genom Uppnds-Bro kommun krtdes. Resuttet visr tt ekvivent- och mximnivån från järnvägen då översteg fststäd riktvärden. Bnverket pnerr tt bygg ut järnvägsnätet på sträckn Khä Stockhom centr från två ti fyr spår. En järnvägsutredning om spårutbyggnd men Tomtebod och Khä pågår och beräkns vr kr sommren 2009. Utökning v spåren sk gör det möjigt tt ök turtäthet och minsk restiden för pendetåg men Stockhoms centr och Båst smt för regiontåg ti och från Västerås. Det kommer innebär ökde trnsporter på järnvägen inom Uppnds-Bro kommun. I frmtiden kn det även komm tt bi ktuet tt utök spårkpciteten från Khä och västerut genom Uppnds-Bro kommun. Det kommer troigtvis tt bidr ti ytterigre trnsporter. Dett scenrio bör ts i bektnde vid kommnde buerutredning. Buernivåern från Märbnn och Enköpingsvägen och judmijön i området nysers och studers närmre i detjpneskedet. Trnsporter för frigt gods Länsstyresen i Stockhom Län nger i Rpport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggese tt om bebyggese pners inom ett vstånd på mindre än 100 meter från väg och järnväg för frigt gods så sk en risknys utgör ett v besutsundergen i pnärendet. Enköpingsvägen, deen Bro Grnhmmrsvägen, utgör en sekundär trnsported för frigt gods. De sekundär trnsportedern är vsedd för ok trnsporter ti och från de primär trnsportedern. På Märbnn frkts en mindre nde trnsporter för frigt gods. Progrmområdet igger som närmst cirk 200 meter från Enköpingsvägen och cirk 50 meter från järnväg. En risknys vseende risker förknippde med trfiken på järnvägen bör upprätts i detjpneskedet. Mrkföroreningr Någr känd mrkföroreningr finns inte i området. Mrkförhånden bör studers och utreds vidre i detjpneskedet. Rdon Eventue rdonförekomst undersöks, som krägger behov v eventue skyddsåtgärder, i smbnd med detjpneäggning och byggovsprövning.
riktinjer för kommnde pnering BEBYGGELSE Området föresås få en småskig bebyggesekrktär med gesre och mrknär bostäder, i en ti två våningr. Avsikten är tt bebygg oexpoterd de v progrmområdet med huvudsk enfmijshus, eventuet med insg v prhus och/eer ferbostdsvior på stor tomter för tt bevr områdets ummig grön krktär. En ämpig tomtstorek för enbostdshus bedöms vr 1000-1500 kvm. Befintig fritidshusbebyggese pners få en utökd byggrätt om tott cirk 150 kvm huvudbyggnd exkusive kompementbyggnd så som grge och uthus. En viss kompettering v ny bebyggese i befintigt bostdsområde kn komm tt bi ktue genom tt enstk vstyckningr tiåts där tomtstorek och topogrfi medger det. Området pners efter gände rekommendtioner från Socistyresen och kommunens riktinjer för skyddsvstånd men hästgård och bostdsbebyggese vid nyproduktion. Det innebär tt ny bebyggese inte får pcers närmre än 200 meter från hästgård. Avståndet men pnerd bebyggese utmed Aspviksvägen och befintig beteshge igger närmre än 200 meter från pnerd bostdsbebyggese. Område där vskärmnde vegettion eer dyikt som reducerr spridningen v ergener sk därför ingå i kommnde detjpn. Det oexpoterde området bedöms kunn innehå cirk 20 tomter. Iustrtion progrmförsg Åst/Aspvik/Enst Krktär/Gesttning I Kungsängens nordvästr de fyter stdsndskpet ut i ett jordbruks- och betesndskp. Progrmområdet Åst/Aspvik/Enst hr idg en ndsbygdskrktär trots sitt mycket centr äge. Bebyggesen består v ädre sommrstugor i vriernde storek och sti vik är oregebundet pcerde i förhånde ti gt. Ny bostdsbebyggese sk utforms med hänsyn ti områdets och det omgivnde ndskpets kviteter och krktär. Jordbruks- och åkermrken bevrs och den ny bebyggesen pcers uppe på skogshöjden och på sydvästig suttning. Byggndern npsss ti den kuperde terrängen för tt så ångt som möjigt behå grönsk och undvik större ingrepp i mrken. Vid expotering bör ny bostdsbebyggese utvecks i en smmnhängnde krktär, försgsvis i en ädre trditione byggndssti med träfsd och trditione jordnär färger. Bestämmeser som regerr byggndsutformningen bör utvecks vidre i detjpnebestämmesern. 10 200
GATOR, TRAFIK OCH PARKERING Bitrfik Progrmmet utgår från befintigt gtunät och vägområde. Gtorn inne i området, Vickberghöjden och Kodsvägen, föresås binds ihop så tt området rundmts. Kodsvägen förängs och nsuter ti pnerde tomter uppe på höjdprtiet. Ny vägr i progrmområdet npsss ti terrängen. En ny tifrtsväg, från Mjökvrnsvägen ti Vickberghöjden, föresås i öster. Vägsträckning utreds i detjpneskedet. En ökd permnentbosättning i området medför ökd trfik och vägrn ti och i området utsätts för bestningr som medför krv på upprustning v vägnätet. I smbnd med detjpneäggning sk befintig vägr förbättrs och förstärks. Lokgtor utforms för bndtrfik viket syftr ti tt ett smspe men oik trfiknter sk funger. Biistern kör på de oskyddde trfiknterns vikor. Vägrn i och ti området är enskid. Vid detjpneäggning v området föresås kommunen bi huvudmn för det männ vägnätet inom och ti området. Prkering nordns på respektive tomt och vrje tomt föresås inrymm två bir. Gång- och cyketrfik Inom progrmområdet kn gång- och cyketrfikntern i stor utsträckning nvänd gtorn då dess pners bi åghstighetsgtor och utforms för bndtrfik. Det ökde insget v permnentboende bidrr ti ett ökt krv på trfiksäkerheten och tigängigheten för fotgängre och cykister ti bnd nnt kommersie och offentig service. Idg är hstigheten på infrtsvägrn mycket hög, fotgängre tvings npss sig ti bitrfiken. Lennrtsnäsvägen korsr järnvägen i en 11 sm tunne och sknr utrymme för gående och cykister. Möjigheten tt bredd befintig tunne terntivt pner för en ny tunne/bro/ekodukt för gc-trfik bör studers vidre i detjpneskedet. I smbnd med detjpneäggning för Åst/Aspvik/Enst bör promendstråk ti Märens vtten, Fröund friuftsområde, Kungsängens centrum etceter studers vidre. NATUR Området igger i ett rikt kutur- och nturndskp med närhet ti stor grönområden. Närheten och koppingen ti strövområden norr och söder om järnvägen bör bevrs och utvecks. I progrmområdets västr de igger idg ett skogsområde, vid en expotering kommer skogsdungen tt gess ut. Pnerde tomter kommer tt vr retivt stor för tt spr nturmrk och bebyggesen npsss ti nturen och topogrfin. En bestämmese om trädfäning kn rbets in i detjpnebestämmesern för tt skydd särskit bevrnsvärd vegettion. Öppn gäntor bör behås och kopps ti känd fornämningr i området. De vckr utbickrn mot det stor öppn åkerndskpet och Mären som bör behås och yfts frm. Vy mot åkerndskp och Mären KULTUR Progrmområdet Åst/Aspvik/Enst är rikt på fornämningr. Vid expotering i området sk hänsyn ts ti områdets kuturvärden och ti den omgivnde kuturmijön. Bebyggesen npsss ti det gm byoch gårdsndskpet kring progrmområdet och känd fornämningr integrers med mindre grönområden. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vtten och vopp Smtig fstigheter nsuts ti det kommun v-nätet. Ledningr föräggs i gt. Kopping ti kommunens v-nät sk utreds vidre i detjpneskedet. Anäggningsvgift för vtten och vopp debiters enigt kommunens VA-tx. Dgvtten Dgvtten i området sk i först hnd omhänderts på egen tomt och så ångt det är tekniskt och ekonomiskt rimigt rens okt före utsäpp i recipient. Ytterigre utredning görs i detjpneskedet. Anäggningsvgift för dgvtten debiters enigt kommunens VA-tx. Avfshntering Utrymme med pts för kär nordns på vrje enskid tomt. Sophämtning sker från gt. Energiförsörjning Uppvärmning vses ske med vttenburet system. EXPLOATERINGSEKONOMI Ett pnvt sk upprätts med fstighetsägre ti Aspvik 1:5.
En pnvgift kommer tt debiters fstighetsägre i den östr deen i smbnd med byggovprövning. Kostnder för de infrstrukturinvesteringr som behövs fördes bnd berörd prter. Principen är tt den som hr nytt v en detjpn sk bekost de åtgärder som krävs. I dett område bedöms bnd nnt buerskyddsåtgärder, ombyggnd och förbättring v gtor och en förstärkning v pssge under järnvägen tt behövs. En gtukostndsutredning kommer tt görs för befintig bostdsfstigheter och ett expoteringsvt teckns för oexpoterd mrk i den västr deen i smbnd med detjpneäggning. PLANARBETETS BEDRIVANDE Pnen bedrivs med normt pnförfrnde. översiktig behovsbedömning I enighet med bestämmesern i 5 kp 18 Pn- och bygggen och 6 kp Mijöbken sk en mijökonsekvensbeskrivning upprätts om detjpner och progrm kn medför betydnde mijöpåverkn. Behovet v en mijöbedömning för detjpn sk utreds i det enskid fet genom en så kd behovsbedömning. Behovsbedömningen syftr ti tt upptäck eventue konfikter och risker men önskemåen om expotering och mijö, häs eer hushåning med nturresurser. Behovsbedömningen utgör underg för kommunens besut om en mijöbedömning sk utförs för detjpnen. Bedöms pnen och progrmmet inte medför någon betydnde mijöpåverkn hnters mijöfrågorn inom rmen för detjpnerbetet. Syftet med progrmområdet är tt skp förutsättningr för en kompettering v ny bostdsbebyggese smt nsutning ti det kommun v-nätet. Progrmområdet är idg pngt för fritidsboende. Mrknvändningen kommer inte tt juridiskt förändrs. Smmnfttnde stäningstgnde Med utgångspunkt från pnprogrmmet och checkist (se big) hr kommunen gjort bedömningen tt genomförndet v pnprogrmmet för Åst/Aspvik/Enst inte medför risk för betydnde mijöpåverkn vrför mijöbedömning ej erfordrs. Ny kunskp kn tikomm som gör tt stäningstgndet reviders i ett senre skede. Föjnde spekter hr vid bedömningen funnits viktig tt frmhå: Riksintresse för kuturmijövård och rörigt friuftsiv Den östr deen v progrmområdet igger inom Görväns riksintresse för kuturmijövård. Pnprogrmmet bedöms inte tt få en betydnde påverkn på riksintresset då mrknvändningen ej kommer tt påtgigt förändrs. Riksintresset för rörigt friuftsiv berörs v progrmområdet. Enigt undntgsbestämmeser utgör det inget hinder för utveckingen v befintig tätorter. Progrmområdets geogrfisk äge är sådnt tt ett uppförnde v progrmmet inte bedöms medför någon betydnde förändring på det rörig friuftsivet ängs Mären med ör och dess strndområden. Kuturmijö Fornämningrn inom området sk integrers i kvrtersbidningrn som grönområden och kn därmed ämns intkt enigt progrmmet. Fornämningrn är skyddde enigt 2 kp Mijöbken, om något fornminne berörs krävs tistånd v änsstyresen. Broviken Ntur 2000-område (SE 0110130) och Tibbeviken Progrmområdet igger inom vrinningsområdet för Tibbeviken och Broviken Ntur 2000-område. Områden är ekoogiskt särskit känsig vttenområden och viktig rst- och häckningsptser för oik fågeoch fiskrter. Vikrn bests bnd nnt v enskid vopp och dgvtten från tätortern. 12
Idg hr befintig bebyggese i progrmområdet enskid vopp. Vid detjpneäggning pners området tt nsuts ti det kommun voppsnätet viket bidrr ti en minskd bestning på vikrns vttenområden och våtmrker. Områdets dgvtten sk så ångt som möjigt omhänderts okt. Progrmmet bedöms inte medför någon risk för negtiv påverkn på Ntur 2000-området. Görvänkien Progrmområdet ingår i Görvänkien. Grönkien får främst sin krktär v Märens stränder. Görvänkiens krktär förändrs från tätortsnär prkområden ti storskig kuturndskp med stor skogr och öppn åkermrker. Mång historisk mijöer, vid utbickr över vtten och rtrik strndområden prägr kien. Region- och trfikpnekontoret i Stockhom hr i smrbete med kommunen pekt ut ett nt uppevesevärden som är viktig inom Görvänkien. Uppevesevärden inom Görvänkien som påverks v progrmmet: Skogskäns med skogskäns vses stor smmnhängnde skogsområden som inte korss v vätrfikerde vägr eer ndr brriärer. Skogsprtiet i den västr deen v progrmområdet bedöms h ett högt värde. Ett uppförnde v progrmmet för Åst/Aspvik/ Enst kommer tt innebär en utgesning v skogen. Den ny bebyggesen försås i progrmmet ndskpsnpsss så tt vegettion och topogrfi bir överordnd bebyggesen. Service och smvro med dett mens fst friuftsoch rekretionsnäggningr smt dess närmijö. Runt servicenäggningr hr närmijön vgränss med en rdie på 500 meter. Progrmområdet tngerr Aspvik Gårds närområde som identifierts som ett högt värde för service och smvro. Aspviks Gård bedriver idg ingen ridskoeverksmhet utn fokus igger på tränings- och tävingsverksmhet. Aspviks Gård berörs ej v progrmmet. Kuturhistori och evnde ndsbygd med kutuhistori och evnde ndsbygd vses kuturhistorisk byggnder och kuturndskp. Progrmområdets östr de, vid Enst gård, tngerr uppevesevärdet kuturndskp och evnde ndsbygd. Pnprogrmmet föresår ej någon påtgig förändring i denn östr de. Häs och säkerhet Området påverks v buer från järnvägstrfiken. Störningrn från Enköpingsvägen överskrider i nuäget ej riktvärden för trfikbuer (prop. 1996/97:53) enigt den översiktig buerutredning som WSP kustik tgit frm på uppdrg v Uppnds-Bro kommun 2005. Buer från trfiken hnters genom oik buerskyddsoch byggndsteknisk åtgärder terntivt begränsningr v nybyggntion inom pnområdet. Buernivåern från järnvägen och Enköpingsvägen bör nysers och studers närmre i detjpneskedet. Väster och öster om progrmområdet igger hästgårdr. Området pners efter gände rekommendtioner från Socistyresen och kommunen ngående vstånd men hästst och bebyggese, med nedning v ukt och ergirisk. I progrmmet föresås vståndet men pnerd bebyggese utmed Aspviksvägen och befintig beteshge igg närmre än 200 meter. Område där vskärmnde vegettion som reducerr spridningen v ergener befintig beteshge och ny bebyggese föresås, i progrmmet, ingå i kommnde detjpnering. Närmre utredningr behövs vid detjpnering för tt få så br vegettionspnering som möjigt. 13