Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30
Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart legala rättigheter kan verkställas. Moraliska rättigheter vilka rättigheter bör barn ha? Frihetsrättigheter rätt att rösta, religionsfrihet, rätt att uttrycka sig. Välfärdsrättigheter skyddande rättigheter skyddar hälsa, välfärd etc.
Barns rättigheter The ambiguity of childhood I första hand rätt till skydd eller i första hand möjlighet att driva sin vilja igenom? Omsorgsperspektiv - Behovsorienterat sätt att se på barn(s vilja) Singer 2000 där barns behov av omsorg, ledning o skydd betonas - vuxna definierar o tillfredsställer dess (välfärds-) rättigheter Delaktighets/rättighetsperspektiv - Kompetensorienterat sätt att se på barns vilja Singer 2000 Barn som aktörer med kompetens att påverka sitt liv - barn kan själva definiera och tillfredsställa sina (frihets-) rättigheter
Barns delaktighet Barns rätt till delaktighet mer kontroversiell än barns rätt till skydd Å ena sidan: barn ska skyddas/ej tvingas ta ställning mellan föräldrar Å andra sidan: barn mår bättre om de får vara delaktiga Barns vilja kommer in sent i processen? Barns rätt att komma till tals, men möjlighet till avsteg utifrån ålder och mognad Barns bästa möjliggör överprövning av barns vilja Ambivalensen i lagstiftningen hänskjuter avgörandet till enskilda beslutsfattare (socialarbetare)
Barns rätt att komma till tals 1983 regler som betonar barnets egna synpunkter. Pedagogisk tanke att barn med stigande ålder ska tränas i att fatta beslut. 1989 Barnkonventionen. Artikel 12: barns rätt att komma till tals i frågor som rör barnet 1996 förstärktes barns rätt att komma till tals, domstolen skyldig att ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad. 1998 rätten att komma till tals fristående från barns bästa - att ibland beaktas fristående från barnets bästa 2006 barns bästa avgörande. Barns vilja särskilt betydelsefull
Olika fokus på barn (Kaldal 2010) Brottmål: utreda och lagföra brott, barnets bästa underordnat RB utredning, barnet som vittne, ej beroende av vårdnadshavares samverkan, HD diskuterar metod, dokumentation och presentation Vårdnadsmål: syfte att lösa föräldrars tvist, barnets bästa avgörande, barns vilja, ej intresse för metod (ofta 2a hands uppg, sammanfattad/tolkad) Sociala mål: syfte utreda o bedöma barns behov/risk, barnets bästa viktigast, fokus barns livssituation (ej rätt komma till tals), forskningsintresse för samtalsmetod, saknas i rätten
Delaktighetsstegen (Hart 1992) 3. Symbol 2. Dekoration 1. Manipulation 8.Barninitierat, delat beslutsfattande 7. Barninierat, barn styr 6. Vuxeninitativ, delat beslutsfattande 5. Informerad, tillfrågad 4. Informerad, vuxen beslut
Barn med separerade föräldrar 72 % av alla barn bor med båda sina föräldrar 500 000 barn bor ej med båda föräldrarna 49 500 barn upplevde föräldrars separation 2010 7 200 barn utreddes 2010 om vårdnad/boende/umgänge 371 barn berördes av verkställighetsdomar 2007
Information till o från barn (Taylor 2006) Barn är beroende av och värderar högt att föräldrar/vuxna kommunicerar med dem om förändringar Behov att få hjälp att begripliggöra vad som händer och varför Barn som inte får info riskerar i högre grad drabbas av ångest, uppförandestörningar, och klandra sig själv Barn rapporterar mkt olika åsikter o erfarenheter. - Viktigt att veta vad som är stressfaktor eller skyddande faktor för just detta barn!
Information till o från barn (forts) Assymetrisk ömsesidighet att barn vilja dela information o få respekt för sina åsikter, men att vuxna tar svåra beslut Barn som är rädda för, eller ogillar, en förälder är MER benägna att insistera på självständigt val Barns kunskap om lagen, rättsprocesser vilken information ger vi dem? Barn föredrar samarbeta med professionella som är snälla, tillitsfulla och respektfulla men känner sig ofta osäkra på vem de talat med
Tolkning av observationer av barn (Sundhall) Små barn får inga frågor, men observeras Alla barn beskrivs som trygga, glada, nyfikna och icke-rädda barn Vid det andra besöket kommer vi tillsammans med [pappan] till [mammans] bostad samtidigt som hon kommer med sonen från daghemmet. Pappa söker ögonkontakt med sonen och lutar sig över William som sitter i barnvagnen. William börjar gråta men förefaller inte vara rädd för fadern utan mera ledsen. William iakttog sin pappa hela tiden som om han kände igen honom. Det är svårt att tolka reaktionen men det var någon sorts sorg i gråten som om han saknat sin pappa.
Samtal med barn Barnets inställning viktig för barnets bästa: inte bara om att få bestämma, även bedöma barns livssituation (Landberg) Diskrepans mellan att ta reda på barns inställning och att redovisa den (Sundhall) Rekommendationer: dokumentera omständigheterna för samtalet, vilka frågor har ställts, hur barnets bidrag värderats (Rasmusson)
Barns röster i verkställighetsdomar (Röbäck 2012) 2001 Barnets vilja redovisas i dom för 25 av 66 barn (21 av 46 fall) 15 (60%) av barnen är negativa 3 barn ambivalenta 3 barn positiva 4 barn villkorat positiva 2007 Barnets vilja redovisas i dom för 15 av 35 barn (14 av 31 fall) Alla negativa (?!)
Barns röster i verkställighetsdomar (knappt) hälften av barnens vilja redovisas i domarna i respektive studie ingen större ökning Lika många flickor och pojkar, inte enbart kopplat till ålder Tre förskolebarns vilja redovisas 2007 och tas i beaktande i rättens beslut Lättare att konstruera små flickor som kompetenta aktörer? Olika strategier att redovisa barns vilja - utan att ansvaret för beslutet hamnar på barnet - för att rätten ska kunna ta ställning till barns vilja
Bedömning av barns verkliga vilja Svårt att kartlägga barns vilja? Barnen säger dock bestämt nej till att träffa fadern. Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning deras ovilja beror på egna upplevelser med fadern eller en påverkan av moderns inställning. Ifrågasätter bara negativa barn - får barn både välja och välja bort? Hur och vem får påverka barn?...oavsett hur det förhåller sig med den saken [förälderns eventuella påverkan] ska barnets vilja beaktas.
Specifik vilja - generella bedömningar Det stora problemet är flickornas egen inställning att de absolut inte vill träffa [pappa] för ett umgänge. Barn villkorar umgänget med föräldern om hon är nykter Barnets kommentar ger anledning till viss oro Det kan givetvis inte accepteras att den umgängesberättigade föräldern är berusad vid utövandet av umgänget med barn. Skulle så ske är det rimligt att umgänget i avvaktan på att förhållandena stabiliseras avbryts för att förhindra att barnet skadas.
Risk och tidsperspektiv Pojke 10 år. Bor med mamma, Umgänge varannan helg med pappa. Pappa missbrukar alkohol och har blivit dömd för våld mot mamma. Medlaren: Frågan är om det är bäst för [pojken] att helt skärmas av från kontakt med fadern. Det skulle vara ett mycket kraftigt ingrepp som knappast kan motiveras på längre sikt. Det är dock viktigt att [pojken] kan garanteras en trygghet och får stöd utifrån. Ett grundkrav bör vara att han inte behöver utsättas för faderns alkoholbruk och dess konsekvenser.
Risk och tidsperspektiv (2) Flicka 4 år. Bor med mamma, umgänge med pappa. Förundersökning återupptagen ang misstankar om faderns sexuella övergrepp. Någon fullständig bedömning kan inte göras utifrån underlaget tingsrätten haft att bedöma. Det är heller inte meningen att inom ramen för detta ärende fullt ut pröva de påståenden om brott som skall utredas i den återupptagna förundersökningen. Tingsrätten har istället att avgöra om det finns en risk, som inte är ringa, för att [flickan] kan komma att fara illa vid en verkställighet. Tingsrätten anser att det finns en sådan risk. Denna bedömning grundar tingsrätten huvudsakligen på att överåklagaren beslutat att återuppta förundersökningen avseende misstankar om brott förövade mot [flickan] samt att flera personer sagt att [flickan] uttalat sig om att [pappa] och [flickans] farmor gjort henne illa.
Tid Långtids fokus - avsluta föräldrarnas konflikt, barnen försvinner ur fokus - risken att förlora en förälder större än (tillfällig) utsatthet - barns inkompetens, barn som blivande vuxen Korttids fokus - kompetenta barn som talar om sin situation här och nu - lättare att se risk för utsatthet under umgänge - tid för ytterligare utredning - men vad händer sen?
Delaktighet och Skydd (2) Två flickor, 9 och 11 år. Bor med mamma, umgänge varannan helg med pappa. Flickorna säger att pappa har dragit dem i håret, sparkat dem på benen och de känner sig kränkta. båda barnen är så stora och medvetna att de aldrig skulle finna sig i att bli utsatta för några som helst kränkningar Medlaren har bedömt att det inte föreligger en allvarlig risk för flickornas hälsa om en verkställighet skulle ske. Mot bakgrund av att båda flickorna bedöms som friska och normala delar länsrätten denna uppfattning.
Delaktighet och skydd (Eriksson & Näsman) Å ena sidan: ju mer barn-lika barn, desto lättare att bli uppfattade som offer? - Komplikation att barn-lika barn inte anses kompetenta och trovärdiga? Å andra sidan: ju mer kompetenta vuxen-lika barn, desto svårare att bli sedda som offer? - Komplikation med kompetenta barn som talar om utsatthet? Att inte lyssna kan innebära att åsidosätta både barns intresse och behov av skydd - Rättighets- och omsorgsperspektivet måste inte stå i motsats till varandra
Hur beskrivs barnen o situationen? Både vilja och utsatthet osynliggörs genom generella beskrivningar, neutrala ord eller genom att bortse från barnets villkor - Ogiltiggörande genom osynliggöra, omformulera, bagatellisa eller ignorera - Försiktigt språk vill inte stämpla? otydligt för rätten alkoholvanor, konflikt annat än missbruk, våld - Vad blir konsekvenserna för det enskilda barnet? - Barns bästa underminerar barns vilja?
Barn får större inflytande? - Tendens att lyssna mer på barnen efter lagändringen - Tendens att ta hänsyn till barns utsatthet mer - Av de barn vars röster redovisas uppnår fler en högre grad av delaktighet efter reformen, i flera domar får även barns (o)vilja vara avgörande -men - temana är fortfarande aktuella - konflikterna löses inte - många utsatta familjer
Hur får barn större inflytande? Utmaningar / utveckling behövs kring - Hur dokumentera o redovisa barns vilja i högre grad? - Hur giltiggöra barn och barns vilja? Vad är sakligt? - Vilken information får barnen efter beslut? Vem informerar barnet? (jfr NZ där domare/advokater informerar om rättens beslut) - Görs uppföljning med barnen? (SoL 5 kap. 16 ) - Vem gör uppföljning med barnen? Familjerätten sociala barnavården?
Tack för uppmärksamheten! karin.roback@socwork.gu.se