ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt
Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Syfte s.3 Frågeställningar s.4 Mål s.4 Utvärderingsformer s.4 Teori s.5 Inlärningsstilar PBL-en pedagogisk metod PowerPoint Loggbok Genomförande s.8 Resultat s.12 IKT-kunskaper Hembygdskunskaper Ansvarstagande och engagemang Ämnesval Gruppsammansättningen Redovisningen Diskussion s.15 IKT Redovisningen Gruppsammansättningen Ämnesval Konsekvenser s.18 Avslutning s.18 Litteraturförteckning s.19 1
Bakgrund Vi har på Tollarps skola åk. 6-9, inga fungerande arbetslag men i praktiken arbetar alla tillsammans. Vi är vana vid att samarbeta ämnesövergripande i teman. I de flesta teman samarbetar SO, NO och svenska. Exempel på sådana teman kan vara Sex och samlevnad, Droger, Miljö etc. I de flesta fall arbetar vi åldershomogent. PBL arbetar vi med i liten skala. Vi som arbetade med projektet undervisar i NO, SO, Sv, Hk och idrott. En av deltagarna är också fritidsledare. Vi som grupp hade aldrig arbetat med ett gemensamt tema tidigare. Elevgruppen vi valde bestod av elever i en liten sjundeklass på Tollarps skola. I klassen förekommer en del elever med läs- och skrivsvårigheter. För närvarande har vi datorer på flera ställen. I de flesta klassrum finns en dator och dessutom har vi datorer i en del grupprum, i en mindre datasal samt på biblioteket. Dessa utnyttjas för informationssökning och ordbehandling. Eleverna har även egna buf-adresser som används flitigt. Syfte Vi ville utveckla vårt arbetssätt genom Tema Hembygd där vi integrerade våra ämnen. Vi ville få eleverna att naturligt använda IKT i skolarbetet och lära dem nya redovisningsmöjligheter. Genom att använda nya metoder ville vi få de svaga eleverna i elevgruppen att växa, då de mer aktivt fick delta i processen. Ett av målen med projektet var att eleverna skulle få en ökad kunskap om och förståelse för sin hembygd och varför närområdet ser ut som det gör. Vi ville genom projektet utveckla vårt arbetssätt, vår vana vid att på ett naturligt sätt använda IKT i undervisningen d.v.s. bli mer förtrogna med PowerPoint, scannern, digitalkameran m.m. Dessutom ämnade vi utveckla vårt ämnesövergripande samarbete. 2
Med tanke på klassens sammansättning valde vi att sätta samman grupper i förväg. Vi tog hänsyn till elevernas olika förmågor. Varje grupp kom att bestå av fyra elever. Vi ville på detta sätt försöka undvika att få ojämna grupper, som inte skulle fungera på ett bra sätt. Vi var medvetna om att vi då splittrade de som är vana att samarbeta med varandra. Vi började med en inspirerande inledning där vi lärare var engagerade. Vi diskuterade olika alternativ som t ex drama, film eller PowerPointpresentation. Arbetet inleddes sedan med en gemensam Mind-map där vi hoppades att eleverna skulle komma fram till bra frågeställningar. Under arbetets gång ville vi använda IKT som verktyg t.ex. för att dokumentera med hjälp av digitalkamera, scanner etc. Internet användes för att söka viss fakta. Vår förhoppning var att alla elever skulle lära sig IKT:s många möjligheter.vi ville få elever med läs- och skrivsvårigheter att känna att de kan göra en god redovisning med hjälp av t.ex. PowerPoint. Detta kan troligtvis få dem att känna sig nöjda med sitt arbete. Förhoppningsvis kan detta få dem att stärka sitt självförtroende. Frågeställningar Hur kan vi med hjälp av IKT i ett problembaserat arbetssätt stimulera våra elever? Hur kan vi med hjälp av IKT i ett problembaserat arbetssätt stimulera läs-och skrivsvaga elever? Hur kan vi genom att utgå från elevernas frågeställningar få hela elevgruppen engagerad? Hur upplever eleverna att de ökat sin kunskap om IKT? Hur upplever eleverna att de ökat sin kunskap om hembygden? 3
Mål Att förbättra elevernas kunskaper inom IKT. Att öka elevernas kunskaper inom området hembygd. Att få alla elever engagerade i arbetet samt få dem att känna ansvar för sina uppgifter. Att få arbetslagets IKT-kompetens att öka. Utvärderingsformer Vi hade fortlöpande utvärdering under arbetets gång, via buf-online, där eleverna skrev loggbok om hur arbetet gick, samt en större utvärdering i enkätform när arbetet var avslutat. Vi observerade elevernas engagemang och ansvarstagande under arbetets gång. Teori Inlärningsstilar Enligt Rita Dunn, professor vid St John s University i New York, finns det inga inlärningssvårigheter, bara utlärningssvårigheter. Olika individer tar till sig nya och svåra saker på väldigt olika sätt. Auditiva personer lär sig t.ex. bäst genom att lyssna medan visuella personer hellre tittar på filmer och bilder eller läser texter. Ett tredje sätt att lära sig är att på olika sätt använda sina händer. Personer som lär sig så är taktila. Kinestetiska personer måste istället medverka med hela kroppen. Dessa personer måste få röra på sig för att lära sig. 4
Rita Dunn tar även upp faktorer som ljus, möblering, temperatur och ljud är också faktorer som påverkar inlärningen. Dessa har vi ej kunnat beakta i detta projekt. Även om alla har ett sätt då de lär sig bäst är det en fördel om så många sinnen som möjligt aktiveras samtidigt. I diskussionen om inlärningsstilar talar man ofta om att datorn är ett utmärkt redskap för taktila elever. Att arbeta med datorn och annan IKT ger eleverna möjligheter att använda olika sinnen. Eleverna kan på så sätt utnyttja sina starka sidor. PBL-en pedagogisk metod Vi har i vårt arbete utgått från PBL (problembaserat lärande). I PBL utgår man vanligtvis ifrån ett problem, eller en fallbeskrivning, men man kan även välja att utgå från en bild, en film eller ett rollspel. I vårt projekt utgick vi från en liten pjäs (rollspel) som avslutades med en frågeställning ( se genomförande). Syftet med PBL som pedagogisk metod är bland annat att utveckla elevernas ansvarstagande för sin egen inlärning. Metoden grundar sig på att den egna motivationen ska vara drivkraften för lärandet samt att lärandet sker när man bearbetar problem. PBL grundar sig på en frågeställning, i vårt fall rörde den hembygden d.v.s. Tollarp. PBL bygger på att man slutligen återvänder till frågeställningen man började arbeta utifrån. Helheten går alltså att urskilja redan vid inlärningens början även om detaljer naturligtvis inte finns med. För att arbeta med PBL finns det en metod kallad "De sju stegen". Här följer en kort beskrivning av dessa: 1) Klargör termer och begrepp. Är det något ni inte förstår? Är alla i gruppen överens? 2) Ställ frågor! Brainstorm. Strukturera materialet och gör t.ex. en tankekarta. 3) Vad kan vi i gruppen? Vad innebär ämnet? Vilka olika förutsättningar och kunskaper har de olika gruppmedlemmarna? 4) Gå igenom förklaringarna, sammanställ de hypoteser som gruppen vill arbeta med. 5) Formulera behov av inlärning. Skriv ner frågeställninar. 5
6) Sök kunskap! 7) Sammanfatta. Grupperna går kontinuerligt igenom vad de arbetat med under de olika passen. De planerar även vad de ska göra under följande arbetspass. Till sammanfattningen räknas också själva redovisningen och allt förberedelsearbete inför densamma. PowerPoint I vårt projekt använde vi oss av PowerPoint (PP), både i vår inledning och i elevredovisningarna. Det är ett program som man använder när man ska redovisa inför en grupp. PP tillsammans med en "kanon" fungerar ungefär som en diabildsprojektor. Fördelen med PP är att man kan lägga till text och ljud till sina bilder. Det är ett mycket enkelt program som gör att redovisningen blir mer intressant för åhöraren. Eleverna fick en genomgång av vår IT-pedagog, vilket bidrog till att samtliga grupper valde att redovisa med hjälp av PP. Loggbok Att använda sig av loggbok inom ett projekt är ett praktiskt hjälpmedel för att föra en skriftlig dialog med eleverna under arbetets gång. Loggboksskrivadet kan gå till på många olika sätt. Ett sätt kan vara en skrivbok som vandrar mellan lärare och elever. Att skriva loggbok har många fördelar. En är att eleverna på ett snabbt och lätt sätt kan ta upp sådant som de inte vill att klasskamraterna eller de andra i gruppen ska höra. Elever upplever loggboken som ett bra sätt att berätta vad man tycker och tänker utan att det påverkar betygen. Även lärare anser att loggboken har hjälpt dem att ta upp problem med enskilda elever utan att peka ut någon. Lärare anser även att det är ett bra sätt att få möjlighet att få tid till varje enskild elev. Loggboken gör också eleverna medvetna om att en av skrivandets viktigaste funktioner är kommunikationen med andra. Om läraren ställer de rätta frågorna under skrivandets gång kan det i bästa fall hjälpa eleverna att kartlägga sina inlärningsstrategier. Att skriva loggbok innebär dock mycket arbete för den enskilda läraren. I praktiken kan det därför vara svårt att alltid och i alla klasser använda sig av loggbok. 6
Genomförande Som inledning till vårt arbete spelade vi lärare upp en pjäs. Den handlade om hur det kunde vara i Tollarp för ca. 100 år sedan för Hökare Larssons familj. Han var en välkänd profil i Tollarp och arbetade som stationsförman och handelsman. Under kriget var han även ordförande i kristidsnämnden. Dessutom gjorde vi en presentation i PowerPoint, om Hökare Larssons liv och om hur Tollarp såg ut på hans tid. Detta för att visa på ett tänkbart redovisningssätt. Första dagen avslutades med att eleverna fick lyssna på vår inbjudne gäst, Sture Svensson. Han är mycket intresserad av Tollarps historia och har mycket att berätta. Sture berättade lite om sin barndom, skoltid och hur det var att växa upp i Tollarpstrakten. Några elever använde sig sedan av det han berättade i sitt arbete. Vår tanke var att använda oss av PBL. Vi utgick från de sju stegen ( se teoridel ) och anpassade metoden efter våra förutsättningar. Efter vår inledning gick vi vidare enligt punkterna nedan. Vi började med att tala om att vi skulle arbeta med ett hembygdsprojekt. Först definierade vi begreppet hembygd tillsammans med eleverna. Eleverna fick fråga om det var något de inte förstod. Tillsammans med eleverna gjorde vi en tankekarta på whiteboardtavlan över vad man skulle kunna få in under ämnet hembygd. Vi strukturerade tankekartan och kom fram till att vissa ämnen hörde ihop. Eleverna delades in i grupper av oss. I gruppen fick de fundera på vad de ville arbeta med och därefter göra en egen tankekarta om deras valda ämnen. De diskuterade inom gruppen vilka kunskaper och förutsättningar de hade. Idéer om materiel till arbetet kom fram. 7
De områden som grupperna valde att arbeta med var: 1. Järnvägens framväxt och betydelse för byns omvandling. Orsaker till järnvägens nedläggning. 2. Skolan förr och nu. Var de gamla skolbyggnaderna låg och vad som finns där nu. Vilka rastaktiviteter man hade. Kända lärarprofiler. 3. Tollarps lantbruk förr och de ursprungliga gårdarna. Vad som finns kvar av den gamla byn i dag. 4. Tollarps näringsliv,kyrkor, byggnader och kända profiler. Grupperna gick igenom vad de kommit farm till och sovrade bland sina idéer. De sammanfattade även vilka frågor de ville ha svar på. Inom gruppen kom de fram till vad de behövde ta reda på utifrån sina frågeställningar. Det var viktigt att alla i gruppen var överens. Vi uppmanade dem att se över sina ursprungliga frågeställningar. Eleverna startade sina undersökningar med hjälp av intervjuer, litteraturstudier, besök på utställning över Tollarp förr ( på Kristianstads Sparbank i Tollarp ) och Internet. En del grupper delade upp sitt arbete inom gruppen och andra arbetade mer tillsammans. De flesta grupperna kom på att den bästa faktan kom fram med hjälp av intervjuer av Tollarpsbor. En som flitigt intervjuades var Sigvard Jönsson, en känd hembygdsprofil, som tidigare arbetade som lärare på Tollarps skola. Eleverna har bl.a. hittat information i Gärds Härads årsbok, Sigvard Jönssons samlade alster och ÖSJ:s hemsida. Vissa pass fick grupperna återsamlas för att sammanfatta vad de arbetat med, för varandra och för oss lärare. De fick också planera för sitt fortsatta arbete och kontrollera att de fått tillräckliga kunskaper inom sina valda ämnen. Vi har under arbetets gång gjort avbrott för att gå igenom skiftesreformerna ( storskifte och laga skifte) då vi märkte att detta var nödvändigt för att eleverna skulle förstå byns förändring. 8
Dessutom ett avbrott för att se en film om hur det var i Tollarp under 50-talet. Filmen fick vi låna av Kristianstads Sparbank i Tollarp. De har hjälpt oss en del under detta projekt. Vi har gått igenom loggboksskrivande med grupperna. Eftersom vi i vårt projekt var så många lärare inblandade var loggboken ett en bra sätt att hålla koll på hur arbetet gick. Vi utnyttjade buf-online vid loggboksskrivandet, delvis för att få eleverna att upptäcka dess möjligheter till kommunikation. Dessutom är det enkelt att använda. Efter varje arbetstillfälle skrev grupperna till oss handledare. Eleverna hade inga bestämda frågor utan skrev fritt om hur arbetet i gruppen fungerade och om de behövde hjälp med något. De hade ett roterande schema i gruppen och varje grupp skrev till oss. Vi skrev personliga svar till alla. Elevgrupperna fick själva välja redovisningssätt. Alla grupperna valde att redovisa med hjälp av PowerPoint. De valde att komplettera med t.ex. kartor över den gamla byn, planschutställning och att berätta en del muntligt. Eleverna redovisade för oss som deltog i projektet. Senare i vår ska de även få redovisa för inbjudna föräldrar. I vårt projekt använde vi informationstekniken en hel del. Eleverna använde sig av digitalkamera, scanner, ordbehandling, PowerPoint och Internet för att nämna några. För att eleverna lättare skulle kunna använda dessa resurser fick de lektioner i hur de olika delarna fungerar. Med programmet PowerPoint (PP) fick de hjälp av vår IT-pedagog. Han delade upp klassen i två lika stora grupper, åtta i varje, och hade genomgång. Han förklarade de enklaste knepen för en bra PP och sedan fick eleverna själva prova på hur det var att göra en enkel presentation. Eleverna klarade det mycket bra vilket gjorde att genomgången bara tog en timme per grupp. När eleverna skulle lära sig digitalkamera och scanner använde vi lärare oss själva som instruktörer. Vi lärare hade vid ett tidigare tillfälle gemensamt satt oss in i hur dessa fungerade. Inför fotograferingen fick de en genomgång av kameran av den lärare som fanns till hands just då. Eleverna tyckte det var roligt att fotografera eftersom de fick resultatet direkt på displayen i kameran, vilket märktes på batteriladdningsfrekvensen. När de var klara med sin fotografering läste de in bilderna i en dator med lärares hjälp. Därefter lade de in utvalda bilder i sin PP, som sedan blev underlag för redovisningen. Alla bilder som eleverna ville ha i sina PP kunde man inte fotografera. Det var många bilder ur böcker och skrifter som de ville använda. Därför var eleverna tvungna att lära sig att scanna in bilder. När eleverna hade letat fram de bilder de ville ha med i sin presentation lärde vi dem 9
att scanna. Först visade en lärare hur man gör, för att sedan lämna över ansvaret till eleverna själva. Hade eleverna t.ex. åtta bilder turades de om så de fick scanna två bilder var. Tyvärr uppstod tekniska problem med scannern som vi inte kunde förutse. När det gäller ordbehandling och internet har eleverna lärt sig hur detta fungerar tidigare. Det visade sig dock att de behövde en del hjälp med detta också. Eleverna är inte så bra på att hitta på Internet som de själva tror. Resultat IKT - kunskaper Vi frågade eleverna om de tyckte att de lärt sig något nytt inom IKT under projektet. De flesta eleverna ansåg att de lärt sig mycket om IKT under projektet. De tyckte att de hade lärt sig att använda bl.a. digitalkameran, scannern, PowerPoint samt buf-online. De övriga ansåg att de redan kunde det mesta sedan tidigare. Arbetslagets IKT-kunskaper har ökat något. Vi känner oss åtminstone säkrare på att använda den nya tekniken. Alla i arbetslaget har aktivt deltagit och hjälpt eleverna med PowerPointpresentationerna. Hembygdskunskaper Vi frågade även om de tyckte att de lärt sig mycket om temat hembygd under projektet. Nästan alla eleverna tyckte att de lärt sig mycket om sin hembygd. Eleverna tyckte i allmänhet att de inte kände till så mycket om sin hembygd innan projektet. Under tiden lärde de sig mycket om bl.a. järnvägens betydelse för Tollarp, hur skolan i Tollarp har förändrats genom åren samt hur Tollarp såg ut förr i tiden. Några har inte Tollarp som hemort och ansåg därför att de inte lärt sig något om sin hembygd. 10
Ansvarstagande och engagemang Eleverna fick utvärdera hur de hade tagit ansvar och deltagit i arbetet. Samtliga elever ansåg att gruppen som helhet hade tagit bra ansvar för arbetet. Eleverna tyckte att gruppmedlemmarna hade hjälpt och stöttat varandra och hjälpts åt med arbetet. När det gällde det egna ansvaret ansåg alla utom en elev att de tagit bra ansvar. De flesta tyckte att de hade gjort så gott de kunde. En del tyckte dock att de hade lite svårt att komma igång i början och att det därför blev stressigt i slutet. Enligt vår uppfattning har eleverna varit engagerade och deltagit bra i gruppens arbete. Ibland har dock arbetet i grupperna varit stillastående och de kom inte vidare. Vi upplevde att de flesta tog egna initiativ och arbetade självständigt med sin del av arbetet. En del elever fick andra roller i sin grupp än vad de brukar ha, vilket vi upplevde som positivt. Av enkätsvaren framgick att de läs-och skrivsvaga tyckte att de tagit ansvar för sitt eget arbete. Detta stämmer väl överens med vad vi noterat under arbetets gång. De flesta av våra läs- och skrivsvaga elever visade ett större engagemang än vad vi brukar se. De tog på sig mer ansvar för sina uppgifter och vi märkte att de hittade nya ansvarsområden, som ledde arbetet vidare. Dessutom använde sig några gärna av IKT. Några satt gärna och arbetade med PowerPoint och flertalet använde sig av digitalkameran. Ämnesval Vid utvärderingen ställdes frågan hur de upplevde ämnesvalet. På detta fick vi varierande svar. Dock kan man konstatera att de flesta var nöjda med ämnesvalet. Det var intressant, bra ämne, man hade fått vara med och bestämma ämne. Någon tyckte att det var både kul och tråkigt. Vissa hade problem att finna fakta i början, andra längre fram under arbetets gång. Alltså med några få undantag blev det bra och det var bra att få veta mer om sin hembygd. Gruppsammansättningen 11
Vi hade tagit ansvar för gruppindelningen. Det var två tjejer och två killar i varje grupp. Utom i en där det var tre killar och en tjej. Någon påpekade att det var bra att vi gjort indelningen, att de kommit i rätt grupp. Vissa tyckte nog att olika arbetstakt hade varit lite svårt, men att alla hade haft uppgifter. Endast en grupp tyckte att man stämt av för dåligt med varandra d.v.s. man hade dålig kommunikation. En elev kände ansvar för att styra upp gruppen och ge direktiv. På det hela taget tyckte eleverna att gruppindelningen och projektet var bra / mycket bra. Redovisningen En övervägande del av eleverna var nöjda med gruppens redovisning. Utvärderingen visade dock att ca en tredjedel av eleverna inte var nöjda med sin egen del. Några elever tyckte att de kunde läst på redovisningarna bättre i förväg. Någon elev menade att han borde tagit reda på en del svåra ords betydelse. Intressant är att samtliga av klassens läs- och skrivsvaga elever är nöjda med sin framförande. Vi anser att samtliga grupper lyckats bra med sin PowerPoint- presentation samt att de fått fram mycket intressant fakta om sitt ämne. En av presentationerna innehöll dock lite för mycket text. Däremot var vi eniga om att redovisningarna kunde ha genomförts bättre. Efter första gruppens framförande gav vi en del förslag till förbättring. De därefter följande redovisningarna blev något bättre. Diskussion IKT Inför projektet hade vi vissa funderingar om hur eleverna skulle arbeta i grupperna. Eftersom det var ett IKT-projekt användes datorn och dess tillbehör till det mesta. En idé var att de som har lite svårare med läsning och stavning skulle välja att arbeta med mer praktiska saker som dator, digitalkamera och scanner. När vi såg hur grupperna arbetade fick vi en annan bild än vad vi hade väntat oss. Vissa elever med svårigheter tog inte initiativ till att använda nämnda 12
saker, medan andra visade större intresse än annars. En elevs roll var intressant att iaktta. Eleven i fråga är duktig på datorer och det gjorde att eleven stärktes i gruppen. Eleven fick en nyckelroll som den inte var van vid från tidigare grupparbeten. I de andra grupperna var det snarare de elever, som vill ha kontroll på vad som händer med arbetet, som valde att använda datorn. Där fick de kontroll över sin PowerPoint-presentation och över vilka bilder som skulle ingå i redovisningen. Vi lärare fick i vissa fall bestämma att de andra i gruppen också skulle bli delaktiga i den delen. Det var lite jämnare fördelat när det gäller kamera och scanner. Där turades eleverna mer om att använda dessa. Det skall dock tilläggas att alla eleverna inte var lika intresserade av att använda IKT. Vissa använde istället mer beprövade varianter som affischer i sina redovisningar. Som helhet kan man säga att de redovisningar som var en blandning av både IKT, affischer och muntligt framträdande var de som blev mest lyckade. Arbetslagets IKT-kunskaper anser vi har ökat, men vi upplever att de fortfarande är varierande inom arbetslaget. Vi hade behövt mer tid för att hinna lära oss mer och praktisera våra kunskaper. Redovisningen Man kan fråga sig varför det blev som det blev i grupperna. Vår tro om att de med sämre förutsättningar avseende läsning och skrivning skulle kasta sig över praktiska uppgifter var lite fel. Vi tror att i många klasser är rollerna förutbestämda när det gäller vem som gör vad. Även om det kanske finns en elev i en grupp som har det kämpigare med att läsa och skriva och är mycket sugen på att använda t.ex. digitalkameran, är det andra som bestämmer. Det gör att eleven inte vågar ta initiativet till att använda den innan andra ger klartecken. Utvärderingen visade att en tredjedel av eleverna inte var nöjda med sin egen del av redovisningen. Vad beror detta på? Eleverna har haft gott om tid för att förbereda sina redovisningar. Vi anser därför att tiden inte kan ha påverkat det negativa resultatet. Det kan vara så att eleverna haft svårt att planera sin tid och/eller inte prioriterat en ordentlig förberedelse av redovisningen. Då första gruppen redovisat gav vi en del förslag till förbättringar. Vi sa t.ex. att de skulle läsa högre, tala om vilket arbetsområde de hade och inte 13
läsa så mycket innantill. Denna kritik kan ha påverkat elevernas syn på sin egen del av redovisningen. Det faktum att vi var sex lärare som kritiskt lyssnade på elevernas redovisningar tror vi också kan ha påverkat. De lärare som är vana vid klassen är förvånade över det något sämre resultatet. När det gäller PowerPoint-presentationerna är resultatet något över förväntan. Samtliga grupper har gjort fina presentationer med text, bilder och ljud. Några elever hade arbetat med PowerPoint tidigare. Detta kan mycket väl ha bidragit till det fina resultatet. I en av presentationerna förekom för mycket text. Orsakerna till detta kan vara elevers allmänna ovilja mot muntliga redovisningar. Några trodde nog att man skulle slippa tala så mycket om man hade mer text i sin PP-presentation. Gruppsammansättning Vi styrde gruppsammansättning för att kompetensen skulle fördelas lika mellan grupperna. På detta sätt försökte vi få de läs- och skrivsvaga att komma i en annan gruppkonstellation än vad de brukar. Vi hoppades att detta skulle förstärka deras entusiasm för skolarbetet, initiativförmåga och ansvarstagande. De flesta elever upplevde detta som positivt. Vi har också sett en positiv utveckling hos de flesta eleverna. Ämnesval Vi såg att de flesta eleverna var nöjda med sitt ämnesval. Alla grupperna hade ett historiskt perspektiv. Ämnesvalen gjorde oss något förvånade då vi trodde att de skulle välja andra ämnen så som idrottsföreningar, kända personer, Linderöd och Vramsån. Vi tror att gruppsammansättningen kan ha påverkat att de inte valde dessa ämnen, eftersom de som var intresserade av detta var uppdelade på grupperna och ej fick majoritet för sitt intresse. Det historiska perspektivets dominans bland ämnesvalen kan bero på att vår pjäs utspelade sig under sekelskiftet. Detta förstärktes ytterligare av vår PowerPoint-presentation som behandlade samma ämne. 14
Konsekvenser Vi kommer att fortsätta med Tema Hembygd med våra elever. Förmodligen kommer vi då inte att vara så många lärare som samarbetar. Vi tycker att vi lärt oss mycket om IKT:s användning i undervisningen och kommer nu i större utsträckning att utnyttja detta. I samband med redovisningar är IKT mycket värdefullt och vi har sett elevernas motivation öka. Avslutning Vi i ITiS-gruppen har upplevt arbetet med projektet positivt men vi hade svårigheter med att finna gemensamma stunder för arbetet. Ett av problemen var att fyra av oss inte har undervisning i den aktuella klassen i vanliga fall. Vi fick hitta luckor i våra scheman då vi kunde gå in. Vi har för det mesta haft vikarier i våra ordinarie klasser i samband med handledning, men det har också förekommit lärarlösa lektioner. Avslutningsvis vill vi säga att vi är nöjda med projektet som helhet. 15
Litteraturförteckning Cronsioe, Ingela (1999) Lusten att lära och leda: Om inlärningsstilar, IT ock Skolutveckling utbildningadepartementet, Stockholm Sandström Madsén, Ingegärd (1999) Att tänka med penna och med dator Utbildningsdepartementet, Stockholm Htpp://www.educ.goteborg.se/usam/pforum/larande/pbl.html (2000 16