Lärarhandledning. Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt.

Transkript

1 Lärarhandledning Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt. Genom att undersöka hur vi gjorde igår och vad vi gör idag kan eleverna forma sig en bild av hur vi kanske lever imorgon. Vi tror att våra barn och ungdomar kan ge oss förslag på tekniska lösningar, morgondagens förpackningar och andra ämnen som vi vuxna kanske inte ens tänker på. Det brännheta temat och projektets undersökande arbetssätt tar sin utgångspunkt i det naturliga lärandet där elevens eget intresse är den stora drivkraften och motivationen. Hela projektet är ett utmärkt tillfälle att utveckla våra barns genuina nyfikenhet och lust att lära, samtidigt som de på olika sätt engagerar sig i klimatfrågorna. Ett stort och viktigt mål är att få alla elever framtidens vuxna medborgare att med öppna ögon och en stor skopa fantasi forma visioner för en bättre värld. Ett annat mål är att peka på styrkan i individens och gruppens möjlighet att påverka enligt principen många bäckar små var och en och tillsammans. Projektets allra största inverkan på eleverna kommer kanske att bli deras kvarvarande känsla av, att samhället de lever i faktiskt bryr sig om vad de tycker och tänker. Det är ett bra sätt att rädda både världen och demokratin. Och i förlängningen är det ändå den och den fria människan som kan rädda vår framtid.

2 Vad. Hur. När. Vi vill att varje elev i grundskolorna ska få skapa sin framtidsvision efter egen förmåga, ålder och utveckling. Många kommer också att kunna ställa ut sina arbeten på stans bibliotek. Det blir ett spännande framtidspussel med vernissage vid terminsslut. Som lite inspiration till skolprojektet Klimatuppdraget får eleverna flera förslag på intressanta och laddade uppgifter som de kan fördjupa sig i. De kan naturligtvis hitta på egna uppgifter i samråd med dig som handledare. Med hjälp av vad de lär sig under arbetets gång, ska de sedan visa hur de tror att vi lever om 50 år. Det är just framtidsvisionen som blir deras bidrag, som har chans att vara med i utställningen. Bidragen ska vara möjliga att publicera i bokform. Antingen är hela bidraget i skriven form eller kan projektet dokumenteras i bild tillsammans med en text som förklarar elevernas arbete. På klimatwebben finns idéer och tips på bra länkar och roliga övningar. Webbplatsen kommer kontinuerligt att uppdateras med nyhetsflöde inom klimat, energi och återvinning. Du kan också beställa eller ladda ner färdigt material från WWF och Håll Sverige Rent. Varje klass får enas om vilka av deras projektarbeten och framtidsvisioner som ska bli klassens gemensamma bidrag. Senast 20 dagar innan terminsslut ska bidragen skickas in. Gå in på och klicka på Uppdraget och följ instruktionerna. Av alla bidrag kommer ett att väljas ut och hela klassen får en belöning. Kanske det blir ett av de mest fantasifulla bidragen eller ett genomarbetat grupparbete om framtidens förpackningar. Åtminstone blir det något som på ett eller annat sätt lyckas få juryn i tårar av hänförelse. Om det blir någon eller en grupp från din klass som får sitt projektarbete belönat då får hela klassen åka på en resa i miljöns tecken. Och det kan bli lika spännande som lärorikt. Lycka till! Förutsätter att din kommun har tecknat ett abonnemang med klimatuppdraget. Varje kommun arrangerar sitt Uppdrag och delar ut eventuella belöningar.

3 Att låta sig inspireras Det finns många sätt att hämta inspiration kring temat klimat, energi och återvinning om eleverna får utgå från sina egna intressen. Den som gillar hockey kanske börjar fundera på hur ishallar fungerar och vad som krävs för att hålla isen kall hela säsongen. Någon som älskar graffiti vill undersöka sina färger för att se om innehållet i burkarna skadar ozonskiktet. En annan vill ha klimatargument för att vara vegetarian. Utifrån dessa enkla utgångspunkter finns många frågor att följa upp. Och det leder dina elever fram till frågan hur det kommer att se ut när de själva blir vuxna och äldre om 20 eller 50 år? Andra kan behöva hjälp att sätta igång sin fantasi genom att läsa Kevin och klimatet. Och den återvunna framtiden. Det är viktigt att lägga tid på inspirationsfasen. Att hjälpa dina elever att finna och formulera sina egna frågor och problemställningar är en avgörande utgångspunkt för ett undersökande arbetssätt. När projektet introduceras kan du uppmuntra eleverna att fundera över klimat, energi och återvinning med sikte på Det Stora Uppdraget. Efter ett tag kan de gemensamt börja samla sina tankar och reflektioner. De kan också rita en tankekarta och skriva en tankebok kring sina egna frågor. Dessa kan de sedan arbeta aktivt med både individuellt och i grupp genom hela projektet. När eleverna valt fokus får de själva avgöra om de vill arbeta på egen hand eller tillsammans i en mindre grupp alla ingår även i en samlingsgrupp om antingen klimat, energi eller återvinning. När eleverna utbyter sina tankar kring framtidens hot och möjligheter kan du och andra inblandade pedagoger gå runt och lyssna på samtalen. Ni kan uppmuntra och utmana elevernas föreställningar för att få dem att reflektera över vilket område de vill fördjupa sig i och hur de ska gå tillväga. Under denna förberedande inspirationsfas är det viktigt att komma underfund med vilka frågeställningar som eleverna vill söka svar på. Ge eleverna lite tid att botanisera bland nyheter, bilder och andra källor. En dikt, en bild eller ett musikstycke kan sätta känslor och förnuft i rörelse och är en bra start för skrivande i den egna tankeboken. Att uttrycka sig både muntligt och skriftligt samt använda ett icke-verbalt språk ingår i ett undersökande arbetssätt. Utifrån klassens olika funderingar kan eleverna sätta sig i smågrupper och definiera sina intressen och tankar. De kan formulera dessa med hjälp av nyckelord, som skrivs ner på lappar och sorteras i olika högar. Vilka passar ihop? Kategoriseringsövningar av det här slaget hjälper eleverna att klargöra och utveckla olika begrepp och reda ut sina egna ställningstaganden. informationen Även om alla elever utgår från ett gemensamt tema vill vi betona projektets ambition att inte styra för mycket utan låta varje elev formulera sina uppgifter utifrån sina egna intressen. Detta innebär att du som handleder ska försöka hjälpa eleverna att formulera relevanta frågeställningar och att hitta, bearbeta och strukturera och använda den på ett effektivt sätt.

4 Skrivandet en process för inspiration och kunskap Tankeboken är en möjlighet för dina elever att via skrivandet uttrycka sina tankar och känslor, samtidigt som skrivandet är ett kunskapsutvecklande redskap. Det egna skrivandet och den efterföljande dialogen är en dynamisk process där varje elev utvecklar kunskap för livet. Skrivandet löper parallellt med det undersökande arbetssättet och är ett gott stöd vid bearbetning av information. Den kommunikativa kompetensen utvecklas allra bäst när barn får utforska något som de är nyfikna på. Det är med språket vi erövrar nya världar, uttrycker känslor och utbyter erfarenheter med andra och kan sovra i informationsflödet. Ett väl utvecklat språk är också ett maktmedel som ger individen möjlighet att argumentera, påverka och förändra såväl sin egen som andras livssituation. Kunskapsprocessen något Den kommunikativa kompetensen utvecklas allra bäst när barn får utforska som de är nyfikna på. Varje elev måste skaffa sig en överblick över vilka källor de kan använda till sitt arbete. I skolbiblioteket finns kanske fack- och skönlitteratur som behandlar ämnesområdet ur någon aspekt. Eleverna kan börja med att slå upp centrala begrepp och få tips på alternativa ord och infallsvinklar att leta vidare på. Många kan behöva hjälp att tolka texterna i uppslagsverken och uppmuntran att tänka kring sin fråga. En del kan bli nyfikna på varandras ämnen och flera av dem kanske bestämmer sig för att byta ämnesområde vartefter de läser, letar och diskuterar med varandra. Känslan av osäkerhet och förvirring i början av en uppgift är helt naturlig och ingår som en fas i uppgiftens slutförande. Det är en viktig kunskap i sig för dina elever att veta att det alltid känns svårt och trögt innan man har kommit till klarhet om hur en uppgift ska lösas, vilka källor man ska använda osv. När man börjar söka information är det svårt att avgöra vad som är relevant och vad som är överflödigt. Många kan ha svårt att förstå hur uppgiften ska genomföras och hur arbetet ska presenteras. Detta ställer stora krav på dig och dina kollegor. För att hjälpa eleverna att gå vidare kan ni ställa frågor som hjälper den enskilda eleven att själv förstå vad han eller hon kan göra och hur. Kunskapsprocessen kännetecknas ju av att välja vad som är relevant och vad som är överflödigt och att utifrån den nya kunskapen gå vidare och ställa följdfrågor. När eleverna så småningom har fått en ordentlig överblick över vilka källor som är tillgängliga, är det dags för dem att börja fördjupa sig i dessa för att avgränsa sitt uppgift och att kunna definiera sin frågeställning. Kom ihåg att hela processen består av flera osäkerhetsperioder och andra perioder då eleverna känner full kontroll över situationen och att de snabbt kommer att lösa uppgiften. I båda fall är möjligheten till planerad och spontan handledning central.

5 Att formulera sin uppgift En del elever kan ha många uppslag som intresserar dem och måste bestämma sig för vad deras arbete ska handla om. De kan behöva hjälp att formulera en frågeställning att gå vidare med. Andra kan ha en alldeles för bred fråga som de behöver ha handledning för att kunna avgränsa och fördjupa. Låt gärna dina elever samlas i återkommande samtal. Mötena ger insikt om andra sätt att tänka och alla kan lyfta upp sina tankar utan att tänka i termerna rätt och fel. När dina elever känner sambandet mellan sina intressen och innehållet i undervisningen växer självförtroendet det ökar motivationen att lära mer. Din roll som handledare är av största betydelse. Genom att lita på elevernas förmåga och nyfikenhet att lära och lyfta fram deras intressen kan du få dem att växa och utvecklas. När Frågans djup och bredd dina elever på detta sätt får känna sig delaktiga i skolarbetet kan var och en upptäcka sin egen skapande kraft. Det är livsnödvändigt att stimulera varje barns kreativitet, stödja en positiv identitet och uppmuntra mångfalden av elevernas språkliga uttryck och lust att meddela sig med omvärlden. Det är viktigt att dina elever får hjälp att formulera en uppgift som blir möjlig att genomföra och presentera. Om uppgiften är för begränsad, blir eleverna klara för snabbt och utnyttjar inte lektionstiden optimalt. Är uppgiften för omfattande, blir de frustrerade när de inte hinner avsluta uppgiften som de planerat. Elevernas frågor måste gå att fundera kring och hitta information om även om det inte måste finnas något entydigt svar på alla frågor! Att upptäcka det är en lika viktig del i kunskapsprocessen som att tveklöst kunna besvara en fråga. Att både du och dina elever känner till alla tankar och känslor man har när man står i början av uppgiften underlättar enormt. Då behöver ingen bli oroad och känna sig förvirrad och osäker i inledningsprocessen. Det är en naturlig del i alla projektarbeten och nödvändigt för att kunna gå från kaos till ordning och bli klar över hur man ska angripa uppgiften och vilka medel man ska använda. Det viktiga är att ge eleverna handledning och stöd så att de inte ger upp. Att formulera en relevant fråga är svårt. Men det är mödan värt att lägga ner tid och tankearbete på det, eftersom den frågeställning eleven till slut formulerar kommer att styra mycket av arbetet och även resultatet. När eleverna bestämt vilka uppgifter de ska jobba med, kan de börja diskutera med varandra hur arbetena kan presenteras. Det kan ge nya idéer till både bearbetning och presentationsform, som påverkar arbetet redan från start. En fråga pekar framåt medan ett svar är vägen som ligger bakom en. Frågan utgör navet i läroprocessen.

6 Att söka information Att kunna hitta information och att använda den på ett konstruktivt sätt är en nödvändig kompetens i vårt informationssamhälle. Det kan vara ett detektivarbete som kräver fantasi och tålamod. Därför är det så viktigt att lägga tid på att fundera över sin frågeställning innan den egentliga informationsinsamlingen börjar. Det är viktigt att förklara för eleverna att de inte bara kan kopiera och använda andras material. Regeln är att allt är upphovsrättskyddat, utom då det gäller att använda materialet för eget bruk. Vid all publicering av material måste man vara försiktig! Om det inte uttryckligen anges att bilden, texten eller ljudet får kopieras och spridas, måste man alltid fråga upphovsmannen. Eleverna kan själva ta kontakt med upphovsmännen och fråga om tillstånd för att använda materialet. På så sätt lär eleverna sig att fundera över vem som har rättigheterna till publicerat material. De får också tillfälle att öva sig i att leta upp och ta kontakt med främmande människor. Utifrån sina tankekartor och -böcker som eleverna arbetar kontinuerligt med och utifrån sina nyckelord kan de nu börja leta mer systematiskt efter information. I det undersökande arbetssättet är det självklart att kunskapsmålet står i fokus och att det inte är läroboken eller läraren som är huvudkällan för kunskapen. Eleverna skapar sin kunskap själva i samspel med sin omgivning, utifrån tillgänglig information. Det finns så många olika källor som eleverna kan gå till, och utifrån vad de väljer kommer deras information och bearbetningen av den att se olika ut. Källor har olika tillförlitlighet, aktualitet, sätt att belysa ämnen osv. Alla pedagoger måste hjälpa eleverna att ifrågasätta sina källor för att kunna hantera, bearbeta och analysera informationen på ett lämpligt sätt. I projektet Klimatuppdraget får eleverna tillfälle att använda sig av de icke-verbala språkens möjligheter att förmedla, fördjupa och påverka människors intresse för klimat, energi och återvinning. Genom mångfalden av kunskapsprocesser och presentationsformer får eleverna möjlighet att självständigt pröva sig fram och förmedla en upplevelse eller en stämning och väcka debatt. Dagens teknik har näst intill gränslösa möjligheter. Det ger också ett tillfälle till reflektion kring hur vi tolkar, förstår och påverkas av olika medier. Några frågor som du kan diskutera med dina elever är: Hur påverkas vi av bilders innehåll och utformning? Vad vill avsändaren få oss att tänka? Hur kan ljudeffekter och musik förändra eller förstärka ett budskap? Är det bra eller dåligt att manipulera bilder?

7 Sökverktyg och andra källor Förmågan att orientera sig och finna det man söker är oumbärlig för ett undersökande arbetssätt. Att ha en god läsförståelse, att kunna skumma en text i sökandet efter något specifikt, att snabbt hitta det ord man söker i alfabetiskt ordnade termer och att kunna associera till olika begrepp som hör ihop med det man letar efter, är färdigheter som alla studerande behöver oavsett kunskapsnivå. Internet som källa På Internet finns mycket information som ligger faktaboken nära. Men att få fram vem som gjort en webbsida, när den senast uppdaterats och i vilket syfte den publicerats kan ibland vara svårt. Det ställer krav på den som vill använda sig av informationen. Källkritik blir alltmer nödvändig. För skolans del är det viktigt att diskutera just tillförlitlighet, aktualitet och objektivitet. Att använda material från Internet ställer också höga krav på källhänvisningarna så att andra kan gå in och kontrollera uppgifterna eller läsa vidare. Då är det viktigt att anteckna URL-adressen och vilket datum uppgifterna hämtades. Och att aldrig glömma upphovsrätten. Intervju som kunskapskälla Det är svårt att överträffa ett samtal mellan två människor ansikte mot ansikte. I en intervju kan dina elever följa upp sina frågor och be intervjupersonen att förklara och berätta utförligare. De får också stöd av ögonkontakt, tonfall och kroppsspråk. För att lyckas bra gäller det att varje elev förbereder sina intervjuer mycket noggrant. Intervjuteknik är en färdighet som byggs upp under hela skoltiden för att förfinas och utvecklas vidare på universitetet. En fråga pekar framåt medan ett svar är vägen som ligger bakom en. Frågan utgör navet i läroprocessen.

8 Att bygga sin kunskap Eleverna kan börja sin bearbetning av temat klimat, energi och återvinning redan första dagen med hjälp av tankekartan och tankeboken. Där kan de under hela projektet lägga till, ändra och ta bort i takt med att de får nya insikter. De kan också anteckna nyckelord och synonyma begrepp och infallsvinklar samt intressanta källor. Kunskapande bygger på att sovra, analysera och strukturera materialet så att frågan kan belysas på ett mer djuplodande sätt. Där underlättar en tankekarta eller en tankebok. I ett undersökande arbetssätt är vägen viktigare än målet. Själva tänkandet hamnar i fokus inte resultatet eller svaret på frågan. Det är den genomtänkta frågan, hur man bearbetar den och vilka frågor man ställer sig då arbetet är slutfört som är grunden för arbetet. Naturligtvis kan det vara lätt för eleverna att förirra sig i all information. Att hitta för mycket information kan innebära lika stora problem som att finna för lite. I den här fasen kan du rekommendera en elev att stanna upp och fundera över sin frågeställning. Att få lite perspektiv och fråga sig vad han eller hon egentligen vill uppnå. Därefter är det lättare att mer systematiskt bearbeta den samlade informationen. Här behöver vissa elever lite mer handledning med att välja bort och fokusera. Det är den genomtänkta frågan, hur man bearbetar den och vilka frågor man ställer sig då arbetet är slutfört som är grunden för arbetet. Att övertyga och visa andra Det är både roligt och viktigt att dina elever får möjlighet att identifiera sig som författare och konstnärer. Det blir verklighet i projektet Klimatuppdraget där alla får presentera sina arbeten utifrån sina egna val i form av väggtidning, bloggar, rapporter, drama, multimedia eller något helt annat. När dina elever på detta sätt får känna sig delaktiga i skolarbetet kan var och en upptäcka sin egen skapande kraft. Och det är livsnödvändigt att stimulera varje barns kreativitet, stödja en positiv identitet och uppmuntra mångfalden av elevernas språkliga uttryck och lust att meddela sig med omvärlden. Det är alltså mycket viktigt att var och en får respons på sitt arbete, framförallt de som inte får möjlighet att ställa ut sina redovisningar på biblioteket. Även om eleverna fått respons kontinuerligt från flera pedagoger på skolan under processens gång, måste alla vuxna vara klara över hur avgörande deras och de andra elevernas gensvar är för barnens självförtroende. De som behöver mer tid bör också få möjlighet att avsluta sina projekt utan att känna sig pressade. Eleverna kan gärna värdera sitt arbete enskilt och i temagruppen efterhand som de blir klara medan alla intryck är färska. Den gemensamma utvärderingen sker först när alla avslutat och presenterat sina arbeten i klassen.

9 Att komma vidare Många associerar begreppen utvärdering och uppföljning till ett komplicerat och vetenskapligt förfaringssätt. Men i grunden handlar uppföljning och utvärdering bara om att ställa viktiga frågor som: Vad ville vi? Hur gjorde vi? Hur gick det? Vad blev resultatet? Vad har vi lärt oss? Utvärdering och reflektion över sitt eget arbete blir alltid bäst om det sker kontinuerligt under hela kunskapsprocessen. Med utgångspunkt från elevernas tankeböcker kan de utvärdera sig själva eller i temagrupperna alternativt i hela klassen gemensamt. Det viktigaste är att alla kommer till tals och att det uppstår en dialog på flera plan. Mellan eleverna själva och mellan de vuxna och framförallt mellan elever och vuxna. I utvärderingen kan exempelvis följande frågor ställas: Är jag nöjd med resultatet och min arbetsinsats? Hade det blivit bättre om jag gjort något annorlunda i så fall vad? Hur samarbetade jag med mina klasskamrater och mina handledare? Vad var bäst? Vad var sämst? Vad har jag lärt mig om klimat, energi och återvinning och om mig själv och andra? Vad kan och vill jag utveckla? Summa summarum I projektet Klimatuppdraget med temat klimat, energi och återvinning lär sig dina elever att: formulera frågeställningar som leder framåt. söka och identifiera information som är relevant. kritiskt granska och värdera information och dess källor. välja ut, strukturera och bearbeta informationen. förstå och omforma informationen till personlig kunskap. tillämpa ny kunskap i varierande sammanhang för olika syften. påverka och driva sina frågor i vårt demokratiska samhälle Din huvuduppgift som lärare är att ge eleverna inspiration ochhandledning i deras sökande efter kunskap och hjälpa dem till framgång. Låt oss tillsammans börja rädda världen redan i dag!! Denna lärarhandledning har sammanställts utifrån boken Det öppna lärorummet ett referensmaterial från Skolverket.