ESBO SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER. Gruppo! Samspelslekar för daghemsbarn i mobbningsförebyggande syfte. Linnea Uggeldahl



Relevanta dokument
Träningspass 1 Tid: 1,5 h Passning/ Mottagning

Språkstrategi i praktiken

Teambuilding Innehåll: Det finns tre olika typer av teambuildingövningar:

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

75059 Stort sorteringsset

Borgviks förskola och fritidshem

Kvalitetsredovisning 2008/2009

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Skärgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Elevernas trygghetsplan

Bo år slutar Fsk.Södra

Identifiering av stödbehov

Verksamhetens innehåll

Lekar. Namnlekar. Lekens namn Stå i en ring

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015/2016

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Inledning. Övning 1: Frågestund

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Nallelek Lärarvägledning

NU KÖR VI! TILLSAMMANS.

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola

Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trimsarvets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Tallens utvärdering Våren 2013

Lösa konflikter som orsakar skada

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015

Bonusmaterial Hej Kompis!

Identifiering av stödbehov

ANTIMOBBINGPLAN FÖR KYRKVILLANS FÖRSKOLA

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Bäckalyckans förskola

ANTIMOBBNINGSPROGRAMMET I BJÖRNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA. Vad gör vi? Info till alla föräldrar! ALLA ÄR VÄRDEFULLA!

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum:

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kronoby kommuns handlingsplan för att förebygga och ingripa i mobbning inom småbarnsfostran och förskola

Brukarrevision. Göteborgsmodellen. Mer information finns på

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola

Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Förarbete, planering och förankring

Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Avdelning Sporrens utvärdering

Fågelsta skolas likabehandlingsplan

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

PM för barngymnastik i SGA 4-8 år

Fotbollsskolan. skott.indd

Utmaning. xtreme. Har du gymnaster som älskar att träna, ha roligt och framförallt att gympa? Häng då med på vår nya

Välkomna till Tingvalla och Ärlinghedens förskoleområde Idrottsvägen 19B

Lilla förskolepaketet

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Våga Visa kultur- och musikskolor

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Övning: Dilemmafrågor

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alboga förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Välkommen till fritids

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lilla lyckohjulet Lina

Kvalitetsdokument 2013/2014

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Garnvindeskolans förskola Läsår

Flik Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:

Transkript:

ESBO SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER Gruppo! Samspelslekar för daghemsbarn i mobbningsförebyggande syfte Linnea Uggeldahl

Innehåll 1. Vad är Gruppo? 1. Vad är Gruppo?... 1 2. Mobbning i daghemmet... 1 3. Regler och viktiga kom ihåg punkter... 2 4. Samspelslekar... 3 4.1. Hjälp ägget över ån!... 3 4.2. Ett, två, tre, titta!... 3 4.3. Vad finns under filten?... 3 4.4. Blåsa moln... 4 4.5. Alla bär in i ämbaret!... 4 4.6. Maskinvitamin... 5 4.7. Swish, boing, bang!... 5 4.8. Fötterna fastlimmade... 6 4.9. Pulsen... 6 4.10. Varma och kalla potatisar!... 7 5. Lästips för mera lekar... 7 Denna lilla handbok är gjord som en del av ett examensarbete för Esbo stad. Boken skall fungera som ett hjälpmedel för daghemspersonal på daghemmet för att kunna jobba mobbningsförebyggande. Boken innehåller en informationsdel om mobbning på daghemmet, hur det kan se ut och hur det förekommer. Efter detta kommer det exempel på olika lekar som man kan använda sig av då man jobbar mobbningsförebyggande i en grupp. Gruppo har fått inflytanden av grupptheraplay, stegen, kompisväskan och av intervju med expert. 2. Mobbning i daghemmet Eftersom det finns relativt lite forskat om hur mobbning ser ut i daghemmen kan det vara svårt att skilja mellan

mobbning och konflikt. Mobbandet bland små barn liknar i stort sett mobbningen som förekommer i skolan. Mobbning kan förekomma både indirekt (ljuga, utesluta någon, tala illa bakom ryggen) och direkt (fysiskt på språng, ta saker, hota, säga fula saker om den andra). Oftast rapporterar barnen endast till pedagogerna den mest synliga mobbningen d.v.s. den fysiska mobbningen och den verbala då någon sagt något fult om någon. Gruppdynamiken har en stor betydelse och barn kan ganska överens om hurdana förfaringssätt man har i vissa situationer som kan uppstå. Den vuxnas uppgift är att strukturera och hitta på sätt i lekarna så att man inte behöver säga eller ge order till barnen. Det är viktigt att behålla lustfylldheten och att den vuxna tar ansvaret ifall något går fel eller det blir stökigt. Det är också viktigt att poängtera för barnen att det inte är någon tävling utan att man behöver alla för att kunna leka och för att ha roligt. långt berätta om de olika rollerna som finns i gruppen, den som bestämmer, den som söndrar och den som förstör leken. 3. Regler och viktiga kom ihåg punkter För att samspelslekarna skall gå så smidigt som möjligt och för att alla skall ha så roligt som möjligt är det viktigt att komma ihåg att det är de vuxna som visar exempel. De vuxna skall ha samma spelregler och komma

4. Samspelslekar 4.2. Ett, två, tre, titta! 4.1. Hjälp ägget över ån! Till denna lek behöver du: Ett lakan/ filt Ett mjukisdjur/ en boll/ ett riktigt ägg Denna lek går ut på att alla barn skall ta i lakanet, och mjukisdjuret/bollen eller det riktiga ägget skall vara i mitten. Efter detta skall de lyfta upp lakanet utan att saken som är i mitten faller. Sedan skall de tillsammans gå en sträcka som den vuxna har märkt ut utan att fälla diverse saken som är i mitten. Kom ihåg! Påminn barnen om att alla behövs för att ägget skall klara sig över ån. Berätta att de skall jobba tillsammans. Lek så länge barnen orkar och är insatta. Denna lek går ut på att alla ligger på mage i en ring. Alla ska se alla då de ligger på mage. Barnen ligger i en ring och lyssnar på ledaren. Ledaren räknar: ett, två, tre, titta! Då skall barnen lyfta upp huvuden och titta någon i ögonen. Ifall man tittar någon i ögonen skall man le till denna eller så kan de byta plats med varandra, ledaren väljer före leken börjar vilket utbyte skall ske. Före leken skall börja, frågar ledaren ifall alla ser allas ögon ifall alla svarar jo kan man börja leken. Tips! Det är bra att öva några gånger före leken börjar på riktigt med utbytet. Alla barn tycker inte om att titta någon annan i ögonen, så denna lek är samtidigt en övning. 4.3. Vad finns under filten? Till denna lek behöver du så många olika saker som det finns barn i gruppen och en filt.

Den vuxna delar ut sakerna till barnen, det kan vara fast mjukisdjur, saxar, pennor, böcker m.m. Efter detta ber den vuxna barnen sitta i en ring runt filten och alla får visa vad de har fått för saker. När barnen fått presentera i tur och ordning vad de har skall de sätta sakerna bakom ryggen och stänga ögonen. Den vuxna cirkulerar efter detta runt barnen och pickar det barnet i ryggen som skall sätta sin sak under filten. När barnet satt får de andra öppna ögonen och fundera och gissa vad det är som finns under filten. Alla barn skall få ha sin sak under filten. Tips! Det kan finnas flera än en sak under filten... sätt som den vuxna tycker är bra. Idén med leken är att barnen skall flytta på bomullet så att det kommer tillbaka till den vuxna men går igenom alla. Flyttet av bomullet går genom att man blåser från handen den till den andra som tar fast den. Kom ihåg! Några barn kan ha svårt att blåsa, då kan man hitta på något annat sätt för att förflytta bomullet. 4.5. Alla bär in i ämbaret! Till denna lek behöver du: Många ärtpåsar Ett ämbar Ett stort utrymme att leka i 4.4. Blåsa moln Till denna lek behöver du bomull eller fjädrar. Barnen kan sitta i en ring eller på ett Denna lek går ut på att den vuxna ställer sig i mitten av utrymmet med ämbaret och ärtpåsarna. Den vuxna skall börja sprida ut ärtpåsarna i utrymmet och när det är färdigt skall den vuxna säga Alla bär in i ämbaret! och då skall barnen börja plocka upp ärtpåsarna och föra de in i ämbaret. Den vuxna kan sitta vid ämbaret och slänga ut ärtpåsarna

så att leken tar längre och till slut låta barnen plocka in alla bär i ämbaret. 4.6. Maskinvitamin Denna lek går ut på att barnen i gruppen (max 7st.) skall utforma en maskin som den vuxna ber dem göra exempelvis en bil, båt, en tvättmaskin o.s.v. Ifall den vuxna säger maskinvitamin får barnen hitta på en egen maskin som de sedan presenterar till den vuxna. Gruppandan förstärks på detta sätt. Ifall barnen är lite äldre eller ifall man lekt denna lek flera gånger så kan man sätta barnen i mindre grupper och be att de tillsammans bestämmer vilken maskin de skall göra och låter den andra gruppen gissa vad det är för maskin. 4.7. Swish, boing, bang! Denna lek går ut på att alla står i ring. Med ordet swish för man med händerna vidare swishet som en våg. Gå igenom hela ringen med swishet så att alla får swisha. När alla fått swisha kan man börja säga boing eller bang. Ifall någon säger boing och lyfter upp händerna far swishet åt andra hållet. Om någon som får swishet och pekar på någon annan i ringen och säger bang flyttas swishet till den och den fortsätter med att föra swishet vidare. Denna lek har ingen vinnare eller förlorare utan denna lek är rolig att leka i grupp. För mindre barn kan det vara bra att öva i smågrupper före man leker denna lek med en stor grupp. Kom ihåg! Den vuxna i gruppen ska se till att alla uppmärksammas och kan stoppa leken ifall det blir flera som boingar eller bangar till en och samma helatiden!

4.8. Fötterna fastlimmade För denna lek behöver du: Ett band, en halsduk eller scarf Olika föremål En hinderbana (valfritt) Denna lek gåt ut på att den vuxna delar in barnen i par. När paren är indelade (den vuxna är med ett barn ifall det är udda tal), knyter den vuxna barnens fötter ihop med scarfen, bandet eller halsduken d.v.s. den enas höger fot och den andras vänster. Efter detta ber den vuxna barnen i tur och ordning gå efter något föremål som är utspritt i utrymmet och föra det till en förvaringskorg eller till den vuxna. För att göra övningen svårare kan man göra en liten hinderbana i utrymmet men det är valfritt. Tips! Man kan också dela in barnen i par och sätta ett förband för ögonen och be den andra styra barnet i utrymmet för att hitta rätt! Denna lek övar samarbetsförmåga. 4.9. Pulsen Denna lek går ut på att den vuxna sitter med barnen i en ring. Den vuxna ber barnen att ta varandra i handen för det kommer att gå en puls igenom barngruppen. Den vuxna skall berätta för barnen att när de känner att det kommer en puls d.v.s. man trycker på den andras hand som man håller i, skall man föra pulsen vidare så att den kommer tillbaka till den vuxna. Den vuxna skall påminna barnen att man skall vara försiktig när man trycker om den andras hand att inte pulsen blir för hård och spricker. Tips! Man kan skicka pulsen åt båda hållen samtidigt. Denna lek är bra att öva ett par gånger med barnen före man börjar skicka pulsen åt båda hållen. Det är även bra att öva och att den vuxna hjälper till i början när man börjar leka denna lek, hur pulsen skall gå.

4.10. Varma och kalla potatisar! Till denna lek behöver du: En ärtpåse eller en boll Leken går ut på att man skall föra en varm eller kall potatis vidare. Den vuxna berättar för barnen om det är en kall eller varm potatis. Barnen skall föra bollen vidare genom att titta den nästa i ögonen och säga kall potatis eller varm potatis beroende på vad den vuxna sagt i början. Den kalla potatisen skickar man sakta men säkert framåt medan den varma potatisen förs snabbt men ändå kontrollerat framåt. Det är viktigt att i båda situationerna titta varandra i ögonen före man ger bollen eller ärtpåsen vidare, och berätta vilken sorts potatis det är. 5. Lästips för flera lekar Theraplay- Vuorovaikutusterapian käsikirja. Jernberg, Ann M.& Booth, Phyllis B. 2003. Stegen- Ett tidigt lärande i förskolan. Specialpedagogiskt förlag. 2013. Leka tillsammans- 117 enkla värdegrundsövningar för yngre barn 3-8 år. Smith Charles A. 2009. Småbarns sagostund. Granberg Ann. 2006. Lekdatabasen. Folkhälsan. Tillgänglig: http://lekar.folkhalsan.fi/vanskapslekar/lista Alla barnens stora lek- och sångbok. Gahrton Måns. 2007.

Plats för egna lekar och anteckningar! - Här kan man skriva in egna lekar som får sin inspiration av Gruppo. Huvudpunkterna som skall vara med är: samhörighet, samspel, lustfylldhet och pedagogens roll i leken!