Innehåll. Förbättringskunskap. Socialstyrelsens författningssamling. Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande



Relevanta dokument
HÄLSA - ETIK LÄRANDE del 1, HEL I. Allmänt om HÄLSA - ETIK LÄRANDE del 1, HEL I

rapport med utvärdering och erfarenheter från Klara Palmberg & Margareta Palmberg Mementor Ledarskap AB

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Agneta Lantz

Vad ska en coach kunna?

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

AT-tinget Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne

Patientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne

Nolans förbättringsmodell PGSA

Psykologi 25 yh poäng

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Välkomna! Bild från Trollhättan???

Varför Genomförandeplan?

Patient-Centered Medicine

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Behandlingspedagogutbildningen vid Sommenbygdens Folkhögskola

HÄLSA - ETIK LÄRANDE del 1, HEL I Välkommen till programintegrationsmoment ett, att lära tillsammans för att arbeta tillsammans

Ronneby 16 oktober Inspirationsdag

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

MASTERPROGRAMMET I FOLKHÄLSOVETENSKAP 120 högskolepoäng

Förbättringskunskap. 16 september

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Loggbok. Hälsa Etik Lärande Del I

Stresshantering en snabbkurs

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Vandrande skolbussar Uppföljning

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

ETIK. i medicinsk utvärdering

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Diplomerad Företagarutbildning

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att söka, kritiskt granska, värdera och använda information från olika källor.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Bengts seminariemeny 2016

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Från tanke till handling LOKE lokal uppföljning för verksamhetsutveckling. Jan Hjelte

Förarbete, planering och förankring

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng

SG E 411 LÄK Patologens föreläsningssal, Universitetssjukhuset

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3)

Miljö och hållbar utveckling MHU

Riskutbildning Stockholm del 1 - Riskettan Stockholm

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Till dig som bryr dig

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Samtalsstöd för elevhälsan

Anne Persson, Professor

Sollefteå gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik. Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist

Arbetsgång i förbättringsarbete

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Att göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan?

Kundval inom hemtjänsten i Partille kommun

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Examination av. HÄLSA-ETIK-LÄRANDE, del 1. 6,5 högskolepoäng

Diskutera i ert lag. Innehåll. Vårt lag 3 Laganda 4 Fair Play 5 Självkänsla 6 Kost och sömn 7 Målsättning 8 Attityd 9 Doping 10

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

Värdegrund för äldreomsorgen

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Ökad hälsa. för unga kvinnor år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning

Etikpolicy. för. Svenska Vårds medlemmar

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

MI - Motiverande samtal

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

ACT / Att hantera stress och främja hälsa Stöd till digital Livskompass

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

NKI - Särskilt boende 2012

Pilotstudie Röda Korset Hörby

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Riktlinje anhörigstöd

Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys

Transkript:

Innehåll Förbättringskunskap Staffan Pelling Katarina Karlsson 30 nuari 2008 Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:12 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Systemiskt tänkande Jag nu här Prata samma språk Vi sen där Riktigt viktiga Helheten Individen Systemaktörer Potentiellt enkla Mätbart Dokumenterbart Systemet Systemsättare Isbergsmodellen struktur resurser pm rutiner chefskap värderingar känslor roller attityder samarbete relationer beteenden ledarskap gruppnormer FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP Quality improvement knowledge En gemensam och oavbruten strävan från vårdpersonal, patienter, anhöriga, forskare, ekonomer, planerare och lärosäten att göra förändringar som leder till förbättrat patientresultat, bättre rutiner och bättre lärande. Fritt översatt från P.Batolden 2007-01-22 Barbro Lennéer Axelsson Ingela Axelsson

Förbättringskunskap Professionell kunskap *Ämneskunskap *Personliga färdigheter *Värderingar, etik Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad Ökat värde för den som vården är till för Förbättringskunskap *System *Variation *Förändringspsykologi *Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av processer och system i hälsooch sjukvården Teoriutveckling Nolan-modellen Demings tankar om kontinuerliga förändringar Langely och Nolan The improvement Guide - A Practical Approach to Enhancing Organizational Performance Paul Batalden Dartmouth Utvecklat efter P.Batolden Förbättringshjulet för lärande och handlande Planera Göra Studera Agera PDSA-cykeln NOLAN-Modellen Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? MÅL MÅTT IDÈER

Flödesschema skola vaknar bilfärd studier hämta barn övriga sysslor väcka barn frukost barnaktivitet? skjutsa el. läxa TV? titta äta bilfärd skola gå? går somnar Flödesschema hemma vaknar studier äter gå? går barnakt. Skjutsa el. läxa väcka barn socialt frukost skjutsa barn äter studier TV? tittar hämta barn somnar

Personal Continuous Quality Improvement. Project Work Book 1997 SL Kashkoush D Neuhauser F Alemi CSI, continous self-improvement Systemtänkande utifrån personliga förhållanden Steg i personligt förbättringsarbete Träna och läs Om andra påverkar ditt förbättringsarbete, involvera dem! Bestäm problemet! Försök få grepp om vilka processer som leder till önskat utfall? Föreslå och välj ut lösningar på problemet Genomför flera tester /cykler Mät, kontrollera orsakerna till variation Berätta för andra vad du håller på med! hälsa hälsobefrämnde hälsorisker lagstiftning livskvalitet prioritering sociala grupper epidemiologi folkhälsa rättigheter jämlikhet autonomi etnicitet genus/makt miljö ansvar avvikande beteende stress coping friskfaktorer värderingar attityder attribution salutogent perspektiv kris och utveckling bio-psyko-socialt perspektiv prevention och promotion prevalens och incidens genetiskt och socialt arv livsstil och livsvillkor avgörande livshändelser ansvar autonomi behov humanism konsekvensetik pliktetik rättvisa moral människosyn integritet normer värderingar etisk analys kulturella skillnader yrkesetiska koder rättigheter och skyldigheter

personlig utveckling och personlig process problematisering och problembearbetning grupprocess och kommunikation interprofessionellt lärande specifik nivå och generell nivå bearbetning och tillämpning lära om att lära kritisk analys kunskapssyn reflektion självstyrt lärande återkoppling livslångt lärande lärstil motivation PBL skriva för att lära portfolio