Introduktion till inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT dan.katz@katzkbt.se Mål enligt er kursplan kunna reflektera över sitt eget beteende, utifrån psykologiska modeller, och också kunna använda denna kunskap för att uppnå ökad självkännedom (S3, M3). kunna beskriva problembeteenden hos andra individer på ett konstruktivt, icke dömande, sätt (S3, M3). Syfte 1) Ge er ett smakprov på modern psykologisk teori - inlärningspsykologiska mekanismer - och hur de påverkar att era patienter följer behandlingen, sköter sina liv, kan styras rätt eller fel av er välvilja etc. 2) Ni påverkas av dessa mekanismer också! 1
På tre lektionstimmar får ni svar på detta: Kritisk syn på psykologiska teorier Varför känner jag som jag känner? Vad påverkar att jag gör något? Varför gör jag inte något? Varför gör jag något som inte är bra för mig i längden? Människans unika (?) förmåga att föreställa sig något som inte finns, något som kanske händer eller som har hänt - förklarar delvis abstrakt tänkande, planering, oroande Med andra ord: This is the story of your life! Varför valde jag/valde bort läkarlinjen? Varför tycker jag om/tycker illa om någon? Varför spelar jag dataspel när jag borde tentaläsa? Varför går en del för ofta till läkaren? Varför går en del för sällan? Varför kan jag inte lämna en dålig relation? Varför kan vi oroa oss? Många psykologiska teorier och begrepp har ringa förklaringsvärde och är ibland rent trams Bygger på personliga spekulationer av någon auktoritet utan förankring i grundforskning Ofta icke-falsifierbara modeller som bygger på osynliga konstruktioner - s.k. Mentalismer Exempel: Kategorimisstag byggda på dessa mentalismer Kategorimisstag byggda på diagnoser 2
Exempel 1 Psykiatrisk diagnos: Depression = Diagnosen Depression Orsaken till att jag har S-tankar och minskad energi etc beror på att jag har depression - Ger orsakar Exempel 2 Självförtroende 3
= gott självförtroende Orsaken till att jag håller tal, ser säker ut etc är att jag har ett gott självförtroende Ger orsakar Mentalismer är kategorimisstag Naming is not explaining! Reflektera över psykiatriska diagnoser! - Hans oroande beror på att han har GAD (generaliserat ångestsyndrom) - Nu vet jag varför jag har svårt att lita på folk! Jag saknar tillit! Exempel på diskutabla eller ibland dokumenterat farliga teorier/behandlingar Suggestiv framkallning av bortträngda minnen Debriefing direkt efter trauma programmera bort negativa tankar och känslor, ersätta med positiva 4
Inlärningspsykologin är viktig för att Den ger en förklaring till mänskligt beteende som är testbar och falsifierbar = svarar mot vetenskapliga krav Inlärningspsykologins principer ligger som grund för den kanske viktigaste beståndsdelen (beteendeterapin) i kognitiv beteendeterapi - KBT den psykologiska behandlingsmetod som har tydligt starkast vetenskaplig evidens. Principerna har även framgångsrikt använts i andra icke-kliniska situationer: organisationer, uppfostran etc Tre inlärningsprocesser 2 Regelmässigheter rörande beteende Klassisk betingning/respondent inlärning = automatiska reaktioner Operant Inlärning = Konsekvensstyrd inlärning En lovande språk/kognitionsteori Relationsinramning =Via språket skapar vi oss föreställningar även om sådant vi inte erfarit - och agerar efter dessa föreställningar Regelmässigheter beskriver bara vad som händer under olika förutsättningar Därför egentligen ingen teori - de beskriver bara verkligheten Därför kan vi vara tryggare med att de gäller Exempel: tyngdkraften 5
Fråga 1: Varför känner vi som vi känner? Vissa känslor är kräver ingen inlärning utan triggas automatiskt i vissa situationer: EXEMPEL: -Rädsla vid hot - fara för liv, social utstötthet vissa stimuli (rovdjur, orm, höjd, spindel) -Hunger vid brist på mat -Sexuell upphetsning/sexuellt intresse - Glädje av social acceptans, att tillföras något lustfyllt Känslor för andra saker är inlärda Rysk forskare Pavlov Nobelpriset 1904 Pavlovs hundar 6
Klassisk betingning (respondent inlärning) Pavlov Vissa stimuli utlöser automatiskt kroppsliga reaktioner - vi är sedan födseln programmerade att reagera med t.ex. rädsla vid fara, salivering när vi ser mat, glädje vid leenden etc. Genom inlärning kan i princip vad som helst kopplas ihop med en automatisk reaktion. Klassisk betingning (respondent inlärning) Obetingat stimulus ger obetingad respons Mat Salivering OBS OBR Kopplas ihop med neutralt stimulus Klocka -som ljuder ihop med matningen ger. Betingat stimulus - ger betingad respons Klocka Salivering BS BR Närhet i tiden mellan OBS och BS viktig för BR 7
Betingad rädsla = fobi: Kajsa får sjukhusfobi Obetingat stimulus ger obetingad respons Hot/fara ger Rädsla/ångest OBS OBR Kopplas ihop med neutralt stimulus Sjukhus - eftersom Kajsa upplever obehag vid förlossning på sjukhus. Sjukhus blir betingat stimulus för den betingade reaktionen rädsla Betingat stimulus - ger betingad respons Sjukhus ger Rädsla/ångest BS BR Klassisk betingning (respondent inlärning) forts. Närhet i tiden mellan det obetingade stimuluset och det som skall betingas viktigt (c:a 0,5 sekund optimalt) Konsekvens viktigt i början av inlärningen Det som skall betingas skall komma före det obetingade Vi är genetiskt predisponerade att lättare betingas av vissa stimuli - insekter, höjder, dofter mm Vi generaliserar - ett stimulus som liknar det vi betingats av ger lätt samma reaktion: slang/orm Inte bara fobier - detta gäller allt! Varför tycker vi om någon - eller ogillar någon annan Varför vi känner obehag inför något eller gillar något annat Hunger, törst, sexdrift, rädsla, ilska Kärleksförhållanden 8
Inlärningspsykologin finns överallt. Så förklara nu Varför tycker jag /tycker jag inte om - min chef - min partner Nästa fråga: Varför gör vi / gör vi inte saker? 9
Operant inlärning Skinner Kanske psykologins störste Var ateoretisk - ville inte spekulera i orsaker utan fr.a. fastställa regelmässigheter Mycket seriös forskare Enormt inflytande på inlärningsteori och modern psykoterapi Operant inlärning =Konsekvensstyrd inlärning Vid operant inlärning utlöses inte beteendet reflexmässigt, utan lärs in när individen interagerar med sig själv eller omvärlden. Vad beteendet har för konsekvens avgör sedan om det lärs in. Det beteendet väljs ut som individen upplever ger det bästa resultatet att få en belöning eller undvika obehag. Detta beteende tenderar individen att använda mer och mer = Beteendet förstärks. M.a.o: Det beteende som funkar lärs in! 10
Positiv och negativ förstärkning, två sätt att öka ett beteende Positiv förstärkning: ett beteende tenderar att öka om konsekvensen av beteendet är att individen tillförs något Negativ förstärkning: ett beteende tenderar att öka om konsekvensen av beteendet är att individen slipper något Exempel positiv förstärkning Lille Kalle hälsar artigt när mamma får gäster. - gästerna utbrister: vilken trevlig pojke! Kalle blir stolt. Dessutom får han godis av tant Agda. Nästa gång det kommer gäster ökar sannolikheten för att Kalle hälsar artigt. Beteendet har förstärkts Exempel negativ förstärkning Kalle får höra mycket tjat om att han borde städa sitt rum. Städar=slipper tjatet. Nästa gång någon tjatar kommer det bli troligare att han städar. Beteendet är förstärkt. 11
Styrkan hos förstärkare Styrkan av en förstärkare påverkas av flera faktorer, viktigast är kanske: Tidsfaktorn - närhet i tid oftast viktigt - sluta röka, skaffa sig en utbildning Andra faktorer: - Om man värderar förstärkaren, t.ex sälja kylskåp till eskimåer - Etablerande omständighet: om man är hungrig, trött, arg etc Paradoxen: Ett redan etablerat beteende som bara förstärks oregelbundet, då och då håller på mycket längre - s.k. intermittent variabel förstärkning permanent Slå på ljuset förstärkning (ibland) intermittent fixerat variabel Sex varje lördag Sex oregelbundet Bestraffning ( försvagning ) Om ett beteende följs direkt av något som individen uppfattar som negativt minskar eller upphör beteendet. Det bestraffas. Bestraffning är inte förstärkning eftersom det inte tillför något beteende. Man kan alltså inte lära någon något nytt genom bestraffning, bara stoppa ett existerande beteende. 12
Bestraffning forts. Bestraffning kan vara effektivt för att omedelbart stoppa ett beteende men har bieffekten att den som bestraffar ofta förknippas med obehaget vilket gör individen avogt inställd till bestraffaren. (genom klassisk betingning). Är bestraffaren eller det bestraffande inte i närheten återkommer ofta beteendet. Utsläckning vid operant inlärning Om ett beteende slutar förstärkas eller förstärks för sällan minskar det och upphör efter hand I början av utsläckningen ökar ofta beteendet s.k. utsläckningskrevad (Tänk såpastjärna ;-) ) Skiljer sig från bestraffning genom att det sker långsammare, mer obemärkt för en tänkande individ och ofta upplevs mindre obehagligt 2-stegsteorin - exempel på klassisk betingning och operant inlärning i samspel 1) Olle går över bro - känner av svindel - blir rädd Bro kopplas med Rädsla BS BR 2) Olle undviker gå över bron(tar omväg) - slipper rädsla Bro/rädsla - undviker (tar omväg) - slipper bro - följs inte av - rädsla Sr- (BS) R Sr- SR- 13
2-stegsteorin hos doktorn 1) Olle kopplar ihop läkare med sjukdom Läkare/sjukdom kopplas med Rädsla BS BR 2) Olle undviker gå till doktorn- slipper rädsla Läkare- undviker - slipper läkare - följs inte av - rädsla Sr- (BS) R Sr- SR- Modellinlärning - konsekvensstyrd inlärning via andra Vi lär oss genom att vi ser resultatet av andras beteende. Får de ett beteende förstärkt gör vi ofta på samma sätt. Högstatusindivider ger starkare modellering - idoler, gängledare Spegelneuroner - ev. hårdvaran som förklarar människans extra goda förmåga till modellinlärning (Gallese & Goldman, 1998) Så varför gör vi på ett visst sätt? För att det fungerar - tycker vi. Vi får något vi vill ha eller slipper något vi inte vill ha För att det fungerat tidigare och funkar ibland För att andra gör det 14
Och varför gör vi inte något? Kan inte Vill inte Vågar inte Vet inte Kommer inte åt t.ex annat beteende i vägen Så svara på detta nu: Varför blev ni läkare? Varför blev inte jag läkare utan psykolog? Om ni är chef över någon, vad är konsekvenserna av att: - ni skäller på honom/henne när hon gör fel? - Ignorerar när han/hon gör rätt? - Berömmer då och då när han/hon gör rätt? Något fattas vi tänker ju Hur vi tänker kring något påverkar naturligtvis hur vi reagerar emotionellt eller hur vi beter oss Att vi tänker vet vi men hur det går till finns fortfarande mycket kvar att forska om Relational Frame Theory relationsinramningteori en språkteori som bygger på inlärningspsykologin 15
RFT - Relational frame theory: Relationsinramning transformation av funktion Förklarar hur vi genom språket kan bete oss inför sådant vi aldrig upplevt - förklarar utveckling av kognition och nya till synes ej förstärkta beteenden Utvecklas genom att vi genom vad som fungerar lär oss språkliga relationer: Samma som, i motsats till, före-efter, om-så, här-där större än, Bättre än etc RFT har fördelen att teorin är testbar i kontrollerade experiment Djur klarar icke godtyckliga relationer - sådana som beskriver faktiska fysiska egenskaper A > A > A 16
Människor är bra på att relatera - även godtyckligt, tack vare språket Hur är en A1 rel. B1 Banan olik krig? Känguru bättre än stol? Förman orsak till ljus? Fotboll far till blomma? Dator partner till barn? Språket möjliggör transformering av stimulusfunktioner Om =Ångest, lycka är en Hund Rel: så som en en, mindre än en Maffe Ger: Om Maffe får jag ångest, lycka, ännu mer ångest, ännu mer lycka. Trots att jag aldrig träffat en Maffe! Exempel på kombinatoriskt inbegripande Detta kan inte djur, människor lär sig under tidig barndom A1-B1 & B1 - C1 A1-C1 & C1 - A1 (om Dan är större än Bo & Bo är större än Ulf Ger att Dan är större än Ulf, Ulf mindre än Dan A1 B1 C1 17
Transformering av funktioner och många godtyckliga eller ickegodtyckliga relationer motsats fin fet samma motsats samma samma Skön motsats samma motsats Vacker ful egenskap = Jag är Baksidan av godtyckligt relaterande: Relaterande som inte bygger på direkta erfarenheter har visat sig svårare att få folk att ändra på än de som är egenupplevda Ett hus är större än en sko VS Smal är bättre än tjock För att lära in nytt Prioritera därför upplevelsebaserad inlärning! 18
Så nu vet ni En bra förklaring till varför vi kan: - klyva atomen - Oroa oss för framtiden - Skriva poesi A - B - C Enkelt exempel på funktionell analys A B C Antecedent Beteende Konsekvens (Innan beteendet) Oroar sig för värk i tå Frågar doktorn Doktorn lugnar, Cancer? Oron minskar Patienten får kortsiktig ångestlindring = beteendet förstärkt Nästa gång han får en krämpa besöker han doktorn igen, igen & igen. En hälsoångestpatient (hypokondriker) är i vardande! A - B - C A B C Antecedent Beteende Konsekvens (Innan beteendet) Ser sår som inte läker Tittar bort Mindre oro Oro - cancer? Patienten får kortsiktig ångestlindring = beteendet förstärkt På lång sikt: ev obehandlad cancer 19
A - B - C Patient har sömnproblem. Vrider och vänder sig i sängen. Säng och att försöka somna blir klassiskt betingat med oro. Går till doktorn - får Imovane att ta vid behov A B C Svårt att sova Tar tablett somnar Kort sikt: Får sova men: 1) Lär sig att det funkar mot oron att ta tablett = negativ förstärkning 2) Tablett blir klassiskt betingad med sömn 3) Eftersom man medicineras kan sömnbrist upplevas som överdrivet farligt. 4) Man lär sig inte god sömnhygien Så vad har vi lärt oss Akta er för kategorimisstag och mentalistiska förklaringar Hur vi reagerar lärs in genom klassisk betingning Beteendens konsekvens styr om de ökar eller minskar Det är troligt att vårt tänkande styrs av samma principer Människor har en unik (?) förmåga att föreställa sig sådant som inte finns i den omedelbara närheten Upplevelsebaserad inlärning är att föredra Referenser/läsning APA (1995). Mini-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV. Danderyd: Pilgrim Press Evidence based clinical practice guideline. (2001) Treatment choice in psychological therapies and counselling. London: Department of Health. Hayes, S.C., Barnes-Holmes, D. & Roche, B. (2001). Relational Frame Theory. Kluwer Academic/Plenum, New York Lieberman, D.A.(2000). Learning. Wadsworth, Belmont. Ramnerö, J. & Törneke, N. (2006). Beteendets ABC. Studentlitteratur, Stockholm Roth, A. & Fonagy, P. (1996). What works for whom? New York: The Guilford Press. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2004). Behandling av depressionssjukdomar. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2005). Behandling av ångestsyndrom. Sundel, M., & Sundel, S. (1999). Behavior Change in the Human Services. Thousand Oaks: Sage Wessley S, et al. A systematic review of brief psychological interventions (\ debriefing\ ) for trauma-related symptoms and the prevention of post-traumatic stress disorder (Cochrane review). In The Cochrane Library, Issue 1, 2000. Oxford. Wood, J. V., Perunovic, W. Q. E., & Lee, J. (2009). Positive thinking: Power for some, peril for others. Psychological Science, 20, 860-866. 20