Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Relevanta dokument
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

Tummen upp! Svenska ÅK 3

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Lärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Akvarellens förskola Helsingborg

Systematiskt kvalitetsarbete

Avdelning Sporrens utvärdering

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Diskussionskarusellen

Barn för bjudet Lärarmaterial

Förskola. Kunskapsförvaltningen. Sätralinjens förskola - kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Hot Risker Larma 112 Eld och brand

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sagor och berättelser

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling

Samhälle, samverkan & övergång

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Kvalitetsrapport Så här går det

LOKAL ARBETSPLAN 2014

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Skolans kvalitetsredovisning

Kvalitetsdokument

Att göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Vad händer sen? en lärarhandledning

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Världskrigen. Talmanus

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Kvalitetsdokument 2013/2014

Smassens förskola arbetsplan

Isak är en tjuv Nypon förlag

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22

Kästa förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola och fritidshem

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial

Skärgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att använda strategier för muntlig kommunikation. LS i moderna språk, spanska åk 9

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Viggo, du ljuger! Lärarmaterial

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL

Övning: Dilemmafrågor

Förskolan Trollstigen AB

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Skogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Område Fågelfors. Fågelforsskolan 6-9

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013

Ett undersökande arbetssätt

SIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten Antal svar: 51

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Portfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT Portfölj. Termin 3-5, Stadium II

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Garnvindeskolans förskola Läsår

Anton är lagets hjälte

Transkript:

Projektarbete 1NT30U Anna Landtreter Jennie Olsson Vårlek Lärarhandledning: Åldersgrupp: År 2-3 Efter att vi har haft ett arbete om vinterlek följer vi årstidsväxlingen och arbetar vidare med våren. Arbetsområdet vårlek ingår som en del i vårt större tema våren. Syftet är att eleverna förstår begreppen balans, tyngdpunkt och jämvikt. Eleverna får prova begreppen praktiskt. Centralt innehåll Lgr 11: Tyngdkraft som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel vid gungbrädor (NO) Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. (NO) Några vanliga föremål där enkla mekansimer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser (TE) Undersökande av hur några vanliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. (TE) Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. (TE) Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013). När arbetet är slutfört vill vi att barnen har kännedom om begreppen jämvikt, balans, stödyta och tyngdpunkt. Vi vill att de är medvetna om att förflyttning av kraft påverkar jämvikten och att balansen påverkas av tyngdpunkten och stödytan. För att tydliggöra dessa mål och kunskapskrav för elever och föräldrar har vi ett foto över skolgården och lekplatsen i närheten, där vi lagt in målen. Detta bifogas med veckoinformationen (se bilaga 1). Under arbetets gång ger vi

elevgrupperna muntlig feedback, samt ställer utmanande frågor i de enskilda grupperna. Grupperna gör viss dokumentation, skriftligt och genom foto. Vi observerar aktiviteten hos eleverna. Slutligen får eleven enskilt arbeta med ett arbetsblad (skriftligt) för att visa sin kunskap. Arbetet med barnen Vi startar upp arbetet teoretiskt i klassrummet. Barnen är indelade i mindre grupper. De får en bild över en gungbräda (se bilaga 2). Sedan får de gemensamt fundera över följande frågor: - Hur fungerar en gungbräda bäst? Varför? - Hur ska pappan och barnet på bilden få jämvikt på sin gungbräda? Därefter får grupperna redovisa sina tankar inför de övriga och vi diskuterar bland annat begreppet jämvikt. Sedan går vi ut till lekplatsen och eleverna får prova gungbrädan i praktiken. Eleverna får i gruppen som uppgift att prova sig fram att hitta jämvikt (bilaga 3). De dokumenterar där sina kunskaper. Vid nästa tillfälle får grupperna ett arbetsblad (se bilaga 4), där de får prova balans i olika moment. Detta moment görs utomhus, på skolgården. Efteråt går vi in i klassrummet och diskuterar svaren på frågorna och den främsta frågan är, Varför är det svårare att hålla balansen på en del moment? Här vill vi diskutera begreppen balans, tyngdpunkt och stödyta. Den slutliga bedömningen görs skriftligt för den enskilda eleven (se bilaga 5).

Materiallista: Arbetsblad (Se bilagor) pennor och sudd Digitalkameror till grupperna Tidtagarur till grupperna Brädor Rep Utvärdering av undervisningen Barngruppen bestod av 33 barn, men vid första tillfället var tre barn sjuka, men de var med vid det senare tillfället (utomhus). Vi hade delat in barnen i 10 grupper och i varje grupp ansvarade ett barn för tidtagaruret, ett barn för papper och penna och ett annat barn för en digitalkamera. De blev ca 3 barn i varje grupp. Barnen var mycket aktiva och intresserade, men det märktes utomhus att några barn tappade fokus efter ett tag och fick påminnas om att vara aktiva i gruppen. I stort sett så tyckte vi att arbetet fortlöpte enligt planerna. Vi fick göra några justeringar eftersom det inte löste sig praktiskt som vi planerat. Diskussion När vi planerade arbetet tänkte vi ha tillgång till fler gungbrädor. Vi tänkte göra fler egna med hjälp av brädor, men hade inte tillgång till det materialet som vi trodde. Men vi delade upp arbetet ute på stationerna balans och gungbräda, så eleverna fick inte så lång väntetid. En positiv upptäckt var att vår tidsplanering utomhus var väl avvägd. Vi begränsade kanske elevernas tankar, då vi hade bilder på det skriftliga testet. En del blev låsta vid att beskriva bilden istället för att förklara begreppen. Referenslista: Läroplan för grundskolan 2011 Puls NO läromedel, Enwall mfl, (2011) Natur och Kultur Teknikdidaktik i förskolan, Bjurulf V, (2013)

Färdplan

Bilagor Bilaga 1: Vårlek I temat våren ska vi nu arbeta med vårlek. Vid dessa tillfällen ska vi arbeta med begreppen hävstång, genom gungbrädan, och balans. Våra mål med det här arbetet är att barnen har kännedom om: begreppen jämvikt, balans, stödyta och tyngdpunkt förflyttning av kraft påverkar jämvikten balansen påverkas av stödytan och tyngdpunkten Utdrag ur centralt innehåll i läroplanen, Lgr11

Bilaga 2: Hur fungerar en gungbräda bäst? Hur ska pappan och barnet på bilden få jämvikt på gungbrädan?

Bilaga 3: 1. Gungbrädan är i balans. Vad kallas det med ett annat ord? Fyll i rätt bokstäver i rutorna. 2. Hur ska de göra för att det ska bli jämvikt? 3. Prova att lyfta en kompis. Låt sedan kompisen sitta längst ut på en gungbräda. Lyft kompisen genom att pressa ner andra ändan av gungbrädan. Vad upptäcker ni? Vad tror ni att det beror på?

Bilaga 4: Håll balansen på ett ben! Namn:.. 1. Hur länge kan ni stå på ett ben? Börja på marken och prova sedan på olika platser. Ta tid på varandra och fyll i tabellen. 2. Var fick ni bästa tiden? Vad tror ni att det beror på? 3. Var fick sämsta tiden? Vad tror ni att det beror på? 4. Hur gjorde ni när ni började tappa balansen?

Bilaga 5: Vårlek Namn:. 1. Hur fungerar en gungbräda bäst? 2. Ge något exempel på hävstång? När kan den vara bra att använda? 3. Vad påverkar balansen?