Gata och Park 2010 05 17 Bromölla Klippan Olofström Sjöbo Sölvesborg Trelleborg

Gata och Park 2010 05 17 Bromölla Klippan Olofström Sjöbo Sölvesborg Trelleborg Bromölla kommun Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se. Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Bromölla kommun, projektledare, Christer Ehrlin@bromolla.se Klippans kommun, projektledare, Anders Ebbesson@klippan.se Olofströms kommun, projektledare, Marie Ahonen@olofstrom.se Sjöbo kommun, projektledare Magdalena Unosson@sjobo.se Sölvesborgs kommun, projektledare Ann-Charlotte Andersson@solvesborg.se Trelleborgs kommun, projektledare Boris Blumenfeld@trelleborg.se 2

INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Metod och avgränsning... 7 Bakgrund... 9 Kommunens vision och strategi... 10 GATA GÅNG- OCH CYKELVÄG... 13 Utgångspunkt och beskrivning... 13 Resultat och kommentar... 15 BELYSNING... 18 Utgångspunkt och beskrivning... 18 Resultat och kommentar... 19 PARKER... 22 Utgångspunkt och beskrivning... 22 Resultat och kommentar... 24 LEKPLATSER... 26 Utgångspunkt och beskrivning... 26 Resultat och kommentar... 27 Mått att utveckla... 28 INFORMATIONSGIVNING... 30 Utgångspunkt och beskrivning... 30 Resultat och kommentar... 31 3

Sammanfattning Bild: Bromölla kommun Rapporten är framtagen av jämförelsenätverket Luppen, som består av sex kommuner i Skåne- och Blekinge län. Det är en del av det nationella Jämförelseprojektet och finansieras av Finansdepartementet och leds av Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Rådet för främjande av Kommunal Analys (RKA). Kommunerna i Luppen är Bromölla, Klippan, Olofström, Sjöbo, Sölvesborg och Trelleborg. Tillsammans har dessa kommuner nästan 119 000 invånare. Detta är Luppens tredje jämförelserapport och handlar om gator, gång- och cykelvägar, parker och lekplatser. Nätverket har jämfört kommunernas verksamhetsresultat, riktlinjer och förutsättningar. Resultaten har ställts i relation till kommunens kostnader och medborgarnas nöjdhet. Medborgarna har via webben fått svara på hur nöjda de är med kommunens gator, vägar och parker. Rapportens resultat ska ses som en ögonblicksbild. Till sin omfattning är enkätundersökningen relativt begränsad och man kan inte dra några generella slutsatser utifrån resultaten. Det vore därför intressant om samma mått kan följas över en längre tidsperiod för att då om möjligt kunna visa på trender och tendenser. Invånarnas nöjdhet jämförs i rapporten med kommunens kostnad per invånare för motsvarande tjänst. I det första måttavsnittet visar diagrammen att invånarnas nöjdhet med beläggning, renhållning och snöröjning generellt ligger högt i förhållande till kommunens kostnader för samma tjänster. Olofström avviker något med de högsta kostnaderna och de mest nöjda medborgarna. Klippan och Bromölla har de lägsta kostnaderna per invånare för renhållning men har ändå mycket nöjda invånare. I nästa avsnitt jämförs invånarnas nöjdhet med kommunens belysning i förhållande till kommunens kostnader. Här har Olofström och Sjöbo de lägsta kostnaderna för 4

belysning per invånare och samtidigt de nöjdaste invånarna. Olofström har också den högsta andelen miljövänliga ljuspunkter av det totala antalet lampor. När det gäller kommunernas parker så har Bromölla de lägsta medan Trelleborg har de högsta kostnaderna. På frågan om vad invånarna tycker om kommunens parkunderhåll så kommer de mest positiva svaren från Olofström. Där är man också mest nöjd med belysningen i parkerna och upplever näst mest trygghet i parken. Enligt enkätsvaren upplever Sölvesborgsborna den största tryggheten. Nätverket har prövat ett effektivitetsmått för bland annat lekplatserna som bygger på kommunens kostnad i relation till nöjd medborgarindex (NMI). Förutsatt att underlaget för NMI ökar kan måttet vara intressant att vidareutveckla. Liksom i de övriga av nätverkets rapporter jämförs här också kommunernas webbinformation. Rapporten återger resultatet från den granskning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lät genomföra år 2009 av landets kommuners webbsidor. I undersökningen har Trelleborg den mest informativa webbsidan med svar på 74 procent av granskningens frågeställningar. 5

Inledning Nätverket Luppen består av kommunerna Bromölla, Klippan, Olofström, Sjöbo, Sölvesborg och Trelleborg. Kommunerna ligger i Skåne och Blekinge och har sammanlagt nästan 119 000 invånare. Nätverket ingår i det nationella Jämförelseprojektet som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av Kommunala Analyser (RKA). Projektet finansieras av Finansdepartementet. Organisation för hållbar utveckling och lärande Nätverken har en styrgrupp där varje deltagande kommuns kommunalråd och kommunchef finns representerade. Projektledarna är ofta generalister, ekonomer eller/och utvecklings- och kvalitetsansvariga som arbetar nära verksamhetskunniga kollegor. Projektteamen har på så sätt en förankring både i beslutsfattande kommunledning och i praktisk verksamhet. Modellen med jämförande nätverk ger arenor för dialog och reflektion både inom och mellan kommuner och organisationer. De undersökta områdena utgår från frågor som bedöms vara väsentliga för brukarna och som har ett tydligt brukar- och medborgarperspektiv. Projektets organisation kan på det viset förhoppningsvis ge förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete i kommunerna. Rapport Syftet med rapporten är att ur ett brukar och medborgarperspektiv ge underlag och tips som kan förbättra kvaliteten i kommunernas verksamheter. Resultaten från de undersökta områdena ska kunna ge en bild av kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till kostnaderna och kunna jämföra detta med andra kommuners resultatbild. Goda exempel ska lyftas fram och bli en inspirationskälla för andra. Nätverket Luppens tidigare utgivna jämförelserapporter: Råd och stöd till barn och ungdom 0-20 år, april 2009 Gymnasiet, jämförelse ur ett medborgarperspektiv, oktober 2009 Tack! Vi vill tacka alla er som deltagit och genomfört mätningar och sammanställningar av denna rapport. Utan er medverkan och ert engagemang hade den här rapporten inte blivit till. Vi hoppas också att rapporten kan bli ett användbart verktyg för det fortsatta kvalitets- och förbättringsarbetet i våra verksamheter. Projektledarna 6

Metod och avgränsning Området gata och park organiseras på olika sätt utifrån kommunernas olika förutsättningar och politiska vägval, vilket i viss mån kommer att avspeglas i rapporten. Det är också svårt att ta fram en sann och heltäckande bild av verksamheternas kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och de gjorda jämförelserna visar bara på några av de skillnader och likheter som finns mellan kommunerna. Mätperioden för de olika måtten är i stort begränsad till 2009 vilket gör att resultaten får ses som en ögonblicksbild av hur verksamheten såg ut just under denna period. För att kunna se trender och tendenser krävs fler resultat och längre mätperiod. Projektets vägledande riktlinjer för ett lyckat jämförelsearbete. Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått. I första hand ska detta ske utifrån ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv och inte ett professionellt perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan hög kostnad och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. Gata, gång- och cykelvägar, belysning och park Styrgruppen för Luppen träffades för tredje gången i Klippan oktober 2009. Nätverkets projektledare fick då uppdraget att i den tredje rapporten undersöka gata, gång- och cykelvägar, belysning, park och lekparker. Inom det valda området har nätverket undersökt kostnader, aktiviteter och medborgarnas uppfattning. Datainsamling Resultaten kommer från interna mätningar i kommunerna, offentlig statistik och medborgarenkät på kommunernas hemsidor, samt kommunernas fotoarkiv. 7

Enkäten FRÅGA Bromölla Klippan Olofström Sjöbo Sölvesborg Trelleborg Hur tycker du att renhållningen sköts på kommunens gator? 66,67 60,63 82,22 68,74 66,32 62,18 >70 Hur tycker du att renhållningen sköts på kommunens gång och cykelbanor? 64,68 58,03 78,08 74,06 63,47 58,11 60-70 Hur tycker du att standarden är beträffande beläggningen på kommunens gator? 54,69 53,97 68,57 66,67 56,58 58,50 <60 Hur tycker du att standarden är beträffande beläggningen på kommunens gång och cykelbanor? 64,18 58,10 74,08 74,55 62,89 63,29 Hur tycker du att gatubelysningen är i kommunen? 69,11 67,30 73,61 71,98 62,37 62,48 Hur tycker du att snöröjning och halkbekämpning sköts i kommunen? 48,44 39,68 69,19 55,33 50,67 40,28 Hur tycker du att parkerna och grönområdena sköts i kommunen? 57,64 73,57 85,04 71,85 72,00 70,56 Hur upplever du kommunens parker och grönområden? 58,73 84,13 73,13 76,22 75,14 Hur tycker du att belysningen är i kommunens parker och grönområden? 49,23 58,40 69,43 65,19 63,01 56,36 Hur upplever du tryggheten i kommunens parker och grönområden? 63,74 61,63 70,63 67,59 71,78 56,62 Hur upplever du kommunens lekplatser? 36,92 69,00 85,29 72,28 56,96 59,52 Svarsfrekvens 114 63 127 167 77 150 Svarsfrekvens i promille av kom. inv. 9,3 3,8 9,2 9,2 4,6 3,6 Enkäterna har gjorts med hjälp av kommunernas olika enkätverktyg genom länkar på hemsidorna. Någon kommun har marknadsfört enkäten i annan media. I alla kommuner har ett mycket begränsat antal svar inkommit vilket gör att resultaten är osäkra. Dock är könsfördelning och åldersfördelning jämt fördelad utifrån en normalfördelningskurva vilket gör att enkätsvaren kan ge en viss vägledning. Högst svarsfrekvens i förhållande till invånarantal har, Bromölla, Olofström och Sjöbo. Svar har angivits på en femgradig skala. Vi har räknat om svaren till NMI, Nöjd medborgarindex genom att sätta värden mellan 20 och 100 på de olika alternativen på skalan. Vi har i tabellen ovan färgmarkerat med rött de NMI som ligger under 60, med grönt för värden över 70 och med gult för värden däremellan. 8

Bakgrund För att lättare kunna tolka kommunernas olika resultat är det värdefullt att förstå något av de olika betingelser som råder i respektive kommun. Vi har därför valt att börja rapporten med lite bakgrundsfakta om kommundeltagarna i Luppen. Bakgrundsdata för Luppens kommuner 2009 12 31 Bromölla Klippan Olofström Sjöbo Sölvesborg Trelleborg Invånarantal * 12 285 16 382 13 102 18 153 16 813 41 891 Andel invånare i tätort Andel invånare i glesbygd Andel invånare per km2 Andel invånare >65* Andel invånare 20-65 år* Andel invånare < 20* Areal km2* Redovisad totalkostnad för gata och park per invånare Kostnad enligt ovan av kommunens totala nettokostnad per invånare * Källa: SCB 82 % 75 % 80 % 63 % 76 % 79 % 18 % 25 % 20 % 37 % 24 % 21% 74 44 34 37 90 122 20 % 19 % 22 % 18 % 21 % 18 % 57 % 58 % 56 % 59 % 57 % 58 % 24 % 23 % 22 % 23 % 22 % 24 % 165 346 390 496 187 342 933 kr 1235 kr 1434 kr 824 kr 871 kr 1103 kr 2,2 % 3, 1 % 3,2 % 2,2 % 2,1 % 2, 7 % 9

Kommunens vision och strategi Bromölla kommun Ansvaret för gata och parkverksamhet har kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Den dagliga verksamheten sköts på entreprenad av Svevia. Något övergripande mål för verksamheten finns inte. Däremot finns två mål som berör gata/park. Trygghet i samhället Utveckla forum för ökad dialog mellan medborgare och beslutsfattare. Under 2009 genomfördes medborgarmöten på sex platser i kommunen. Kommunen deltog i SCB:s medborgarundersökning. Vidare har kommunen system för synpunktshantering där invånarna på ett enkelt sätt kan framföra synpunkter på kommunen. Under 2009 kom det in 132 st synpunkter, av dessa rörde 41 st gata/park. Klippans kommun: Kommunen arbetar med balanserad styrning. Det innebär att Kommunfullmäktige fastställer inriktningsmål för fem olika styrperspektiv. Nämnderna beslutar sedan om resultatmål för de olika verksamheterna. Analys av målen sker i dialog med uppdragsgivaren. Kommunens övergripande vision är Ett snäpp bättre och Kommunstyrelsens vision, som omfattar Gata och Park lyder En kommun att växa i. Klippans kommun har sedan 2009 servicegarantier inom alla verksamheter. Olofströms kommun Ur Strategiskt utvecklingsprogram för Olofströms Kommun 2009-2011: Invånare och näringsidkare ska uppfatta Olofström som en välkomnande och framåtsträvande kommun där möjligheterna till utveckling och inflytande är goda. Olofström ska vara en plats som våra besökare gärna återvänder till. Det finns inga konkreta mål för verksamheterna gata och park i det strategiska utvecklingsprogrammet, men verksamheterna har satt egna mål som strävar mot ovanstående bild. 10

Målet för gator och vägar är att upprätthålla en så god standard som möjligt för vägnätet i kommunen, med en omläggningstakt på ca 5 % per år vilket motsvarar ca 30 000m2. När det gäller mål för snöröjningen och halkbekämpningen på GC-vägar de ska vara halkfria. Målsättningen för park och det offentliga rummet invånarna och besökare ska känna sig välkomna och ge möjlighet till rekreation och avkoppling. Sjöbo kommun I de av kommunfullmäktige tagna Övergripande mål för Sjöbo kommun 2001-2010 anges generella mål som befolkningsökning, ökad inflyttning, attraktivt boende, levande landsbygd, förbättrad infrastruktur, aktiv fritid och positivt näringslivsklimat. Dessa mål är nedbrutna till respektive verksamhet och dess inriktning. Detta jämförelseområdes verksamhetsbeskrivning lyder: Skötsel av vägar och grönområden som kommunen är ansvarig för. I första hand ingår byggande, underhåll och drift av vägar, gator, GC-vägar (gångoch cykelvägar), grönområden inkl naturmark, motionsslingor, rekreationsområden, torg och allmänna parkeringsplatser. Motsvarande resultatmål sett ur god ekonomisk hushållning för samma inriktning och år löd: Kommunens gator och vägar ska underhållas så att god standard bibehålls och kapitalförstörning undviks. Ett varierat utbud av parker, grönområde och lekplatser ska erbjudas samtidigt som kostnaden per kommuninvånare inte får vara högre än i jämförbara kommuner. Teknik och fastighetsnämnden anger i sitt resultatmål att: Kundtillfredsställelsen ska vara oförändrad eller högre. Kommunen deltar i Sveriges kommuner och landstings kvalitetsenkät som utförs vart tredje år. Enkäten genomförs på nytt under år 2010. Sölvesborgs kommun Kommunens övergripande vision är: Sölvesborg av naturliga skäl Sölvesborg är en av regionens mest attraktiva kommuner att bo och leva i. Genom engagemang, värme och närhet ges de bästa förutsättningar för god livskvalitet. Vi välkomnar alla besökare och nya medborgare. År 2020 är vi minst 20 000 invånare! Visionen är sedan nedbruten i fyra strategiska områden; Livsmiljö, Arbete och näringsliv, Infrastruktur och kommunikationer samt Service och värdskap. För de olika områdena håller handlingsplaner på att tas fram. 11

Trelleborgs kommun: Trelleborgs kommun är sedan mitten av 80-talet inne i en expansiv tillväxtperiod med en befolkningsutveckling som idag närmar sig 42 000 boende i kommunen. Under de senaste åren har kommunen därför präglats av en kraftig nyanläggning. Trelleborgs kommuns verksamhetside är: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeden i ett hållbart samhälle. För att förtydliga detta har Trelleborgs kommun idag tagit fram en vision som lyder: Trelleborgs ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktig hållbar utveckling. Till detta har ett antal strategiska inriktningar tagits fram som varje nämnd ska ta hänsyn till och konkretisera i egna effektmål som avser att uppnå kommunens vision och verksamhetside. Strategiska inriktningar: Livskvalitet, Arbete, Långsiktigt hållbar tillväxt och Upplevelser 12

GATA- GÅNG- OCH CYKELVÄG Utgångspunkt och beskrivning Av de sex deltagande kommunerna har fyra daglig drift och underhåll i egen regi. Olofström låter i första hand ett kommunalt bolag ta hand om driften, medan Bromölla har lämnat ut driften på entreprenad till Svevia AB. De tre områden som vi bestämt att mäta och ställa frågor om är: Renhållning Gatubeläggningens kvalitet Vinterväghållningen Tidpunkten för enkäten till allmänheten kan ha haft stor betydelse för svaren. Frågorna låg ute på nätet under andra halvan av februari 2010. Under denna period upplevde vi en av de snörikaste vintrarna på många år. Förhållandet mellan NMI och kostnaderna för snöröjningen är inte helt jämförbara. Kostnaderna avser 2009 som var ett normalår för snöröjningen och NMI hur förhållandena var det snörika februari 2010. Bromölla kommun I Bromölla kommun sköts verksamheten på entreprenad av Svevia. Avtalet sträcker sig över sju år, från den 1 september 2005 till 1 september 2012. Klippans kommun Gatuförvaltningen omfattar tillsyn, skötsel och andra åtgärder för att vidmakthålla gatuanläggningar. Dessa omfattar i sin tur gator, gångbanor, gång- och cykelvägar, refuger, trafikmärken, trafiksignaler, broar, räcken, diken, trummor, dagvattenbrunnar och gatubelysning. 13

Resultatmål för verksamheten 2010 Enligt servicegaranti utförs snöröjning när snödjupet uppgår till 3-5 cm respektive 6-8 cm och den ska vara avklarad inom 4 timmar respektive 12 timmar efter snöfallets slut. Underhållsplanen för beläggningsunderhåll är uppdaterad för åren 2010--2014. Olofströms Kommun Beställarfunktionen finns på kommunen, daglig drift utförs i första hand av ett kommunalt bolag; Olofströms Kraft. Större arbeten utförs av entreprenörer genom upphandling eller ramavtal. Målet för gator och vägar är att upprätthålla en så god standard som möjligt för vägnätet i kommunen, med en omläggningstakt på ca 5 % per år vilket motsvarar ca 30 000m2. När det gäller mål för snöröjningen och halkbekämpningen på GC-vägar de ska vara halkfria. Sjöbo kommun Sjöbo kommuns väghållningsansvar gäller för tätorterna med undantag av allmänna vägar -genomfarter som då istället ingår i Vägverkets väghållningsansvar. Ett inriktningsmål för verksamhetens är att: Den genomsnittliga förnyelsetakten på asfaltbeläggningar inte bör överstiga 25år. Verksamhetens resultatmål är: Kommunens gator och vägar ska underhållas så att god standard bibehålls och kapitalförstöring undviks. Sedan 2006 finns det i kommunen en gällande Policy för vinterväghållning. I denna som bl. a finns tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida, visas överskådligt de prioriteringar, åtgärder och tillvägagångssätt som gatukontoret planerar och strävar efter att följa samt verkställer enligt. Sölvesborgs kommun Tekniska avdelningen handlägger frågor inom det kommunaltekniska området som ligger under kommunstyrelsen. Arbetet när det gäller gator och vägar, gång- och cykelvägar bedrivs i egen regi. Större arbeten utförs av entreprenörer genom upphandling eller ramavtal. Målsättningen är att på ett optimalt sätt, inom ramen för tilldelade resurser i form av ekonomiska medel och personal, handlägga och genomföra de uppgifter och mål som ställts genom politiska beslut eller lagstiftning. Utifrån ett brukarperspektiv vill man erbjuda en hög servicegrad. 14

När det gäller vinterväghållningen redovisas på kommunens hemsida under vinterhalvåret vilka regler som gäller för snöröjning och halkbekämpning och var ansvaret ligger. Där redovisas också vilka delar som är prioriterade och vid vilket snödjup snöröjningen påbörjas. Trelleborgs kommun Gatuavdelningen i Trelleborgs kommun är en del av den Tekniska förvaltningen och ansvarar bland annat för drift och underhåll av gator, torg och nyttjande av allmän plats och gatubelysning. Den strategiska inriktningen för att nå kommunens verksamhetside och vision för gatuavdelningen är Livskvalitet - trygghet och boende, med effektmålet tillfredsställande trafiksäkerhet Resultat och kommentar Kostnad per invånare i relation till NMI NMI för gator och GC-vägar följer i stort varandra. Mellan NMI och kostnader råder ett litet samband. De största skillnaderna råder mellan Olofström och Sjöbo. Sjöbo lägger knappt hälften så mycket pengar per invånare som Olofström, men trots detta har de lika höga NMI. 15

Omläggningstakten i förhållande till NMI Samband råder mellan NMI och omläggningstakt. Kopplingar mellan omläggningstakt och kostnader finns och speglar även förhållandet till NMI. Gatunätets kvalitet beror på en mängd yttre faktorer som klimat, geologi, trafikströmmar och trafikbelastning. Undantaget finns i Klippan och delvis i Bromölla där omläggningstakten är under 1 procent medan NMI är på samma nivå som Sölvesbrog och Trelleborg där omläggningstakten är ca 3 gånger högre. För att få en helhetsbild måste omläggningstakten ses över en längre period. Kostnad renhållning per invånare i förhållande till NMI Svaga samband finns mellan NMI och kostnader. Här behövs göras ytterligare fördjupningar i redovisningen. Likaså skulle det behöva ställas några fler frågor om renhållningen för att få en mer nyanserad bild av kommuninvånarnas åsikter. 16

Kostnad vinterväghållning per invånare i förhållande till NMI På denna fråga i enkäten fick kommunerna de lägsta NMI:erna inom hela avsnittet. Endast Olofström ligger på en godtagbar nivå, över 60. Som tidigare sagts så kan det bero på den mycket snörika vinter som rådde då frågorna ställdes. Här tycks det dock råda ett samband mellan NMI och kostnaderna. Trelleborg som har lägst kostnad har även lågt NMI och omvända förhållandet gäller för Olofström. Kippan avviker genom att ha den lägst NMI bland kommunerna trots att kostnderna ligger på en genomsnittlig nivå. Kostnaderna för vinterväghållningen påverkas även av en mängd faktorer såsom klimat, geologi och ambitionsnivå. Detta ger olika antal snöröjnings och halkbekämpningstillfällen per år. Alla kommuner ligger i klimatzon 1 förutom Olofströms som ligger i zon 2 och 3. Kvalitetsmått snöröjning/halkbekämpning (cm snödjup) Lägger man samman resultatet för de fem NMI för varje kommun inom detta område och delar det med fem, så blir medeltalet för kommunerna följande: Olofström 74, Sjöbo 68, Sölvesborg 60, Bromölla 60, Trelleborg 56 och Klippan 54. 17

BELYSNING Utgångspunkt och beskrivning Vi beskriver i detta avsnitt belysningen av gator, gång- och cykelvägar samt parker. I fyra av de sex deltagande kommunerna sköts daglig drift och underhåll på entreprenad av helägda kommunala bolag. I Bromölla har driften lämnats ut på entreprenad till Infratek AB (ägare Fortum). I Trelleborg sköts verksamheten i egen regi. Våra jämförelser kan delas in i två delar Kostnader fördelade på invånare och antal belysningspunkter samt vad kommunmedborgarna tycker om belysningen och hur de upplever den. Miljöaspekter, både vilken typ av belysning som används och hur energieffektiv belysningen är Den totala kostnaden och energikostnaden för belysningen jämförs mellan kommunerna. NMI redovisar vad kommuninvånarna tycker om kvalitén /servicen. Som en kvalitetsaspekt jämför vi om belysningen är miljövänlig. Ena delen av detta är om den är fri från användning av kvicksilverlampor. Den andra aspekten är om den består av energisnåla ljuspunkter. Det hade också varit intressant att jämföra antalet förbrukade kilowattimmar, men ingen av kommunerna kunde ta fram denna uppgift. Jämförelser har därför istället gjorts på redovisad kostnad för energin. 18

Resultat och kommentar Totalkostnaden för gatubelysning per invånare och belysningspunkt Kostnaden för gatubelysningen utslaget per invånare ger en skillnad på drygt 100 kr mellan kommunerna. Lägst kostnad per invånare redovisar Sjöbo, Klippan har högst kostnad. Slår vi ut totalkostnaden per belysningspunkt blir det större skillnader mellan kommunerna. Fem av kommunerna ligger i ett intervall på 600-780 kr medan Trelleborg redovisar ett värde på drygt 1000 kr. Inga samband tycks råda mellan NMI och kostnader. Andelen ljuspunkter per invånare Inget samband tycks heller råda mellan antalet ljuspunkter och NMI. 19

Total kostnaden per invånare i förhållande till andelen ljuspunkter per invånare Jämför man kostnaden per invånare med antalet ljuspunkter per invånare ser vi ett samband. Klippan, Sölvesborg och Bromölla har högre kostnader och större andel ljuspunkter, medan Sjöbo som redovisar låga kostnader också har färre ljuspunkter per invånare. För Trelleborg blir det inte samma överensstämmelse, de har ett lågt antal ljuspunkter per invånare men de redovisar samtidigt högst kostnad per ljuspunkt. Olofström redovisar de bästa värdena, relativt låga kostnader, relativt hög andel ljuspunkter och i särklass de nöjdaste medborgarna. NMI:n för samtliga kommuner är över 60 vilket brukar ses som godtagbart värde. En del av skillnaden i totalkostnaden per belysningspunkt hänger samman med frekvensen för kontroll och hur och när byten av det som är felanmält sker. Bromölla Klippan Olofström Sjöbo Sölvesborg Trelleborg frekvens kontroll ggr/år 3 0 1 9 2 3 I Sjöbo, som har flest kontroller sker dessa under perioden oktober till mars en gång i månaden och i april till september varannan månad. I Bromölla och Trelleborg görs kontrollen 3 gånger om året medan det i Sölvesborg har skett 2 gånger och sedan har man vid två andra tillfällen gjort byten av felanmält. I Trelleborg sker byten efter felanmälan varannan fredag. I Olofström byter man inom en månad. I Klippan sker inga kontroller utan byten sker efter felanmälan. 20

Energikostnaden per ljuspunkt I diagrammet ovan redovisar vi som miljövänliga ljuspunkter de som inte är kvicksilverlampor. Olofström, Sölvesborg, Trelleborg och Sjöbo har en lägre andel kvicksilverbelysning, de har alltså en högre andel miljövänlig belysning och redovisar lägre kostnader. Klippan som har lägst andel miljövänliga ljuspunkter och redovisar även den i särklass högsta energikostnaden. Bromölla har inte kunnat ange vilken typ av lampor som används men inventering pågår. Mera rätt hade varit att även redovisa uppgifter om i vilken utsträckning energisnål belysning använts. Med energisnål belysning menas ljuspunkter som använder 70 Watt eller mindre. Fyra av kommunerna har inte tillgängliga uppgifter om effekttal per ljuspunkt. Energisnål belysning används i Olofström med 68 %, Trelleborg 50 %, tätt följd av Sölvesborg med 48 % och Sjöbo som har 40 %. Oftast går man ned i wattstyrka när bytet från kvicksilverlampor sker. Sambandet blir tydligt mellan användning av energisnål/miljövänlig belysning och kostnaden för energin. Det finns även annat som påverkar redovisad kostnad för energi, som typ av energiavtal, till vilket pris energin inköps och brinntid för belysningen, när den tänds och släcks. I flertalet av kommunerna sker detta med skymningsreläer eller s.k. atomur som styr tändning respektive släckning och därmed borde det i vår jämförelse inte bli någon större skillnad på denna punkt. Kommentar Plan för byte av kvarvarande kvicksilverlampor har samtliga kommuner antingen redan tagit fram eller så pågår arbetet, Enligt EU-direktiv är det efter år 2015 inte tillåtet att använda kvicksilverlampor. 21

PARKER Utgångspunkt och beskrivning Våra kommuner har i detta jämförelseområde kanske några av de mest skilda utgångslägena. Kommunernas olika naturmiljöer påverkar grundförutsättningarna för uppbyggnad, skötsel och målsättning inom park. Naturmiljöerna i kommunerna skiljer både vad gäller karaktär och art, därmed är även förutsättningarna för växtligheten olika i våra kommuner. Flera medborgare i kommunerna som ingår i denna jämförelse har inte bara nära till naturen, utan naturen finns bokstavligen runt husknuten. I dessa kommuner finns av naturliga skäl mindre behov och troligen även mindre efterfrågan på parker och grönområden. Precis som i övriga områden kan vi inom området park se olika modeller för våra verksamheter. Dock sköts i majoritet parkområdet i egen regi, en kommun har området på entreprenad och ytterligare en kommun bedriver verksamheten enligt beställareutförare. Flera kommuner har på olika sätt i sin vision, övergripande strategi eller i sin målsättning tagit med uttryck som upplevelser, miljöer och intryck. Vi kan i våra kommuner se olika grader av fokusering och prioritering på områden som benämns utsmyckning, säsongsblomster och olika parkrum. Efter flera givande diskussioner inser vi att kommunernas system för redovisning skiljer sig markant åt och inser att vårt underlag därmed ger oss mindre rättvisa jämförelser. Detta är en av anledningarna till att vi väljer att redovisa hur stor kostnad per invånare området park haft år 2009, den genomförda enkätens NMI svar gällande skötsel och trygghet samt effektivitetsmått för parkverksamheten. 22

Bromölla kommun Precis som för gatuverksamheten så sköts parker och grönytor av Svevia. Klippans kommun Parkförvaltningen omfattar skötsel av detaljplanelagda områden med beteckningen park, natur och liknande. Skötseln består i beskärning av träd och buskar, plantering i urnor och rabatter av blomsterlök och sommarblommor, hantering av perenner, gräsklippning, slaghack, röjning, vattning, ogräsrensning, samt tillsyn, skötsel och underhåll av lekplatser. Fokuserade utvecklingsområden är: Förenkling genom ombyggnad av en del grönområden för att sänka skötselkostnaden. Utökning av arrangemang med sommarblommor. Resultatmål för verksamheten 2010 Skötselplanen för parkanläggningar är klar. Olofströms Kommun Beställarfunktionen finns på kommunen, men utförs i första hand av ett kommunalt bolag; Olofströms Kraft. Även andra externa aktörer finns som utförare inom verksamheten. Stor fokus har lagts på blommor och utsmyckning vid högtider. I kommunen finns många grönområden och naturliga rekreationsområden. Det finns fem anlagda parker och flera samlingsytor runtom i kommunen. Sjöbo kommun Gatukontoret skall enligt verksamhetsbeskrivningen erbjuda ett varierat utbud av parker, grönområden och lekplatser, samtidigt som kostnaderna per kommuninvånare inte får vara högre än i jämförbara kommuner. Sölvesborgs kommun Parkavdelningens huvuduppgift är att sköta och underhålla kommunens grönytor, parker och lekplatser. Verksamheten bedrivs i egen regi. Målsättningen för parkverksamheten är att tillgodose kommuninvånarnas behov av sinnlig yttre närmiljö, innehållande alltifrån naturmark till välskött parkyta. Trelleborgs kommun Parkavdelningen i Trelleborgs kommun ansvarar för utvecklingen av kommunens gröna miljöer. I detta uppdrag ingår plantering och produktion av säsongsblommor vars syfte är att förstärka årstidernas stämningar, skötsel av grönytor, lekplatser, parker och rekreationsområden, projektering och anläggning av grön miljö, återplantering av träd, återvinning av grönt material till kompostjord och bränsle samt försköning och trivsel i stadens offentliga rum och gröna miljöer. Den strategiska inriktningen för att nå kommunens verksamhetside och vision för parkavdelningen är: Upplevelser besöksmål, med effektmålet: En levande och trevlig utemiljö. 23

Resultat och kommentar Parkunderhåll per invånare i relation till NMI Fördelningen av den totalt använda summan per kommuninvånare skiljer sig markant åt mellan kommunerna. Trelleborg använder i särklass mest med 428 kr/invånare medan Bromölla använder minst med 127 kr/invånare. Ställer vi enkätens fråga Hur tycker du att parkerna och grönområdena sköts i kommunen mot den totalt använda summan, ser vi inget samband mellan hög nöjdhet och flest använda kronor. Olofström är den kommun som uppnår högst nöjdhet med ett resultat på NMI på 85. Granskar vi då hur Olofström redovisat fördelningen av kostnaden ser vi att de redovisat mest använda medel för blommor och gräsklippning. Lägst nöjdhet redovisar Bromölla. Mest intressant vore kanske att titta lite närmre på Sjöbo och Sölvesborg. Båda dessa kommuner har en relativt hög nöjdhet och redovisar bland de lägsta kostnaderna. Vi trodde när vi började detta projekt att vi i rapporten skulle kunna jämför gräsklippning med flera olika faktorer och därmed få fram intressanta värden. Men eftersom flera faktorer som vi inte styr över eller kan räkna bort ex. nederbörd, värme, gräsart och i vilken jordmån som gräsytan växer enades vi om att enbart nämna att verksamheten finns och att flertalet av kommunerna lägger ungefär lika många kronor per invånare i gräsklippning. Vi vill dock nämna att samtliga kommuner har mått för insatsen klippning av gräsytor. Kommunerna redovisar dessa mått på två olika sätt, antingen gräsståets längd eller gräsytans antal klippningar. Någon kommun kan även redovisa säsongens antal genomförda klippningar per gräsyta. 24

Upplevd trygghet i förhållande till upplevd belysning i parker och grönområden De kommuninvånare som besvarat vår enkät upplever i stort sig trygga i kommunernas parker och grönområden. Utifrån resonemanget att sträva mot nöjd medborgarindex över 60 är det enbart respondenterna från Trelleborg som inte redovisar denna nöjdhet i trygghetsupplevelsen. Högst NMI på frågan Hur tycker du att belysningen är i kommunens parker och grönområden? fick Olofström. Samtidigt kan vi se att respondenterna där även angett en hög trygghets NMI i parkerna och grönområden. Jämför vi dessa NMI för upplevelsen av trygghet med NMI för frågan Hur tycker du belysningen är i kommunens parker och grönområden? ser vi att de följs åt i flertalet av kommunerna. Intressant är att Olofström uppnår högst nöjd medborgarindex i samtliga frågor utom i frågeområdet upplevelsen av parken, där Sölvesborg når något högre. 25

LEKPLATSER Utgångspunkt och beskrivning I Bromölla kommun sköts lekplatserna av extern entreprenör, Svevia. Under 2009 togs en lekplatsstrategi fram som syftar till att kommunala lekplatser i anslutning till skolor eller förskolor prioriteras. Alla lekplatser kommer att vara öppna för allmänheten. Antalet lekplatser kommer att reduceras under de närmsta åren. Klippan har följande resultatmål för verksamheten 2010: Lekplatserna sköts och är utrustade så att kraven i svensk standard uppfylls. Vart 3-4 år är respektive lekplats förnyad genom utbyte eller uppgradering av lekredskap. I Olofström gjordes under 2004 en översyn av alla lekplatser i kommunen och då framkom att i kommunen fanns många små lekplatser i dåligt skick. Då satsades på färre lekplatser med högre standard. För att tillfredställa behovet av mer avancerad lekutrustning gjordes en Storlekplats i centrum. Efterhand strävar man efter att tillgänglighetsanpassa lekplatserna. I Sölvesborg ansvarar parkavdelningen för 41 lekplatser runt om i hela kommunen. De flesta är små med ganska enkel utrustning. Under 2009 påbörjades anläggning av en familjepark i centrala Sölvesborg. Denna kommer att bli helt tillgänglighetsanpassad. I Sjöbo finns en policy för lekplatser framtagen med bl. a riktlinjer, mål och utveckling. Man arbetar kontinuerligt med att tillgänglighetsanpassa lekplatser. Trelleborgs kommun har en handlingsplan att renovera eller bygga om tre lekplatser per år samt lägga ned en varje år. Målsättningen är att de lekplatser som renoveras skall tillgänglighetsanpassas helt eller delvis. Vi har valt att jämföra kostnader för lekplatser med NMI, Nöjd medborgarindex. 26

Resultat och kommentar Kostnad per invånare i relation till NMI Diagrammet visar driftskostnaden per invånare varierar mycket kraftigt, och att det finns ett samband mellan kostnad och upplevd nöjdhet. Sjöbo och Trelleborg avviker genom att ha hög grad av nöjdhet trots en låg kostnad. Bromölla Klippan Olofström Sjöbo Sölvesborg Trelleborg Antal tillsyn/år 12 48 39 39 39 26 Tillgänglighetslekplatser 1 0 6 7 2 4 Antal invånare 0-14år/allmänna lekplatser 79 166 110 63 75 Kvalitetsmåtten ovan förklarar i viss mån kostnadsskillnaderna, kommuner med fler lekplatser och högre tillsynsfrekvens har högre kostnader per invånare. Sambandet är inte tydligt för i första hand Olofström och i viss mån även Trelleborg. 27

Mått att utveckla De resursmått vi har tagit fram för Gata och Park har i tidigare avsnitt ställts i relation till resultatmått i form av NMI (Nöjd medborgarindex). Det innebär att vi t ex ställer kostnader i relation till upplevd nöjdhet. Vi noterar att det finns samband och tror att detta är ett intressant utvecklingsområde. Som en idé för vidareutveckling har vi räknat fram en faktor mellan kostnad och nöjdhet. Denna faktor visar vad varje poäng på NMI-skalan 1-100 kostar. Den kostnad som avses är den under 2009 nedlagda. Faktorn visar på skillnader mellan kommunerna som kan analyseras. Inga slutsatser kan per automatik dras av detta. En viss kostnadsökning eller kostnadsminskning leder inte till en motsvarande förändring av NMI. Graden av nöjdhet hos invånarna påverkas även av andra faktorer så som olika förväntningar, tröskeleffekter, miljö, samhällsstruktur mm. Det kan vara intressant att sätta upp mål för NMI och genom kontinuerliga mätningar utläsa effekterna av genomförda förändringar avseende verksamhetens omfattning och kvalitet. Vi har tagit fram två exempel på så kallade effektivitetsfaktorer, för parkunderhåll och lekplatser. Dessa redovisas nedan och kan vara underlag för fortsatt arbete. Effektivitetsfaktor parkunderhåll kronor/nmi-enhet I detta diagram har vi ställt kostnaden för parkverksamheten i relation till våra respondenters angivna NMI. Med en total skillnad om 400 konstaterar vi att Bromölla och Trelleborg sticker ut åt vartdera hållet. Utifrån våra enkätsvar har Bromölla uppnått mest nöjdhet per redovisad krona, medan Trelleborg har redovisat högre verksamhetskostnad för att uppnå sin nöjdhet. Övriga kommuner hamnar mellan dessa båda. 28

Effektivitetsfaktor lekplatser kronor/nmi-enhet Diagrammet visar att Trelleborg får mest nöjdhet för pengarna medan satsningarna i Olofström och Sölvesborg ger mindre nöjdhet per satsad krona. 29

INFORMATIONSGIVNING Utgångspunkt och beskrivning Kommunernas webbsidor har fått och kommer även i framtiden få en allt större betydelse som informationsgivare till medborgarna. Genom webben kan information snabbt förmedlas och uppdateras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. I takt med denna utveckling ökar ständigt kraven och förväntningarna på webbsidorna från medborgare, press, organisationer etc. Medborgarnas krav/önskemål om snabb, tydlig information medför att sidorna ständigt måste utvecklas och uppdateras med innehåll efter samhällets förväntningar. För att få en bild av kommunernas webbsidors styrkor och förbättringsområden har nätverket valt att visa resultatet från den nationella granskning Sveriges Kommuner och Landsting lät genomföra av alla kommunala webbsidor våren 2009. Fördelen är att Luppens resultat då kan jämföras med landets övriga kommuner. Undersökningen var en totalundersökning av den kommunala verksamheten. I denna rapport redovisas dock endast delområdet gator, vägar och miljö. Området omfattade några fler frågeområden än de Luppen undersökt i denna rapport. Undersökningen har utförts av extern granskare. Varje fråga har getts två minuter för att finna ett svar. Om svar inte hittats inom den angivna tiden har det noterats som om svar inte finns. Varje svar presenteras här med hjälp av färger, där grönt betyder att svar på frågan funnits. Gult betyder att svar funnits delvis och rött betyder att inget svar funnits inom den angivna tvåminuterstiden. Varje kommuns svar summeras utifrån att grönt ger tre poäng, gult ger ett poäng och rött ger inget poäng. Resultatet överförs slutligen till procentandelar. Valet av frågor blir styrande för resultaten. En helt annan uppsättning av frågor skulle möjligtvis ge ett annat resultat. Valet av dessa frågor har utgått från att de ska vara vanliga medborgarfrågor som exempelvis ställs till kommunen via telefonsamtal. Kommentar till resultat Som tabellen på nästa sida visar finns ett stort spann mellan kommunernas resultat. På Trelleborgs webb har granskaren funnit svar upp till 74 procent på frågorna. Det ger kommunen en delad sjundeplats (delas med fem övriga kommuner) i landet när det gäller informationsgivning för verksamhetsområdena gator, vägar och miljö. Kungsbacka kommun hade i samma mätning 100 procents träffbild. 30

Informationsgivning för gator, vägar och miljö våren 2009 Svar funnet 3 p Svar delvis funnet 1 p Svar inte funnet 0 p Finns det information om vem som ansvarar för olika vägar och gator? Finns det information om hur man felanmäler? Finns det information om snöröjning och vägunderhåll? Finns det information om hur ofta gator och vägar städas? Finns det information om aktuella trafikstörningar? Finns det information om parkeringsfrågor, var man kan parkera, vad det kostar etc? Finns det kartor över gång- och cykelvägar? Finns det information om servicedeklaration/motsvarande för gatu- och vägverksamheten? Finns det information om och hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål avseende gator och vägar? Finns det information om hur sopsortering och hur det ska/kan göras i kommunen? Finns det information om taxor och avgifter för renhållning? Finns det en hänvisning till geografisk placering av återvinningsstationer/miljöstationer? Finns det uppgifter kring var det går att tanka alternativa drivmedel till fordon? Finns det information om avgifter och taxor kring tillstånd och tillsyn inom miljöområdet? Finns det information om sotningsverksamheten? Finns det information om servicedeklaration/motsvarande för miljöverksamheten Finns det information och luft och vattenkvalitet i kommunen? Finns det information om hur och till vem man kan lämna synpunkter och klagomål? Bromölla Klippan Olofström Sjöbo Sölvesborg Trelleborg 1 1 0 1 0 0 0 3 0 3 0 3 3 3 0 3 0 3 0 0 0 0 0 3 0 1 0 0 0 0 1 1 1 1 1 3 0 0 0 0 0 3 0 3 0 0 0 0 3 3 0 3 3 3 3 3 0 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 0 3 3 0 0 0 0 0 3 3 3 0 0 0 1 3 3 3 1 3 3 0 3 0 0 0 0 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Summa 29 37 16 24 22 40 Procent 54 % 69 % 30 % 44 % 41 % 74 % 31

32