Kävlinge kommun Delårsrapport 2011
Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: Joanna Bladh Tryck: Bildcenter
Innehållsförteckning Organisation 4 Viktiga händelser 5 Kommunövergripande mål 6 Omvärldsanalys 9 Finansiell analys 13 Personalredovisning 17 Nämnder och bolag helårsprognos 19 Nämndernas åtgärder 22 Fördjupade uppföljningsområden 22 Resultaträkning och utveckling i korthet 24 Driftbudgetavräkning 25 Balansräkning 26 Kassaflödesanalys 27 Redovisningsprinciper 28 Noter 29 Investeringsredovisning 32 Exploateringsredovisning 34 Enhetschefer 35 Direktiv och uppdrag 37
inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunala bolag KKB Fastigheter AB Samverkan Finsam Gemensam nämnd GIS Kommunassurans Syd Försäkrings AB Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV kommunstyrelsen styrelseordförande Pia Almström kommundirektör Mikael Persson Verksamhetsområden Ekonomi/IT Exploatering Kansli Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Säkerhet valberedningsnämnd Revisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd samarbetsnämnd Teknisk nämnd Nämndsordförande Johan Ericsson Nämndsansvarig chef Göran Sandberg Verksamhetsområden Avfall Drift och underhåll Exploatering Fastighet Kollektivtrafik Miljö- och byggnadsnämnd Nämndsordförande Lars Lundström Nämndsansvarig chef Göran Sandberg Verksamhetsområden Bygglov Miljö- och hälsoskydd Mätverksamhet Planfunktion bildningsnämnd Nämndsordförande Charlotte Lindblad Nämndsansvarig chef Carina Serbinsson (Tf) Verksamhetsområden Arbetsmarknadsprogram Fritid Förskola Gymnasieskola Kultur socialnämnd Nämndsordförande Leif Skytte Nämndsansvarig chef Anette Fäldt Verksamhetsområden Handikappomsorg Hemvård Individ- och familjeomsorg Kostenhet Markförvaltning Skola Räddningstjänst Vuxenutbildning Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden 4
Viktiga händelser framtidens skola Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket har genomfört tillsyn vid Tolvåkerskolan. Detta har föranlett riktade uppföljningar och olika typer av åtgärdsprogram. Kommunstyrelsen har beslutat om vidare skolutveckling via projektet Framtidens skola samt att höja elevbidragen för samtliga grundskoleverksamheter. Lång och kall vinter frans möllergymnasiet I samband med att gymnasieförbundet upplöses den 1 juli kommer Kävlinge kommun ta över Frans Möllergymnasiet och organisatoriskt placeras det under Kävlinge Lärcentrum. Beslutad reform med omfattande förändringar beträffande gymnasieskolan, träder i kraft höstterminen 2011, bland annat ersätts det individuella programmet med fem nya introduktionsprogram. Kontakt Kävlinge Under våren startade Kontakt Kävlinge upp. Inom Kontakt Kävlinge kommer förutom de traditionella växelfunktionerna också mycket information och snabbare handläggning av ärenden från de olika verksamhetsområdena att utföras. Inledningsvis är det frågor från Kommunkansliet och miljö och bygg som hanteras. Bildning och Socialtjänsten kommer att komplettera med fler uppgifter under hösten. Lödde kors Lödde kors har byggts om från en ljusreglerad korsning till en cirkulationsplats. Såväl trafiksituationen som platsens estetiska värden har förbättrats påtagligt. I anslutning till ombyggnaden har arbeten med vatten- och avloppsledningar genomförts. Årets vinter blev mycket långvarig; den har medfört höga kostnader och stora skador på vägnätet, extrakostnader som normalt får täckas från asfaltkontot. Tack vare extraanslag kan ändå en hel del beläggningsarbeten utföras under året. kävlinge östra centrum Den pågående omdaningen av industriområdet mellan stationsområdet och Västra Långgatan till en ny stadsdel, Kävlinge Östra Centrum, fortskrider. gis Från och med årsskiftet samverkar Kävlinge och Staffanstorp i en gemensam organisation och under en gemensam nämnd vad gäller GIS-verksamheten (Geoinfo Staffanstorp-Kävlinge). stora investeringar Året har präglats av stora investeringar. För närvarande pågår byggnation av sporthall i Kävlinge och av ny förskola, Kompassen, i Löddeköpinge. Den nya förskolan i Löddeköpinge, med en teknik och naturvetenskaplig profil beräknas vara inflyttningsklar vid årsskiftet. Två moduler vid Tolvåkers förskola kan därmed avvecklas redan nu i höst. Konvertering av Bogesholms förskola till lägenheter har slutförts. kvalitetssystem inom socialtjänsten Socialtjänsten har fortsatt utvecklingen av det interna kvalitetssystemet och byggt upp ett nytt intranät inom Inka, för verksamheterna inom Socialtjänsten. Här är alla rutiner kvalitetssäkrade enligt ett nytt system med tydligare tillgänglighet för personalen. Nyckelfria lås Nyckelfria lås har mycket framgångsrikt införts inom hemvården. Över 600 lås har monterats, integration har gjorts med verksamhetssystemet och personalen är utbildad. Både vårdtagare och personal ser mycket positivt på det nya systemet. inledning 5
Kommunövergripande mål En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Med visionen som utgångspunkt har fem kommunövergripande mål, som kommunfullmäktige fastställer, arbetats fram utifrån perspektiven Kävlingebon, utveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. De olika perspektiven är viktiga för processen, resultatet och uppföljningen. För att konkretisera de fem kommunövergripande målen har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Graden av måluppfyllelse för de olika framgångsfaktorerna stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer som ska vara: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Indikatorerna är i många fall av strävans karaktär och uttrycker förväntat resultat under tidsperioden 2010 2014. Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas. Dessa två nivåer anger vad som ska utföras och när i tiden. I respektive förvaltningsdels verksamhetsplaner framgår hur måluppfyllelse ska uppnås och respektive nämndsansvarig chef skriver kontrakt med enhetscheferna kring deras uppdrag och måluppfyllelse. AVSTÄMNING DELÅR 2011 Under löpande kalenderår görs inte avstämning kring måluppfyllelsen på indikatornivå då flera av resultaten mäts på helårsbasis. Samtliga nämnder har arbetat igenom sina respektive verksamhetsmål kopplade till de kommunövergripande målen och gjort en uppföljning kring nuläge och framtidstro. Ett sammandrag av deras rapporter samt en samlad bedömning för respektive perspektiv presenteras på sidorna 7 8. I måluppföljningen som presenterades i årsredovisningen för 2010 var slutsatsen följande: Årets samlade bedömning är att kommunen kommer nå uppsatta mål 2014. Med några undantag visar samtliga indikatorer förbättrade eller oförändrade resultat jämfört med föregående mätning. De indikatorer som visar starkast förbättring ligger inom perspektiven Kävlingebon, utveckling och ekonomi. Sammantaget, efter genomgången per halvårsskiftet 2011, är bedömningen densamma, Kävlinge kommun uppvisar god ekonomisk hushållning för rapportperioden. mål och planeringsförutsättningar Målkedjan Övergripande mål Kävlingebon Visionen Kävlinge med segel mot framtiden Övergripande mål Övergripande mål Övergripande mål Utveckling Medarbetare Ekonomi Nämndsmål Nämndsplan Förvaltningsdelen Verksamhetsplan chefer chefsuppdrag Övergripande mål Miljö 6
Kävlingebon Målet med perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Framgångsfaktorerna är identifierade inom följande områden; engagerade Kävlingebor (påverkan och inflytande), god kvalitet (medborgarindex, bemötande/tillgänglighet), attraktiv boendeoch livsmiljö (betyg för bostäder och fritid) och lättillgängliga kommunikationer. Statistiska centralbyrån (SCB) erbjuder varje år alla Sveriges kommuner att delta i en medborgarundersökning. Kävlinge kommun har deltagit tre gånger; våren 2006, våren 2008 och våren 2010. Vid mätningen 2010 visade samtliga indikatorer förbättrade alternativt oförändrade resultat. Frågorna berör tre huvudområden: Nöjd-Region-Index, Nöjd-Medborgar- Index och Nöjd-Inflytande-Index. Resultaten för dessa tre huvudområden och delområden har skickats ut till respektive berörd förvaltningsdel. Där har de analyserats för att ligga till grund för förbättringar i våra respektive verksamheter. Under 2011 är följande områden prioriterade: Uppföljning av inkomna synpunkter via Åsikt Kävlinge. Här kan alla kommuninvånare via hemsidan lämna synpunkter på alla kommunens verksamheter. Qualisenkäter inom förskola- och skola samt föräldramöten och centrala skolråd med målet att öka kommunikationen med kommuninvånarna. Genomförd LUPP-undersökning för att ta reda på ungdomars syn på sin tillvaron. Kommunen har under första halvåret deltagit i SKLs nätverk om medborgardialog. Kommunen har gått med i projektet KKIK, kommuners kvalitet i korthet. Arbetet skall utgöra ett stöd för de förtroendevalda att utveckla dialogen med kommuninvånarna om kommunens verksamhet. För att utveckla styrningen mot större resultatfokus används ett verktyg för mätningar och uppföljning av en rad olika nyckeltal (38 stycken) inom områdena: 1. Kommunens tillgänglighet 2. Trygghetsaspekten 3. Delaktighet och information 4. Kommunens effektivitet 5. Kommunen som samhällsutvecklare Representanter för politik och förvaltning deltog på Kävlinges vårmarknad för att informera om och diskutera kommunala frågor. Man kommer på liknade sätt deltaga vid andra tillfällen, bland annat årets höstmarknad. Kontakt Kävlinge, kommunens medborgarkontor, har startat och hjälper inledningsvis till med frågor inom Miljö & Teknik-området samt för Kommunkansliets funktioner. Under hösten kommer uppgifter från Bildning och Socialtjänsten att läggas till. Rådet för LSS-samverkan, handikapprådet och kommunala pensionärsrådet jobbar aktivt inom sina respektive område. Kostenheten deltar på föräldramöten och skolråd samt erbjuder prova på maten vid öppet-hus dagar. Fokus på uppföljning av individuella ärenden inom socialtjänstens verksamheter. Anhörigstöd utvecklas inom handikappomsorgen och hemvården. Hemsidan utvecklas och förbättras kontinuerligt, under våren har Socialtjänsten uppdaterat alla sina verksamhetsområden. Nytt äldreboende byggs i Löddeköpinge. Satsningar inom fritidsområdet, en ny sporthall uppförs i Kävlinge och konstgräsplan anläggs i Dösjebro. På Högalids idrottsplats byggs nya omklädningsrum. Kontinuerlig utveckling av nya bostadsområden. Mest aktuellt är planeringen kring Kävlinge Östra Centrum. Våren 2012 kommer kommunen att vara med i nästa medborgarundersökning och i nuläget är bedömning att kommunen kommer uppnå högre resultat. UTVECKLING Målet med perspektivet Utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. Perspektivet spänner över flera områden: 1. Nytänkande och framåtanda 2. God samverkan 3. Livslångt lärande 4. Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat 5. Produktivitet och effektivitet 6. Social trygghet Inom ovanstående områden har kommunen visat goda resultat, bland annat har vi lyckats bibehålla gymnasial utbildning i kommunen, förbättrat rankingen för grundskolan enligt SKL:s öppna jämförelser till plats 62 av landets kommuner. Arbete med värdegrund och systematiskt kvalitetsarbete fortsätter för att kontinuerligt styra verksamheterna i rätt riktning. Mätningar av antalet institutionsplaceringar första halvåret ligger över målet för 2012. Betyget i äldreguidens kommunenkät är förbättrat till en delad andra plats. Under första halvåret finns inga beslut inom handikappomsorgen som ej verkställts. Under våren har kommunen tappat i Svenskt näringslivs ranking från plats 47 till plats 67. Framtagandet av ny näringslivsstrategi pågår och fokusområden identifieras. Kommunen är samarbetspartner i föreningen Handelsplats Center Syd med syfte att stärka handelsplatsens attraktivitet. Mätningar inom projektet Kommuners kvalitet i korthet (KKIK) indikerar, på flera områden, att det finns förbättringspotential vad gäller bemötande- och service frågor. Framgent sätts dessa frågor i fokus i en rad av sammanhang. Senaste mätningen av alla indikatorer, dec 2010, visar bra resultat och bedömningen är att målet uppnås. mål och planeringsförutsättningar 7
mål och planeringsförutsättningar MEDARBETAREN Målet med perspektivet Medarbetare är: Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. Framgångsfaktorerna är indelade i fem grupper; förståelse för uppdraget, öppet förhållningssätt, aktivt ledarskap, tillvarata och utveckla kompetens samt tydlig lönepolitik. Under våren 2010 genomfördes en medarbetarenkät som låg till grund för de målvärden som togs fram i samband med budget 2011. Handlingsplaner har tagits fram i alla verksamheter och arbetet pågår. Samverkansavtal är på väg att antas och utbildning kommer genomföras under oktober månad. Under hösten 2011 kommer nästa enkät att göras och efter det kommer resultat och handlingsplaner presenteras. Utifrån 2010 års undersökning har följande områden varit prioriterade: Tillvarata och utveckla kompetens: Utbildning pågår inom nya plan- och bygglagen. Införandet av lärarlegitimationer för förskollärare och lärare har påbörjats. Kompetensutveckling sker kring ny skollag och nya läroplaner. Tydlig lönepolitik: Internutbildning har genomförts kring löneprocessen och lönesamtal för samtliga chefer. Värdegrundsarbetet, som påbörjat under 2011, ska i förlängningen leda till framtagandet av nya lönekriterier som är direkt kopplade till verksamheterna respektive uppdrag. Framtagna nyckeltal för första halvåret 2011 avseende sjukfrånvaro och frisknärvaro visar på fortsatt förbättrade resultat. Den totala sjukfrånvaron uppgår till 4,5 procent jämfört med 5,4 procent för hela 2010. Frisknärvaron under perioden uppgår till 49 procent jämfört med 33 procent för hela 2010. Här mäts antalet månadsanställda som inte haft en enda sjukdag under den aktuella perioden. Sammantagen har medarbetarfrågor legat högt på agendan under året och området kommer att fortsätta vara prioriterat framöver. Resultaten från nästa medarbetarenkät kommer presenteras i årsredovisning för 2011. EKONOMI Målet med perspektivet Ekonomi är: Kävlinge kommun ska, med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. Framgångsfaktorerna är indelade i tre områden; helhetssyn och långsiktighet, styrning och kontroll samt att vårda våra tillgångar. Resultaten inom alla områden har tidigare år visat mycket goda resultat i förhållande till uppsatt mål och den finansiella analysen visar att de ekonomiska resultaten som prognostiseras för 2011 ser väldigt stabila ut. Alla nämnder visar positiva budgetavvikelser och finansnettot inklusive skatteintäktsprognosen beräknas ge ytterligare resultatförbättring för 2011. Målen avseende självfinansieringsgrad för investeringar kan bli svåra att nå de enskilda åren framöver då investeringstakten ökar. Befolkningsökningen/ sammansättningen medför behov av utbyggnader inom skola och förskola. Nettokostnadsandelen (mål 98 procent) är helt beroende av hur skatteunderlagstillväxten blir kommande år. I nuläget finns inga besparingar budgeterade för perioden 2012 2014 utan bedömningen är att nämnder kan kompenseras fullt ut för kostnadsökningar. Målen för fastighetsunderhåll och beläggningsunderhåll av gator beräknas uppnås 2011. Under hösten kommer ett nytt verktyg för budget- och prognos att implementeras. Sammantaget ser kommunens finansiella ställning god ut och handlingsberedskap finns för att nå uppsatta mål. MILJÖ Målet med perspektivet Miljö är: Kommunens verksamhet ska präglas av långsiktigt hållbar utveckling. Framgångsfaktorerna är indelade i fyra delar; ansvarsfullt resursanvändande, beredskap att möta klimatförändringar, att värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön samt verka för god boende- och livsmiljö. Miljömålet antogs för första gången i budget 2011 och har därför inte avrapporterats. Första resultatmätningen kommer göras i årsredovisningen för 2011. Flera aktiviteter har genomförts under första halvåret 2011: Skogspolicy är antagen. Arbete för miljöcertifiering enligt Grön Flagg pågår. Miljöombud och miljögrupper arbetar för att delge kollegor ökad medvetenhet om miljöpåverkan och hållbar utveckling i olika verksamheter. Kostenheten kommer göra stora insatser beträffande ekologisk kost under hösten 2011 och jobbar aktivt med att minska svinnet i produktionen och serveringen. Vid nyproduktion av en förskola i Löddeköpinge och en idrottshall i Kävlinge kommer geotermisk uppvärmning att användas. Samtliga nyleasade bilar under 2011 är miljöbilar. Miljöfrågorna har satts på agendan och ställs mer i fokus än tidigare, dock har ingen kvantitativ uppföljning av indikatorerna gjorts ännu. Förväntningarna är stora på goda resultat. 8
omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. utmaningar för den globala återhämtningen Antalet utmaningar för den globala återhämtningen har varit många det senaste året. Det har varit politiska oroligheter i Mellanöstern och i Nordafrika som bland annat har drivit upp oljepriset. Det har varit en tsunamikatastrof i Japan med en kärnkraftskatastrof som följd, vilket dessutom har gett produktionsstörningar i andra länder då det saknats japanska insatsvaror i tillverkningsindustrin. Det pågår en omfattande skuldkris i Europa vilket har lett till en ökad oro för framtidsutvecklingen. Det är bara ett urval av de utmaningar som drabbat världens ekonomier. Det går inte att avgöra hur omfattande de negativa effekterna kommer att bli för världsekonomin än, eftersom inget av problemen kan anses lösta. Trots det senaste räddningspaketet i EMU och trots den amerikanska uppgörelsen om deras omtvistade budget fortsätter aktiemarknaderna runtom i världen att falla. Den bakomliggande orsaken är till stor del marknadens oro över konjunkturens framtida utveckling. USA har redovisat flera svaga makroindikatorer och fått kreditbetyget sänkt av det amerikanska kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s (S&P) från AAA till AA+. Det har gett världens börser en ytterligare skjuts nedåt. Dessutom har (S&P) flaggat för att kreditbetyget kan komma att sänkas ytterligare inom de två närmsta åren. Det var positivt att Greklands parlament lyckades rösta igenom ett nytt sparpaket, men det har mötts med viss skepsis då tvivel finns om regeringen kommer att lyckas genomföra alla utlovande åtgärder med det svaga stöd de har. Statistiken från övriga Europa har varit svagare än prognostiserat, trots det har den europeiska centralbanken fortsatt att signalera räntehöjningar på grund av inflationshotet. Svensk tillväxt avtar Sverige har fortfarande en stark tillväxt även om den nu har börjat avta under 2011. De svenska huspriserna har dämpats något, från rekordnivåer, och konsumenterna har börjat ta intryck av stigande bolåneräntor. Sverige har dock fortsatt starka statsfinanser till skillnad från många andra länder i västvärlden. Riksbankens ränteprognos är att styrräntan kan komma att höjas ytterligare under hösten medan marknadens förväntningar snarare ger indikationer om en oförändrad styrränta under hösten med en eventuell höjning under slutet av 2011. Regeringen har beslutat att inte infria sitt vallöfte om ett femte jobbskatteavdrag. Statsminister Fredrik Reinfeldt hänvisar till det oroliga ekonomiska läget i världen, jobbskatteavdraget skulle uppskattningsvis ha kostat 12 miljarder kronor. Den starka ökningen av sysselsättningen under slutet av 2010 och i början av 2011 innebär att sysselsättningen ökar med 2,4 procent under 2011. Bedömningen från SKL är dock att sysselsättningen minskar under 2012 i takt med att tillväxten avtar. återhämtning i Japan Japan har börjat återhämtning efter den stora katastrofen som drabbade landet. Orderingången ökar, optimismen inför framtiden ökar enligt enkäter och detaljhandeln har överraskat positivt. Den japanska yenen är dock fortsatt stark och Bank of Japan har satt in åtgärder för att försvaga den. Anledningen är att den starka yenen är ett hot mot exporten och konjunkturen. Förvaltningsberättelse 9
Åtstramningar i Kina Kina hade under senvåren en inflationstakt på 5,5 procent, inflationsmålet ligger på 4 procent. Prisökningarna har fortsatt efter årsskiftet och kan delvis förklaras av priset på livsmedel och bränslen. Kinas centralbank fortsätter därför att strama åt penningpolitiken ytterligare framöver. Kinas BNP förväntas dämpas något under 2011, dels på grund av åtstramningar och dels på grund av en svagare exportutveckling. råvarupriserna drivs upp av efterfrågetillväxten Sedan 2009 har råvarupriserna drivits starkt av en efterfrågetillväxt som till stor del kommer från tillväxtekonomierna. Uppgången i oljepriset som inledde starkt under början av 2011 förstärktes ytterligare av den politiska krisen i Mellanöstern och Nordafrika. När oroligheterna utbröt i Libyen, som själv står för cirka 2 procent av världsproduktionen av olja, tilltog ökningen. I slutet av april hade oljepriset stigit med omkring 30 procent från årsskiftet. Eftersom oroligheterna förväntas avta är prognosen att oljepriset kommer att ligga på en lägre nivå i slutet av 2011. stor skillnad på inflationsmåtten i sverige I dagsläget är KPI-inflationen hög på grund av stigande bostadsräntor (3,3 procent). Förväntningarna är att den kommer att stiga de kommande månaderna för att toppa på 3,6 procent för att sedan falla tillbaka mot 2,5 procent i början av 2014. Inflationsmåttet KPIF som inte påverkas direkt av förändringar i hushållens bostadsräntor ligger på 1,6 procent. KPIF-inflationen förväntas stiga successivt mot 2 procent under 2013 i takt med att de lediga resurserna i ekonomin minskar och lönerna stiger. På längre sikt förväntas båda inflationsmåtten sammanfalla på riksbankens inflationsmål på 2 procent. oro även för kommunsektorn SKL gör stora justeringar i sina skatteunderlagsprognoser för de kommande åren på grund av att tillväxten i svensk ekonomi skrivits ner. I vårens rapport från SKL konstaterades att kommunsektorn tack vare stora tillfälliga konjunkturstöd, ett antal andra effekter av tillfällig karaktär, exempelvis återbetalning av AFA-avgifter, återhållsam kostnadsutveckling och starkare arbetsmarknad än befarat visade starka ekonomiska resultat 2009 2010. Bedömning var då att man såg ett par goda år för svensk ekonomi framför sig men begränsade förhållande för kommunerna under 2011 och 2012 eftersom de tillfälliga konjunkturstöden avvecklas. Enligt en alldeles färsk rapport från SKL har dock bedömningarna förändrats i negativ riktning. Oro på världens finansiella marknader, svag statistik från USA gör att tillväxttakten för svensk ekonomi justeras ner till 2,0 procent för 2012 vilket i stort sett är en halvering jämfört med vårens bedömning. Därmed prognostiseras långsammare utveckling i skatteunderlagstillväxten. Underliggande inflation och löneökningstakt beräknas först 2015 nå upp till 2 respektive 4 procent vilket man menar motsvarar jämvikt i ekonomin. SKL påtalar dock att osäkerheten i prognoserna är ovanligt stor. För Kävlinge kommun innebär de nya antaganden att vi justerat ner skatteintäktsprognosen med totalt 25 mkr för åren 2012 2014. BNP-tillväxt i procent 2009 2010 2011 2012 Världen -0,5 5,0 4,3 4,5 USA -2,6 2,9 2,6 3,0 Kina -5,3 5,7 4,4 2,9 Euroområdet -4,1 1,7 2,1 1,7 Sverige -5,3 5,7 4,4 2,9 Källa: Konjunkturinstitutet. Konjunkturläget. Juni 2011. Inflation i procent Förvaltningsberättelse 2009 2010 2011 2012 USA -0,3 1,6 2,9 1,7 Kina -0,7 3,3 4,7 3,8 Euroområdet 0,3 1,6 2,6 1,7 Sverige 1,9 1,9 1,6 1,4 Källa: Konjunkturinstitutet. Konjunkturläget. Juni 2011. 10
Samtidigt finns det andra framtida utmaningar att fundera över. På längre sikt menar SKL att den demografiska utvecklingen innebär att skatteintäkterna inte växer pådrivet av ökad sysselsättning. Istället är kommunerna beroende av en stark produktivitetstillväxt för att kunna fullfölja välfärdsuppdraget på sikt. Källa: Sveriges kommuner och landsting. NÅGOT Svagare befolkningsutveckling Kävlinge kommuns målsättning är att få en jämn befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målet är att ha en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 procent per år och de senaste tio åren har man lyckats vidhålla det. Vid årsskiftet 2010 fanns det 29 013 invånare i kommunen, vilket motsvarade en ökning med 1,3 procent (375 personer). Prognosen som är framtagen i december 2010 visar på en befolkningsökning med 343 personer till 29 356 invånare under 2011, vilket motsvarar 1,2 procent. Under första halvåret 2011 uppgår ökning till 113 personer (0,4 procent) vilket är något svagare ökning än prognostiserat. Antalet invånare per halvårsskiftet uppgår till 29 126 och ökningar har främst skett i åldersgrupperna 7 15 år samt för 65-åringar och äldre vilket ligger i linje med prognosen. Dock har invånarna i åldrarna 19 64 år utvecklats negativt vilket inte förväntats för perioden. Befolkningsprognosen för 2011 2019 visar att för de kommande åren beräknas invånarna öka lite svagare än tidigare för att från och med år 2013 öka igen. eller äldre kommer att öka betydligt under prognosperioden. Det är främst de yngre pensionärerna i åldrarna 65 79 år som förväntas öka kraftigt de kommande åren. UTSIKTER FÖR ARBETSLÖSHETEN 2011 Tillgången på lediga jobb fortsätter att öka under det närmaste året enligt arbetsförmedlingens prognos. Det förklaras av en fortsatt stark konjunktur och ett växande behov av att ersätta stora pensionsavgångar under perioden. Beträffande utvecklingen under 2012 är prognoserna dock dystrare och SKL prognostiserar i sin senaste rapport något ökad arbetslöshet i riket. Den öppna arbetslösheten i Kävlinge ligger på i stort sett samma nivå juni 2011, 2,4 procent, som motsvarande period förra året, 2,3 procent. Däremot har antalet personer i program minskat med 0,5 procent under samma period. Kävlinge ligger fortsatt kvar på en lägre nivå öppet och totalt arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Kävlinge är gynnat av sitt geografiska läge. Ungdomsarbetslösheten, åldern 18 24 år, ligger på fortsatt höga nivåer och vid halvårsskiftet var den 4,5 procent (5,4) i riket och 4,1 procent (4,1) eller 89 personer (94) i Kävlinge. Det är en marginell minskning med 5 ungdomar jämfört med samma period förra året. Siffrorna inom parantes anger nivån halvårsskiftet 2010. En positiv trend är att öppet arbetslösa ungdomar ligger under rikssnittet och snittet för Skåne. Detta är frukten av ett effektivt arbete med ungdomarna där både kommun och näringsliv är involverat genom bland annat mentorskap. Arbetsförmedlingens prognos för Skånes arbetsmarknad, (publicerad i juni 2011) visar att länets företagare ser ljust på utvecklingen det närmaste året. Det är framförallt inom den privata tjänstesektorn som företagen är optimistiska. Fler företag uppger sig ha rekryteringsproblem än tidigare. Inom offentlig sektor bedöms efterfrågan bli i stort sett oförändrad. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen på nästa sida. En ökande befolkning och dess åldersfördelning har betydelse för i vilken verksamhet efterfrågan av den kommunala servicen uppstår. Det är viktigt att flytta resurser från de grupper som minskar till de där ökningen sker. Antalet barn i förskoleåldern beräknas vara relativt oförändrat de närmaste åren. För grundskolans årskurser ökar elevantalet medan antalet ungdomar i gymnasieålder minskar under åren 2011 2013 för att därefter öka. Precis som utvecklingen i övriga landet visar prognosen på att pensionärer 65 år Förvaltningsberättelse 11
Befolkningsutveckling 2000-2010, Prognos 2011-2016 34 000 3,0% 33 000 32 000 2,5% 31 000 2,0% 30 000 29 000 28 000 27 000 1,5% 1,0% Antal invånare (vä axel) Årlig % förändring (hö axel) 26 000 25 000 0,5% 24 000 0,0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SCB och Kävlinge kommuns prognos 2011 2016 Arbetslöshet i procent Kävlinge skåne riket Kävlinge skåne riket JUNI 2010 JUNI 2011 Arbetslösa 2,3 4,2 3,8 2,4 4,0 3,4 I program med aktivitetsstöd 2,1 3,0 2,9 1,6 2,8 2,6 Totalt 4,4 7,2 6,7 4,0 6,8 6,0 Källa: AMV Känslighetsanalys +/- mkr 2011 Förvaltningsberättelse 1 kr förändring i utdebitering 54,0 Löneförändring med 1 procent 6,7 Generell prisförändring med 1 procent 3,8 10 heltidstjänster 3,4 Upplåning 10 mkr 0,2 Nettokostnadsförändring med 1 procent 11,0 12
Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna som benämns, resultat, kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Periodens resultat Kävlinge kommun redovisar för perioden ett positivt resultat med 31,7 mkr. I samband med delårsbokslutet förra året uppgick periodens resultat till 43,4 mkr. Prognosen för årets resultat är 46,8 mkr vilket är 29,8 mkr bättre än det budgeterade resultatet på 17,0 mkr. Resultatet 2010 uppgick till 68,4 mkr. Jämförelsestörande poster Under perioden januari till juni 2011 ingår i resultatet jämförelsestörande poster avseende försäljning av anläggningstillgångar på 5,3 mkr. Försäljningarna avser bostadsrätter på Bogesholm och mark vid Billingshäll. I årets resultat 2010 finns en försäljningen av anläggningstillgång på 0,1 mkr med som jämförelsestörande post. Finansnetto För perioden är finansnettot 7,3 mkr. För helåret prognostiseras finansnettot till 9,2 mkr vilket innebär ett överskott på 1,7 mkr jämfört med budget. Den positiva avvikelsen beror på att avkastning och utdelning i kapitalförvaltningen varit högre än budgeterat. Avvikelsen beror också på den borgensavgift som KKB Fastigheter AB betalar. Kostnads- och skatteintäktsutveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Nettokostnaderna för perioden januari juni uppgår till 550,6 mkr. Ökningen jämfört med samma period föregående år är 29,3 mkr eller 6 procent. För helåret 2011 prog- Periodens resultat, mkr JAN-JUNI 2010 Jan-juni 2011 Bokslut 2010 Prognos 2011 Periodens resultat 43,4 31,7 68,4 46,8 Årlig utveckling, % JAN-JUNI 2010 Jan-juni 2011 Bokslut 2010 Prognos 2011 Skatteintäkter 9 3 7 3 Nettokostnad 2 6 5 6 Förvaltningsberättelse 13
nostiseras nettokostnaderna öka med 6 procent och uppgå till 1 113,0 mkr. Den budgeterade helårsvolymen på nettokostnaderna uppgår till 1 127,8 mkr. Helårsprognosen för skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning innebär att intäkterna 2011 ökar med 3 procent och uppgår till 1 150,6 mkr. Den budgeterade ökningen av skatteintäkterna i budget 2011 uppgår till 2 procent. Enligt skatteintäktsprognosen för Kävlinge kommun ökar skatteintäkterna inklusive utjämning mellan bokslut 2010 och helårsprognos 2011 med 35,8 mkr, vilket kan jämföras med att verksamhetens nettokostnader ökar med 59,3 mkr. För att långsiktigt ha en ekonomi i balans måste skatteintäkternas ökningstakt vara större än nettokostnadernas ökningstakt. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 96 procent för första halvåret. I samband med delårsbokslutet visar helårsprognosen ett relationstal på 97 procent. Det finansiella mål som antagits i budget 2011 innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick i budget 2011 till 99 procent och i bokslut 2010 till 95 procent. uppgår till 129,1 mkr att jämföra med den budgeterade investeringsvolymen på 161,2 mkr. Ursprungligen antogs en investeringsbudget på 119,6 mkr. Under året har investeringar motsvarande 18,4 mkr överförts från 2010 dessutom har budgeten har tilläggsbudgeterats med 23,2 mkr. Självfinansieringsgraden av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i helårsprognosen för 2011 till 64 procent. I samband med bokslutet 2010 uppgick självfinansieringsgraden till 254 procent. Soliditet Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse uppgick vid halvårsskiftet till 38 procent. Vid samma tillfälle förra året uppgick soliditeten till 33 procent. Nyckeltalet har förbättrats till följd av en låg basbeloppsuppräkning på ansvarsförbindelsen. Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen uppgår i samband med delårsbokslutet till 80 procent. Relationstalet för samma period förra året uppgick till 76 procent. Soliditeten har under året budgeterats till 75 procent. Skuldsättningsgrad Av de totala tillgångarna har 20 procent finansierats med främmande kapital. Detta mått är motsatsen till soliditetsmåttet. Sedan 1994 har kommunen inte haft någon långfristig skuld. Risk och kontroll Risk skall spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk - finansnetto Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Likviditet De likvida medlen uppgick vid halvårsskiftet till 160,4 mkr, vid föregående halvårsskifte var samma siffra 219,9 mkr. I delårsbokslutet uppgår kassalikviditeten till 130 procent. Likviditeten har sedan årsskiftet minskat med 63,0 mkr på grund av den negativa slutskatteavräkning avseende 2010 som gjordes under januari 2011. Första halvåret görs också utbetalning av intjänade pensioner till pensionsförvaltare. Pensionsskuld Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensioner. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Förvaltningsberättelse Balanskrav Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet ska minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Bedömning av om balanskravet uppnås görs på helårsresultatet. Halvårsresultatet är en indikation på att balanskravet uppnås. Helårprognosen för 2011 innebär att balanskravet kommer att uppnås. Investeringar Periodens nettoinvesteringar uppgick till 42,1 mkr och för samma period förra året var nettoinvesteringarna 10,1 mkr. Helårsprognosen för investeringarna Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till 575,0 mkr för årets första sex månader och är en ökning med 14,8 mkr jämfört med motsvarande period förra året. I budget 2011 uppgår skatteintäkter och utjämning till 1 137,3 mkr. Den senaste prognosen uppgår till 1 150,6 mkr. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren 2002 2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige. Sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgick till 18,51 kr, vilket är 1,79 kr lägre än genomsnittet i Skåne och 2,22 kr lägre än genomsnittet i riket. Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till delårsbokslutet 2011 har det satts in totalt 167,6 mkr. Det bokförda värdet har under första halvåret ökat från 281,1 mkr till 286,1 mkr. Kapitalförvaltningens täckningsgrad uppgår vid halvårsskiftet till 75 procent. Tillgångsfördelningen var vid halvårsskiftet enligt tabellen på sidan 16. Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. 14
Mål, 98 procent JAN-JUNI 2010 Jan-juni 2011 Bokslut 2010 Prognos 2011 Nettokostnadsandel av skatteintäkter 93 96 95 97 Balanskrav, mkr JAN-JUNI 2010 Jan-juni 2011 Bokslut 2010 Prognos 2011 Årets resultat 43,4 31,7 68,4 46,8 Avgår realisationsvinster -0,1-5,2-0,2-5,2 Avgår extraordinära poster - - - - Justerat årets resultat 43,3 26,5 68,2 41,6 investeringar, mkr JAN-JUNI 2010 Jan-juni 2011 Bokslut 2010 Prognos 2011 Nettoinvestering, mkr 10,1 42,1 39,9 129,1 Investeringsvolym/nettokostnad % 2 8 4 12 Självfinansieringsgrad, Mål 100 procent JAN-JUNI 2010 Jan-juni 2011 Bokslut 2010 Prognos 2011 Självfinansieringsgrad 587 116 254 64 Soliditet, Procent Jan-juni 2010 Jan-juni 2011 Bokslut 2010 Soliditet 33 38 35 - Tillgångsförändring 12 1 4 - Förändring av eget kapital 12 7 9 - exkl ansvarsförbindelse 76 80 77 Skuldsättningsgrad, Procent Jan-juni 2010 Jan-juni 2011 Bokslut 2010 Skuldsättningsgrad 24 20 23 - varav avsättningar 1 2 2 - varav kortfristig skuldsättning 23 18 21 - varav långfristig skuldsättning 0 0 0 Finansnetto, mkr JAN-JUNI 2010 Jan-juni 2011 Bokslut 2010 Prognos 2011 Finansnetto 4,4 7,3 7,3 9,2 Förvaltningsberättelse 15
Avstämning finansiella mål Kävlinge kommun har fyra finansiella mål där de två översta i tabellen mäts under en rullande fyra års period. Under 2011 ser det inte ut som om nyckeltalet Självfinansieringsgrad av investeringar uppnås till följd av den höga investeringsnivån. I ett fyraårsperspektiv uppnås nyckeltalet dock. Samtliga övriga nyckeltal uppnås både det enskilda året 2011 och under en rullande fyraårs period. Framtiden Samtliga nämnder visar positiva prognoser både avseende de ekonomiska och verksamhetsinriktade målen. Befolkningstillväxten första halvåret 2011 ligger något lägre än prognosen framtagen i december 2010. Takten både för 2011 och kommande år beror helt på när den planerade nyproduktionen av bostäder sätter fart. Enskilt störst betydelse har exploateringen av Kävlinge Östra Centrum (gamla Skanek området). Kommunen har fortsatt lägre arbetslöshet än både övriga Skåne och riket samtidigt som näringslivet, främst i tjänstesektorn, ser ljust på framtiden. Kommande treårsperiod, 2012 2014, tyder på lägre ekonomiska resultat för kommunen på grund av stora investeringsbehov. Frågan måste också ställas på vilket sätt som vi kommer att påverkas av den ekonomiska oron i omvärlden. Våra ekonomiska planer för 2012 2014 baseras både på en hög befolkningstillväxt i kommunen och på god tillväxt i skatteunderlaget. Skulle dessa parametrar utvecklas svagare behöver våra planer omarbetas och nya prioriteringar göras. Skatteunderlaget i sig bygger på antaganden om hur konjunkturen i Sverige utvecklas och vi kan konstatera att prognosen för tillväxttakten skrivs ner för 2012. Skatteunderlagsprognosen som kom den 18 augusti 2011 innebar kraftigt minskade skatteintäkter åren 2012 till 2014. Den finansiella oron kan också medföra att kalkylräntan, som används för att diskontera pensionsåtaganden, riskerar att sänkas. Satsningar har gjorts inom driften på utökade anslag för elevbidrag åk 1 9, vägbeläggningsarbeten samt upprustning av skolmiljöer och idrottsanläggningar. Årets prognostiserade helårsresultat på 46,8 mkr avviker i positiv bemärkelse med 29,8 mkr, jämfört med budget på 17,0 mkr. Nämnderna gemensamt visar ett prognostiserat överskott på över 15 mkr för 2011 och skatteintäktsprognosen är drygt 13 mkr högre än budget. Man kan sammantaget konstatera att kommunens strategi att vara återhållsam i goda tider betalar sig. Trots att vi befinner oss i period med ekonomisk oro har kommunen ekonomin i balans. Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Victoria Galbe Ekonomichef Likviditet Jan-juni 2010 Jan-juni 2011 Bokslut 2010 Likviditet mkr 219,9 160,4 223,4 Kassalikviditet % 118 130 125 pensionssammanställning, Mkr Avsättning för pensioner och liknande -11,2 Ansvarsförbindelse -446,3 Periodens ökning av ansvarsförbindelse -3,5 Finansiella placeringar (bokfört värde) 286,1 Totala förpliktelser./. finansiella placeringar (bokfört värde) -171,4 Finansiella placeringar (marknadsvärde) 334,2 Förvaltningsberättelse Tillgångsfördelning, procent Räntepapper 40 Svenska aktier 49 Utländska aktier 11 Finansiella mål Mål Rullande fyra års period Prognos 2011 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 98 procent 96 procent 97 procent Självfinansieringsgrad av investeringar 100 procent 116 procent 64 procent Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 16
Personalredovisning Personalkostnader Utbetald lön och lönebikostnad har ökat med 3,8 procent jämfört med samma period föregående år och uppgår till 347,9 mkr. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Fortsatt minskning sker av sjukfrånvaron. Samtliga åldersgrupper samt kvinnors sjukfrånvaro har minskat ytterligare. Den totala sjukfrånvaron ligger för halvåret på 4,5 procent av genomförda arbetstimmar och av denna är en fjärdedel längre än två månaders sjukfrånvaro. Troligtvis kommer sjukfrånvaron för hela 2011 inte överstiga denna nivå, utan kanske till och med bli lägre. Frisknärvaron följer samma utveckling som föregående år, vilket innebär att 49 procent av samtliga månadsanställda inte har haft en enda sjukdag under första halvåret. Sjuklönekostnader Totalt sett har sjuklönekostnaden ökat med cirka 0,7 mkr första halvåret, trots en minskad sjukfrånvaro. Det är långtidssjukfrånvaron, för vilken vi inte har någon sjuklönekostnad, som har minskat. Under vinterhalvåret har vi haft en sjukfrånvarotopp med korttidsfrånvaro, vilket påverkat sjuklönekostnaden. Personalstruktur Det totala antalet personer är 1 877, vilket är en skillnad med 16 personer från föregående halvår. En omfördelning mellan antal personer per anställningsform har skett, vilket innebär en minskning av tillsvidareanställningar och en ökning av visstidsanställningar. Gör vi en omräkning av det totala antalet sysselsättningsgrader till heltider, finner vi att det trots det minskade antalet personer har skett en ökning med elva heltider. Medelåldern som nu är på 45 år har minskat med två år liksom den genomsnittliga anställningstiden som är på 12 år. Andelen kvinnor i verksamheten är oförändrad och uppgår till 84 procent. Andelen personal som arbetar heltid är 62 procent och en ökning har skett med en procentenhet. Förvaltningsberättelse 17
Utbetald lön och lönebikostnader, tkr jan-juni 2010 jan-juni 2011 2009 2010 Utbetald lön Bruttolönekostnader 234 288 242 806 478 476 478 743 Förmånskostnader 100 82 234 203 Kostnadsersättning 1 951 2 189 3 597 4 136 Summa 236 339 245 078 482 307 483 083 Lönebikostnader Arbetsgivaravgifter 72 373 73 704 151 373 145 336 Pensioner och löneskatt 26 504 29 165 49 313 57 818 Summa 98 877 102 869 200 686 203 153 Summa utbetald lön och lönebikostnader 335 216 347 947 682 994 686 236 Sjuklönekostnad, tkr jan-juni 2010 jan-juni 2011 bokslut 2010 Prognos 2011 Sjuklönekostnad 3 544 4 068 6 742 7 900 Sjuklön inklusive sociala avgifter 4 927 5 655 9 373 11 000 sjukfrånvaro, procent jan-juni 2010 jan-juni 2011 2009 2010 Total sjukfrånvaro 5,0 4,5 5,4 4,3 varav 60 dagar eller fler 40,0 24,5 48,6 29,6 Kvinnor 5,0 4,8 5,7 3,2 Män 3,0 2,9 4,1 4,6 29 år eller yngre 5,4 3,7 4,1 2,3 30-49 år 4,3 4,6 4,9 4,3 50 år eller äldre 6,0 5,0 6,4 5,1 personer per anställningsform juni 2010 juni 2011 Prognos 2011 Tillsvidare 1 657 1 617 1 640 Visstid 236 260 210 Totalt 1 893 1 877 1 850 Förvaltningsberättelse sysselsättningsgrader* totalt omräknat till heltider juni 2010 juni 2011 Prognos 2011 Tillsvidare 1 503 1 469 1 490 Visstid 177 222 200 Totalt 1 680 1 691 1 690 *Nedsättning av tjänst på grund av att tjänstledighet är ej avräknade 18
Nämnder och bolag Helårsprognos Helårsprognos för Kävlinge kommun Kävlinge kommun redovisar för perioden ett positivt resultat med 31,7 mkr. I samband med delårsbokslutet förra året uppgick periodens resultat till 43,4 mkr. Prognosen för årets resultat är 46,8 mkr vilket är 29,8 mkr bättre än det budgeterade resultatet på 17,0 mkr. Resultatet 2010 uppgick till 68,4 mkr. KKB Fastigheter AB KKB Fastigheter AB beräknas vid årets slut lämna ett helårsresultat på 14,7 mkr. Det prognostiserade resultatet ligger i nivå med det budgeterade helårsresultatet för 2011. Reparationer och underhåll beräknas lämna ett överskott på 4,2 mkr. Driftskostnaderna beräknas lämna ett underskott på 3,4 mkr till följd av högre värmekostnader än beräknat under våren. Kapitalkostnaderna, avskrivningar och administrationskostnader visar mindre underskott. Nämndernas helårsprognos Nämnderna har vid halvårsskiftet en samlad positiv budgetavvikelse på 33,4 mkr. Helårsprognosen pekar på ett positivt resultat för nämnderna på 15,6 mkr. Kommunstyrelsen Helårsprognosen för kommunstyrelsen är ett överskott på totalt 3,7 mkr. Kom- munstyrelsens ordinarie verksamheter prognostiserar ett överskott med 2,4 mkr och för övriga poster prognostiseras ett överskott med 1,3 mkr. Prognosen för kommunledning är ett överskott på 1,8 mkr. Framförallt är det projektmedel som inte bedöms utnyttjas i samma omfattning som budgeterat. Det prognostiserade överskottet inom kansliet består av olika delar bland annat lägre personalkostnader än budgeterat. Även personalavdelningen prognostiserar ett överskott på sina personalkostnader. Dels på grund av vakanta tjänster men även för att kostnaden för OSAanställningar inte är så hög som budgeterad. För investeringar har 5,3 mkr av budgeterade 10,9 mkr utnyttjats under det första halvåret. Prognosen för helåret är att budgeten kommer att överskridas med 0,1 mkr. Prognosavvikelsen ligger inom IT-infrastruktur som ska ansluta master för 4G-utbyggnad. Övriga investeringar, framförallt IT-investeringar räknar med en högre investeringstakt under hösten. Övriga centrala anslag kommunstyrelsen Kompensation till nämnderna för löner och prisökning beräknas lämna ett överskott på 0,3 mkr. Nämnderna kompenseras för en lönekostnadsökning på 2,5 procent vilket motsvarar det verkliga utfallet. Anslaget för halvårseffekt befolkning för bildnings- och socialnämnden beräknas efter ombudgeteringen lämna ett nollresultat. Anslaget för att kompensera för hyreshöjning till följd av investeringar på idrottsplatser på 662 tkr beräknas bli förbrukat. Anslaget för hyra av idrottshallen på 300 tkr beräknas bli förbrukat under året. Extra anslag till Tolvåker och Korsbacka samt anslaget för assistenttimmar till barn med behov av särskilt stöd, skola och förskola beräknas förbrukas helt. Kommunstyrelsen till förfogande prognostiserar ett nollresultat. Nämnderna har kompenserats för överförda resultat från 2009 och 2010 och anslaget belastas också med hyreskostnader för uppsagda lokaler. Nytt boende i Löddeköpinge beräknas lämna ett överskott på 1,0 mkr till följd av att boendet först beräknas bli klart i slutet på året. Övriga nämnder Revisionen prognostiserar ett nollresultat. Valnämnden räknar med positivt resultat för helåret på 0,4 mkr. Överförmyndarnämnden prognostiserar ett nollresultat. Tekniska nämnden Tekniska nämnden beräknas lämna ett överskott på 2,8 mkr. verksamhetsberättelser 19
Budgetavvikelse, mkr BOKSLUT 2010 PROGNOS UPPFÖLJNING 110331 PROGNOS 2011 Kommunstyrelsen 5,8 2,4 2,4 Ks övrig verksamhet 3,3-0,5 1,3 Övriga nämnder 0 0,4 0,4 Tekniska nämnden -1,1 2,5 2,8 Miljönämnden 2,4 0,5 0,7 Kulturnämnden 5,6 1,5 2,0 Socialnämnden 8,5 5,0 6,0 Finansförvaltning 42,7 2,3 14,3 Budgetavvikelse 67,2 14,1 29,8 Årets resultat 68,4 33,9 46,8 Budgetföljsamhet, mkr 2007 2008 2009 2010 PROGNOS 2011 Årets resultat 53,4 25,6 65,6 68,4 46,8 Budgetavvikelse 26,3-1,1 35,5 67,2 29,9 verksamhetsberättelser Markförvaltningen har fått ökade kapitalkostnader efter kommunstyrelsens beslut om inköp av fastigheterna Löddeköpinge 29:4 och Hagtornen 1. I helårsprognos beräknas ett underskott på 0,1 mkr. Nämnd/administration, väghållning, park och grönområden, räddningstjänst, kollektivtrafik samt drift- och underhållsavdelningen beräknas följa nettobudget. Fastighetsavdelningen visar i helårsberäkningar på ett underskott på 3,0 mkr vilket innebär att det planerade underhållet under hösten kommer att minskas med motsvarande belopp, från 10,5 mkr till 7,5 mkr. Helårsprognosen beräknas därmed följa nettobudget. Vatten och avlopp beräknas ge ett överskott på 2,3 mkr. Intäkterna förväntas ge ett överskott på 1,5 mkr på grund av ökad anslutningsgrad till vatten- och avloppsnätet samt ersättningar av engångskaraktär från avtalskunder. Kostnaderna förväntas bli 0,8 mkr lägre än budget. Avfall beräknas ge ett överskott på 0,8 mkr till följd av lägre avfallsmängder och lägre kostnader för omhändertagande av avfall. Överskottet beräknas något lägre under andra halvåret till följd av att prognosen innefattar kostnader för test av inhämtning av matavfall. Inga exploateringsområden avslutas under året men verksamheten beräknas ha kostnader för områden som tidigare avslutats samt kostnader för Kävlinge Östra Centrum. Sammantaget beräknas verksamheten redovisa ett underskott på 0,2 mkr. Av årets investeringsanslag på 137,7 mkr beräknas 106,7 mkr att nyttjas. De enskilt största investeringarna är ombyggnad av Lödde kors, upprustning av idrottsplats, nybyggnation av idrottshall, anläggning av vatten- och avloppsledningar, om- och tillbyggnad av Ljungenskolan vilken kommer att pågå i tre år, byggnation av ny förskola i Löddeköpinge samt inköp av fastigheten Löddeköpinge 29:4. Investeringsprojekten brygga Sjöbobadet, GC-väg Löddeköpinge Barsebäck, om- och tillbyggnad av Ljungenskolan, ny förskola i Löddeköpinge, lekplats Barsebäck 42:3 samt Kävlinge Kilen 2 kommer att begäras överförda till nästa budgetår. Det sammanlagda beloppet uppgår till 27,4 mkr. De investeringsanslag som beräknas avslutas under året med ett överskott är handikappanpassning, etablering/ avveckling av moduler, VA-ledningar exploatering, väg Lödde Hög samt ombyggnad av IT-avdelningen. Det sammanlagda överskottet beräknas till 3,8 mkr. Miljö- och byggnadsnämnden I helårsprognos beräknas miljönämnden redovisa ett överskott på 0,7 mkr. Av tidigare års överskott beräknas 0,4 mkr att nyttjas till kostnader i samband med framtagande av Kulturmiljöprogram. Nämnd/administration förväntas ge ett överskott på 0,1 mkr. Vattenvårdsprojektet för Kävlingeån behöver inte några medel under 2011 vilket innebär att anslaget på 0,3 mkr inte kommer att nyttjas. Sammantaget ger det ett överskott på 0,1 mkr. Miljö- och hälsa beräknas ge ett överskott på 0,2 mkr där personalkostnader beräknas bli 0,1 mkr lägre än budgeterat till följd av tjänstledigheter. Avgiftsintäkterna beräknas bli 0,1 mkr högre än budgeterat och lokalkostnaderna beräknas överskridas med 0,1 mkr. Planavdelningen beräknas ge ett överskott på 0,2 mkr till följd av att intäkter avseende utförda planarbeten på bland annat Sandhammaren har faktureras. Till följd av ny lagstiftning kommer bygglovsavdelningen att avvika mot budget på såväl kostnads- som intäktssidan. Personalkostnaderna beräknas överskridas med 1,0 mkr, lokalkostnaderna med 0,1 mkr och övriga kostnader, som till exempel kostnader för konsulter beräknas bli 0,5 mkr högre än budget. 20