Egenskattning av hälsan



Relevanta dokument
Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Beslut för gymnasieskola

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Lev utan Stress & Oro

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

5 vanliga misstag som chefer gör

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Jämställdhetsplan för Trosa kommun

Lär dig sökmöjligheterna i Disgen 8

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Rapport skolinspektionen vt-11

Information till patienten och patientens samtycke

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

Intervju med Elisabeth Gisselman

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd.

För att utveckla den goda arbetsplatsen

F E. Likabehandlingsplan för SFI 2014 / 2015

DOM Meddelad i Malmö

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

PRAO åk 8 vecka 13 och Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!

Välkommen Till Trollbackens förskola

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Riktlinjer för likabehandling

Arbetsmiljöbarometern

UR-val svenska som andraspråk

Personlig pensionsrådgivning

CheckUp

Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer

Web Service Index Information & Service.

Handlingsplan för alkohol- och drogrelaterade frågor

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

ETT SAMARBETE MELLAN ABF, LO OCH FACKFÖRBUNDEN I VÄRMLAND

Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier

Samverkansgruppen går igenom protokollet från föregående möte. De ärenden där det finns något ny information är;

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Ansvaret för arbetsmiljön

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Utbildningsdepartementet STOCKHOLM. Dnr U 3011/5355/S

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar...

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Svensk författningssamling

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd

19. Skriva ut statistik

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

DOM Meddelad i Karlstad

Ann-Louice Lindholm, rådgivare

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Regler för lönesättning

JÄMSTÄLLDHETSPLAN GöteborgsOperan

Varannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

Ett personligt stödprogram

Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan.

Struktur Marknad Individuell

Arbetsplatsförlagd utbildning, AFU

Transkript:

Egenskattning av hälsan (Instrument för egenskattning av hälsan) Hur är Din hälsa? Att ge ett enkelt svar på frågan; "Vad är hälsa, och hur mår Du?" är inte lätt. Hur vi känner oss är inte bara en fråga om sjukdom, skada och yttre omständigheter. Det är också frågan om hur vi upplever den press stress vi känner i olika situationer. Vi talar om utbrändhet men har även många andra uttryck för denna process. Utmattningssyndrom är det numera vedertagna uttrycket för detta tillstånd. Orsaken kan likaväl var hemförhållanden som ekonomi eller arbete eller givetvis en kombination. Vad den ene reagerar på kan den andre mycket väl hantera. Vi är olika! Det gör också att några fasta värden vid stress, där vi kan säga att sjukdomstillstånd råder, finns helt enkelt inte som exempelvis vid förhöjt blodtryck, feber vid infektion eller blodbrist. När det gäller att konstatera onyttig stresspåverkan så kan man faktiskt mäta och jämföra mot sig själv med mycket gott resultat och på det sättet ändå få en god uppfattning om hur man klarar stressen. Varför skall man mäta hur vi upplever stress? En orsak är att utmattningen smyger sig på oss. Vi märker det inte därför att förändringarna går långsamt och då kan det vara för sent. Den andra orsaken är att, utifrån hittillsvarande erfarenheter, det i allmänhet har tagit oerhört lång tid att komma tillbaka efter en "utmattning". Troligen är det så att om man kommer in i processen tidigt så blir vägen tillbaka kortare. Visserligen finns det inte några vetenskapliga bevis för detta ännu men det finns i alla fall inte någon anledning att, om det går att motverka, förlänga något som upplevs som ett stort lidande för de drabbade. Är man verksam i en pressande miljö såväl i arbete som på fritid finns all anledning att ta hjälp för att lära känna sig själv utifrån vad som tycks ha blivit en ny "folksjukdom" effekten av ohälsosam stress. Ett enkelt sätt och en fördel vore om arbetsgivaren kunde medverka till att återkommande mätningar kunde ske. Det är en sådan möjlighet vi nu vill medverka till att genomföra. Nedan beskrivs dels de olika mätinstrumenten och dels något om hur dessa kan samverka för att komma tillrätta med olika problem såväl för enskild som för företag/organisation.

Innehållsförteckning: 1. Beskrivning av systemet 2. Förutsättningar inom mottagande organisation 3. Initial information till företagets/organisationens ledning 4. Information till företagets/organisationens personal 5. Samarbete med företagshälsovård eller motsv. 6. Företagets organisation/struktur överförs till CEOS databas 7. Information till fackliga organisationer/ ev. förhandling 8. Anslutning av de anställda till systemet 9. Att använda systemet 10. Möjliga uttag ur systemet 1. Beskrivning av systemet SOFMED, Socialförsäkringsmedicinsk Centrum vid Uppsala Universitet, samt CEOS, Centrum för Miljörelaterad Ohälsa och Stress arbetar och forskar kring den nya tidens sjukdomar. Organisationerna har utvecklat olika system för att kunna mäta enskilda individers stress men framför allt att också förebygga effekten av ohälsosam stress. Systemen omfattar också instrument för att mäta hälsotillståndet i hela organisationer. Till en början har dessa instrument varit manuella men utvecklats och datoriserats samt kopplats samman med omfattande databaser, som SOFMED/CEOS förfogar över. Sammantaget finns det nu tre olika datorbaserade instrument. Vart och ett för sitt speciella ändamål. Vi väljer att kalla dem instrument även om användaren uppfattar dem kanske mer som webbaserade frågepaket. Anledningen är att det inte enbart är ett antal mer eller mindre välformulerade frågor utan frågor med ett inbördes förhållande utvecklade till ett system att täcka frågeställningen och detta på vetenskaplig grund. Dessutom är de validerade (resultaten jämförda) mot biologiska data (blodprover). Därmed har i normalfallet blodprover kunnat uteslutas. Något som gör användningen av dem mycket enklare.

De tre instrumenten: PQL SRT: Ett enkelt instrument med vars hjälp den enskilde återkommande kan mäta sin stress och hälsa genom att besvara ett antal frågor. Åtkomst sker via en webbaserad funktion och den är skyddad med lösenord som är individuellt för varje användare. Användaren får återkoppling från systemet i form av statistik och kan följa sin stressutveckling även bakåt under en längre period. En av de viktiga delarna i PQL är den rådgivning i stress och levnadsfrågor som ges i samband med varje mätning. Studier har visat att dessa råd och övningar har en direkt positiv påverkan på hälsotillståndet. Från PQL kan vidarekoppling ske till ett mer avancerat instrument, (SRT) som aktiveras om PQL-mätningarna visar på försämrat status för den aktuelle individen. Detta i ett mer åtgärds- och behandlingsinriktat skede.(se nedan.) Är uppbyggt på samma sätt som PQL, men är mer avancerat och tar hänsyn till fler individuella faktorer och koncentrerar sig mer på de områden som signalerat problem inom PQL-mätningarna. I det fall även detta instrument signalerar försämrad hälsostatus inom stress- och hälsoområdet informeras individen om detta. Om den enskilde och huvudmannen så önskar och har organisation för detta så ges i den situationen möjligheter att via systemet sända en automatisk remiss till en vårdgivare som man har avtal med. PQL är således avsett att användas för att med jämna mellanrum mäta eget hälsostatus och förebygga ohälsosam stress medan SRT säkrare slår fast negativ stress- och hälsopåverkan. Om man så vill; "Ger diagnosen". Därmed blir det med SRT som grund möjligt att ge en mer riktad hjälp till den som särskilt behöver extra stöd. QWC Är ett fristående instrument, som företaget/organisationen kan använda sig av vid enstaka tillfällen eller med vissa intervaller för att mäta tillståndet i hela organisationen. QWC kan också ge förslag på åtgärder i det fall svaren visar att det finns problem inom organisationen. QWC fungerar som en sorts enkät med avancerade bakomliggande analyser och framtagande av relevanta åtgärdsförslag. Systemet kan med fördel användas för att mäta resultat och mottagande t.ex. av organisationsförändringar och hur konjunkturförändringar, arbetsbelastning upplevs av en organisation. QWC analysen bidrar till att skapa friskare företag/organisationer med hög verkningsgrad SOFMED/CEOS har nu byggt samman de två förstnämnda systemen till ett processverktyg, som med fördel kan användas för att förebygga allvarliga stresskador i alla typer av arbetsorganisationer. Längre fram i texten redovisar vi utförligare vilka uttagsmöjligheter den enskilde och företaget/organisationen har från systemet.

2. Förutsättningar inom mottagande organisation Den organisation som vill använda sig av ovan nämnda instrument måste uppfylla följande villkor: (Den enskilde har dock sådan tillgång till PQL att det kan fyllas i såväl på arbete som på fritid) 1 Det måste finnas 10 anställda eller fler (för att få tillgång till gruppstatistik) 2 Företagets/organisationens ledning måste stå bakom projektet 3 Organisationen måste ha kollektivavtal 4 De anställda måste ha tillgång till dator vid vilken de kan arbeta utan insyn från andra. Det är inget hinder att flera personer delar på en och samma dator 5 I det fall de anställda inte har tillgång till dator på arbetsplatsen går det bra med en hemdator 6. Den dator som de anställda ska använda måste vara Internetansluten via fast förbindelse eller modem 7 Det måste utses två kontaktpersoner bland personalen. I små organisationer en person. Dessa kommer att få kontinuerlig vidareutbildning genom SOFMED/CEOS. Resor och logi samt ev. konferensavgift bekostas av företaget/organisationen 3. Initial information till företagets/organisationens ledning Det är viktigt att det finns en god förståelse inom företagets/organisationens ledning för syftet och användandet av systemet. Av den anledningen är det krav från SOFMED/CEOS att företagsledning, fackliga och eventuellt också styrelserepresentanter tar del av den initiala informationen som vi lämnar innan företaget/organisationen fattar beslut om deltagande. Informationen består i en genomgång av vad stress, utmattningssyndrom och relaterade tillstånd är samt faktorer som stärker hälsa och välbefinnande. Vi gör en s.k. fallbeskrivning där en av våra medarbetare, med stor erfarenhet av utmattningssyndrom, berättar och beskriver hur man upplever såväl sjukdomen, som också bakomliggande faktorer, följdsjukdomar, rehabilitering och våra instrument och verktyg för att förebygga stresskador och framför allt om vad som kan bevara och öka hälsa. Efter det att vi givit informationen fattar respektive företag/organisation beslut om man vill gå vidare och ansluta sig till webbaserade processverktyg. Ett sådant beslut ska vara fackligt förankrat. 4. Information till företagets/organisationens personal När beslutet om anslutning till systemet väl är fattat erbjuder SOFMED/CEOS Er möjligheten att anordna seminarier för all personal. Seminarierna består av i princip samma genomgång som ledningen fått före beslutet om anslutning, men har anpassats för en större åhörargrupp. I den informationen beskrivs också systemet ingående och hur man ansluter sig demonstreras. Åhörargruppen bör inte vara större än 75-100 personer åt gången. Särskilt vikt bör läggas vid att chefer deltar. Om det anses nödvändigt kan anordnas särskilda seminarier för chefer. Omedelbart efter seminarierna är SOFMED/CEOS:s systemen klara för att ansluta Er personal. Vi anser att anslutning skall vara frivillig. Vid seminarierna informerar vi också om på vilket vis den anställdes integritet och krav på sekretess tillgodoses.

5. Samarbete med företagshälsovård eller motsvarande För att användningen av SRT skall ge bästa möjliga utbyte bör ett avtal med en vårdgivare om hur personal, som rekommenderats av systemet att söka vård, tas om hand och inom vilken tid detta ska ske. Huvudsyftet är ändå att genom olika insatser, egna eller genom hälso- sjukvård förebygga utveckling mot utmattningssyndrom. Mätinstrumenten är bara verktyget att nå fram till sådana insatser. SOFMED är självfallet behjälpliga med att föra diskussioner med vårdgivare. Vi har också en del standardavtal som vi kan tillhandahålla som underlag för egna diskussioner med en befintlig eller blivande vårdgivare. 6. Företagets organisation/struktur överförs till CEOS databas Så snart företaget/organisationen fattat beslut om deltagande initieras en diskussion om hur personalen ska grupperas. Finns det befintliga avdelningar, enheter, sektioner eller andra indelningar kan dessa användas. Det är den struktur man bestämmer sig för som sedan styr vilka uttag man kan göra (vilken information man vill ha) från vår databas. Vid mindre företag kan det eventuellt vara bra att lägga alla anställda i samma grupp. Det finns också möjlighet att organisera efter vilka arbetsuppgifter man har, t.ex. arbetare och tjänstemän eller på annat sätt som företaget/organisationen finner lämpligt. Den gruppering som man sedan bestämmer kommer att implementeras i databasen. De anställda registrerar sig var och en vid den gruppering de tillhör när de ansluter sig till systemet. SOFMED/CEOS bygger därefter upp hela databasen med alla förutsättningar och krav som företaget/organisationen ställer. Arbetet att initiera databasen inom CEOS organisation med avstämning och förankring hos det nya företaget/organisationen beräknas ta en kalendermånad i anspråk. Först efter att detta arbetet är avklarat kan verksamheten med egenskattning av hälsotillståndet startas. 7. Information till fackliga organisationer/eventuell förhandling Att ha de fackliga organisationerna med när man inför ett sådant här system är närmast att betrakta som en förutsättning för att nå framgång. En viktig grundpelare är att facket erbjuds en kontinuerlig information om hur arbetet går under själva uppstartsprocessen. Eftersom detta är en kontinuerlig verksamhet bör man också etablera ett kontinuerligt samarbete med facket kring användandet av systemen och de rapporter som kan fås från systemet. Om medverkan önskas från SOFMED vid ev. förhandlingar med facket rörande denna verksamhet kan vi medverka med information. Själva förhandlingarna kan vi dock inte delta i, eftersom det är en sak mellan företaget/organisationen och de fackliga organisationerna. 8. Anslutning av de anställda till systemet Företaget/organisationen bestämmer själv när verksamheten ska påbörjas. En enkel instruktion om hur man ansluter sig kan distribueras till de anställda. SOFMED kan tillhandahålla information hur många som anslutit sig, men inte vilka personer som gjort det. Anslutningsprocessen är enkel. Var och en ansluter till systemets pedagogiska och väl utprovade hemsida och fyller i ett enkelt formulär, som är till för att skapa en profil för användaren. Profilen används för att kunna göra statistiska jämförelser mellan personens hälsodata med personer med samma profil.

9. Att använda systemet Användningen av systemet är en kontinuerlig process. Företaget/organisationen bestämmer själv med vilken periodicitet användarna ska svara på systemets frågor. Vi ger vägledning för val av periodicitet med anpassning till varje företags/organisations behov. För användaren är systemet självinstruerande. Systemet påminner automatiskt deltagarna när det är dags att lägga in nya hälsodata. Påminnelsen sker via e-post. Användarens egna hälsodata och egen statistik är bara tillgänglig för användaren själv. Enbart gruppdata återkopplas till företaget/organisationen 10. Möjliga uttag ur systemet På användarnivå Användaren (den enskilde deltagaren) får statistik per besvarad fråga med kommentarer om detta anses nödvändigt. Hälsodata jämförs för användarens del med andra användares. Dels görs jämförelser med alla användare, dels med användare med samma profil (ålder, kön, yrke osv.). Statistiken talar också om för användaren om det hälsodata han/hon angivit ligger inom s.k. friskzon eller varningszon. Diagrammen är så utformade att man ser statistiken för hela den tid man deltagit. På gruppnivå För grupper om tio personer eller fler kan man erhålla statistik som redovisar i stort sett samma sak som på användarnivån, men personuppgifterna är borttagna. Antalet om tio säkerställer att man inte kan hänföra statistiska förändringar till enskilda personer i gruppen. (Se PQL integritetspolicy, bilaga) På företagsnivå Statistiken ger samma information som på gruppnivå. Företagsanalysen QWC: Statistiken ger en sammanställning av de frågor som ingår i enkäten och ger också förslag till åtgärder inom de sektorer där enkätsvaren signalerar problem. All statistik är avkodad vad gäller personuppgifter. Det krävs särskilt behörighet för att komma åt statistik på grupp, företags/organisations och QWC-nivåerna. Systemet tas i bruk vid vissa länsstyrelser Vid länsstyrelserna i Uppsala, Blekinge, Värmlands och Västerbottens län börjar man använda systemet under augusti/september månad 2003. Kontakt: Kjell Roos, leg.läk. fil.dr.,: 018/19 52 33, 0708/10 75 48 Anders Grundström, informationsansvarig länsstyrelseprojektet: 018/19 52 53, 070/578 24 90 www.sofmed.uu.se