Smittskyddsdag 2014-03-25 Hudiksvall 2014-04-01 Gävle. Smittskydd, Vårdhygien, Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium



Relevanta dokument
Partnerspårning april Smittskydd Gävleborg

Partnerspårning Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Region Gävleborg

Partnerspårning Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Region Gävleborg

Venereologi. könssjukdomar STD STI

STI inom primärvården klinik och diagnostik

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Syfilis (lues) Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Hepatit grundkurs nov 2017

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Smittskyddsdag Hudiksvall Gävle. Smittskydd, Vårdhygien, Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium

Information: hiv och STI

Asyl- och migranthälsa

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Syfilis Klinik och Behandling VENHÄLSAN, SÖDERSJUKHUSET ANDERS BLAXHULT, ÖVERLÄKARE

Hepatit inledning Grundkurs 2018

Blodsmitta stick- och skärskador

STI. SML (smittskyddslagen) Ej SML. Klamydia Gonorré Syfilis HIV. Kondylom Herpes Mycoplasma genitalium Trikomonas

Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP Smittskyddsenheten

Smittskyddsläkaren. lunchföreläsning om hepatit C

Information från venereologen

SYFILIS Fortfarande aktuell! Marie Jonsson Edfast Överläkare Hud och STI mott Sunderbysjukhus

Patientfall, genital klamydiainfektion hos ung man

Virushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Sticktillbud Höstmötet 2016

STI. Praktiskt handläggande

Grundutbildning STI-smittspårning HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Hepatit C Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska

Hepatit C Annie Velander Smittskyddssjuksköterska

Lokala hiv/sti grupper

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Multiresistenta bakterier

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

Hur och när har HBV spridits?

Smittsamma sjukdomar. Smittskyddsläkare Signar Mäkitalo

Att brottas med VRE Riskytor, utrustning och möbler inom räckhåll

Jenny Stenkvist Hepatit A-E. Grundkursen nov Jenny Stenkvist, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)

STI Nuläge. Kärt barn har många namn Venereologi Könssjukdomar STD = Sexually Transmitted Diseases STI = Sexually Transferred Infections

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

Kan man få klamydia av att spela golf?

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Hepatit B nybesök och övervakningsfas

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Blodsmitta. Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

Virala hepatiter. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska

Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Hepatit B. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska

Hiv Mödrahälsovården 2018

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Det bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt ö

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatiter och blodsmitta

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Syfilis - diagnostik och fallbeskrivning Owe Källman, överläkare Specialistläkare i klinisk bakteriologi, klinisk virologi och infektionssjukdomar

Blodsmitta. Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Hiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Hepatit C Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium

Smittskyddsdag :30-12:30 Lunch

HIV. Farshad Azimi Infektionskliniken Gävle

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B

Hepatit och graviditet

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

STD. Smittvägar. Incidensen av STD. Epidemiologi Sexuellt överförbara infektioner (STD eller STI)

Mycoplasma genitalium En viktig STI - nuvarande kunskap. Britta Loré, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Regionala riktlinjer för provtagning och behandling av mykoplasma på barnmorksemottagningen

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Smittspårningskurs. Hepatit A och B Veronica Woxén Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2017

STI i Sverige oktober 2013 Diagnostik, epidemiologi Hans Fredlund, Docent, smittskyddsläkare Anne Lennell, Epidemisjuksköterska

Infektionssjukdomar som ger leverpåverkan. Anders Rubenson

Transkript:

Smittskyddsdag 2014-03-25 Hudiksvall 2014-04-01 Gävle Smittskydd, Vårdhygien, Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium

Agenda Förmiddag STI 09.00-09.30 Fika 09.30-09.35 Inledning 09:35-10:20 Klamydia, GC, syfilis Bakteriologi, diagnostik, ny metod Symtom och behandling Smittspårning och förebyggande arbetet 10.20 11.30 VRE Bakteriolog/Diagnostik Sjukdomsinformation Betydelse Smittspårning Vårdhygieniska aspekter Eftermiddag Blodsmitta 12.30-14.00 HCV, HBV och HIV Virolog/Diagnostik Symtom/ Behandling Smittspårning förebyggande arbete 14.00-14.15 Fika 14.15-15.00 Tillbud AFS2012:7 Förebyggande arbete, Sticksäkra nålar, När ska prov tas efter ev. smittillfälle Hur hanterar vi smittbärare inom vården 15.00-16.00 Diskussion, övriga frågor. Avslutning. 11:30 12.30 LUNCH

Klamydia, Gonorré, Syfilis Allmänfarliga Ska lämna prov Läkare ska ta prov Gratis besök Gratis provtagning Gratis behandling Anmälningspliktiga Ska anmälas Smittskyddsanmälan - Landstinget Gävleborg Smittspårningspliktiga Ska smittspåras Utbildade smittspårare Remittera Certifierade smittspårare av klamydia Könsmottagningen Gc och Syfilis

Kumulativ klamydia i Gävleborg per månad 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 2010 2011 2012 2013 2014 0 jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec 2010 74 201 317 429 527 670 786 914 1064 1202 1318 1389 2011 88 172 276 361 456 542 610 734 874 1009 1123 1232 2012 100 228 332 429 556 655 770 882 981 1136 1251 1341 2013 92 184 257 333 416 493 594 706 829 964 1073 1145 2014 78 143

Klamydia Bakterien Chlamydia trachomatis Chlamydia trachomatis Chlamydia psittaci Chlamydia/Chlamydop hila pneumoni Sexuell kontakt slemhinna - slemhinna eller smittat sekret slemhinna Könsorgan Konjunktiva Ändtarms slemhinna Minst 30% vid ett oskyddat vaginalt/analt samlag Förlossning, från mor till barn

Symtom Ofta tyst infektion Ev. symtom 1-3 veckor efter smitta Uretrit med sveda vid vattenkastning och/eller flytning Cervicit med flytning Konjunktivit Annan orsak; 14; 10% Provtagnin g i grupp med högre förväntad prevalens (STI); 16% Orsak till klamydiaprovtagning 2014 t om februari var det 143 st (tom); 13; Uppgiften 9% saknas; 1% Utredning av sjukdoms symptom; 17% Smittspårni ng/ kontaktspår ning; 47%

Komplikationer Kvinnor Endometrit med smärtor och blödningsrubbningar Salpingit med risk för sterilitet,extrauterin graviditet, långdragna smärttillstånd Perihepatit, perisplenit, periappendicit vid spridning ut i bukhåla Män Epididymit, vanligen ensidig Prostatit Proktit hos MSM

Komplikationer oavsett kön Konjunktivit ofta ensidig. Ensidigt rött öga hos ung patient- tänk på chlamydia Nyfödd som smittas vid förlossning kan få konjunktivit vid 5-15 dagars ålder Reiter syndrom med reaktiv artrit, konjunktivit, uretrit och psoriasisliknande utslag

Behandling och Smittspårning Doxycyklin 10 tabl à 100mg. 2 tabl dag1 och därefter 1x1 Azitromycin 250 mg, 4x1 när risk för bristande compliance Azitromycin 500mg dag 1 och därefter 250mg x1 i 4d vid samtidig Mg Amoxicillin 500 mg 1x3 i 7 dagar (gravida) SMITTSPÅRA! 70 % symtomfria Kontroll och behandling av fast partner och aktuella partners

Uppföljning Vid okomplicerad infektion ingen uppföljning Vid graviditet behandlingskontroll 4-5v efter påbörjad behandling Vid komplicerad infektion undersökning och provtagning ca 5v efter insatt behandling

Gonorré Grekiskan = flöde av säd Bakterien Neisseria gonorrhoeae Smittar via samlag Smittar via orogenital kontakt Mor-barn smitta vid förlossning via genitalt sekret Kort inkubationstid, vanl 2-7 dagar

Gonorré i Gävleborg inhemsk/utländsk smitta 2005-2014 40 35 30 25 20 15 10 Uppgift saknas Inhemsk smitta Utlandssmitta 5 0 2005 2010 2014 Gonorré Gävleborg och Sverige 1200 Gävleborg Sverige 40 Antal i Sverige 900 600 300 0 1990 1995 2000 2005 2010 2014 År 30 20 10 0 Antal i Gävleborg

Symtom Flytning från uretra - ofta varig riklig flytning Flytning från vagina Sveda vid vattenkastning

Komplikationer Salpingit. endometrit Epididymit Proktit hos både kvinnor och män Faryngit Konjunktivit Sepsis Monoartrit

Diagnos Direktmikroskopi på metylenblåfärgat preparat PCR analys Ingen resistensbestämning Odling Måste strykas ut på plattor inom 24 timmar

Behandling och smittspårning SMITTSPÅRNING På könsmottagning Problem med ökad resistens mot antibiotika Icke behandlingsbar i framtiden? Okomplicerad genital Gonorré behandling Inj Rocephalin (ceftriaxon) 0,5 g i.m som engångsdos Tabl. Suprax (cefixime) 0,4g som engångsdos Amoxicillin 2,0g p.o som engångsdos+ Probenecid 1,0g Ciprofloxacin 0,5g p.o som engångsdos

Kontroller av GC behandling 1-2 veckor efter avslutad behandling Ytterligare en odling efter 1 vecka om nedsatt känslighet för antibiotika eller komplicerad infektion Kontroll och behandling av fast partner

Syfilis antal i Sverige och Gävleborg,Sverige ej uppdaterad 300 Sverige Gävleborg 25 250 20 Antal i Sverige 200 150 100 50 15 10 5 Antal i Gävleborg 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 Antal syfilis bakgrund Gävleborg 14 12 10 8 6 8 8 7 10 9 9 12 8 6 Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Uppgift saknas 4 2 3 1 3 1 2 1 1 1 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Syfilis Lues Treponema pallidum (spiroket - bakterie) Smitta Sexuell aktivitet Blodtransfusion Perinatalt Inkubationstid 10-90 dagar ( i medeltal 3v) Indelas i 3 stadier: Primärstadiet Sekundärstadiet Tertiärstadiet

Primärstadiet Välavgränsat, oömt, hårt knapplikt sår Läker inom 6-8v Såret lokaliserat på platsen för bakteriens inträde Ibland multipla sår

Sekundärstadiet 3-6 veckor efter debut av primärsåret Allmänsymtom: som vid viros med trötthet, huvudvärk, halsont, illamående, matleda, subfebrilitet Lymfadenopati: symmetrisk, generell med vanligen fasta oömma körtlar Hud: över 75% har hudförändringar och exantemet kan likna flera hudsjukdoma ofta symmetriskt med rödbrun färgton. Ofta utslag i handflator och fotsulor. Läkning på 2-10v

Komplikationer Slemhinneförändringar: ex liknande afte Håravfall: diffust håravfall, ibl. fläckvis Lever: klinisk eller subklinisk hepatit Njurar: ex glomerulonefrit Ögon: irit CNS: lindrig meningit Ibland symtomrecidiv inom 2 år

Tertiär syfilis 10-15 år efter smittotillfället Benign syfilis: hud och skelettengagemang Kardiovaskulär syfilis: aortaaneurysm, aortainsufficiens, koronarstenos Neurosyfilis: ex kramper, personlighetsförändringar, ataktisk gång

Syfilis Diagnos Serologi: WR, VDRL, TPPA Vanligen positiva titrar 2-6 v efter smittotillfället Falskt positiva reaktioner är vanliga och diagnostiken svår Behandling Specialistfall Benzatine penicillin (Tardocillin),licensprep Procain-penicillin Tetracyklin/doxycyklin

Kontroller Serologisk kontroll: 1, 3, 6 och 12 mån efter behandling Vid sen syfilis även 2 år efter behandling

Smittspårning och anmälningsplikt Primär partners 3 mån bakåt + duration av symtom Sekundär + tidig latent Sen partners senaste 1-2 åren provtagning av aktuell partner hos kvinna överväga provtagning av hennes barn Anmälningspliktig inom 2 år från smittotillfället. Sammanhänger med smittsamheten

Multiresistenta bakterier Sverige, 2014 t om 5 mars 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 ESBL Carba ESBL MRSA PNSP VRE 1000 0 2010 2011 2012 2013 2014 ESBL Carba 23 40 7 ESBL 4924 5667 7225 8131 752 MRSA 1580 1881 2097 2453 241 PNSP 408 313 234 53 8 VRE 214 122 152 227 65

Multiresistenta bakterier Gävleborg, 2014 t om 5 mars 160 140 120 100 80 60 40 ESBL Carba ESBL MRSA PNSP VRE 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 ESBL Carba 0 0 0 0 0 ESBL 96 116 119 151 34 MRSA 26 36 35 50 7 PNSP 8 4 2 1 0 VRE 1 1 0 90 99

Vancomycinresistenta enterokocker Upptäcktes 1988 i Storbritannien Enterokocker tillhör vår normalflora i tarmen. Vanligaste odlingsfynd E. faecalis. E. faecium utgör ca 10-20% av isolaten 8 olika resistens gener Van A och B är vanligast Resistens kan överföras till andra kocker Van A Resistent mot Vancomycin och teicoplanin. Van B Resistent mot Vancomycin men känslig för Teicoplanein De flesta utbrotten i Sverige har orsakats av Van B

VRE Patogenicitet Oftast bärarskap Urinvägsinfektion Gallvägsinfektion Sårinfektion hos immunsupprimerad Kateter sepsis Endocardit Ökad lidande Ökade vårdkostnader Smitta Biofilm Indirekt smitta Vårdpersonal Material Direkt smitta

VRE utbrottet Gävle Sept 2013- Började i slutet av sept. med ett fall v 38. Började att odla alla patienter på den avdelningen senare togs beslut om Veckoodling utskrivningsodling. Odling 7 dagar efter utskrivning Epidemigrupp Styrgrupp Handlingsprogram Få kliniska infektioner Höftprotesinfektion Växt i sår

Fall Epidemikurva över nydiagnosticerade VRE Fall i Landstinget Gävleborg v 38 2013-2014 framåt. 18 Van B Egen stam 199 Liknar vår stam 2 17 st 17 Möjliga egna Van B 205 16 st Van B ej typade 4 16 Van B Uppsala stam 5 15 Van B olika unika 1 11+2+1 14 12+1 Van A stammar 1 12+1 13 13 st 212 12st 12 11 st 11 st 11 st 11 10 st 10 st 10 st 10 9 st 9 8st 8 7 6 st 6 5 st 5 3+1 4 st K 4 st 4st 4 3 2 st 2 1 st 1 st 1 Vecka v 38 v 39 v 40 v 41 v 42 v 43 v 44 v 45 v 46 v 47 v 48 v 49 v 50 v 51 v 52 v 1 v 2 v 3 v 4 v 5 v 6 v 7 v 8 v 9 v 10 v 11 v 12 v 13 Egen Van B stam Liknar Egen Van B stam Uppsala Van B stam Unika Van B stammar Van A stam Van B ej typad Misstänkt ej med i totalantalet

Tidslinje- rumsplacering 13-08-18 13-08-19 13-08-20 13-08-21 13-08-22 13-08-23 13-08-24 13-08-25 13-08-26 13-08-27 13-08-28 13-08-29 IVA IVA IVA IVA IVA IVA IVA IVA IVA IVA/110 NH110 NH 110NH/120 120- R 14 120 120 120 120 120 120 120 120 120 120 120 120 IVA IVA IVA IVA/ UAS CIVA CIVA/IVA 120 120 120 120 120 120 120 120 120 120 120 112K 120 120 120 111A 111A/IVA?/ HIA 111A 111A 111A 111A 111A 111A 111A 111A 111A 111A 111A 111A

Antal VRE-patienter efter vecka och provtagningsorsak tom vecka 10, n=202 patienter Antal VRE-pat efter första pos provet 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kliniskt prov Veckoodl Avd/Utskrivningsodling E 7 dagar E brev Annat

Antal negativa VRE prov före 1:a positiva VRE prov 18 16 14 12 10 8 6 4 6 neg odl 5 neg odl 4 neg odl 3 negativa 2 negativa 1 negativt Ej odlade 2 0 Vecka 38 Vecka 39 Vecka 40 Vecka 41 Vecka 42 Vecka 43 Vecka 44 Vecka 45 Vecka 46 Vecka 47 Vecka 48 Vecka 49 Vecka 50 Vecka 51 Vecka 52 Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 Vecka 6 Vecka 7 Vecka 8 Vecka 9 Vecka 10 Vecka 11

Daglig rapportering Avd VREbärare vå rdas /är vå rdad senaste 7 dygnen 2014 03 10 2014 03 11 Ingen känd VRE men Ingen VRE senaste 7 dygnen och ingen VREbärare vå rda s/ä r vå rda d Ingen känd VRE men odlingssva patient senaste 7 odlingssva r inväntas odlas. dygnen r inväntas Ingen VRE senaste 7 dygnen och ingen patient odlas. Ortopedavdelning Gävle (112 O) x x Kir.avd 12 K x x Kir.avd. 11 A + 11 B x x Njur hematologavdelning (110 N/H) x x Dialysavdelning x x Dagsjukvård 110 x x Lungavdelning (109 L) x x Strokeavdelning (109 S) x x Gynekologisk vårdavd Gävle (108) x x BB Gävle x x BUS Allmän x x BUS Neo x x Dagvård reuma/neuro x x Hjärtavdelning Gävle (105) x x HIA Gävle x x IVA x x Förlossning Gävle x x Onklogavdelning (17) x x Geriatrikavdelning (11) x x Infektionsavdelning (120) x x Akutvå rdsa vdelning x x Psykiatri 25 x x Psyk avd. 26 x x Psyk avd. 27 x x Rehabmedicin (Avd 70) x x

Vårdhygieniska åtgärder Tidslinje Hygienronder samt askulterat på avd där VRE upptäckts- Uppföljning Städrutiner- toaletter, slutstädning och den dagliga städningen Tagit bort samtliga draperier avtorkningsbara skärmar Köksrutiner på avdelningarna bort med bufféer Väntrum Sanerat tidningar, böcker, leksaker Miljöodlat före och efter städ Samarbete med infoenheten Sett över materialförråd samt behandlingsrum och tvättvagnar Säng och bordsrengöring Info transportpersonalen om basala hygien rutiner Arbete gentemot SÄBO och kortidsboende

Agenda Förmiddag STI 09.00-09.30 Fika 09.30-09.35 Inledning 09:35-10:20 Klamydia, GC, syfilis Bakteriologi, diagnostik, ny metod Symtom och behandling Smittspårning och förebyggande arbetet 10.20 11.30 VRE Bakteriolog/Diagnostik Sjukdomsinformation Betydelse Smittspårning Vårdhygieniska aspekter Eftermiddag Blodsmitta 12.30-14.00 HCV, HBV och HIV Virolog/Diagnostik Symtom/ Behandling Smittspårning förebyggande arbete 14.00-14.15 Fika 14.15-15.00 Tillbud AFS2012:7 Förebyggande arbete, Sticksäkra nålar, När ska prov tas efter ev. smittillfälle Hur hanterar vi smittbärare inom vården 15.00-16.00 Diskussion, övriga frågor. Avslutning. 11:30 12.30 LUNCH

Hepatit Klinisk bild Asymtomatisk Smittspridare som mår väsentligen bra ASAT och ALAT är stegrade Diagnostiska lab är positiva Symtomatisk Prodromal fas Trötthet, matleda, myalgi, artralgi, ev feber Ikterisk fas Mörk urin, avfärgad avföring, gula ögon, gul hud Akut De första 3-6 månaderna av sjukdomen Akuta besvär vid symtomatisk sjukdom Kronisk Infektion kvarstår efter 6 månader Kan vara symtomlös

HCV Hepatit C virus infektion Allmänfarlig gratis besök och behandling Smittspridning Blod I.v. missbruk Vid födelsen från mor till barn Anmälan Smittskyddsanmälan på www.lg.se/smittskydd Inkubationstid Varierar 2 v 6 månader (1 år) I medel 6-9 veckor Akut hepatit Cirka 15 %

HCV blodsmitta och provtagning Mellan 1962 och 1991 HCV smitta via blodtransfusion Barn som fått blodtransfusion Kvinnor som fött barn och fått blodtransfusion Erbjudas HCV antikroppstest

Hepatit C Virus 7 olika genotyper Världen Prevalens 2 % 160 miljoner Sverige Prevalens 0,5 % Cirka 40 000 Ofta iv missbruk Prognos 15-40 % spontanläker 60-85 % kroniska 25 % friska 20 % cirrhos inom 20 år

HCV Cirrhos - skrumplever Riskfaktorer för cirrhos Hög ålder vid smitta Alkohol Insulinresistens Co-infektion med HBV eller HIV 3-4 % / år utvecklar HCC 30 % av levertransplantationer i Sverige

Behandlingsindikation och utredning Förhindra cirrhos Förhindra HCC Prognosfaktorer Fibrosstadium Kontraindikationer Akut Hepatit C Fibrosskattning HCV genotypning Vid cirrhos Esofagusvaricer HCC Uteslut kontraindikationer Vitamin D-nivå IL28B bestämning

Mål med behandlingen SVR Sustained Virological Response Inget Hepatit C virus i plasma med PCR metod 24 veckor efter utsatt behandling

Behandlingsalternativ nu Akut HCV Pegylerat interferon 1 ggr/ vecka 24 veckor Kronisk HCV genotyp 2 7 Pegylerat interferon och Ribavirin och Kronisk HCV genotyp 1 Dessutom Proteashämmare telaprevir eller boceprevir

Framtida behandlingsalternativ Interferon och Ribavirin fri terapi 24 veckor? med Polymeras hämmare Kombinerat med NS5A replikations komplex hämmare Eller 24 veckor? med Polymerashämmare och Proteashämmare

Skillnader Administreringssätt Biverkningar Behandlingstid Effekt Kostnader

Förebygga och Smittspåra Hepatit C Narkomaners hälsa Förebygga drogmissbruk Arbeta med drogmissbrukare Vaccin mot Hepatit A och B Erbjuda provtagning Informera om smittvägar Sprutbyte Verktygsbyte Smittspåra Anmäla fynd av HCV Följa upp Behandla HCV bärare

Hepatit B Allmänfarlig gratis besök och behandling Smitta Blod i.v. missbruk Mor barn Barn barn Sexuellt Anmälan Smittskyddsanmälan på www.lg.se/smittskydd Inkubationstid 2-6 månader Symtom och kronicitet Barn Ofta asymtomatiska 90 % kroniska Vuxna 50 % symtom < 5 % kroniska Högre risk för kronisk > 70 år Immunsupprimerad

Hepatit B virus infektion Världen 1/3 varit infekterade 400 miljoner bärare Sverige > 20 000 bärare? <0,5 % bärare bland blodgivare Prognos i Sverige 20 % utvecklar allvarlig leversjukdom under sin livstid

HBV Komplikationer Akut HBV Fulminant sjukdom Levertransplantation akut Kronisk sjukdom Levercirrhos Hepatocellulär cancer

Kronisk HBV Immun- Immun- Immuno- Resolutions- tolerans aktivering/ Reaktivering logisk övervakning fas HBsAg Positiv Positiv Positiv Negativ HBVDNA Hög Sjunkande Låg <10 Lever- Inflammation Minimal Mild - svår Minimal Ingen ALAT Normal Förhöjd Normal Normal HBeAg Positiva Pos/neg Negativ Negativ Prognos Osäker ofta god Långvarigt =Cirrhos eller HCC I regel god God Smittorisk Hög Hög, sjunkande Uppföljning 1-2 ggr/år 2-3 ggr/år Vid cirrhos UL + gastro. Låg 1 gång/år Ingen

HBV Behandling Varför? Att minska risken för fortsatt leverskada. Att minska risken för senkomplikationer som cirrhos och HCC (hepatocellulär cancer). Att minska smittsamheten HBsAg anti-hbs HBeAg anti-hbe Indikation Långdragen Immunaktivering eller reaktiveringsfas Högt HBV DNA Försämring av leverhistologi

HBV behandling Pegylerat interferon HBV genotyp A 6 månader Nukleosidanaloger Till anti HBe positiv Till HBsAg negativ Nukleosidanaloger Lamuvidin Få biverkningar Resistensutveckling Entecavir Tenofovir Något fler biverkningar Föga resistensutveckling Potenta

HBV Smittspårning och Profylax Leta efter sexuell eller blodkontakt (iv) eller om mor var HBsAg bärare vid födelsen 2-6 månader bakåt i tiden vid akut sjukdom Till misstänkt smittillfälle vid kronisk sjukdom Vaccinera Kontakter Nyfödda I arbetslivet Gratis till kontakter till akut HBV och till iv narkomaner Migranter Arbeta drogförebyggande Narkomaners hälsa

HIV1 och HIV2 >30 miljoner i Världen 6000 i Sverige Många MSM i Europa HIV1 Centralafrika övriga världen HIV2 Nordvästra Afrika och sedan till Mocambique och Indien HIV 2 långsammare sjukdomsprogress än HIV1 Smittvägar Blod Oskyddat sex Mor-nyfödd Vid smitta Symtom > 50 % Övriga inga symtom Sällan snabb utveckling till AIDS

HIV virus knoppas av från cell

Blått Hjälpar T-celler Rött HIV RNA mängd

OLIKA HIV STADIER PHI Akut mononukleoslik Cirka 1 månad frisk sedan HIV bärare Symptomfri AIDS Förvärvat immunbristtillstånd 10 år medel T CD 4 tal <200 Opportunistiska infektioner Tumörer

Primär HIV infektion (PHI) Inkubationstid: 2 v (1-4 v) Sjuk i 1-2 v (dagar månad) Feber, halsont, lgll förstoring, makulösa utslag, enantem, sår i mun och genitalia Lab Hb, vita och TPK sänkta, CRP uva Transaminaser kan vara förhöjda Diagnos HIV antikroppar efter 2 v till 3 månader Antigen och HIV PCR RNA tidigt

Akut primär HIV

Aids Avmagring Feber Pneumocystis Jiroveci pneumoni Herpes zoster Candida infektioner i mun och esofagus Lymfom Kaposi sarkom CMV retinit Toxoplasmos i hjärnan MAC infektioner / Tuberkulos Demens (T-CD 4 = Hjälpar T Celler < 200)

Nuvarande rekommendation Diskutera behandling när HIV diagnos upptäcks Starta behandling när TCD4 < 500 eller >500 och HIV symtom Behandla med tre preparat Två NRTI (exempelvis Kivexa eller Truvada) kombinerat med Ett PI/r eller ett NNRTI Integrashämmare HIV RNA < 50 T CD4 skall stiga till normalvärden I alla fall > 200 Inga biverkningar

Långtidseffekt av HAART

Resistensproblematik Dålig följsamhet (Compliance) Viruset muterar Tål läkemedel Sprids i värsta fall Patienten kan utveckla AIDS sjukdom igen

Smittrisk i sjukvårdarbete USA Nålstick episod 0,3 % Mucokutan episod 0,03 % Sverige Inga kända fall av smittöverföring

Smittrisk till barn vid graviditet Obehandlad mor med hög virusnivå 20-25% (35% inklusive amning) HIV behandling hos mor med HIVRNA < 50 <5% (0,7 %) Läkemedel till mor från grav v 16-20 Läkemedel till barnet i 4-6 veckor Kejsarsnitt (Behövs sannolikt ej) Ingen amning Smittskyddse nheten Landstinget 72 72

PEP =Postexpositions profylax Smittrisk Oskyddat sex Nålstick Blod på slemhinna 4 veckors antiviral terapi 3 preparat Börja så snart möjligt 2 timmar men senast inom 36 timmar

Smittspåra, förebygg Kondom Femidom Manlig omskärelse 50 60 % risk reduktion för mannen Kvinnors utbildningsnivå Behandla med HIV läkemedel Smittspårning på infektions och barn mottagning Smittskyddsanmälan på www.lg.se/smittskydd Smittskyddsblad Informationsplikt kan tas bort