Jämställdhet som redskap för kvalitet i skolan Mia Heikkilä Fil dr, tidigare utredningssekreterare Delegationen för jämställdhet i skolan Nacka kommun, 2011-05-03
Jämställdhet är inget vi når en gång för alla, jämställdhet måste åter- och övervinnas om och om igen, med nya generationer och i nya samhällen.
Slutbetänkande lämnades 2011-01-10 Delegationen bestod av Anna Ekström (ordf.) Torbjörn Messing Birgitta Wistrand Görel Bråkenhielm Ebba Witt-Brattström Victor Bergsten Krister Sund Experter från RK, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund
Vad förespråkar delegationen som långsiktiga åtgärder för skolan? Systematiskt arbete med jämställdhet på flera plan, både med individer i fokus och med att förändra organisationsstrukturer både i och på skolan DEJA bedömer att ledningen och rektor bör ta ett större ansvar för detta Jämställdhetsintegrering i ämnesinnehållet och ämnesundervisningen mer forskning behövs inom området Intersektionellt perspektiv på kön behöver berika genusanalysen, utan att förringa den Inga särskilda förslag gällande pojkproblemet analyseras som en del av en större problematik
För att förhindra kränkande behandling bör Skolinspektionen få ett vidare uppdrag gällande det förebyggande arbetet Konkreta uppdrag till Skolinspektionen och Skolverket gällande läs- och skrivundervisning och gällande elevers psykiska hälsa Regeringen har aviserat en utvärderingsfunktion för skolan som Delegationen ser som central ur ett jämställdhetsperspektiv Lärarens egen reflektion är avgörande!
Tematik i betänkandet Individers lärande och utveckling pedagogik framom genusvetenskap Val Insatser om särskilt stöd Kränkande behandling Psykisk hälsa Läsning Hedersproblematik
DEJA:s SOU-serie under 2010 samlad kunskap om jämställdhet rörande skolan Läromedelsgranskningar (två stycken historia och samhällskunskap, SOU 2010:10, SOU 2010:33) Forskningen om jämställdhet och skola (två rapporter, en bibliografi över 1505 publikationer, SOU 2010:35, SOU 2010:36) Könsskillnader i skolprestationer (två rapporter en med biologiskt fokus och en med socialt, SOU 2010:51, SOU 2010:52) Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU 2010:53) Barns perspektiv på jämställdhet i skolan (SOU 2010:66) Pojkars och flickors psykisk hälsa i skolan, och psykosociala hälsa i skolan (SOU 2010:79, SOU 2010:80) Metoder som används i jämställdhetsarbete idag (SOU 2010:83) Hedersrelaterad problematik i skolan (SOU 2010:84) Läskvalitet och skolutveckling (SOU 2010:97) Samtliga finns tillgängliga på regeringen.se (pdf) eller Fritzes förlag (tryckta)
Vad skulle jämställdhet i skolan kunna innebära? DEJA:s förslag till jämställdhetsmål för skolan: Jämställdhet i skolan råder när flickor och pojkar har samma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen.
Jämställdhet i skolan hur kan det förstås? Mycket komplext område som skär igenom alla skolans verksamhetsdelar Är inte en aspekt av skolan utan ett samlingsbegrepp för en rad olika delar Kräver kontinuerlig didaktiskt reflektion Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är kärnan - ett sätt att kvalitetssäkra skolans verksamhet Jämställdhetsintegrering är en långsiktigt hållbar väg för organisationer att arbeta proaktivt med jämställdhet. Ett systematiskt och proaktivt arbete med jämställdhet kan bl. a. förväntas leda till att antalet fall av kränkande behandling minskar, och att innehållet i undervisningen blir mer adekvat. Förutsättningar för att få jämställdhetsarbetet att bli långsiktigt och hållbart är, förutom att man går metodiskt och systematiskt tillväga, att ledningen ger sitt odelade stöd till arbetet. Detta stöd bör uttalas både internt och externt.
Förändrat fokus för skolans jämställdhetsarbete Jämställdhet som enbart värdegrundsfråga Jämställdhet som en kvalitetsfråga och en värdegrundsfråga
Jämställdhet som kvalitetsfråga? Att både flickor och pojkar får utvecklas maximalt ger bättre resultat Bättre läromedel som ger en sann bild av verkligheten ger högre kvalitet och bättre resultat Färre kränkningar och tydliga hanteringsrutiner runt kränkningar ger trygga elever och en trygg miljö för lärande kränkningar är ett symptom på en dysfunktionell skolorganisation! En didaktisk reflektion med tydliga inslag av jämställdhet ger färre generaliseringar, antaganden och undervisning som baseras verklig kunskap
Hur ska vi göra då? Systematiskt arbeta med jämställdhet på flera plan, både med individer och med att förändra organisationsstrukturer både i och på skolan Ge både pojkar och flickor större möjlighet att diskutera pojkrollen och flickrollen och förväntningar kring dem och vad den innebär i skolan stöd unga i sitt identitetsarbete Ställ höga krav på både flickor och pojkar, men tappa inte lyssnandet Se relationerna i skolan som väldigt viktiga för skolresultaten, men kunskap som kärnan samspelet mellan relationer och kunskap Lärarna måste problematisera sina egna förväntningar på kön och vilka signaler den egna personen arbetar med
Kommentarer hör av er! Mia Heikkilä, fil dr, tidigare utredningssekreterare 0707-156126 miahelenah@hotmail.com