FÖRSKOLA: Uroxen och Vinden UPPRÄTTAD: 2016-11-21 FÖRSKOLECHEF: Cecilia Rietz REVIDERAD: 2018-10-19 Lagrum: Diskrimineringslag SFS 2008:567 och Skollagen 14 a kap. om kränkande behandling. Båda lagarna gäller från och med jan 2009. LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGANDE ARBETE, RISKANALYS, PLANERADE ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION FÖRSKOLAN OCH SKOLAN TAR AVSTÅND FRÅN ALLA TENDENSER TILL KRÄNKNINGAR. Våra barns rättigheter och skyldigheter ser ut enligt följande: Vi följer Lpfö 98 (Rev- 16) kap. Normer och värden: * öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar * förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning RISKINVENTERING OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Analys: Vi är medvetna om att barn kan säga sårande saker till varandra. De testar gränser och kan ibland falla för grupptryck, gör kanske något som de vet inte är okej. Även om vi finns nära så har vi många rum i våra lokaler och risken finns att de säger/gör saker till varandra bakom ryggen på oss. Våra barns rättigheter och skyldigheter ser ut enligt följande: Barn har rätt att behandlas med respekt och tolerans Barn har rätt till en egen åsikt och rätt att göra egna val. De har rätt till inflytande, att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för
förskolans miljö Barn har rätt till trygghet Barn har rätt att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Barn på förskolan har rätt att ta del av likabehandlingsplanen Vi följer Lpfö 98 (Rev-16) kap. Normer och värden: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Vårt förebyggande arbete för att förhindra alla former av diskriminering och kränkande behandling har följande utseende: Vi ser olikheter som en tillgång och strävar efter att belysa likheter och skillnader bland både barn och vuxna på ett positivt sätt Vi ser värdegrundsbeskrivningen i Lpfö 98 (Rev-16) som en ständigt närvarande röd tråd Gemenskap och vänskap växer mellan oss när vi uppmuntrar någon som visar omtänksamhet Vi ser varje barn som en tillgång för gruppen. Vi strävar efter att synliggöra barns och pedagogers kompetenser och intresseområden. Vi vill att barnen lyssnar på och respekterar varandra. Vi ger barnen redskap att hantera konflikter och finns som stöd, hjälp, trygghet och förebilder. Vi gör barnen uppmärksamma på olika känslor och hjälper dem att sätta ord på sina känslor. Vi ger barnen utrymme att reflektera fritt och ha rätt till sina känslor genom att bekräfta dessa Vi är goda förebilder Vi strävar hela tiden framåt i vårt reflekterande kring genusarbete Den unika mångfalden med individer, kulturer och natur lyfts fram och ger barnen möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje liv Vi låter barnen ta ansvar efter förmåga och gör det delaktigt i sin vardag och miljö. Vi stödjer barnen att ta eget ansvar och våga fatta egna beslut efter förmåga. Barnen deltar aktivt i värdegrundsarbetet tillsammans med pedagoger och varandra. Detta sker på olika sätt beroende på barnens förutsättningar och ålder. Exempel på former är sagor, massage, drama och daglig kommunikation och reflektion. Det sker även vid specifika tillfällen, som vid
reflektionsveckor. Vi strävar efter att konkretisera värdegrundsfrågor i vardagen med barnen i det dagliga arbetet och vi reflekterar kring begrepp som demokrati, inflytande, dialog, samarbete, delaktighet. Vårdnadshavare delges information om att vi har en specifikt utformad likabehandlingsplan i föräldraforum, såsom föräldramöte och att den finns synlig i förskolans miljö. Vi tar gärna emot synpunkter och kommentarer. Likabehandlingsplanen finns på hemsidan och på Unikum. Nyanställda får information om dess existens via checklistan för nyanställda. Trakasserier: på grund av kön: Kvinnodominerat yrke, traditionella och stereotypa roller som överförs till barnen. Klädesplagg, leksaker och färger. Olika röstlägen till pojkar och flickor Att barn inte får vara med i lekgrupp pga kön. Får olika bemötande/krav utifrån sitt kön. Det ska vara ok att klä sig som man vill. Inte komma med kommentarer om andras klädval. Det finns en risk att barnen placeras in i olika fack beroende på kön; pojke eller flicka. Det finns en risk att på grund av sitt kön bli misstänkliggjord, anklagad eller inte känner sig bekväm att utföra sitt arbete på grund av könsöverskridande identitet: Att det finns en generaliserad bild av vad som är manligt resp. kvinnligt i klädesplagg och färger och att barn som bryter normerna kan bli retade etc. Att vi inte har ett tillåtande klimat Att vi uttrycker oss stereotypiskt gällande pojke eller flicka Att man blir retad för att man bryter normen för fysiskt kön t.ex. genom klädsel, beteende m.m. på grund av religion eller annan trosuppfattning: Att barnen på grund av olika kultur har olika kost, inte firar samma högtider, mm. Att människor generaliseras för att de har samma trosuppfattning. Att vi som pedagoger har för lite kunskap om andra religioners högtider. Att förskolans värdegrund kan krocka med föräldrarnas kultur och religion. Att man inte ser individen utan främst den religiösa tillhörigheten Att vi inte vet vilken religion eller trosuppfattning våra familjer har. Kan bli missförstånd. Att man möts av fördomar p.g.a. för lite kunskap. på grund av etnicitet: Att man inte ser individen utan främst etniciteten, hudfärg, språk etc. Att man generaliserar folkgrupper
på grund av funktionsvariation: Att man ser begränsningar istället för möjligheter Att man inte vågar utmana individen Att miljön inte är tillgänglig för alla. Att man inte talar direkt till barnet utan vänder sig till resurspedagogen Att man undviker kontakt med barnet på grund utav rädsla eller okunskap Att funktionsvariation innehåller så många olika delar som t.ex. utagerande beteende, glasögon, allergier, hörselnedsättning, sondmat, rullstolsburen m.m. på grund av sexuell läggning: Att reflektera kring den pedagogiska miljön samt föra dialog med barnen, lyssna på dem och bemöta deras tankar och reflektioner Att man inte vet hur man ska bemöta vårdnadshavare och barn med annan familjekonstellation Att vi inte vet hur vi ska bemöta barnens frågor Att förskolans dokument inte är könsneutrala. på grund av ålder: Under årets fokusområde Normer och Värden har vi fördjupat arbetet med Åldersnormer och reflekterat strukturerat i samtalsgrupper, genom observationer och övningar både pedagoger emellan och mellan barn-barn och barn-vuxen. Detta har resulterat i bl.a följande: En ökad medvetenhet hos pedagogerna om begreppet. Att ordval som stor och liten inte behöver användas vid uppmuntran. Att mer aktivt blanda grupper efter andra kriterier än ålder. Att vuxna ibland använder ordet vuxen för att ge vuxna privilegier, t.ex detta är en vuxenstol. Att alla barn kan ges möjlighet att hjälpa varandra, inte bara att stora hjälper små. Det är upp till pedagogerna att arrangera dessa möjligheter. Utvecklingssamtal med fokus på barnets utvecklingsnivå och förskolans möjligheter att anpassa undervisningen efter den. sexuella trakasserier Varje barn har sin personliga integritet, som måste respekteras. Att vi inte vet var gränsen mellan skämt och allvar går Att vi inte diskuterar i verksamheten vad vi pedagoger känner, tänker, funderar kring sexuella trakasserier Att det inte finns möjlighet till avskildhet exempelvis vid toalettbesök Kränkande behandling: Utanförskap, att inte få vara med
PLANERADE ÅTGÄRDER Trakasserier enligt diskrimineringsgrunderna: Se över vårt material så att det finns t.ex. dockor med olika hudfärg och funktionaliteter, böcker med olika familjekonstellationer pedagogiska diskussioner om etiska dilemman Barnen ska kunna leka med vad de vill, bygga med brio mec, leka med bilar eller dockor. Sy och väva, Använda verktyg, klättra i träd. Skaffa en ringklocka eller liknande på toaletten och att ge dem möjlighet att ha en vuxen utanför dörren om de vill gå på toaletten i lugn och ro. Göra en riskinventering av våra miljöer tillsammans med barnen genom bilder och intervjuer. Fortsätta arbetet med fördjupning i Åldersnormer. Kränkande behandling Den pedagog som ser en konflikt mellan barnen ska prata med dem som varit inblandade direkt. Viktigt att lyssna på alla inblandade! Vi berättar alltid för vårdnadshavarna om det hänt något speciellt. Ofta är barnen med och kan berätta. Vuxna ska alltid komma när barnen ber om hjälp och det ska alltid tas på allvar. Pedagoger betonar vad barnen redan kan och synliggör att alla, både barn och vuxna, har saker att träna på. Våra barn är vana att försöka lösa sina konflikter muntligt med hjälp av varandra och med oss i bakgrunden. Påminner varandra ofta om kompissolen. Att finnas som stöd och tolka för barn som är begränsade i sin kommunikation. En del barn behöver tid att vara arga färdigt innan man kan prata om vad som hände. En del konflikter kan barnen försöka lösa själv under överinseende. Vid diskussion med vårdnadshavarna är det viktigt att informationen kommer fram i lugn och ro utan andra vårdnadshavares närvaro, beroende på situation Viktigt att barnen inte behöver vara med i diskussionen med vårdnadshavarna då det kan vara kränkande för barnet. Vi pedagoger tar diskussion med barnen på förskolan och sedan informerar vi vårdnadshavarna. Vid känsliga situationer överlämnas inte detta till vikarier utan ordinarie pedagog ringer och informerar. Arbeta på pedagogernas medvetenhet genom fortbildning och löpande diskussioner om genus och normer.
Vi uppmuntrar alla barn/familjer/pedagoger att dela med sig av sitt språk och sin kultur. Handlingsplan för bitningar har utformats och implementerats. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Pedagogerna har reflekterat över Åldersbegreppet utifrån följande frågeställningar som är tagna från boken Normkreativitet i Förskolan (Karin Salmson & Johanna Ivarsson) Tittar vi enbart/i första hand på barnets ålder när barnet ska byta avdelning eller grupp, eller genomför vi bytet utifrån individen, som läroplanens riktlinjer förespråkar? Vem väljer jag att prata med när ett barn kommer in på förskolan med sin vårdnadshavare? Vem väljer jag att prata med på gården, barn eller kollegor? Pratar vi om saker som bara vi vuxna förstår? Finns det en hierarki i personalgruppen kring vem som jobbar med de äldre respektive yngre barnen? Deltar vuxna tillsammans med barnen när vi gör övningar och lekar eller står vi vid sida om? Markerar barnen tillhörighet till en viss åldersgrupp och hur värderar de den tillhörigheten? Används ord som bebis på ett negativt sätt av barnen eller personalen? Används åldersreferenser som värderande feedback? Deltar vi i grupper, avdelningar eller aktiviteter efter ålder eller anpassar vi dem efter individ? Blandar vi aktivt olika åldrar och mognadsnivåer i förskolans aktiviteter? Som reflektionsövning har pedagogerna observerat varandra och fokuserat på kommunikationen mellan vuxen-barn och om samtalet var positivt eller negativt och därefter har pedagogerna genomfört övningar tillsammans med barnen, Livet är mer än storlek och ålder. Dessa olika led, från kollegiala diskussioner där pedagogerna satt egna ord och reflektioner kopplade till verksamheten, till övningar och observationer av såväl varandra som barngruppen har ökat medvetenheten om diskrimineringsgrunden Ålder. Detta visar sig i dokumentationer och i nya tankar om hur verksamheten kan organiseras och vikten av pedagogernas betydelse och påverkansmöjligheter har lyfts upp.
ATT UPPTÄCKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande behandling Rutiner ska finnas för att garantera en god uppsikt även utanför avdelningen Våra rutiner är: Vi strävar efter tydlig, rak kommunikation mellan pedagogerna samt har väl inarbetade rutiner för olika situationer i verksamheten. Utvärdering av olika situationer är en återkommande del av verksamheten. * närvarande vuxna * att eventuellt ha ansvarsbarn vid till exempel utflykter Det är angeläget att förskolan är uppmärksam på vuxnas diskriminering/kränkningar av barnen. Våra rutiner är: Att vi är medvetna om hur vi pratar om och till barnen samt i deras närhet Att också vara medveten om hur vi pratar om barnen i alla sammanhang Vi har en rak, öppen kommunikation och är lyhörda för barnens lekar, deras reflektioner och deras sätt att tala om och till varandra Vi tar upp och diskuterar bemötande även mellan pedagog/barn Vi känner ansvar att ingripa för barnets bästa även då det gäller vårdnadshavares eller andra pedagogers agerande. Vi framställer inte en religion eller trosuppfattning som mer värdefull än någon annan. Vi strävar efter att belysa olika kulturer, nationaliteter och religioner på ett positivt sätt Vi måste ibland vägleda ett barn för att skapa en god miljö för hela gruppen. En befogad vägledning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet kan uppleva det kränkande. Vi är alltid noga med att förklara anledningen samt att det är handlingen (det barnet gjort) som vi ogillar, inte barnet. Rutiner ska finnas om hur kommunikationen ska ske mellan förskolechef, personal, och vårdnadshavare när diskriminering eller kränkande behandling upptäcks. Vår informationsstrategi har följande utseende: Förskolechefen informeras Vi uppmärksammar problematiken för/tillsammans med vårdnadshavare.
Förskolechef kopplar vid behov in förskolans specialpedagog Särskild blankett fylls i, handlingsplan Eventuell krishantering kan komma i fråga. Bedömning från fall till fall Noggrann dokumentation och uppföljning Det finns en krispärm att tillgå Vem som gör vad hos oss i samband med dokumentationen: Den som är mest delaktig och står närmast barn och vårdnadshavare i just den aktuella situationen eller händelsen gör dokumentationen med stöd av andra berörda. Arbetslaget för dialog med förskolechefen. DENNA PLAN ÄR FÖRANKRAD HOS ELEVER/BARN, VÅRDNADSHAVARE OCH PERSONAL. PLANEN FÖLJS UPP OCH REVIDERAS ÅRLIGEN