20 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

Riksintresse för kulturmiljövård i Kristianstad Renässansstaden BIOSFÄROMRÅDE KRISTIANSTADS VATTENRIKE Helgeåns våtmarksområde är också centrum för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike som omfattar en stor del av kommunen. Området är en av de tio värdefulla naturtyper, s.k. temaområden, som arbetet inom biosfärområdet har inriktats mot. Söder om Åsums fure omfattar planområdet också den nordligaste delen av Åsumfältet som ingår i tema 6, Sandiga odlingsmarker med vandrande åkerbruk. Åsumfältet är A3:s före detta militära övningsfält som ganska nyligen har konstaterats hysa höga naturvärden. Bland annat är fågelfaunan rik med flera hårt trängda arter. Vid en inventering påträffades 51 rödlistade insektsarter och området bedöms som ett av de främsta i landet med avseende på solitära bin. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD, KRISTIANSTAD Stadskärnan är av kulturhistoriskt riksintresse. Kommunen har vidareutvecklat och definierat värdena i riksintresset. Enligt kommunens bedömningar består riksintresset av tre viktiga delar; renässansstaden, stadens årsringar och staden vid vattnet. Vid bygglovgivning och fortsatt planarbete ska hänsyn tas till dessa värden. Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. Renässansstaden Kristianstads bibehållna renässansplan kännetecknas av en regelmässig rutnätsplan i en långsträckt rektangulär stadsplaneform. Stadsplanen har en framträdande dubblering, d v s två stadsdelar, två huvudgator, två bakgator och två torg. Stadskärnans två stadsdelar åtskiljs av Nya Boulevarden som ursprungligen var en tvärkanal, vilket markerar den norra representativa stadsdelen och i söder en stadsdel ämnad för handel och hantverk. Stadsplanens rektangulära form med gator i nord-sydlig riktning bildar långa siktlinjer genom staden. I stadskärnans strama rutnätsplan bildar kvarteren slutna block med husen placerade i gatulinjen. Tomterna är smala och djupa i kvarteren. Exempel på välbevarade fastighetsmönster visar de långsmala tomterna med huvudfastighet ut mot huvudgatan och magasin eller enklare bostadshus mot bakgatan. Av det äldsta byggnadsbeståndet med en låg byggnadshöjd på en till två våningar finns några enstaka objekt kvar. Slutsatser Aktsamhet bör råda för renässansstadens bärande element som idag är synligt genom rutnätsplan, siktlinjer, dubblering, uppdelade och detaljrika fasader, småskalighet och hus placerade i gatulinje. Stadens årsringar Den inre stadskärnan uppvisar fortfarande delar av 1600-talets renässans- och fästningsstad. De äldsta husen håller en lägre byggnadshöjd på oftast två våningar, vilka under senare århundrade har byggts på och förändrats. Vid 1700-talet inleddes Kristianstads utveckling till en garnisonsoch sedermera en residensstad. Den militära prägeln ses bl a genom 1700-talets utbyggnad av fästningsverken och kasernbyggnader och det under 1800-talet inrättade regementet. Vid 1800-talet började Kristianstad allt mer ta form också som en residensstad. Hovrätten inrättades i Kronohuset vid Stora Torg och bankhus och teater byggdes i stadskärnan. Den senare delen av 1800-talet var en expansiv period. När staden upphörde att vara en fästningsstad 1847, tillgängliggjordes mark för staden. På typiskt sätt ersattes befästningarna med boulevarder, parker och offentliga byggnader. Etablering av industrier, ökad handel och förbättrade kommunikationer såsom järnväg och hamnar, innebar att stadskärnan växte med nya verksamhetsmiljöer, byggnader och representativa parker. Handeln och dess etableringar gynnades i den expanderande och borgerliga staden. 1800- talet innebar högre byggnadshöjder och nya fasadutformningar. Tivoliparken har alltsedan mitten av 1800-talet varit tillgänglig för allmänheten och har idag funktionen av stadspark. Tivoliparkens gröna och öppna parkrum i den kompakta stenstaden är synnerligen betydelsefull som mötesplats. Under början av 1900-talet fortsatte Kristianstads utveckling som residensstad. Flera statliga funktioner och länsverksamheter 20 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

öppnade huvudkontor i staden. Stora representativa villor byggdes på utanverken. Den första hälften av 1900-talet sätter även prägel på stadskärnan genom nya skolbyggnader, tillbyggnad på järnvägsstationen och en saluhall. Exploateringsgraden ökade markant genom att många byggnader byggdes på med en våning och ytterligare gårdshus tillkom. Under den andra delen av 1900-talet ökade kontorisering och handeln i stadskärnan. Centrumhandeln försköts till Lilla Torg och modernismen satte prägel genom för sin tid typiska byggnader. Ett Domusvaruhus stod färdigt 1964 och nya flerbostadshus byggdes efter att rivningar och saneringar genomförts i äldre bostadskvarter. 1900-talet fortsatte att ge sina avtryck i stadskärnan och stadens årsringar kan avläsas fram till idag. Slutsatser Genom de många välbevarade miljöerna kan årsringarna tydligt uppfattas och stadens utveckling avläsas. Stor aktsamhet och respekt bör råda för stadens alla olika tidsuttryck och de årsringar som bildats. Exempelvis kan det innebära att restaurering förordas istället för utbyte, att moderna krav skall införlivas varsamt i äldre fastigheter samt att nybyggnation sker med omsorg och i samspråk med den befintliga bebyggelsen. Positivt är om möjlighet ges till att framhäva stadens årsringar och samtidigt ge utrymme för att bygga nya årsringar. Stor- och småskaliga byggnader mixas med fördel likaså variationer i fasader för att skapa känslan av en långsam uppbyggnad, som kännertecknar den äldre bebyggelsen. Staden vid vattnet Vattnet har spelat en betydelsefull roll i Kristianstads stadsutveckling. Staden anlades strategiskt 1614 på en halvö vid Helgeå, omgiven av vatten och låglänta strandängar. Kanalsystemet i 1600-talets renässansstad var dels en befästningsanläggning dels även viktig som transportled. Helgeå har lång kontinuitet som betydelsefull kommunikationsled och med ett kanalsystem i staden kunde försvar och vattenburna transporter än bättre nyttjas. Vid mitten av 1700-talet blomstrade handel och sjöfart och Kristianstads viktiga port till havet, Åhus hamn, hade en stark ställning inom den skånska sjöfarten. Vid 1800-talet var Helgeås och kanalernas försvarsmässiga vikt förlegad och istället förstärktes vattnets transportfunktionella betydelse. Helgeå och stadens kanaler blev en förutsättning för Kristianstads kommersiella utveckling. Förutom Åhus hamn anlades och förbättrades hamnar och kajplatser mot Helgeå, i Södra kanalen, på Lastageplatsen och inne i stadskärnan vid nuvarande Tingshusbron. Varv fanns likaså utmed ån och kanalerna. Helgeå fortsatte vara en muddringspliktig allmän farled fram till 1917. Kristianstads historia präglas även av stora vattenprojekt. Bl a tömdes under 1860-talet Nosabysjön och den nya kanalen Råbelöskanalen kom till i samband med det. Vattnet har likaså orsakat problem genom översvämningar, sumpmarker samt svåra grundförhållanden vid byggnation. Kristianstads lokalisering i vattenriket kring Helgeå ger en anmärkningsvärd och signifikativ stadssiluett. I det låga omlandet ses stadskärnan något förhöjd. Ur stadsbebyggelsen reser sig ett antal höga byggnader från olika tidsepoker; Heliga Trefaldighetskyrkan, kvarnbyggnaden, vattentornet samt centralsjukhuset, Allöverket och C4- hotellet på Västra Boulevarden. Slutsatser Historiskt har staden byggts med vatten som ett viktigt element. Angeläget är att stadens vatten; Helgeå, dess strandlinje och stadens kanalsystem, värnas och framhävs. Staden ska fortsätta att byggas med vatten. Närheten till vattnet och möjligheten att det tillgängliggörs är positivt såväl ur kulturhistorisk aspekt som också en resurs i stadsrummet. Vid vattnet finns även byggnader, anläggningar och broar som vittnar om vattnets betydelse för staden. Stadssiluetten i det låga omlandet och stadens utblick mot kanaler och Helgeå är viktig och kan förstärkas och utvecklas ytterligare genom att medvetet arbeta med kontrasterna mellan stad och omland, högt och lågt. Stadens årsringar Staden vid vattnet FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 21

Bullerkurvor från Rinkaby skjutfält. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD, ARASLÖVS FARMER Planområdet berörs i nordväst av den sydligaste delen av riksintresset Araslövs farmer. Riksintresset omfattar det öppna landskapet väster om Araslövssjön som präglas av Araslöv och dess agrarhistoriskt intressanta farmer. Färlövs socken dominerades under medeltiden av Araslövs gods. Under 1780-talet enskiftades Araslöv efter skotskt mönster och driften lades ut på 12 farmer som fick herrgårdskaraktär. Viktiga element i kulturlandskapet är, förutom farmerna med tillhörande bebyggelse, de vidsträckta odlingsfälten och alléerna. Även sankmarkerna utgör viktiga kulturhistoriska element. De goda betesmöjligheterna med de periodvis vattendränkta ängarna har gynnat en tidig bosättning och området rymmer ett flertal gravanläggningar från brons- och järnålder. Sankmarkerna var svårforcerade och därför också lämpliga att utnyttja ur försvarssynpunkt. Trakten hade under medeltiden och fram till 1600-talet flera befästa anläggningar. Lillöhus härstammar från denna tid. Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD, VÄ KYRKBY Riksintresset för Vä kyrkby åskådliggör en mycket lång bebyggelsekontinuitet, de tidigaste kända bosättningarna uppstod under 100-talet e Kr. Vä omnämns för första gången som stad omkring 1250 och utvecklades till centrum för traktens handel och förädling av produkter. Staden utsattes för flera svåra härjningar, den senaste när Gustav II Adolf brände staden 1614. Den danske kungen Kristian IV beslutade att Vä inte skulle återuppföras och istället grundlades Kristianstad som fick ett bättre läge ur försvarssynpunkt. Av det medeltida Vä återstår idag ovan jord Mariakyrkan och ruinerna av S:ta Gertruds kapell och Helgeandshuset. Av värde för bymiljön är gatunätet och bebyggelsens skala och gruppering samt de öppna markerna kring bykärnan. Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. KOMMUNENS NATURVÅRDSPLAN OCH KULTURMILJÖPROGRAM I kommunens Naturvårdsplan från 2000 och i Kulturmiljöprogrammet från 1995 behandlas riksintresseområdena för naturvård och kulturmiljövård men även en del andra områden. Områdena redovisas på kartbilderna över höga naturvärden och kulturmiljövärden. RIKSINTRESSE FÖR TOTALFÖRSVARET, RINKABY SKJUTFÄLT Försvarsmakten hävdar riksintresse för totalförsvaret kring Rinkaby skjutfält med bullerkurvan 90 dbc Lx som yttre begränsningslinje. Kristianstads kommun har inlett en dialog med Försvarsmakten för att diskutera en tolkning av riksintressena kring Ravlunda och Rinkaby skjutfält. Det handlar främst om ökade möjligheter till förtätningar men även om viss expansion av tätorter och bebyggelsegrupper, framförallt inom den yttersta bullerzonen 90 dbc Lx-området. För att Försvarsmakten ska medge en sådan utveckling är följande tre förutsättningar avgörande: Ett tillräckligt avstånd måste finnas till skjutfältet. Störst möjligheter till ny bebyggelse finns inom den yttersta bullerzonen, 90 dbc Lx-området. Inom 100 dbc Lx-området medges ingen ny bebyggelse alls. Det är befintliga orter, byar och större bebyggelsegrupper som kan komma ifråga för utveckling. Hur stort behovet av utveckling är vägs in i Försvarsmaktens ställningstagande. Att det inom tätbebyggda områden finns ett bakgrundsbuller från lokaltrafik gör att den oregelbundet förekommande skjutverksamheten kan väntas upplevas som mindre påtaglig av de boende. 22 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

Med hänsyn till föregående och till att Viby utgör en stadsdel i Kristianstad som är attraktiv att kunna utveckla gör kommunen följande ställningstagande: Kommunen godtar riksintressets avgränsning och gör tolkningen att bebyggelsen i Viby kan utvecklas söderut inom 90 dbc Lxområdet och fram till bullerkurvan 95 dbc Lx utan att riksintresset påtagligt skadas. RIKSINTRESSE JÄRNVÄGAR, SKÅNEBANAN OCH BLEKINGEBANAN Staden genomkorsas av Skånebanan och Blekingebanan. Kommunen godtar riksintresset och avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. AREELLA NÄRINGAR Då en stor del av landskapet kring Kristianstad tätort utgörs av jordbruksmark måste de areella intressena ges plats i planeringen samtidigt som det antagna lokala miljömålet anger att värdefull odlingsmark inte ska tas i anspråk för annan exploatering. Av den stora andelen jordbruksmark består mycket av åkermarksarealer klassade mellan 7 och 9 på den tiogradiga klassificeringsskalan. Det ger höga skördar och odlingen är inriktad på specialgrödor av olika slag. Det mesta av arealen används för odling av potatis, vårkorn och sockerbetor. Närheten till stärkelsefabriken gör att stärkelsepotatis är en viktig gröda i området. Åkermarken kring Kristianstad ägs och brukas idag av både mindre och större jordbruksföretag med mycket hög klassning kring tätorten och framförallt åt väst och nordväst från staden. RIKSINTRESSE VÄGAR, E 22, RV 19 OCH 21 Staden genomkorsas av riksvägarna 19 och 21 och E 22. Kommunen godtar riksintresset och avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. KRISTIANSTAD FJÄLKIN IN SKEPPARSLÖV OVESHOLM VÄ 9 8 7 Åkermarksklassificering över de tre högsta klasserna FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 23 RINKABY

Mycket av jordbruksmarkerna kring Kristianstad består också av betesmarker. Betesmarker som är av mycket stor betydelse för områdets natur- och rekreationsvärden samt landskapsbild. Biosfärområdets kärnområde är till stor del uppbyggt kring betesmarkerna runt Hammar- och Araslövssjöarna. Det finns både kommunalt ägda betesmarker som privata och statliga. Markerna betas till största del av nötkreatur. Hur jordbruket kommer att förändras är svårt att säga men ett scenario finns att jordbrukets arealanvändning kommer att minska och att jordbruket endast kommer att fortsätta odla de bästa markerna och också allt intensivare. Det uppstår i så fall en konflikt mellan stadens behov av att växa samt värdefull jordbruksmark. Framöver är det tänkbart att regionalt producerad mat blir allt mer eftertraktad. Kopplingen mellan lokal mat och bevarandet av lokal natur- och kulturmark spås bli en stark säljfaktor tillsammans med medvetenhet om ursprung och transporter. I Kristianstad finns redan så kallat strandängskött. För den framtida hävden av kulturmarken, framförallt betesmarker, blir det avgörande huruvida det går att få ekonomi i jordbruksföretag med livsmedel som inriktning. Med en troligtvis allt mer intensiv jordbruksproduktion blir det också viktigt att titta närmre på möten mellan bebyggelse och jordbruksindustri. Med ett allt mer effektiviserat jordbruk då konflikterna mellan brukare och boende kan tänkas öka, måste kanske dessa lösas och balanseras genom genomtänkta möteszoner i tätortsranden. Kristianstad kommun har tagit fram en jordbruksstrategi för åren 2006-2008 som framförallt omfattar klimatfrågor i samband med jordbruk. GRUNDVATTENRESURS Under Kristianstadsslätten finns en av Sveriges mest intressanta grundvattenförekomster. Mängden tillgängligt vatten är mycket stor, kanske den största i norra Europa. Anspråken på resursen är också stora, både Kristianstad, Hässleholm, Bromölla och Östra Göinge tar dricksvatten från Kristianstadsslätten och tidvis används stora mängder till jordbruksbevattning. Risk finns för att de stora uttagen ska ge negativa effekter på vattnets kvalitet. Delar av grundvattnet är t ex förorenat av nitrat och bekämpningsmedel från jordbruket. Andra hot kan vara markföroreningar från gamla industriverksamheter och deponier. Kommunen samarbetar med länsstyrelsen i Skåne, lantbrukare m.fl. intressenter för att bättre skydda vattentillgångarna och fördela dem på ett förnuftigt och hållbart sätt. 24 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

Hälsa Utformningen av våra städer och landskap, minskade fysiska krav i arbetslivet och dagens teknik har skapat ett samhälle som ofta motverkar fysisk aktivitet och främjar stillasittande livsstil i befolkningen. Situationen bidrar starkt till kroniska sjukdomar, för tidig död, övervikt samt mental ohälsa. Behovet av miljöer som underlättar en fysiskt aktiv livsstil har blivit allt viktigare för den långsiktiga folkhälsoutvecklingen. Närhet och hög tillgänglighet till service, utbud, parker och grönområden, motionsanläggningar, promenadstråk och mötesplatser är oerhört viktigt för att åstadkomma förändringar i befolkningens rörelsemönster, speciellt när det gäller att uppmuntra vardagsaktiviteter som att promenera eller cykla för att uträtta ärenden. Forskning har visat hur den byggda miljön påverkar befolkningens hälsa. T ex visar forskningsreslutat att människor som bor i promenadvänliga bostadsområden är mer fysiskt aktiva och att promenad- och cykelvänligt utformade städer och tätorter bidrar till bättre social hälsa med ökade sociala kontakter. Utglesning av våra städer är förknippat med en rad negativa konsekvenser för folkhälsa och miljö då benägenheten att välja bilen ökar och med det bidra till ökade koldioxidutsläpp. Den stora utmaningen för all samhällsplanering är att förtäta staden samtidigt som man efter behov utvecklar, förnyar och utökar parker, grönområden, motionsanläggningar, mötesplatser, näridrottsplatser, lekplatser och gång- och cykelvägnät. Platser för fysisk aktivitet och motion Platser för fysisk aktivitet och motion är bl a parker, grönområden, anläggningar och mötesplatser i närområdet. Forskningen på området visar att närliggande platser för fysisk aktivitet, motion och rekreation är mycket viktiga för att skapa goda förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Kombinationen av fysisk aktivitet och naturupplevelser har stor potential för förebyggande och behandlande arbete när det gäller att främja mental hälsa. Parker och grönområden i tätortsmiljöer har en främjande roll i det här arbetet. Trygghet och säkerhet Bristfällig belysning, långa avstånd till målpunkter, bristfälligt gång- och cykelvägnät, hög trafikvolym och höga hastigheter på motorfordon är egenskaper hos den byggda miljön som fungerar som hinder för en fysiskt aktiv livsstil. Även oroligheter i ett område kan motverka fysisk aktivitet. Upplevelsen av trygghet är av mycket stor betydelse för människors förutsättningar till fysisk aktivitet, speciellt för kvinnor, barn, äldre och funktionshindrade. Barns miljöer för fysisk aktivitet Barns trender för fysisk aktivitet speglar vuxnas situation, som under de senaste decennierna har inneburit minskad aktiv transport, ökat stillasittande och ökat bilåkande. Den byggda miljöns utformning påverkar mycket påtagligt barns förutsättningar till fysisk aktivitet. Barns rörelsefrihet har minskat under de senaste årtiondena p g a t ex långa avstånd till destinationer, hög trafikvolym, höga hastigheter på motorfordon samt otrygga skolvägar. En konsekvens är att FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 25

föräldrar känner sig oroliga och begränsar barns fria lek utomhus, vilket leder till ökad inomhusvistelse och minskad fysisk aktivitet. Barns behov av rörelse och utomhusvistelse täcks inte enbart genom enskilda platser som lekplatsen, skolgården eller bostadsgården utan bör ses ur ett helhetsperspektiv. Det gynnar barns fysiska, mentala och sociala utveckling att ha goda förutsättningar till att utforska och upptäcka det offentliga rummet sin närmiljö, sitt område och sin stad. Barn har dessutom denna rätt enligt Barnkonventionen. Lekplatser, förskole- och skolgårdar samt bostadens närmiljöer är oerhört viktiga platser för barns fysiska aktivitet och för deras motoriska, mentala och sociala utveckling. Äldres miljöer för fysisk aktivitet Äldre människor är en av de mest sårbara grupperna i samhället när det gäller deras villkor för att utföra fysisk aktivitet i närmiljön. Tillgång till anläggningar, parker och annat utbud som affärer och service på bekvämt avstånd från den egna bostaden är mycket viktigt för äldres fysiska aktivitet och förutsättningar till utomhusvistelse. Utformningen av den byggda miljön är ofta helt avgörande för om äldre personer kan leva oberoende, för möjligheter till utomhusvistelse, för att upprätthålla sociala relationer samt för fysisk aktivitet och motion. Trygghet är en nyckelfaktor. Aktiv transport Aktiv transport är en av de viktigaste formerna för fysisk aktivitet och ökar markant sannolikheten att en person ska uppnå dagens rekommendationen om 30-60 minuter om dagen av minst måttligt intensiv fysisk aktivitet. Bilåkande däremot ökar risken för övervikt och fetma. Den byggda miljöns utformning kan mycket påtagligt påverka förutsättningarna för aktiv transport. Genom fysiska åtgärder kan benägenheten att välja gång eller cykling istället för bilen ökat. Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät påverkar den aktiva transporten. Finns brister avstår många från att cykla av trygghets-, säkerhets- och bekvämlighetsskäl. 26 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

Miljö- och riskfaktorer Enligt 4 kap 1 PBL ska översiktsplanen redovisa de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden. Kristianstads lokalisering i det flacka landskapet kring Helge å och på tidigare sjöbotten innebär att staden har en utifrån svenska mått mycket speciell riskbild. Utan det system av vallar och pumpar som delvis finns, delvis är under om- och utbyggnad, skulle stora delar av staden kunna översvämmas med katastrofala följder. Ett vanligare problem som Kristianstad delar med de flesta andra städer är de konflikter som kan uppstå när olika typer av verksamheter lokaliseras i anslutning till varandra. En förtätad och mera funktionsblandad stad kan innebära många positiva kvaliteter som närhet, variationsrika miljöer och bra serviceunderlag. Samtidigt måste en sådan stadsutveckling uppfylla gällande hälsoriktvärden och kravet på en rimligt säker miljö för de som bor och vistas i staden. Inom tätbebyggda områden kombineras ofta skyddsavstånd med andra åtgärder för att begränsa risker och störningar. Det kan vara åtgärder vid källan och/eller det som ska skyddas, t.ex. skärmning, diken, inbyggnader eller anpassade fasader och fönster. Att hantera problemen enbart genom skyddsavstånd skulle ge en mycket gles bebyggelse. När det gäller vilka skyddsavstånd som tillämpas i planeringen kan dessa alltså variera mycket beroende på vilka andra åtgärder som vidtas och även platsens förutsättningar. Särskilt när det gäller risker görs också en avvägning mot andra samhällsintressen, exempelvis möjligheter till stads- eller näringslivsutveckling, för att bedöma vilken riskhänsyn som är rimlig. ÖVERSVÄMNINGSRISK Kristianstad anlades ursprungligen som en fästningsstad omgiven av vatten och sankmarker. En del mark kring staden torrlades när Helge å 1775 bröt sig ett nytt utlopp till havet vid Gropahålet och medelvattenståndet kring Kristianstad sjönk med en dryg halvmeter. Avgörande för stadens nuvarande utbredning blev dock invallningen och torrläggningen av Hammarsjöns nordliga del, Nosabysjön, 1859-68. Avsikten var då att skapa ny åkermark men idag är stora delar av området bebyggt. Resultatet av denna utveckling är en stad som till stora delar ligger under eller bara ett fåtal meter över havets medelvattennivå. Vid exceptionella väderleksförhållanden och höga vattenstånd i Helge å och Hammarsjön finns risk för att stora delar av Kristianstad ska översvämmas, se kartbilden Översvämningsrisk vid beräknat högsta flöde i Helge å. Inom området finns bostäder för ca 16.000 personer och viktiga samhällstjänster som regionsjukhus, avloppsreningsverk och Räddningstjänst. Anläggande av skyddsvallar Sedan 2002 pågår det praktiska arbetet med att permanent skydda staden genom att ersätta och komplettera de gamla invallningarna och pumpstationerna. Vallarna utformas för att klara ett av SMHI beräknat högsta flöde i Helge å med maximalt ogynnsamma förutsättningar när det gäller nederbörd, snösmältning och markvattenförhållanden. Hänsyn har också tagits till effekterna av pågående klimatförändringar. Marginaler finns för att klara en samtidig högvattensituation i havet på + 2,0 m över nuvarande medelvattennivå. När det gäller flödet i Helge å har beräkningar FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 27

Karta från 1748, Kristianstad vid högvatten. hittills visat att det högsta flödet inte kommer att öka. Däremot kan mera normala höga flöden och högvatten bli vanligare i framtiden. Nivåer i meter över havets medelvattenstånd i Helge å vid beräknat högsta flöde och + 2,0 m i havet: Uppströms järnvägsbroarna till Hässleholm och i Araslövssjön + 4,01 m Vid Barbacka + 3,70 m Vid Pynten i Hammarsjön + 3,30 m Kommunens ambition är att systemet av vallar och pumpar ska vara fullt utbyggt år 2012. Riktlinjer för bebyggelseplaneringen Kartbilden översvämningsrisk med invallning och beräknat högsta flöde i Helge å redovisar de områden som fortfarande riskerar att översvämmas när systemet av vallar och pumpar är utbyggt. I de fall ett sådant område är intressant att bebygga måste bebyggelsen få ett separat skydd. Skyddet kan bestå av skyddsvall, upphöjd marknivå eller genom att byggnadens grundläggning och bottenplan görs översvämningståligt. Där invallning är planerad men ännu inte genomförd får området skyddas temporärt vid en eventuell översvämningssituation. Utgångspunkten är att de områden som omfattas av vallprojektet blir skyddade mot översvämning. Dock kan man inte helt bortse ifrån risken att vallarna skulle kunna brista genom sabotage eller en olycka. Ett högvatten på exempelvis +2,50 m i Hammarsjön skulle, om vallen brister, kunna fylla hela bottenplanet på en byggnad vid marknivån 0 möh. Vid lägsta punkten är marknivån nere på -2,41 m vilket innebär att även ett andra våningsplan skulle kunna vattenfyllas. Som en särskild försiktighetsåtgärd ska riskerna vid ett vallbrott alltid uppmärksammas vid ny- eller ombyggnader inom översvämningshotade områden, dvs under ca 3 möh. Generellt gäller att för alla ny- och ombyggnader under +3 m ska möjlighet finnas att rädda sig själv och hjälpbehövande personer undan en snabbt stigande vattennivå, exempelvis upp på ett andra våningsplan. Det kan också finnas skäl att överväga alternativa lokaliseringar, både med hänsyn till människors säkerhet och för att undvika utsläpp av farliga ämnen. Förstärkning av systemet för dagvattenhantering Även vid extrema regn finns risk för betydande översvämningsproblem. Det beror på de låglänta och flacka förhållandena och att dagvatten från stora områden måste pumpas ut i Helge å och Hammarsjön. Parallellt med att stadens invallningar ersätts och kompletteras, förstärks också systemet av pumpstationer så att det kan fungera i extrema lägen. Även här måste hänsyn tas till effekten av pågående klimatförändringar. Den totala nederbörden kan i framtiden väntas öka under vinter, vår och höst och lokala skyfall under sommarhalvåret kan väntas öka i intensitet. Redan idag har vissa områden i staden återkommande problem med översvämningar vid häftiga regn. Detta beror inte på pumparnas kapacitet utan på den svaga lutningen i dikessystemen och brister i utformningen av bebyggelseområdena där vatten ansamlas på olämpliga ställen. Vissa problem finns också med att hålla diken och kanaler fria från vattenväxter. Kommunala fördröjningsytor För att undvika att översvämningar uppstår på olämpliga platser planerar kommunen att bygga ut dagvattenhanteringen med tillfälliga översvämningsytor och fördröjningsmagasin. Det kan vara dammar eller bara ytor som tål att stå under vatten ibland. Se kartbilden Översvämningsrisk med invallning och beräknat högsta flöde i Helge å. Dessa åtgärder genomförs för att klara dagvattenhanteringen för befintlig bebyggelse. Vid nyexploatering kan ytterligare fördröjningsmagasin behövas vilket i första hand bör lösas inom den egna fastigheten. Fördröjningsytor i jordbrukslandskapet Med en ökad nederbörd riskerar staden också att få ta emot stora mängder vatten från det högre liggande jordbrukslandskapet i norr och öster, eftersom jordbrukets och stadens dikessystem hänger ihop. För att undvika att stadens dagvattensystem överbelastas kan kommunen behöva verka för att fördröjningsytor skapas också ute i landskapet. Lokalt omhändertagande av dagvatten Vid nyexploatering ska dagvattnet helst tas omhand lokalt inom den egna fastigheten genom en kombination av direkt avdunstning, 28 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

avdunstning via växtlighet och infiltration ner till grundvattnet. Tyvärr är infiltration både svårt och olämpligt inom stora delar av Kristianstad, dels för att stora områden har en grundvattenyta som ligger mycket nära marknivån, dels för att marken ofta är lerig och har dålig genomsläpplighet. Att försöka infiltrera större mängder dagvatten inom dessa områden leder till att marken blir vattensjuk eller översvämmad med skador på byggnader och anläggningar som följd. Målsättningen måste istället vara att på ett kontrollerat sätt fördröja dagvattnet inom den egna fastigheten för att sedan leda det genom det övergripande systemet av diken och fördröjningsytor och till sist pumpa ut det som återstår till Hammarsjön och Helge å. Med en god planering kan dagvattnet samtidigt göras till ett positivt inslag i områdets gröna miljö. Om gröna ytor inom ett område utnyttjas rätt har de i sig en fördröjande effekt på vattenavrinningen, men mindre fördröjningsmagasin kan också behövas. För att undvika problem bör dagvattenhanteringen utredas i ett tidigt skede av en detaljplaneläggning så att området kan disponeras och höjdsättas på bästa möjliga sätt. Detta gäller generellt för alla låglänta områden och där marken har dålig genomsläpplighet. Genom att planera rätt från början behöver dagvattenhanteringen, trots svåra förhållanden, inte bli särskilt kostsam. FARLIG VERKSAMHET Med farlig verksamhet avses verksamheter som vid en olycka kan innebära skador på människor, egendom eller miljö. Den samlade bedömningen är att Kristianstad har förhållandevis små riskproblem kopplade till verksamheter. Betydande risker finns framför allt i anslutning till lagring och hantering av gasol och ammoniak, se kartbilden Betydande störningar och risker. Mera fördjupade resonemang om skyddsavstånd i anslutning till vissa anläggningar finns i avsnitten om Vilan och Centrala staden. Gasol De större gasolcisterner som finns uppställda vid flera anläggningar i staden innebär en risk för ett stort utsläpp av gasolgas med efterföljande explosionsrisk. Det finns också risk för en massiv Anpassad grundläggning av byggnader Inom områden som riskerar att drabbas av översvämningar vid mycket regn måste byggnader och deras tekniska system anpassas genom att de placeras tillräckligt högt eller görs vattentåliga, se även avsnittet Grundläggningsförhållanden. Ökad kapacitet i diken och kanaler Kapaciteten i dikessystemet måste säkerställas och då är det framför allt viktigt att dikena hålls rena från vattenväxter. Skötselbehovet kan minskas väsentligt genom att vattnet beskuggas med träd och buskar. Samtidigt kan dikessystemen göras mer attraktiva som promenadstråk och gröna inslag i stadsmiljön. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 29

30 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR Översvämningsrisk vid beräknat högsta fl öde i Helge å

Översvämningsrisk med invallning och beräknat högsta fl öde i Helge å FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 31

cisternexplosion, s k BLEVE, vid kraftig brandpåverkan på en cistern. Konsekvenserna kan i båda fallen bli mycket allvarliga. Lagring och hantering av större mängder gasol finns för närvarande vid Allöverket, Scan, Larsson & Co på Långebro (depå av gasflaskor) och Air Liquide på Näsby industriområde (depå av gasflaskor). Ammoniak Ammoniak är en giftig kondenserad gas som används som köldmedium vid ett flertal anläggningar inom Kristianstads tätort. Ett utsläpp kan, beroende på utsläppt mängd och väderlek, få stora konsekvenser. Kylanläggningar med betydande hantering av ammoniak finns för närvarande inom Scan, Coldsped, Kronfågel, Skånemejerier och Ishallen. Biogas Produktion av biogas sker vid Centrala Reningsverket och vid KRAB:s anläggning i Karpalund. Ledningar finns till lagring och tankställen vid Allöverket samt till tankstället vid Reningsverket. Ett läckage eller utsläpp någonstans i hanteringen kan leda till att en brännbar eller explosiv blandning uppstår. Bensinstationer På bensinstationer sker lagring och hantering av bensin, diesel och gasol. Många av de bensinstationer som finns inom tätorten ligger så nära trafikstråk eller annan bebyggelse att det vid en brand eller explosion finns risk för att människor skadas. När tillfälle ges bör möjligheten att förbättra risksituationen tas tillvara. Vid nyetablering av bensinstationer eller annan bebyggelse ska tillräckliga skyddsavstånd tillämpas. Farligt gods Med farligt gods avses verksamheter som vid en olycka kan innebära skador på människor, egendom eller miljö. Även när det gäller farligt gods är bedömningen att Kristianstad har förhållandevis små riskproblem. Vägnätet Transporter med farligt gods ska i första hand gå på trafikleder där framkomlighet och säkerhet är stor. Kring Kristianstads tätort ingår E22, väg 21, väg 19 och väg 118 söderut från Hammar i Länsstyrelsens rekommenderade vägnät för transport av farligt gods, se kartbilden Betydande störningar och risker. Inom Kristianstads centrala delar råder förbud mot genomfartstrafik med farligt gods. Samtidigt är det oundvikligt att en stor mängd lokal trafik med farligt gods passerar genom staden på väg till industrier, bensinstationer och andra verksamheter inom stadens gränser. Förbud mot transport av farligt gods gäller också på Väg 2014 mellan Vä och Kungsborg. Järnvägsnätet En liten andel av tågtrafiken på sträckningen Karlskrona-Hässleholm består av farligt gods, ca 8%. Åhusbanan mellan Kristianstad och Åhus hamn används enbart för godstrafik. Mängden farligt gods är mycket liten, för närvarande 1 vagn gasol per dygn. Godstrafikspåret genom Vilan och Hedentorp har inte längre någon trafik. Banverket har meddelat att man inte har något intresse av att underhålla spåret. Det finns heller inget kommunalt eller privat intresse av att det finns kvar och därför är utgångspunkten att det läggs ner. STÖRANDE VERKSAMHETER Följande verksamheter bedöms ha större omgivningspåverkan i form av buller, vibrationer, lukt m.m. (se även kartbilden Betydande störningar och risker ): Centrala reningsverket, lukt och risk för smitta Allöverket, lukt och mögelsporer från flishantering Scan, lukt och godstransporter från slakteri Kronfågel, lukt och godstransporter från slakteri Delar av Hedentorp, buller, vibrationer och godstransporter från område med tung mekanisk industri Skånemejerier, buller och godstransporter Starka, buller och godstransporter från betongindustri Bong Ljungdahl, buller och godstransporter från tillverkning 32 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

av kuvert m m. Åsums Fure, buller från gokartbana Åsums Fure, buller från skjutbana Snårarp, transporter, buller, lukt och damm från kretsloppsanläggning. Karpalund, buller från skrothantering m m. Karpalund, lukt och godstransporter från biogasanläggning F d gasverket på Gasverket 1 på Söder. (Riskklass 1.) Sanering planeras ske i samband med att området görs om till parkeringsplats. Hela Vilanområdet med sammanlagt 25 riskklassade objekt, bl a den f d kemtvätten vid Bomgatan (den sistnämnda med Riskklass 1). Inga pågående verksamheter ingår i inventeringen. Mera fördjupade resonemang om skyddsavstånd i anslutning till vissa anläggningar finns bl.a. i avsnitten om Vilan och Centrala staden. DJURHÅLLNING Jordbruket i Kristianstad har stor andel djurhållning och många gårdar ligger mycket nära stadens gränser. I många fall är det just skyddsavståndet till lantbruk och djurhållning som avgör hur staden kan utvecklas. De störningar som kan uppstå i samband med lantbruk och djurhållning är framför allt lukt, flugor, buller och transporter. Djurhållning och särskilt hästar kan också framkalla allergiska reaktioner hos känsliga personer. Sanering av förorenade markområden är ofta mycket kostsamma och med svåra ansvarsförhållanden. Det vanligaste är att saneringen avvaktar tills en förändrad markanvändning blir aktuell. SKYDDSOMRÅDEN FÖR GRUNDVATTENTÄKT FÖRORENAD MARK Deponier, industrifastigheter, järnvägsområden, bensinstationer och skjutbanor är exempel på områden där marken kan förväntas vara mer eller mindre förorenad. Föroreningarna kan vara skadliga dels genom att människor som bor eller vistas i området utsätts för hälsorisker, dels genom att läckage sker till grund- eller ytvatten. En inventering av nedlagda deponiområden i kommunen gjordes 1999, se kartbilden Betydande risker och störningar. Ett arbete pågår också på Länsstyrelsen med att inventera andra förorenade markområden enligt en lista över de mest prioriterade objekten i länet. I Kristianstad har följande områden bedömts enligt Naturvårdsverkets 4-gradiga skala: Den tidigare skrotanläggningen på Kvarnen 12. (Riskklass 1.) Skyddsområden för vattentäkt FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 33

Vattentäkter finns idag i centrala Kristianstad, i sydvästra Näsby och på Näsby industriområde. Dessa försörjer förutom staden även delar av norra Kristianstads kommun och södra Östra Göinge kommun med vatten. På grund av risken för förorening från den närbelägna Härlövstippen måste kommunen inom de närmaste åren lämna vattentäktsområdet i centrala Kristianstad. Enligt planerna ska uttagen från centrala Kristianstad ersättas med nya borror utanför staden (och utanför den fördjupade översiktsplanens gränser), utredning pågår för att hitta ett lämpligt område. När uttagen upphör beräknas också inströmningen till grundvattnet från Härlövstippen och centrala Kristianstad att upphöra. Vattenskyddsområdet i centrala Kristianstad kommer att upphävas och kvar blir sydvästra Näsby som huvudsakligt stadsnära inströmnings- och uttagsområde och Näsby industriområde som ett mindre uttagsområde, se kartbilden Skyddsområden för vattentäkt. Skyddsbestämmelserna kommer att moderniseras. Skydd av infiltrations- och uttagsområdet på södra Näsby Enligt en preliminär bedömning utökas nuvarande skyddsområde enligt kartbildens streckade röda linje. Den slutliga sträckningen kommer att bestämmas utifrån en geohydrologisk utredning. Verksamheter som kan vara riskabla för grundvattnet bör undvikas. Ny industrimark är olämpligt och även ny villabebyggelse, bl.a. med tanke på att användning av bekämpningsmedel är vanligt i villaträdgårdar. Nya flerbostadshus bör gå bra om tillräcklig försiktighet tillämpas. Nya verksamheter som punkterar det skyddande marklagret, t.ex. borrhål för bergvärme, kommer inte att tillåtas. Skydd av uttagsområdet på Näsby industriområde Gränserna för nuvarande skyddsområde ska ses över. Nya verksamheter som punkterar det skyddande marklagret, t.ex. borrhål för bergvärme, kommer inte att tillåtas. Enskilda större vattentäkter Förutom kommunens egna vattentäkter finns också större enskilda vattentäkter till Scan och Skånemejerier och nödvattentäkter för sjukhusets behov. Dessa saknar skyddsområden men ett respektavstånd på förslagsvis 300 m bör tillämpas framöver, se kartbilden Skyddsområden för vattentäkt. TRAFIKBULLER Trafikbuller är den största källan till störningar i människors närmiljö. Negativa effekter är bland annat stress, minskad koncentrationsförmåga och störningar i vila och sömn. Vid nybebyggelse ska byggnader och utomhusmiljö anpassas för att klara gällande bullerriktvärden. Här finns olika möjligheter att kombinera skyddsavstånd med åtgärder som skärmning, uteplatser som vänder sig bort från bullret och anpassade fönster och fasader. Ett större bekymmer är befintlig bebyggelse som inte är anpassad till dagens trafikmängder. Åtgärder för att klara bullerriktvärdena kan bli både dyra och förfulande för stadsmiljön. Detta är ett problem som ökar i takt med den allmänna trafikökningen. För att klara generationsmålet enligt miljömålet God bebyggd miljö om ett samhälle där alla boendemiljöer är fria från skadliga bullernivåer, är det Boverkets bedömning att stora förändringar måste göras. Det behövs inte bara betydande insatser i befintliga bebyggelsemiljöer utan också åtgärder vid själva bullerkällan. Det kan handla om att omfördela trafik mellan vägar, att sänka hastigheter och att flytta över resande från bil till andra trafikslag. Det pågår också forskning och försök kring tystare vägbanor och tystare däck och motorer. En översiktlig bullerutredning för det kommunala huvudvägnätet inom Kristianstads tätort gjordes 2001, se kartbilden Betydande risker och störningar. En bullersaneringsplan har sedan utarbetats som underlag för åtgärder. MILJÖKVALITETSNORMER FÖR UTOMHUSLUFT Enligt 4 kap 1 PBL ska översiktsplanen redovisa hur kommunen avser att tillgodose gällande miljökvalitetsnormer. De miljökvalitetsnormer som är aktuella för Kristianstads tätort är normerna för utomhusluft vilka omfattar kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och marknära ozon. Av de luftföroreningar som kan uppmätas i Kristianstad har en betydande andel bildats utanför landets gränser, men även lokala källor som trafik och småskalig vedeldning har en betydande påverkan på luftkvalitén. Mätningar av partikelhalt i luft görs vid Västra Boulevarden. 34 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

Betydande risker och störningar FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 35

Värdena ligger på gränsen till vad som är tillåtet. På sträckor längs Västra Boulevarden och även på Långebrogatan öster om Helge å innebär ökade trafikmängder en risk för att miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids. Risken för denna typ av problem är liten kring gator utanför stadskärnan, eftersom den omgivande miljön är sådan att föroreningarna lätt späds ut. Förutom att försöka omfördela trafikflöden kan även sänkt hastighet vara ett sätt att undvika att partiklar virvlas upp. Halterna av övriga ämnen ligger under befintliga hälsoriktvärden. Dock kan påpekas att halterna av marknära ozon regelbundet överskrider det riktvärde som gäller för att undvika skador på känsliga grödor. RADON Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas radondöttrar som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som, när det andas in, på sikt kan orsaka lungcancer. Radon i byggnader beror i regel på att så kallad blåbetong använts när huset byggdes eller att huset är byggt i ett område med höga halter av markradon. Radon i marken är inget problem inom låg- eller normalriskområden under förutsättning att inte stora mängder jordluft läcker in i byggnaden. Även inom högriskområden går det bra att bygga bostäder under förutsättning att byggnaden radontätas mot marken. Detta är heller ingen särskilt kostsam åtgärd. Inom det område som omfattas av den fördjupade översiktsplanen ligger främst västra delen av Vä inom högriskområde för radon. ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Ett visst skyddsavstånd tillämpas kring större anläggningar som ställverk och kraftledningar. Det elektromagnetiska fältets storlek avtar snabbt med avståndet från källan. I Kristianstad ansluter högspänningsledningar från väster till ställverket på Barbacka och norrifrån till ställverket på Näsby industriområde. 36 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

Ledningsnät och grundläggning GRUNDLÄGGNINGSFÖRHÅLLANDEN Sättningsproblem Stora delar av Kristianstad har tidigare legat under vatten hela eller delar av året vilket innebär att grundläggningsförhållandena kan vara besvärliga med stora sättningsproblem. Sämst förutsättningar kan områden under och nära 0 möh antas ha, vilket bland annat omfattar hela den torrlagda gamla Nosabysjön. (Se kartbilden Översvämningsrisk vid beräknat högsta flöde i Helge å i avsnittet Översvämningsrisk under Miljö- och riskfaktorer). Här består marken enligt SGU:s jordartskarta av företrädesvis gyttja, torv, kärr och svämsediment. Andra sättningsbenägna områden är tidigare deponier. I övrigt ligger Kristianstad i ett område som domineras av glacial lera, delvis överlagrad av grus och sand. Morän finns enligt SGU:s jordartskarta främst inom delar av Näsby, Möllebacken och Hammar. Vä och delar av Öllsjö ligger på isälvsavlagringar. Anpassning till grundvatten och häftiga regn Problem med högt grundvatten finns generellt inom samma områden som pekats ut som översvämningshotade, dvs under ca 3 möh. Andra problemområden kan vara släntpartier, bland annat släntzonen mellan det högre slättlandskapet och de låglänta markerna vid Hammar och Viby. Pågående klimatförändringar med ökad nederbörd måste tas med i beräkningen och kan i framtiden väntas höja grundvattennivåerna ytterligare. För att undvika fuktskador på byggnader får grundvattnets högsta nivå aldrig nå upp till grundläggningens underkant. Som alternativ kan problemet lösas genom vattentät konstruktion eller ett bottenplan som tål att översvämmas. Inte sällan riskerar samma områden som har högt grundvatten att drabbas av översvämningar vid mycket regn (se även avsnittet om översvämning). Också här är lösningen att byggnader och deras tekniska system placeras tillräckligt högt alternativt att byggnadens grundläggning och bottenplan görs översvämningståligt. VATTEN OCH AVLOPP Gällande avlopp finns det i nuläget kapacitetsbrist inom stora delar av nätet, undantag är centrala och norra delarna av staden där marginal bedöms finnas för att klara planerade utbyggnader. För nätet Hammar-Viby-Rinkaby-Åhus-Furuboda behövs sannolikt stora och kostsamma åtgärder inom de närmaste åren. Här handlar det inte bara om att klara utbyggnader i västra Kristianstad utan också utvecklingen av Åhus och utbyggnaden av kommunalt avlopp inom kustområdet. Även västerut inom nätområdena Hedentorp-Åsum och Öllsjö-Vä-Nöbbelöv kommer investeringar att behöva göras för att klara planerade utbyggnader. Ett effektivt och vackert sätt att rena vattnet och gynna växt och djurliv är att anlägga vassbäddar vilket diskuteras intill E22 och reningsverket. Ett större markområde har reserverats i översiktsplanen för detta ändamål. För vattenledningarna är bedömningen att planerade utbyggnadsområden i princip kan försörjas med befintligt vattenledningsnät, i några fall behövs åtgärder för tryckökning. Utredning pågår för att hitta en ny vattentäkt utanför Kristianstad som kan ersätta de borror som ligger centralt och utsatt i staden. Ett alternativ som studeras är att ta vatten från ett område vid Yngsjö FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 37

som sedan renas i vattenverket i Åhus och leds upp till Kristianstad. Lämpligt kan då vara att försörja Viby med detta vatten. Hur dagvattnet ska hanteras är olika beroende på platsen och tänkt markanvändning vilket gör att det generellt krävs en särskild utredning för lämplig dagvattenhantering. Detta är en kostnad som återkommer för alla exploateringar, om inte marken är uppenbart lämplig för lokal infiltration. Helt hårdgjord yta är det som sämst tar till vara på dagvattnet och således behöver störst yta till avrinning. En minskning av avledda dagvattenflöden minskar föroreningsbelastningarna på recipienten. En lokalt inriktad dagvattenhantering med stora inslag av öppna lösningar gör det möjligt att tillsammans med en genomtänkt höjdsättning av hela bebyggelseområdet minimera risken för översvämningar. Dessa lösningar medför också goda förutsättningar att möta en förändrad nederbörd till följd av klimatförändringar. De estetiska värdena för dessa bebyggelseområden upplevs också som mycket positiva. FJÄRRVÄRME Fjärrvärmen är väl utbyggd inom centrala staden med förgreningar till Näsby, Hammar, Norra Åsum och Härlöv. Det finns också ett nät inom Vä. Framöver är ambitionen att bygga ut fjärrvärmen inom det verksamhetsområde som kartan nedan visar. Det är dock inte säkert att ekonomiska förutsättningar finns överallt vilket beror på hur ledningar och panncentraler ligger och hur många kunder samt vilka kunder som ansluter sig. Nya exploateringsområden som ligger intill det planerade verksamhetsområdet har goda förutsättningar för fjärrvärme. Områden som det i dagsläget inte planeras någon utbyggnad för är Viby och Möllebacken. Detta kan ändras om större kunder som t.ex. skolor och många nya bostäder planeras som kan bidra till att finansiera en eventuell utbyggnad. Nuvarande verksamhetsområde för fjärrvärmeutbyggnad 38 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 39

40 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR