Samrådsförslag april 2008

Transkript

1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD Samrådsförslag april 2008 Godkänt av byggnadsnämnden den 25 mars 2008 Stadsbyggnadskontoret Kristianstads kommun

2 2

3 Kristianstad växer Den fördjupade översiktsplanen för Kristianstad stad utgör en samlad bild av vad kommunen har för mål med den långsiktiga utvecklingen. Planen ska ge praktisk vägledning i strategiska beslut för plan och byggfrågor. Arbetet med översiktsplanen har skett i nära samarbete med byggnadsnämndens politiker. Kommunledningen har dessutom lagt grunden till planen genom synpunkter på programarbetet efterhand samt genom den tidigare dialogen i programmet Kristianstad växer under Staden ska enligt kommunens vision växa med närmare invånare på en 20- årsperiod. Detta innebär att bostadsbyggandet måste upp på en fördubblad nivå jämfört med de senaste åren. Närmare 300 bostäder per år måste tillkomma och detta innebär att den planlagda marken för bostäder måste fördubblas jämfört med dagsläget. Förtätning av staden måste ske för att rätt kunna utnyttja service och minimera klimatpåfrestningen. Staden är omgiven av värdefull åkermark och denna kan också sparas vid mer förtätning. Nya bostadsområden är framförallt utlagda med avsikt att ge möjligheter till kollektivtrafik. Stora ytor är planerade för handelsändamål både i Hammarshusområdet och Härlöv. Omfattande investeringar i vägar blir nödvändiga för att rätt kunna utnyttja dessa områden. Handelsstaden Kristianstad betonas i översiktsplanen. För att ge möjlighet till breddning av nytt företagande är också betydande ytor planerade för verksamheter. Framtida utvecklingsområden för staden i detta avseende bör finnas söderut. En utbyggd E22 ger härvid möjligheter. Börje Emilsson Byggnadsnämndens ordförande 3

4 ORGANISATION Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen sker på uppdrag av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Byggnadsnämnden ansvarar för den formella politiska processen och gav 2003 stadsbyggnadskontoret uppdraget att leda och samordna arbetet. Översiktsplanearbetet påbörjades med att ta fram program för orterna Åhus, Önnestad, Yngsjö och nu en fördjupad översiktsplan för staden Kristianstad. Därefter ska den kommunövergripande översiktsplanen startas upp. Arbetsgrupp: fysiska planerare Kristina Mohlin, Dan Janérus, Marie Nilsson, Daniela D Krizanec och byggnadsantikvarie Klara Johansson, stadsbyggnadskontoret Miljökonsekvensbeskrivningen är gjord av Ramböll Sverige AB, Malmö, januari 2008 Referensgrupp: representanter från integrationsförvaltningen, socialförvaltningen, försörjnings- och rehabiliteringsenheten, räddningstjänsten, kommunledningskontoret (turistavd, mark- och exploateringsavd, näringslivsavd, folkhälsostrateg, utvecklingsstrateg, kommundirektör), barn- och ungdomsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Biosfärkontoret, stadsbyggnadskontoret, C4- teknik, C4- energi, Regionmuseet Kristianstad och AB Kristianstadsbyggen. Politisk referensgrupp: Börje Emilsson (c), Bengt Albinsson (s), Leif Larsson (s), Gösta Richardsson (fp) och Lennart Malmgren (m). Styrgrupp: kommunstyrelsens arbetsutskott och presidierna i byggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Projektledning: stadsarkitekt Ylva Pershaf och fysisk planerare Daniela D Krizanec, stadsbyggnadskontoret Dnr PLAN Sammanfattning 8 Vad är Fördjupad översiktsplan? 9 MÅL OCH VISIONER 12 Kristianstad vision - Kokbok 12 Lokala miljömål 12 Kommunens klimatstrategi 13 STADENS UTVECKLING 14 SÄRSKILDA HÄNSYN 17 Riksintresse för naturvård, Helgeåns nedre lopp 17 Riksintresse för naturvård, Mosslunda 17 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike 20 Riksintresse för kulturmiljövård, Kristianstad 20 Riksintresse för kulturmiljövård, Araslövs farmer 22 Riksintresse för kulturmiljövård, Vä kyrkby 22 Kommunens naturvårdsplan & kulturmiljöprogram 22 Riksintresse för totalförsvaret, Rinkaby skjutfält 22 Riksintresse järnvägar 23 Riksintresse vägar 23 Areella näringar 23 Grundvattenresurs 24 HÄLSA 25 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 27 Översvämningsrisk 27 Störande verksamheter 32 Djurhållning 33 Förorenad mark 33 Skyddsområden för grundvattentäkt 33 Trafi kbuller 34 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft 34 Radon 36 Elektromagnetiska fält 36

5 LEDNINGSNÄT OCH GRUNDLÄGGNING 37 Vatten och avlopp 37 Fjärrvärme 38 FEM MÅL 42 Staden som regionalt centrum 42 Den täta och blandade staden 44 Den energi- och resurseffektiva staden 46 Den vackra staden 47 Staden och vattenriket i symbios 49 ATTRAKTIVT BOENDE 50 Boende i ett regionalt perspektiv 50 Att bo i den täta och blandade staden 50 Boende ur det energi- och resurseffektiva Boende i den vackra staden 53 Boende och vattenriket 54 GOD SERVICE 56 GRÖN STAD I VATTENRIKET 60 Grönstrukturen har många funktioner 60 Att kunna uppleva grönska i vardagen 60 Gröna platser för spontana möten, lek och idrott 61 Kulturella och estetiska värden 63 Naturvärden och biologisk mångfald 63 Tekniska funktioner 64 Förslag till utvecklad grönstruktur 64 MÅNGFALD AV VERKSAMHETER 68 Regionalt perspektiv på verksamheter 68 Besöksnäring och marknadsföring 72 Kristianstad Högskola och 73 Krinova Science park 73 HANDELSSTADEN 74 Handelstaden ur ett regionalt perspektiv 74 Handel i en tät och blandad stad 75 Energi- och resurseffektivitet och handel 75 Handel och den vackra staden 76 INFRASTRUKTUR 78 Infrastruktur ur regionalt perspektiv 78 Infrastruktur och energi- och resurseffektivitet 79 Vacker stad och infrastruktur 80 Kollektivtrafi k 81 Gång- och cykeltrafi k 84 Nya vägar 84 Trafi ksäkerhet 86 SÄRSKILT OMRÅDE: SÖDER 88 SÄRSKILT OMRÅDE: NÄSBY 90 SÄRSKILT OMRÅDE: HAMMAR - MÖLLEBACKEN 94 SÄRSKILT OMRÅDE: SKÅNES VIBY - HAMMARSLUND 96 SÄRKILT OMRÅDE: NORRA ÅSUM 98 SÄRSKILT OMRÅDE: VÄ - TALLDALEN 100 SÄRSKILT OMRÅDE: ÖLLSJÖ 102 SÄRSKILT OMRÅDE: HÄRLÖV 106 SÄRSKILT OMRÅDE: VILAN 108 SÄRSKILT OMRÅDE: CENTRALA STADEN 110 NOLLALTERNATIVET 124 SOCIALA KONSEKVENSER 126 Sammanfattning 126 Folkhälsomål Folkhälsomål Folkhälsomål Folkhälsomål EKONOMISKA KONSEKVENSER 136 Kommunala utbyggnadskostnader 136 Attraktivt för boende? 138 Attraktivt för företag? 140 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 142 Miljöbedömning 142 Alternativ till planförslaget 143 Konsekvenser 143 Mål 147 Miljökvalitetsnormer 154 Betydande miljöpåverkan 155 Uppföljning och övervakning 156 Bilaga 1 Utdrag ur PBL och MB 157 BILDER 158

6

7 Sammanfattning Vad är en fördjupad översiktsplan? VISIONER RIKTLINJER UNDERLAG FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRSLAG FRAMTID ATTRAKTIVITET STRATEGI BOSTÄDER HANDEL GRÖNSKA UTMANINGAR VÄXA RIKSINTRESSE S PÅVERKAN UTVECKLING MÅL VATTENRIKE HÄLSA REKREATION MARKANVÄNDNING VÄGAR KOLLEKTIVTRAFIK

8 SAMMANFATTNING Planens huvuddrag Kristianstad ska växa. Tillväxten ska ske på ett balanserat sätt i en avvägning mellan kvalitet och kvantitet. Geografin och landskapet gör att staden har vuxit utifrån en stark stadskärna och vidare ut längs med fyra ben. Ny bebyggelse ska tillkomma längs med dessa ben, som även ska utgöra starka kollektivtrafikstråk. Omkringliggande landskap är av största vikt för upplevelsen av staden och dess identitet. Stadsbebyggelsen och det öppna landskapet är nära sammanflätat. Staden ska bli tätare för att undvika onödig stadsutbredning, spara det omkringliggande landskapet och för att minska avstånden mellan stadens målpunkter och därigenom bli resurseffektivare. Förtätning ska ske utan att den sammantagna ytan av parker och öppna platser minskar. Istället kan det vara lämpligt att växa på höjden i vissa centrala lägen. Genom stadens funktioner och platser ska vattnet framhävas främst kring kanalstråket och årummet, Helge å. Centralt i staden finns platser som idag p g a dess läge är väldigt attraktiva och som har stora potentialer att utvecklas mot en mer blandad och tät stad, t ex nordöstra Vilan och bangårdsområdet. Planens fem mål Utvecklingen av den fysiska mark- och vattenanvändningen ska utvecklas mot fem mål: Staden som regionalt centrum Den täta och blandade staden Den energi- och resurseffektiva staden Den vackra staden Staden och vattenriket i symbios Målet med arbetet Skapa en tvärsektoriell inriktning för den fysiska utvecklingen i staden och visa vilka konsekvenser det får för samhället. Medverka till att den fysiska planeringen utvecklas i riktning mot kommunfullmäktiges vision Skapa långsiktigt god hushållning av mark och vattenresurserna Ge vägledning vid detaljplanearbete och vid bygglovshantering. Stadens fyra ben som ska förtätas och utgöra starka kollektivtrafi kstråk. Det öppna landskapet når långt in i stadsbebyggelsen. 8 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS INLEDNING

9 VAD ÄR FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen är kommunens viktigaste och mest långsiktiga instrument vad gäller användningen av mark- och vattenområden samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Den ska vara strategisk och formulera mål och visioner som berör hela kommunens verksamhet och ge praktiskt vägledning för beslut i konkreta plan- och byggfrågor. Kommunen ansvarar för att det finns en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. Det är även möjligt att arbeta med ett mindre avgränsat område, d v s fördjupad översiktsplan. Målet med arbetet med översiktsplanen är att nå en politiskt framtagen strategi som är brett förankrad hos kommunens alla förvaltningar och allmänhet. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande och garanterar därför inte genomförande. Däremot är processen kring översiktlig planering ständigt pågående, tidshorisonten är hela tiden år framåt. Det innebär att utvecklingen med ny kunskap, nya behov och önskemål skapar en dynamisk översiktsplan, d v s en ständigt levande diskussion om framtiden. Själva planen i sig ska ses som en viljeinriktning, ett avstamp, för kommunens vision och avvägningar idag. Den komplexa, dynamiska och ständigt pågående diskussionen som översiktsplanen speglar. Förankring och fortsatt arbete Ett förslag har tagits fram och byggnadsnämnden beslutade i mars 2008 att samråda med allmänhet, föreningar, myndigheter och övriga kommunala förvaltningar. Fokus på det fortsatta arbetet ligger i att förmedla och forma förslaget så att en bred förankring av innehållet uppnås innan det ska antas i kommunfullmäktige. Förankringsarbetet är en viktigt del av en översiktsplanen och säkerställs genom plan- och bygglagen som reglerar samråds- och utställningsfasen. Att växa innebär inte bara att skapa bostäder, skolor och kommunikationer, utan också att bejaka öppenhet, delaktighet och demokrati. Ur Kokboken, tolkat av f d kommundiriktör Per Persson vid introduktionsdag 29 januari 2007 för kommunens nyanställda. Översiktsplanens avgränsning Geografiskt omfattar planen Kristianstad, Vä, Öllsjö, Härlöv, Vilan, Charlottesborg, Helgedal, Hedentorp, Åsumtorp, Norra Åsum, Näsby, Österäng, Kulltorp, Nosaby, Möllebacken, Hammar, Hammarslund, Viby och det närmaste omlandet. Till skillnad från programmet behandlas inte Skepparslöv och Karpalundsområdet. För Skepparslöv gjordes en särskild planutredning sommaren 2007 som kommer att ligga som stöd och underlag till kommande detaljplaner och vad gäller logistikcentrum vid Karpalund är det som föreslogs i programmet inte längre aktuellt. Planen avgränsas innehållsmässigt till att behandla: kommunens syn på hur staden ska utvecklas och bevaras (vision, mål, strategier och rekommendationer på övergripande nivå) riksintressen och andra allmänna intressen miljö- och riskfaktorer och miljökvalitetsnormer den avsedda mark- och vattenanvändning (både befintlig och planerad) endast strategier/ställningstaganden som får följder för den fysiska mark- och vattenanvändningen. förslagets konsekvenser. Processen Processen med att ta fram en översiktsplan ska präglas av öppenhet och insyn och innehåller följande skeden: PROGRAM hösten 2004 Tidig dialog som preciserar översiktsplanens syfte och anger dessa inriktning. Hösten 2004 gav kommunen ut programmet Kristianstad växer i form av en tidning som skickades ut till kommunens alla hushåll. SAMRÅD våren 2008 Själva översiktsplanen har upprättats och synpunkter från programmet har arbetats in. Planförslaget skickas ut för samråd med allmänhet, politiker, kommunens förvaltningar, myndigheter, föreningar m fl. UTSTÄLLNING hösten 2008 Yttranden från samrådet redogörs och bearbetas. Översiktsplanen ställs slutligen ut för ytterligare offentlig granskning då alla har möjlighet att lämna synpunkter. ANTAGANDE vintern 2009 Kommunfullmäktige antar översiktsplanen. AKTUALITETSFÖRKLARING Minst en gång varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till planens aktualitet. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 9

10 10 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS INLEDNING

11 Mål och visioner Stadens utveckling Särskilda hänsyn Hälsa och risker Vatten och avloppsförsörjning Fjärrvärme

12 Mål och visioner Långsiktigt hållbar utveckling Kristianstads ska bli en fossilbränslefri kommun Kristianstad ska växa Kristianstad ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö En hållbar utveckling är ett övergripande statligt, politiskt mål med en ekonomisk, en social och en miljömässig dimension. Att bygga samhället hållbart, innebär att vidareutveckla goda livsvillkor genom fysisk planering, regional utveckling, infrastruktursatsningar samt utveckling av boende- och stadsmiljöer. (Statens folkhälsoinstitut, 2006, Recept för ett friskare Sverige en översikt av den svenska folkhälsopolitiken. Gunnar Ågren och Bernt Lundgren) Hållbar utveckling är ledstjärnan i Kristianstad kommuns utvecklingsarbete. Utvecklingen i Kristianstads kommun ska präglas av en helhetssyn på människornas och samhällets behov, förutsättningar och problem. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade och att de är varandras förutsättningar och stöd. KRISTIANSTAD VISION - KOKBOK Kokboken har varit en viktig utgångspunkt för den fördjupade översiktsplanen och utgör Kristianstads kommuns vision; Kristianstad växer! Med vida horisonter och människan i centrum Genom kreativitet, framåtanda och puls I en livsbejakande och naturskön miljö Sveriges centrum för livsmedel, mat och dryck Att växa innebär: Kristianstad är en mycket attraktiv kommun att bo i, utbilda sig i, verka i och besöka. Vi kan erbjuda ett gott liv inte minst för de som bor här. Äkta livskvaliteter i form av bra boendemiljöer, bra skolor, möjlighet till arbete och rik fritid i vacker och ren natur. Vi har en mångfald av vattenmiljöer med bl a ett av världens bästa dricksvatten. Kristianstads vattenrike är en ovärderlig tillgång för oss alla och ger en internationell uppmärksamhet. Att vi växer i en avvägning mellan kvantitet och kvalitet stärker vår position. Det ger ökad service, ökat kulturutbud samt en bättre infrastruktur. Vår fantastiska Handelstad har förutsättningar att utvecklas ytterligare och tillsammans med andra lokala aktiviteter i vårt område. I Kristianstad växer det dessutom på åkrarna! LOKALA MILJÖMÅL Miljömål för Kristianstad är antagna av kommunfullmäktige och består av femton mål som är aktuella i vår kommun. För att konkretisera de femton målen finns det ett hundra lokala delmål som beskriver vad vi ska uppnå eller vilka åtgärder vi behöver genomföra för att nå resultat. God bebyggd miljö Den fysiska planeringen är ett av det viktigaste och starkaste verktyg som kommunen har för att förverkliga de lokala miljömålen. Det miljömål som till största del berör den fördjupade översiktsplanen är God bebyggd miljö. Målet är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö genom t ex : Skapa förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter Skydda kulturhistoriskt värdefulla miljöer och tillgång till grönområden Begränsa bullerstörningar från vägtrafik 12 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

13 Föreslagen mark- och vattenanvändning i den fördjupade översiktsplanen ska medverka till att följande delmål i God bebyggd miljö uppfylls: Den fysiska planeringen ska skapa förutsättningar för miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet och säker gång- och cykeltrafik. Den fysiska planeringen ska främja ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur för att minska bilanvändningen och förbättra förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter. Den fysiska planeringen ska värna kulturhistoriska miljöer. Dess kvalitéer skall respekteras, tillvaratas, utvecklas och brukas ur ett hållbarhetsperspektiv. Samverkan, tillståndsgivning, kunskapsuppbyggnad och utåtriktad verksamhet är centrala instrument för kulturmiljöarbetet. I samband med fysiska planeringen ska möjligheterna till att skydda kulturhistoriskt värdefulla miljöer inom eller i anslutning till planområdet tas tillvara. Den fysiska planeringen ska värna tätortsnära natur- och grönområden så att de utvecklas och kan erbjuda goda rekreationsmöjligheter. Andelen äldre träd i offentliga miljöer inom tätbebyggda områden ska inte minska. KOMMUNENS KLIMATSTRATEGI I samband med arbetet med att ta fram lokala miljömål gjordes ett fördjupat arbete om begränsad klimatpåverkan. Arbetet innebar att en klimatstrategi för Kristianstads kommun togs fram. Klimatstrategin är en vidare konkretisering av de lokala miljömålen för begränsad klimatpåverkan. Den långsiktiga visionen är att Kristianstads ska bli en fossilbränslefri kommun. På kortare sikt innehåller klimatstrategin även mål och förslag på åtgärder som direkt berör den fysiska planeringen t ex vad det gäller lokaliseringen av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. Klimatstrategi består av en huvudstrategi (klimatstrategi) samt i dagsläget fyra bilagor inom områdena energi, transporter, jordbruk och kommunikation. I förlängningen kommer strategin kompletteras med en avfallsplan. Bilagorna innehåller delmål och handlingsplaner för respektive delområde. (Infoga bild, diagram) Följande punkter i Klimatstrategin berör den fördjupade översiktsplanen: Utgångspunkten för all fysisk planering ska vara att bostäder, arbetsplatser, service och kultur om möjligt ska lokaliseras så att behovet av transporter och biltrafik minimeras. Tätortsutveckling i goda kollektivtrafiklägen ska prioriteras. Prioriterade kollektivtrafikstråk ska utvecklas där det är möjligt. Genomfartsleder ska, där de tre första stegen i fyrstegsprincipen inte bedöms möjliga eller tillräckliga, ersättas med förbifartsleder för att minska störningar. Lokalisering och utformning av nya bebyggelseområden så att energikonsumtionen kan begränsas, bl a genom gynnsamma soloch vindförhållanden. Lokalisering som medger goda förbindelser med energisnåla transportmedel, främst gång- cykel- och kollektivtrafik. Vid lokalisering av nya utbyggnadsområden ska möjligheten att ansluta området till fjärrvärme eller andra gemensamma uppvärmningssystem särskilt beaktas. Kommunens visionsdokument - Kokboken, antagen 2004 Kommunens lokala miljömål, antagna Hur planen uppfyller dessa mål bedöms särskilt i miljökonsekvensbeskrivningen. Läs på s 123 Kommunens klimatstrategi, antagen FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 13

14 Stadens utveckling ARVET FRÅN CHRISTIAN IV Efter att den blott 17 årige Gustaf II Adolf 1612 bränt och ödelagt medeltidsstaden Vä beslöt sig kung Christian för att bygga en ny på den närbelägna Allön i Helgeåns otillgängliga träskmarker. Platsen var idealisk för en fästningsstad med skyddande vatten och sankmarker på alla sidor. Staden skulle bli en stark riksfästning till skydd mot svenskarna och en blomstrande köpstad. Fästningsplanen stakades ut den 19 maj Vid grundandet förlorade Vä och 1617 Åhus sina stadsrättigheter. Den rektangulära rätvinkligt inrutade stadsplanen finns i sina huvuddrag bevarad i nuvarande stadscentrum vilket gör Kristianstad till en stadsbyggnadshistorisk raritet, det mest renodlade exemplet i Norden på en anlagd stad som tillkommit på maktbud och uppförts på ett tidigare obebyggt område. Stadsområdet och den rektangulära formen bestämdes av markförhållandena vilket också avgjorde kyrkans placering. Illustration av Kristianstad i början av talet. [1] Här fanns den bästa byggnadsgrunden. Kanalen tvärs genom staden, nuvarande Nya Boulevarden, underströk stadsplanens dubbleringssystem: två stadsdelar med var sitt torg, två parallella, relativt breda huvudgator och utanför dessa två smala bakgator och två nu försvunna vallgator samt två par tvärgator på ömse sidor om de båda torgen. Christian IV:s förhoppningar att hans nya stad på Allö snabbt skulle utvecklas till en rik köpstad infriades inte. Inflyttningen gick trögt och enligt en uppgift från 1622 fanns då inte mer än ett femtiotal husägare. Det var först under frihetstiden (1700-talet) som staden började växa. Kristianstads hamn i Åhus blev den ledande i Skåne, handel och hantverk blomstrade och industrier anlades, främst garverier och tobaksspinnerier. Utvecklingen stannande emellertid upp och först när fästningen upphörde 1847 kunde staden åter börja växa. En våldsam brand samma år, som ödelade 36 fastigheter i stadens sydvästra del påskyndade bebyggelsen utanför de raserade fästningsverken. Vid 1800 talets början var folkmängden i Kristianstad omkring och efter industrialismens genombrott hundra år senare ca De sista decennierna på 1800 talet innebar en snabb utbyggnad av näringslivet. Ar 1900 sysselsatte 41 fabriker arbetare. Av utomordentlig betydelse för Kristianstads utveckling var det stora invallningsföretag som på 1860 talet torrlade den östliga viken av Hammarsjön, den s k Nosabysjön. Därmed skapades nya möjligheter för den österut växande bebyggelsen. Förbättrade kommunikationer påskyndade också stadens utveckling och 1865 invigdes den första järnvägslinjen till Hässleholm och stambanan. Staden hade som mest sju järnvägslinjer. Kring förra sekelskiftet började staden växa söder och österut med 14 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

15 stadsdelarna Söder och Östermalm. Östermalmsområdet planlades 1888 då redan Cellfängelset och det blivande länslasarettet byggts. De första och mest centrala delarna byggs ut som kvartersstad medan de sista utformas som lamellhusområden. Området växte vidare österut med Egna hem som började byggas ut redan kring Söderut exploaterades under 1930 talet Riksvägsområdet med villor och hyreshus och växte efterhand samman med bebyggelsen på Söder, fullt utbyggd kring Stadsdelen präglas av funktionalismens stadsplanesyn och det sociala byggandet och utformades, liksom senare Parkstaden på 1940-talet som lamellhusområde. Genom AB Kristianstadsbyggen startade också en utbyggnad av hyreslägenheter från 1953 med nya områden som Kinesiska Muren och Lyckans Höjd med sammanlagt knappt 650 lägenheter. Av viss betydelse för staden har kasernområdena varit. Ursprungligen Norra och Södra Kasern som båda var helt utbyggda efter vallarnas raserande. Kasernerna blev för små och redan kring 1920 etablerade militären sig på Östra Kasern och Näsby. Den sista utflyttningen skedde kring 1945 till Norra Åsum (A3). All militär verksamhet i staden upphörde VÄXANDE STAD Centralorten Kristianstad är i grunden en flerkärnig tätort med staden i mitten och småorterna Härlöv, Öllsjö, Vä, Åsum, Nosaby, Hammar, Skånes Viby runt om. Genom kommunsammanläggningen 1967 gick Araslöv, Nosaby, Träne och Vä samman med Kristianstad vilket förbättrade förutsättningar för den utbyggnad av centralorten som kom på 70- och 80-talen. Sammanläggningen 1967 innebar att Kristianstads folkmängd växte från till och ytan från till ha. Efter den omfattande villabebyggelsen från 1950-talet på Kulltorp och Kanalbrinken i nordöst och Uddenområdet i söder expanderade stadens villaområden från 1970-talet framför allt i de nytillkomna småorternana. Nya villaområden byggdes ut i Öllsjö, Hammar, Möllebacken och orterna kom efterhand att byggas samman. Centralortens karaktär av bandstad förstärktes. Den stora bristen på bostäder i Sverige ledde 1965 fram till beslutet om att bygga lägenheter om året i tio år, miljonprogrammet. I Kristianstad var trångboddheten mycket stor och lägenhetsstandarden låg trots de tillskott som skett på 1950-talet. Stadens första miljonprogramområden Fröknegården med ca 360 lgh och Gamlegården, en helt ny stadsdel med lgh, stod färdiga kring Utbyggnaderna fortsatte med Österängs- och Charlottsborgsområdena färdiga 1982 resp 1978 och totalt tillfördes under perioden ca nya lägenheter. Efter de stora utbyggnaderna har endast ett större område tillkommit på Odal (1992) med bostadsrättslägenheter. NYA INFRASTRUKTURER Kristianstads trafikinfrastrukturer har ständigt varit problematiska. Lokaliseringen av staden på en halvö försvårar trafik i östvästled. Ända fram till 1969 fanns bara en bilbro över Helge å! Den ursprungliga vägen gick via Långebrogatan, rakt genom staden norrut, runt Nosabyviken vidare till Blekinge. Resan förbättrades efter torrläggningen då genomfarten kunde ske på Södra Boulevarden och så småningom Blekingevägen (1940-talet). Efter långa diskussioner byggdes 1969 en ny förbifart på den gamla järnvägsbanken på Vilan, genom Udden österut som innebar en stor avlastning. Det ökade trafiktrycket ledde 1989 fram till att Härlövsängaleden byggdes som nu tillsammans med Stadens utveckling under 125 år. [2] FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 15

16 Snapphanevägen och E22 nu bildar den yttre ringen kring staden. I centrum infördes 1984 gågator av miljöskäl. Viktiga utbyggnader och förändringar av centralortens infrastrukturer skedde fram till 1990-talet. Reningsverket från 1939 har efterhand byggts ut. Ett nytt vattentorn ersatte 1965 det gamla från Utbyggnaden av fjärrvärmen och Allöverket, byggt 1994, innebar en viktigt miljöförbättring i centrum. Sopdeponin på Härlövs ängar som öppnades redan på 1950-talet är nu avslutad och på väg att förseglas och återanvändas. INDUSTRIOMRÅDEN I FÖRÄNDRING De första industrier etableras i fästningsstadens utkant kring sekelskiftet; Ljunggrens Verkstäder (1865), Wahlbergs kvarn (1887), Skånska Yllefarbiken (1898) är de första exemplen på moderna industrier. Utvecklingen fortsatte med nya, mindre centrala områden som Vilan där de första industrierna etablerats redan på 1880-talet (Hvilans Mekaniska Verkstad) och Näsby (Ekström m fl). De senaste årtiondena har de centrala äldre industrierna efterhand konverterats till kontor och bostäder samtidigt som nya verksamhetsområden av mer blandad karaktär byggts ut på Härlöv, Ängamöllan, Öllsjö och Björkhem. HANDELSSTADEN Kristianstad är en stad med en stark handel i den gamla stadskärnan. De enda större förändringarna fram till 1970-talet var tillskotten med Domus, Epa (Åhléns) och ICA i centrum och de nya stadscentra som tillkom på Gamlegården och Österäng. Orsaken till de begränsade utbyggnaderna utanför centrum var starka planmässiga restriktioner för dagligvaruhandel, stommen i externa köpcentra. Industriområdet på Vilan konverterades från 1970-talet snabbt till ett expanderande handelsområde som växt vidare västerut mot Härlöv. Också halvcentrala lägen nära de stora trafiklederna utnyttjades som t ex f d Bongs Industrier (ICA-Maxi), Björkhem och södra Näsby. Grunden för de nya områdena är god tillgänglighet med bil och bra annonslägen. DEN GRÖNA STADEN Kristianstads läge på en halvö i först ett vatten- och senare i ett jordbrukslandskap har inneburit begränsade park- och naturområden. Vid mitten av 1800-talet fanns endast Tivoliparken som tillgängligt område. Nya områden blev tillgängliga under början av 1900-talet med Östra stadsparken (Björket) och Ekenabben och Udden. Näsbyfält var till stora delar stängt militärt område och Härlövs ängar bestod sanka betesmarker. Stadens expansion österut fragmenterade det östra parkområdet med vägar, brandstation mm. Ekenabben / Udden klövs av den nya motorvägen 1969 och Härlövs ängar utnyttjades som deponi. Sedan 1990-talet återskapas gröna område; Härlövs ängar återställs, delar av den gamla Nosabyviken återplanteras och Näsbyfält har blivit tillgängligt efter kommunens köp av området [3] Vykort från 1901 över Långebro. 16 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

17 Särskilda hänsyn RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD, HELGEÅNS NEDRE LOPP Helgeåns våtmarkslandskap hyser mycket höga naturvärden och de betade och slåttrade strandområdena är också kulturhistoriskt intressanta. Området omfattas av riksintresset för Helgeåns nedre vattensystem som sträcker sig från Torsebro i norr till åns utlopp vid Gropahålet i söder. Området ingår också i Ramsarkonventionen som är en förteckning över de mest skyddsvärda våtmarkerna i Europa och Nordafrika. I planområdet ingår de båda slättsjöarna Araslövssjön och Hammarsjön. Båda är mycket grunda, i Hammarsjön varierar vattenytan mellan -0,1 och +1,5 m över havet. Hammarsjön och dess omgivningar hyser en mycket variationsrik fågelfauna. Särskilt viktiga rast- och häckningslokaler för våtmarksfåglar är Håslövs ängar, norra Åsums ängar, Hovby ängar och Rinkaby ängar. Dessa består av slåtterängar och betesmarker som regelbundet översvämmas vid högvatten. De fuktiga ängarna och kärren hyser en artrik eller mycket artrik flora. Även kring Araslövssjön finns på flera platser betade strandängar som översvämmas vid högvatten. Vid Blackan och Isternäset söder om sjön finns stora fuktängar med ett rikt fågelliv. Ekskogen vid Lingenäset har en rik vårflora. Stora delar av riksintresseområdet skyddas av Natura 2000 och/ eller naturreservat. Se kartbilden Höga naturvärden. Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser att finna en utformning där ny bebyggelse och dess närmiljö inte utgör påtaglig skada på riksintresset. RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD, MOSSLUNDA Planområdet gränsar i sydväst till riksintresseområdet Mosslunda som är ett välhävdat betesområde med ett stort antal fridlysta och sällsynta växtarter. Stengärden genomkorsar området och ger det ett småskaligt och ålderdomligt intryck. Kommunen avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. Kristianstad ligger i ett mycket fl ackt och öppet landskap som domineras av Helgeåns våtmarksområden och ett storskaligt jordbrukslandskap. I väster möter slättlandskapet Nävlingeåsen och övergår i ett mera småskaligt landskap med åkrar, betesmarker och inslag av skog. [4] FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 17

18 Höga naturvärden BALSBY FÄRLÖV Riksintresse för naturvård Lingenäset VINNÖ Natura 2000 Naturreservat Araslövssjön Naturvårdsprogram utanför riksintresse för naturvård ÖNNESTAD plangräns KRISTIANSTAD FJÄLKINGE Blackan Isternäset Riksintresse Helgeåns nedre lopp SKEPPARSLÖV VIBY Vä lyckor Hammarsjön Hercules Håslövs ängar OLM VÄ NORRA ÅSUM Åsums ängar RINKABY Riksintresse Mosslunda 18 Åsumfältet KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUT SÄTTNINGAR

19 BALSBY FÄRLÖV Fornlämningsrikt område VINNÖ ÖNNESTAD Nosaby kyrka Riksintresse Araslövs farmer KRISTIANSTAD Betade och slåttrade strandområden FJÄLKINGE Riksintresse Kristianstad SKEPPARSLÖV VIBY Öllsjö gård Bebyggelsemiljö kring kyrkan Fornlämningar, ålderdomligt landskap Betade och slåttrade strandområden VÄ HOLM NORRA ÅSUM Äldre utmark Munkeberg gård Riksintresse Vä kyrkby Åsums kyrkby Höga kulturmiljövärden RINKABY Riksintresse för kulturmiljövård Kulturmiljoprogram utanför riksintresse för kulturmiljövård Kända fornlämningar plangräns FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 19

20 Riksintresse för kulturmiljövård i Kristianstad Renässansstaden BIOSFÄROMRÅDE KRISTIANSTADS VATTENRIKE Helgeåns våtmarksområde är också centrum för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike som omfattar en stor del av kommunen. Området är en av de tio värdefulla naturtyper, s.k. temaområden, som arbetet inom biosfärområdet har inriktats mot. Söder om Åsums fure omfattar planområdet också den nordligaste delen av Åsumfältet som ingår i tema 6, Sandiga odlingsmarker med vandrande åkerbruk. Åsumfältet är A3:s före detta militära övningsfält som ganska nyligen har konstaterats hysa höga naturvärden. Bland annat är fågelfaunan rik med flera hårt trängda arter. Vid en inventering påträffades 51 rödlistade insektsarter och området bedöms som ett av de främsta i landet med avseende på solitära bin. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD, KRISTIANSTAD Stadskärnan är av kulturhistoriskt riksintresse. Kommunen har vidareutvecklat och definierat värdena i riksintresset. Enligt kommunens bedömningar består riksintresset av tre viktiga delar; renässansstaden, stadens årsringar och staden vid vattnet. Vid bygglovgivning och fortsatt planarbete ska hänsyn tas till dessa värden. Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. Renässansstaden Kristianstads bibehållna renässansplan kännetecknas av en regelmässig rutnätsplan i en långsträckt rektangulär stadsplaneform. Stadsplanen har en framträdande dubblering, d v s två stadsdelar, två huvudgator, två bakgator och två torg. Stadskärnans två stadsdelar åtskiljs av Nya Boulevarden som ursprungligen var en tvärkanal, vilket markerar den norra representativa stadsdelen och i söder en stadsdel ämnad för handel och hantverk. Stadsplanens rektangulära form med gator i nord-sydlig riktning bildar långa siktlinjer genom staden. I stadskärnans strama rutnätsplan bildar kvarteren slutna block med husen placerade i gatulinjen. Tomterna är smala och djupa i kvarteren. Exempel på välbevarade fastighetsmönster visar de långsmala tomterna med huvudfastighet ut mot huvudgatan och magasin eller enklare bostadshus mot bakgatan. Av det äldsta byggnadsbeståndet med en låg byggnadshöjd på en till två våningar finns några enstaka objekt kvar. Slutsatser Aktsamhet bör råda för renässansstadens bärande element som idag är synligt genom rutnätsplan, siktlinjer, dubblering, uppdelade och detaljrika fasader, småskalighet och hus placerade i gatulinje. Stadens årsringar Den inre stadskärnan uppvisar fortfarande delar av 1600-talets renässans- och fästningsstad. De äldsta husen håller en lägre byggnadshöjd på oftast två våningar, vilka under senare århundrade har byggts på och förändrats. Vid 1700-talet inleddes Kristianstads utveckling till en garnisonsoch sedermera en residensstad. Den militära prägeln ses bl a genom 1700-talets utbyggnad av fästningsverken och kasernbyggnader och det under 1800-talet inrättade regementet. Vid 1800-talet började Kristianstad allt mer ta form också som en residensstad. Hovrätten inrättades i Kronohuset vid Stora Torg och bankhus och teater byggdes i stadskärnan. Den senare delen av 1800-talet var en expansiv period. När staden upphörde att vara en fästningsstad 1847, tillgängliggjordes mark för staden. På typiskt sätt ersattes befästningarna med boulevarder, parker och offentliga byggnader. Etablering av industrier, ökad handel och förbättrade kommunikationer såsom järnväg och hamnar, innebar att stadskärnan växte med nya verksamhetsmiljöer, byggnader och representativa parker. Handeln och dess etableringar gynnades i den expanderande och borgerliga staden talet innebar högre byggnadshöjder och nya fasadutformningar. Tivoliparken har alltsedan mitten av 1800-talet varit tillgänglig för allmänheten och har idag funktionen av stadspark. Tivoliparkens gröna och öppna parkrum i den kompakta stenstaden är synnerligen betydelsefull som mötesplats. Under början av 1900-talet fortsatte Kristianstads utveckling som residensstad. Flera statliga funktioner och länsverksamheter 20 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

21 öppnade huvudkontor i staden. Stora representativa villor byggdes på utanverken. Den första hälften av 1900-talet sätter även prägel på stadskärnan genom nya skolbyggnader, tillbyggnad på järnvägsstationen och en saluhall. Exploateringsgraden ökade markant genom att många byggnader byggdes på med en våning och ytterligare gårdshus tillkom. Under den andra delen av 1900-talet ökade kontorisering och handeln i stadskärnan. Centrumhandeln försköts till Lilla Torg och modernismen satte prägel genom för sin tid typiska byggnader. Ett Domusvaruhus stod färdigt 1964 och nya flerbostadshus byggdes efter att rivningar och saneringar genomförts i äldre bostadskvarter talet fortsatte att ge sina avtryck i stadskärnan och stadens årsringar kan avläsas fram till idag. Slutsatser Genom de många välbevarade miljöerna kan årsringarna tydligt uppfattas och stadens utveckling avläsas. Stor aktsamhet och respekt bör råda för stadens alla olika tidsuttryck och de årsringar som bildats. Exempelvis kan det innebära att restaurering förordas istället för utbyte, att moderna krav skall införlivas varsamt i äldre fastigheter samt att nybyggnation sker med omsorg och i samspråk med den befintliga bebyggelsen. Positivt är om möjlighet ges till att framhäva stadens årsringar och samtidigt ge utrymme för att bygga nya årsringar. Stor- och småskaliga byggnader mixas med fördel likaså variationer i fasader för att skapa känslan av en långsam uppbyggnad, som kännertecknar den äldre bebyggelsen. Staden vid vattnet Vattnet har spelat en betydelsefull roll i Kristianstads stadsutveckling. Staden anlades strategiskt 1614 på en halvö vid Helgeå, omgiven av vatten och låglänta strandängar. Kanalsystemet i 1600-talets renässansstad var dels en befästningsanläggning dels även viktig som transportled. Helgeå har lång kontinuitet som betydelsefull kommunikationsled och med ett kanalsystem i staden kunde försvar och vattenburna transporter än bättre nyttjas. Vid mitten av 1700-talet blomstrade handel och sjöfart och Kristianstads viktiga port till havet, Åhus hamn, hade en stark ställning inom den skånska sjöfarten. Vid 1800-talet var Helgeås och kanalernas försvarsmässiga vikt förlegad och istället förstärktes vattnets transportfunktionella betydelse. Helgeå och stadens kanaler blev en förutsättning för Kristianstads kommersiella utveckling. Förutom Åhus hamn anlades och förbättrades hamnar och kajplatser mot Helgeå, i Södra kanalen, på Lastageplatsen och inne i stadskärnan vid nuvarande Tingshusbron. Varv fanns likaså utmed ån och kanalerna. Helgeå fortsatte vara en muddringspliktig allmän farled fram till Kristianstads historia präglas även av stora vattenprojekt. Bl a tömdes under 1860-talet Nosabysjön och den nya kanalen Råbelöskanalen kom till i samband med det. Vattnet har likaså orsakat problem genom översvämningar, sumpmarker samt svåra grundförhållanden vid byggnation. Kristianstads lokalisering i vattenriket kring Helgeå ger en anmärkningsvärd och signifikativ stadssiluett. I det låga omlandet ses stadskärnan något förhöjd. Ur stadsbebyggelsen reser sig ett antal höga byggnader från olika tidsepoker; Heliga Trefaldighetskyrkan, kvarnbyggnaden, vattentornet samt centralsjukhuset, Allöverket och C4- hotellet på Västra Boulevarden. Slutsatser Historiskt har staden byggts med vatten som ett viktigt element. Angeläget är att stadens vatten; Helgeå, dess strandlinje och stadens kanalsystem, värnas och framhävs. Staden ska fortsätta att byggas med vatten. Närheten till vattnet och möjligheten att det tillgängliggörs är positivt såväl ur kulturhistorisk aspekt som också en resurs i stadsrummet. Vid vattnet finns även byggnader, anläggningar och broar som vittnar om vattnets betydelse för staden. Stadssiluetten i det låga omlandet och stadens utblick mot kanaler och Helgeå är viktig och kan förstärkas och utvecklas ytterligare genom att medvetet arbeta med kontrasterna mellan stad och omland, högt och lågt. Stadens årsringar Staden vid vattnet FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 21

22 Bullerkurvor från Rinkaby skjutfält. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD, ARASLÖVS FARMER Planområdet berörs i nordväst av den sydligaste delen av riksintresset Araslövs farmer. Riksintresset omfattar det öppna landskapet väster om Araslövssjön som präglas av Araslöv och dess agrarhistoriskt intressanta farmer. Färlövs socken dominerades under medeltiden av Araslövs gods. Under 1780-talet enskiftades Araslöv efter skotskt mönster och driften lades ut på 12 farmer som fick herrgårdskaraktär. Viktiga element i kulturlandskapet är, förutom farmerna med tillhörande bebyggelse, de vidsträckta odlingsfälten och alléerna. Även sankmarkerna utgör viktiga kulturhistoriska element. De goda betesmöjligheterna med de periodvis vattendränkta ängarna har gynnat en tidig bosättning och området rymmer ett flertal gravanläggningar från brons- och järnålder. Sankmarkerna var svårforcerade och därför också lämpliga att utnyttja ur försvarssynpunkt. Trakten hade under medeltiden och fram till 1600-talet flera befästa anläggningar. Lillöhus härstammar från denna tid. Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD, VÄ KYRKBY Riksintresset för Vä kyrkby åskådliggör en mycket lång bebyggelsekontinuitet, de tidigaste kända bosättningarna uppstod under 100-talet e Kr. Vä omnämns för första gången som stad omkring 1250 och utvecklades till centrum för traktens handel och förädling av produkter. Staden utsattes för flera svåra härjningar, den senaste när Gustav II Adolf brände staden Den danske kungen Kristian IV beslutade att Vä inte skulle återuppföras och istället grundlades Kristianstad som fick ett bättre läge ur försvarssynpunkt. Av det medeltida Vä återstår idag ovan jord Mariakyrkan och ruinerna av S:ta Gertruds kapell och Helgeandshuset. Av värde för bymiljön är gatunätet och bebyggelsens skala och gruppering samt de öppna markerna kring bykärnan. Kommunen godtar riksintressets avgränsning och avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. KOMMUNENS NATURVÅRDSPLAN OCH KULTURMILJÖPROGRAM I kommunens Naturvårdsplan från 2000 och i Kulturmiljöprogrammet från 1995 behandlas riksintresseområdena för naturvård och kulturmiljövård men även en del andra områden. Områdena redovisas på kartbilderna över höga naturvärden och kulturmiljövärden. RIKSINTRESSE FÖR TOTALFÖRSVARET, RINKABY SKJUTFÄLT Försvarsmakten hävdar riksintresse för totalförsvaret kring Rinkaby skjutfält med bullerkurvan 90 dbc Lx som yttre begränsningslinje. Kristianstads kommun har inlett en dialog med Försvarsmakten för att diskutera en tolkning av riksintressena kring Ravlunda och Rinkaby skjutfält. Det handlar främst om ökade möjligheter till förtätningar men även om viss expansion av tätorter och bebyggelsegrupper, framförallt inom den yttersta bullerzonen 90 dbc Lx-området. För att Försvarsmakten ska medge en sådan utveckling är följande tre förutsättningar avgörande: Ett tillräckligt avstånd måste finnas till skjutfältet. Störst möjligheter till ny bebyggelse finns inom den yttersta bullerzonen, 90 dbc Lx-området. Inom 100 dbc Lx-området medges ingen ny bebyggelse alls. Det är befintliga orter, byar och större bebyggelsegrupper som kan komma ifråga för utveckling. Hur stort behovet av utveckling är vägs in i Försvarsmaktens ställningstagande. Att det inom tätbebyggda områden finns ett bakgrundsbuller från lokaltrafik gör att den oregelbundet förekommande skjutverksamheten kan väntas upplevas som mindre påtaglig av de boende. 22 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

23 Med hänsyn till föregående och till att Viby utgör en stadsdel i Kristianstad som är attraktiv att kunna utveckla gör kommunen följande ställningstagande: Kommunen godtar riksintressets avgränsning och gör tolkningen att bebyggelsen i Viby kan utvecklas söderut inom 90 dbc Lxområdet och fram till bullerkurvan 95 dbc Lx utan att riksintresset påtagligt skadas. RIKSINTRESSE JÄRNVÄGAR, SKÅNEBANAN OCH BLEKINGEBANAN Staden genomkorsas av Skånebanan och Blekingebanan. Kommunen godtar riksintresset och avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. AREELLA NÄRINGAR Då en stor del av landskapet kring Kristianstad tätort utgörs av jordbruksmark måste de areella intressena ges plats i planeringen samtidigt som det antagna lokala miljömålet anger att värdefull odlingsmark inte ska tas i anspråk för annan exploatering. Av den stora andelen jordbruksmark består mycket av åkermarksarealer klassade mellan 7 och 9 på den tiogradiga klassificeringsskalan. Det ger höga skördar och odlingen är inriktad på specialgrödor av olika slag. Det mesta av arealen används för odling av potatis, vårkorn och sockerbetor. Närheten till stärkelsefabriken gör att stärkelsepotatis är en viktig gröda i området. Åkermarken kring Kristianstad ägs och brukas idag av både mindre och större jordbruksföretag med mycket hög klassning kring tätorten och framförallt åt väst och nordväst från staden. RIKSINTRESSE VÄGAR, E 22, RV 19 OCH 21 Staden genomkorsas av riksvägarna 19 och 21 och E 22. Kommunen godtar riksintresset och avser att undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas. KRISTIANSTAD FJÄLKIN IN SKEPPARSLÖV OVESHOLM VÄ Åkermarksklassificering över de tre högsta klasserna FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 23 RINKABY

24 Mycket av jordbruksmarkerna kring Kristianstad består också av betesmarker. Betesmarker som är av mycket stor betydelse för områdets natur- och rekreationsvärden samt landskapsbild. Biosfärområdets kärnområde är till stor del uppbyggt kring betesmarkerna runt Hammar- och Araslövssjöarna. Det finns både kommunalt ägda betesmarker som privata och statliga. Markerna betas till största del av nötkreatur. Hur jordbruket kommer att förändras är svårt att säga men ett scenario finns att jordbrukets arealanvändning kommer att minska och att jordbruket endast kommer att fortsätta odla de bästa markerna och också allt intensivare. Det uppstår i så fall en konflikt mellan stadens behov av att växa samt värdefull jordbruksmark. Framöver är det tänkbart att regionalt producerad mat blir allt mer eftertraktad. Kopplingen mellan lokal mat och bevarandet av lokal natur- och kulturmark spås bli en stark säljfaktor tillsammans med medvetenhet om ursprung och transporter. I Kristianstad finns redan så kallat strandängskött. För den framtida hävden av kulturmarken, framförallt betesmarker, blir det avgörande huruvida det går att få ekonomi i jordbruksföretag med livsmedel som inriktning. Med en troligtvis allt mer intensiv jordbruksproduktion blir det också viktigt att titta närmre på möten mellan bebyggelse och jordbruksindustri. Med ett allt mer effektiviserat jordbruk då konflikterna mellan brukare och boende kan tänkas öka, måste kanske dessa lösas och balanseras genom genomtänkta möteszoner i tätortsranden. Kristianstad kommun har tagit fram en jordbruksstrategi för åren som framförallt omfattar klimatfrågor i samband med jordbruk. GRUNDVATTENRESURS Under Kristianstadsslätten finns en av Sveriges mest intressanta grundvattenförekomster. Mängden tillgängligt vatten är mycket stor, kanske den största i norra Europa. Anspråken på resursen är också stora, både Kristianstad, Hässleholm, Bromölla och Östra Göinge tar dricksvatten från Kristianstadsslätten och tidvis används stora mängder till jordbruksbevattning. Risk finns för att de stora uttagen ska ge negativa effekter på vattnets kvalitet. Delar av grundvattnet är t ex förorenat av nitrat och bekämpningsmedel från jordbruket. Andra hot kan vara markföroreningar från gamla industriverksamheter och deponier. Kommunen samarbetar med länsstyrelsen i Skåne, lantbrukare m.fl. intressenter för att bättre skydda vattentillgångarna och fördela dem på ett förnuftigt och hållbart sätt. 24 KRISTIANSTAD VÄXER EN STAD I BALANS FÖRUTSÄTTNINGAR

25 Hälsa Utformningen av våra städer och landskap, minskade fysiska krav i arbetslivet och dagens teknik har skapat ett samhälle som ofta motverkar fysisk aktivitet och främjar stillasittande livsstil i befolkningen. Situationen bidrar starkt till kroniska sjukdomar, för tidig död, övervikt samt mental ohälsa. Behovet av miljöer som underlättar en fysiskt aktiv livsstil har blivit allt viktigare för den långsiktiga folkhälsoutvecklingen. Närhet och hög tillgänglighet till service, utbud, parker och grönområden, motionsanläggningar, promenadstråk och mötesplatser är oerhört viktigt för att åstadkomma förändringar i befolkningens rörelsemönster, speciellt när det gäller att uppmuntra vardagsaktiviteter som att promenera eller cykla för att uträtta ärenden. Forskning har visat hur den byggda miljön påverkar befolkningens hälsa. T ex visar forskningsreslutat att människor som bor i promenadvänliga bostadsområden är mer fysiskt aktiva och att promenad- och cykelvänligt utformade städer och tätorter bidrar till bättre social hälsa med ökade sociala kontakter. Utglesning av våra städer är förknippat med en rad negativa konsekvenser för folkhälsa och miljö då benägenheten att välja bilen ökar och med det bidra till ökade koldioxidutsläpp. Den stora utmaningen för all samhällsplanering är att förtäta staden samtidigt som man efter behov utvecklar, förnyar och utökar parker, grönområden, motionsanläggningar, mötesplatser, näridrottsplatser, lekplatser och gång- och cykelvägnät. Platser för fysisk aktivitet och motion Platser för fysisk aktivitet och motion är bl a parker, grönområden, anläggningar och mötesplatser i närområdet. Forskningen på området visar att närliggande platser för fysisk aktivitet, motion och rekreation är mycket viktiga för att skapa goda förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Kombinationen av fysisk aktivitet och naturupplevelser har stor potential för förebyggande och behandlande arbete när det gäller att främja mental hälsa. Parker och grönområden i tätortsmiljöer har en främjande roll i det här arbetet. Trygghet och säkerhet Bristfällig belysning, långa avstånd till målpunkter, bristfälligt gång- och cykelvägnät, hög trafikvolym och höga hastigheter på motorfordon är egenskaper hos den byggda miljön som fungerar som hinder för en fysiskt aktiv livsstil. Även oroligheter i ett område kan motverka fysisk aktivitet. Upplevelsen av trygghet är av mycket stor betydelse för människors förutsättningar till fysisk aktivitet, speciellt för kvinnor, barn, äldre och funktionshindrade. Barns miljöer för fysisk aktivitet Barns trender för fysisk aktivitet speglar vuxnas situation, som under de senaste decennierna har inneburit minskad aktiv transport, ökat stillasittande och ökat bilåkande. Den byggda miljöns utformning påverkar mycket påtagligt barns förutsättningar till fysisk aktivitet. Barns rörelsefrihet har minskat under de senaste årtiondena p g a t ex långa avstånd till destinationer, hög trafikvolym, höga hastigheter på motorfordon samt otrygga skolvägar. En konsekvens är att FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KRISTIANSTAD STAD 25