Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet inriktade mot läs-och skrivsvårigheter. Från år 1996 tjänstgjorde jag under ca fyra år som dyslexipedagog med läs-och skrivutredningar vid EMIR (Eve Malmqvist Institute for Reading) i Sävsjö. Stipendium till USA År 1998 fick jag ett stipendium från Svenska Dyslexistiftelsen och reste till USA för att lära mig mer om hur man där hjälper elever i behov av särskilt stöd i sin läsinlärning. Jag kom då i kontakt med ett antal olika läsmodeller och upptäckte till min förvåning att man i USA hjälpte dessa elever genom träning med ljudmetod, det vill säga genom att koppla samman bokstav och ljud. I Sverige hade vid denna tid helordsmetoder till stor del tagit över i läsundervisningen, trots att vårt skriftspråk har en betydligt större överensstämmelse mellan bokstav och ljud än det engelska språket. D-uppsats Jag påbörjade år 2000 en D-uppsats ( Du kan väl bokstäverna i alla fall! En studie av år 3-elevers medvetenhet om språkljuden och deras koppling till bokstäverna), där jag undersökte svenska elevers kunskaper om språkljuden och deras bokstäver. Som erfaren lågstadielärare och speciallärare var min uppfattning att många elever får kämpa hårt dels för att minnas och särskilja de olika ljuden och dels för att själva kunna producera och koppla dessa ljud till rätt bokstav, d v s automatisera ljudens koppling till bokstäverna. http://www.fonomix.se/uploads/5/6/9/5/5695492/magister_uppsats_gullan_lowenbrand.pdf Eleverna fonemiskt omedvetna Redan tidigt i intervjuerna inför uppsatsen fann jag stöd för min tidigare hypotes - att elever har uppfattningen att man enbart använder ögonen när man läser.,under flera år hade jag lagt märke till hur elever allt oftare blev både förvånade och generade när jag försökte påpeka vikten av att forma munnen rätt för att få fram rätt ljud (fonem) vid läsningen. När jag sedan också insåg att såväl de goda läsarna som de mindre goda läsarna hade i stort sett lika svårt att skilja på begreppen bokstav och ljud, klarnade bilden allt mer. Jag insåg att ljuden/ fonemen var mer eller mindre okända för eleven och därför svåra att uppleva och greppa. De var inte aktivt medvetna om att läsning handlar om såväl bokstäver som ljud och hade därför svårt att förstå vad munnen hade i sammanhanget att göra. De var fonemiskt omedvetna. Med denna insikt började jag utveckla en läsmetodik med ljudet och munnen i centrum. Forskningens inverkan på metodens utveckling Hösten 2002 under den Nordiska Dyslexikonferensen i Stockholm lyssnade jag till läsforskaren Jörgen Frost, som fick mig att inse vikten av att redan i sex-årsgrupperna påbörja språkljudsinlärningen, något som då var ifrågasatt ute på skolorna. Men framför allt tog jag vid denna konferens intryck av forskaren J. K. Torgesen, Florida, vars forskning jag hört mycket om redan i USA. Han talade om sin senaste forskning, där han jämförde två läsinlärningsprogram, av vilka det ena var Lips av Lindamood-Lindamood. Utifrån detta föredrag fick jag ytterligare bekräftelse på att jag var på rätt väg i utvecklandet av FonoMix-metodiken, med fokus på just munnen och ljuden/ fonemen.
Behov av ord för ljuden och deras egenskaper Jag fördjupade mig under 2003 i fonetikstudier och insåg alltmer att såväl elever som lärare behöver ett språk för att kunna samtala om de abstrakta ljuden och deras olika sätt att produceras i munnen/talorganet. Mina observationer visade att lärare ofta har svårt att explicit redogöra för eleverna hur läsning faktiskt går till och att få eleven att skilja på ljud och bokstav/bokstavsnamn. Min tolkning var att detta till stor del berodde på att vi inte har ett tydligt språk med ord där vi kan samtala om ljuden och deras egenskaper. Samtliga ljud försågs därför med namn (Rundmun /o/, Tandväsare /s/ etc.), namn som hänvisar till uttal och hur ljuden produceras i munnen/talapparaten. Genom elevernas upprepade koppling av munbilderna och deras namn till respektive bokstäver medvetandegörs de om hur deras egen mun ska göra/producera ljuden till de olika bokstäverna. Eftersom ord - i detta fall namnen - hjälper oss att tänka och samtala runt olika begrepp, ges eleverna här möjlighet att få upp medvetenheten om ljuden till en högre nivå. De blir fonologiskt/ fonemiskt medvetna. Tillkomsten av den strukturerade vokaltavlan Under sommaren 2003, efter mycket grubblande över fonetikens vokalfyrsiding, utformade jag en vokaltavla, även benämnt vokal-pussel eftersom eleven pusslar samman ljuden (vilka visas som munbilder) med sina motsvarande bokstäver. Det tog mig mycket tid och tankearbete att från fonetikens vokalfyrsiding där samtliga vokalljud visas, omvandla denna till en för eleven begriplig, schematisk framställning, som ger hjälp att få en visuell och strukturerad bild av hur och var i munnen vokalljuden görs. Min vokaltavla har allt sedan dess varit en av grundstenarna i FonoMix-metodiken. Den har gett lärare ett konkret sätt att hjälpa elever att såväl skilja mellan de 18 olika vokalljuden som att också kunna producera/artikulera dessa ljud korrekt. Träningen sker bl a genom att eleverna pusslar samman munbild - ljud och vokaltavlan kallas därför också för Vokalpussel. Konsonanttavlan Även konsonanterna fick en strukturerad placering på delvis liknande sätt. De för många elever besvärliga näraliggande ljuden v-f, p-b, t-d, g-k, etc där två olika ljud görs med samma munställning (endast stämbanden utgör skillnaden) placerade jag tillsammans på konsonant-tavlan/ pusslet. Detta för att ge eleven visuell förstärkning av att se dessa ljud tillsammans och därmed lättare minnas såväl likheter som skillnader dem emellan. Detta artikulatoriska stöd av såväl vokal- som konsonantljud, som FonoMixmetoden ger, är viktigt för att alla elever ska lyckas i sin läsinlärning. Inte minst viktigt är detta stöd för artikulation av svenska vokaler för alla de elever/studerande oavsett ålder, som har en annan språkbakgrund än svenskan. Med metodens multimodala och konkreta arbetssätt får dessa studerande ett stort stöd i att lära såväl svenskt uttal som läsning och skrivning på svenska.
Ljud- och Bokstavsalfabetet År 2003 gav jag ut en sammanställning av alla de svenska ljuden, deras bokstäver och deras alternativa stavningssätt på en och samma affisch, FonoMix Ljud- och Bokstavsalfabet. Detta för att hjälpa eleverna att få en tydlig bild av alla våra svenska ljud och deras olika stavningssätt. Här får eleverna t ex hjälp att se och lära tj- och sj-ljudens alla olika stavningssätt. I samband med utgivning av denna affisch startade jag företag (Gullow Förlag). Egen utvärdering av metoden 2003-2004 Läsåret 2003-2004 genomförde jag en egen utvärdering av metoden, som jag då ansåg var tillräckligt färdig för att utprövas. Jag gav en FonoMix-lektion varje vecka under ett år i tre olika klasser och i en av klasserna spelade jag också in lektionen varje vecka. Klasserna var F-1-2-or men endast 1-2:orna deltog och f-klassen tränades och utvärderades för sig -se nedan. Med hjälp av det visuella stödet av munbilderna, som strukturerat placerades i vokal- och konsonanttavlor, svarade eleverna på mina frågor om ljuden, dess namn och dess bokstäver (frågemetodik) för att sedan också göra ord eller ordslingor med hjälp av munbilder, bokstavskort och spegel. Spegeln är viktig för att eleven ska se munnen säga ljuden i orden som de sedan ska göra med munbilder och bokstäver från vokal- och konsonanttavlan. Resultatet av projektet var positivt för samtliga elever. Utvärderingen visade att de fonologiskt medvetna barnen blev nu också fonemmedvetna och visste vad de gjorde när de läste, medan de fonologiskt osäkra lärde ljuden och att koppla samman ljuden med rätt bokstav och att göra / skriva ord. FonoMixmetodiken var och är fortfarande engagerande och inkluderande (via frågorna) liksom strukturerad, visuell och fonologisk (via vokal- och konsonattavlor som visar på var och hur ljudet görs i munnen). Metoden engagerar alltså många sinnen samtidigt som träningen sker på många olika sätt och är således både multisensorisk och multimodal. FonoMix i F-klass Samtidigt som jag genomförde denna egna utvärdering, utvecklade jag metoden ytterligare genom en berättelse i fem kapitel om två barn som uppfinner skriftspråket/bokstäverna ( Den fantastiska uppfinningen del1 ). Denna har till syfte att hjälpa eleverna i F-klass att tidigt förstå skillnaden mellan bokstav och ljud. Berättelsen kom till under tiden jag gick in till F-klassens elever, vilka precis likt eleverna i år 1-2, fick träning i att göra ord eller ordslingor med munbilder, bokstäver och speglar. Erfarenheterna från arbetet med dessa F-klassens elever visade, att de med hjälp av materialet snabbt lärde sig att koppla samman ljud- bokstav och att göra ord med munbilder och bokstäver. Den multisensoriska metodiken där de bl a lätt kunde hitta rätt bokstav genom att endast se sin mun säga ljudet i spegel - gav dem trygghet i inlärningssituationen, en trygghet som är extra viktig för att bibehålla självförtroendet hos elever som har betydande fonologiska svårigheter. Den fantastiska uppfinningen kom sedan att få ytterligare 24 kapitel, ett kapitel om varje bokstav och ingår nu i FonoMixmaterialet för åk 1 ( Den fantastiska uppfinningen del 2).
Forskarutbildning Året före min fil mag-examen i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter 2004, deltog jag i en forskarutbildning i Gävle (2003-04) i syfte att få fördjupa mina kunskaper och ta del av det senaste inom läs- och skrivforskningen inför utgivandet av min metodik. Under den här perioden presenterade jag metodiken för de deltagande i den aktuella utbildningen liksom professor Mats Myrberg, som var en av dem som organiserade denna forskarutbildning och som uppmuntrade mig att fortsätta forska inom läs- och skrivområdet. Jag gjorde dock inte detta utan mitt intresse var i första hand att fortsätta arbeta bland eleverna och där utveckla en alltmer färdig läs och skrivinlärningsmetodik. Kapitel av prof em Ingvar Lundberg 2006 fick professor emeritus Ingvar Lundberg ta del av min FonoMix-metodik då jag besökte honom på Göteborgs universitet. Han påtalade metodikens multisensoriska och systematiska utformning samt att principerna för metodiken har en stark förankring i aktuell forskning om språkutveckling och läsning. Av detta skäl menade han att det i handledningen borde finnas ett kapitel om detta ett kapitel som Ingvar Lundberg erbjöd sig att skriva och också skrev i handledningen för skolsatsen (för skolans åk 1-2- spec- tal- sva-undervisning). Kapitlet finns under rubriken forskning på hemsidan: www.fonomix.se/ingvarlundberg.html. RAFT Samma år påbörjades vid Göteborgs universitet interventionsstudien RAFT (Reading and Fluency Training Based on Phonemic Awareness - Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med läs-och skrivsvårigheter). I studien, som leddes av forskaren Ulrika Wolff, användes FonoMix Munmetoden, dess laborativa material med munbilder, namn på munnarna samt bokstäver liksom metodens böcker (bl a arbetsböckerna som på den tiden hette FonoLäs (numera SkrivLäs 1-5). Specialpedagogerna och speciallärarna som ingick i projektet fick en dags utbildning i FonoMix-metodiken av mig och en av mina medarbetare på universitetet i Göteborg år 2007 och av mig också år 2008 innan de två omgångarna av projektet startade. Forskningsresultatet var mycket positivt och har följts upp, bl a år 2011. Leka med Pratljud för förskolan. År 2011 gav jag ut FonoMixmaterialet Leka med Pratljud för förskolan. Materialet kom till efter att både lärare och föräldrar till barn med dyslexi hört av sig ett antal gånger för att de menade att deras barn hade behövt bli medvetna om ljuden tidigt. Det stämde ju naturligtvis och jag utvecklade då ett program för förskolan, med samma munbilder och metodik som i f-klassen- men här utan bokstäver. Forskning med FonoMix i förskoleklass Läsåret 2013-2014 har FonoMix Munmetoden åter varit med i en forskningsstudie nu gällande förskoleklass. Det är forskare vid universiteten i Växjö och Linköping som håller i studien. För mig känns det både glädjande och viktigt att FonoMixmetoden för förskoleklass får möjlighet till denna noggranna utvärdering som en forskningsstudie utgör. Appar med FonoMix Senaste året har jag arbetat med att framställa en FonoMix-app med övningar för dels förskolan och dels f-klassen där endast 6 ljud respektive kopplingen mellan dessa 6 ljud+ deras bokstäver tränas (likt övriga Fonomix-materialet för dessa grupper). Orsaken till att övningarna endast omfattar ord med 6 ljud är att få samtliga barn/elever som är i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter att tidigt och på ett enkelt och tryggt sätt klara att knäcka koden och komma igång med sin läsning. Appen passar även äldre elever och vuxna som inte knäckt läskoden.
Sva, Sfi och nyanländas undervisning För närvarande anpassar vi FonoMix Munmetoden att ännu bättre passa in i de nyanländas läsundervisning och hoppas att snart ha en sats helt avpassad för dem. Min förhoppning är att FonoMix Munmetoden även i framtiden ska få vara ett effektivt redskap för pedagoger som har som sin uppgift att lära elever att läsa och skriva. Denna uppgift är en av vår tids viktigaste! Alla elever oavsett språkbakgrund måste få tidig och effektiv hjälp för att så snabbt som möjligt nå fram till en säker och automatiserad avkodning av orden! Detta för att frigöra hjärnkapacitet till att i stället tänka över innehållet i texten, d v s till läsförståelsen, som är målet för läsningen och är nödvändig för att vi alla ska kunna fungera i samhället och klara att leva i en demokrati!