Rabarberdricka Detta recept har Marianne Wester i Mariehamn skickat in till oss. Receptet har Marianne fått av sin svärmor Eva, som alltid gjorde en hink rabarberdricka till midsommar, och nu är det hennes barn och barnbarn som tagit över traditionen. Rabarberdrickan kan avnjutas med is eller blandas med en skvätt gin.
1 kg rabarber i bitar 3 l kallt vatten 2 st citroner i skivor Sätt i en hink och låt stå kallt i 3 dygn, rör om nån gång. Sila bort frukten och blanda i ca 400 gr socker och rör om tills det smält. Häll i plastflaskor och frys ner. Håller ca 1 vecka i kylen och 1 år i frysen. Dubbel sats till en hel hink. Har du också ett recept som du vill dela med dig av till våra läsare? Skicka in det till oss https://www.kuriren.fi/mitt-basta-recept/ här:
Stora skillnader i smittorisk vid mässlingsutbrott Nu presenteras forskning som kan komma att påverka smittspårningen vid framtida mässlingsutbrott. En studie av det uppmärksammade utbrottet i Göteborg härom året visar nämligen på stora skillnader i smittorisk mellan olika patienter. Majoriteten av mässlingsfallen under utbrottet 2017-2018 i Göteborg, 16 av 28 konstaterade fall, var så kallade genombrottsinfektioner. Det var alltså vaccinerade personer som insjuknande, många av dem anställda inom sjukvården.
I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Eurosurveillance, framkommer att personerna med genombrottsmässling hade lägre virusnivåer i övre luftvägarna och mindre hosta än vid mässling hos ovaccinerade individer. Dessutom tycks de inte ha smittat någon. Genombrottsinfektioner verkar vara mycket mindre smittsamma och vi kunde inte påvisa någon smittspridning från individer med genombrottsinfektion, konstaterar Nicklas Sundell, försteförfattare till studien, forskare vid Sahlgrenska akademin och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra. Vill ha snabb klassning En vanlig klinisk undersökning ger inte med säkerhet svar på vilken typ av mässling en person har: genombrottsmässling eller den mycket smittsamma varianten förstagångsmässling. Studien visar dock att man med rutinlaboratoriemetoder kan skilja individer med genombrottsmässling från mässling hos tidigare ovaccinerade individer. Resultaten bör enligt forskarna leda till att man under ett mässlingsutbrott snabbt ser till att särskilja vem som har vilken typ av mässling, för att på det sättet höja tempo och effektivitet i smittspårningsarbetet. För att tidigt identifiera genombrottsinfektioner föreslår vi en snabb preliminär klassifikation, som kan vara ett stöd för vilka smittspårningsåtgärder som behöver vidtas under ett mässlingsutbrott, menar Lars-Magnus Andersson, docent och
senior forskare bakom studien, samt överläkare och verksamhetschef på infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra. Även vaccinorsakade fall Av 28 identifierades mässlingsfall under utbrottet i Göteborg var 16 genombrottsinfektioner. Dessutom diagnosticerades sex vaccinorsakade infektioner. I studien har patientjournaler granskats retrospektivt och alla mässlingsfall klassificerades som antingen vaccinorsakade infektioner, förstagångs- eller genombrottsfall. Jämförelserna av kliniska data och virusmängd har gjorts mellan de två senare grupperna, alltså förstagångsfallen och genombrottsfallen. Studien har gjorts i samarbete med infektion, klinisk mikrobiologi och vårdhygien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och med smittskyddet inom Västra Götalandsregionen. Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2019-04-26
Pasteis de Nata 600g smördegsplattor 500 ml mjölk 1 bit citronskal 1 kanelstång 60g mjöl 500 g socker 250 ml vatten 7 äggulor Förberedelser: Kavla ut plattorna till en rektangel. Rulla degplattorna till en rulle och skär 1,5 cm bitar.
Lägg bitarna i en smord muffinsplåt. Tryck ut degen med fingrarna upp längs kanterna. Kanterna ska vara lite tjockare än bottnen. I en bunke, lös upp mjölet i lite mjölk. Ställ till sidan. Häll resten av mjölken i en kastrull tillsammans med kanelstången och citronskalet och koka upp. När det börjar koka tillsätter du mjölken och vetemjölet som du just blandade ihop och rör om väl. Rör om ordentligt tills det börjar koka igen och ta det sedan bort från värmen. I en annan kastrull, häll i socker och vatten och blanda om väl. När det börjar koka, låt det koka i 3 minuter. Ta bort kastrullen från värmen. Häll sockervatten i en smal stråle ned i mjölkblandningen under ständig omrörning. Sila blandningen och låt det svalna helt. Vispa i äggulorna tills du har en jämn och fluffig smet. Häll smeten över degen i formarna.
Grädda i 250 graders ugn i 17 minuter. Kan serveras varma eller kalla och med lite florsocker Irländsk köttgryta 2 msk olja 1 kg nötkött 1 tsk salt Svartpeppar 3 vitlöksklyftor 2 lökar
150 g bacon 2 msk vetemjöl 440 ml mörkt öl t.ex. Guinness 4 msk tomatpasta 7 dl köttbuljong 3 skivade morötter 2 lagerblad 3 färsk timjan stammar Skär köttet i bitar på 5 cm. Hacka lök och vitlök. Värm oljan i en gryta på hög värme och bryn köttet tills det fått en brun färg. Tillsätt lök och vitlök och bryn i ca. 3 minuter. Häll i lite olja ifall grytan blir torr. Lägg sedan i hackad bacon. Koka tills baconet har fått färg och rör sedan i vetemjöl och blanda om. Häll i ölet och blanda om väl till mjölet har löst upp. Rör ner tomatpasta, köttbuljong, morötter, lagerblad och timjan. Låt grytan småkoka under lock på svag värme i ca. 2 timmar eller tills köttet är mört. Smaksätt grytan med salt och peppar. Servera med t.ex. potatis.
Recept och foto: Kaj Lindh Ur Kuriren nr. 1-2019 Inredningsinspiration Vid en flytt från en bostad till en annan kan det ibland kännas frustrerande innan man minns var man placerat allt i den nya bostaden. Det kanske kan underlättas om man är duktig på förvaring. Nina Stubb har lyckats bra med förvaringen i den lägenhet där hon bor, i ett över hundra år gammalt hus i Vasa. Hur hon valt att förvara sina saker på ett praktisk sätt ser
du om du läser artikeln och tar en närmare titt på fotona! Drömmer du om att göra förändringar i inredningen hemma eller ska inreda ditt första hem och tycker att det är svårt att veta hur och var du ska börja? I så fall kan du gärna läsa de råd som inredaren, fotografen och Visualisten Annika Carlsson i Fiskars ger. Hon har även tillsammans med en lärarkollega tagit fram ett inredningsverktyg, kallat visualguide, för att hon och kunderna ska tala samma inredningsspråk. Om det känns som att något i inredningen hemma borde förändras, men du har svårt att säga exakt vad det är, kan du gärna läsa om de vanligaste inredningsmissarna i ett hem. Kanske kommer du då på vad du vill förändra för att det ska kännas mer rätt. Ibland kan det vara något så enkelt som att hänga tavlorna på en vägg på ett smartare och annorlunda sätt! Familjen Pulkkinen i Nedervetil bor i ett hus som är annorlunda än många andras. Deras stora hus på över 300 kvadratmeter rymmer nästan hela deras liv och omfattar även både ett garage och ett kontor! Du kan även läsa om vilka tankar Susanna Kotkamaa-Paavola och Jarno Paavola hade när de renoverade sitt hem i Vikby, och Theresa Särs-Jebali berättar om sin väg från restaurangbranschen till möbeltapetserare. Har du antagit utmaningen att till exempel börja renovera ett par hundra år gammalt hus från grunden, kan du gärna ta inspiration av Ida Asplund och hennes familj. De har under årens lopp hunnit renovera flera riktigt gamla hus och Ida har därför hunnit skaffa sig en hel del erfarenhet som hon delar med sig av i detta nummer.
Föredrar du däremot mindre restaureringar, som att göra något nytt av gamla loppisfynd, kanske Ninette Bahnes förslag på hur sådana kan piffas upp kan få din kreativitet och experimentlusta att börja flöda. Det här och mycket annat som tangerar bygga, bo och inredning kan du läsa om i det här numret. Trevliga lässtunder! R Rosita Holtlund redaktör
Maarit Lassila galleristen med många strängar på sin lyra I snart sagt varje by finns det ofta en person som på något sätt är intimt förknippad med byn och som alla bybor känner till och tar till sitt hjärta. En sådan person är konstnären och galleristen, tillika Ingåbon Maarit Lassila.
Husen tillhör en slags andelslagsform och innefattar fyra längor av ljusgula hus med sammanlagt tjugo lägenheter med vardera tre våningar. Alla lägenheter är lika stora till ytan, men alla är helt unika och ingen är den andra lik. Under de 100 år som husen funnits har en hel del människor hunnit bo här och diverse renoveringar samt ändringsarbeten utförts. Huset är ritat år 1911 av arkitekten AW Stenfors och var tilltänkta arbetarbostäder för järnvägsarbetare. Med nästan 110 år på nacken finns det otroligt mycket historia i husen och det var just den gamla själen i lägenheten som Nina föll pladask för redan vid första anblick. I det havsnära Ingå 58 km väster om Helsingfors slingrar sig byvägen tätt intill en gammal rödgrå stenladugård som gränsar till en liten park. Stenladugården, ursprungligen uppförd på 1800-talet, ligger vid foten av Prästgårdsberget och har sedan renoveringen 1996 fungerat som konstgalleri, vilket visat sig vara ett mycket lyckat koncept. I byggnaden som ägs av församlingen finns också inrymt en workshop vägg i vägg med galleriet. I snart sagt varje by finns det ofta en person som på något sätt är intimt förknippad med byn och som alla bybor känner till och tar till sitt hjärta. En sådan person är konstnären och galleristen, tillika Ingåbon Maarit Lassila. Under sommarsäsongen när galleriets öppethållningstider är förlängda är det mången bybo som slinker in i workshopen eller galleriet för att spana in nya konstverk av olika konstnärer och på samma gång få sig en pratstund med den alltid lika tillmötesgående och vänliga konstnären. Sommartid hittar också många turister till galleriet och det surrar av olika språk i den gamla stenbyggnaden. I den lilla workshopen som är till brädden fylld av tavlor, smycken, brukskeramik, kläder och
böcker stöter man på många intressanta personligheter både lands- och stadsbor och på sommaren blir inslaget av sommargäster dominerande. Långa, djupsinniga diskussioner om konst, film, litteratur och världspolitik och kanske också om vardagens vedermödor utspinner sig här. Allt medan Maarit arbetar med sina händer och ibland kastar en road blick mot kaffebordshörnan där diskussionens vågor går höga. -Vill du ha te? frågar Maarit den nya besökaren och torkar av sina händer på förklädet. -Jag skall bara sätta de här skålarna i ugnen så kan vi duka fram te och kakor. På frågan om hur hon hinner ägna sig åt alla dessa människor som sticker sig in till hennes workshop ler hon sitt milda leende. Jag trivs med att träffa människor och lyssna till vad de har att berätta. Jag upplever att jag får inspiration och energi och många människomöten sätter också sitt avtryck i min konst. Maarit betonar att sommartid är det sociala umgänget en naturlig det av arbetstiden medan det på vintern är tystare och då blir många arbeten klara och det byggs upp ett litet lager av färdiga produkter.
Människan bakom yrkesrollen Vem är då Maarit Lassila? Jag besluter mig för att ställa några frågor. Vad är hennes historia och hur har hon kommit att slå sig ner just här i Ingå? Jag får veta att Maarit ursprungligen är hemma från Helsingfors och har en magisterutbildning i bildkonst. Hon och mannen Anders beslöt att bosätta sig i Ingå 1995 då hon var på slutrakan med sin utbildning. Text: Elisabeth Liljeqvist Läs mera i Kuriren nr. 4. 6 mars 2019
Fastlagsbullar Vare sig man vill ha mandelmassa, sylt eller kanske någon annan fyllning som t.ex. nutella i fastlagsbullarna (semlor) så passar dessa bullar till allt. Mjuka och fluffiga bullar. 4 dl mjölk 50 g jäst 8 dl special vetemjöl 130 g rumsvarmt smör 2 dl socker 1 tsk kardemumma 1 krm salt Fyllning Mandelmassa
Mjölk Grädde Socker Börja med att värma mjölken till 37 grader. Smula ner jästen i en bunke och häll i mjölken. Rör om så att jästen löses upp. Blanda i ca. hälften av vetemjölet och knåda degen några minuter med maskin. Du kan knåda degen för hand också, men det tar lite längre tid. Låt degen stå och jäsa i 20 minuter. Nu när degen har jäst lite är det dags att fortsätta knåda degen med maskin. Tillsätt smöret, socker, kardemumma, salt och till sist vetemjöl. Knåda degen i ca. 10-12 minuter. Knåda tills du har en fin mjuk deg. Den ska inte vara för hård och inte för lös. Låt den jäsa under duk i ca. 45 minuter eller tills den har jäst till dubbel storlek. När det är dags att rulla bullarna så tar du lite deg och rullar till bullar. Du behöver inte baka ut degen på arbetsbordet utan du kan rulla bullarna direkt när degen är färdig jäst. Du väljer själv hur stora bullar du vill ha. Detta recept ger ca. 16 bullar eller 9 större bullar. Placera bullarna på en bakplåt täckte med bakplåtspapper och låt dem jäsa under duk tills de har blivit dubbelt så stora. Sätt ugnen på 225 grader. Grädda bullarna i ca. 6 minuter (beroende på ugn) tills de fått en fin färg. Låt dem svalna.
Fyllning: Nu är det dags att fylla bullarna. Här kan du fylla dem hur du själv vill. Jag brukar skära locket av bullarna och ta ut lite av bullens innehåll och blandar det med mandelmassa och en matsked mjölk tills jag får en jämn massa som jag sedan fyller bullarna med. Vispa grädden med lite socker och spritsa på bullen och sätt locket på. Pudra med lite florsocker. Tex och bild: Kaj Lindh
Minskad risk för alzheimer hos kulturellt aktiva Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie från forskare vid AgeCap, Centrum för ådrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Studien publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Neurology. Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter, som att
läsa, sjunga, gå på teater eller konsert, och att vara fysiskt aktiv, som att promenera, spelar en viktig roll i förebyggandet av demens i högre åldrar, säger Jenna Najar, läkare och doktorand från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Det är enkla och roliga aktiviteter som alla kan ägna sig åt samtidigt som de skyddar mot demens var och en för sig. Studien, som baseras på Kvinnoundersökningen och H70-studierna i Göteborg, följde 800 kvinnor under 44 år. När studien startade år 1968 tillfrågades kvinnorna om hur aktiva de var när det gäller olika hjärnstimulerande och fysiska aktiviteter. Korsord, konst och trädgård Hjärnstimulerande aktiviteter delades in i fem olika områden: intellektuella aktiviteter, som att läsa, skriva och lösa korsord; konstnärliga aktiviteter, som att sjunga i kör, spela instrument, gå på konserter eller teater; manuella aktiviteter, som att sy, sticka och sköta trädgården; föreningsliv; och religiösa aktiviteter. Deltagarna gav poäng för hur aktiva de var; noll poäng innebar ingen till låg aktivitet, en poäng innebar moderat aktivitet och två poäng innebar hög aktivitet, vilket gav totalpoängen 0 10. Deltagarna delades in i två grupper, 0 2 poäng och 3 10 poäng.
Fysisk aktivitet delades in i tre grupper. Den första gruppen var helt inaktiv. I den andra gruppen ägnade sig deltagarna åt regelbunden fysisk aktivitet, som att promenera, bowla, och cykla, minst fyra timmar per vecka. Deltagarna i den tredje gruppen hade regelbunden hård fysisk träning som att jogga, spela tennis, simma och var aktiva i tävlingssport, minst tre timmar per vecka. Avsevärt lägre risk för aktiva Under 44 års uppföljning utvecklade 194 kvinnor demens. Oftast insjuknade de mer än 30 år efter att de tillfrågats om sina aktiviteter. Kvinnor i gruppen med flest hjärnstimulerande aktiviteter hade 34 procent lägre risk att utveckla demens och 46 procent lägre risk att utveckla demenstypen Alzheimers sjukdom än kvinnorna med lägst antal hjärnstimulerande aktiviteter, oberoende av hur fysiskt aktiva de varit, säger Jenna Najar. Studien fann även att gruppen med högst fysisk aktivitet hade 52 procent lägre risk att utveckla demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan, oberoende av hur mentalt aktiva de varit. Alla resultaten var även oberoende av andra riskfaktorer för demens, så som högt blodtryck, låg utbildning och rökning. Detta visar ännu en gång att det finns många möjligheter att förebygga demens och att det kan vara lika viktigt att satsa på kulturella aktiviteter som på fysisk aktivitet för att bibehålla ett hälsosamt åldrande. Det är också viktigt att
komma ihåg att det inte krävdes någon hög aktivitet för att få en effekt, säger Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap, och ledare för studien. Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin Chokladhasselnötscheesecake och Gillar du ostkaka och nutella så gillar du denna. En krämig och god ostkaka med Ferrero Rocher praliner och nutella som passar som dessert eller till kaffet.
Botten 140 g smör 300 g digestive Fyllning 500 g färskost 85 g florsocker 3 dl grädde 1 tsk vaniljsocker 3 blad gelatin 15 Ferrero Rocher eller annan hasselnötschoklad Topping 4 msk nutella 25 g grovhackade hasselnötter Krossa digestive till fina smulor. Smält smöret och blanda det med kaksmulorna. Pressa smulorna i en 23 cm kakform med löstagbar kant. Låt bottnen stå svalt så länge du gör fyllningen. Lägg gelatinbladen i blöt. Vispa färskost och florsocker tills du har en mjuk och fluffig smet. Vispa grädde och vaniljsocker i en annan skål tills du har ett medelhårt skum och vänd försiktigt ner grädden i
ostmassan. Smält gelatinet i 1 matsked vatten och rör ner det i ostmassan. Grovhacka 5 Ferrero Rocher bollarna och vänd ner dem i smeten. Häll smeten i formen, över kaksmulorna. Låt formen stå svalt i minst 6 timmar eller över natten. Smält nutellan i en kastrull på svag värmeoch låt den svalna. Bred ut den över kakan och dekorera med resterande choklad och hackade hasselnötter eller med chokladbollar. Förvara i kylen tills det är dags att servera. Text och bild: Kaj Lindh
Grisfilé med vitvinssås ört- och 3 msk olivolja 3 vitlökskflyftor En handfull färska örter (timjan, rosmarin, salvia) 500 g grisfilé 4+2 dl vitt vin salt och peppar 1 tärning kycklingbuljong 2 dl vispgrädde Värm oljan i en stor gryta, tjockbottnad kastrull eller stekpanna med hög kant.grovhacka örterna samt skala vitlöken och hacka den.
Häll olivolja i grytan och fräs örterna och vitlöken ca. 1 minut. Lägg grisfilén i grytan och stek den tillsammans med örterna ca. 5 minuter på var sida så att den är brun runtom. Ta steken ur pannan och ställ den till sidan. Häll 4 dl vin i stekpannan och koka upp.sänk värmen och lägg i köttet igen. Salta och peppra köttet och stek köttbiten på medelvärme under lock. Sväng köttbiten var 10:e minut så att den blir genomstekt. Stek i ca. 45 minuter eller tills köttet är genomstekt. Blir det för torrt i pannan kan du hälla i mera vin eller vatten. Tag köttet från pannan och ställ det till sidan. Rör i lite mer vin i stekpannan ifall stekskyn har blivit för torrt och rör om så att allting blandas och allt som fastnat i pannan kommer lös. Koka en minut. Rör ner kycklingbuljongen. Häll i grädden och rör om och låt et koka på svag värme. Smaksätt med salt och peppar.skär köttet i skivor och lägg ner dem i såsen och låt det sjuda på svag värme. Servera t.ex. potatis och sallad.
Recept: Kaj Lindh för bjorkens.fi