Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.



Relevanta dokument
Lokal arbetsplan Täppan

Lokal arbetsplan Trevnaden

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Förskolan Västanvind

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Trygghetsplan för Hästens förskola

KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning

Sammanställning av diskussionskarusellen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Förskolan Västanvind

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

IT-strategi för Ålidhems skolområde

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

Sätra skolas kvalitetsredovisning

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Verksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument

Intern rapport - Roller och ansvar

Kvarngårdens Trygghetsplan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Kvalitetsrapport för förskolan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Takläggarens förskolas kvalitetsredovisning

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kvalitetsrapport

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Arbetsplan för hösten Föräldrakooperativ

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Kvalitetsredovisning 2004

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Leda digitalisering 21 september Ale

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Geografiska undersökningar

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Digitala verktyg i musik

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Arbetsplan. Killingens förskola

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Trygghetsplan för Duvans förskola

Tyck till om förskolans kvalitet!

Workshop kulturstrategi för Nacka

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Transkript:

Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens förskla samt Karlsviks förskla bedriver alla ett systematiskt kvalitetsarbete SKA enligt fastställda rutiner i ett årshjul med fastställda kvalitetsveckr där alla avdelningar/försklr utvärderar ch analyserar verksamheten. För det arbetet finns färdiga mallar men man kan ckså utvärdera på fri hand. Varje avdelning dkumenterar i särskilda pärmar för ändamålet. Ledarskapet Samtliga tre försklr: Kristallen, Brgmästaren samt Karlsvik leds av försklechef Catarina Ek, sm arbetar med lösningsinriktat förhållningssätt. Sättet att förhålla sig är ett knstruktivt sätt att hantera alla sammanhang sm innebär mänskliga relatiner. Det innebär att man ser de mänskliga relatinerna sm grund för rganisatinen. Genm att bygga upp grunden når man högre ptential till effektivitet, gd måluppfyllelse ch arbetsglädje. Genm att arbeta lösningsinriktat fkuserar man på det sm är gtt istället för vad sm är dåligt. Istället för att kartlägga rsaker till prblem, kartlägger man rsaker till de gda resultaten ch stimulerar vidare utveckling. Arbetssättet fkuserar även på att man sm ledare stimulerar medarbetarnas starka sidr, att man aktivt söker ch ger erkännanden när medarbetare vill väl ch når gda resultat, att man stöttar medarbetare till att själva fkusera ch finna svaret på vad sm kan utvecklas/bli bättre. Försklechefen har under läsåret utbildat persnalen i pedaggisk dkumentatin. LuTek Luleålärare i teknik ch naturvetenskap LuTek Förskla är ett nätverk av kntaktförskllärare sm startades upp under höstterminen 2012, där Teknikens Hus ansvarar för samrdning ch utbildning av kntaktförskllärarna. Kristallens, Brgmästarens ch Karlsviks försklr har under läsåret 2012/2013 representerats av en kntaktförskllärare sm tillsammans med ytterligare en kntaktförskllärare från Munkebergs förskla representerar vårt mråde, Ntvikens försklemråde. Kntaktförskllärarna har under läsåret haft uppdraget att arrangera lkala träffar för spridning av kunskap ch utvecklingsfrågr till kllegr på försklrna inm mrådet. För detta ändamål har kntaktförskllärarna utbildats i bl a nätverksbygge samt

Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek teknik med utgångspunkt i Lpfö 98/10 (Lärplan för försklan). Kristallens, Brgmästarens samt Karlsviks försklr har samtliga haft en träff var med kntaktförsklläraren under läsåret. Matematik Alla tre försklr har särskilt utsedda matematik-pilter. T ex så har Kristallens förskla haft matematik sm ett av sina målmråden under läsåret. Karlsviks förskla har arbetat med särskilda matematik-satsningar, såsm t ex matte-dagar. Samtliga tre försklr har frtlöpande arbetat med matematik sm en naturlig del av försklans verksamhet. Frskningsanknytning sm grund för utveckling Frskningsanknytning ska vara grund i arbetet med att kntinuerligt utvärdera ch följa upp arbetet, sm en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Nrmer ch värden Värdegrundsarbete bedrivs inte sm en enskild fråga utan ska genmsyra allt det arbete sm bedrivs på Kristallens, Brgmästarens samt Karlsviks försklr överallt ch hela tiden. Barnen ska känna sig trygga när de vistas i försklan. De ska kunna påverka sin situatin genm delaktighet ch inflytande, samtidigt sm de utvecklar sitt eget kritiska tänkande ch andra demkratiska kmpetenser. Mål: Försklan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till ch leva sig in i andra människrs situatin samt vilja att hjälpa varandra Barn ch elever utvecklar demkratisk kmpetens genm att de i lika sammanhang får möjlighet att kmma till tals ch lyssna på andra (Verksamhetsplan 2012-2014) Exempel på aktiviteter sm har gett hög måluppfyllelse; Barnen uppmuntras att hjälpa varandra, t ex hämta haklappar, kläder etc.

Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Visa ch prata m hur man är en bra kmpis samt hur man löser knflikter Uppmuntra barnen att hjälpa varandra Arbete i prjektfrm Utbildning Olika men Lika i samarbete med Rädda Barnen (avser Kristallens förskla) Arbete med Äventyrspedaggik (avser Brgmästarens förskla) Arbete inspirerat av Reggi Emilia filsfin (avser Karlsviks förskla) Utveckling ch lärande Försklrnas verksamhet präglas av en pedaggik, där mvårdnad, fstran ch lärande bildar en helhet, sm stimulerar ch utmanar barnens utveckling ch lärande. Kristallens förskla, Brgmästarens förskla samt Karlsviks förskla har samtliga en genmtänkt miljö för att inbjuda till kreativitet ch lärande samt främja leken. Mål: Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt ch i grupp, att hantera knflikter ch förstå rättigheter ch skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Tillägnar sig ch nyanserar innebörden i begrepp, ser samband ch upptäcker nya sätt att förstå sin mvärld. Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera ch ge uttryck för egna uppfattningar ch försöker förstå andras perspektiv. Barn ch elever utvecklar sina entreprenöriella förmågr genm att estetiska lärprcesser ch IKT (infrmatins- ch kmmunikatinsteknik) (Verksamhetsplan 2012-2014) Alla barn stimuleras ch utmanas i sin matematiska utveckling

Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Alla barn stimuleras ch utmanas i sitt intresse för naturvetenskap ch teknik Alla barn stimuleras i sin språkliga utveckling (försklrnas egna mål) Exempel på aktiviteter sm har gett hög måluppfyllelse; Tydliga målfrmuleringar Tillgängligt material sm stimulerar ch utmanar Man ser varje enskilt barn ch möter barnet i dess utveckling Använder ch synliggör knkreta material, t ex inm matematiken Barnen har erbjuds lika typer av material för experiment, utmaningar ch uppgifter Teater/rllspel/äventyrspedaggik Exempel på aktiviteter sm har gett låg måluppfyllelse;; IKT (Infrmatins- ch kmmunikatinsteknik) används i för liten grad Persnals frånvar Vikariebrist Persnals bristande kmpetens inm mrådet Teknik Barns inflytande Barns inflytande förutsätter att de efter sin sciala utveckling får ta ansvar för sina egna handlingar ch för miljön i försklan. Genm att barnen på lika sätt ger uttryck för sina behv ch intressen, så ges de möjlighet till att delta i utfrmningen av miljön ch planeringen av verksamheten. Alla tre försklr arbetar med temainriktat arbetssätt i s.k. prjektfrm med barnen, där man utgår från barnens intressen ch diskussiner. Prjekt ger tillfällen till inlärning ch skapande ch tillägnande av kunskaper. Barnen uppmuntras i estetiska lärprcesser ch ges möjligheter ch verktyg att utveckla sin kreativitet ch fantasi.

Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Mål: Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar ch åsikter ch därmed få möjlighet att påverka sin situatin Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar ch för försklans miljö Barn ch elever har inflytande över verksamheten/undervisningen, sitt eget lärande ch över sånt sm har betydelse för dem i försklan ch sklan (Verksamhetsplan 2012-2014) Exempel på aktiviteter sm har gett hög måluppfyllelse; Arbete i prjekt Dagliga samtal med barnen m vad sm är rätt ch fel, uppmärksamma barnen på vilka knsekvenser ens handlingar kan få Aktivitetstavla/valtavla (avser Brgmästarens förskla) Arbete i mindre grupper med barnen Tillvaratagande av barns åsikter ch tankar Exempel på aktiviteter sm har gett låg måluppfyllelse; Många årskullar av barn i samma grupp Vikariebrist Samarbete mellan avdelningar Analys Vi ser barnen sm kmpetenta ch resursrika individer med egen kraft att lära, växa ch utvecklas. Genm att förmedla en känsla av tillit växer barnen jag kan, jag kan tänka,

Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek jag kan uttrycka mig på lika sätt, jag kan förstå, jag kan tycka, jag kan välja att påverka. Persnalen är lyhörda ch förändrar miljön efter barnens behv ch intressen, där den inre miljön kan ses sm den tredje pedaggen. Miljön ska upplevas sm inspirerande ch inbjudande samt vara anpassad efter barnens ålder. Den ska ckså vara tillgänglig ch tydlig ch därigenm inspirera till självständighet. Verksamheterna dkumenterar enligt det systematiska kvalitetsarbetet med dkumentatiner, följer upp lärplanens mål i Ltus-mdell samt reflektiner i reflektinsprtkll. Dessa dkumentatiner syftar till att synliggöra praktiken. Genm att man dkumenterar vad barnen gör, vilket lärande man ser samt hur man sm pedagg gör tillsammans med barnen så kan man öka sin medvetenhet kring det pedaggiska uppdraget kpplat till frskningen. Det reflekterande förhållningssättet innebär att man tar tillvara ch försöker bygga vidare på beprövade erfarenheter kpplat till frskning. Samtliga tre försklr behöver dck systematisera sina dkumentatiner ännu mer samt följa upp dkumentatinerna ch kppla vidare utveckling till frskning inm mrådet. Arbetet med att använda prjekt sm medel för att nå högre måluppfyllelse visar på gtt resultat. I samtal med barnen framkmmer att de får vara med ch bestämma. Prjekten startas upp ch utvecklas lika berende på aktuell barngrupps intressen. T ex på Kristallens förskla, där man bedrev prjekt Skgen på alla avdelningar i slutet av prjektet hade de lika barngrupperna utvecklat arbetet i väldigt lika mråden, helt berende på de berörda barnens intressen. Att arbeta i prjekt bidrar således till att barnen ges utrymme till utfrskande, nyfikenhet ch lust att lära. Genm att flödet av barnens tankar tas tillvara skapas mångfald i lärandet. Kristallens förskla har under vårterminen 2013 genmfört en utbildning i Rädda Barnens regi. Prjektet syftade till att engagera barn, persnal, ledare ch föräldrar till att utveckla försklan till en plats, där likheter uppfattas sm någt psitivt. Persnalen har fått praktisk utbildning i hur de kan använda Barnknventinen i sitt pedaggiska arbete. Tanken har varit att de ska stödja barnen i att lära sig mer m sina rättigheter ch ge dem en bättre möjlighet att öka sin slidaritet gentemt andra barn. Föräldrar vid Kristallens förskla bjöds även in till att delta i en studiecirkel m föräldraskap ch träffarna hölls på Kristallens förskla på kvällstid under någn månads tid. Den utbildning sm persnalen fick öppnade många ögn ch skapade

Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek än större medvetenhet kring sin egen rll för barns inflytande ch värdegrundsarbetet. Brgmästarens förskla arbetar med äventyrspedaggik sm medel för att stimulera barnen till utveckling ch lärande, till inflytande ch samspel samt demkrati. Med det arbetssättet har man nått gda resultat. Tyvärr visade det sig att arbetet till allra största del hängde på en persn ch när den persnen blev sjukskriven, föll arbetet med äventyrspedaggik under lång tid. Karlsviks förskla arbetar inspirerat av Reggi Emilia-filsfin, vilket har gjrt att de arbetar med ett förhållningssätt ch en syn på barn, där barnet sätts i centrum. Man ser barnet sm rikt, kmpetent ch kreativt med en egen lust ch kraft att lära, växa ch utvecklas. Det innebär en kunskapssyn, där man ser inlärning sm en aktiv prcess, där barnen får egna erfarenheter ch insikter. Genm bservatiner ch dkumentatiner kan man på försklan se självständiga ch nyfikna barn. IKT infrmatins- ch kmmunikatinsteknik används i barngrupperna endast till viss del ch är ett strt utvecklingsmråde, både så tillvida att man börjar använda sig av det men framför allt att man ser det sm en naturlig referensram för barnen i deras inlärning. Barn utvecklar fta sin läsförmåga långt före sklstarten. Inte bara böcker är av betydelse, utan ckså datrspel, TV, spel- ch samlarkrt. Ja, till ch med leksakskatalger har betydelse för läsförmågan. Många barn visar ett strt engagemang för läsning ch skrivande inm de referensramar de själva skapat. (http://www.frskning.se/nyheterfakta/teman/laschskrivinlarning/tifragrchsva r/hurkanfrsklanbidratillbarnssprakutveckling.5.14ed700e12c61167c5180002694.html) Resultat Samtliga försklr visar på gd måluppfyllelse inm flera mråden. Kristallens förskla frtsätter en gynnsam pedaggisk utveckling ch Brgmästarens förskla har med äventyrspedaggik en gd grund att vidareutveckla sin verksamhet. Karlsviks förskla har en trygg grund ch en aldrig sinande nyfikenhet på vad Reggi Emilia - filsfin kan tillföra verksamheten. Utvecklingsmråden inför kmmande läsår är intensifierat kvalitetsarbete med kppling till frskning för vidareutveckling av verksamheten, att utbilda persnalen på Brgmästarens förskla tillsammans med Karlsviks förskla i äventyrspedaggik, så att

Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek äventyrspedaggiken inte berr på en enda persn. Samarbete mellan Brgmästarens förskla ch Karlsviks förskla behöver utvecklas för stöd ch utveckling, då det är två relativt små försklr. Kristallens förskla intensifierar sitt arbete med att utveckla den pedaggiska verksamheten ytterligare ch erbjuder frm läsåret 2013/2014 en pedaggisk miljö med visten i två stra arbetslag med fkuspedagger med ansvar för lika pedaggiska miljöer. Fkuspedagger införs även i verksamheterna på Brgmästarens förskla samt Karlsviks förskla. Catarina Ek Försklechef 2013-08-19