Psykologprogrammet, VT 2013 Kursansvarig Anvisningar och schema Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp 6 maj 2013 9 juni 2013
Innehåll Välkomna till delkursen Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor! Kursen är en introduktion i det tvärvetenskapliga forskningsfältet genusvetenskap. Inom detta fält studeras hur föreställningar om kön och sexualitet skapas och förändras samt olika konsekvenser som genus kan få för människors identitet och i interaktion mellan människor. I kursen belyses och granskas genusteorins utveckling och relationer mellan genus, jämställdhet och psykologi. Ett viktigt moment är att tillämpa genuskunskapen på psykologisk teori, forskning och praktik. Vid praktiska övningar i form av Normativitetsverkstad ges tillfälle att integrera förvärvade teoretiska kunskaper till en personlig förståelse av genusvetenskap och genuspsykologi som är användbar i framtida yrkesliv. I kursen ingår föreläsningar om genusteorins utveckling, utvecklingspsykologi, pedagogik, socialpsykologi, arbets- organisationspsykoloig och klinisk psykologi. Kursens lärandemål/förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: ha kännedom om centrala begrepp inom genusteori som till exempel feminism, genus, jämställdhet, hegemonisk maskulinitet, intersektionalitet, queer teori och heteronormativitet kritiskt granska psykologins kunskaps- och teoriutveckling ur ett genusvetenskapligt och jämställdhetsbaserat perspektiv reflektera kring samt värdera möjligheter och konsekvenser av genus- och jämställdhetsaspekter i yrkesmässig rådgivning och behandling Kursansvarig fil dr. leg psykolog, leg psykoterapeut, tfn 08-163842 epost: ann.fridner@psychology.su.se Frescati Hagväg, rum 243, plan 2. Undervisning Undervisningen består av 1) föreläsningar som knyter an till kurslitteraturen, 2) muntliga övningar i mindre seminariegrupper och 3) aktivt deltagande i normativitetsverkstad. Kurskrav och examination Närvaro är obligatorisk vid första undervisningstillfället, normativitetsverkstad, samt vid ett litteraturseminarium. Vid frånvaro krävs extra kompletteringsuppgifter. Ett muntligt examineringstillfälle är obligatoriskt. Ej godkänd tentamen eller utebliven närvaro vid ett examineringstillfälle ersätts vid tentamens-uppsamlingsperioden eller genom att gå om kursen. Närvaro på föreläsningar är frivilligt men uppmuntras, då examineringsuppgiften baseras dels på litteratur dels på material från föreläsningar och seminarier.
Kursen examineras genom: a) Grupparbete: Individuell presentation under ett litteraturseminarium, betyg godkänd/underkänd. Presentationen behöver ej lämnas in. Gruppen gör en valfri presentation av en artikel under 40 minuter. Alla i gruppen måste bidraga. Ni leder även en diskussion med samtliga närvarande studenter inom den utsatta tiden. Utvärdering av framförandet i gruppen sker med de sista fem minuterna. Obligatorisk närvaro vid ett helt seminarium. b) Individuell hemtentamen: Tentamen examineras med en essä som presenteras muntligen vid ett examineringstillfälle. Inför examinationstillfället ska ett skriftligt underlag sammanställas om max 7-8 sidor. Den enskilda presentationen tar ca 15-20 minuter där också en gemensam diskussion om essän ingår. Därutöver blir det ca 5 min per student för individuell återkoppling. Kring det skriftliga underlaget bör ni tänka: Det här är en essä där du prövar och visar dina kunskaper från kursen. Dess huvudsakliga uppgift är att du med distans granskar dina kunskaper och förhållningssätt. Ett lämpligt sätt är att välja en bok/film, eller samhällsföreteelse som du kort (1/2 1 sida) beskriver och därefter analyserar med begrepp och empiri från kurslitteraturen och föreläsningarna. I din text bör också en kritisk reflektion över den aktuella litteraturen och material från föreläsningar ingå svagheter i teoretiska resonemang, redovisning av egna alternativa förklaringar. Du måste alltså förhålla dig till kurslitteraturen oavsett om du vill ta stöd eller spjärn mot inslag i kursen och motivera dina ställningstaganden. Referenser från litteratur och undervisning ska integreras och anges löpande i text. Referenslista enligt vedertagna regler. Typsnitt 12 punkter, enkelt radavstånd ska användas. Det skriftliga underlaget lämnas i kursansvarig s fack utanför rum 243, hus senast den 30 maj 2013 kl 16.30. Lärare Calle Brunell, PTP-psykolog BUP, Stockholms läns landsting, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, Psykologiska institutionen, SU Marie Gustafsson, doktorand, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Hanna Kusterer, doktorand, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Anny Larsson, leg psykolog, projektledare Stockholms läns landsting Anna Lindqvist, doktorand, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Jonas Olofsson, docent, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Jonas Petterson, PTP-psykolog BUP, Stockholms läns landsting Kurslitteratur Böcker Connell, R. (2009). Om Genus. Göteborg: Daidalos. 2:a uppl Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda förlag. 6:e uppl Artiklar och monografier Ah-King, M. (2012). Genusperspektiv på biologi. Stockholm: Högskoleverket. Delas ut i samband med introduktiosnföreläsningen. Bennet, S. (2003). Is there a primary mom? Parental perception of attachment bond hierarchies within lesbian adoptive parents. Child and Adolecent Social Work Journal, 20, 159-193. 3
Billing Due, Y. & Alvesson, M. (2000). Questioning the notion of feminine leadership: A critical perspective on the gender labelling of leadership. Gender, Work and Organization, 7, 4-157. Cole, E. (2009). Intersectionality and research in psychology. American Psychologist, 64, 170-180. Connell, R. & Messerschmidt J. (2005). Hegemonic masculinity: Rethinking the concept. Gender and Society, 19, 829-859. Bruns, C M. & Kaschak E. (2010). Feminist psychotherapies: Theory, research, and practice. I: J, C, Chrisler J C. & D, McCreary (Red). Handbook of gender research in psychology. Volume 2. Gender research in Social and Applied Psychology, sid 187-219. New York: Springer, E-bok, SU. Englar-Carlson, M. Stevens M A. & Scholz R. (2010). Psychotherapy with men. I: J, C, Chrisler & D, McCreary (Red). Handbook of gender research in psychology. Volume 2. Gender research in Social and Applied Psychology, sid 221-251. New York: Springer. E- bok, SU. Eriksen, K. & Kress, V. E. (2008). Gender and diagnosis: Struggles and suggestions for counselors. Journal of Counseling & Development, 86, 152-162. Heilman, M. (2001). Description and prescription: How gender sterotypes prevent women s ascent up the organizational ladder. Journal of Social Issues, 57, 657-674. Järvklo, N. (2008). En man utan penis. Lambda Nordica, 13: 16-35. Ridge S.R. & Feeny, J.A. (1998). Relationship history and relationship attitudes in gay males and lesbians: attachment style and gender differences. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 32, 848-859. Rosenfield, S. (2012). Triple jeopardy? Mental health at the intersection of gender, race and class. Social Science & Medicine, 74, 1291-1801. SCB. (2012). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012. Finns på Fastreg. West, C., & Zimmerman, D.H. (1987). Doing gender. Gender and Society, 1, 125-151. Schema med läsanvisningar Psykologprogrammet Vecka Dag Datum Tid Sal Tema och läsangivelse Lärare V 19 Mån 6/5 09-12 Introduktion F Connell kap 4 Gemzöe kap 1-3 S Mån 6/5 13-16 The Project F Tis 7/5 09-12 Genus teoriutveckling Connell kap 6 Gemzöe kap 4, 6 Järvklo F Ons 8/5 09-12 Intersektionalitet Cole Gemzöe kap 7 Pär Säthil Anny Larsson 4
Vecka Dag Datum Tid o tillfälle Sal Tema och läsangivelse Lärare V 20 F Mån 13/5 12-15 Normkritik Bryt - RFSL Connell kap 5 F Tis /5 09-12 U15 Kommunikation och påverkan Carli Connell kap 2 F Tis /5 13-16 U15 Utvecklingspsykologi Bennet Ridge & Feeny F Tors 16/5 09-12 Organisation och ledarskap Due Billing Heilman Anna Lindqvist Marie Gustafsson Sendén Anna Lindqvist Hanna Kusterer Vecka Dag Datum Tid Sal Tema och läsangivelse Lärare V21 F V21 S Mån 20/5 09-12 Klinisk psykologi Bruns & Kaschak Englar-Carlson et al Eriksen & Kress Tis 21/5 09-12 Grp A S Tis 21/5 13-16 Grp B Litteraturseminarium Connell & Messerschmidt Rosenfield West & Zimmerman Litteraturseminarium Connell & Messerschmidt Rosenfield West & Zimmerman F Torsd 23/5 9-12 U15 Psykobiologi Ah-King Jonas Olofsson Vecka Dag Datum Tid Sal Tema och läsangivelse Lärare V22 Mån 27/5 10-16, inkl lunch Grp A Tis 28/5 10-16, inkl lunch Grp B Tors 30/5 Senast kl 16.30 Hus Fridners fack Normativitetsverkstad Calle Brunell Jonas Pettersson Normativitetsverkstad Calle Brunell Jonas Pettersson Tentainlämning 5
Vecka Dag Datum Tid Sal Tema Lärare V23 M Mån 3/6 09-12 153, FHv Examineringstillfälle 1 M Mån 3/6 13-16 153, FHv M Tis 4/6 09-12 153, FHv M Tis 4/6 13-16 153, FHv M Ons 5/6 09-12 153, FHv M Ons 5/6 13-16 153, FHv Examineringstillfälle 2 Examineringstillfälle 3 Examineringstillfälle 4 Examineringstillfälle 5 Examineringstillfälle 6 6
Betygskriterier För att bli godkänd på denna delkurs krävs att studenten har närvaro på alla obligatoriska moment, är godkänd på delmomentet litteraturseminarium. Bedömningen av texten till examinationsseminariet gäller som slutgiltigt betyg på kursen. A Utmärkt Nyanserad och mycket självständig redovisning. Studenten visar en god kunskap och förståelse av grundläggande begrepp, debatter och visar en förmåga att tänka kritiskt. Argumenten är teoretiskt relevanta och välstrukturerade, med goda exempel. Erbjuder ett brett register av referenser och andra källor. B Mycket bra Nyanserad och självständig redovisning. Studentens angreppssätt och innehåll visar förståelse av grundläggande begrepp, debatter och förmåga. Visar tydlig förståelse av teoretiska frågor. Använder källor mycket väl. C Bra Självständig redovisning. Studentens angreppssätt och innehåll visar viss förståelse av grundläggande begrepp och medvetenhet om aktuell debatt. Svaren är dock huvudsakligen av beskrivande karaktär. Källor citeras rätt. D - Tillfredsställande Tydlig redovisning men väl generaliserande och behöver tydligare fokus. Det kan finnas luckor i argumenteringen eller i exemplen. Källor citeras rätt. E - Tillräckligt Acceptabel redovisning men med vissa avgränsningsproblem. Kortfattat och outvecklat reflekterande och obefintlig problematiserande. Få kopplingar till relevanta referenser. F Otillräckligt Oacceptabla redovisning med låg förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och/eller reflekterande ansats saknas eller tyder på missförstånd. Felaktig referens till källor.(åtgärd: restuppgift) Fx Helt otillräckligt Helt oacceptabel redovisning som visar en felaktig förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och reflekterande ansats saknas. Källor saknas. (Åtgärd: möjlighet till komplettering ges ej). 7