Psykologprogrammet, VT 2015 Kursansvarig Marie Gustafsson Sendén. Anvisningar. Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp

Transkript

1 Psykologprogrammet, VT 2015 Kursansvarig Marie Gustafsson Sendén Anvisningar Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp 4 maj juni 2015

2 Innehåll Välkomna till kursen Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor! Kursen är en introduktion i det tvärvetenskapliga forskningsfältet genusvetenskap och inom psykologiämnet. Inom detta fält studeras hur föreställningar om kön och sexualitet skapas och förändras samt olika konsekvenser som genus kan få för människors identitet och i interaktion mellan människor. I kursen belyses och granskas genusteorins utveckling och relationer mellan genus, jämställdhet och psykologi. Ett viktigt moment är att tillämpa genuskunskapen på psykologisk teori, forskning och praktik. Vid praktiska övningar i form av normativitetsverkstad ges tillfälle att integrera förvärvade teoretiska kunskaper till en personlig förståelse av genusvetenskap och genuspsykologi som är användbar i framtida yrkesliv. I kursen ingår föreläsningar om genusteorins utveckling som t.ex genuspsykologi, psykobiologiska perspektiv, socialpsykologi, arbets- organisationspsykologi och klinisk psykologi. Kursens lärandemål/förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: Kunna redogöra för centrala begrepp inom genusteori som till exempel feminism, genus, jämställdhet, hegemonisk maskulinitet, intersektionalitet, queer-teori och heteronormativitet Kunna redogöra för och jämföra hur genus synliggörs inom psykologiskt tillämpade områden, som till exempel kliniskt arbete, organisation och ledarskap, biologisk psykologi, socialpsykologi. Kunna analysera mellanmänskliga interaktioner eller samhällsfenomen utifrån genusteoretiska och genuspsykologiska perspektiv. Kunna redogöra för och kritiskt granska psykologins kunskaps- och teoriutveckling ur ett genusvetenskapligt och jämställdhetsbaserat perspektiv. Kursansvarig Marie Gustafsson Sendén, PhD, tfn e-post: mgu@psychology.su.se Frescati Hagväg 14, rum 252, plan 2. Undervisning Undervisningen består av 1) föreläsningar som knyter an till kurslitteraturen, 2) muntliga övningar i mindre seminariegrupper och 3) aktivt deltagande i normativitetsverkstad. Kurskrav och examination Närvaro är obligatorisk vid första undervisningstillfället, normativitetsverkstad, vid ett litteraturseminarium samt vid ett grupptillfälle för den muntliga examinationen. Vid frånvaro krävs kompletteringsuppgifter. Närvaro på föreläsningar är frivilligt men uppmuntras, då examineringsuppgiften baseras på kurslitteratur och på material från föreläsningar och seminarier.

3 Kursen examineras genom: a) Grupparbete: Gruppen gör en valfri presentation av en artikel under 40 minuter vid ett litteraturseminarium. Alla i gruppen måste delta aktivt, vilket betyder att individuell bedömning görs. Betyg: U/G. b) Individuell hemtentamen: Kursen examineras med en akademisk uppsats som presenteras muntligen vid ett examineringstillfälle. Essän omfattar 5-6 sidor, exklusive referenser. Ett utkast av essän granskas genom ett så kallat peer-review förfarande vilket innebär att en kurskollega granskar uppsatsen före examinationstillfället. Den enskilda presentationen tar ca min och inkluderar en gemensam diskussion. Varje student får individuell återkoppling på sin essä och presentation. Betyg: A-F. Skrivinstruktioner: I en akademisk uppsats prövar du och visar du dina kunskaper från kursen. Du väljer ett ämne som du vill granska ur ett genusperspektiv t.ex en bok/film eller ett samhällsfenomen. Den huvudsakliga uppgiften är att med distans granska dina kunskaper och förhållningssätt från kursen relativt det ämne du valt. Struktur: På en halvsida presenterar du det ämne du valt. Därefter analyseras ditt ämne med begrepp och empiri från kurslitteraturen och föreläsningarna. Hela uppsatsen uppgår till max sex sidor. I texten ska en kritisk reflektion över den aktuella litteraturen och material från föreläsningar ingå svagheter i teoretiska resonemang, redovisning av egna alternativa förklaringar. Du måste alltså förhålla dig till kurslitteraturen oavsett om du vill ta stöd eller spjärn mot inslag i kursen och motivera dina ställningstaganden. Om kurslitteraturen inte räcker för dina resonemang sök gärna ytterligare litteratur. Referenser från litteratur och undervisning ska integreras och anges löpande i text, enligt skrivanvisning från Hassmén och Hassmén. Typsnitt 12 punkter, enkelt radavstånd ska användas, marginaler 2.5 cm. Uppgiften ska vara inlämnad senast den 27 maj 2015, kl Uppgiften skickas på e-post till kursansvarig mgu@psychology.su.se. Uppgifter om peer-review förfarandet presenteras på kursens hemsida. Lärare Calle Brunell, leg psykolog, Järva mansmottagning, Stockholms läns landsting Ann Fridner, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, Psykologiska institutionen, SU Marie Gustafsson Sendén, fil.dr, Psykologiska institutionen, SU Hanna Kusterer, fil.dr, Psykologiska institutionen, SU Petra Lindfors, professor, Psykologiska institutionen, SU Jonas Petterson, leg psykolog, BUP, Stockholms läns landsting Pär Säthil, psykologkandidat, Psykologiska institutionen, SU Kurslitteratur Böcker/monografier Connell, R. (2009). Om Genus (2:a upplagan). Göteborg: Daidalos. Gemzöe, L. (2002). Feminism (6:e upplagan). Stockholm: Bilda förlag. SCB. (2012). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Finns på Fastreg. Ah King, M. (2012). Genusperspektiv på biologi. Högskoleverket. 3

4 Artiklar Ah-King, M. (2009). Toy story en vetenskaplig kritik av forskning om apors leksakspreferenser. Tidskrift för genusvetenskap, 2-3. Billing Due, Y., & Alvesson, M. (2000). Questioning the notion of feminine leadership: A critical perspective on the gender labelling of leadership. Gender, Work and Organization, 7, Bosson, J., Vandell, J. A., & Caswell, A. (2013). Precarious Manhood. The SAGE Handbook of Gender and Psychology. London: SAGE Publications, Ltd. Buss, D. M. (2009). The Great Struggles of Life Darwin and the Emergence of Evolutionary Psychology. American Psychologist, 64, Carli, L. L. (2001). Gender and social influence. Journal of Social Issues, 57, Cole, E. (2009). Intersectionality and research in psychology. American Psychologist, 64, Crenshaw, K. (1991). Mapping the margins: Intersectionality, identity politics, and violence against women of color. Stanford Law Review, 43, Eagly, A. H., & Wood, W. (2013). The Nature Nurture Debates: 25 Years of Challenges in Understanding the Psychology of Gender. Perspectives on Psychological Science, 8, Englar-Carlson, M., Stevens, M. A., & Scholz, R. (2010). Masculine norms and the therapy process. Englar-Carlson, Matt (Ed); Stevens, Mark A. (Ed), (2006). In the room with men: A casebook of therapeutic change (pp ). Washington, DC, US. Eriksen, K., & Kress, V. E. (2008). Gender and diagnosis: Struggles and suggestions for counselors. Journal of Counseling & Development, 86, Fausto-Sterling, A., Coll, C. G., & Lamarre, M. (2012a). Sexing the baby: Part 1-What do we really know about sex differentiation in the first three years of life? Social Science & Medicine, 74, Hankivsky, O. (2012). Womens s health, men s health, and gender and health: Implication of intersectionality. Social Science and Medicine 74; Heilman, M. (2001). Description and prescription: How gender stereotypes prevent women s ascent up the organizational ladder. Journal of Social Issues, 57, Järvklo, N. (2008). En man utan penis. Lambda Nordica, 13, West, C., & Zimmerman, D.H. (1987). Doing gender. Gender and Society, 1, Uppdaterad Betygskriterier För att bli godkänd på delkursen krävs närvaro på alla obligatoriska moment, godkänd på delmomentet litteraturseminarium. Bedömningen av texten och redovisningen under det muntliga examinationsseminariet gäller som slutgiltigt betyg på kursen. A Utmärkt Nyanserad och mycket självständig uppsats och presentation. Studenten formulerar en tydlig frågeställning som besvaras och analyseras genom referenser från ett brett spektrum av litteratur och föreläsningar. Studenten kan moget och utförligt relatera till och beskriva centrala begrepp, teorier och debatter inom området. Studenten jämför och/eller kritiskt granskar begrepp inom området och genusteorins utveckling, och formulerar självständigt egna analyser eller förslag till utveckling av genusområdet. Formalia är korrekt, och presentationen har mycket hög läsbarhet/rödtråd. 4

5 B Mycket bra Nyanserad och självständig uppsats och presentation. Studenten formulerar en tydlig frågeställning som besvaras genom tydliga referenser till litteratur och föreläsningar. Studenten kan utförligt relatera till och beskriva centrala begrepp, teorier och debatter inom området. Studenten jämför och kritisk granskar begrepp inom området och genusteorins utveckling, och föreslår egna analyser eller utveckling av genusområdet. Formalia är korrekt, och presentationen har hög läsbarhet/rödtråd. C Bra Självständig redovisning och presentation. Studenten formulerar en tydlig frågeställning som besvaras genom tydliga referenser till litteratur och föreläsningar. Studenten kan tydligt relatera till och beskriva centrala begrepp, teorier och debatter inom området. Studenten jämför begrepp inom området och relaterar till genusteorins utveckling och drar egna slutsatser kring detta. Formalia är korrekt och presentation har hög läsbarhet/rödtråd. D - Tillfredsställande Tillräckligt tydlig redovisning, röd tråd och läsbarhet. Studenten föreslår en frågeställning som delvis besvaras genom kopplingar till litteratur och föreläsningar. Studenten kan beskriva några centrala begrepp och teorier inom området. Studenten resonerar kring begrepp inom området och drar i viss mån egna slutsatser. Formalia är korrekt och studenten refererar till kurslitteratur och föreläsningar. E - Tillräckligt Tillräckligt tydlig redovisning, röd tråd och läsbarhet. Studenten föreslår en frågeställning som delvis besvaras genom kopplingar till litteratur och föreläsningar. Studenten kan med brister beskriva centrala begrepp och teorier inom områden. Studenten kan på ett grundläggande sätt resonera kring olika perspektiv och genusteorins utveckling. Formalia är korrekt och studenten refererar till kurslitteratur och föreläsningar. Fx Otillräckligt Studenten har uppnått tillräckliga kunskaper för kursen, men delar av redovisningen brister, t.ex formalia, eller felaktigheter kring centrala begrepp. Möjlighet finns därmed att komplettera upp till betyg E för de de delar som bedömts otillräckliga för godkänt betyg på kursen. Om studenten önskar komplettera fler delar än de som bedömts otillräckliga krävs omprov. F Helt otillräckligt Helt otillräckligt. Formalia kring inlämning och papprets utformning har inte följts. Frågeställningen brister eller besvaras inte i genomgången. Studenten dokumenterar knappast någon förståelse för teorier och begrepp inom det beskrivna området. 5