Anvisningar och schema. Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp. 9 december januari 2014

Transkript

1 Psykologprogrammet, HT 2013 Kursansvarig Anvisningar och schema Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor, 6 hp 9 december januari 20

2 Innehåll Välkomna till kursen Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor! Kursen är en introduktion i det tvärvetenskapliga forskningsfältet genusvetenskap och inom vårt ämne psykologi. Inom detta fält studeras hur föreställningar om kön och sexualitet skapas och förändras samt olika konsekvenser som genus kan få för människors identitet och i interaktion mellan människor. I kursen belyses och granskas genusteorins utveckling och relationer mellan genus, jämställdhet och psykologi. Ett viktigt moment är att tillämpa genuskunskapen på psykologisk teori, forskning och praktik. Vid praktiska övningar i form av Normativitetsverkstad ges tillfälle att integrera förvärvade teoretiska kunskaper till en personlig förståelse av genusvetenskap och genuspsykologi som är användbar i framtida yrkesliv. I kursen ingår föreläsningar om genusteorins utveckling; genuspsykologi, psyko-biologiska perspektiv, socialpsykologi, arbets- organisationspsykologi och klinisk psykologi. Kursens lärandemål/förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: ha kännedom om centrala begrepp inom genusteori som till exempel feminism, genus, jämställdhet, hegemonisk maskulinitet, intersektionalitet, queer teori och heteronormativitet kritiskt granska psykologins kunskaps- och teoriutveckling ur ett genusvetenskapligt och jämställdhetsbaserat perspektiv Kursansvarig docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, tfn epost: ann.fridner@psychology.su.se Frescati Hagväg, rum 243, plan 2. Undervisning Undervisningen består av 1) föreläsningar som knyter an till kurslitteraturen, 2) muntliga övningar i mindre seminariegrupper och 3) aktivt deltagande i normativitetsverkstad. Kurskrav och examination Närvaro är obligatorisk vid första undervisningstillfället, normativitetsverkstad, vid ett litteraturseminarium samt vid den muntliga examinationen. Vid frånvaro krävs extra kompletteringsuppgifter. Ej godkänd tentamen eller utebliven närvaro vid ett examineringstillfälle ersätts vid tentamens-uppsamlingsperioden eller genom att gå om kursen. Närvaro på föreläsningar är frivilligt men uppmuntras, då examineringsuppgiften baseras dels på litteratur dels på material från föreläsningar och seminarier. Kursen examineras genom: a) Grupparbete: Individuell presentation under ett litteraturseminarium, betyg godkänd/underkänd. Presentationen behöver ej lämnas in. Gruppen gör en valfri presentation av en artikel under 40 minuter. Alla i gruppen måste bidraga. Ni leder även en diskussion med

3 samtliga närvarande studenter inom den utsatta tiden. Utvärdering av framförandet i gruppen sker med de sista fem minuterna. Obligatorisk närvaro vid ett helt seminarium. b) Individuell hemtentamen: Tentamen examineras med en essä som presenteras muntligen vid ett examineringstillfälle. Inför examinationstillfället ska ett skriftligt underlag sammanställas om max 7-8 sidor, exklusive referenser. Ett utkast av hemtentamen ska granskas/studeras av kurskamrat i sk. peer-review senast två dagar före inlämnandet. Den enskilda presentationen tar ca minuter där också en gemensam diskussion om essän ingår. Därutöver blir det ca 5 min per student för individuell återkoppling. Kring det skriftliga underlaget bör ni tänka: Det här är en akademisk essä där du prövar och visar dina kunskaper från kursen. Dess huvudsakliga uppgift är att du med distans granskar dina kunskaper och förhållningssätt. Ett lämpligt sätt är att välja en bok/film, eller samhällsföreteelse som du kort (1/2 1 sida) beskriver och därefter analyserar med begrepp och empiri från kurslitteraturen och föreläsningarna. I din text bör också en kritisk reflektion över den aktuella litteraturen och material från föreläsningar ingå svagheter i teoretiska resonemang, redovisning av egna alternativa förklaringar. Du måste alltså förhålla dig till kurslitteraturen oavsett om du vill ta stöd eller spjärn mot inslag i kursen och motivera dina ställningstaganden. Referenser från litteratur och undervisning ska integreras och anges löpande i text. Referenslista enligt vedertagna regler. Typsnitt 12 punkter, enkelt radavstånd ska användas. Det skriftliga underlaget lämnas i kursansvarig s fack utanför rum 243, hus senast den 9 januari 20 kl Lärare Calle Brunell, leg psykolog, BUP, Stockholms läns landsting, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, Psykologiska institutionen, SU Marie Gustafsson Sendén, doktorand, Psykologiska institutionen, SU Hanna Kusterer, doktorand, Psykologiska institutionen, SU Jonas Olofsson, docent, Psykologiska institutionen, SU Jonas Petterson, leg psykolog, BUP, Stockholms läns landsting Renita Sörensdotter, fil.dr, Inst. för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, SU Kurslitteratur Böcker/monografier Connell, R. (2009). Om Genus. Göteborg: Daidalos. 2:a uppl Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda förlag. 6:e uppl SCB. (2012). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Finns på Fastreg. Artiklar Billing Due, Y. & Alvesson, M. (2000). Questioning the notion of feminine leadership: A critical perspective on the gender labelling of leadership. Gender, Work and Organization, 7, Carli, L. L. (2001). Gender and social influence. Journal of Social Issues, 57: Cole, E. (2009). Intersectionality and research in psychology. American Psychologist, 64, Connell, R. & Messerschmidt J. (2005). Hegemonic masculinity: Rethinking the concept. Gender and Society, 19,

4 Englar-Carlson, M. Stevens M A. & Scholz R. (2010). Psychotherapy with men. I: J, C, Chrisler & D, McCreary (Red). Handbook of gender research in psychology. Volume 2. Gender research in Social and Applied Psychology, sid New York: Springer. E- bok, SU. Eriksen, K. & Kress, V. E. (2008). Gender and diagnosis: Struggles and suggestions for counselors. Journal of Counseling & Development, 86, Heilman, M. (2001). Description and prescription: How gender sterotypes prevent women s ascent up the organizational ladder. Journal of Social Issues, 57, Järvklo, N. (2008). En man utan penis. Lambda Nordica, 13: Olofsson, J (2013). Rosenfield, S. (2012). Triple jeopardy? Mental health at the intersection of gender, race and class. Social Science & Medicine, 74, West, C., & Zimmerman, D.H. (1987). Doing gender. Gender and Society, 1, Artiklar kan komma att förändras. Schema med läsanvisningar Psykologprogrammet Vecka Dag Datum Tid Sal Tema och läsangivelse Lärare V 50 Mån 9/ U24 Genus introduktion F Connell kap 4 Gemzöe kap 1-3 S Mån 9/ U10 Alexandras Project F Tis 10/ U24 Genusteoretisk utveckling Connell kap 6 Gemzöe kap 4 F Tis 10/ U24 Maskuliniteter Gemzöe kap 6 Järvklo F Tors 12/ U16 Intersektionalitet Cole Gemzöe kap 7 Pär Säthil Renita Sörensdotter 4

5 Vecka Dag Datum Tid o tillfälle Sal Tema och läsangivelse Lärare F Mån 16/ U24 Kommunikation och påverkan Carli Connell kap 2 F Ons 18/ U15 Klinisk psykologi Bruns & Kaschak Englar-Carlson et al Eriksen & Kress Tors 19/ U16 Evolution, biologi och kön Olofsson Marie Gustafsson Sendén Jonas Olofsson Vecka Dag Datum Tid Sal Tema och läsangivelse Lärare V2 Tis 7/ Grp A+B U16 Litteraturseminarium Connell & Messerschmidt Rosenfield West & Zimmerman Tis 7/ U16 Organisation och ledarskap Due Billing Heilman S Ons 8/ Grp B Hanna Kusterer U16 Normativitetsverkstad Calle Brunell Jonas Pettersson Ons 8/ Grp A Tors 9/ Grp A S Tors 9/ Grp B Tors 9/1 Senast kl U15 Litteraturseminarium Connell & Messerschmidt Rosenfield West & Zimmerman U16 Normativitetsverkstad Calle Brunell Jonas Pettersson U15 Hus Fridners fack Litteraturseminarium Connell & Messerschmidt Rosenfield West & Zimmerman Tentainlämning 5

6 Vecka Dag Datum Tid Sal Tema Lärare V3 M Mån 13/ , FHv Examineringstillfälle 1 M Mån 13/ , FHv M Tis / , FHv M Tis / , FHv M Ons 15/ , FHv M Ons 15/ , FHv M Tors 16/ , FHv M Tors 16/ , FHv Examineringstillfälle 2 Examineringstillfälle 3 Examineringstillfälle 4 Examineringstillfälle 5 Examineringstillfälle 6 Examineringstillfälle 7 Examineringstillfälle 8 6

7 Betygskriterier För att bli godkänd på denna delkurs krävs att studenten har närvaro på alla obligatoriska moment, är godkänd på delmomentet litteraturseminarium. Bedömningen av texten och redovisningen under det muntliga examinationsseminariet gäller som slutgiltigt betyg på kursen. A Utmärkt Nyanserad och mycket självständig redovisning. Studenten visar en god kunskap och förståelse av grundläggande begrepp, debatter och visar en förmåga att tänka kritiskt. Argumenten är teoretiskt relevanta och välstrukturerade, med goda exempel. Erbjuder ett brett register av referenser från kurslitteraturen och föreläsningarna. B Mycket bra Nyanserad och självständig redovisning. Studentens angreppssätt och innehåll visar förståelse av grundläggande begrepp, debatter och förmåga. Visar tydlig förståelse av teoretiska frågor. Använder källor från kurslitteraturen mycket väl. C Bra Självständig redovisning. Studentens angreppssätt och innehåll visar viss förståelse av grundläggande begrepp och medvetenhet om aktuell debatt. Svaren är dock huvudsakligen av beskrivande karaktär. Källor citeras rätt. D - Tillfredsställande Tydlig redovisning men väl generaliserande och behöver tydligare fokus. Det kan finnas luckor i argumenteringen eller i exemplen. Källor citeras rätt. E - Tillräckligt Acceptabel redovisning men med vissa avgränsningsproblem. Kortfattat och outvecklat reflekterande och obefintlig problematiserande. Få kopplingar till relevanta referenser I kurslitteraturen. F Otillräckligt Oacceptabla redovisning med låg förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och/eller reflekterande ansats saknas eller tyder på missförstånd. Felaktig referens till källor.(åtgärd: restuppgift) Fx Helt otillräckligt Helt oacceptabel redovisning som visar en felaktig förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och reflekterande ansats saknas. Källor saknas. (Åtgärd: möjlighet till komplettering ges ej). 7