Genuspsykologi, 7. 5 hp

Transkript

1 Psykologi II, VT 2016 Kursansvarig Ann Fridner Anvisningar Genuspsykologi, 7. 5 hp 19 januari 18 mars 2016

2 Innehåll Välkommen till kursen Genuspsykologi! Kursen är en introduktion i det tvärvetenskapliga forskningsfältet genusvetenskap och genus inom vårt ämne psykologi. Inom detta fält studeras hur föreställningar om kön och sexualitet skapas och förändras samt olika konsekvenser som genus kan få för människors identitet och interaktion mellan människor. I kursen belyses och granskas genusteorins utveckling och relationer mellan genus, jämställdhet och feminism. Ett viktigt moment är att tillämpa genuskunskapen på psykologisk teori, forskning och praktik. I kursen ingår föreläsningar om genusteorins utveckling; genuspsykologi, psykobiologi, organisationspsykologi, språk och kommunikation, klinisk psykologi samt vetenskapsteori. Kursens lärandemål/förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: Kunna redogöra för centrala begrepp inom genusteori som till exempel feminism, genus, jämställdhet, hegemonisk maskulinitet, intersektionalitet, queer-teori och heteronormativitet Kunna redogöra för och jämföra hur genus synliggörs inom psykologiskt tillämpade områden som till exempel kliniskt arbete, organisation och ledarskap, socialpsykologi Kunna redogöra för och kritiskt granska psykologins kunskaps- och teoriutveckling ur ett genusvetenskapligt och jämställdhetsbaserat perspektiv Kursansvarig Ann Fridner, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, tfn E-post: ann.fridner@psychology.su.se Frescati Hagväg 14, rum 243, plan 2. Undervisning Undervisningen består av 1) föreläsningar som knyter an till kurslitteraturen, 2) muntliga presentationer i mindre seminariegrupper. Kurskrav och examination Närvaro är obligatorisk vid första och sista undervisningstillfället samt vid ett litteraturseminarium. Vid frånvaro krävs extra kompletteringsuppgifter. Närvaro på föreläsningar är frivilligt men uppmuntras då examinationsfrågorna i tentamen baseras dels på litteratur dels på material från föreläsningar och seminarier. Kursen examineras genom: a) Grupparbete: Individuell presentation under ett litteraturseminarium, betyg godkänd/ underkänd. Varje seminarium består av tre grupper med 4-5 studenter i vardera gruppen. Ni gör en valfri presentation av en artikel under 40 minuter. Alla i gruppen måste bidra. Ni leder även en

3 diskussion med samtliga närvarande studenter inom den utsatta tiden. Obligatorisk närvaro vid ett helt seminarium. Gruppindelning presenteras vid introduktionen. b) Individuell uppgift: Enskild hemtentamen, betygsättningen är sjugradig med bokstavsbeteckningarna A till F. Tentamen genomförs den 15 mars mellan kl och Tentan publiceras på Fastreg. Skrivningen omfattar minst 4 sidor och max 7-8 A4 sidor med enkelt radavstånd. Referenser från litteratur och undervisning ska integreras och anges löpande i text. Referenslista enligt vedertagna regler, dvs. APAs. Var vänlig inled med att ange din frågas nummer klart och tydligt. Ni ska skicka era svar i ett namngivet dokument till ann.fridner@psychology.su.se senast kl 17. Omtentan äger rum den 30 maj 2016 mellan kl och Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Utförlig information finns både på Psykologiska institutionens och Stockholms universitets hemsida Lärare är skyldiga att anmäla misstanke om fusk och plagiat till rektor och disciplinnämnden. Plagiat och fusk blir alltid ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (gäller även enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Detta gäller även texter du själv skrivit tidigare (självplagiat). Till fusk räknas till exempel att ha med otillåtna hjälpmedel, som mobil, på prov. Att ha studiegrupper tillsammans är utvecklande och tidsbesparande, men när det kommer till examinationsuppgifter måste du vara noggrann med att arbeta själv (om inte annat tydligt anges) för att inte riskera att det ska räknas som otillåtet samarbete. Om du är osäker på om något är tillåtet eller inte, hör med din lärare. Lärare Ann Fridner, docent, leg pykolog, leg psykoterapeut, Psykologiska institutionen, SU Marie Gustafsson Sendén, fil.dr, Psykologiska institutionen, SU Hanna Kusterer, fil.dr, Psykologiska institutionen, SU Petra Lindfors, professor, Psykologiska institutionen, SU Pär Säthil, psykologkandidat, Psykologiska institutionen, SU Kurslitteratur Böcker Connell, R., & Pearse, R. (2009). Om Genus. Göteborg: Daidalos. 3:e uppl. Gemzöe, L. (2014). Feminism. Stockholm: Bilda förlag. 2:a uppl. Artiklar och monografier (preliminär lista) Ah-King, M (2012). Genusperspektiv på biologi. Stockholm: Högskoleverket. (Delas ut vid kursstart). Blazer Carr, B., Ben Hagai, E., & Zurbriggen, E. (2015). Queering bem: Theoretical intersections between sandra bem s scholarship and queer theory. Sex Roles, Carli, L. L. (2001). Gender and social influence. Journal of Social Issues, 57, Cole, E. (2009). Intersectionality and research in psychology. American Psychologist, 64, Connell, R., & Messerschmidt, J. (2005). Hegemonic Masculinity: Rethinking the concept. Gender and Society, 19,

4 Dick, P., & Nadin, S. (2006). Reproducing gender inequalities? A critique of realist assumptions underpinning personnel selection research and practice. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 79, Englar-Carlson, M., Stevens, M. A., & Scholz, R. (2010). Psychotherapy with men. In Chrisler J. C. & McCreary D. (Eds). Handbook of gender research in psychology. Volume 2. Gender research in Social and Applied Psychology, sid New York: Springer. E-bok, SU. Eriksen, K., & Kress, V. E. (2008). Gender and diagnosis: Struggles and suggestions for counselors. Journal of Counseling & Development, 86, Hatzenbuehler, M.L., Hilt, L.M., & Noel-Hoeksema, S. (2010). Gender, sexual orientation, and vulnerability to depression. In J.C. Chrisler & D.R. McCreary (Eds.), Handbook of gender research in psychology. Volume 2. Gender research in Social and Applied Psychology, (pp ). New York: Springer. E-bok, SU. Heilman, M. (2001). Description and prescription: How gender sterotypes prevent women s ascent up the orgaizational ladder. Journal of Social Issues, 57, Jourian, T.,J. (2015). Queering the contructs: Proposing a dynamic gender and sexuality model. The Educational Forum, 79, Järvklo, N. (2008). En man utan penis. Lambda Nordica, 13, Gustafsson Sendén, M., Sikström, S., & Lindholm, T. (2015). She and he in news media messages: Pronoun use reflects gender biases in semantic contexts. Sex Roles, 72, Messerschmidt, J.W. (2012). Engendering gendered knowledge: Assesing academic appropriation of hegemonic masculinity. Men and Masculinities, 15, Rosenfield, S. (2012). Triple jeopardy? Mental health at the intersection of gender, race and class. Social Science & Medicine, 74, SCB. (2012). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (Finns i Fastreg.). West, C., & Zimmerman, D.H. (1987). Doing gender. Gender and Society, 1, Betygskriterier För att bli godkänd på denna delkurs krävs att studenten har närvaro på alla obligatoriska moment, är godkänd på delmomentet litteraturseminarium. Bedömningen av hemtentamen gäller sen som slutgiltigt betyg på kursen. A Utmärkt Nyanserad och mycket självständig redovisning. Studenten kan definiera och utförligt redogöra för centrala begrepp och teorier samt visar en förmåga att tänka kritiskt. Kan mycket självständigt och klargörande resonera kring centrala teoretiska perspektiv Argumenten är teoretiskt relevanta och välstrukturerade, med goda exempel. Erbjuder ett brett register av referenser från kurslitteraturen och föreläsningarna. Instruktioner är utmärkt uppfyllda. B Mycket bra Nyanserad och självständig redovisning. Studenten kan definiera för centrala begrepp och teorier. Kan självständigt och klargörande resonera kring centrala teoretiska perspektiv. Använder källor från kurslitteraturen mycket väl. Instruktioner är mycket bra uppfyllda. C Bra Självständig redovisning. Studentens angreppssätt och innehåll visar viss förståelse av centrala begrepp och teorier. Svaren är dock huvudsakligen av beskrivande karaktär. Källor citeras rätt. Instruktioner är bra uppfyllda. D - Tillfredsställande Tydlig redovisning men väl generaliserande och behöver tydligare fokus. Det kan finnas luckor i argumenteringen eller i exemplen. Källor citeras rätt. Instruktioner är tillfredsställande uppfyllda. 4

5 E - Tillräckligt Acceptabel redovisning men med vissa avgränsningsproblem. Kortfattat och outvecklat reflekterande och obefintlig problematiserande. Få kopplingar till relevanta referenser i kurslitteraturen. Instruktioner är tillräckligt uppfyllda. Fx Otillräckligt Oacceptabla redovisning med låg förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och/eller reflekterande ansats saknas eller tyder på missförstånd. Felaktig referens till källor.(åtgärd: restuppgift) F Helt otillräckligt Helt oacceptabel redovisning som visar en felaktig förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och reflekterande ansats saknas. Källor saknas. (Åtgärd: möjlighet till komplettering ges ej.) 5