Genuspsykologi, 7. 5 hp

Transkript

1 Psykologi II, HT 2016 Kursansvarig Marie Gustafsson Sendén Anvisningar Genuspsykologi, 7. 5 hp 29 augusti oktober 2016

2 Innehåll Välkommen till kursen i Genuspsykologi! Kursen ger en introduktion i det tvärvetenskapliga forskningsfältet genusvetenskap och fokuserar sedan genus inom psykologi-ämnet. Inom kursen studeras hur föreställningar om kön och sexualitet skapas och förändras liksom de konsekvenser som genus kan få för människors identitet och interaktion. I kursen belyses och granskas genusteorins utveckling och begrepps-relationer mellan genus, jämställdhet och feminism. Ett viktigt moment är att tillämpa genuskunskapen på psykologisk teori, forskning och praktik. I kursen ingår föreläsningar om genusteorins utveckling, psykobiologi, maskulinitet, språk och kommunikation, klinisk psykologi, arbets- och organisationspsykologi, utvecklingspsykologi samt vetenskapsteori. Två litteraturseminarier behandlar viktiga artiklar inom området. Kursens lärandemål/förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: Redogöra för och jämföra centrala begrepp inom genusteori som till exempel feminism, genus, jämställdhet, könsstereotyper, könsidentitet, hegemonisk maskulinitet, intersektionalitet, två-könsnorm, queer-teori och heteronormativitet redogöra för och kritiskt kunna granska hur genus synliggörs inom psykologiskt tillämpade områden som till exempel organisation och arbetsliv, kommunikation och kliniskt arbete. redogöra för och kritiskt granska psykologins kunskaps- och teoriutveckling ur ett genusvetenskapligt och jämställdhetsbaserat perspektiv. medvetet och nyanserat kunna tillämpa kunskaper inom genus för att designa och genomföra genusmedvetna studier inom psykologins område Kursansvarig Marie Gustafsson Sendén, PhD, tfn epost: Frescati Hagväg 14, rum 243, plan 2. Undervisning Undervisningen består av 1) föreläsningar som knyter an till kurslitteraturen, 2) muntliga presentationer i seminariegrupper. Kurskrav och examination Närvaro är obligatorisk vid introduktion, och litteraturseminarium. Vid frånvaro krävs kompletteringsuppgifter. Närvaro på föreläsningar är frivilligt men uppmuntras då examinationsfrågorna i tentamen baseras dels på litteratur dels på material från föreläsningar och seminarier.

3 Föreläsningar baseras på angiven kurslitteratur och innehåller såväl föreläsning som diskussion. Till minst fyra föreläsningar ska du därför skicka in två frågor gällande de artiklar som ingår i läsanvisningarna för det givna tillfället. Frågorna skickas till kursansvarig 24 timmar före föreläsningen (mgu@psychology.su.se). Du ska skicka in minst fyra frågor oavsett om du deltar i undervisningen eller inte. Kursen examineras genom: a) Grupparbete: Individuell presentation under ett litteraturseminarium. Grupparbetet görs i samarbete med 4-5 studenter. Uppgiften består i att presentera och diskutera en teoretisk artikel. Alla i gruppen måste bidra. Gruppindelning sker i samband med introduktionen. Betyg som sätts för litteraturseminariet är godkänd/ej godkänd. b) Frågor som relaterar till litteratur i samband föreläsningar. Frågor till fyra föreläsningar ska skickas in. c) Individuell uppgift: Enskild hemtentamen, betygsättningen är sjugradig med bokstavsbeteckningarna A till F. Tentamen genomförs den 25 oktober mellan kl och Tentan publiceras på Fastreg. Skrivningen omfattar cirka 5-7 frågor vilka ska redogöras för på 5 A4 sidor med enkelt radavstånd. Referenser från litteratur anges enligt Hassmén och Hassmén. Var vänlig numrera dina frågor klart och tydligt. Inlämning av tentamen sker genom e-post till mgu@psychology.su.se, senast kl 17. Omtentan äger rum den 5 november maj 2016 mellan kl och Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Utförlig information finns både på Psykologiska institutionens och Stockholms universitets hemsida Lärare är skyldiga att anmäla misstanke om fusk och plagiat till rektor och disciplinnämnden. Plagiat och fusk blir alltid ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (gäller även enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Detta gäller även texter du själv skrivit tidigare (självplagiat). Direktöversättningar från engelska utan att ange källa är också plagiat. Att ha studiegrupper tillsammans är utvecklande och fördjupande, men när det kommer till hemtentamen måste du vara noggrann med att arbeta själv. Om du är osäker på om något är tillåtet eller inte, hör av dig till kursansvarig. Lärare Marie Gustafsson Sendén, fil.dr, Psykologiska institutionen, SU Ann Fridner, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, Psykologiska institutionen, SU Petra Lindfors, professor, Psykologiska institutionen, SU Pär Säthil, psykolog kandidat, Psykologiska institutionen, SU Maja Wall, MSc, forskningsassistent, Psykologiska institutionen, SU Kurslitteratur På kursen ingår två böcker på svenska som skrivits av forskare inom 3

4 genusvetenskap. Artiklar har i huvudsak skrivits av forskare inom psykologins område. Artiklarna utgör huvudlitteratur på kursen. Böcker (kursivt) Connell, R., & Pearse, R. (2009). Om Genus. Göteborg: Daidalos. 3:e uppl. Gemzöe, L. (2014). Feminism. Stockholm: Bilda förlag. 2:a uppl. Artiklar och skrifter Ah-King, M (2012). Genusperspektiv på biologi. Stockholm: Högskoleverket. (Delas ut vid kursstart). Ansara, Y. G., & Hegarty, P. (2014). Methodologies of misgendering: Recommendations for reducing cisgenderism in psychological research. Feminism & Psychology, 24, Boskey, E. R. (2014). Understanding transgender identity development in childhood and adolescence. American Journal of Sexuality Education, 9, Bussey, K., & Bandura, A. (1999). Social cognitive theory of gender development and differentiation. Psychological Review, 106, Bosson, J. K., Vandello, J. A., & Caswell, T. A. Precarious manhood. The sage handbook of gender and psychology. Sage publications, ltd. 55 City Road, London: SAGE Publications, Ltd Boysen, G., Ebersole, A., Casner, R., & Coston, N. (2014). Gendered mental disorders: Masculine and feminine stereotypes about mental disorders and their relation to stigma. Journal of Social Psychology, 154, Carli, L. L. (2001). Gender and social influence. Journal of Social Issues, 57, Cole, E. (2009). Intersectionality and research in psychology. American Psychologist, 64, Connell, R., & Messerschmidt, J. (2005). Hegemonic Masculinity: Rethinking the concept. Gender and Society, 19, Dillon, G., Hussain, R., Loxton, D., & Rahman, S. (2013). Mental and physical health and intimate partner violence against women: A review of the literature. International Journal of Family Medicine, 2013, artikel id sidor Eagly, A. H., & Wood, W. (2013). The nature nurture debates: 25 years of challenges in understanding the psychology of gender. Perspectives on Psychological Science, 8, Heilman, M. (2001). Description and prescription: How gender sterotypes prevent women s ascent up the orgaizational ladder. Journal of Social Issues, 57, Heilman, M. E., & Wallen, A. S. (2010). Wimpy and undeserving of respect: Penalties for men's gender-inconsistent success. Journal of Experimental Social Psychology, 46, Gibson, C. E., Losee, J., & Vitiello, C. (2014). A replication attempt of stereotype susceptibility (shih, pittinsky, & ambady, 1999): Identity salience and shifts in quantitative performance. Social Psychology, 45, Gustafsson Senden, M., Bäck, E. A., & Lindqvist, A. (2015). Introducing a gender-neutral pronoun in a natural gender language: The influence of time on attitudes and behavior. Frontiers in Psychology, 6, Järvklo, N. (2008). En man utan penis. Lambda Nordica, 13, Magnusson, Genusforskning inom psykologin bidrag till psykologisk teori och praktik. Högskoleverket. SCB. (2014). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (Finns på Fastreg.). Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson, L., & Lindfors, P. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial 4

5 arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. Kunskapssammanställning In Arbetsmiljöverket (Ed.), (Vol. 2016:2). Läs: inledning och slutsatser West, C., & Zimmerman, D.H. (1987). Doing gender. Gender and Society, 1, Betygskriterier För att bli godkänd på denna delkurs krävs att studenten har närvaro på alla obligatoriska moment, är godkänd på delmomentet litteraturseminarium. Bedömningen av hemtentamen gäller sen som slutgiltigt betyg på kursen. A Utmärkt Nyanserad och mycket självständig redovisning. Studenten kan definiera och utförligt redogöra för centrala begrepp och teorier samt visar en förmåga att tänka kritiskt. Kan mycket självständigt och klargörande resonera kring centrala teoretiska perspektiv Argumenten är teoretiskt relevanta och välstrukturerade, med goda exempel. Erbjuder ett brett register av referenser från kurslitteraturen och föreläsningarna. Instruktioner är utmärkt uppfyllda. B Mycket bra Nyanserad och självständig redovisning. Studenten kan definiera för centrala begrepp och teorier. Kan självständigt och klargörande resonera kring centrala teoretiska perspektiv. Använder källor från kurslitteraturen mycket väl. Instruktioner är mycket bra uppfyllda. C Bra Självständig redovisning. Studentens angreppssätt och innehåll visar viss förståelse av centrala begrepp och teorier. Svaren är dock huvudsakligen av beskrivande karaktär. Källor citeras rätt. Instruktioner är bra uppfyllda. D - Tillfredsställande Tydlig redovisning men väl generaliserande och behöver tydligare fokus. Det kan finnas luckor i argumenteringen eller i exemplen. Källor citeras rätt. Instruktioner är tillfredsställande uppfyllda. E - Tillräckligt Acceptabel redovisning men med vissa avgränsningsproblem. Kortfattat och outvecklat reflekterande och obefintlig problematiserande. Få kopplingar till relevanta referenser i kurslitteraturen. Instruktioner är tillräckligt uppfyllda. Fx Otillräckligt Oacceptabel redovisning med låg förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och/eller reflekterande ansats saknas eller tyder på missförstånd. Felaktig referens till källor.(åtgärd: restuppgift) F Helt otillräckligt Helt oacceptabel redovisning som visar en felaktig förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och reflekterande ansats saknas. Källor saknas. (Åtgärd: möjlighet till komplettering ges ej) 5

6 Läsanvisningar INTRODUKTION Connell kap 1, kap 3 kursivt Gemzöe kap 1-2 GENUSTEORETISK UTVECKLING (Connell kap 3) Gemzöe 5-7 Magnusson PSYKOBIOLOGI Ah-King Fausto-Sterling (Connell kap 4) MASKULINITETER Messersmidt Järvklo UTVECKLINGSPSYKOLOGI Bussey & Bandura Boskey (Connell kap 6) LITTERATURSEMINARIUM West & Zimmerman Eagly & Wood Bosson et al. Cole KLINISK PSYKOLOGI Boysen et al Dillon et al ARBETA OCH ORGANISATION Connell kap 7 Heilman VETENSKAPSTEORI Gibson et al. Ansara & Hegarty 6