Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Relevanta dokument
Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion. Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL)

Resistensbestämning. lappdiffusionsmetod. Version 5.0 Februari 2015

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Nyheter i resistensbestämning Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Kommentarer till resistensläget 2012

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i blododlingar

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Antibiotikakompendium

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Antibiotikaresistens i blododlingar

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Rapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter

Antibiotikaresistens i blododlingar

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Snabb standardiserad resistensbestämning

Antibiotikaresistens

BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F)

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Rapport från 2017 års ringtest för kliniska mastiter

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antibiotikaresistens i blododlingar

Multiresistenta bakterier

Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

Multiple choice frågor

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

BIPACKSEDEL. Innehavare av godkännande för försäljning Sverige: Vétoquinol Scandinavia AB, Box 9, Åstorp

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Mekanismer för antibiotikaresistens

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Inledning Åke Örtqvist

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antimikrobiella medel

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske

Resistensrapport Västernorrland 2016

Utvärdering av snabb resistensbestämning för Staphylococcus aureus och Streptococcus pneumoniae direkt från positiv blododlingsflaska

ACKREDITERING AV MALDI-TOF FÖR MASTITPATOGENER. Anna Eriksson, labingenjör Enheten för bakteriologi, Mastilaboratoriet

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

av MDR gramnegativa bakterier

Direkt resistensbestämning

Ringtesten bestod av 6 olika prover med olika mastitpatogener. I år hade vi valt att inrikta oss på grampositiva bakterier.

MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Rapport från 2016 års ringtest för kliniska mastiter

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund

Världen i Norden och Norden i världen

BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Transkript:

Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Juni 2017

Ändringar från tidigare version (v 4.0) Bild Ändring 3 Förtydligande om automatiska zonavläsare. 17 Förtydligande om avläsning av trimetoprim-sulfametoxazol för Stenotrophomonas maltophilia. 18 Ampicillin-sulbaktam och amoxicillin-klavulansyra tillagt. 20 Avläsningsinstruktioner tillagt för fosfomycin och Escherichia coli. 21 Information tillagt om avläsning av vankomycin och enterokocker. 2

Avläsning Följande instruktioner för avläsning är en del av EUCAST lappdiffusionsmetod. Ta hänsyn till all växt som syns med blotta ögat när plattan hålls på ca 30 cm avstånd och läs zonerna där växten slutar. (se bild 15-24 för särskilda avläsningsinstruktioner). Mät zondiametern till närmsta millimeter med skjutmått eller linjal. Om en automatisk zonavläsare används måste denna kalibreras mot manuell avläsning. 3

Avläsning MH Mät zoner från baksidan mot en mörk bakgrund med belysning mot plattan. MH-F Mät zoner från ovansidan utan lock med belysning mot plattan. 4

Inväxt i zon Om det finns enskilda kolonier i zonen, undersök om det är en kontamination och gör om resistensbestämningen vid behov. Om det inte är en kontamination, ta hänsyn till kolonier i zon vid avläsning. 6 mm eller 6 mm Avläsning vid inväxt i zon. 5

Inväxt i zon Om det finns enskilda kolonier i zonen, undersök om det är en kontamination och gör om resistensbestämningen vid behov. Om det inte är en kontamination, ta hänsyn till kolonier i zon vid avläsning. E. coli med ESBL H. Influenzae med PBP-mutationer 6 mm 6 mm Avläsning vid inväxt i zon. 6

Svärmning För Proteus spp., bortse från svärmning och läs zonen där växten slutar. 7

Dubbla zoner Kontrollera renhet och upprepa resistensbestämningen vid behov. Om inväxten inte är en kontamination, mät den inre zonen. Avläsning vid förekomst av dubbla zoner. 8

Otydliga zonkanter Enterobacteriaceae Håll plattan mot en mörk bakgrund på ca 30 cm avstånd och skapa en bild av var zongränsen går. Ta hänsyn till det som ser ut som växt vid första anblicken, utan att hålla upp plattan mot ljuset eller använda förstoringsglas. Avläsning av otydliga zonkanter för Enterobacteriaceae. 9

Otydliga zonkanter Stafylokocker Håll plattan mot en mörk bakgrund på ca 30 cm avstånd och skapa en bild av var zongränsen går. Ta hänsyn till det som ser ut som växt vid första anblicken, utan att hålla upp plattan mot ljuset eller använda förstoringsglas. Avläsning av otydliga zonkanter för stafylokocker. 10

Otydliga zonkanter S. pneumoniae Ta hänsyn till inväxt av små kolonier som är synliga med blotta ögat när plattan hålls på ca 30 cm avstånd. Förekomst av små kolonier i zonkanten kan bero på fuktiga MH-F plattor, och kan i vissa fall minskas genom torkning av plattorna före inokulering. 11

Växt eller hemolys? Läs zonen där växten slutar och inte där hemolysen slutar. Ibland kan det vara svårt att skilja hemolys från växt. β-hemolysiner diffunderar ut i agarn. β-hemolys är därför ofta fri från växt. α-hemolysiner diffunderar inte ut i agarn. Det är ofta växt i områden med α-hemolys. Zoner med α-hemolys ses vanligen med pneumokocker och β-laktamantibiotika. 12

β-hemolys Vicka på plattan för att se skillnad på växt och hemolys. β-hemolys är ofta fri från växt. S. pyogenes Streptococcus grupp C 13

α-hemolys Vicka på plattan för att se skillnad på växt och hemolys. Det är ofta växt i hela området med α-hemolys. För vissa organismer syns ytterligare α-hemolys utan växt. Vicka på plattan för att skilja mellan växt och hemolys! 14

Särskilda avläsningsinstruktioner Trimetoprim och trimetoprim-sulfametoxazol allmänt Stenotrophomonas maltophilia och trimetoprimsulfametoxazol Enterobacteriaceae och ampicillin, ampicillin-sulbaktam samt amoxicillin-klavulansyra E. coli och mecillinam E. coli och fosfomycin Enterokocker och vankomycin S. aureus och bensylpenicillin Detektion av inducerbar klindamycinresistens hos stafylokocker och streptokocker 15

Trimetoprim och trimetoprimsulfametoxazol Följ instruktionerna för avläsning och mät den inre zonen då dubbla zoner förekommer. Bortse från en tunn hinna av växt in till lappen i en i övrigt tydlig zon. E. coli KNS Moraxella Haemophilus 16

Stenotrophomonas maltophilia och trimetoprim-sulfametoxazol Bortse från inväxt i zonen om en yttre zon kan urskiljas och rapportera isolatet som känsligt om zonen är S- brytpunkten. Observera att det kan vara kraftig inväxt i zonen. 6 mm Om en yttre zon kan urskiljas, mät den yttre zonen. = Känslig om zonen 16 mm Tjock växt in till lappen = Resistent 17

Enterobacteriaceae och ampicillin, ampicillin-sulbaktam samt amoxicillinklavulansyra Bortse från tunn inväxt i form av en inre zon som kan förekomma med viss Mueller Hintonagar. Den inre zonen förekommer inte med vissa batcher av agar och när yttre zonen läses ses ingen skillnad mellan batcher. 18

E. coli och mecillinam Bortse från isolerade kolonier i zonen. 6 mm 19

E. coli och fosfomycin Bortse från isolerade kolonier i zonen och läs den yttre zonen. 6 mm 20

Enterokocker och vankomycin Håll upp plattan mot ljuset och undersök zonen. Otydlig zonkant och kolonier i zonen indikerar vankomycinresistens. Om zonen är 12 mm och zonkanten är otydlig, utför konfirmatoriska tester. E. faecalis Ej VRE E. faecium VRE 21

S. aureus och bensylpenicillin Håll upp plattan mot ljuset och undersök zonkanten. För att detektera penicillinasproduktion hos stafylokocker krävs att zondiametern mäts OCH att zonkanten undersöks noggrant. S. aureus med skarp zonkant och zondiameter 26 mm = Resistent S. aureus med otydlig zonkant och zondiameter 26 mm = Känslig 22

Detektion av inducerbar klindamycinresistens hos stafylokocker Inducerbar klindamycinresistens kan detekteras genom antagonism mellan klindamycin och en makrolid. Placera erytromycin- och klindamycinlapparna med 12-20 mm mellanrum (kant till kant) för att upptäcka eventuell antagonism (D-fenomen). Exempel på D-fenomen hos stafylokocker. 23

Detektion av inducerbar klindamycinresistens hos streptokocker Inducerbar klindamycinresistens kan detekteras genom antagonism mellan klindamycin och en makrolid. Placera erytromycin- och klindamycinlapparna med 12-16 mm mellanrum (kant till kant) för att upptäcka eventuell antagonism (D-fenomen). Exempel på D-fenomen hos streptokocker. 24