Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

2015-01-17 Ansvarig: Annica Steneld, rektor Sektor 1 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Nuläge, analys, planering och utveckling i verksamheten. Alströmergymnasiet Sektor 1 Gymnasiesärskolan

Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Den allmänna delen... 3 2. Nulägesanalys; resultat, måluppfyllelse och arbetet i sektorn... 6 2.2 Kunskaper, utveckling och lärande... 6 2.2 Normer och värden... 7 2.3 Elevernas ansvar och inflytande... 8 2.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv... 9 2.5 Bedömning och betyg... 9 2.6 Systematiskt kvalitetsarbete... 10 3. Strategisk del... 11 2

Inledning I varje sektors systematiska kvalitetsarbete ingår tre delar 1. Allmän del med beskrivning av verksamheten 2. Resultat och analys av efektmål under respektive rubrik utifrån läroplanen 3. Strategisk del med mål och utvecklingsområden grundade i analysen av resultaten Utöver dessa gemensamt beslutade delar kan sektorn tillföra fer resultat, analyser m.m. 1. Den allmänna delen Alströmergymnasiet är uppdelat i fyra sektorer med olika antal program per sektor. Sektor 1 består av Gymnasiesärskola, Ekonomiprogrammet (EK), Handels- och administrationsprogrammet (HA) samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL). Varje program skriver sin arbetsplan och arbetar sedan utifrån den under läsåret. Sammanställning av arbetsplanerna sker av rektor genom två systematiska kvalitetsredovisningar, en innehållande EK-, HA-, och RL-programmen samt en för Gymnasiesärskolan, då det är en egen skolform. På Gymnasiesärskolan arbetar två yrkeskategorier; lärare (11 st) och pedagogiska assistenter (12 st). Majoriteten av lärarna har fått sin lärarlegitimation och behörighet, efter GYS-13 riktlinjer. De pedagogiska assistenterna (ped.ass) har alla lång erfarenhet av vår verksamhet Skolan har också en administratör. Totalt blir det 24 personer som arbetar på skolan. Under ht-14 hade skolan 40 inskrivna elever. Vi har APT en gång/mån. Eleverna läser på Nationella programmet (NP) eller Individuella programmet (IP). NP bildar ett arbetslag med sex lärare och en ped.ass. På NP studerar elva elever. IP består av fyra elevgrupper med fem lärare och elva ped.ass. De bildar två arbetslag. IP har 27 elever. Vi har tre programledare som ansvarar för varsitt arbetslag. Detta läsår ändrade vi i organisationen, vi gick från två till tre arbetslag eftersom medarbetarenkäten visade att arbetslagen upplevdes för stora. Dock har det ännu inte blivit den efekt av förändringen som tanken var. Varje vecka fnns schemalagd tid för planeringsmöten och arbetslagsmöten. Programledarna kallar till och leder dessa möten. På agendan fnns regelbundet punkten om elevärenden samt pedagogiska utvecklingsfrågor. Dessa möten är ett viktigt forum att dela med sig av den kompetensutveckling och olika form av utbildning som personalen tar del av. De regelbundna samtalen i arbetslaget kring våra grupper och elever ökar möjligheten att göra rätt insatser i tid, när vi ser att det fnns behov av det. Det bidrar också till en ökad kunskap om våra elever. Vi arbetar ofta fera personer med olika yrkesroller kring våra elever. I dessa grupper sker kontinuerliga pedagogiska samtal och refektioner, ett kollegialt lärande. Skolans förstelärare leder arbetet i utvecklingsgruppen GYS13, där vi har fokus på implementeringsarbetet av styrdokumenten för gymnasiesärskolan. I utvecklingsgruppen ingår all personal på GS, vi ser att det är ett fortsatt, 3

långsiktigt arbetet. Samtliga förstelärare på Alströmergymnasiet träfas regelbundet med rektor och utvecklingsstrateg. Alströmergymnasiet har gemensamma planerings/arbetsdagar, onsdagsfka, Öppet hus, UF-mässa, gymnasiemässa, avslutningar mm. Gymnasiesärskolan ingår i samtliga aktiviteter. Olika former av samverkan kring elever och ämnen fnns med, bl a IM, Estetiska programmet, Barn- och fritidsprogrammet samt Restaurangoch livsmedelsprogrammet. Vi arbetar i en verksamhet där elevantalet tydligt påverkar organisationen. Senaste åren har elevgrupperna på NP minskat och söktrycket till IP ökat. Skolans elevgrupper 14/15 är: NP Estetiska verksamheter - 4 elever, åk 1-4 Administration, handel och varuhantering 1 elev, åk 4 Hotell, restaurang och bageri 7 elever, åk 1-4 IP Grupp 1 4 elever, åk 1-4 Grupp 2-6 elever, åk 1-4 Grupp 3 6 elever, åk 1-4 Grupp 4 11 elever, åk 1-4 De festa lärarna har mentorselever och vi har väl inarbetade rutiner kring utvecklingssamtal och olika informationsmöten för elever och föräldrar. Det sker regelbundet samverkan mellan grupperna på både NP och IP, såsom studiebesök, teaterbesök, temagrupper. Många återkommande aktiviteter som sångsamlingar, luciafrande, friluftsdagar är för hela gymnasiesärskolan. Elevhälsoteamet (EHT), som består av specialpedagog, skolsköterska, kurator och rektor, träfas varannan vecka. Teamet har även tillgång till skolpsykolog. Elevärenden anmäls hit, pedagoger bjuds vid behov in för att få stöd i pedagogiska frågor kring elever i behov av extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Under ht-14 påbörjades arbete med att implementera rutinerna för ärendegången, efter reviderade Allmänna råd, för all personal i verksamheten. Skolan/EHT fortsätter arbetet med att hitta goda rutiner för ett förebyggande arbetssätt, ut i arbetslag och grupper, vilket ligger i EHT:s uppdrag. Vi har i nuläget inga elever i verksamheten som har modersmålsundervisning eller har studiehandledning på modersmålet. Alla elever och vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal en gång/termin. Skolan har sedan ht-14 en ny digital lärplattform, Vklass. Eleverna på NP har egna skoldatorer, eleverna på IP arbetar med I-pads. Efter behov arbetar eleverna för att öka sina kunskaper och förmågor i att använda den nya lärplattformen. Utveckling av dokument för utvecklingssamtal och skriftliga omdömen pågår. Gymnasiet har ett välfungerande skolbibliotek. Tillgängligheten dit är god efter nyligen genomförda insatser, här fnns material som kan användas för att att stödja och utveckla elevens lärande. Gymnasiesärskolan har för övrigt välfungerande lokaler för sina behov med undantag av musikrummet som inte är ljudisolerat och 4

anpassat för sin funktion. Våra kökslokaler (undervisningskök???) bör vara mer uppdaterade för att erbjuda eleverna de kunskaper och utmaningar som efterfrågas i ett kommande arbete, efter att ha studerat på Programmet för Hotell, restaurang och bageri. Studie- och yrkesvägledning fnns att tillgå för alla elever. Vi har en APLsamordnare (NP) och en praktiksamordnare (IP). De arbetar även med utslussning för avgångseleverna. Under sista läsåret gör eleverna studiebesök i olika verksamheter inför avslutad gymnasieutbildning. I början på höstterminen inbjuds föräldrar och elever i avgångsklasserna till information inför framtida val och får här möta Arbetsförmedling, Försäkringskassa, daglig verksamhet m f verksamheter. Vårt mål är att alla elever ska få hjälp ut i arbetslivet, fortsatta studier eller annan sysselsättning. Skolan arbetar medvetet med elevers infytande och delaktighet. Det är ett ständigt pågående arbete att hitta olika vägar för kommunikation där vi skapar möjligheter för eleverna att vara delaktiga och kunna påverka sin studietid. Formen på mentorstiden kan se olika ut i våra grupper, även formen på klassråd, som sker regelbundet, ser olika ut i grupperna. Representanter utses varje läsår till programråd, skolkonferens och elevskyddsombud. Elevskyddsombudet deltar i höstens arbetsmiljörond på gymnasiesärskolan. På gymnasiesärskolans programmöten fnns representanter från NP och IP. Dessa forum fungerar bra med god återkoppling ut i grupperna igen. En gång/termin sker en skolkonferens som leds av gymnasiechefen. Här representeras varje program av rektor, lärare och elever. Dessa olika forum skapar möjlighet för eleverna att ta del av och framföra sina tankar och åsikter kring sin skolmiljö. Tillgänglighet har varit ett fokusområde för eleverna på gymnasiesärskolan. Här har deras åsikter påverkat och gjort en skillnad, det upplevs positivt. Eleverna arbetar regelbundet med innebörden av ordningsreglerna och likabehandlingsplanen. Dessa dokument ska vara välkända av både personal och elever. Det är viktigt att eleverna har god kännedom om dessa dokument för att veta vad som gäller för att skapa lugn och trivsel, vilket verkar för god arbetsmiljö och studiero på skolan. Alla elever och vuxna på skolan ska känna sig trygga och respekterade för den individ man är. Alla ska ha god kännedom om vilka rutiner skolan har att följa när någon upplever sig vara utsatt eller kränkt av annan elev/vuxen på skolan. Vid höstens föräldramöte informerar rektor och mentor var vi hittar dessa dokument och vikten av att ta del av dem. I samverkan med övriga gymnasiet deltar lärare från NP i respektive programråd för HA-programmet och RL-programmet. Där deltar även politiker och aktörer från lokala näringslivet. Det ger en god inblick i varandras verksamheter samt en ökad insikt om våra olika verksamheter på hela skolan. Alströmergymnasiet har en elevkår som planerar aktiviteter för att skapa möjligheter att lära känna varandra och skolan, de är även delaktiga i arbetet kring fotokatalogen samt vårens planeringsarbete av studentfrandet. 5

2. Nulägesanalys; resultat, måluppfyllelse och arbetet i sektorn 2.2 Kunskaper, utveckling och lärande Nulägesanalys kunskapsresultat för måluppfyllelse kopplat till kunskap och lärande Andel elever som fullföljer påbörjad utbildning skall öka I nuläget läser eleverna enligt två kursplaner. Åk 1 och 2 enligt nya GYS-13, åk 3 och 4 följer gamla kursplanen. Orsak till att elever ej avslutar påbörjad utbildning är att de fyttar från kommunen eller har hög frånvaron då elever upplever att de vill göra annat än läsa på gymnasiet. Skolan erbjuder stöd för att lotsa till andra alternativ, då detta är möjligt. Alla elever i gymnasiesärskolan ska nå kunskapskraven som fnns för respektive kurs - I elevens individuella studieplan fnns pedagogiska utlåtanden. På IP är det extra viktigt att tydliggöra kunskapsutvecklingen för att stödja eleven i att refektera över sitt lärande. - Eleverna får uppgifter utifrån sina förutsättningar, lektionen delas in i fera korta moment för att bibehålla elevens koncentration och lust att lära. - Lärandet kopplas till den praktiska nyttan, kunskapen är till för att användas. Vi arbetar mycket med den sociala kompetensen. - Förmågan att läsa-skriva-kommunicera är viktiga område för eleven. - Introduktionen av I-pads och 1-1 har skapat ökad lust och främjat lärandet. Hur har sektorn arbetat under 2014 för att nå målen inom området kunskaper? - Fortsatt kompetensutveckling på Vklass. Lägga ut arbetsuppgifter som alla kan använda. - Prat-kartor ska fnnas i de allmänna utrymmena och personal ska ha kommunikationspass tillgängliga. På sikt ska samtlig personal ha varsitt basutbud. - Ett programövergripande läsa-skriva-kommunicera-projekt där samtliga elever deltar utifrån sina förutsättningar. - All personal har deltagit i föreläsning om Formativ bedömning Analys och reflektion Vi har under föregående läsår inte fått några resultat från GR-enkäten, då eleverna i åk 2 var för få. Det kommer förändras from vt-15 då samtliga elever på GS ska genomföra GR-enkäten, oavsett årskurs. På klassråd och programråd har vi ett återkommande fokus på trygghet och trivsel, relationer, kamratskap mm. Det är viktigt att våra elever får prata mycket om hur de upplever sin skoldag. 6

Åtgärder att jobba vidare med under 2015 - Vi vill öka möjligheten till kollegialt lärande och ta vara på varandras kunskaper och färdigheter. - Utveckla det kollegiala lärandet genom att systematiskt göra klassrumsbesök där vi observerar och återkopplar till varandra. Ta emot ALP-uppdrag, flma olika undervisningssituationer och gemensamt analysera vad vi sett. - Göra studiemiljön mer kommunikativ. - Utveckla elevernas läsförmåga. - Fortsatt arbete med att implementera GYS-13. - Utveckla arbetet med I-pads och 1-1 datorer. - Personal och elever ska bli förtrogna med Vklass. 2.2 Normer och värden Nulägesanalys kunskapsresultat för måluppfyllelse kopplat till kunskap och lärande: Elevernas upplevelse av bemötande skall förbättras (även kommunens mål 5) - I olika forum beskriver eleverna hur de upplever att de blir bemötta av skolkamrater och vuxna på gymnasiesärskolan men även på övriga skolan. Tid och samtal prioriteras för detta. Vi har regelbundet kill- och tjejgrupper i undervisningen, där kurator är med och leder grupperna tillsammans med specialpedagog. Värderingsövningar och gruppstärkande övningar i olika konstellationer bidrar till att lära känna varandra och skapa förståelse. Hur har sektorn arbetat under 2014 för att nå målen inom området Normer och värden - Det fnns en lättläst variant av Likabehandlingsplanen. - Personalen är goda förebilder när det gäller ordningsregler och likabehandling. - Personalen är uppmärksam på konfikter och arbetar för att lösa dem direkt tillsammans med inblandade elever. - Vi har arbetat konkret med ordningsreglerna ex genom rollspel och teater. - Det fnns faddersystem för nya elever. - Megakampen genomförs varje år, vilket gör att både elever och personal lär känna varandra, oavsett vilket program man går eller arbetar på. - Arbetet med vår kabaré har skapat gemenskap och goda relationer mellan elevgrupperna. Analys och reflektion Som pedagog utmanas vi ständigt i uppdraget att skapa möjligheter och nya vägar för våra elever, utifrån deras olika förmågor, i att få uttrycka sig kring sin upplevelse, sin känsla och sin skolsituation. 7

Åtgärder att jobba vidare med under 2015 - Implementera den lättlästa Likabehandlingsplanen för hela gymnasiet. - Sätta upp aktuell fototavla på personalen, på lämplig plats. - Alla elever ska känna sig sedda varje dag - alla elever är vårt gemensamma ansvar. Ett fortsatt pågående arbete då detta förhållningssätt diskuteras regelbundet. Vad innebär mentorskapet och vad innebär det att fnnas för våra elever, oavsett vårt uppdrag. - Skapa ett synligt årshjul där återkommande programövergripande aktiviteter på temat Allas lika värde planeras in och blir synliga för eleverna. - Vi arbetar med småföreställningar som ersätter kabarén. - Genomföra programövergripande temadagar. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Nulägesanalys kunskapsresultat för måluppfyllelse kopplat till elevers inflytande: Elevernas upplevelse av delaktighet och infytande skall öka - Vi har små undervisningsgrupper där det är lättare för eleven att komma till tals än när undervisningen sker i stora grupper. Det är enklare att anpassa efter elevers dagsform. Vi ser till att eleverna får de hjälpmedel de behöver för att vara så självständiga som möjligt och utifrån sina förutsättningar ha infytande och ta ansvar över sina liv. - Skolan arbetar med ordningsreglerna så att eleverna förstår dem. - Regelbundna mentorssamtal, klassråd och programmöten. Eleverna deltar i skolkonferensen. - Elev och vårdnadshavare är med och bestämmer vad som ska tas upp på utvecklingssamtalen. Andel avbrott och studieuppehåll skall minska - Vi har inte stora problem med elevers frånvaro (ogiltig frånvaro). De festa eleverna är i skolan varje dag men har eleven frånvaro beror det vanligtvis på hälsorelaterade orsaker. - När en elev på gymnasiesärskolan slutar skolan beror det oftast på att programinriktningen på NP inte passade. Hur har sektorn arbetat under 2013/14 för att nå målen inom området elevernas ansvar och delaktighet? - Personalen arbetar aktivt för att eleverna ska kunna ingå i olika konstellationer och aktiviteter på skolan. Vi verkar också för att eleverna ska få tillfällen att att deltaga i skolans övriga aktiviteter, att eleverna fnns med i cafét och syns på skolan i positiva och naturliga sammanhang. 8

Analys och reflektion Med minskande elevunderlag fnns en risk att det blir färre möjligheter för våra elever att välja och forma sin utbildning. Hela vår verksamhet genomsyras av att förbereda eleverna på ett så självständigt och ansvarstagande vuxenliv som möjligt. Åtgärder att jobba vidare med under 2015 - Arbeta med begreppen delaktighet och infytande så både elever och personal har samma förståelse för ordens innebörd. - Använda kommunikationspass och andra stödjande verktyg för att öka elevernas möjligheter till infytande, ansvar och utvärdering. - Personal kring varje elevgrupp ansvarar för att eleverna i möjligaste mån får deltaga i och välja aktiviteter, utifrån sina förutsättningar. - Öka samverkan med fer program på Alströmergymnasiet, ex Bygg och anläggnings-programmet, Vård och omsorgs-programmet. - Genom ALP-uppdrag undersöka elevernas upplevelse av delaktighet och infytande. 2.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv Nulägesanalys kunskapsresultat för måluppfyllelse kopplat till arbete och samhällsliv samt kommunens mål 2 ovan: Andel elever som är i arbete eller studier två år efter avslutad utbildning skall öka - Elever som genomgått gymnasiesärskolan har svårt att hitta arbete på den öppna arbetsmarknaden. Alingsås kommun har inte någon policy när det gäller att hjälpa till med praktik eller sysselsättning/anställning för gymnasiesärskolans elever efter avslutad skolgång. Hur har sektorn arbetat under 2014 för att nå målen inom området arbete och samhällsliv? Analys och reflektion - Vi har har personal som ansvarar för elevernas utslussning. APL-platser ordnas, studiebesök på folkhögskolor, deltagande på mässor, kontakter tas med olika verksamheter mm. Åtgärder att jobba vidare med under 2015 - Framåt önskar vi samverkan med förvaltningen för ökade möjligheter till form av arbete, praktik och APL för våra elever. 9

2.5 Bedömning och betyg Hur har ni arbetat under 2014 för att nå målen inom området bedömning och betyg? - Skolan dokumenterar elevens kunskapsutveckling. På NP har vi genom GYS-13 nya kunskapskrav som ska implementeras. På IP ska vi hantera de nya begreppen grundläggande och fördjupade kunskapsnivåer. Vi pratar mycket om formativ bedömning och upplever att det fnns en osäkerhet kring begreppet och att vi tolkar det olika. Ibland gör funktionsnedsättningen att en elev har svårt att refektera över sitt lärande. Analys och reflektion - Vi vill bli bättre på att tydliggöra elevens kunskapsutveckling och kunskapskrav på en konkret nivå samt bli än mer förtrogna med begreppet formativ bedömning. Åtgärder för utveckling - All personal ska lära sig mer om formativ bedömning genom pedagogiska diskussioner, utbildning/föreläsningar. Även fota och flma mer för att dokumentera kunskapsutvecklingen hos eleven. 2.6 Systematiskt kvalitetsarbete De nya arbetsplanerna Under innevarande läsår 15/16 påbörjade vi arbetet med våra nya, reviderade kvalitetsdokument, utformade med stöd av Skolverkets allmänna råd. Det innebär att vi tar ett gemensamt grepp för att genomföra en tydlig implementering av dessa dokument, så de blir välkända och därmed användbara för skolans personal. Rektor har här ett gott stöd av förvaltningens utvecklingsstrateg. Ett implementeringsarbete har planerats och genomförs tillsammans med utvecklingsstrateg, rektorer och programledare för samtliga program/skolformer. En god kunskap och förståelse av det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt för programledarna då de leder arbetet i arbetslagen. Arbetsplanen ska vara en fast punkt på dagordningen vid varje arbetslagsmöte. Arbetsplanen är ett levande dokument, det ändras över tid (läsåret) men skapar en god struktur och förståelse i hela arbetslaget för vad vi ska göra, när vi gör det och hur/vem som gör vad. Ett gemensamt fokus på vårt uppdrag elevens lärande. Åtgärder för förbättring av det systematiska kvalitetsarbetet på sektorn Det är positivt att vara med i implementeringsarbetet av våra nya kvalitetsdokument. Tillsammans lägger vi nu en god grund för ett fortsatt gott systematiskt kvalitetsarbete som blir ett stöd för alla som arbetar på programmen. Arbetet och dokumenten ska skapa en förståelse och gemensam riktning i det pedagogiska arbetet för en ökad måluppfyllelse. 10

- Ordningsreglerna och den lättlästa Likabehandlingsplanen ska vara väl känd för både personal och elever. - Framåt ska GR-enkäten vara tillgänglig och begriplig för eleverna på gymnasiesärskolan och ett bra material att arbeta med. 3. Strategisk del - Skapa ökade möjligheter för elevens delaktighet och infytande (formativ bedömning för att öka elevens delaktighet i sitt lärande) tydliggöra de former och strukturer som fnns för påverkan och elevinfytande, fortsatt implementering av Vklass, ett tydligt formativt förhållningssätt i undervisningen. - Fokus på mentorsuppdraget mentor har ett stort ansvar i att se varje elev, verka för trivsel och studiero i grupperna, skapa dialog med vårdnadshavare, implementera rutiner/riktlinjer, ha dialog med arbetslag samt övriga undervisande personal, kring elevens lärande. - Kollegialt lärande Utveckla möjligheterna till kollegialt lärande och ta vara på varandras kunskaper och färdigheter. - Kommunikation göra vår studiemiljö mer kommunikativ. Ha ett programövergripande läsa-skriva-kommunicera-projekt där samtliga elever deltar efter sin förmåga. - Utvecklingsgrupp GYS-13 fortsatt implementering av styrdokumenten. Sju identifierade utvecklingsområden Hela gymnasiet har dessa sju identiferade utvecklingsområden som vi gemensamt tagit fram i ledningsgruppen, ur de dokument; enkäter och återkopplingar vi fått från senaste GR-enkäter samt Skolinspektionens personal och elevenkäter, som vi genomfört inför kommande tillsyn. Dessa utvecklingsområden ligger väl till för det fortsatta utvecklingsarbete vi ska ha fokus på i gymnasiesärskolan. 1. Implementering av styrdokument i arbetslagen 2. Extra anpassningar och särskilt stöd-implementering av ny ärendegång och kompetensutveckling. 3. Riktade insatser för att öka måluppfyllelsen inom yrkesprogrammen genom strukturutveckling. 4. Stärkt frånvarouppföljning - göra rutiner kända och efterföljas. 5. Elevinfytande - tydliggöra formellt och informellt infytande (formativ bedömning för att öka elevers delaktighet i sitt lärande). 6. Modersmålsundervisning och kartlägga nyanländas kunskaper. 7. Likvärdig betygssättning. 11