Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med besvär inte sjukskrivna FH, arbetsplatsen och omgivningens bemötande Aktivitet Psykosocial aspekter i arbetet och privatlivet Undvik sjukskrivning Arbetsinriktade åtgärder Självhjälpsmetoder Integrerad syn på hälsa och arbete Medarbetarens syn på möjlighet att återgå i arbete 1
Rehabiliteringen fokuserar på arbete i liten utsträckning...mestadels genom diskussioner mellan patienterna och vårdgivare, utan samverkan med arbetsgivaren. Efter rehabiliteringen kände patienterna sig ensamma i processen mot arbetsåtergång och saknade stöd från rehabiliteringspersonalen. Många deltagare kände sig efter rehab missförstådda av sina chefer vilket försämrade deras möjligheter att acceptera och ta emot de anpassningar på arbetsplatsen som faktiskt erbjöds dem. Orealistisk planering av framtida arbete gav patienterna förhoppningar om hur deras kommande arbetsliv skulle te sig men när de senare inte uppfylldes kände deltagarna en stark besvikelse. Är arbete bra för hälsa och välbefinnande? Lönearbete är i allmänhet det viktigaste medlet för att uppnå tillräckliga ekonomiska resurser för materiellt välbefinnande och fullt deltagande i dagens samhälle, I samhällen där lönearbete är normen uppfyller arbete viktiga psykosociala behov, Arbete är centralt för individens identitet, sociala roller och sociala status, Anställning och socioekonomisk status är bestämningsfaktorer till sociala gradienter i fysisk och mental hälsa och mortalitet, Det finns även negativa aspekter med arbete där fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer kan utgöra hälsorisker Burton och Waddell 2006 2
Faktorer som främjar psykisk hälsa och välbefinnande Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans) Balans mellan arbetsinsats och belöning Tydliga mål Anställningstrygghet Balans mellan arbete och fritid. Resultat rehabgarantin Ryggbesvär OCH psykisk ohälsa Avgörande för positiv effekt på sjukfrånvaro : komma in tidigt (innan 2 mån sjukskrivning) Avgörande med arbetsinriktad insats Samordningsmöten med många parter hindrande vid tidig insats främjande vid sen insats (lång sjukskrivning) Evidensbaserad praktik 3
Vad skiljer de med som är på jobbet resp inte jobbar? - Ryggbesvär Anställda som arbetar trots besvär har: Lägre grad av rädsla för sina besvär (undvikande, katastroftänkande) Högre acceptans för sina besvär Högre grad av kontroll över besvären Lägre grad av psykiska besvär Upplevelse av lagom arbetsbelastning Arbetsrelaterad psykisk ohälsa APO Lättare eller vanlig psykisk ohälsa; depression, ångesttillstånd, stressrelaterade diagnoser Implicerar inte att alltid arbetsorsakade utan handlingsinriktning oberoende av orsak Multifaktoriella orsakssamband privatliv, arbetssituation, egna förmågor och förutsättningar 4
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa APO De flesta är inte sjukskrivna De flesta blir bra inom 3 månader Vissa arbetsmiljöer och yrkesgrupper dominerar statistiken; vård, skola, omsorg, Risk/friskfaktorer i arbetsmiljön är lika för män och kvinnor När det händer. Fas 1: Återhämtning och orientering Fas 2: Att bli kapten över sitt eget skepp Fas 3: Att navigera och vidmakthålla 5
Utifrån det nuvarande kunskapsläget kan följande slutsatser dras om insatser för APO Problemlösningsfokuserade samtal och terapier via FH med tydlig inriktning mot åtgärder på arbetsplatsen kan minska sjukfrånvaro och underlätta återgång i arbete Uppföljning både av den anställde och med arbetsplatsen även efter att arbetsåtergång skett minskar risken för återfall i sjukskrivning Forts: Utifrån det nuvarande kunskapsläget Minskning av symtom leder inte automatiskt till arbetsåtergång. Arbetsplatsfaktorer är troligen av större betydelse för arbetsåtergång än sjukdomssymtom Förebyggande insatser via arbetsplatsen kan förebygga lättare psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. 6
Efterhjälpande åtgärder Arbetsmedicinsk utredning Noggrann diagnostik 7
Sammanställning av diagnostiska- och funktionsbedömningsinstrument vetenskapligt beprövade instrument vid diagnostik för semistrukturerad intervju och självskattningsformulär Strukturerade utredningsmetoder för analys av arbetets krav och individens förmåga Forts. Efterhjälpande åtgärder Arbetsmedicinsk utredning Noggrann diagnostik Problemlösningsbaserade samtal Evidensbaserade råd till anställd Metoder för självhjälp Levnadsvanor/fysisk aktivitet Medicinering Utredning arbetsmöjligheter tillsammans med närmsta chef ADA, KOF; problemlösningsbaserad samtalsmetodik 8
Vid bedömning tänk på att: Olika faktorer kan: Föregå besvären Utlösa besvären Vidmakthålla besvären Forts. Efterhjälpande åtgärder Evidensbaserad information till chef Studier Samsyn har på visat problem att både och brist insatser på tydlig hos de olika anknytning inblandade till aktörerna. arbetsplatsåtgärder och för Problemlösningbaserad ensidigt betonade av terapi (ex arbets-kbt) arbetsåtergång utan anknytning till besvär Regelbunden kan påverka tät uppföljning funktionsförmåga under minst 3 mån och Rehab sjukskrivning koordinator negativt Undvik långtidssjukskrivning på heltid 9
Arbetsplatsnära insatser Besök gärna arbetsplatsen; ha planeringsmöten på arbetsplatsen, riskbedöm arbetsplatsen etc Fråga den anställde (och chefen) om andra på arbetsplatsen har liknande besvär Genomgångar av arbetsmiljön kan visa på arbetsanpassnings- och rehabiliteringsbehov hos enskilda individer. Omvänt kan individinriktad anpassning ge anledning till åtgärder för en allmän förbättring av arbetsmiljön. Om brister i arbetsmiljön undanröjs bör också antalet anställda som behöver arbetsanpassning och rehabilitering minska. AFS 1994:1 10
Förebyggande och främjande REDAN 1994. Verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering bör organiseras så att problem hos arbetstagarna upptäcks så tidigt som möjligt. Målet bör vara att hitta ett gemensamt system för skadeförebyggande åtgärder genom anpassning av arbetet och efterhjälpande åtgärder i form av arbetsanpassning och rehabilitering. AFS 1994:1 11
Verksamheten måste ha tydliga och tillämpbara policys och riktlinjer så att chefer ges förutsättningar för att ta ansvar för : Riskanalys och förebyggande insatser tillfällig eller permanent anpassning av arbetet Chefer måste ha kunskap om relationen arbete och hälsa samt adekvata resurser och stöd: Tidiga signaler och symptom på APO hos enskilda anställda. Tidiga signaler på risk för APO i arbetsmiljön/organisationen Vad det finns för främjande faktorer och redskap att ta hjälp av. Hur man konkret ska agera. Vikten av att agera snabbt. Riskmarkörer/indikatorer Individ: Minskat/lågt engagemang i arbetet och arbetsplatsen Sänkt prestation (misstag, sänkt kvalitet, ej hålla deadlines etc) Hög sjuknärvaro (den anställdes hälsotillstånd har en negativ påverkan på arbetsprestationen) Upprepad sjukfrånvaro/ många långa sjukfall Minskad/låg kontroll över egna arbetssituationen Störda relationer med närmsta chef/arbetskamrater Bristande/försämrad stresshantering Ej balans mellan arbete/privatliv Organisation: Konflikter Höga arbetskrav Sänkt prestation (misstag, ej hålla deadlines etc) Upprepad sjukfrånvaro/ flera långa sjukfall m psyk diagnos Hög sjuknärvaro (den anställdes hälsotillstånd har en negativ påverkan på arbetsprestationen) Minskad/låg kontroll över egna arbetssituationen Minskat/dåligt arbetsklimat Störda relationer mellan närmsta chef/arbetskamrater Många med dålig balans arbete/privatliv 12
Chefers kompetens i frågan Nästan hälften av lärarna på utbildningar där framtida chefer hämtas har inte tillräckliga kunskaper om arbetsmiljöfrågor 62% tar inte upp arbetsmiljöfrågor i undervisning 56% av studenterna ansåg att arbetsmiljö var ointressant eller likgiltigt Prevent 2012 Studier visar att utbildning för anställda i arbetsmiljö och säkerhet ökar säkerhetsbeteenden både hos chefer och medarbetare Chefers arbetshälsa Hur mår chefen..? Poäng Björklund C m fl J Occup Environ Med. 2013 Hierarchies of health. 13
Systematiskt arbetsmiljöarbete för hälsa och säkerhet ger ökade kunskap och engagemang, ökat antal insatser och minskat antal skador, minskad sjukfrånvaro samt ökad produktivitet Robson 2007, Systematic review, Safety science starkt stöd för positiv effekt när anställda aktivt medverkar och engagerar sig i hälso- och säkerhetsarbetet. Mindre stöd för effekt av skyddskommittéer och liknande Milgate (2002), Work Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Survey feedback 14
Kartläggning och återkoppling Framgångsrika åtgärder för förbättrad psykisk hälsa använder organisatoriska strategier för att öka deltagandet i beslutsfattandet och problemlösning, Vid kartläggningar; Ställ frågor om endast det som du vill ta reda på och har hjälp av för att uppfylla syfte och mål! Använd vetenskapligt kvalitetssäkrade enkäter Vetenskapligt kvalitetssäkrade frågeformulär Använder du cykelhjälm? Ja Nej Vet ej 12% Vet ej!! Födelseår Längd Vikt 1955 52 3590 30 15
Sammanställning av vetenskapligt prövade kartläggningsinstrument Vad är företagshälsans roll i detta? Tvärprofessionellt expertstöd vid utformning och implementering av policys mm Utbilda chefer Kartläggning av psykosocial arbetsmiljö Riskbedömningar Föreslå och genomföra åtgärder på arbetsplatsen Individuella åtgärder för medarbetare 16
Att förebygga arbetsrelaterad APO Väl förankrade, kända, tydliga och användbara policys och åtgärdsvägar/riktlinjer Kartlägg och åtgärda hinder för implementering av policys och riktlinjer Kunskap om relationen arbetsförhållanden och psykisk ohälsa genom chefsleden Kunskap om tidiga signaler på arbetsrelaterad psykisk ohälsa genom chefsleden Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med regelbunden kartläggning av psykosocial arbetsmiljö Riskanalys med uppföljande åtgärder enligt participativ metodik/survey feedback Uppföljning Alla behöver inte allt. Anpassa till verksamhetens behov Syftet med insatsen Individens behov 17
Arbetsmiljöekonomi; Interventioner på arbetsplatsen AHA-studien, svenska förhållanden I genomsnitt en 10% förbättring över tid av arbetsförmåga Pay off tid ca 8 mån På 1 satsad arbetstimme får man i genomsnitt 3 arbetstimmar tillbaka Upp till 5% produktivitetsöknin g ISSA - studien 2011, internationellt Prevention på arbetsplatsen ger 2 gånger pengarna tillbaka Skomakarens barn Arbetsmiljöproblem kostar mer i produktionsbortfall än hälsoproblem i genomsnitt 38% prestationsnedsättning ledarskap och socialt klimat påverkar mest Lohela Karlsson M., Bergström G. Björklund C., Hagberg J. Jensen I., Measuring Production Loss due to Health and Work Environment Problems. JOEM, 2013 16 september 2015 36 18