Delaktighet i vardagssituationer

Relevanta dokument
ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering

Gemensamt språk och ICF

Mappning av ADL-taxonomins barnversion till ICF

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

BAS Behov av stöd. Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Om autism information för föräldrar

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Mappning av BDA till ICF

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Hjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

AST projektet i Borås

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

Plan för Hökåsens förskolor

Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Välkommen till Fridhems förskola

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation

Genomförandeplan. Min vilja

Dagens schema Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Implementering av ICF och BIC inom LSS-verksamheten i Malmö stad. Framgångsfaktorer och utmaningar

Habiliteringen Halland

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

natur och miljö Syfte

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Brännans förskoleområde

Salutogen miljöterapi på Paloma

Trimsarvets förskola

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Hörselrehabilitering - Så funkar det

ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH)

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2015/2016

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Transkript:

Delaktighet i vardagssituationer Vad behöver barn för att kunna äta, sova och leka? Margareta Adolfssson Leg sjukgymnast, utvecklingsledare Habiliteringen Dalarna Fil dr i Handikappvetenskap, Högskolan Jönköping Forskare inom CHILD och vid Nka 2014-03-12

Vad är en vardagssituation? Ø Återkommande Ø Viktigt och meningsfullt Ø Kedja av funktionella handlingar Exempel ATT KLÄ PÅ SIG omfattar handlingar som att välja lämpliga kläder, ta på sig dem i naturlig ordning och att se i spegeln och justera kläderna.

Livsområden - som innefattar vardagssituationer 1. Att lära sig saker och använda den inlärda kunskapen 2. Att genomföra uppgifter, följa dagliga rutiner, behärska sitt beteende, ta ansvar och reagera på krav 3. Att kommunicera med andra 4. Att använda sina händer och armar, att röra och förflytta sig 5. Att sköta om sin kropp och sin hälsa 6. Att hjälpa till hemma med vardagssysslor 7. Att samspela med och engagera sig i andra 8. Att leka, utbilda sig, att vara sysselsatt och att använda pengar 9. Att umgås och ha en meningsfull fritid

WHO International Classification of Functioning, Disability and Health, version for Child and Youth Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, versionen för barn och ungdom

Vad är ICF-CY? Modell för att beakta Ø olika aspekter av ett barns livssituation Klassifikation, dvs en förteckning över faktorer som Ø omfattar olika aspekter i barnens liv Ø kan användas för att på ett allsidigt sätt beskriva ett barns livssituation Ø ger en bild av hur barn fungerar vid interaktion med omgivningen ICF-CY klassificerar inte barnen!

WHO s familj av internationella klassifikationer av hälsa och hälsotillstånd ICD Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICD + ICF Förståelse för hälsa och hur samspelet mellan individen och miljön hindrar eller underlättar ett värdigt liv Gro Harlem- Brundtland Maj 2002 6

+ Handbok i att använda ICF och ICF-CY Mia Pless Mats Granlund (red.) www.socialstyrelsen.se (sök ICF) 7

ICF-CY modellen INTERAKTIVT HÄLSOBEGREPP Centralt begrepp: Delaktighet

Hur Delaktighet tar sig uttryck Att vara närvarande - Deltagande Att vara engagerad - Delaktighet Bedöms som " Frekvens/Hur ofta Bedöms som " Intensitet/Hur mycket Förutsätter " Tillgång (availability) " Tillgänglighet (accessibility) Förutsätter " Anpassning (accomodability) " Angelägenhet (acceptability) Modifierat från Granlund et al. (2012). Differentiating activity and participation of children and youth with disability in Sweden: A third qualifier in ICF-CY? Maxwell, G. (2012). Bringing more to participation.

Aktiviteter och delaktighet (d) Utförande av en uppgift eller handling, både Vad barnet kan, gör, vill och är engagerat i. Omgivningsfaktorer (e) Fysisk, social och attitydmässig omgivning. Samhällssystem. Faktorer utanför barnet som hindrar eller underlättar. Kroppsfunktioner (b) Fysiologiska system. Hur barnet fungerar psykiskt och fysiologiskt. Styrkor och svagheter. Kroppsstrukturer (s) Anatomiska strukturer. Hur kroppens anatomiska strukturer är uppbyggda.

ICF-CY klassifikationen 1685 kategorier ICF- CY Delar Del 1 - INDIVIDEN FUNKTIONSTILLSTÅND/ FUNKTIONSHINDER Del 2 - OMGIVNINGEN KONTEXT Komponenter Komponent 1 KROPP Kropps FunkVoner Kropps Strukturer Komponent 2 Ak?viteter och delak?ghet Komponent 3 OMGIVNINGS FAKTORER Komponent 4 PERSON FAKTORER Kapitel 1:a nivån Kategorier 2:a nivån 3:e nivån 8 Kapitel 8 Kapitel 9 Kapitel 5 Kapitel 118 Kat. 56 Kat. 132 Kategorier 74 Kategorier 351 Kat. 166 Kat. 394 Kategorier 185 Kategorier 54 Kat. 99 Kat. 4:e nivån 17 Kategorier 9 Kategorier

Kapitel som berör Delaktighet d1 Lärande och tillämpa kunskap d2 Allmänna uppgifter och krav d3 Kommunikation d4 Förflyttning d5 Personlig vård d6 Hemliv d7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer d8 Viktiga livsområden d9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

KOMPONENT AKTIVITETER och DELAKTIGHET (d) KAPITEL d1 Lärande/ tillämpa kunskap d2 Allmänna uppgifter och krav d3 Kommunikation d4 Förflyttning d5 Personlig vård d6 Hemliv d7 Relationer d8 Viktiga livsområden d9 Samhällsgemenskap BLOCK Mottagare Talade meddelanden Ickeverbala meddelanden Meddelanden på teckenspråk Tala Skrivna meddelanden Preverbal vokalisation (joller etc) Producent Sjunga Ickeverbala meddel Meddelanden på teckenspråk Konversation och teknikanvändning Skrivna meddelanden Konversation Diskussion Användning av teknisk utrustning KATEGORI Kroppsspråk Allmänna tecken och symboler (i.e. pektavla) Teckningar och Fotografier

Användbarhet av ICF-CY Ökar habiliteringspersonals fokus på delaktighet och omgivning Hjälper en att lyfta blicken och se vad som är viktigast för barnet Adolfsson, M., Granlund, M., Björck-Åkesson, E., Ibragimova, N. & Pless, M. (2010). Exploring changes over time in habilitation professionals perceptions and applications of the ICF-CY. J of Rehabilitation Medicine. 42(7); 670-678

Frågeformulär - Vardagssituationer Code sets en uppsättning kärnfrågor Stöd för kartläggning/screening av barns och ungdomars delaktighet i specifika vardagliga situationer

Att söka viktiga vardagssituationer Delaktighets-instrument Personal-uppfattningar Jämförelse föräldrauppfattningar Adolfsson, M. (2011). Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities. Jönköping: School of Education and Communication, Jönköping University

Vardagssituationer identifierade i delaktighetsinstrument Lärande och tillämpa kunskap d1 Grundläggande lärande X Förflyttning d4 Ändra och bibehålla kroppsställning X <3 år 3-12 år 13-17 år d4 Gå och röra sig omkring på olika platser X X X Personlig vård d5 Tvätta sig X d5 Kroppsvård X d5 Sköta toalettbehov X d5 Klä sig X d5 Äta och dricka X Hemliv d6 Hushållsgöromål X Viktiga livsområden d8 Engagemang i lek X X X Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv d9 Rekreation och fritid X X X

Vardagssituationer jämförelse föräldrar - personal Hög Rankning Låg Måltider Lek Sömn

Att bestämma innehåll i code sets Delfi teknik " En strukturerad kommunikationsprocess mellan experter " Minst tre rundor " Anonymitet " Återkoppling " Möjlighet att revidera uppfattning. Alla får möjlighet att uttala sig

Delfi processen Runda 2 Runda 3 Inledande lista 145 ICF-CY koder Urval Urval Urval Värdering Värdering Värdering Sömn 14 Måltider 21 Lek 30 Deltagare: 5 habiliteringsteam (35 personer) resp 6 familjer (7 föräldrar) Adolfsson, M., Björck-Åkesson, E. & Lim, C-I. (2013). Code sets for everyday life situations of children aged 0-6: Sleeping, mealtimes, and play. A pilot study based on the ICF-CY. British Journal of Occupational Therapy, 76(3), 127-136.

Kroppsfunk?oner Omgivn Akt/delak?ghet Code set MÅLTIDER (0-6 år) AZ undersöka saker med händerna, lukta och smaka X X AZ hålla kvar uppmärksamheten vid en handling eller uppgia X AZ uzrycka önskemål genom az jollra eller göra andra typer av ljud X AZ själv använda gester, tecken, bilder för az visa vad barnet vill AZ bibehålla en kroppsställning. X X AZ använda sina händer och armar. X X AZ äta och dricka. X X Mat och dryck. T ex lämplighet, nyfghet, mängd, konsistens X X Utrustning för det dagliga livet. T ex möbler, barnvagn, stolar, hjälpmedel X Stöd från nära familjemedlemmar. Stöd från personliga vårdgivare. AZ ha energi, psykisk uthållighet, och/eller naturlig längtan eaer mat X X Psykiska funkvoner för az tolka sinnesintryck X X AZ känna smak (uppleva beskt, söz, surt och salt X X AZ känna lukt X Överkänslighet X FunkVoner för az kunna äta och dricka. X X AZ smälta maten och az tåla mat. X X Avföringen. AZ hålla vikten och reglera näringsintag. Viljemässiga rörelser, dvs planering samt kontroll över motorik och koordinavon. P X X X X F X X Icke viljemässiga rörelser, dvs az muskler drar sig samman oavsiktligt. X

Code set (n=20) för vardagssituationen Måltider 0-6 år Peter kan inte delta i måltider Varför? d120 Undersöka saker med händerna, lukta och smaka d161 Hålla kvar uppmärksamhet vid en handling eller uppgia d331 Kalla på uppmärksamhet d335 Använda gester, tecken, bilder för az kommunicera och visa vad man vill d415 Bibehålla kroppsställning, t ex siza kvar på stolen d440-445 Använda sina händer och armar. d550-560 Äta och dricka. T ex klara det själv, bordskick, Vdsåtgång, dricka ur nappflaska, ammas, visa behov av mat Aktiviteter och Delaktighet (7) e110 Mat och dryck. T ex lämplighet, nyfghet, mängd, konsistens e115 Produkter för personligt bruk i dagliga livet, t ex gaffel eller sked, matstol e310+e410 Stöd och aftyder från nära familjemedlemmar. T ex föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar e340+e440 Stöd och aftyder från personliga vårdgivare. T ex assistent, resursperson i förskola/ skola, barnvakt, ledsagare... Omgivningsfaktorer (4) b130 Energi, psykisk uthållighet, movvavon, impulskontroll och/eller naturlig längtan eaer mat b156 Psykiska funkvoner för az tolka sinnesintryck (lukt, smak, känsel, syn och hörsel) dvs percepvon b250-255 Känna smak och lukt (uppleva beskt, söz, surt och salt) b435. Immunologiska funkvoner (t ex överkänsllghet) b510 FunkVoner för az inta föda b515 MatsmältningsfunkVoner b525 AvföringsfunkVoner. b530 Viktuppehållande funkvoner. (t ex barnet äter vad det behöver) b760-765 Viljemässiga och icke viljemässiga rörelser (t ex koordinavon och kontroll) Kroppsfunktioner (9)

Code set (N=14) för vardagssituavonen Sova 0-6 år Sara kan inte sova Varför? d230 AZ genomföra dagliga ruvner. T ex gå upp på morgonen och göra sig i ordning d410 AZ ändra kroppsställning. T ex vända sig i sängen, säza sig upp, komma upp i stående, lägga sig ner AkVviteter och DelakVghet (2) e110 Mediciner. T ex typ av preparat, mängd e115 Utrustning för det dagliga livet. T ex säng, sängutrustning e225 Klimatet. T ex temperatur e240 Ljus. T ex solljus, belysning e250 Ljud. T ex volym, bakgrundsljud, e310 Stöd från nära familjemedlemmar. Omgivnings- faktorer (6) b134 SömnfunkVoner, dvs för az kunna somna och sova b152 EmoVonella funkvoner, t ex sorgsenhet, glädje, rädsla, ilska, spänning b460 Förnimmelser i samband med hjärta och andning. Det kan t ex yzra sig som tryck över bröstet, känsla av az hjärtat slår oregelbundet, hjärtklappning, rosslande andning, andnöd b525 AvföringsfunkVoner, T ex gaser i magen b735 Muskeltonus b761 AZ röra sig spontant. Det gäller spädbarns rörelser och ändringar av kroppsställning KroppsfunkVoner (6)

Code set (n=29) för vardagssituavonen Lek 0-6 år Johan och Emma leker inte som andra barn d110- d115 AZ VZa och lyssna d120 AZ undersöka saker med munnen, händerna, lukta och smaka d131 AZ lära sig genom lek och az leka med saker. d161 AZ rikta uppmärksamhet d177 AZ faza beslut eller az välja mellan olika alternavv d210 Genomföra en uppgiaer och ta emot instrukvon d315- d320, d330, d335 AZ kommunicera, förstå och använda gester, prata och beräza d415 AZ bibehålla en kroppsställning d440- d445 AZ använda sina händer och armar d571 AZ undvika farliga situavoner d710 AZ samspela med andra människor d720 AZ bibehålla kontakter d815 AZ delta i förskole- akvviteter. T ex lära sig saker, följa lärarens anvisningar d880 AZ leka Why? e115 Lekmaterial inom- och utomhus e120 Utrustning och transportmedel för förflyzning e125 Utrustning för kommunikavon e310+e410 Stöd och aftyder från nära familjemedlemmar e340+e440 Stöd och aftyder från personliga vårdgivare b110 MedvetandefunkVoner, b125 AkVvitetsnivå b140 UppmärksamhetsfunkVoner, b152 EmoVonella funkvoner,, b156 Psykiska funkvoner för az kunna tolka sinnesintryck b160 TankefunkVoner b260 SinnesfunkVoner för az kunna förnimma kroppen och kroppsdelarna b760- b765 FunkVoner för kontroll av viljemässiga och icke- viljemässiga rörelser AkVviteter och DelakVghet (16) Omgivnings- faktorer(5) KroppsfunkVoner (8)

margareta.adolfsson@gmail.com margareta.adolfsson@hlk.hj.se