Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning



Relevanta dokument
Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Arbetsplan

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Trimsarvets förskola

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Arbetsplan Stockby Förskola

Särö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Kvalitetsredovisning

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Blästad friförskolor 2010/11

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2010

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsredovisning

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Förskolor och pedagogisk omsorg i Munka Ljungby

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Kvalitetsredovisning Läsåret

ARBETSPLAN Förskolan Gomorronsol

KVALITETSREDOVISNING 2007

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Korvettens förskola

Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Talgoxen Datum: 2011-05-9 Utvecklingsledare: Siv Holm

Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar 4 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits 4 3. Kunskaper och färdigheter 5 3.1 Måluppfyllelse 5 3.2 Resultat 6 3.3 Analys 6 3.4 Fortsättning 7 4. Kompetensutveckling 8 4.1 Måluppfyllelse 8 4.2 Resultat 8 4.3 Analys 8 4.4 Fortsättning 9 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 9 5.1 Måluppfyllelse 9 5.2 Resultat 9 5.3 Analys 9 5.4 Fortsättning 10 5.5 Likabehandlingsplanen 6. Delaktighet/Inflytande 10 6.1 Måluppfyllelse 10 6.2 Resultat 10 6.3 Analys 10 6.4 Fortsättning 11 7. Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten 11 2

Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren Utvecklingsledare Förskolorna Prästkragen, Tjädern och Skruvlådan Siv Holm Utvecklingsledare Förskolorna Violen och Talgoxen Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskola Talgoxen består av 3 avdelningar, varav en har öppet dygnet runt alla dagar på året. Barnen är i åldern 1-5 år som är inskrivna på förskolan. Barn upp till 12 år kommer till oss på obekväm arbetstid och har annan omsorg på dagarna. Förskolan är belägen i centrala Avesta och ligger i ett hyreshus i marknivå. Två av avdelningarna är byggda som förskola, den tredje är i två före detta lägenheter. Lokalerna är ljusa och funktionella. Talgoxen ingår i RO 1 som består av ytterligare 6 förskolor och leds av 1 rektor och 2 utvecklingsledare. Förskolan har närhet till skog och grönområden. På förskolan arbeta 2 stycken kokerskor vardera 50 %, maten tillagas på förskolan. Förskolan har 2 gårdar varav en är inhägnad med gunnebostaket. Kodlås finns installerade vid samtliga dörrar där föräldrar ska gå in. Förskolan Talgoxen har totalt 63fördelat på åldrarna, se nedan. 1-2 år 3-5 år flickor pojkar 23 40 24 39 Personalstatistik framgår av tabellen nedan. Kategori Antal anställda Antal heltidstjänster Tjänstgöring 09/10 Utvecklingsledare 1 1 1 Förskollärare 5 5 4,92 Barnskötare 9 9 8,75 3

Resursperson, vikarie Barnskötare Mångkulturen på förskolan finns i dag representerade med 5 barn med somaliska som modersmål. Ett barn med kinesiska, två barn med syrianska, lettiska som modersmål. 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar Pedagogiska rummen har utvecklats under året. Personalens förhållningssätt har varit i fokus. Likabehandlingsplanen under utarbetning på APT. Mer fokus på barnens och föräldrarnas inflytande. Portfoliearbete pågår kontinuerligt. Fokus på matematik med studiecirkel. Implementerings arbete med reviderad läroplan. SKOLPLANEN Förskolan (Skolplanen har varit ett aktuellt dokument för verksamhetsutvecklingen) Kunskaper och färdigheter Förskolan ska arbeta med kunskaper och färdigheter genom att lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola ska ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås Genom att varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Delaktighet/Inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits Ny inskolnings föräldraenkät. Nyckel personerna och utvecklingsledaren har arbetat fram kvalitetsredovisning med under lag från övriga anställda som sedan gått ut på remiss. 4

Underlag för kvalitetsredovisning har varit planering, föräldrasamtal, barnsamtal, föräldraenkät, utvecklingssamtal med utvecklingsplan. Kvalitetsredovisningen utgör ett verktyg för att konkretisera vad som sker i verksamheten, måluppfyllelse och kvalitet, samt identifierar vilka utvecklingsområden som bör fokuseras på. I huvudsak bygger den på personalens självvärdering och uppfattning av verksamhetens innehåll och genomförande samt barn och föräldrars synpunkter, återkoppling och utvärdering. 3. Kunskaper och färdigheter Förskolan ska arbeta med kunskaper och färdigheter genom att 3.1 Måluppfyllelse lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Vi har tagit tillvara barnens egna initiativ alla stunder på dagen. Barnen tränas i att känna tillit till sin egen förmåga, då de får göra egna val. När de har roligt finns ett gynnsamt klimat för utveckling. Miljöerna är utformade efter barnens behov och intressen i de pedagogiska rummen. Vi stöttar varje barn utifrån sin inlärningsförmåga och intresse. Det är stort fokus på att träna barnen till självständiga individer i den vardagliga verksamheten. Vi möter barnet för den person som de är, inte för den prestation som de gör. Barnen delas in i olika grupper vid olika aktiviteter. Det görs ständiga observationer av barnen i olika gruppsammansättningar. Vi tillvaratar barnens intressen och behov, vilket gör det lätt att uppmuntra till lust och lärande. Föräldrasamtal och barn intervjuer och observationer ligger till grund för hur verksamheten planeras. Vi tar tillvara alla stunder på dagen: Det sker ett lärande hela tiden, där det ges utmärkta tillfällen till språk, matematik och social träning. Vi dokumenterar barnens lärande tillsammans med dem i deras portfoliopärmar. Vi synliggör lärandet genom väggdokumentation som blir en inspirations källa för övriga barn. 3.2 Resultat lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Barnen inspireras och lär av varandra. Barnen är nyfikna och utforskande i verksamheten. Vissa barn har svårt för fria val. Föräldrarna visar stort intresse för verksamheten. Föräldrarna är delaktiga. Planeringstiden räcker inte alltid till för det som krävs för uppdraget. Bra dialog med föräldrarna 5

En handlingsplan för matematik och språkutveckling i förskolan och grundskolans yngre åldrar har arbetas fram tillsammans med skolan Vi har fått mandat hos föräldrarna Nöjda föräldrar se enkät ( inskolning) Barnens lärande har utvecklats i de pedagogiska miljöerna. Dokumentationen resulterar till steg i verksamheten. 3.3 Analys lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Genom observationer av barnen ser vi att utveckling pågår Barnens lärande dokumenteras och följs upp Personalens kompetens och engagemang har utvecklat verksamheten positivt Föräldrarna har påtalat vid utvecklingssamtal att de ser hur barnen utvecklas i sitt lärande 3.4 Fortsättning lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Arbetet fortsätter med att utveckla de pedagogiska miljöerna både inne och ute utifrån barnens behov och intresse. Observationer kommer att göras och följas upp. Dokumentation av barnens lärande i portfolio. Kompetensutveckling och handledning till pedagogerna ska prioriteras Pedagogerna ska se till att alla barn får utnyttja sina förmågor och tillgångar, vilket stärker barnens lärande och självförtroende. Pedagogiska deklarationen och kärnproccesen ska följa verksamheten som en rödtråd ihop med läroplanen och kommunens målplan. Pedagogerna ska fortsätta dokumentationen för att se vad, vilka och hur verksamheten ska planeras för att stärka barnet i sitt lärande Arbetet med matematik och språk och natur och teknik ska fortgå Innehållet i APT ska vara rapporter från olika möten, pedagogiska diskussioner, kvalitetsredovisningen, handlingsplaner, hälsoarbete Arbeta utifrån års hjulet 6

4. Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola ska 4.1 Måluppfyllelse ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Individuella utvecklingsplaner har upprättats. Ledningsgruppen arbetar fram övergripande fortbildningsplan. Pedagogiskt forum ett nätverk för utvecklingsarbete på förskolan. Fortsatt arbete för nyckelpersonerna i implementeringen av den reviderade läroplanen Nätverksgrupper har funnits i olika konstellationer som genus, ekonomi, SBA, samverkan, pedagogiskt forum, hälsoinsperatör, nyckel persons möten. NTA utbildning för 2 pedagoger i luft och vatten Två på förskolan har fortbildat sig i förskollärarlyftet. Personalen har påbörjat fortbildning i ICDP Specialpedagog Irene Björklin har varit behjälplig med sina kunskaper på förskolorna. All personal har fått matematik utbildning i cirkel form All personal har fördjupat sig i den reviderade läroplanen Studiebesök i Botkyrka och Borlänge/ Falun Föreläsning att förändra vår förskola med Christina Bork Schilgard för nyckel personer. Föreläsning med Chatarina Larsson synliggöra lärprocesser (dokumentation) för nyckelpersoner All person har fått föreläsning av Lotta Törnblom om förhållningsätt 4.2 Resultat ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå De pedagogiska miljöerna har utvecklats. Pedagogerna har mer kunskap och idéer till att utveckla verksamheten. För att få nya kunskaper kvarstår behov av att fylla på dessa. Ökat matematik fokus i verksamheten Dokumentationen en tydligare koppling till läroplanen 4.3 Analys ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Personal ska erbjudas fortbildas vilket ledningen är ansvarig för Fortbildning för pedagogerna bidrar till högre kvalitet. Personal ska motiveras till fortbildning. Nätverksträffarna har splittrat versamksamheten då det varit kort om personal och personal ofta är borta från verksamheten. 4.4 Fortsättning ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Översyn av den övergripande och lokala organisationen bör se över för planering/ ref lektionstid samt möten. Särskilda uppdrag behöver avsatt tid Följa upp kompetensutvecklingsplanerna. Implementera läroplanen i reflektioner i verksamheten På arbetsplatsträffarna ska det vara en tydlig pedagogik fokus Utbildningsinsatser för flerspråkiga barn. 7

Upprätta en handlingsplan för arbetet med flerspråkiga barn i förskolan 8

5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås Genom att 5.1 Måluppfyllelse varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Vi har arbetat fram en grundverksamhet som är anpassad efter barnens behov och intresse, där de kan utvecklas individuellt och i grupp. Vi ger varandra en bra start på dagen genom att välkomna alla på ett positivt och trevligt sätt och fortsätter med det förhållningssätt hela dagen. Vi ska bemöta all med samma respekt och värdighet oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller religion eller annan trosuppfattning eller funktionshinder Vi ska skapa trygga miljöer i våra dagliga rutinsituationer. Barnen har trygghetsböcker med sin familj. En avdelningar har byggt upp ett lådsystem med material som barnen tar med sig till lämpligt rum. Barnen gör egna val av material som övervägande är könsneutrala. Alla aktiviteter i förskolan har som syfte och mål att stärka barnens självkänsla. Pedagogerna tar tillvara barnens egna idéer, tillåta, prova och vägleda. Arbetet med stegvis kommer att fortsätta, där barnen lär sig känna igen sina egna och andras känslor samt att hantera dem så att samspelet mellan dem ska fungera bra. Värdegrundarbetet ska ligga till grund för det vi gör i förskolan. Vara en god förebild som pedagog Positivt och medvetet förhållningssätt hos pedagogerna på förskolan Bekräfta alla som personer istället för prestation POSITIVA LISTAN. Strukturen i grundverksamheten ska vara tydlig, där barnen lär sig hur de förhåller sig till varandra samt materialet. Inta ett interkulturellt arbetssätt Läroplanen och pedagogiska deklarationen ska bidra till att pedagogerna ska känna sig trygga i sitt uppdrag och förhållningssätt 5.2 Resultat varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Föräldrarna har tillit till pedagogerna och känner sig trygga med deras kompetens. Intervjuer med barnen visar att de trivs och har roligt på förskolan. Nöjda och glada barn som vill utforska verksamheten på förskolan. 5.3 Analys varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Alla barn ska ges förutsättningar att utvecklas i sitt lärande. Arbeta med övervägande könsneutrala material i våra olika lärmiljöer. Barnen ska ges möjligheter och lockas att pröva allt material och miljöer 5.4 Fortsättning varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet 9

förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation En positiv grundsyn ska genomsyra arbetet utifrån vårt uppdrag Pedagogiska diskussioner ska ständigt pågå för att utvärdering verksamheten. Upprättande av ny likabehandlingsplan. Fortsätta att utveckla interkulturella arbetssätt. De vuxnas förhållningssätt ska stå i fokus 5.5 Likabehandlingsplanen Lika behandlingsplan skrivs varje är 10

6. Delaktighet/Inflytande Förskolan ska sträva efter 6.1 Måluppfyllelse att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Barnen tränas i att stanna upp och ta ansvar för sina handlingar. Ex hur känns det för dig i liknande situationer, hur kan du göra istället, vägleda barnen. Vi tar tillvara på barnens egna val och intressen och utvecklar dem i verksamheten. Barnen uppmuntras till att prova nya saker. Vi lär barnen ta ansvar för sina handlingar. Vi tränar barnen i konflikt och problemlösning. Daglig kontakt med föräldrarna där vi byter information. Övrig information ges på anslagstavlor, föräldramöten, drop-in Enkät lämnas ut till föräldrarna vid inskolning samt till de som är 5-åringarna Vid utvecklingssamtal ges föräldrarna möjlighet till delaktighet och inflytande till sitt barns och verksamhetens utveckling 6.2 Resultat att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Vi har nöjda föräldrar och barn. Positivt arbetsklimat där föräldrarna har visat intresse och uppskattning för verksamheten, då de fått mer insyn och information i förskolans arbete. Föräldra enkät till 5- åringarna Utvecklingssamtal med alla föräldrar. 6.3 Analys att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering 11

att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Vi har flera delaktiga föräldrar då de fått mer insyn i vår verksamhet. Viktigt med regler och rutiner samt att pedagogerna är konsekventa i sitt förhållningssätt. Tydliga struktur i grundverksamheten där barnen får träna på hur de förhåller sig till varandra och sitt material. Levande dialog som leder till ett gemensamt förhållningssätt hos pedagogerna. 6.4 Fortsättning att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling Den information som vi får av föräldrarna och barn kommer vi att ta tillvara och ligga till grund för fortsatt arbete och planering. Fortsätta utveckla vårt dokumentationsarbete, där barnen kommer att få vara delaktiga. Analysera enkäten. Uppföljning av kvalitetsredovisningen. Tid för reflektion. 7. Tankar inför nästa läsår baserade på resultaten Arbeta med ICDP efter genomförd utbildning. Arbeta med matematik utvecklingen Berika utemiljön för att främja en planerad verksamhet ur ett didaktiskt perspektiv Fortsatt arbete med hemsidan. Uppmuntra och stärka varandra i det dagliga arbetet både mot barn, föräldrar och kollegor. Det ska råda en positiv anda på förskolan med glädje, spontanitet och flexibilitet. Fokusera på mångkulturella frågor Specialpedagogens roll blir handledande i personalgruppen för att höja och synliggöra pedagogernas förhållningssätt i mötet med barn och föräldrar. Omorganisera förskolans verksamhet till att vara en förskola med dygnet runt omsorg Organisations arbetet ska planeras och struktureras för att anpassas till verksamheten APT ska vara ett forum för pedagogisk utveckling Se över planeringstid/reflektions tid utifrån ny planeringsavtalet Att alla ska läsa Lyssnandes Pedagogik för att ta tillvara barnens intressen 12