Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

Relevanta dokument
samtalet som fenomen kunskaps- och kommunikationsteorier. metasamtalet. Vad är det ni ska stötta? olika roller

Rollen som Språk,- läs- och skrivutvecklare Elisabeth Jennfors Annika Cederberg-Scheike

samtalet som fenomen kunskaps- och kommunikationsteorier Ett vanligt samtal - ett fördjupande samtal Strategier metasamtalet

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL


Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19

Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Vi lyfter språk-, läs- och skrivförmågan. Läslyftet som resurs för förskolors utvecklingsarbete

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Wifi: CLARION CONNECT

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Att leda kollegialt lärande

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola Stockholm 4 maj 2018

Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari

Ett år med läslyftet. Glanshammars förskolor. orebro.se

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Slutrapport för Arbetslag Malva

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Kollegialt lärande genom handledning

Workshop RUN konferens Sundsvall

Specialpedagogiskt nätverk skola/gymnasium

Flerspråkighet en möjlighet!

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, februari

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 3, november 2017

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september

Kollegialt lärande. Katarina Olsson Andreas Hernvald Thomas Holmqvist

Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft

UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp

Om man googlar på coachande

Fokus framåt! Förmedling av mål och budskap: Vad betyder långsiktig hållbarhet i vår verksamhet?

Medforskande pedagoger skapar möjligheter

Bedömning för lärande. Sundsvall

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm 28 maj 2019

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Att undervisa om socialtjänsten

Att undervisa om socialtjänsten

Professionella pedagogiska samtal

Kollegialt lärande genom samtal

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

HÖGSKOLAN DALARNA

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Vad är problemet? Vad är utmaningen i att få till långsiktiga avtryck i vardagen?

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning

Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet

Under höstterminen 2015 arbetade lärare på mellan- och högstadiet på

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Handledare? Samtalsledare? Lärsamtalsledare? Vem är jag i det här? Expert? Handledare? Fördela ordet? Leda samtalet? Vad förväntas av mig?

Instruktioner till skolan

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Utvecklas genom lärande samtal

Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018

Underlag för självvärdering

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

LÄSLYFTET I SKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem. Albert Einstein.

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor Nuläge:

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Transkript:

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet En resa att göra tillsammans med sin kollegor

Använda mig själv som verktyg Att prova, att utforska Att börja en utbildning att starta en process En känsla av kaos hur ska jag förstå detta? - En känsla av oro Att ta stöd av varandra för att skapa mening/förståelse Att succesivt få en uppfattning vad det hela går ut på

Vilket är ditt uppdrag som kollegahandledare? Mål: Det långa perspektivet Mål: Det korta perspektivet * Leda en grupp * Skapa förutsättningar så att reflektion sker * Utmana det som sägs och det som görs

Kunskapssyn (gruppen som resurs): Sociokulturellt synsätt lärande i ett socialt sammanhang, lärande genom deltagande språkutveckling kunskapsutveckling Social arena personlig utveckling

Kunskapssyn och handledning, hur hänger det ihop? Teori Pedagogens roll Barnets roll Att kunna innebär Behavioristiskt Skinner. Överföra sin kunskap Lära in så mycket som möjligt av det läraren kan Reproducera lärarens kunskaper Sociokulturell teori Vygotskij ----------------------- Skapa förutsättningar för att eleverna skall lära sig --------------------- Handledarens roll: Visa strategier Aktivt utveckla sin kunskap utifrån det eleven redan kan -------------------- Deltagarnas roll: Jag utgår från där jag är och utvecklas vidare. Utrycka sin konstruerade kunskap. Språkets betydelse. --------------- Ny kunskap: Att komma fram till nya ställningstaganden eller bli medveten om det jag redan gör.

Olika typer av samtal och vad är handledning i Läslyftet för sorts samtal? Kollegiala samtal Olika typer av handledning (rådgivande/konsultativ, problemlösande, utforskande, verksamhetsutvecklande, konflikthanterande, koncensusskapande) Emanerar från. Syn på kunskap Stötta lärandet hos kollegorna - skapa stödstrukturer för tänkandet.

Viktigt att som handledare förankra kompetensutvecklingsmodellen Läslyftets struktur: - Hur ska du leda era gemensamma samtal? A B C D Ta del av ett material kollegialt samtal/planering genomförande Handledning av det genomförda

Hur skapa stöttor för del A? Behövs en lässtrategi för att stötta läsandet? A Ta del av ett material

Hur talar man om den lästa texten? B kollegialt samtal/planering

Att tala sig fram till en gemensam förståelse/att förstå texten tillsammans Samtala om texterna med hjälp av strategierna i del A

Att stötta arbetet i del B (planering för del C): - Hur kan man göra verklighet av teori? - Vilka verktyg har vi för att planera undervisning? - Struktur för planering: - Vad? (stoff) - För vem? (målgrupp) - Varför? (styrdokument, lärandemål, värdegrundsmål ) - Hur? (metod)

C D Genomförande av planeringen Handledning av det genomförda Hur handleder du här?

Att handleda i del D - Återberätta vad man gjort? - Erfarenhetsutbyte? - Tala om vad som var bra eller dåligt? - Välja ut, smalna av, precisera fördjupa? - Hur kan handledningen i del D leda till reflektion, fördjupning, ge nya perspektiv, insikter..?

Konkret hur kan jag arbeta med min kollegahandledning? - Ett mandat att leda - Göra en inventering vad behöver just min skola att välja modul - Vad är man överens om att Läslyftet ska leda till på skolan? - Gruppstorlek?

Välkomstbrev? Första träffen Ngt som ska läsas till första träffen? Lokal? Att tänka på inför första träffen Fika? Loggbok? Presentation av gruppen Presentera Något material Filmer? Ramar, vilka vill vi ha? Viktigt att klargöra fokus, t.ex. att fokus ska ligga på pedagogen och hur denne är i sin undervisning, inte på elevernas fel och brister. Det är alltså pedagogen som ska utvecklas

Kontrakt/överenskommelse former för samarbetet Förväntningar (på handledningen, på deltagaren, på ledningen ) Målsättning (syftet!) Innehåll (och hur innehållet initieras) Gruppens sammansättning (praktikanter och vikarier?) Hur chefen hålls informerad Sekretess Samtalsstruktur (ska stötta gruppens arbete) Ramar (tid och plats) Betoning av närvaro och vikten av att hålla tiderna samt hur frånvaro anmäls Vikten av ostördhet och hur detta skapas Datorer/ipads Fika, barn Utvärdering

Handledarens roll: att tillhanda strukturer som leder till ett fördjupat och utforskande samtal Kollega och samtidigt ledare hur får man ihop det? Fler tankar om rollen..

Att lägga allt på bordet - att använda gruppen som resurs - att vara medhandledare

Vinsten med handledningen? Ingen mäster lärling relation Att ta ansvar för sitt eget lärande Att bjuda in till tvivel/utforskande förhållningssätt

Struktur i samtalet viktigt. Varför? Skapar ett demokratiskt rum Skapar en form som alla känner/rutin/trygghet Hjälper till att hålla fokus på det som det ska samtalas om Stöttar ditt ledarskap som samtalsledare Syftet med samtalet avgör vilken struktur som används.

Att åstadkomma ett fördjupat samtal Skillnaden mellan ett vanligt samtal och ett fördjupande samtal/handledningssamtal..

Yta Val av fokus smalna av/fördjupa

Gruppens roll: - att ställa nyfikna frågor, - att vara välvillig detektiv - - att lyssna

Ett konkret exempel

Konkret exempel: Sakägaren: Hur ska jag få mina elever i klass 8 att engagera sig i en skönlitterär text? Handledaren: Berätta hur situationen ser ut! Sakägaren: Jag har en liten grupp på nio elever. Ämnet är engelska. Eleverna går i en särskild undervisningsgrupp och de har samtliga svårt att nå målen i ämnet. Det är överhuvudtaget svårt att engagera dessa elever och att få dem att bli intresserade av det som görs på lektionerna. I den här aktuella situationen läste jag en text högt för eleverna. Samtidigt som jag läste hade eleverna texten framför sig på en stencil så att de kunde följa med. Texten var vald med omsorg och handlade om en för eleverna jämngammal flicka som hade rymt hemifrån efter ett bråk med sina föräldrar. När jag läst texten färdigt ställde jag frågor till eleverna om innehållet i texten. Till min förvåning kunde de inte, eller ville de inte, svara på hur gammal flickan i texten var, eller om det fanns fler personer i berättelsen eller hur långt hemifrån hon gått. De svarade inte på några frågor överhuvudtaget! Hade det inte förstått någonting!!

Hur kan frågan/dilemmat problematiseras och fördjupas? Medhandledare Var det alla elever som inte förstod? M Vad menar du med att förstå? M Vad innebär det att kunna? M Vems var frågorna som de skulle besvara? M Att komma ihåg vad som stod i texten, är det att förstå?

M Var det någon som undrade över något i texten? M - Man funderar över gruppen kan de passa på varandra? M Hur många andraspråksinlärare fanns i gruppen? M Om eleverna själva fått ställa frågor till texten,eller till varandra, vika frågor tror du då att de hade ställt? M Om du försöker se situationen ur elevernas perspektiv, hur hade du upplevt den då? M Om du tänker ur ett bedömningsperspektiv, vad skulle du bedömt?

Sakägaren - Jag tänker så här efter att ha hört er: Jag är nyfiken på vad eleverna tänker om flickan i texten! Jag funderar på om jag nästa gång ska läsa texten högt, sen be eleverna formulera frågor om vad de undrar över i texten, vad de skulle vilja veta mer om. Detta istället för att jag ska fråga dem. Mina frågor tycks inte ha engagerat eleverna, kanske var de fel ställda eller helt ointressanta. Jag funderar på om elevernas engagemang hade kunnat väckas genom att de själva fått ställa frågor kring sådant de vill veta. Tycker de att det är svårt att göra det på engelska skulle de kunna få formulera sig först på svenska, sen kunde vi tillsammans översätta frågorna till engelska. Sen tänker jag att de kanske skulle få arbeta två och två i början. Även om det är en liten grupp finns ju möjligheten att de sitter o lurar på varandra och inte riktigt vågar blotta sig. Det skulle kunna motverkas genom att de tillsammans två och två får småprata och formulera sig tillsammans. Sen kunde det lyftas i den stora gruppen Kanske det hade varit en framkomlig väg

I exemplet får sakägaren nya tankar genom att lyssna och ta ställning till gruppens frågor. Situation som initialt ter sig på ett sätt, betraktas på ett annat med hjälp av medhandledarnas frågor. Under samtalet äger en process rum

Få syn på sig själv som handledare Arbeta med observatörer - Kan gruppen ta den andres perspektiv? Att gå i den andres fotspår - Fördelas ordet, skapas ett demokratiskt rum? - Vilken typ av frågor ställs (öppna, slutna, ledande ) - Aktiv närvaro - Fokuseras på frågeställningen - Fördjupas samtalet?