Verksamhetsplan 2013/14

BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson

1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid bästa möte för fortsatt lärande! - Lärande, relation och möten är viktiga nyckelord Skolans vision: Vårt arbete med skolans vision ska slutföras under detta läsår. Utifrån visionen och värderingsgrunder för vår verksamhet är vårt förhållningssätt och arbetssätt när det gäller värdeorden följande: VÄRDEORD FÖRHÅLLNINGSSÄTT ARBETSSÄTT Mod Öppenhet Helhetssyn Vi strävar efter en flexibel organisation, där varje enskild elevs utveckling och lärande är i fokus. Vi strävar efter att vår verksamhet ska ha en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi är en välkomnande skola där varje enskild individ är unik. Vi strävar efter att bemöta alla med nyfikenhet och tolerans Vi strävar efter att varje individ på Högom skola ska vara aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer. Vi har ett samarbete med CFK för att utveckla vårt lärgruppsarbete som ska säkerställa att vi har en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi särskiljer på arbetsorganisation och utvecklingsorganisation. Vi arbetar med mentorskap och ett ämneslärarsystem för alla elever. Det kräver väl utveckade arbetsslag och kollegialt lärande Vi har ett fadderssystem som innefattar alla elever. Alla har ett ansvar för den enskilda elevens utveckling och lärande. Lärandet är meningsfullt för eleven här och nu. 2. Analys och utvärdering av läsåret 2012/2013 Skolans personal har väntat på en rekrytering av ny rektor under höstterminen. Ny rektor tillträdde 7 januari. Ny rektor har under våren satt sig in i skolan och kommunens rutiner och kultur. Rektor har tillsammans med personalen arbetat fram vissa organisationsförändring för att säkerställa att alla elever utvecklas och lär så långt som möjligt. Dessa organisationsförändringar ska analyseras och utvärderas i slutet av nästa läsår. Rektor har även beslutat att skolan ska ingå o CFKs arbete för att säkerställa att skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. All utvecklingsarbete ska arbetas genom modellen 1. Definition av problem/lärområde 2. Skaffa ett tillförlitligt underlag 3. Se mönster 4. Första varför mönstret ser ut som det gör, lärdom 5. Lärdom i praktiken. Utvecklingsarbetet Fritids Personalen på fritidshemmet har ingått i CFKs utvecklingsgrupp. Utifrån en ohållbar situation av personalens arbetssituation har personalen arbetat fram arbets- och utvecklingsorganisation som har ökat kunskapen av styrdokumenten och uppdraget. Personalen har kontinuerligt arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet och hittat rutiner i uppföljning, analys och åtgärder. Fritidshemmets utvecklingsfrågor har varit trygghet och elevinflytande. Den största utmaning för läsåret 13/14 är att få elever och vårdnadshavarna medvetna om att 2

fritidshemmet har en verksamhet som är lärande och utvecklande och att det kan vara roligt och att eleverna upplever att de får vara med och bestämma vad de ska göra. Förskoleklassen Personalen i förskoleklass har påbörjat sitt arbete med andra i skolområdet för att öka kunskapen om uppdraget och styrdokumenten. Förskoleklassens mål under läsåret har inte varit mätbara och resultatet från föräldraenkäten var inte tillförlitligt. Personalen har under vårterminen arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet och ska under nästa år ha mer tydliga mål för elever och vårdnadshavare för att kunna följa upp, analysera och göra åtgärder. Den största utmaning för läsåret 13/14 är att göra kontinuerliga kartläggningar och enkäter för att mäta av sin verksamhet. Att alla elever ska arbeta med målen i kap 2 i Lgr 11. Att arbeta med olika verktyg för att elever med behov av särskilt stöd ska klara kunskapsmålen. Årskurs 1- årskurs 6 - Personalen har arbetat med styrdokumenten tillsammans med andra i skolområdet. Fokus har legat på centralt innehåll och kunskapskraven i olika ämnen och bedömning. Den största utmaningen för läsåret 13/14 är att revidera de pedagogiska planeringarna med syfte, kunskapskrav, centralt innehåll och bedömning. Utveckla förhållningssättet bedömning för lärande och att eleverna ska uppleva att de har inflytande över sitt lärande. Personalen har under hösten haft en bokcirkel om likabehandlingsarbetet. 3. Nuläges- och omvärldsanalys 3.1 Nulägesanalys STYRKOR En engagerad personalgrupp med hög utbildningsnivå och lång erfarenhet. Personalen vill utvecklas och lära om sitt uppdrag Personalen är flexibel och anpassar sig till eleverna behov. Vi har en hög andel elever som når alla kunskapsmål och kunskapskrav. De flesta elever upplever att skolan är trygg. Skolan har många lokaler och ligger i ett öppet landskap med många ytor att vistas på. MÖJLIGHETER Utveckla det kollegiala lärandet. Utveckla modellen skola på vetenskaplig grund. Utveckla metoden genrepedagogiken. Utveckla verksamhetsrådet. Utveckla rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Utveckling av organisationen och kunskap om utvecklingssamtalen. Handlingsplan för lärarnas arbetsbelastning/arbetstider. SVAGHETER Vi har inte 100 % måluppfyllelse. Vi har inte tydliga pedagogiska planeringar i alla ämnen och alla åldrar. Halva skolans lokaler är gamla och slitna. Eleverna upplever inte att de har RISKER/HOT Besparingskrav Vedertagna resonemang och arbetssätt som inte överensstämmer med styrdokumenten. Valår 3

elevinflytande. 3.2 Omvärldsanalys OMVÄRLDSHÄNDELSE Ny teknik och värderingar Skolreformer Organisationsförändring- Utvecklingsorganisation/arbetsorganisation Fortbildning Internationell jmf EFFEKT Genomförande av IT-planen Implementering och förståelse för uppdraget Kollegialt lärande. Säkerställa en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utveckling av elevhälsans arbete. Höjer kompetensen i flera ämnen på skolan under året för behörighet i alla ämnen. Höjer kompetensen för rektors ledarskap i samband med mentorsprogrammet. Omvärldbevakning när det gäller undervisning, bedömning, resultat och elevernas trygghet. Att alltid har fokus på andras resonemang som motstrider hur vi tänker. 3.3 Sammanfattning av nuläges- och omvärldsanalys I samarbete med CFK kommer vi säkerställa att all vår verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi ska ha fokus på enhetens helhetsidé med vision och verksamhet. 4. Verksamhetens mål 4.1 Normer och värden/trygghet Buns mål: - Elever i Sundsvalls skolor känner sig trygga (elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshem) Jag känner mig trygg med barnen på fritidshemmet (index) 91 100 4

Jag känner mig trygg med de vuxna på fritidshemmet 94 100 (elevskattning med hjälp av föräldrarna i förskoleklass) Jag känner mig trygg med barnen i förskoleklassen Jag känner mig trygg med de vuxna i förskoleklassen (index) Ej tillförlitligt resultat 100 Ej tillförlitligt resultat 100 (elevskattning med hjälp av föräldrarna i årskurs 1-2) Jag känner mig trygg med barnen i skolan Jag känner mig trygg med min klasslärare i skolan (index) 78 100 90 100 (elevskattning årskurs 3-5 och 6-9) Jag känner mig trygg i skolan år 3-5 (%) 94 100 Jag känner mig trygg i skolan år 6-9 100 100 4.2 Utvecklande lärmiljö Buns mål: - Elever i Sundsvalls skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande Antal pedagoger PIM 3 12 Avslutas 2013 5

Antal skolledare PIM 2 Antal personal/dator Antal elever/dator 0, Ny rektor som inte kommer från kommunen Avslutas 2013 18/20 sparkrav 157/20 sparkrav Antal digitala klassrum 14 Avslutas 2013 Andel personal som deltagit i systematisk kunskapsbildning 1 8 15 Andel pedagoger Net21 Start ht 2013 sparkrav 4.3 Kunskaper Bun:s mål: - Eleverna når målen i samtliga ämnen RESULTAT 2012/2013 ÖNSKAD NIVÅ 2013/14 Andel elever som nått kravnivån i NP 2 årskurs 3 i: Svenska Matematik Flickor Pojkar Totalt Andel elever i åk 6 som nått kunskapskraven i samtliga ämnen Flickor Pojkar Utländsk bakgrund Totalt Svenska Flickor 100 % Pojkar 94 % Matematik Flickor 100 % Pojkar 94 % Totalt 97 % har nått kravnivån Av flickorna är det 100 % nått kunskapskraven i alla ämnen utom i ämnet matematik. Det är 89 % som har nått kunskapskraven i matematik. Av pojkarna är det 100 % som har nått kunskapskraven i alla 100% i alla ämnen och kön 100 % i alla ämnen och kön 1 Med systematisk kunskapsbildning menas hur vi på ett systematiskt sätt bygger upp kunskap och fördjupar vår förståelse i ett gemensamt ämne/frågeställning. Det kan tex handla om lärledare, lärgrupper, matematikprojekt, BFL, Kvalitet i fritidshem, Nolltolerans) 2 Nationella prov 6

ämnen, utom i två ämnen. I Idrott och hälsa och svenska är det 92 % som har nått kunskapskraven. 4.4 Utveckla sin fulla potential Bun:s mål: - I Sundsvalls kommunala skolor får eleverna utveckla sin fulla potential och förmåga (föräldraskattning i fritidshemmet) (index) Mitt barns utveckling stimuleras på fritidshemmet Mitt barns lärande stimuleras på fritidshemmet 76 80 71 80 (föräldraskattning i förskoleklassen) Mitt barns utveckling stimuleras i förskoleklassen Mitt barns lärande stimuleras i förskoleklassen (index) Ej tillförlitligt resultat 80 Ej tillförlitligt resultat 80 (föräldraskattning i åk 1-2) (index) Mitt barns utveckling stimuleras i skolan Mitt barns lärande stimuleras i skolan 79 80 76 80 (elevskattning) Jag vet vad jag ska göra för att nå målen i de olika ämnena Åk 3-5 RESULTAT 2012/2013 (%) Åk 3-5 97 % Åk 6 100 % 100 7

Åk 6-9 4.5 Elevernas ansvar och inflytande Bun:s mål: - Elever har ett starkt inflytande i skolan (elevskattning med hjälp av föräldrarna på fritidshemmet) Personalen på fritidshemmet lyssnar och förstår mig Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra på fritidshemmet (index) 88 90 75 80 (elevskattning med hjälp av föräldrarna i förskoleklassen) Personalen i förskoleklassen lyssnar och förstår mig Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra i förskoleklassen (index) Ej tillförlitligt resultat 90 Ej tillförlitligt resultat 80 (elevskattning med hjälp av föräldrarna i åk 1-2) Personalen i skolan lyssnar och förstår mig Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra i skolan (index) 74 90 54 75 (elevskattning i åk 3-5 och 6-9) Läraren i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Åk 3-5 Åk 6 (%) Åk 3-5 91 % Åk 6 90 % 95 8

4.6 Skolans övriga mål MÅL NDIKATOR Fritids ska vara attraktivt för alla elever med fokus på de äldre eleverna. Eleverna på fritids ska stimuleras utifrån ålder och mognad. Eleverna når målen i samtliga ämnen Elever ska uppleva att de lär på fritids Elever på fritids ska delta i att rösta fram förslag. Elever på fritids ska delta i gruppstärkande övningar. Eleverna i f- klass ska kunna ljuden på bokstäverna. De ska kunna lyssna på en berättelse och kunna återge handlingen. De ska våga prata inför andra. Eleverna ska kunna räkna siffrorna noll till nio. De ska veta att de siffrorna är de enda som finns och att även höga tal är 9

kombinationer av siffrorna 0-9. Eleverna ska kunna känna igen antal på tärningar, spelkort, fingrar och siffror. De ska kunna förknippa siffrorna med rätt antal. 4.7 Elever i behov av särskilt stöd MÅL NDIKATOR Vårt arbete ska vara främjande och förebyggande Vi ska utgå från elevens upplevelse och berättelse Andel elever i åk 6 som nått kunskapskraven i samtliga ämnen Flickor Pojkar Utländsk bakgrund Totalt Jag får berätta hur jag upplever skolgången 5. Handlingsplan MÅL INSATSER UPPFÖLJNING ANSVAR TID Elever i Sundsvalls skolor känner sig trygga Jag känner mig trygg med barnen på fritidshemmet. Jag känner mig Vi startar upp en trygghetsgrupp för att påskynda utredning, åtgärder och uppföljning. Oktober och april Skolsköterska är ansvarig att lämna enkät till Alla mentorer Skolsköterska Rektor Specialpedagog juni 10

trygg med de vuxna på fritidshemmet. Jag känner mig trygg med barnen i förskoleklassen. Jag känner mig trygg med de vuxna i förskoleklassen. Jag känner mig trygg med barnen i skolan åk 1-2. Jag känner mig trygg med min klasslärare i skolan åk 1-2. Jag känner mig trygg i skolan år 3-5 Jag känner mig trygg i skolan år 6-9. Föräldrar och elever diskuterar hur de kan bidra till att främja alla relationer på skolan, som ska leda till en starkare gemenskap? Vi arbetar med värdegrundstärkande övningar. Vi ska påbörja ett faddersystem i början av läsåret. Vi ska använda sig av enkäter och sociogram regelbundet. Vi ska sträva efter att ha ett gemensamt förhållningssätt där regler och konsekvenser är detsamma. Vi har rastvärdar som gör aktiviteter på rasterna tillsammans med eleverna Personalen ska dela upp grupper efter intressen/blandade kön. Personalen ska fördela frågor lika mellan pojkar och flickor. Personalen har samtal om könsidentiteter med eleverna. Aktiviteter ska ske med kompensatorisk pedagogik, ex kläder, lekar, leksaker, hur ser våra läroböcker ut. Personalen ska träna eleverna att säga nej. Personalen ska ge eleverna kunskap om människors mångfald mentorer och samla in resultatet. Mentorer ska genomföra enkäten och sammanställa resultat och redovisa för rektor vilka insatser som vidtagit. Rektor ska följa upp och vara med på utvärdering av resultat, 11

och att traditioner, kultur, klimat och samhällen kan se lika och olika ut. Skolan ska erbjuda tolk vid behov. Personalen ska ordna studiebesök och bjuda in personer som representerar olika religioner. Personalen ska sträva efter att ta in minst två trosuppfattningar vid olika aktiviteter. Viktigt att eleverna lär sig se likheter mellan kultur och religion. De ska även lära sig att skilja på dem. Vid planering av skolans verksamhet och utformning av lokaler och studiemiljö ska särskilt elever med olika funktionshinder beaktas. Pedagogisk personal och elevhälsoteamet samarbetar med barnmottagning, habilitering, socialtjänst. Skolan är aktiv i inköp av kompensatoriska hjälpmedel samt satsar på utbildning av personal. Vi följer Sundsvalls kommuns rutin kring födoämnesallergi, blankett lämnas ut till alla elever som börjar på skolan, där föräldrarna anger elevens 12

allergi/specialkost. Alla elever ska få undervisning i samlevnad Eleverna på Högom skola ska ha en god digital kompetens som utvecklats fortlöpande genom hela skoltiden utifrån ett etiskt förhållningssätt. Eleverna ska ingå i grupper med blandade åldrar. Eleverna ska kunna leka åldersintegrerat på rasterna. Personalen ska skapa arenor/forum där alla kan få uttrycka sin identitet, ex agerande i olika roller Den digitala tekniken ska utnyttjas systematiskt i lärprocessen med fokus på ett etiskt användande. Vi strävar efter att ta ett beslut om IT-planen under läsåret. It-gruppen juni Eleverna når målen i samtliga ämnen Andel elever som nått kravnivån i NP årskurs 3 i: Svenska Matematik Flickor Pojkar Totalt Andel elever i åk 6 som nått kunskapskraven i samtliga ämnen Flickor Pojkar Utländsk bakgrund Totalt Lärare har ämnesansvar från f- klass- åk 6. Vi ska fortsätta tydliggöra kunskapskraven och förmågorna enligt LGR-11. Vi ska utveckla bedömning för lärande i alla ämnen. Vi ska hjälpa eleverna få en bättre studieteknik. Vi ska utveckla genrepedagogik Vi ska utveckla kamratbedömning Vi ska utveckla hur våra pedagogiska November -13, januari -14, mars -13 juni - 14 och augusti -14 Mentorer, specialpedagog och rektor 13

planeringar och de ska anpassas till kursplanens krav. Vi ska använda Skolverkets testuppgifter som modeller. Gäller både enskilda- och gruppuppgifter. Vi ska ta Skoldatateket hjälp för att få råd och handledning för att på bästa sätt tillgodose elevernas behov. Vi ska påbörja vårt projekt att vi ska vara en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I Sundsvalls kommunala skolor får eleverna utveckla sin fulla potential och förmåga Elever i Sundsvalls skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande Mitt barns utveckling stimuleras på fritidshemmet Mitt barns lärande stimuleras på fritidshemmet Mitt barns utveckling stimuleras i förskoleklassen Mitt barns lärande stimuleras i förskoleklassen Mitt barns utveckling stimuleras i skolan åk 1-2 Mitt barns lärande stimuleras i Fritids: Vi ska synliggöra elevens utveckling och lärande. Både för elever och vårdnadshavare. Vi ska motivera barnen att testa på nya saker. F-klass: Alla elever ska ha en roll i en musikal. Alla elever ska kunna samarbeta med varandra. Vi kommer att skapa möjligheter för barnen att utveckla sina förmågor genom att de får arbeta enskilt eller samarbeta i större och mindre grupper. Vi kommer att arbeta med barnen utifrån den nivå de befinner sig för att de ska November -13, mars 13, juni -13 14

skolan åk 1-2 Jag vet vad jag ska göra för att nå målen i de olika ämnena Åk 3-5 Åk 6-9 kunna utveckla sin potential. Vår målsättning är att även nästa år arbeta med en musikal som ska framföras inför publik. Skola: Vi medverkar till att öka svarsfrekvensen av enkäten för åk 1-2 genom att skicka hem papperskopior till vårdnadshavarna. Vi ska påverka så att den övergripande enkäten för kommunen blir lättare att svara på för eleverna. Vi skapar en ny organisation i arbetslaget med mer resurser och fördjupat ämnesansvar för varje pedagog. Vi räknar med att detta på sikt ska ge ett ökat intresse och kunskapsinhämtande för eleverna. Skapa en kultur där skolans kunskapskrav och förmågor kommer i första hand för eleven och föräldrar. Det är viktigt att alla elever känner att de får hjälp när de behöver. Vi pedagoger kommer att prata om det här i klasserna att det viktigt att eleverna tar kontakt när de vill ha hjälp. Målet är att eleverna ändå ska kunna lösa uppgifterna själva 15

Elever har ett starkt inflytande i skolan Personalen på fritidshemmet lyssnar och förstår mig Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra på fritidshemmet Personalen i förskoleklassen lyssnar och förstår mig Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra i förskoleklassen och vara förtrogna med sin kunskap och att våga och ha tillit till att man kan. Alla elever tycker inte att alla moment som de gör i skolan skapar lust att lära. Det är därför viktigt att variera innehållet och arbetssättet i undervisningen. Vi kommer därför att planera undervisning med större variation, även materialet som de jobbar med ska vara mer varierande. Vi kan tänka på att försöka introducera nya arbetsområden på ett intressant sätt. Vi ska utveckla de pedagogiska planeringarna och bedömning för lärande. Fritids: Vi bör bli bättre på att ge respons på barnens förslag till aktiviteter. Vi kommer att ta upp förslagen med barnen på samlingen som vi har kontinuerligt. Där kan vi delge barnen förslag som kommit in och samtidigt förklara våra tankar om varför /varför inte vi kan genomföra dessa. F-klass: Eftersom vi får en ny barngrupp varje år kommer vi att fortsätta vårt arbete att med olika pedagogiska metoder November -13, mars 13, juni -13 16

Personalen i skolan åk 1-2 lyssnar och förstår mig Jag får vara med och bestämma om vad vi ska göra i skolan i åk 1-2 Läraren i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Åk 3-5 Åk 6 få barnen medveten om ett demokratiskt förhållningssätt och elevinflytande. Skola: Vara tydlig på utvecklingssamtalet, skriva tydliga omdömen utifrån kunskapskraven, ge feedback under arbetets gång, presentera kunskapskraven tydligt när vi börjar med nya arbetsområden och använda dem kontinuerligt under arbetets gång. För att eleverna ska kunna påverka vad pedagogen ska lära ut på lektionerna, måste eleverna ha en uppfattning om ämnets syfte. Detta måste pedagogen tydligt presentera för eleverna. Pedagogerna ska fortsättningsvis i vissa ämnen fråga eleverna när ett nytt arbetsområde ska bearbetas: Hur kan vi göra för att lära oss det här? På vilket sätt ska förmågorna bedömas? Eleverna ska vara med i början av en planering. Vi kommer att ha en dialog med eleverna angående läxor och prov. Pedagogerna måste tänka på att eleverna i möjligaste mån får lika talutrymme i klassrummet, så att 17

det inte blir någon skillnad på pojkar och flickor. Strukturera diskussioner och samtal så att alla får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Att man som personal på skolan tar elevernas synpunkter och åsikter på allvar. Vi ska skapa ett klassråds- och elevrådsengagemang. 5. Uppföljning och utvärdering Rektor har ansvaret att få in arbetslagen process och prognos mot målen i VP. Det ska ske i november, mars och juni. Mål och resultatstyrning Mål Struktur Processer Resultat Analys Uppdraget Organisation Uppgiftsinriktade Relationella Kulturella Hårda Mjuka Uppföljning Utvärdering Utveckling 18

6. Årshjul för uppföljning och utvärdering November Uppföljning och analys av VP December Januari Uppföljning och analys av betyg åk 6 och elevenkäter Februari Oktober Kartläggningen trygghet/likabehand ling och analys av resultat Mars Uppföljning och analys av VP September April Kartläggningen trygghet/likabehand ling och analys av resultaten. NP Augusti Uppföljning och analys av betyg och NP Maj Juli Text Juni Uppföljning och analys av VP och likabehandlingsplan en. Nya mål för ny VP 19