2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?



Relevanta dokument
Fysisk träning under adjuvant behandling

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Phys-Can Fysisk träning under cancerbehandling

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

I Sverige lever idag runt 1000 personer med Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt).

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Konsten att hitta balans i tillvaron

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Psykosociala behov och åtgärder

Golfnyttan i samhället

Varför Genomförandeplan?

NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

Cancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram Fysioterapi. Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS

Sjä lvskättningsformulä r

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Vi kan förebygga cancer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Hur gör man på friska arbetsplatser?

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Skriva uppsats på registermaterial

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

Att få studieharmoni. Effekt av studier = TxIxPxS. Tid vid ämnet. Intensitet

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

Stödjande vård vid cancer och behandling

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? Globen

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Träning vid hjärtsvikt

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Patient-Centered Medicine

Fysisk Aktivitet och KOL

Bipacksedel: information till användaren

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Betydelsen av enskild konsultation med sjukgymnast och fysisk aktivitet i samband med adjuvant cytostatikabehandling.

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

Lära om diabetes eller lära för livet

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Palliativ vård vid olika diagnoser

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

Bulls-eye Dagbok. - för att finna steg i sin värderade riktning och att leva i riktning med det man vill att livet skall handla om

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Sjukgymnastik i utveckling

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Fysisk aktivitet i behandling av

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Nya tider, nya hälsoproblem

Du kan stötta ditt barn

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning

Juvenil Dermatomyosit

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

ipads för cancerpatienter och personal

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Transkript:

Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion Projektansvarig Karin Nordin, professor i vårdvetenskap UU Vad vet vi om fysisk träning vid cancer? Safe Samma positiva effekter som hos personer utan cancer: Bibehåller och förbättrar fysisk form Minskad risk för livsstilssjukdomar Förebygger benskörhet Bättre självkänsla Lugnare och gladare etc Schmitz et al. Med Sci Sports Exerc. 2010 1

Vid cancer dessutom: Minskar oro och depression Minskar smärta och cancerrelaterad fatigue Bevarar ett socialt nätverk Höjer livskvaliteten Ökar överlevnaden Schmitz et al. Med Sci Sports Exerc. 2010 Tingting et al. Br J Sports Med 2015 Fysisk träning som medicin? 2

Meta-analys Fysisk träning verkar reducera CRF både UNDER aktiv behandling och EFTER avslutad behandling Styrketräning vid lymfödem RCT 141 behandlade för bröstcancer Lymfödem 2 styrketräningspass/vecka Tränade 6 månader Ökning i muskelstyrka Ingen skillnad i svullnad mellan grupperna vid 6 mån Mindre upplevda besvär i träningsgruppen Schmitz et al, 2009 Att ta hänsyn till Individens träningsvana och kondition Gradvis tillvänjning Kontakt med medicinskt ansvariga för att anpassa träningen Lägre intensitet under pågående cytostatika? Undvika klorbassäng under strålbehandling Schmitz et al. Med Sci Sports Exerc. 2010 Rock et al. CA Cancer J Clin 2012 3

Individuellt upplägg av träningen Många patienter har depression, oro och hög stressnivå Kan ha ökad risk för blödningar och frakturer Patienter med bröstcancer som opererats har ofta minskad ledrörlighet i skuldran Schmitz et al. Med Sci Sports Exerc. 2010 Lägre aktivitetsnivå under behandlingen Huy et al. 2012 Vad behöver vi veta mer om? Träningsintensitet? Beteendestöd för att få till träningen? Verkningsmekanismer: hur kan träning påverka fatigue? Hälsoekonomi? 4

Faktorer som kan förklara i vilken grad man tränar Biologiska Psykologiska Sociala Syfte Phys-Can Effekten av fysisk träning (hög eller låg/måttlig) kombinerat med/utan beteendestöd på cancer-relaterad fatigue hälsorelaterad livskvalitet Substudie: fysiologiska mekanismer (inflammation, cytokiner och genuttryck) vid cancer-relaterad fatigue Deltagare Patienter som just påbörjat adjuvant behandling mot: Bröstcancer Prostatacancer Colorektalcancer Uppsala, Lund och Linköping 5

Studiens olika grupper Träningskomponenter Styrketräning i grupp på gym 2 ggr/v Konditionsträning på egen hand, 75 min/vecka ( hög intensitet) eller 150 min/vecka ( låg-måttlig intensitet) 6

Antal pulsslag per minut 2015-12-08 Träningsintensiteterna 80-90% 40-50% Hög intensitet: intervallträning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket ansträngande 18 19 Extremt ansträngande 20 Maximal ansträngning Ratings of perceived exertion, RPE 6-20 Pulsmätare 7

Beteendemedicinska komponenter Psykologiska Biologiska Sociala Strategier för att stärka motivation och självreglering motivationsanalys målsättning självmonitorering beteendeanalys vidmakthållandeplan Mätningar (i urval) Fatigue Livskvalitet Förväntningar (t.ex. på utfall, motivation, tilltro till egen förmåga) Fysisk aktivitetsnivå 8

Biologiska markörer Hälsoekonomiska beräkningar Muskelstyrka 1 RM Max syreupptagningsförmåga Pilotstudie nov 2013 - mars 2014 Syfte: testa rutiner, träningsupplägg, lokaler, mätningar etc. 9

Deltagare i pilotstudien 24 patienter påbörjade träning bröstcancer (n = 17) prostatacancer (n = 5) kolorektalcancer (n = 2) Olika träningslokaler 10

Oönskade händelser Muskelsträckning (n=3) Blodtrycksfall (n=1) PICC-line 9 kvinnor genomförde 2-10 pass/person Inga rapporterade problem Citat från intervjuer efter träning Det här att komma upp och träna, det har liksom tvingat mig att komma igång, att gå ut med hunden, ha rätt kroppshållning och inspirerat mig till att röra mig på rätt sätt. Har hjälpt mig att komma igång minst två gånger i veckan, annars tror jag att jag hade varit i princip sängliggande Tidsplan Jämförelsegrupp utan träningsintervention: startade september 2014 Interventionsstudie: startade mars 2015. Rekrytering av 612 patienter beräknas klar 2017. Vi har 113 pat inkluderade, 22 har gått igenom hela träningsperioden 11

SAMMANFATTNING 12