MRB Multiresistenta bakterier

Relevanta dokument
MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antibiotikaresistens

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Multiresistenta bakterier i Primärvård

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

ESBL. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens i blododlingar

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Antibiotikaresistens i blododlingar

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i blododlingar

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Multiresistenta bakterier

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Multiresistenta bakterier och antibiotikaanvändning. Jesper Ericsson Överläkare infektionskliniken Västerås / Strama 12 september 2013

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Infektioner hos äldre

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Innehåll: Inledning sid 1

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

VRI Vårdrelaterade infektioner

Mekanismer för antibiotikaresistens

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Rådgivningssjuksköterskor

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Resistensrapport Västernorrland 2016

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Transkript:

MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1

Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer Cancerbehandling Intensivvård Neonatal-/prematurvård Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 2

Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. De kan vara mer eller mindre resistenta. Multiresistent bakterie betyder inte att det inte finns antibiotika som fungerar. Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 3

Multiresistenta bakterier Inte mer aggressiva eller mer spridningsbenägen än vanliga bakterier. Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 4

Vilka är de multiresistenta bakterierna? ESBL extended spectrum betalactamas - e.coli + klebisella MSA meticillinresistent staphylococcus aureus ESBL carba (carbapenem) - e.coli + klebisella VE vancomycinresistent enterokock Andra bakterier med utökad resistens Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter baumanii Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 5

Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 6

Vad avgör vilka rutiner? Hur resistent är den? Var bakterien sitter på kroppen? Hur lätt kommer den ut i omgivningen? Vilka riskfaktorer har patienten? Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 7

Mun/näsflora: Streptokocker Staphylococcus aureus Tarmflora: E.coli Klebsiella Enterokocker Staphylococcus aureus Acinetobacter Bilder: http://se.clipart.me/ Hudflora: KNS Staphylococcus aureus Pseudomonas (sår) Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 8

Upptäckt av nya antibiotika-klasser Trimetoprim Streptogramins Quinolones Lincosamides Chloramphenicol Tetracyclines Macrolides Glycopeptides Sulphonamides Aminoglycosides Betalactams Lipopeptides Oxazolidinones 1930 s 1940 s 1950 s 1960 s 1970 s 1980 s 1990 s 2000 s Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 9

Staphylococcus Aureus Normal Svensk Utland USA Penicillin V Oxacillin Cefadroxil Cefuroxim Erytromycin Klindamycin Vancomycin Netilmicin Ciprofloxacin S S S S S S Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 10 S S S S I S

MSA Finns utanpå kroppen näsa, svalg, perineum, sår Lättare att sprida Sprids till omgivningen f.f.a i slutenvården och vid såromläggningar och kroppsvätska som kommer ut i miljön. Kontaktsmitta! Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 11

MSA Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 12

MSA 180 160 140 120 100 Antal nya fall av MSA i Värmland 166 80 60 40 20 0-20 79 66 48 42 32 33 28 22 18 11 13 9 5 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-40 Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 13

MSA 2017, smittland 7% 43% 50% Inhemsk Utländsk Uppgift okänd/saknas Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 14

MSA 2017, smittväg Annat 30% 3% 16% Annan samhällssmitta 5% Familjesmitta/H ushållskontakt Sjukhus 1% 45% Vård och/eller omsorg utanför sjukhus Uppgift saknas Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 15

MSA Meticillin resistent Staphylococcus aureus Transient bärarskap: - tillfälligt bärarskap i näsa (anmäls ej som bärare). - vid uppföljande prov 1-2 veckor senare negativ. MSA-bärare (koloniserade): - infektion med MSA. - upprepade MSA-positiva odlingar oavsett lokal. - minst en positiv odling från sår eller perineum. Infektion: - infektionstecken. Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 16

MSA-teamet Bedömning av patienten: iskfaktorer? iskyrke? diskussion med Smittskydd Smittspårning i familjen? Kontrollodlingar och bärarkort Eradikeringsbehandling? Friskrivning? Smittfriförklaring? Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 17

Hur länge är MSA smittsam? Smittfriförklaring: när hudfrisk person är negativ minst 3 provtagningar med minst 1 års mellan första och tredje provet. Jämställs då med risken i normalbefolkningen. MSA-team tar bort märkningen i journal. Betraktas som smittsam tills märkningen är borttagen oavsett om provsvaren visar ingen växt. Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 18

ESBL extended spectrum betalactamase Tarmbakterier (t. ex e.coli och klebsiella) som producerar ett enzym, betalaktamas - bryter ned betalaktam-antibiotika. Drivs av hög antibiotikaanvändning. Plasmidöverfört förs lätt över till andra bakterier i tarmen. Inte ovanligt att man får med sig den utomlands ifrån. Kan skapa den på egen hand. Ej ovanligt att den sprids via livsmedel. Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 19

MSA ESBL Finns utanpå kroppen näsa, svalg, perineum, sår Lättare att sprida Sprids till omgivningen f.f.a i slutenvården och vid såromläggningar och kroppsvätska som kommer ut i miljön. Kontaktsmitta! Finns i tarm, urin (ibland i sår) Svårare att sprida vid stabil tarm. Sprids till omgivningen f.f.a i slutenvården och vid okontrollerad urin /avföring. Kontaktsmitta! Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 20

ESBL Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 21

E-coli Normal Piperacillin-Tazobactam S Cefadroxil I Cefuroxim S Cefotaxim S Ceftazidin S Furadantin S Selexid S Trimetoprim S Trimetoprim-Sulfa S Ciproxin S ESBL S S S S S el Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 22

ESBL - placering ESBL med riskfaktorer som kommer ut i miljön t ex diarré, urininkontinens - eget rum, egen toalett ESBL med tarmbärarskap utan riskfaktorer - inga restriktioner - se över grannarna! Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 23

ESBL egelbundna kontrollodlingar behövs inte (kan kvarstå i månader-år) Odling kan vara negativ för ESBL men när antibiotika sätts in, börjar de växa Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 24

ESBL carba, Finns i tarm, urin (ibland i sår) Svårare att sprida vid stabil tarm. Sprids till omgivningen f.f.a i slutenvården och vid okontrollerad urin/avföring. Svårbehandlad enstaka antibiotika finns! Kontaktsmitta! Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 25

ESBL carba extended spectrum betalactamase Tarmbakterier (t. ex e.coli och klebsiella) som producerar ett enzym, betalaktamas - bryter ned betalaktam-antibiotika Är även resistent mot karbapenem-antibiotika mycket svårbehandlad, få antibiotika kvar Drivs av hög antibiotikaanvändning Plasmidöverfört förs lätt över till andra bakterier i tarmen Än så länge en utlandssmitta. Livsmedelssmitta. Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 26

ESBL carba Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 27

VE Vancomycin resistent enterokock Mycket svårbehandlad nästan helt resistent. Inte sjukdomsframkallande hos friska personer. Svårt sjuka personer kan blir bärare. iskfaktorer ffa. antibiotika förlänger bärarskap. I nuläget ingen smittfriförklaring. Vid smittspårning provtas inte personal. Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 28

ESBL carba, Finns i tarm, urin (ibland i sår) Svårare att sprida vid stabil tarm. Sprids till omgivningen f.f.a i slutenvården och vid okontrollerad urin/avföring. Svårbehandlad enstaka antibiotika finns! Kontaktsmitta! VE Finns i tarm, urin (ibland i sår) Svårare att sprida vid stabil tarm. Sprids till omgivningen f.f.a i slutenvården och vid okontrollerad urin/avföring. Svårbehandlad enstaka antibiotika finns! Kontaktsmitta! Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 29

VE Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 30

Övriga bakterier med utökad resistens Oftast patient med riskfaktorer dvs sår, slangar, lång IVA-vård, ev. utlandsvård. Svårbehandlad enstaka antibiotika finns! Acinetobacter baumanni Pseudomonas aeruginosa Enterobacter cloacae Kontaktsmitta! Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 31

esistent Acinetobacter Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 32

esistent Pseudomonas Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 33

Var finns det kvar i rummet? Erfarenheter från VE-utbrottet: amp Översida garderob Dörrkarmar Madrass Säng Städutrustning Spoldesinfektor (display) Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 34

Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 35

Bedömning Ju mer kroppsvätska som kommer ut i omgivningen, desto mer smittsam är patienten. Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 36

Smittspårning Alltid individuella bedömningar. Vid MSA: - generöst med provtagning på omgivning. - provtagning av familjen. - ibland provtagning av personal (riskfaktorer) Vid ESBL: - ibland provtagning av rumskompisar. - ej provtagning av personal Vid VE: - provtagning av rumskompisar, ibland hela enheten. - ej provtagning av personal. Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 37

Vilka ska ha enkelrum? MSA VE ESBL carba eller med utökad resistens Andra bakterier med utökad resistens (oftast) (ESBL ibland, efter individuell bedömning) Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 38

Grundläggande hygienrutiner På samma sätt som ESBL och MSA smittar, smittar även andra hud, sår och tarmbakterier. Man kan vara bärare av MSA och ESBL fast vi aldrig får veta det! Gör en bedömning av patientens riskfaktorer. Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 39