Bild 1. Vivsta centrum har fått ett rejält ansiktslyft. Foto Pär Olert Bild 3. Vi blir fler och fler som väljer att åka tåg till och från Timrå, foto Pär Olert. Bild 2. Vi har nått målet - Norrlands bästa företagsklimat finns i Timrå! Foto Marie Zetterlund Delårsrapport 2013 Timrå kommun
2 INNEHÅLL 3 3 4 5 13 15 17 17 18 19 20 21 22 26 Förvaltningsberättelse Inledning Sammanfattning Omvärldsanalys Bedömning av uppfyllelse av mål Finansiell analys kommun Sammanställd redovisning Finansiella rapporter koncern/kommun Driftredovisning Resultaträkning Betalningsflödesanalys Balansräkning Investeringsredovisning, kommunen Noter Personaluppgifter 27 33 37 41 45 46 51 Verksamhetsberättelser från styrelser/ nämnder Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och tekniknämnden Miljö- och byggnadsnämnden Revisionen Socialnämnden Övriga delårsrapportuppgifter Tillämpade redovisningsprinciper m.m.
3 Förvaltningsberättelse Inledning Delårsrapport per 31/8 2013 Kommunen ska enligt kap 9, 1-3 i lagen om kommunal redovisning minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång samt lämna upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Rapporten ska föreläggas kommunfullmäktige. Samma redovisningsprinciper har tillämpats som i senaste årsredovisningen dvs. att kommunala redovisningslagen och rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning följs. Kommunledningskontoret har sammanställt delårsrapport per 31 augusti. Rapporten utgår från budgeten för år 2013 som kommunfullmäktige beslutade om i november 2012. I delårsrapporten ingår också rapporter från respektive nämnd/styrelse. Sammanfattning Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 135,4 mnkr, en ökning med 0,9 mnkr eller 0,7 % jämfört med samma period föregående år. Verksamhetens kostnader uppgår till 658,2 mnkr, en ökning med 12,0 mnkr eller 1,9 %, jämfört med samma period föregående år. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna för perioden uppgår till knappt 484 mnkr vilket är en ökning med ca 8 mnkr jämfört med samma period föregående år. För helåret beräknas skatteintäkterna uppgå till knappt 726 mnkr, vilket är omkring 0,6 mnkr mer än budgeterat. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 110,1 mnkr för perioden, en ökning med ca 7,5 mnkr jämfört med samma tid föregående år. Prognosen för helåret är att statsbidrag och utjämning uppgår till 166,2 mnkr, vilket är ca 1 mnkr mer än budgeterat. Sammantaget har skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning ökat med ca 2,7 % jämfört med samma tidsperiod föregående år. Kommunens resultat Periodresultat Resultatet t.o.m. 31 augusti 2013 är ett överskott på 25,0 mnkr. Det är en försämring med 22,3 mnkr jämfört med samma period föregående år. Resultatet är 20 mnkr bättre än budget. Huvudorsaken är god kostnadshantering av nämnderna samt besked om återbetalning av avtalsförsäkring från AFA-försäkring för år 2005-2006 med preliminärt 15,5 mnkr. Perioden har annars varit ekonomiskt besvärlig för kommunen, främst beroende på nedskrivning av fordran med 17,7 mnkr som gäller Timrå IK i samband med deras rekonstruktion, och sänkning av diskonteringsräntan med 5,7 mnkr som påverkar pensionskostnaden. Positivt är att nämnderna har bedrivit sin verksamhet inom budgetramarna, undantag är socialnämnden försörjningsstöd där kostnader överstiger budget. Prognos Prognostiserat resultat för helåret 2013 uppgår till 14,4 mnkr vilket är 9,4 mnkr bättre än budget. Nedskrivningen av fordran på Timrå IK med 17,7 mnkr reducerar prognostiserat resultat. Jämfört med tertialrapporten per 30 april är prognosen förbättrad med 23,8 mnkr. Huvudorsaken är besked om återbetalning av tidigare års premier för avtalsförsäkringar. Prognos över resultatet för helåret är emellertid 10,6 mnkr sämre än resultatet per den 31 augusti. Den prognostiserade budgetavvikelsen för styrelser och nämnder är 7,9 mnkr och för finansieringen 1,5 mnkr.
Omvärldsanalys Källa: Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet (KI), aug 2013 Den internationella konjunkturen Konsument- och företagsförtroendet stiger i de flesta OECD-länder mot slutet av 2013. Minskad finanspolitisk åtstramning framöver i euroområdet och USA bidrar också till högre tillväxt. BNP-tillväxten i euroområdet steg under andra kvartalet med 0,3 % efter sex kvartal med fallande BNP. Utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika länder i euroområdet men det är ett tydligt tecken på att läget förbättras. Detta bekräftas även av förtroendeindikatorer som har fortsatt att stiga under sommaren och nu närmar sig historiska medelvärden. Även aktörerna på de finansiella marknaderna visar viss tillförsikt inför framtiden, sannolikt främst för att risken har minskat för en finansiell kollaps i något av de statsfinansiellt svagare länderna i euroområdet. En viktig förklaring till fallet i BNP är de utgiftsnedskärningar och skattehöjningar som har vidtagits för att sanera statsfinanserna i flertalet euroländer. När nu stora steg i denna riktning har tagits minskar omfattningen av de tillväxtdämpande åtstramningarna. Även i USA hålls tillväxten tillbaka av den strama finanspolitiken, men BNP ökade ändå med 0,4 % andra kvartalet. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna ökade i god takt trots skattehöjningar. Finanspolitiken blir mindre åtstramande framöver. Det tillsammans med de ljusare utsikterna i Europa bidrar till en högre export vilket understöder den amerikanska återhämtningen och bidrar till högre tillväxt framöver. Tillväxtekonomierna däremot visar inte samma tecken på ökad tillväxt som i OECD-länderna. Främsta anledningen är att resursutnyttjandet är ganska högt i dessa länder och att stabiliseringspolitiken därför har stramats åt. Samtidigt finns strukturella problem i flera av de stora tillväxtekonomierna, t ex överinvesteringar i Kina och låg trovärdighet för penningpolitiken i Indien. 4 Konjunkturen i Sverige BNP-tillväxten blev som väntat svag andra kvartalet då hushållens konsumtion mattades av och exporten föll för fjärde kvartalet i rad. Samtidigt har förtroendeindikatorer för både hushåll och företag fortsatt att stiga och ligger nu nära historiska medelvärden. Det tyder på högre BNPtillväxt framöver och konjunkturåterhämtningen påbörjas fjärde kvartalet i år. Den höga arbetslösheten har med normal fördröjning bidragit till att dämpa löneökningstakten. Avtalsrörelsen har resulterat i treåriga avtal för majoriteteten av svenska löntagare. Osäkerheten om den framtida löneökningstakten har därmed minskat. Dessa tillsammans med det låga resursutnyttjandet i både Sverige och omvärlden bäddar för ett lågt inflationstryck framöver. Inflationen mätt i KPIF (KPI med fast bostadsränta) som för närvarande ligger kring 1 % kommer därför endast långsamt stiga upp mot 2 % i slutet av 2016. För närvarande är inflationen långt under målet och resursutnyttjandet svagt. Konjunkturinstitutet anser därför att det är motiverat att sänka reporäntan nu och hålla den lägre än i prognosen åtminstone ett år framöver för att påskynda konjunkturåterhämtningen och bidra till högre inflation. Trots den svaga BNP-tillväxten i Sverige sedan slutet av 2011 har sysselsättningen fortsatt stiga. Det är ovanligt. Sysselsättningen har ökat i ungefär samma takt som befolkningen i arbetsför ålder och sysselsättningsgraden har därmed varit nästan oförändrad, med en marginell ökning de senaste kvartalen. Mätt på detta sätt har arbetsmarknadsläget varit stabilt de senaste åren, men samtidigt har arbetskraftsdeltagandet ökat, särskilt bland äldre, och därmed har arbetslösheten stigit fram till början av 2013. Den snabba ökningen av arbetskraften har bidragit till att det finns gott om lediga resurser på arbetsmarknaden trots stigande sysselsättning. I slutet av 2014 stiger sysselsättningsgraden och arbetslösheten faller snabbare.
Bedömning av uppfyllelse av mål av betydelse för god ekonomisk hushållning Finansiella mål I kommunens verksamhetsplan för 2013, flerårsplan 2014 2015, finns tre finansiella mål. Verksamhetsplanen innehåller också en finansiell analys inkluderande en koppling mellan de finansiella målen och god ekonomisk hushållning. Resultatmålet motiveras av att ökning av ansvarsförbindelsen för pensioner ska täckas samt att ett utrymme att över tiden skattefinansiera investeringar ska skapas. Det ska också finnas marginal för minskade skatteintäkter/generella statsbidrag och oförutsedda händelser. Målen för låneskuld och soliditet motiveras av att kommunen behöver en starkare finansiell handlingsberedskap. En förbättrad soliditet ger en förbättrad långsiktig finansiell styrka. Jämfört med andra kommuner är Timrås soliditet låg, 32 % 2012, jämfört med 49 % i rikssnitt. Soliditeten bör därför successivt öka. Resultat före extraordinära poster bör uppgå till minst 0,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Per 31 augusti är utfallet 4,2 %. Enligt prognosen försämras kommunens resultat under hösten, från 25,0 mnkr 31 augusti till 14,4 mnkr den 31 december, dvs. från 4,2 % till 1,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Prognos: Målet uppfylls. Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med 20 mnkr per år. Under 2011 2014 ska den tillfälligt tillåtas att öka och för 2013 uppgå till 172 mnkr. I bokslutet för 2012 uppgick den långfristiga låneskulden till 153,0 mnkr. T.o.m. 31 augusti i år har den minskat till 140,4 mnkr. Av den nyupplåning som beslutades i budget 2013 har hittills inget lånats upp. I nuläget bedöms att låneskulden kommer att uppgå till ca 145 mnkr, dvs ungefär samma nivå som vid bokslutet 2012. Prognos: Målet uppfylls. 5 Kommunens soliditet (eget kapital genom totala tillgångar, dvs. andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) ska successivt stärkas. I bokslutet för 2012 uppgick soliditeten till 32 %. Enligt budget 2013 ska den uppgå till 33 % vid årets slut. Per den 31 augusti uppgår soliditeten till 36 %, Enligt prognosen uppgår den till 34 % vid årets slut. Prognos: Målet uppfylls. Verksamhetsmål Kommunens verksamhetsplan och budget för 2013 innehåller mål för verksamheten som är kopplade till kommunens vision och som är gemensamma för hela kommunen. Verksamhetsplan/budget innehåller också verksamhetsmål för respektive styrelse/nämnd. Dessa ska vara kopplade till de kommungemensamma målen i visionen, så att uppfyllelse av de nämndsvisa verksamhetsmålen leder till uppfyllelse av visionen. Verksamhetsmålen ska uppfyllas inom de tilldelade budgetramarna. Detta ska bidra till att kommunens budgeterade resultat uppnås. Eftersom det budgeterade resultatet ska ligga på en nivå som motsvarar god ekonomisk hushållning för Timrå kommun, ska uppfyllande av verksamhetsmålen inom ram leda fram till en god ekonomisk hushållning. För en detaljerad beskrivning av måluppfyllelsen hänvisas till styrelsens/nämndernas skrivelser. En sammanfattande redovisning lämnas här. Antalet mål som beräknas uppfyllas helt eller delvis vid årets slut i % av totala antal mål inom respektive perspektiv: Perspektiv Helt Delvis Tillväxt 50 % 25 % Service 33 % 0 % Livsmiljö 10 % 30 % Personalpolitik 25 % 50 % Ekonomi 71 % 29 % Totalt 36 % 26 % Ett verksamhetsmål har ansetts kunna bli delvis uppfyllt vid årets slut om det finns flera styrtal till ett mål och några styrtal bedöms kunna upp-
fyllas och några inte. Delvis måluppfyllelse kan också handla om att målnivån inte är satt till 2013, utan senare. Om uppföljningen då visar på en förbättring jämfört med tidigare, men målet ännu ej är uppfyllt, bedöms målet kunna bli delvis uppfyllt. Av totalt 42 nämndsvisa mål bedöms 26 stycken, 62 %, kunna bli helt eller delvis uppfyllda vid årets slut. Den prognostiserade måluppfyllelsen är högst för ekonomimålet, 71 % och därefter följer tillväxtmålet med 50 %. Tolv mål har av ansvarig nämnd ansetts som ej uppföljningsbara per den 31 augusti. Dessa mål finns inom barnoch utbildningsnämnden (5 st), kultur- och tekniknämnden (1 st), miljö- och byggnadsnämnden (2 st) och socialnämnden (4 st). Man har hänvisat till att statistik avseende meritvärden, betyg etc. blir tillgänglig först senare under hösten, uppföljning enligt internkontrollplan, kundattityd- /brukarundersökning och medarbetarsamtal- /undersökning sker senare under hösten. De kommungemensamma målen i Vision 2015 handlar om tillväxt, service, livsmiljö, personalpolitik och ekonomi. Dessa mål får anses vara de mest väsentliga för kommunen som helhet just för att de är tänkta att vara ett led i att arbeta mot visionens uppfyllelse. Med hänvisning till målens centrala betydelse för kommunens utveckling, anses de också vara av betydelse för god ekonomisk hushållning. I kommunens verksamhetsplan 2013 2015 har några av nämndernas verksamhetsmål valts ut som särskilt betydande för god ekonomisk hushållning. Här följer en redovisning av måluppfyllelsen för dessa, i anslutning till det kommungemensamma mål som respektive mål är kopplat till. Vision 2015: 1. Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till 18 500 personer. Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhälls- och tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat. 6 Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Prognos: av de fem verksamhetsmål som pekats ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, som kan kopplas till tillväxtmålet, är prognosen att tre mål kommer att uppfyllas helt. Två mål har inte följts upp. Enligt den uppföljning som har skett, ser kommunen ut att i högre grad närma sig ett uppfyllande av tillväxtmålet under 2013. Kommunstyrelsen Effektmål Tillväxt - näringsliv a) Klimatet för företagande och entreprenörskap förbättras och är 2015 Norrlands bästa. Till stöd för det tillväxtfrämjande arbetet utvecklas en stark infrastruktur. b) Fler Timråbor har arbete. Andelen personer som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser som övergår till egen försörjning ska successivt öka. Styrtal a) Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat. År 2013 ska placeringen vara lika med eller bättre än 2012 (2:a kommun av 54 i Norrland). b) 8 % av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska övergå till egen försörjning. a) Timrå kommuns placering 2013 är 1:a kommun av 54 i Norrland, dvs. en placering bättre än 2012. b) 14% av de personer som under året deltagit i kommunens arbetmarknadsåtgärder har gått till egenförsörjning. Prognos: Målet uppfylls.
Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Att gå i skolan i Timrå kommun innebär att eleverna har goda kunskaper med sig ut i livet och många möjliga alternativ efter avslutade studier. Styrtal Vårterminen 2012 var andelen 20-åringar från Timrå Gymnasieskola som var behöriga till högre studier 88 %. Vårterminen 2013 ska andelen vara lika hög eller högre. Uppföljning sker i årsbokslutet. Statistik hämtas från SCB och den sammanställs under hösten 2013. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämndens servicedeklaration innehåller mål om att snöröjning av gator etc. efter igångsättning ska vara avslutad inom 8 respektive 16 timmar. Målet är att 100 % av snöröjningstillfällena under år 2013 ska vara avslutade inom dessa tidsramar. Styrtal Andelen snöröjningstillfällen som avslutas inom 8 respektive 16 timmar efter igångsättning. Hittills under året har 100 % av alla snöröjningstillfällen avslutats inom 8 resp. 16 timmar. Prognos: Målet uppfylls. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Företagens ärenden är prioriterade. Handläggningstider för bygglov kan vara avgörande för ett företag vid etablering eller expansion. Styrtal Enligt lagstiftning ska handläggningstiden för bygglov inte överskrida 10 veckor. I Timrå ska bygglovshandläggningen enligt servicedeklarationen inte överskrida fyra veckor. Bedömningen är att servicedeklarationen har uppfyllts under perioden trots viss inkörning hos våra visstidsanställda inspektörer under den mest belastade perioden på året. Bedömningen är också att deklarationen kommer att klaras under återstoden av 2013. Prognos: Målet uppfylls. 7 Socialnämnden Effektmål Säkra hög kvalitet inom socialtjänsten, sprida information om att det är tryggt att leva och bli gammal i Timrå. Styrtal Upplevelse av trygghet i nationell brukarundersökning är lika med eller högre än föregående mätningar. Äldreomsorg: Senaste nationella brukarundersökningen genomfördes under maj- juni 2013, riktat till brukare som har hemtjänstinsatser eller bor permanent på särskilt boende. Resultatet kommer att presenteras under hösten 2013. Omsorg: Någon brukarundersökning kommer inte att göras inom funktionshinderområdet 2013. Brukarundersökning genomförs vartannat år och genomfördes senast 2012. IFO:brukarundersökning kommer att genomföras under hösten 2013. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Vision 2015: 2. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer. Prognos: av de fem verksamhetsmål som i verksamhetsplanen för 2013 har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, och har koppling till servicemålet, är det två mål som bedöms kunna uppfyllas helt eller delvis under året. Två mål har inte kunnat följas upp per den 31 augusti. Det är därför svårt att i delårsrapporten göra någon bedömning av om kommunen närmar sig servicemålet under 2013.
Kommunstyrelsen Effektmål Information om kommunen och dess verksamheter samt de e-tjänster som finns på kommunens hemsida är av stor betydelse för medborgare, företag och andra intressenter. Antalet besök på www.timra.se ska öka. Styrtal År 2013 ska antalet besök på www.timra.se öka jämfört med 2012. Under perioden januari till och med augusti 2013 har antalet unika besökare på www.timra.se ökat med 22 % jämfört med samma period 2012. Prognos: Målet uppfylls. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Alla elever har individuella utvecklingsplaner och för elever i behov av stöd har skolan åtgärdsprogram. Styrtal Stickprov på individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ska utföras och följas upp på varje skola enligt internkontrollplanen. Enligt tidplan för intern kontroll ska denna kontroll göras klart till 1/10 2013 och därefter rapporteras till nämnd. Uppföljning sker i årsbokslutet. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Under år 2013 genomföra en kundattitydmätning hos kommuninvånarna angående släckningstider för gatubelysningen. Målet är att 80 % av kommuninvånarna ska vara nöjda med släckningstiderna. Styrtal Andelen kommuninvånare som är nöjda med släckningstiderna. En kundattitydmätning hos invånarna visar att 55,4 % är nöjda med släckningstiderna för gatubelysningen. Prognos: Målet uppfylls inte. 8 Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Nöjda medborgare och brukare. Styrtal Följande nivåer ska uppnås i nöjd kundundersökning 2013: a) 90% vara nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten. b) 90% vara nöjda eller mycket nöjda med servicen och bemötandet. c) 95% vara nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiderna. Den årliga nöjd kundundersökningen utförs under senhösten. Prognosen är svårbedömd. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Socialnämnden Effektmål Brukarna/medborgarna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Styrtal 100 % av brukarna har aktuella vårdplaner/genomförandeplaner. Inom särskilt boende har alla brukare en aktuell genomförandeplan, inom hemtjänsten har idag 50 % av brukarna en genomförandeplan. Prognosen är att 80 % ska ha en aktuell genomförandeplan innan årets slut. Omsorg: 100 % av brukarna har aktuella vårdplaner/genomförandeplaner. IFO inom barn och familj har 100 % genomförandeplaner. Prognos: Målet uppfylls delvis. Vision 2015: 3. Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration.
Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Prognos: Fem av styrelsens/nämndernas verksamhetsmål med koppling till livsmiljöperspektivet har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Av dessa bedöms ett mål uppfyllas under året. Tre mål är inte möjliga att följa upp per den 31 augusti. Det är därför svårt att i delårsrapporten göra någon bedömning av om kommunen närmar sig livsmiljömålet under 2013. Kommunstyrelsen Effektmål Timrå kommun och AB Timråbo ska fram till 2014 minska sin energianvändning (definition enligt de kriterier som gäller för energieffektiviseringsstödet) i lokaler med 9 %, motsvarande 3 900 MWh, jämfört med 2009 (2009 användes 44 800 MWh till kommunens lokaler). Styrtal Under perioden 2009-2013 ska förbrukningen minska med 6,9 % jämfört med 2009. Prognosen för energianvändningen i fastigheter som kultur- och teknik förvaltar visar på en minskning med 5,5 % mellan 2009 och 2013. För Timråbo finns ännu inga siffror. Prognos: Målet uppfylls inte. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Alla som vistas i verksamheternas miljöer ska bemötas med likvärdighet och respekt. Styrtal Utvecklingen av skolornas likabehandlingsplan följs upp i internkontrollen. Enligt tidplan för intern kontroll ska denna kontroll göras klart till den 1/10 2013 och därefter rapporteras till nämnd. Uppföljning sker i årsbokslutet. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. 9 Kultur- och tekniknämnden Effektmål Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter. Styrtal Kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter ska minska med minst 10 % under år 2013 jämfört med år 2012. Hittills i år har Kultur- och tekniks kostnader för skadegörelse på fastigheter minskat med 8,6 %, från 222 tkr år 2012 till 203 tkr år 2013. Prognos: Målet uppfylls sannolikt. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Hållbarhetsbedömda detaljplaner. Styrtal Alla beslutade detaljplaner under 2013 ska vara bedömda i avseende på sociala, ekonomiska och ekologiska kriterier. Arbetet är påbörjat och kommer att pågå under resten av 2013. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Socialnämnden Effektmål Medarbetarna bemöter brukare och medborgare med respekt, ger tydliga besked samt ett individanpassat stöd med bibehållen integritet. Styrtal Resultatet är lika med eller högre än föregående mätningar. I de fall det finns nationella undersökningar används dessa, i övriga fall utarbetas egna undersökningar. Äldreomsorg: Senaste nationella brukarundersökningen genomfördes under maj- juni 2013, riktat till brukare som har hemtjänstinsatser eller bor permanent på särskilt boende. Resultatet kommer att presenteras under hösten 2013. Omsorg: Någon brukarundersökning kommer inte att göras inom funktionshinderområdet 2013. Brukarundersökning genomförs vart annat år och genomfördes senast 2012. IFO:s brukarundersökning kommer att genomföras under hösten 2013. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti.
Vision 2015: 4. Personalpolitik Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Prognos: av de fem verksamhetsmål med koppling till det kommungemensamma personalpolitiska målet, som anses vara av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, bedöms tre mål kunna uppfyllas helt eller delvis under året. Bedömningen är att detta innebär att kommunen närmar sig det kommungemensamma personalpolitiska målet under året. Kommunstyrelsen Effektmål Personalen på kommunlednings- och näringslivskontoren ska ha en låg sjukfrånvaro. Styrtal Sjukfrånvaron ska under 2013 minska eller vara oförändrad jämfört med 2012. Sjukfrånvaron för 2013 är hittills något högre än 2012, 0,87 % jämfört med 0,80 %. Prognos: Målet uppfylls. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Att våra medarbetare trivs på sina arbetsplatser. Styrtal Mellan 90 och 100 % av medarbetarna svarar i den årliga medarbetarenkäten att de trivs på sin arbetsplats. 85 % av alla medarbetare som svarat i arbetsmiljörondenkäten trivs på sin arbetsplats. (Källa: arbetsmiljöenkät våren 2013) Prognos: Målet uppfylls inte. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Antalet sjukfrånvarodagar per anställd är 10 % lägre år 2013 jämfört med 2012. Styrtal Procentuell förändring av antalet sjukfrånvarodagar per anställd i förhållande till föregående år. 10 Sjukfrånvaron är lägre än tidigare år, 2,5 % i jämförelse med 5,4 %. Prognos: Målet uppfylls. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Nöjda och kompetenta medarbetare på förvaltningen. Styrtal a) 100 % ska under medarbetarsamtalet säga sig vara nöjd och trivas på arbetet. b) Under 2013 ska förvaltningen delta i genomsnitt, vid fem kompetenshöjande tillfällen per årsarbetskraft. a) Under hösten följs detta mål upp. Oklart om måluppfyllnad. b) Under årets två första tertial har personalen deltagit i snitt på 3,5 kompetenshöjande tillfällen. Prognosen är att målet nås. Prognos: Målet uppfylls delvis. Socialnämnden Effektmål Cheferna/ledarna har ett synligt och tydligt ledarskap, ger återkoppling, uppmuntrar utveckling och tar tillvara goda idéer. Styrtal Resultatet inom området Ledarskap i medarbetarenkäten är lika med eller högre än föregående mätningar. Medarbetarundersökning genomfördes hösten 2012, nästa enkät planeras till 2014. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Vision 2015: 5. Ekonomi Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. Prognos: fem av nämndernas verksamhetsmål med koppling till det kommungemensamma ekonomimålet har utpekats som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Alla bedöms helt eller delvis kunna uppfyllas under året. Utvecklingen under 2013 får därmed anses vara ett steg i rätt riktning mot uppfyllande av det kommungemensamma ekonomimålet.
Kommunstyrelsen Effektmål Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom anvisade ramar och skapar mer nytta för mindre pengar. Styrtal Budget i balans och måluppfyllelse. I nuläget visar kommunstyrelsens verksamheter sammantaget ett prognosticerat överskott jämfört med budget. Prognos: Målet uppfylls delvis. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Ekonomin ska vara i balans. Styrtal Varje skola ska ha noll eller positiv resultatavvikelse i årsbokslutet. Prognosen för år 2013 tyder på att förvaltningen kommer att ha noll eller en positiv resultatavvikelse. Prognos: Målet uppfylls. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom fastställda budgetramar för åren 2013-2015. Målet ska följas upp vid varje nämndssammanträde, särskilt vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Styrtal En budget i balans åren 2013-2015. Hittills under året har inga negativa avvikelser mot budgetramen konstaterats och inte heller i prognosen för 2013. Prognos: Målet uppfylls. 11 b) 2011 var kostnadstäckningen för tillsynsverksamheten på miljö- och hälsoskyddsområdet 38 %. Under 2013 ska den vara minst 40 %. c) 2011 var kostnadstäckningen för bygglovprövningen 83 %. Under 2013 ska den vara minst 85 %. Kontroll inom livsmedelsområdet har bedrivits till en kostnad av 495 tkr och med 325 tkr i intäkter. Kostnadstäckningsgraden för perioden beräknas till 66 %. Prognosen är att kostnadstäckningen för helår blir 67 %. Inom miljö- och hälsoskyddsområdet har tillsyn bedrivits till en kostnad av 1 675 tkr och intäkterna har uppgått till ca 935 tkr vilket ger en kostnadstäckning på 56 %. Prognosen är att kostnadstäckningen för helår blir 46 %. Handläggning av bygglov har skett till en kostnad av 1 088 tkr och med intäkter på 763 tkr. Kostnadstäckningsgraden för perioden beräknas till 73 %. Prognosen är att kostnadstäckningen för helår blir 69 %. Prognos: Målet uppfylls delvis. Socialnämnden Effektmål Uppföljning av verksamhet och ekonomi är tydlig och känd på samtliga nivåer (förvaltning - programområde - enhet). Styrtal Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin. När avvikelse rapporteras initierar nämnden analys/utredning samt föreslår åtgärder. Inom äldreomsorgen är det oroande att hemtjänsttimmarna ökat markant vilket kan innebära att hemtjänstens budget inte räcker. Prognos: Målet uppfylls. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Optimerad kostnadstäckningsgrad. Styrtal Intäkterna för kontroll och tillsyn ska täcka del av kostnaderna för respektive verksamhet. a) 2011 var kostnadstäckningen för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 77 %. Under 2013 ska den vara minst 65 %.
Sammanfattning uppfyllelse av mål av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning Totalt 25 av nämndernas verksamhetsmål har valts ut som varande av särskilt betydande för god ekonomisk hushållning. Av dessa har fjorton mål, 56 %, bedömts kunna uppfyllas helt eller delvis vid årets slut, Sju mål har av nämnderna inte ansetts möjliga att följa upp per den 31 augusti. Man har hänvisat till att statistik avseende meritvärden, betyg etc. blir tillgänglig först senare under hösten, uppföljning enligt internkontrollplan och kundattityd-/brukarundersökning sker senare under hösten. Även de kommungemensamma målen i Vision 2015 är enligt verksamhetsplanen för 2013 2015 av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål är dock svårare att följa upp eftersom de är av mer övergripande natur och avser hela kommunen. Ett försök har dock gjorts i avsnittet ovan, utifrån uppfyllelsen av de nämndsvisa målen av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Denna uppföljning pekar mot att steg i rätt riktning tas under 2013 mot ett uppfyllande av ekonomimålet som visar på en hög måluppfyllelse. 12 Bedömning Det prognostiserade ekonomiska resultatet för kommunen är 14,4 mnkr, vilket är 9,4 mnkr högre än budgeterat. Den prognostiserade avvikelsen för styrelse/nämnder är 7,9 mnkr. Detta innebär att den prognostiserade måluppfyllelsen för kommunen som helhet sker inom budget. För styrelse/nämnder, där verksamheten bedrivs, sker måluppfyllelsen inom budget. Bedömningen är att de mål som bedömts vara av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning delvis kommer att vara uppfyllda vid årets slut och att måluppfyllelsen för hela året delvis kommer att leda till god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv.
Finansiell analys, kommun 13 Finansnetto, mnkr Soliditet, % -10-50 -15-20 -25-30 -35-3,2 2010 Utfall -7,3 2011 Utfall -3,9 2012 Utfall -28 2013 Prognos 35 30 25 20 29 2010 Utfall 31 2011 Utfall 33 34 2012 Utfall 2013 Prognos Finansnetto Finansnettot för perioden är negativt och uppgår till 26,7 mnkr, en försämring med 24,5 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. I helårsprognosen uppgår finansnettot till 28,0 mnkr, en försämring jämfört budget med 22,0 mnkr. Försämringen beror dels på nedskrivning av finansiell tillgång med 17,7 mnkr, dels på att diskonteringsräntan för pensioner sänkts vilket ger ökade räntekostnader med ca 6 mnkr. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Nettokostnadsandelen för perioden uppgår till 95,8 %. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en försämring med ca 4 %. Enligt prognosen för helåret kommer nettokostnadsandelen att uppgå till 98,4 %, vilket är en förbättring med 1 % jämfört med budget. Nettokostnadsandel är verksamhetens nettokostnad inkl. finansnetto genom skatteintäkter/generella statsbidrag. Finansiell ställning Soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) för perioden uppgår till ca 36 % vilket är 4 % bättre jämfört med bokslut 2012. Prognosen för helåret är en soliditet på 34 % vilket är i paritet med målsättningen på 33 %. Kommunens soliditet är låg jämfört med andra kommuner. När ansvarsförbindelsen för pensionsåtagande medräknas blir soliditeten negativ. Nettoinvesteringar och avskrivningar Periodens nettoinvestering uppgår till 25,4 mnkr. Totalt för året finns 65,3 mnkr i investeringsbudgeten. Utfall för helåret beräknas bli drygt 63 mnkr. Anledning till att utfall inte förväntas komma upp i budgeterad nivå är att några investeringsprojekt är förskjutna i tiden till kommande år. Anläggningstillgångarnas värde har ökat under perioden då avskrivningarna uppgått till ca 19,5 mnkr. Nettokostnad, % Nettoinvesteringar Avskrivningar 100 98 96 94 92 90 97 2010 Utfall 99 2011 Utfall 97 2012 Utfall 98 2013 Prognos 80 60 40 20 0 30 22 23 24 2010 Utfall 62 2011 Utfall 73 2012 Utfall 63 29 2013 Prognos
De långfristiga lånen (inklusive kortfristig del av långfristiga lån) förfaller till räntejustering enligt följande: År Mnkr % 2013 56,1 36 2014 19,2 12 2015 11,8 8 2016 15,0 10 2017 13,6 9 2018-40,6 25 Summa 156,4 100 Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa eventuella valuta- och ränterisker. Kommunen får inte enligt gällande riktlinjer uppta lån i utländsk valuta. Några valutarisker kan därför inte förekomma. Ränterisk kan definieras som risken att oväntade förändringar i allmänna ränteläget leder till sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på kapitalbindnings- och räntebindningsstruktur. Av kommunens lån var 20 % med rörlig ränta 31/8. Genomsnittsräntan var 2,86 %. De långfristiga lånen (inklusive kortfristig del av långfristiga lån) förfaller till kapitaljustering enligt följande: År Mnkr % 2013 37,6 24 2014 37,7 24 2015 11,8 8 2016 15,0 10 2017 13,6 9 2018-40,6 25 Summa 156,4 100 Fördelning av kommunlån efter motparter Långivare Mnkr % Kommuninvest 142,3 91 Handelsbanken 14,1 9 Summa 156,4 100 14 Avstämning mot balanskrav Mnkr 2013 Ingående resultat 0 Årets resultat, prognos 14,4 Avgår: Reavinst -6,6 Avgår: Återbetalning förs premie -15,5 Tillägg: Synnerliga skäl KL 8 kap 5 3 pkt Nedskrivning finansiell fordran +17,7 Utgående resultat, prognos 10,0 Nedskrivning av finansiell fordran om 17,7 mnkr bör enligt kommunen betraktas som synnerligt skäl då händelsen är föranledd av särskild omständighet som innebär tidigareläggning av kommunens kostnader. Likviditet Likvida medel uppgår till 83,6 mnkr per 31 augusti 2013. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en ökning med 39,5 mnkr. Huvudförklaringen är att kommunens investeringar under perioden varit betydligt lägre än budgeterat. Avsättningar Avsättningar innefattar främst pensioner och löneskatt intjänade fr.o.m. 1998-01-01. Pensionsavsättningarna avser bl.a. förmånsbestämd ålderspension, särskild ålderspension samt garantioch visstidspension. De individuella pensionerna redovisas som en kortfristig skuld. Totalt uppgår avsättningarna till 60,0 mnkr för pensioner och löneskatt. Övrig avsättning uppgår till 27,4 mnkr och avser pensioner räddningstjänsten samt avsättning deponi. Borgensåtaganden och förlustgarantier Inga borgensåtaganden eller förlustgarantier har infriats under perioden.
Sammanställd redovisning (Koncernen) Sammanställd redovisning består av Timrå kommun, AB Timråbo, Timrå Vatten AB, del i Medelpads räddningstjänstförbund (14,85 %), samt bolagen Midlanda Centrum AB och Wifsta Water AB som har obetydlig verksamhet/omsättning. Resultat 15 Sammanställd redovisning, resultat Resultatet t.o.m. 31 augusti 2013 utgör ett överskott på 32,5 mnkr. Det är en försämring med 19,8 mnkr jämfört med samma period föregående år. Årets resultat 2013 beräknas uppgå till 15 mnkr, vilket är en förbättring med ca 8 mnkr jämfört med budget. Resultatförbättringen är i huvudsak relaterad till kommunen som får intäkter i form av återbetalda försäkringspremier. Årets res inkl. jämförelsestörande poster (mnkr) Årets resultat i förh. till skatteint o generella statsbidrag, procent Jan-aug 2013 Jan-aug 2012 Jan-Dec 2012 Jan-Dec 2011 32,5 52,3 18,3 11,5 5,1 9,1 2,1 1,4 Soliditet Soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) för perioden uppgår till 26 % vilket är en förbättring med 3 % jämfört med bokslut 2012. Prognos för helåret är en soliditet på 25 % vilket är en liten förbättring jämfört med budget. Koncernens soliditet är låg. Soliditet exkl. pensionsåtagande inom linjen, procent Jan-aug Jan-aug Jan-Dec Jan-Dec 2013 2012 2012 2011 26 27 23 22 Finansnetto Finansnettot för perioden är negativt och uppgår till -35,4 mnkr, en försämring med drygt 24 mnkr som motsvarande period föregående år. I helårsprognosen uppgår finansnettot till 38 mnkr, omkring 21 mnkr sämre jämfört med utfall 2012. År 2013 har extra belastning om ca 6 mnkr p.g.a. förändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsavsättning samt nedskrivning av finansiell fordran med nästan 18 mnkr. Prognos Resultatprognosen för koncernen uppgår till ca 15 mnkr vilket är ungefär som föregående år om jämförelsestörande poster exkluderas. Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 218,3 mnkr, en minskning med 6,2 mnkr eller 2,7 % jämfört med samma period föregående år. Verksamhetens kostnader uppgår till 712,4 mnkr, en ökning med 0,4 mnkr jämfört med samma period föregående år. Likviditet Likvida medel uppgår till knappt 92 mnkr per 31 augusti 2013. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en kraftig ökning. Förklaringen är främst måttlig investeringsnivå i kommunen.
16 Avsättningar Avsättningar innefattar främst pensioner och löneskatt intjänade fr.o.m. 1998. Pensionsavsättningarna avser bl.a. förmånsbestämd ålderspension, särskild ålderspension samt garantioch visstidspension. De individuella pensionerna redovisas som en kortfristig skuld. Totalt uppgår avsättningarna till ca 70 mnkr för pensioner och löneskatt. Övriga avsättningar avser bl. a avsättning deponi och uppskjuten skatteskuld och uppgår till ca 28 mnkr. Skulder Långfristiga låneskulder uppgår till 556 mnkr och är till 62 % hänförliga till AB Timråbo. Under årets första 8 månader har amorterats 12,6 mnkr.
Finansiella rapporter koncernen och kommunen 17 Driftredovisning, kommunen (mnkr) Utfall Utfall Budget Prognos Avvikelse jan-aug jan-aug helår helår budget- 2013 2012 2013 2013 prognos Kommunstyrelse Kommunledningskontor -28,2-29,4-47,0-45,8 1,2 Räddningstjänst -11,6-10,8-16,1-16,8-0,7 Näringslivskontor -4,7-5,0-10,9-10,9 0,0 Sysselsättningsåtgärder -6,9-5,1-9,1-9,1 0,0 Samhällsenhet -2,8-1,8-4,1-3,9 0,2 Anslag oförutsedda behov, medfinans EU-projekt 1) 0,0 0,0-0,5 0,0 0,5 Barn- och utbildningsnämnd -249,4-236,4-379,4-379,4 0,0 Kultur- och tekniknämnd -50,7-46,5-79,7-78,5 1,2 Kultur- och tekniknämnd renhållning 2) 0,3 0,3 0,0 0,0 0,0 Miljö- och byggnadsnämnd -3,7-3,9-7,2-6,6 0,6 Miljö- och bygg. bostadsanpassning -2,0-4,4-4,5-4,5 0,0 Revision -0,4-0,5-0,9-0,9 0,0 Socialnämnd exkl försörjningsstöd -183,3-182,0-297,8-290,4 7,4 Socialnämnd försörjningsstöd -15,1-14,2-20,0-22,5-2,5 Summa styrelse/ nämnder -558,5-539,7-877,2-869,3 7,9 Kommunalskatt 483,9 475,9 725,3 725,9 0,6 Generella statsbidrag inkl LSS utjämning 110,1 102,6 165,3 166,2 0,9 Finansnetto -26,7-2,2-6,0-28,0-22,0 Övrig finansiering 16,2 10,6-2,4 19,6 22,0 Summa finans 583,5 586,9 882,2 883,7 1,5 TOTALT 25,0 47,2 5,0 14,4 9,4 1) Budget vid årets början 2,0 mnkr 2) Resultat per 31/12 balanseras till kommande år Kommentarer till driftredovisning Styrelse och nämnder Styrelsens och nämndernas sammanlagda prognoser för 2013 är en positiv budgetavvikelse på 7,9 mnkr. Den största positiva avvikelsen finns för socialnämnden exkl. försörjningsstöd 7,4 mnkr. Negativ avvikelse redovisas för räddningstjänst 0,7 mnkr, socialnämnden - försörjningsstöd - 2,5 mnkr. Den 17/6 beslutade KF om att underskott för socialnämnden försörjningsstöd ska finansieras av motsvarande överskott för socialnämnden exkl. försörjningsstöd. I enlighet med styrningsregler har kommunstyrelsen beslutat att uppdra till övriga styrelser och nämnder som prognostiserar underskott att vidta åtgärder för att undvika underskott. Finansförvaltning Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse 2013 Skatter 725 300 725 900 600 Generella statsbidrag 165 300 166 200 900 Finansnetto 6 000 28 000 22 000 Övr. finans (pension, reavinst/ förlust m.m.) 2 419 19 581 22 000 Summa 882 181 883 681 1 500 Enligt den senaste prognosen över skatteunderlagets utveckling från SKL som kom i augusti 2013, kommer de slutavräkningar på skatteintäkterna som ska bokföras på 2013 att bli minus 2,8 mnkr.
Jämfört med budget skulle då skatteintäkterna enligt prognosen bli 0,6 mnkr högre. Budgeten för skatteintäkter och generella statsbidrag för 2013 upprättades utifrån prognos från Sveriges kommuner och landsting (SKL) från augusti 2012. Ökningen av skatteintäkterna beror främst på att timlöneökningarna på hela arbetsmarknaden i riket nu bedöms bli högre. Definitivt besked om hur slutavräkningar påverkar 2013 kommer i december. De generella statsbidragen beräknas bli 0,9 mnkr högre än budgeterat. Ökningen beror främst på högre bidrag i inkomstutjämningen p.g.a. minskad skattekraft. 18 Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas i nuläget bli sammanlagt ca 1,5 mnkr högre än budgeterat. Finansnettot beräknas, bl.a. med anledning av sänkt diskonteringsränta och finansiell nedskrivning av fordran Timrå IK, bli 22,0 mnkr sämre än budgeterat. I övrig finansiering ingår återbetalda premier för avtalsförsäkringar 2005-2006 med preliminärt 15,5 mnkr. Vidare beräknas reducerade kostnader för avtalsförsäkringar 2013 samt överskott för pensioner m.m. samt reavinst vid försäljning av fastigheten Högbo. Sammantaget beräknas ett resultat omkring plus 22 mnkr. Resultaträkning (mnkr) Not Koncern Kommun Resultat Resultat Resultat Resultat Budget Prognos Avvikelse Jan-aug Jan-aug Jan-aug Jan-aug helår helår 2013 2012 2013 2012 2013 2013 2013 Verksamhetens intäkter 1A 218,3 224,5 135,4 134,5 179,6 205,0 25,4 Verksamhetens kostnader 1B -712,4-712,0-658,2-646,2-1 031,7-1 025,6 6,1 Av- och nedskrivningar 2-34,0-32,2-19,5-17,2-27,5-29,1-1,6 Verksamhetens nettokostnader -528,1-519,7-542,3-528,9-879,6-849,7 29,9 Skatteintäkter 3 483,9 475,9 483,9 475,9 725,3 725,9 0,6 Generella statsbidrag/utjämning 4 110,1 102,6 110,1 102,6 165,3 166,2 0,9 Finansiella intäkter 5 1,3 2,9 1,7 3,1 3,0 3,0 0,0 Finansiella kostnader 6-36,7-14,2-28,4-5,4-9,0-31,0-22,0 Resultat före extraordinära poster 30,5 47,5 25,0 47,3 5,0 14,4 9,4 Extraordinära intäkter och kostnader 6,5 0,0 Upplösen fond/skattekost 2,0-1,7 0,0 Periodens/årets resultat 7 32,5 52,3 25,0 47,3 5,0 14,4 9,4
19 Betalningsflödesanalys, kommunen (mnkr) Resultat Resultat Budget Prognos Resultat jan-aug jan-aug helår helår 2013 2012 2013 2013 2012 Den löpande verksamheten Periodens resultat 25,0 47,3 5,0 14,4 21,5 Justering av- och nedskrivningar 19,5 17,2 27,5 29,1 26,3 Justering gjorda avsättningar 8,6 3,2 6,0 13,2 4,9 Justering realisationsresultat 6,5-0,2 5,0-0,2 Justering övriga ej likviditetspåverkande poster -20,6-21,0-17,8 4,6 Medel från verksamheten före förändr av rörelsekapital 39,0 46,5 38,5 43,9 57,1 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -4,7 10,0-6,0 14,9 Ökning (-)/minskning (+) förråd/varulager 0,3 0,5 0,8 0,6 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -19,0-10,1-17,4 16,1 Kassaflöde från löpande verksamheten 15,6 46,9 38,5 21,3 88,7 Investeringsverksamheten Investering i materiella tillgångar -24,6-43,6-65,3-62,5-72,8 Avyttrade materiella anläggningstillgångar 10,8 0,5 10,8 0,5 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,8-0,8 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Nettoförändring leasingtillgångar 0,7 0,7 1,0 1,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -13,9-42,4-65,3-51,5-71,3 Finansieringsverksamheten Nyupplåning 43,0 20,0 Amortering av skuld -12,6-11,0-16,0-16,0-15,5 Övrig ökning långfristig skuld -0,1 0,2 Förändring leasingskuld -0,7-0,7-1,0-1,0 Ökning långfristiga fordringar -0,8-2,4 Minskning långfristiga fordringar 24,3 2,4 6,5 26,3 2,4 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 11,0-10,2 33,5 9,3 3,7 Periodens kassaflöde 12,7-5,7 6,7-20,9 21,1 Likvida medel vid årets början 70,9 49,8 49,1 70,9 49,8 Livida medel vid periodens slut 83,6 44,1 55,8 50,0 70,9
20 Balansräkning (mnkr) Not Koncern Kommun Augusti Augusti Augusti Augusti Budget Prognos Helår 2013 2012 2013 2012 2013 2013 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar 8A 820,9 779,9 400,5 361,9 421,5 410,0 360,2 Pågående investeringar 8B 10,0 49,2 10,0 31,0 23,0 35,0 50,6 Maskiner och inventarier 9 108,5 95,2 25,7 22,2 25,0 30,0 24,4 Finansiella anläggningstillgångar 10 30,1 55,3 31,9 57,9 50,5 30,0 55,4 Summa anläggningstillgångar 969,5 979,6 468,1 473,0 520,0 505,0 490,6 Omsättningstillgångar Förråd/exploaterings fastigheter 11 5,5 5,9 5,5 5,9 6,0 5,0 5,8 Kortfristiga fordringar 12 88,2 107,7 83,7 103,9 90,0 85,0 79,0 Kassa och bank 13 91,9 51,6 83,6 44,1 60,0 50,0 70,9 Summa omsättningstillgångar 185,6 165,2 172,8 153,9 156,0 140,0 155,7 SUMMA TILLGÅNGAR 1 155,1 1 144,8 640,9 626,9 676,0 645,0 646,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital 14 303,9 305,6 229,3 230,1 226,2 218,7 204,3 varav periodens resultat 32,5 52,3 25,0 47,3 5,0 14,4 21,5 Avsättningar Avsättningar för pensioner m.m. 15A 70,3 60,6 60,0 51,8 56,0 63,0 52,6 Uppskjuten skatt 15B 2,2 4,4 Övriga avsättningar 15B 25,8 21,1 27,4 25,3 30,0 29,0 26,2 Summa avsättningar 98,3 86,1 87,4 77,1 86,0 92,0 78,8 Skulder Långfristiga skulder 16A,B 578,8 569,9 154,1 150,2 187,0 156,0 167,5 Kortfristiga skulder 17 174,1 183,2 170,1 169,5 176,8 178,3 195,7 Summa skulder 752,9 753,1 324,2 319,7 363,8 334,3 363,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 155,1 1 144,8 640,9 626,9 676,0 645,0 646,3 Borgensåtaganden, pensionsförpliktelser 18 498,0 463,9 896,9 858,0 864,9
Investeringsredovisning, kommunen (mnkr) Utfall Budget varav Prognos Avvikelse jan-aug helår komp. helår budget- 2013 2013 budget 2013 prognos Kommunstyrelse Infrastruktur Söråker -2,9-4,5-4,5 0,0 Infrastruktur -0,8-0,7-0,8-0,1 IT verksamhet -0,4-1,2-1,0 0,2 Digitala skyltar E4 0,0-0,6 0,0 0,6 Bro Fagervik -0,5-0,4-0,4-0,5-0,1 Summa kommunstyrelsen -4,6-7,4-0,4-6,8 0,6 Kultur- och tekniknämnd Centrumutveckling -0,7-1,2-1,2-0,7 0,5 Projekt Grön Sörberge/Söråker -1,0-1,0 0,0 Skolprojekt etapp 1 och 2-8,2-13,7 1,6-12,7 1,0 Skolprojekt etapp 3 Mariedal -2,4-20,2-0,8-20,2 0,0 Förnyelse vägbelysning -0,3-1,0-1,0 0,0 Åtg motorvägbusspl, Terminal -5,0-5,0 0,0 Skylt kom väg -0,1-1,3-0,6-0,8 0,5 Fagerstranden åtgärd enl plan -0,1-0,9-0,9 0,0 Insats skolmiljö, Ala skola -3,2-5,0-5,0 0,0 Lekpl/utemiljö, upprust -0,1-0,1-0,1 Spontanidrottsplats Söråker -1,3-1,5-1,5 0,0 GC-väg Järnväg Bergeforsen -0,8-0,8-0,8 0,0 Byte värmeanläggning ridstadion -0,7-0,5-0,5-0,7-0,2 Utlåningssystem Huvudbibliotek -0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 Skateboardanläggning Tallnäs -0,2-0,3-0,3 Summa Kultur- och tekniknämnd -17,4-52,2-2,4-50,8 1,4 Barn- och utbildningsnämnd Inventarier Arenaskolan -2,6-4,0-4,0 0,0 IT m.m. -0,6-0,7-0,7-0,7 0,0 Summa barn- och utbildningsnämnd -3,2-4,7-0,7-4,7 0,0 Socialnämnd Div investeringar -0,3-1,0-1,0 0,0 Summa socialnämnd -0,3-1,0 0,0-1,0 0,0 Summa -25,4-65,3-3,5-63,3 2,0 21 Kommentarer till investeringsredovisningen Totalt finns 65,3 mnkr till nämnderna förfogande att genomföra investeringsprojekt, varav 3,5 mnkr i kompletteringsbudget. Under tiden januari-augusti har det nettoinvesterats för 25,4 mnkr. Något projekt är förskjutet i tid och kommer ej att färdigställas under 2013. Prognosen innebär en investeringsnivå på ca 63 mnkr för året, vilket är ca 2 mnkr mindre än budget. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har en investeringsbudget på 7,4 mnkr, varav 0,4 mnkr i kompletteringsbudget. 6,8 mnkr bedöms komma att utnyttjas under året. Projekt digitala skyltar kommer inte att utföras under 2013. Kultur och tekniknämnd Nämnden har en budget på 52,2 mnkr, varav 2,4 mnkr i kompletteringsbudget. Förutom projekt skyltning besöksnäring förväntas alla investeringsmedel ianspråktas under 2013. Barn och utbildningsnämnd Av nämndens budget om 4,7 mnkr förväntas hela anslaget att ianspråktas, vissa inköp sker under hösten 2013. Socialnämnden Av nämndens budget förväntas hela anslaget om 1,0 mnkr att investeras.
22 Not 1A Verksamhetens intäkter Sammanställd redovisning Kommunen Kommunen 201308 201208 201308 201208 Driftbudgetens intäkter 321,0 324,7 208,7 203,5 Interna intäkter nämnder -88,8-85,9-88,8-85,9 Interna intäkter bolag -29,4-31,1 Jämförelsestörande intäkter Återbetald förs premie 15,5 16,8 15,5 16,8 Summa 218,3 224,5 135,4 134,4 Not 1B Verksamhetens kostnader Sammanställd redovisning Kommunen Kommunen 201308 201208 201308 201208 Driftbudgetens kostnader -830,6-829,0-747,0-732,1 Interna kostnader nämnder/finans 88,8 85,9 88,8 85,9 Interna kostnader bolag 29,4 31,1 Summa -712,4-712,0-658,2-646,2 Not 2 Avskrivningar Sammanställd redovisning Kommunen Kommunen 201308 201208 201308 201208 Fastigheter/Anläggningar -25,3-25,4-14,8-14,5 Maskiner/Inventarier -7,0-6,8-3,0-2,7 Nedskriv anl tillg -1,7-1,7 Summa -34,0-32,2-19,5-17,2 Not 3 Skatteintäkter Sammanställd redovisning Kommunen Kommunen 201308 201208 201308 201208 Prel kommunalskatteinbetalning 485,8 467,4 485,8 467,4 Prog avräkningslikvid -3,2 7,2-3,2 7,2 Diff slut taxering/redov 1,3 1,3 1,3 1,3 skatteintäkter föregående år Summa 483,9 475,9 483,9 475,9 Not 4 Gen statsbidrag/utjämning Sammanställd redovisning Kommunen Kommunen 201308 201208 201308 201208 Inkomstutjämningsbidrag 103,7 95,6 103,7 95,6 Kostnadsutjämningsavgift -12,1-14,0-12,1-14,0 Strukturbidrag 4,5 4,5 4,5 4,5 Regleringsavgift/bidrag 5,5 5,9 5,5 5,9 LSS-utjämning -10,8-10,4-10,8-10,4 Fastighetsavgift 19,3 21,0 19,3 21,0 Summa 110,1 102,6 110,1 102,6 Not 5 Finansiella intäkter Sammanställd redovisning Kommunen Kommunen 201308 201208 201308 201208 Räntor utl lån 0,4 1,4 0,4 1,4 Utdelning dotterbolag Räntor likvida medel 0,7 0,8 0,5 0,4 Övriga finansiella intäkter 0,2 0,7 0,8 1,3 Summa 1,3 2,9 1,7 3,1