reviderad 2014-03-31 Likabehandlingsplan Handlingsplan mot Kränkande behandling för Skogsgårdsskolan Förskoleklass Skola Fritidshem Uppdraget att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Skolans hållning är att all form av kränkande behandling är oacceptabel oberoende av vem som utför handlingen. Sådana handlingar kan inte accepteras från vare sig barn, elever eller personal. Inom Skogsgårdsskolan arbetar vi för allas rätt att må bra och utvecklas i en trivsam och trygg miljö. Det är då viktigt att snabbt lösa de problem som uppstår. I det arbetet behöver vi stöd av varandra, så att vi tillsammans kan reda ut vad som hänt och med kraft motverka alla former av trakasserier och kränkningar. Rektor Ulrika Lundin
Kränkande behandling är en arbetsmiljöfråga Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Arbetet ska planeras och organiseras så att kränkande behandling så långt som möjligt förebyggs. Arbetsgivaren ska också klargöra att kränkande behandling inte kan accepteras i verksamheten. I verksamheten ska finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om otillfredsställande arbetsförhållanden och åtgärda dessa. Enligt 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) är arbetsgivaren skyldig att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Definition av begrepp Kränkande behandling kan delas in i diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Diskriminering är när skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet och uttryck. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. T ex en funktionshindrad elev som ej ges möjlighet att följa med på utflykt. Indirekt diskriminering är när en elev missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna, genom att samtliga behandlas lika. T ex alla elever serveras samma mat, då diskriminerar skolan indirekt de elever som p g a religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier sker utifrån diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier när en elev kränks på grund av en vårdnadshavares sexuella läggning, funktionshinder etc. Här är de sju diskrimineringsgrunderna: Ålder Uppnådd levnadsålder. Könsöverskridande identitet och uttryck Man identifierar sig inte med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Kön Genustillhörighet. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion- och annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 2
Annan kränkande behandling är uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Mobbning ingår under begreppet annan kränkande behandling. Detta kan vara: fysiska (t ex att bli utsatt för knuffar och slag) verbala (t ex att bli hotad, kallad hora/bög) psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) strukturell (arbetsfördelning, hierarki etc. ) text och bilburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, SMS och MMS) Kränkning kan förekomma i de olika relationerna: elev till elev elev till personal personal till elev personal till personal (arbetsmiljölagen och kommunens policy gäller för denna grupp) Att förebygga kränkande handlingar Alla har genom sitt beteende ansvar för ett bra arbetsklimat. Det är viktigt att skapa normer som uppmuntrar ett vänligt och respekterande klimat på arbetsplatsen. Alla i förskoleklassen, skolan och fritidshemmen är medvetna om att kränkande behandling kan förekomma på vår arbetsplats och att vi omgående skall ta itu med det, om en sådan situation uppstår. Lagar Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två lagar, diskrimineringslagen och skollagen. Skollag 2010:800 1 kap. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Skollag 2010:800 6 kap. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslag 2008:567 1 kap. 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 3
1. Handlingsplan vid kränkning 1.1 Anmälan av kränkning 1.1.1 Alla typer av kränkning ska anmälas! fysiska (t ex att bli utsatt för knuffar och slag) verbala (t ex att bli hotad, kallad hora/bög) psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) strukturell (arbetsfördelning, hierarki etc. ) text och bilburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, SMS och MMS) 1.1.2 Vem anmäler? Så snart förskoleklassen/skolan/fritidshemmen får kännedom om, att kränkande särbehandling har eller kan ha inträffat, ska uppgifterna utredas omgående och anmälas till rektor. Utredningen ska belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Det skall också utredas om orsakerna till det bristande samarbetet beror på arbetets organisation. - I samråd med rektor beslutas om anmälan till socialtjänsten skall göras. Rektor anmäler. - En del fall av kränkande handlingar kan rubriceras som brottsliga och skall anmälas till polisen. Rektor anmäler. - Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Rektor anmäler. - Utifrån den information som givits beslutar rektor om vem eller vilka i elevhälsogruppen (EHG) som ska involveras i ärendet. 1.1.3 EHG informeras EHG informeras om det aktuella ärendet. EHG beslutar ärendets fortsatta gång. EHG består av kurator rektor skolsköterska specialpedagog klasslärare och/eller annan berörd personal 1.1.4 Dokumentation Dokumentation sker fortlöpande i form av arbetsanteckningar av klasslärare samt rektor i programvaran PMO. Elevhälsokonferenserna dokumenteras på ett där för avsett protokoll. Skolpersonal skall ha kunskap om offentlighets- och sekretessbestämmelser så att elevinformationen hanteras på ett korrekt sätt. 4
1. 2 Handlingsplan för tillrättaläggande Inledning Ett första samtal med den kränkte ska ske i direkt anslutning till att anmälan gjorts. Detta första samtal kan genomföras av rektor, klasslärare eller kurator. Syftet med samtalet är att få en första inblick i vad som har hänt. Steg 1 Vårdnadshavare till barn/elever som är inblandade skall informeras skyndsamt. Rektor skall se till att hemmet informeras. Steg 2 Information om den inkomna anmälan ges till den eller de kränkande samt till deras vårdnadshavare. Ansvarig klasslärare ansvarar för kontakten. Informationen ges senast nästkommande vardag efter det att den eller de kränkande blivit identifierade. Steg 3 Elevhälsokonferens med den kränkte och dess vårdnadshavare. Rektor utser vem eller vilka ur EHG som ska delta i mötet förutom klasslärare. Steg 2 ska genomföras snarast efter anmälningsdatum i samråd med förälder. Uppföljning bokas in. Steg 4 Elevvårdskonferens med den eller de kränkande och vårdnadshavare. Rektor utser vem eller vilka ur EHG som ska delta i mötet förutom klasslärare. Steg 4 ska genomföras senast en vecka efter samtalet med den kränkte. Uppföljning bokas in. Så länge uppföljning behövs ska nya tider bokas in under steg 2 och steg 4. Steg 5 Sammanfattning/reflektion ska ske i direkt anslutning till steg 4. EHG deltar. Här beslutas om eventuellt fortsatta insatser utifrån det specifika ärendet. Om det finns behov skall ett åtgärdsprogram upprättas. Avhjälpa akut situation och finna mer långsiktiga lösningar. Det kan vara nödvändigt att sära på vissa elever genom att placera dem i olika grupper. Det är aldrig tillåtet att stänga av elever i grundskolan. En förflyttning kan ske för att garantera andra elevers trygghet och för att undervisningens kvalitet skall kunna upprätthållas Försöka hitta samrådslösningar där hänsyn tas främst till den som är utsatt för kränkningar men även till övriga medarbetare. 5
2. Handlingsplan för det förebyggande arbetet 2.1 Kartläggning På vår förskoleklass, skola och fritidshem kartlägger vi genom Observationer Kartläggning (ex trivselenkäter, sociogram) Enkätsammanställning Resultaten diskuteras i klassråd, elevråd, arbetslagen, elevvårdsgruppen samt föräldraråd Kontinuerliga samtal (utvecklings- och medarbetarsamtal, spontana samtal) 2.2 Att förebygga kränkande handlingar Alla har genom sitt beteende ansvar för ett bra arbetsklimat. Det är viktigt att skapa normer som uppmuntrar ett vänligt och respekterande klimat på arbetsplatsen. Alla i förskoleklassen, skolan och fritidshemmen är medvetna om att kränkande behandling kan förekomma på vår arbetsplats och att vi omgående skall ta itu med det, om en sådan situation uppstår. Verksamhet och organisation skall utformas på ett sätt som främjar goda relationer och trygga lärmiljöer. Introduktion av ny personal/barn/elev skall leda till att personen känner sig välkommen (välkomsthäfte med information.) Rutiner: - välkomstsamtal vuxna/elev med kontaktperson/fadder - träff med nyanställd - uppföljningssamtal chef/anställd, lärare/elev Arbetsmiljöfrågor skall alltid vara med på dagordningen vid arbetsplatsträffar. Vid medarbetarsamtal/utvecklingssamtal skall ev. kränkande behandling belysas. Vi strävar efter att så många som möjligt, såväl ledning som personal och elever, kontinuerligt får utbildning i förebyggande arbete. För att eleverna ska kunna vara delaktiga måste de ha kunskap om såväl sina rättigheter som sina skyldigheter (elevskyddsombud SKOLFS 2004:13). Vi tar tillvara tillfällen i skolvardagen för att arbeta med normer och värden genom. Fadderverksamhet, rastvakter. Gemensamma aktiviteter för hela skolan för att främja trivseln. Utifrån läroplanen kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågor. Förhållningssätt i all verksamhet. 6
Det förebyggande arbetet integreras som en naturlig del i skolans övriga arbete och involverar elever och föräldrar samt all personal genom: Klassråd och elevråd. Föräldraråd och föräldramöten. Skogsgårdsskolan har tagit fram olika dokument som främjar det förebyggande arbetet: - Förväntningar- som talar om skolans förväntningar på elev och förälder samt vilka förväntningar de har rätt att ställa på skolan. - Ordningsregler -konkreta regler. - Den goda arbetsplatsen -där vi framtagit regler för kommunikation och samarbete. - Hälsoplan -som beskriver arbetet med friskvård och hälsa, trygghet och trivsel samt kost och motion. Genom samtal pågår ständigt arbetet med att befästa och förankra läroplanens värdegrund. Normer och värderingar tas upp med nya elever vid: Introduktionssamtal Fadderverksamhet LAGAR OCH FÖRESKRIFTER Ronneby kommuns policy: För arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling. Övergripande plan mot kränkande behandling inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde Digitala kränkningar och mobbning Skolverkets Allmänna råd och kommentarer 7
Arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling, läsåret 2013/2014. (Utdrag från utvärderingen av planen 30/5-2013) Under vt-13 upplevde eleverna enligt en enkät att det var oroligt och otryggt i omklädningsrummen till idrotten. Efter att eleverna fick bestämda platser i omklädningsrummen att byta om på så blev det ett bättre och tryggare klimat. Vilket också framgår av en senare enkät. Kartläggning av trygghetsvandring Ingen elev på skolan upplevde att det finns platser på skolgården som känns obehagliga att vistas på. Eleverna tycker däremot att det är bråk på bandyplan, studsrutor och fotbollsplan. Reglerna är tydliga men efterföljs inte av alla när det gäller lagspel och alla vill inte erkänna att de åkt ut i studs. Spelet på fotbollsplan och bandyplan är emellanåt hårt. Söndriga klätterställningar och gungor upplevs också obehagligt av många elever, likaså spikar som sticker upp här och var i gula stugan borta vid fotbollsplan. Ringningar som inte hörs upp till fotbollsplan är också ett orosmoment för många samt klockor som inte fungerar. Ett fåtal elever tycker att det är obehagligt att gå från slöjden eftersom de stöter på vuxna som de upplever är fulla. Eleverna tycker att vissa saker på skolgården måste åtgärdas: metalltråd som sticker upp i skogen ovanför borgen spikar på lekstugor och borg taggbuskar som de river sig på vid cykelstället ovanför förskolan och i skogen vid borgen Kartläggning av trivselenkät Trivseln i alla klasser var mestadels god men vissa tycker det är pratigt och stökigt. Några elever upplever rasten tråkig, det finns inget att göra. En handfull elever nämns som att de går ensamma på rasten. Några anser att vissa elever har utsatts för mobbning och någon/några tycker själv att de är mobbade. Mål: Färre konflikter på rasterna. Åtgärder: Repetera regler kontinuerligt. Översätta reglerna till andra modersmål. Skolans ordningsregler diskuteras i klasserna och på elevrådet. Skapa fler rastaktiviteter genom inköp av material. Fritids låter eleverna rösta fram några nya rastaktiviteter t.ex. twister, labyrintspel. Schemalägga bandy- och fotbollsplan. Förebyggande aktiviteter vid skolstart: Terminen startade upp med en lära-känna dag som innehöll förslag på rastaktiviteter sång och musik, pussel och massage. Skoljoggen har också genomförts och barnen gick i åldersblandade grupper. Genomgång av trivsel- klassrums- och aktivitetsregler samt likabehandlingsplan. 8
Eleverna upplever att idrotten är rolig. Många elever upplever dock att det är stökigt, gapigt och skrikigt i omklädningsrummen. Mål: Eleverna ska känna sig trygga i omklädningsrummen före och efter idrotten. Åtgärder: Eleverna i årskurs 1-4 ska ha bestämda platser i omklädningsrum fr.o.m. v. 45. Lärarna informerar i klasserna om detta. Lasse bestämmer platserna. Klass 5-6 får välja platser själva tills vidare. Vårt önskemål hade varit att det alltid fanns en vuxen med i omklädningsrummet men har i nuläget valt att inte lägga resurs från andra lektioner till detta. Utvärdering: Utvärdering sker kontinuerligt vid klassråd och elevråd. En ny trivselenkät med glada och ledsna gubbar samt intervjuer med elever görs v. 7, 2014. 9