Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Relevanta dokument
Inledning om penningpolitiken

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet

Penningpolitiskt beslut

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitiskt beslut April 2015

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Penningpolitisk rapport februari 2017

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport juli 2015

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Inledning om penningpolitiken

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Penningpolitisk rapport september 2015

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Penningpolitisk rapport februari 2018

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport juli 2017

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Penningpolitisk rapport april 2018

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Min penningpolitiska bedömning

Riksbanken och dagens penningpolitik

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport april 2017

Penningpolitisk rapport april 2019

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Penningpolitisk rapport juli 2018

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport februari 2019

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Sverige behöver sitt inflationsmål

Riksbankens och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport december 2018

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Penningpolitisk rapport Juli 2013

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Penningpolitisk rapport Februari 2013

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Penningpolitisk rapport Februari 2014

Hushållens räntekänslighet

Riksbanken och penningpolitiken

Riksbankens direktion

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Penningpolitisk rapport december 2015

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Dags att förbättra inflationsmålet?

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Är hushållens skulder ett problem?

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Transkript:

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef

Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016

Låg inflation i Sverige KPIF, årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Nu låg inflation även i omvärlden Procentuell förändring Anm. Euroområdet avser HIKP och USA avser KPI. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of labour statistics, Eurostat, nationella källor och SCB

Omvärlden återhämtar sig men långsamt och i otakt Kvartalsförändringar i procent Anm. Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Prognoser från PPR oktober. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken

Även penningpolitiken är i otakt... Styrräntor, procent Anm. Heldragna linjer anger terminsräntor skattade 11 november och streckade linjer före Riksbankens räntebesked i oktober. Källor: Riksbanken och Reuters

ger allt tydligare ränteskillnader 2-åriga statsobligationsräntor, procent Anm. Implicerad nollkupongsränta från statsobligationer Källor: Macrobond och Riksbanken

Svag export men starka hushåll i Sverige Procentuell förändring Export Konsumtion Anm. Årlig procentuell förändring, säsongs- och kalenderjusterad. Streckad blå linje avser genomsnitt för perioden 1994 kv1 2014 kv2. Källor: SCB och Riksbanken

Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras Procent Sysselsättningsgrad Arbetslöshet Anm. Procent av befolkningen respektive arbetskraften, 15 74 år Källor: SCB och Riksbanken

Viktigt med väl förankrade inflationsförväntningar Procent Anm. Förväntningar avser penningmarknadens aktörer Källa: TNS Sifo Prospera

Låg ränta länge för att inflationen ska stiga mot målet Procent Anm. Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken

Penningpolitik när räntan är noll Den låga räntan och räntebanan bedöms vara tillräcklig för att inflationen ska stiga mot målet Räntan kan hållas låg ännu längre Möjlighet att vidta ytterligare åtgärder

Hushållens skuldsättning

Min summering Problem Höga hushållsskulder Låg amortering Skatteincitament Bostadsmarknaden Ökande priser Hyresregleringar Låg byggnation Bolånemarknaden Rörliga räntor Kortsiktig, marknadsbaserad, finansiering Lindrande faktorer Högt hushållssparande Starka offentliga finanser Bytesbalansöverskott Låg byggnation Uppblåsta balansräkningar Löptider matchar dåligt

Bostadspriser och disponibel inkomst Index, 2005 = 100, säsongsrensade data Anm. Disponibel inkomst som fyra kvartals glidande medelvärde. Källor: SCB, Valueguard och Riksbanken

Hushållens skulder och huspriser fortsätter att öka Procent, Index 1981=100 190 170 150 130 110 90 70 50 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 16 Skulder/Disponibel inkomst Huspriser/Disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

Länder med hög skuldsättning är mer sårbara för chocker Tillväxt i konsumtion 2007-2012 Anm. Tillväxten i konsumtion har justerats för bytesbalansen, skuldtillväxt och konsumtionstillväxt före 2007. Källa: Flodén, M. (2014), Did Household Debt Matter in the Great Recession?

En stor andel bolån har rörlig ränta Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Rörligt Bundet Anm. Procent, i bolånestocken. Med rörlig ränta avses bindningstider på 3 månader eller kortare. Källor: SCB och Riksbanken

Små amorteringar Procentandelar 23% 16% 38% 0 till 50 år >50 år Oförändrad skuld Ökad skuld 23% Anm. Förändring i skuld mellan 2012 och 2013 för individer med bolån och deras återbetalningstider. Källa: Riksbanken

Amorteringar: Finansinspektionens förslag Finansinspektionen presenterade nya förslag på amorteringskrav den 11 november Förslaget omfattar enbart nya lån Om 70%<LTV<85% amortera 2% av lånet Om 50%<LTV<70% amortera 1% av lånet Om LTV<50% inget amorteringskrav

Effekter av amorteringskrav på skuldkvoten Procentenheter, avvikelse från basscenario 0-5 -10-15 -20-25 -30-35 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Antal år från införande av amorteringskrav Finansinspektionen Källa: Riksbanken

Vägen framåt? Huvuduppdrag: undvika ohållbar ökning av hushållsskulder Politiska åtgärder behövs nu Men det kommer vara en gradvis process Flera årgärder kommer behövas

Vägen framåt? Amortering Ränteavdrag? Lånetak efter marknadsvärde (LTV) kompletterat med lånetak efter inkomst (LTI)? Öka andelen lån med fast ränta? Bankfinansiering, längre löptid? Åtgärder på utbudssidan för att öka utbudet av bostäder