Delårsrapport för perioden

Delårsrapport för perioden 2010-01-01 2010-08-31

+,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Övergripande mål för Arvidsjaurs kommun 2008-2010 3 Förvaltningsberättelse 4 Kommunkoncernens organisation 4 Omvärld 5 Näringsliv och arbetsmarknad 5 Bostäder, lokaler och mark 6 God ekonomisk hushållning- finansiella mål 12 Kommunens budgetprocess 13 Befolkning 14 Väsentliga personalförhållanden 15 Värdegrundsarbetet 15 Resultat för perioden 2010-01-01-2010-08-31 18 Nämndernas resultat 2010-08-31 19 Tertialresultat 20 Utredning av balanskravet 20 Investeringsredovisning 21 Tillgångar och skulder 22 Redovisningsprinciper 25 RESULTATRÄKNING (tkr) 27 Kassaflödesanalys (tkr) 27 BALANSRÄKNING (tkr) 28 Noter till resultaträkningen 29 Noter till resultaträkningen 30 Noter till balansräkning/finansieringsanalys 31 1

Kommunfullmäktige 37 Överförmyndaren 37 Kommunstyrelsen 38 Kommunstyrelsens förvaltningar 39 Tillväxtenheten 39 Arbetsmarknadsenheten AME 39 Stödfunktionen 40 Tekniska 41 Barnomsorg och grundskola 42 Gymnasieskolan 43 Socialnämnden 45 Kultur- och Fritidsnämnden 50 Kommunkoncernen 52 Resultaträkning för avfallsverksamheten 55 Resultaträkning för VA-verksamheten 55 Resultaträkning för stadsnätsverksamheten 56 2

Övergripande mål för Arvidsjaurs kommun 2008-2010 Vi växer i Arvidsjaur Ökad inflyttning med 10% i åldersgruppen 25 50 år 15 nya arbetstillfällen tillskapas årligen Ökad kvalitet inom kommunens tjänsteutbud Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande Kommunen ska samverka över alla gränser för att skapa tillväxt, god välfärd och en hållbar miljö med målet att under planeringsperioden öka inflyttningen bland 25 50 åringar med 10 %. Vår kommun ska upplevas som en kommun där alla vinner på att bosätta/etablera sig. Alla förtroendevalda och anställda ska aktivt bidra till ett positivt klimat, som stärker tillväxten. Kommunens alla verksamheter ska ha hög kvalitet, vilket säkerställs genom årliga mätningar av yttre och inre kvalitet. För att nå målet med ökad inflyttning, måste bostäder byggas och minst 15 nya arbetstillfällen skapas årligen. Arvidsjaur ska upplevas som en god miljö med utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande, utbildning, kultur och idrott. Kommunen ska arbeta för att servicenivån i hela kommunen upprätthålls. Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande. Medarbetarna ska aktivt delta i utveckling av verksamheten, därigenom får de inflytande. Ledarskapet ska vara tydligt och bra. 3

Förvaltningsberättelse Kommunkoncernens organisation Arvidsjaurs kommun har en traditionell nämndsorganisation med kommunstyrelse och fem verksamhetsnämnder. I Kommunfullmäktige finns en beredning verksam. Arvidsjaurs kommunkoncern består av Arvidsjaur Kommunföretag AB, som i sin tur äger fyra aktiebolag: Arvidsjaurhem AB, Arvidsjaur Flygplats AB, Arvidsjaurs Energi AB samt Arvidsjaur Test & Training AB (ATT). Arvidsjaurhem AB äger ett dotterbolag; Fastighetsföretaget i Arvidsjaur AB. ATT äger 100 % av Lappland Aviation Academy AB (LAA) (90 % år 2009). Utdebitering kr/skattekrona 2010 2009 2008 2007 2006 Kommunen 22,08 22,08 22,08 22,08 22,08 Totalt 32,48 32,48 31,50 31,50 31,50 4

Omvärld (Källa: SKLs majrapport, arbetsförmedlingen, SCB) Det fria fallet i den globala konjunkturen bromsades upp i mitten av 2009. Sedan förra sommaren har det skett en gradvis återhämtning till exempel i världshandeln, som drabbades av ett dramatiskt fall i samband med sammanbrottet på de finansiella marknaderna hösten 2008. Den senaste tidens tumult kring Greklands och andra skuldsatta länders statsfinanser är dock ett talande exempel på att det ännu återstår stora problem. Inte minst kan skadeverkningarna på det globala finansiella systemet riskera att bli betydande vilket skulle drabba även Sverige. Man räknar dock med att världsekonomin fortsätter att gradvis förbättras, vilket är en nödvändig förutsättning för att den exportberoende svenska ekonomin ska få upp farten. För Sverige, är förväntningen nu att ekonomin klarar sig lite bättre än våra handelspartners. Den svenska ekonomin blir allt bättre men riskerna för bakslag finns kvar på grund av utvecklingen bl.a. i Sydeuropa och USA. Utvecklingen under de senaste månaderna visar på en starkare ekonomisk tillväxt i Sverige än väntat. Både sysselsättning och BNP ser nu ut att öka mer 2010 än vad som prognostiserats tidigare och arbetslösheten kan förväntas bli lägre. Hushållen är mer optimistiska än tidigare och tror på förbättringar både för den egna och för landets ekonomi. Näringslivets samlade bild är också ljus om än något mer dämpad men många företag upplever en arbetskraftsbrist. Näringsliv och arbetsmarknad Hushållen konsumerar allt mer och företagen investerar. Svensk industri går allt bättre med starkare siffror för order och produktion. Ett företag av tre säger sig ha ökat antalet anställda och tror att de kommer att öka personalen än mer under det kommande året. Tjänstesektorn växer inte lika snabbt och försäljningen inom detaljhandel har mattats. Regional utveckling Arbetsmarknaden i Norrbotten kännetecknas av en råvarubaserad tillverkningsindustri, en växande privat tjänstesektor och en alltjämt stor men minskande offentlig sektor. I regionen finns större delen av gruvfyndigheterna inom EU. Huvuddelen av råvarorna till den svenska metallbaserade industrin kommer från regionen. Till de skogsbaserade näringarna kommer stora delar av råvaran från inlandet. Sågverk och träförädling bedrivs både vid kusten och i inlandet. Biltestverksamheten tar till vara regionens speciella förutsättningar som strängt vinterklimat, glest boende, lågtrafikerade vägar, isbelagda sjöar mm. Biltestverksamheten är internationell och är beroende av goda flygkommunikationer för att kunna utvecklas ytterligare. Även turism och gruvnäring nyttjar flyget i stor utsträckning. Den globala lågkonjunkturen kombinerad med finanskrisen hösten 2008 påverkade utvecklingen på arbetsmarknaden i Norrbotten. Orderingången till stora delar av länets näringsliv minskade kraftigt och många varsel om uppsägningar lades. Samtidigt gjordes betydande infrastrukturella investeringar i länet som bidog till ett ljusare läge än i många andra regioner i landet. Inom offentlig sektor sker besparingar och rationaliseringar som leder till att antalet anställda minskar. Kommunens näringsliv Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren och den offentliga sektorn svarar för mer än hälften av sysselsättningen. Det privata näringslivet i Arvidsjaur domineras av skogsindustri, och träförädlingsindustri, besöksnäring och biltestverksamhet. Nyetableringen av statlig verksamhet till Arvidsjaur har gett ett hundratal nya arbetstillfällen. Under de senaste tre åren har ett flertal statliga myndigheter och verk som Arbetsmarknadsverket AMV och Försäkringskassan lokaliserat delar av sin verksamhet i Arvidsjaur. Senast i raden var Kriminalvårdens transporttjänst med ca 20 nya årsarbeten. De sista sex utlovade arbetstillfällen hos Vattenfall är nu rekryterade. Ett rikt kommersiellt utbud är en grundförutsättning för utveckling av besöksnäringen. Handeln har utvecklats under ett antal år och inom kommersiell service har flera företag nyetablerats. Arvidsjaurhem AB för avsikt att bygga en galleria med affärslokaler i centrum av Arvidsjaur, men för närvarande finns inte hyresgäster säkrade, så byggstarten dröjer. Sysselsättning Trots senaste årens kris har arbetsmarknaden inte försvagats riktigt så dramatiskt som de flesta befarade. Visserligen har det försvunnit drygt 100 000 jobb och arbetslösheten steg som mest till drygt 9 procent men det borde ha blivit mycket värre med tanke på kollapsen i produktionen. Arbetslösheten i riket har minskat under 2010. Arbetskraftsundersökningen för augusti 2010 visar att arbetslösheten fortsatt att minska till 7,4%. Antalet sysselsatta i åldrarna 15-74 år har ökat jämfört med augusti 2009. Både antalet arbetslösa och den relativa arbetslösheten fortsätter att minska.. 5

Eftersom den offentliga sektorn i Arvidsjaur är så stor har detta hittills haft en stabiliserande effekt på den lokala konjunkturen. Arbetslösheten i kommunen som steg under 2009 har fortsatte att stiga under början av 2010. Efter detta har antalet arbetslösa minskat. Andelen arbetslösa var i augusti totalt 10,1 %. Siffran ligger över genomsnittet för länet (8,4%). Fler män (10,9 %), är arbetslösa än kvinnor (9,2 %). De är arbetslösheten för männen som minskat mest. Andelen arbetslösa ungdomar ligger fortfarande över genomsnittet i länet; 17,7 % mot 15,2 %. Arvidsjaur har i tidigare utredningar klassats som en egen arbetsmarknadsregion, beroende på bl.a. de långa avstånden till andra större orter. Avstånden medför att dagpendlingen till och från andra kommuner är ca 14 %. Inpendling sker framför allt inom den offentliga sektorn, medan utpendlingen är störst inom byggsektorn och inom skogsbruket. Utpendlingen är något större än inpendlingen. Vi har en ovanligt stor andel inpendlare som är s.k. karriärpendlare Med detta menas en person som byter jobb för att det är intressantare eller bättre betalt, och som samtidigt överger den egna kommunen för att börja arbeta i en annan kommun. Arvidsjaurs arbetsmarknad har varit, och kommer även i fortsättningen att vara beroende av den offentliga sektorn, även om arbetsmarknaden har förändrats under de senaste åren, och kommer att förändras ytterligare. Företagsstatistik 2008-2010 2010-08 2009 2008 Arbetsställen 913 1 019 1 037 Anställda 2 761 2 746 2 709 Arbetsgivare (minst en anställd) 242 248 246 Verksamma företag 866 972 992 Nya företag 27 37 47 antal anställda 6 14 51 Källa SCB:s företagsregister: Arbetslöshet År Totalt antal Arbetslösa i gruppen invånare 16-64 år I öppen I åtgärder Ungdomar arbetslöshet % 18-24 år % % 2006-12 381 6,2 3,3 17,4 2007-12 233 4,3 1,5 11,3 2008-12 378 4,8 4,6 16,7 2009-12 463 5,4 6,3 25,7 2010-08 395 4,0 6,1 17,7 Källa Arbetsförmedlingen Bostäder, lokaler och mark På lägenhetsmarknaden råder snarare brist än överskott, åtminstone i centralorten. Efterfrågan på bostäder förväntas öka i och med rekryteringen av ny personal till Arméns Jägarbataljon. Fler bostäder är planerade för att möta efterfrågan på lägenhetsboende. Tillgången på tomter för småhus är god både i centralorten och ute i byarna. Nya bostadsområden har öppnats för exploatering. Efterfrågan på bostäder kommer fortsatt att vara stor. Detaljplaneändringar i centrum är på gång för att tillgodose möjligheten till bostadsbyggande och affärslokaler. Tillgången till industrimark är god, både i tätorten och i byarna. Lediga industrilokaler finns i kommunkoncernen. Tillväxtprogram: Kommunfullmäktige har antagit ett tillväxtprogram för kommunen för perioden 2007-2013. Enligt tillväxtprogrammet ska följande områden prioriteras: Upplevelsenäring/handel Träförädling, Energi/miljö- fast bränsle Civil/militär testverksamhet Kunskapsintensiva tjänstenäringar Nya former för utveckling och kapitalförsörjning. 6

Fullmäktiges verksamhetsmål Kommunfullmäktige har beslutat om de övergripande verksamhetsmålen för åren 2008-2010. Nämnderna har utifrån fullmäktiges mål beslutat om egna verksamhetsmål. Enligt god ekonomisk hushållning skall målen vara konkreta, mätbara och möjliga att följa upp. Målskrivningsprocessen i kommunen är fortfarande i ett uppbyggnadsskede, vilket innebär att målen i mycket saknar konkretisering och mätbarhet. De är därför inte fullt ut möjliga att följa upp i lagens mening i den form de nu har. Kommunstyrelsens budgetberedning har börjat arbetet med att förbättra målen. Nedan redovisas målen och den utvärdering som gjorts. Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning - övergripande mål Årtal (2009) anger när utvärderingen är gjord. Område Mål: Utvärdering Övergripande mål Tillväxt och utveckling Ökad inflyttning med 10 % i åldersgruppen 25-50 år Inflyttningen 2009 var 114 personer i åldersintervallet 25-50 år. Detta är en minskning med 3 personer från 2008 då inflyttningen var 117 personer. 2007 var inflyttningen 114 personer Målet uppfyllt Nej 2009 Övergripande mål Tillväxt och utveckling 15 nya arbetstillfällen tillskapas årligen Enligt SCB:s företagsstatistik har det etablerats 37 nya arbetsställen i kommunen under 2009. Vid 10 av dessa fanns minst en anställd. Totalt tillkom 14 nya anställningar. Ja 2009 Övergripande mål Medborgare/ medarbetare Öka kvaliteten i kommunens tjänsteutbud Kommunen deltar sedan hösten 2008 i projektet "Kommunens kvalitet i korthet", som leds av Sveriges kommuner och landsting. Kvalitetsmätningen innebär att ett sextiotal kommuner jämför sina verksamheter med varandra utifrån 35 mått. Fem huvudområden ingår i mätningarna: -Tillgänglighet -Trygghetsaspekt -Delaktighet och information -Kostnadseffektivitet -Samhällsbyggande Resultatet för Arvidsjaurs kommun är sammanställt och kommer att redovisas för politiker och medborgare under flera tillfällen. Kommunen fick genomgående bra resultat i denna mätning. Vi fortsätter att delta i mätningen. Resultatet ska ligga till grund för fortsatt utvärdering. Övergripande mål medarbetare Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande Målet är nytt för 2010. 7

Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning - verksamhetsmål Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Barn- och ungdom Medborgare Alla elever uppnår fastställda kunskapsmål och får vid utgången av år 9 minst betyget godkänd 2,9 % av eleverna lämnade åk 9 vt 2010 (7% vt 09) utan att ha uppnått målet i ett eller flera ämnen. Riksgenomsnittet var 24 % vt 2009. En fullständig måluppfyllelse har inte nåtts eftersom det fortfarande finns ett antal elever som inte har godkända betyg i alla ämnen. Alla elever (100%) hade behörighet att söka till gymnasieskolan ( 96 % 2009) mot 88 % i riket. Nej 2010 Barn- och ungdom Medborgare Fungerande former för elevoch föräldrainflytande Samtliga skolor har fungerande elevråd och klassråd. Det finns dessutom vid samtliga enheter ett fungerande föräldraråd. Målet anses därför vara uppfyllt. Ja 2010 Barn- och ungdom Ekonomi Hålla de ekonomiska ramarna genom kontinuerlig ekonomisk uppföljning Periodresultatet per 2010-08-31 för barn- och ungdom blev +2,0 Mkr. Målet anses vara väl uppfyllt eftersom planlagd verksamhet har genomförts med ett visst ekonomiskt överskott. Ja 2010 Socialnämnden Medborgare Socialnämnden Medborgare Förebyggande verksamhet Detta gjordes under 2009: Årlig föräldrautbildning eller samtalsgrupp för barn i missbruksfamiljer. Totalt har 109 personer erbjudits förebyggande hembesök ( 58 kvinnor, 51 män). Av dessa tackade 78 % (85 st) ja till besök och 22 % avböjde. När man tittar på fördelningen mellan män och kvinnor så tackade 75 % av kvinnorna och 80 % av männen ja till besök. Fler öppna insatser De födda 1921 ingick även i tidigare års målgrupp så flertalet av dessa fick besök under 2008. Detta kan påverka att 70 % tackade ja, jämförelsevis med de födda 1928 och 1929 där 79 % var positiva till besök. Pärlans verksamhet för missbrukare och anhöriga har förstärkt sin verksamhet. Socialnämnden har medverkat i att ta fram NORRBUS riktlinjerna - samverkan kring barn och unga i Norrbotten. Implementeringen av riktlinjerna har påbörjats. Socialtjänsten har tillsammans med polisen följt upp att arbetet med samverkan polis och kommun har fortsatt.. En öppenvårdsbehandling för missbrukare har genomförts. Ja 2009 Ja 2009 8

Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Socialnämnden Medborgare Medarbetare Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Ökad kvalitet Att vid en årlig anonym enkät erhålla minimum 4,1 i genomsnitt på en 5-gradig skala för bygglovsverksamheten Inom ramen för socialstyrelsens öppna jämförelser ska kommunens äldreomsorg uppnå högre betyg inom minst 2 delområden mellan åren 2007 och 2009. En nationell brukarenkät bland äldre har gjorts som kommer att användas vid framtida uppföljningar. Redan vid första enkäten fick Socialnämnden högre betyg inom alla områden jämfört med riksgenomsnittet. Vid kommande brukarenkät ska delområdet socialt innehåll ha förbättrats i förhållande till tidigare mätning. En brukarenkät inom AFF:s område ska genomföras under 2008-2009. Resultatet av verksamhetsuppföljningar (brukarenkäter) publiceras på webben inom en månad efter att socialnämnden delgivits resultatet. Socialtjänsten har inom ramen för arbetet med den nationella IT-strategin förbättrat kvaliteten inom samordnad vårdplanering. Evidensbaserade metoder ska användas, t.ex. ASI (Addiction severity index) och under 2009 har utbildning inom BBIC Barnets behov i centrum påbörjats. Implementering av de nationella riktlinjerna inom demensvård ska vara påbörjade senast 2009. Andelen heltidsanställda ska öka under perioden fram till 2010. Den årliga enkäten har skickats ut till alla bygglovssökande under föregående år avseende kommunens service och bemötande vid handläggning av bygglovsansökningar. En totalbild av enkätsvaren visar att majoriteten av svaren ligger högt i betyg. Medelvärdet för årets enkät är 4,05 vilket är sämre än föregående år. Medelvärdet för förra årets enkät var 4,34 det bästa resultat sedan mätningen påbörjade 2000. 2009 Delvis Ej genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört Nej 2010 Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Att vid en årlig anonym enkät erhålla minimum 3,8 i genomsnitt på en 5-gradig skala för miljötillsynen och livsmedelstillsynen Enkäterna inom miljö- och livsmedelsområdet kommer att skickas ut till hösten Enkäten har skickats ut till företag som miljö- och byggenheten har livsmedels- eller miljötillsyn på de senaste 12 månaderna. Medelvärdet på livsmedelstillsynsenkäten 2009 var 4,1. Medelvärdet på miljötillsynsenkäten är 4,0 på en femgradig skala jämfört med fjolårets enkät som låg på 3,7. Ja 2009 9

Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Inga fall av matförgiftningar orsakade av restaurangbesök under året Under 2010 har miljö- och byggenheten inte mottagit någon anmälan om matförgiftning. Ja 2010 Kommunstyrelsen Gymnasieskolan Tillväxt och utveckling Medborgare Kommunstyrelsen Medarbetare Öka antalet ungdomar som vill fullgöra sin gymnasiala utbildning i Arvidsjaur Under 2008 ska ett personalpolitiskt program tas fram. I programmet ska såväl chefer som medarbetare kunna finna grunder för de olika beslut som tas i personalfrågor Det var 79 avgångselever från grundskolan inom kommunen våren 2010. Av dessa valde 45 en utbildning vid Sandbackaskolan (57 %). 2009 valde 32 av 50 en utbildning vid Sandbackaskolan. (64 %) Detta är en nedgång med 12 % i förhållande till 2008. OBS: I 79 elever inkluderas elever som läste åk 9 i Vidsel resp Jörn vilket kan ge ett negativt utfall på resultatet. Gemensam värdegrund är framtagen och har kommunicerats med alla anställda under 2009. Ett arbete med att ta fram personalpolitiskt program har pågått under 2009 och programmet har fastställts i Kommunfullmäktige 2010. Nej 2010 Ja 2010 Kommunstyrelsen- Information Tillväxt och utveckling Externt skall all information syfta till att stärka kommunens varumärke Målet är inte utvärderat. Begreppet varumärke behöver en tydligare definition innan det går att göra någon utvärdering. Kommunstyrelsen Sysselsättning Tillväxt och utveckling Söka nya samarbetsformer med olika aktörer för ökad sysselsättning Intern samverkan sker med främst mellan arbetsmarknadsenheten och socialförvaltningen samt skolförvaltningen. Arbetsmarknadsenheten har också påbörjat ett samarbete med arbetsförmedlingen runt personer som befinner sig i Fas 2 och 3 Ja 2009 Kommunstyrelsen Turism Tillväxt och utveckling Erbjuda ett attraktivt boende med bra service vid Camp Giselas samt erbjuda högkvalitativa attraktioner såsom äventyrsbad, golf, skidåkning och annat. Målet är sammansatt av flera komponenter och därmed svårare att utvärdera. Kundenkäter har gjorts ett antal år för att mäta kvaliteten med en poängskala 1-5 Ja 2010 2009 2008 Camp Gielas 4,3 4,4 4,4 Centrumbadet 4,5 4,5 10

Kommunfullmäktige har fastställt nya övergripande mål för kultur- och fritidsnämnden som ska gälla från 2010. Målen är formulerade enligt den nya modell som budgetberedningen utarbetat. Område Mål Motivering Mätetal Medborgare /kund Tillväxt & utveckling Tillhandahålla attraktiva och ändamålsenliga lokaler och anläggningar för föreningar. För att föreningar skall kunna bedriva bra verksamhet krävs lokaler och anläggningar som fyller de behov man har. Mäts genom attraktiva och ändamålsenliga anläggningar. Inbjuda till möte med nyttjare en gång per år. Kontantstöd erbjuds de föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet i åldern upp till och med 20 år. 65 % av budgetsumman som avsätts till kontantstöd skall gå till idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet och 35 % går till övrig barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs av föreningar. För att höja kvaliteten och bredda utbudet med föreningars verksamheter erbjuder kommunen ett ekonomiskt stöd. Mäts genom redovisning av utbetalade bidrag fördelade på idrott respektive övrig verksamhet. Tillhandahålla barn och ungdomar ett attraktivt alternativ till idrottsverksamhet. Kulturskolan är ett av dessa alternativ och skall innehålla minst två olika kulturyttringar. Minst 15 % av barnoch ungdomar i åldern 5-16 år skall vara inskrivna i kulturskolan. Nyttjandet av biblioteken och dess resurser ska vara stort och filialerna skall hållas öppna en dag per vecka. För att upprätthålla demokratin i samhället och för att ha kunniga, vidsynta och aktiva medborgare skall biblioteksservice tillhandahållas. Mäts genom att redovisa utlåning, besök och nyttjandet av digitala resurser. Skall öka med 5 % under 2010. Digitala scenen ska erbjuda ett större utbud av kulturella aktiviteter. Utbudet kan lätt bli enkelriktat i en liten kommun och därför skall denna möjlighet utvecklas. Mäts genom att redovisa antalet kulturella föreställningar. Ökningen skall vara 5 %. 11

God ekonomisk hushållning- finansiella mål Kommunallagen reglerar kommunens ekonomiska förvaltning genom att ett krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budgeten ska upprättas så att intäkterna överskrider kostnaderna. Motiven är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökningen av hela pensionsårtagandet Minska riskexponeringen och möjlighet att kunna hantera osäkerhetsfaktorer God ekonomisk hushållning innebär mer än att ha en budget i balans. För att säkra en god ekonomisk hushållning behövs finansiella mål som tydligt markerar att ekonomin är en restriktion för att bedriva verksamhet. Det behövs också tydliga verksamhetsmål som klargör uppdraget. Målen ska klargöra vad som kan uppnås med befintliga resurser. Den politiska nivån fastställer ambitionsnivån och anvisar resurser medan verksamheterna utför tjänsteproduktionen. Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning - finansiella mål Årtal (2009) anger när utvärderingen är gjord. Mål: Redovisat resultat ska täcka minst förändringarna i pensionsförpliktelsen. Årets resultat ska under en 5-årsperiod motsvara 2 % av skatteintäkterna. Volymökningen av verksamhetens nettokostnad per år ska inte vara högre än skatteunderlagets utveckling. Kommunkoncernens låneskuld ska långsiktigt inte överstiga 65 % av anläggningstillgångarnas värde. Redovisning av åtgärd/utvärdering Prognosresultatet för 2010 innebär att god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges norm uppfylls. Däremot kommer inte det egna kapitalet att motsvara pensionsskulden under planperioden. Första tertialet 2010 visar minskade nettokostnader jämfört med tidigare år. Låneskulden i kommunkoncernen motsvarar 10-08-31 60 % av anläggningstillgångarna. (2009 60 %) Fortsatt upplåning i bolagen och minskade tillgångar i kommunen kommer att försämra nyckeltalet på sikt. Målet uppfyllt Delvis Ja 2009 Soliditeten ska uppgå till minst 65 %. Soliditet inklusive pensionsskuld ska på sikt vara större än 0. Minskningen av anläggningstillgångarna ska balanseras med motsvarande minskning av skulder eller ökning av finansiella tillgångar så att soliditeten inte försämras. Nettoinvesteringarna för skattefinansierad verksamhet ska under en femårsperiod inte överstiga 55 Mkr Prognosen för kommunens soliditet visar 66 % Kommunens soliditet för 2009 blev 64 %. Inklusive pensionsskulden är soliditeten -6 % Skillnaden mellan eget kapital och pensionsskuld beräknas till 17 mkr. (2009 35 Mkr). Prognosen för 2011 ger en soliditet på 70 % respektive -8 % Kommunen har amorterat 10 Mkr i år och kommer att amortera resterande 10 mkr under 2011. Nej (2010) Kommunens tillgångar ska vårdas så att framtida generationer inte förorsakas onödiga kostnader. Kommunernas fastigheter och anläggningar ska underhållas så att värdet inte försämras mer än normalt. Kommunstyrelsen har i budget 2010 avsatt 950 tkr till reparationer men inga särskilda medel till planerat underhåll. Nej (2010) 12

Kommunens budgetprocess Kommunfullmäktige har inrättat en särskild beredning som ska ansvara för budgetramar och övergripande mål för kommunen. Beredningen har utarbetat ett styrdokument som antogs av kommunfullmäktige i juni 2007. Citat ur styrdokumentet: Att styra den samlade kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd mot gemensamma mål i form av en vision är en stor utmaning som kräver en kontinuerlig utveckling av planerings- och uppföljningsarbetet. Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör hörnstenar för ett övergripande arbete med styrning. Dialogen syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktigheten syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och tjänstemannaled. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. Bilden visar hur dialogen används för ökad delaktighet i ett övergripande strategiskt arbete. Planering och uppföljning utgör två integrerade delar. Det första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för planering och politiska beslut. Det andra halvåret finns möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. Planeringsarbetet initieras i januari med chefskonferens. Resultatet av dessa dagar utgör ett underlag till en politikerkonferens där budgetutskott, ordförande i respektive nämnd, samtliga förvaltningschefer samt styrelseordförande och VD i de kommunala bolagen deltar. Det följs av budgetberedningens dialog med respektive nämnd. Förberedelser för dessa olika planeringstillfällen samt beredning av resultaten sker genom kommunledningen. Det resulterar i gemensamma planeringsförutsättningar för 2008-2010. I förvaltningsdialogen under april sker ett arbete i syfte att förtydliga resultaten av processen. Förvaltningar och bolag beaktar detta i sin verksamhetsplanering och i juni beslutar kommunfullmäktige om Strategisk plan & budget 2008-2010. Budgetprocessens fyra perspektiv. 13

Befolkning Under första halvåret 2010 har kommunens befolkning minskat med 23 personer. År 2009 minskade kommunen med 43 personer. Nettoinflyttningen vändes då till ett överskott på + 13 mot - 36 året innan. Under 2010 har in- och utflyttningen varit lika stor. Skillnaden mellan antalet födda och antalet döda är fortfarande det största orsaken till befolkningsminskningen På grund av den befolkningsstruktur som kommunen har kommer under överskådlig tid betydligt fler kommunmedborgare att dö än födas. Ska kommunens befolkning öka måste det alltså ske genom inflyttning, något som kommunfullmäktige tagit fasta på i sina övergripande mål för 2008-2010. Viktig för kommunens ekonomi är befolkningssiffran den första november varje år, eftersom det är utifrån denna som skatteutjämningen beräknas. (6 626 inv 2009). Befolkningsutveckling Om befolkningen ständigt minskar är detta en källa till oro och skapar framför allt problem genom att strukturen i befolkningen ändras. De skattebetalande invånarna blir färre, medan de som är i behov av kommunens tjänster i större utsträckning stannar kvar i kommunen. Arvidsjaur ligger på 10-i topp när det gäller andelen äldre invånare. Var fjärde Arvidsjaurbo är 65 år eller äldre. Andelen barn är färre; en av fem är under 19 år. Antalet barn i skolåldern har tidigare minskat, vilket först påverkade högstadiet och sedan gymnasieskolan. Antalet nyfödda har de senaste åren legat relativt stabilt runt 60 barn, men om antalet invånare i barnafödande åldrar fortsätter minska kommer detta också i sin tur att inverka på födelsetalet. I relativa tal ökar befolkningsgrupperna mellan 25-44 år samt andelen äldre pensionärer. Ökningen av den yngre gruppen är en kombination av företagsetableringar, flyktingmottagning och stora barnkullar i början på 90-talet. Befolkning 2009-12-31 och befolkningsförändringar under 2009 År/antal 2010-06 09-12 09-06 2008 2007 Totalt 6 599 6 622 6 653 6 665 6 751 Födda 34 48 25 59 68 Avlidna 57 104 48 109 121 Inflyttade 129 267 113 268 284 Utflyttade 129 254 102 304 273 Befolknigspyramid 2009-12-31 män kvinnor -300-200 -100 0 100 200 300 14

Väsentliga personalförhållanden Anställda i kommunen och bolagen Som alla andra organisationer som producerar tjänster är kommunens verksamheter personalintensiva. Inom kommunen finns ett 70-tal yrken representerade. Arvoden betalas ut för drygt 200 olika förtroendeuppdrag. 90 % av personalkostnaden finns på de två stora nämnderna; Socialnämnden och Kommunstyrelsen. 95 % av personalen finns i kommunen, 5 % anställs av bolagen. Personalomsättningen har tidigare varit låg, men ser ut att öka på grund av krympande verksamheter och fler pensionsavgångar. Tyngdpunkten ligger fortfarande på åldrarna över 45 år. Nyrekryteringen sker i allt större utsträckning i åldrarna 30-40 år. Anställda i kommunen 2010-06 2009-12 Totalt Antal årsarbeten 708 712 Antal personer 749 761 Antal anställningar 757 766 Antal med heltid 81% 80% Kvinnor Antal årsarbeten 552 560 Antal personer 588 602 Antal anställningar 595 607 Antal med heltid 78% 78% Män Antal årsarbeten 156 152 Antal personer 161 159 Antal anställningar 162 159 Antal med heltid 90% 87% Tillsvidare- Antal som slutat 45 113 anställda Antal nyanställningar 20 52 Anställda i bolagen 45 45 Åldersfördelning anställda 2009 140 120 100 80 60 40 20 0 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65- Värdegrundsarbetet Kommunfullmäktiges övergripande personalpolitiska mål lyder: Arbetsmiljön ska vara trygg, säker och utvecklande. Medarbetarna ska aktivt delta i utveckling av verksamheten, därigenom får de inflytande. Ledarskapet ska vara tydligt och bra. Utifrån detta mål har en värdegrund som utarbetats för kommunen som består av tre huvudpunkter. Värdegrunden har presenterats och spritts bland kommunes anställda och förtroendevalda. Glädje Vi har en positiv inställning till alla människor vi möter Vi ser varandra och bidrar till att det blir kul på jobbet Respekt Vi tar alla människor på allvar Vi känner stolthet över vårt uppdrag Vi tar ansvar för arbetsuppgiften och respekterar fattade beslut Professionalitet Vi använder alltid våra kunskaper och färdigheter för kommunens bästa Vi ser behov av och tar till oss nya kunskaper Vi skiljer på vår yrkesmässiga och privata roll Arbetsmiljöverksamhet Den övergripande samverkansgruppen svarar för uppföljningen av hur arbetsmiljöfrågorna fungerar ute på de olika enheterna. Gruppen har också ett övergripande ansvar för information och utbildning i arbetsmiljöfrågor. Detta arbete är i sin linda och ska utvecklas under 2010. Personalvård Friskvårdens syfte är att förhindra arbetsskador av olika slag. Genom modern forskning vet vi, att med en fungerande friskvård kan vi även förhindra sjukskrivningar inom andra medicinska områden. Vi har försökt hitta nya grepp som gör att man kan få med fler medarbetare. All friskvård, förutom enminutsmassage eller traditionell pausgymnastik, är förlagd till fritiden. Friskvårdspengen är 250:-/termin. Nyttjandet av denna möjlighet har varit ganska låg men trenden är en ökning. Från och med 2010 så breddas utbudet i form av vilka aktiviteter man kan nyttja friskvårdsbidraget till. 15

Företagshälsovården Företagshälsovården, A-Hälsan, utgör en opartisk rådgivande expertresurs i det lokala arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. Denna resurs skall till största delen användas till förebyggande arbete, men tillgång finns också till akuta insatser. Företagshälsovården skall beakta medicinska, tekniska och psykosociala delar i våra arbetstagares arbetsmiljö. A-Hälsan har över tiden anpassat sin kompetens till vårt behov och samarbetet fungerar väl. Rehabiliteringsverksamhet Arbetsgivaren har ett långt gående ansvar för anställda som inte klarar sitt arbete pga. orsaker som kan hänföras till begreppet sjukdom. Anställda som inte klarar sina arbetsuppgifter skall, om möjligt, rehabiliteras så att de i första hand kan återgå till sitt ordinarie arbete, i andra hand beredas andra arbetsuppgifter/omplaceras. Vi utgår utifrån vår lokala Rehabiliteringsplan i rehabiliteringsarbetet. Vi arbetar med en ny modell, den s.k. rehabkedjan, som innebär snabbare åtgärder och insatser än tidigare. Vår bedömning är att med detta nya arbetssätt som grund så kommer vi att kunna sänka sjukskrivningstalet avsevärt. Trenden är tydlig, frånvaron på grund av sjukdom minskar. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro - kommunen Syftet med denna redovisning är att sätta fokus på kommunens arbete med att minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron har fortsatt att minska under 2010. Orsaken är ännu till stora delar oklar, men orsaker kan vara personalenhetens förändrade arbetssätt med rehabiliteringsärenden, ändrad lagstiftning och Försäkringskassans ändrade arbetssätt. Totalt motsvarar sjukfrånvaron 31 årsarbetare, en minskning med 2/3 sedan 2003 då regler för redovisning av sjukfrånvaro infördes. Procent av arbetad tid 2010-06 2009-12 2008-12 2007-12 2006-12 Total sjukfrånvarotid 5,20 6,11 8,18 10,50 9,92 Omräknat i årsarbetare 31 43 57 75 72 Summa tid med långtidssjuk-frånvaro av sjukfrånvaron 24,27 66,64 78,59 81,64 78,23 Sjukfrånvarotid kvinnor 5,92 6,97 8,92 11,08 10,86 Sjukfrånvarotid män 2,69 3,06 5,49 7,02 6,76 Sjukfrånvaro 29 år 3,37 4,14 3,67 6,03 5,71 Sjukfrånvaro 30-49 år 3,96 4,43 6,67 9,07 7,92 Sjukfrånvaro 50 år och äldre 6,91 8,10 10,44 13,26 13,03 Procent av arbetad tid Sjukfrånvaro Socialnämnden 6,16 6,95 9,44 12,42 11,19 Därav långtidsfrånvaro 23,96 63,61 80,83 82,35 78,68 Sjukfrånvaro Barn- och ungdom 4,50 5,83 7,95 9,66 10,84 Därav långtidsfrånvaro 36,96 69,70 72,15 82,77 79,84 Sjukfrånvaro övriga 4,44 5,17 6,44 7,38 7,21 Därav långtidsfrånvaro 14,61 69,92 80,89 78,07 74,91 Endast två av kommunens bolag har fler än 10 anställda och redovisar sjukfrånvaro i årsredovisningen. 16

Skatteunderlagets utveckling Att skatteunderlaget utvecklas i takt med kommunens nettokostnader är en förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning. Skatteintäkternas förändring i % 2005-2010 % 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 Egna skatter Utjämning SUMMA 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kommunens eget skatteunderlag räknat per invånare ligger ca 10 %-enheter under riksgenomsnittet. Antalet personer med beskattningsbar inkomst har minskat under senaste taxeringen, efter att ha ökat. under två år i rad Skatteutjämningssystemet kompenserar kommunen delvis för skatteintäkter under genomsnittet genom inkomstutjämningsbidraget. Skatteutjämningssystemets utformning innebär att antalet invånare är viktigare för utvecklingen av kommunens skatteintäkter än ökningen av det egna skatteunderlaget. En viss tillväxt av det egna skatteunderlaget behöver därför inte innebära ökade skatteintäkter, men är i sig ett tecken på en positiv utveckling för kommunen. I prognoserna för skatteintäkterna för 2009 och 2010 hade man överskattat lågkonjunkturens inverkan på skatteunderlagets tillväxt i riket. När utfallet blir bättre än förväntat tillkommer en återbetalning på 2009 års skatteintäkter som preliminärt beräknats till 0,5 Mkr och med 3,3 Mkr för 2010. Utveckling Trots återhämtningen på arbetsmarknaden och med måttliga löneökningar som bidragande orsak, räknar SKL endast med svag tillväxt i skatteunderlaget, 1,8 % år 2010. År 2011 ökar skatteunderlaget med 2,8 %. Inte förrän 2012 och framåt blir det en mer normal tillväxt i skatteunderlaget, i takt med att arbetsmarknad och löneökningar tar fart. Kommunens ekonomi påverkas även av andra faktorer än arbetsmarknaden, inte minst den ekonomiska politik som förs, men även annat som besparingar i verksamheten, låga räntekostnader och extra tillskott utifrån. Statsbidrag och övriga bidrag under 2010 Följande större ändringar har gjorts i bidragssystemen: De flesta av specialdestinerade bidrag som fanns inom området barnomsorg och skola har omvandlats till generell skatteutjämning. Kvar finns bidragen till maxtaxan och kompetenshöjning inom barnomsorgen Kommunen har skrivit avtal med Migrationsverket om mottagning av flyktingar och av ensamkommande flyktingbarn. För detta får kommunen ersättning i form av statsbidrag. Aviserade tillskott från staten betalas ut i slutet på december 2009 men avsåg år 2010. Ett tillfälligt konjunkturstöd har getts för 2010 på 6,5 Mkr och en ytterligare utökning av skatteutjämningen för 2010 med 2,5 Mkr. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige antog en ny taxa för vatten och avlopp i november 2009. Taxan gäller från 2010. Intäkterna för vatten- och avlopp ökade med 8,5 % från samma period 2009. Taxan för renhållning är oförändrad sedan 2008. Intäkterna för renhållningen har ökat med 1,5 % jämfört med motsvarande period 2009 Övriga taxebeslut som kommunfullmäktige fattat under året är: - Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade - Taxa för hantering och förvaring av bärgade bilar - Taxa för Centrumbadet (sommar) - Taxa för upplåtelse av offentlig plats - Taxa för transportdispenser - Taxa för hantering och förvaring av bärgade bilar - Avgifter kulturskolan 17

Resultat för perioden 2010-01-01-2010-08-31 Kommunen 2010 Sammanställd redovisning 2010 Budgetavräkning tkr Budget Redovisat 2010-08-31 Prognos för 2010 Budget Redovisat 2010-08-31 Prognos för 2010 Verksamhetens intäkter 174 151 108 127 158 975 233 131 157 283 233 589 Verksamhetens kostnader -508 420-320 083-493 118-540 590-348 746-542 692 Avskrivningar -15 500-9 436-14 600-32 868-21 025-32 111 Verksamhetens nettokostnader -349 771-221 392-348 743-340 327-212 488-341 214 Skatteintäkter 235 800 161 206 241 351 235 800 161 206 241 351 Generella statsbidrag och utjämning 119 500 82 191 123 286 119 500 82 191 123 286 Finansiella intäkter 100 44 100 0 106 100 Finansiella kostnader -1 100-335 -600-12 503-6 646-10 174 Resultat före extraordinära poster 4 529 21 714 15 394 8 581 24 369 13 349 Avsättning, pensioner mm engångs 0 0-7 500 0 0-7 500 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Periodens resultat 4 529 21 714 7 894 8 581 24 369 5 849 Kommunens prognosresultat för 2010 visar en överkott mot budget med + 11,4 Mkr (-1,8 Mkr 2009). Minskade arbetsgivaravgifter för ungdomar under 2010 beräknas gett ett överskott på 3 Mkr. Lägre löneökningar än budgeterat beräknas ge ytterligare 3 mkr i överskott. Återbetalning av skatt samt tillfälligt konjunkturstöd ger ett överskott på skatteintäkterna på 9,3 mkr. Det är samma summa som skatteintäkterna låg under budget 2009. Kommunstyrelsen kommer därför att föreslå att dessa skatteintäkter som är av engångskaraktär används för att på ett långsiktigt sätt minska kommunens framtida kostnader, genom inlösen av pensioner, avsättning för framtida miljöostnader samt till att åtgärda eftersatt underhåll. Beräknad avsättning för detta ändamål är 7,5 Mkr. Resultatet för den sammanställda redovisningen är +24,4 Mkr Bolagens andel av det sammanställda resultatet är 2,7 Mkr. Budgeterat sammanställt resultat var +8,6 Mkr för 2010. Prognosen för koncernen pekar på ett överskott på 5,8 Mkr för 2010. Årets resultatavvikelse för kommunen består av fyra delar: Mkr Prognos 2009 2008 2010 Nämnder -6,0-5,4-4,1 Finansförvaltning, pensioner 6,7 5,0-0,5 An- och nedskivningar 0,9 0,6 1,2 Avsättning, pensioner mm -7,5 Skatter 9,3-9,3-2,8 Summa 3,4-9,1-6,2 Nyckeltal kostnads-/intäktsutveckling kommunen Milj kr 2009 2010 2010 10-09 06-10 Redovisat Budget prognos Förändr % Medel % /år Intäkter 166,2 174,2 159,0-4,4 0,5 Kostnader 503,1 508,4-493,1-2,0 1,0 Nettokostnader 354,9 349,8 348,7-1,7 2,4 Egna skatteintäkter 239,0 235,8 241,4 1,0 1,4 Generella bidrag 114,6 119,5 123,3 7,6 2,9 18

Nämndernas resultat 2010-08-31 Redovisat 2010-08-31 Budget Utfall mot budget Prognos för helåret 2010 Tkr Kostnader Intäkter Netto 2010 netto 2010-08-31 Utfall mot budget Kommunfullmäktige, revision, 1 643 323 1 320 2 278 199-8 valnämnd, överförmyndare Kommunstyrelsen 5 411 246 5 165 5 436-1 541-2 444 Skattefinansierad verksamhet KS 121 636 77 684 43 952 69 216 2 192-2 551 Affärsverksamhet KS 10 268 13 777-3 509-3 724 1 026-894 Kommunstyrelsen summa 138 958 92 030 46 928 73 206 1 876-5 897 Barn- och ungdom (skolutskottet) 61 629 6 472 55 157 85 786 2 034 363 Kultur- och fritidsnämnden 9 894 873 9 021 13 633 68 257 Socialnämnden 122 122 30 720 91 402 143 226 4 082-950 Miljö- bygg- och hälsoskyddsnämnden 5 298 979 4 319 7 423 630 258 Justering av interna poster -27 121-27 121 0 0 0 0 Summa nämnder 310 780 103 953 206 827 323 274 8 689-5 969 Pensioner och, arbetsgivaravgift mm 9 302 4 174 5 128 10 997 5 277 6 097 Avskrivningar, nedskrivningar 9 436 0 9 436 15 500 897 900 Verksamhetens nettokostnad 329 518 108 127 221 392 349 771 14 864 1 028 Budgetavvikelse- nämnderna Det överskott som genererats av nämnderna under perioden är +8,7 Mkr. Prognosen för helåret är -6,0 Mkr. Störst prognostiserad avvikelse mot budget visar kommunstyrelsen med 5,9 Mkr eller 7,5 % i budgetavvikelse. Detta är samma avvikelse som i bokslut 2009. Störst avvikelse har gymnasieskolan 3,8 Mkr samt kommunstyrelsen med 2,4 Mkr Kostenheten beräknar ett överskott på drygt 1 Mkr. Socialnämndens beräknade budgetavvikelse är -1 Mkr Detta underskott kommer helt från ökningen av försörjningsstödet som beräknas till 2 mkr utöver budget. Övriga nämnder visar ett överskott mot budget. Samtliga nämnder har lägre nettokostnad 2010 än 2009. För andra tertialen i rad minskar kommunens nettokostnad. Minskningen har accentuerats under andra tertialen. Prognosen för 2010 visar att nämnderna bedömer att kostnaderna kommer att öka kraftigt under sista tertialen. Ändå ligger prognosen för nettokostnaden för helåret 2010 6,2 Mkr lägre än 2009. (-1,75 %) 19

Tertialresultat Redovisat Redovisat Redovisat Prognos Resultaträkning Tkr Jan- aug 2009 Jan-aug 2010 sept- dec 2009 sept-dec 2010 Verksamhetens intäkter 109 153 108 127 54 676 50 848 Verksamhetens kostnader -333 651-320 083-169 206-173 036 Avskrivningar -10 630-9 436-7 472-5 164 Verksamhetens nettokostnad -235 128-221 392-122 002-127 352 Skatteintäkter 157 737 161 206 81 270 80 145 Generella statsbidrag 75 919 82 191 38 662 41 096 Finansnetto -442-291 -16-209 Periodens resultat före extraordinära poster -1 915 21 714-2 086-6 320 Utredning av balanskravet Enligt de balanskravsregler som gäller från och med 2004-12-01, ska ett negativt årsresultat täckas i kommande års budgetar senast inom tre år. Det samlade resultatet för 2005-2008 var 5 547 tkr. Balanskravsresultatet för 2009 var 2 598 tkr. Kommunallagen stadgar att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Det resultat som ska regleras är 2 598 tkr, dvs. 2009 års resultat. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska detta täckas i sin helhet 2010. Prognostiserat resultat räcker för att täcka 2009 års underskott. 2006 2007 2008 2009 2010 Årets resultat enligt resultaträkning 9 128 3 349 1 212-1 825 7 893 Avgår: samtliga realisationsvinster -75 0-85 - 3 768-230 Tillägg: reavinster enl. undantagsmöjlighet 0 0 0 0 0 Synnerliga skäl enligt KL 8:5 Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 0 0 0 0 Tillägg Realisationsförlust enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 2 994 0 Täckning av underskott 2004-2005 -7 982 0 0 0 0 Justerat resultat 1 071 3 349 1 127-2 598 7 663 20

Investeringsredovisning Årsbudget 2010 Tilläggsbudget Summa Investerat under 2010 Återstår av budget Ombyggnad Nyborgsskolan 0 849 849 321 528 Ombyggnad Bofinken 0 750 750 438 312 Värmeväxlare sim- och sporthallen 200 0 200 4 196 Camp Gielas/Vittjåkk 120 0 120 92 28 Tillgänglighet i byggnader 100 0 100 4 96 Konstgräsplan 1 000 989 1989 1 042 947 Skidskyttestadion 200 0 200 19 181 Småbåtshamn i Arvidsjaursjön 100 110 210 28 182 Parker och träd 75 0 75 32 43 Centrumsatsning Storgatan 0 278 278 305-27 SUMMA påbörjade investeringar 1 795 2 976 4 771 2 285 2 486 Investering i inventarier 1 848 188 2036 665 1371 Investering affärsverksamhet 2 010-42 1968 749 1219 Ej påbörjade investeringar 2 125 322 2447 0 2447 SUMMA 7 778 3 444 11 222 3699 7 523 Kommunens investeringsverksamhet har varit låg under de första åtta månaderna. Största investeringen är färdigställandet av konstgräsplanen. Delar av fd. förskolan Bofinken har byggts om till veterinärklinik. Nyborgskolans förskolan blev färdig för inflyttning redan förra året, men visa efterarbeten och markarbeten har gjorts under 2010. Det samma gäller den nya Storgatan som invigdes hösten 2009. Under 2010 har områdena runt Storgatan fått nytt utseende, med nya plattor och belysning. Under ett antal år har investeringsnivån varit mycket lägre än värdeminskningen av befintliga anläggningar och inventarier Trots att värdet av tillgångarna minskar stadigt är kommunens innehav av framför allt lokaler fortfarande mycket stort. Behovet finns att minska snarare än att öka kommunens anläggningstillgångar. Den stora delen inventarier i tillgångarna gör att den genomsnittliga avskrivningstiden är relativt kort; 12 år. Det innebär i sin tur stora förändringar i avskrivningsunderlaget från år till år. Höjningen av den undre gränsen för investering till 20 000 kr har också bidragit till att minska andelen inventarieinköp i investeringsbudgeten. Det finns ett stort behov av att planera kommunens och bolagens investeringsverksamhet på längre sikt än vad som nu görs. Målet är att under 2010 upprätta fleråriga investeringsplaner. Kommunfullmäktige har beslutat i de finansiella målen för 2009-2012 att maximera investeringsnivån under en femårsperiod till 55 Mkr för skattefinansierad verksamhet. Utfallet för 2009 och prognosen för 2010 innebär att den totala investeringen på 22,6 Mkr för två år ligger i nivå med femårsplanen. Investeringar och avskrivningar 2005-2010 Investering Avskriv ning Nettoförändring 2005 11 731 16 529-4 798 2006 8 849 17 869-9 020 2007 13 348 15 842-2 494 2008 12 565 15 068-2 503 2009 14 142 15 024-882 2010 progn 12 495 14 600-2 105 21

Tillgångar och skulder Balansräkningens omslutning har varit stabil de senaste fem åren. De materiella anläggningstillgångarna har minskat eftersom investeringsnivån varit lägre än avskrivningarna under samtliga år. Samtidigt har de finansiella tillgångarna ökat genom tillskott till kommunkoncernen. Minskningen av tillgångar har tidigare balanserats genom amortering av lån. I balansomslutningen ingår förskott på skatter med netto 7 Mkr. Detta ska betalas ut i januari 2011. År Balansomslutning Mkr Materiella anläggningstillgångar-mkr Finansiella anläggningstillgångar-mkr 2005 289 223 21 2006 284 214 24 2007 276 211 26 2008 289 209 36 2009 275 199 41 2010 Progn 286 195 41 Soliditet Soliditeten mäter kommunens ekonomiska styrka på sikt. Under flera år har soliditeten långsamt ökat. Orsaken är den minskade låneskulden. Räknar man in kommunens ansvarsförbindelser för pensioner som enligt blandmodellen inte tas med i balansräkningen förändras bilden. Det beräknade värdet på ansvarsförbindelsen ökade med 22 Mkr under 2006-2010 på grund av de nya pensionsavtalen och nya beräkningsgrunder. Detta innebär att kommunens mål om att det egna kapitalet ska motsvara ansvarsförbindelsen kommer att ta längre tid att uppfylla. I År Soliditet % Inkl pensionsavsättning % 2005 57,1-0,5 2006 61,3-2,2 2007 64,3-9,8 2008 61,7-10,0 2009 64,3-12,7 2010 progn 66,3-3,8 Intern utlåning Kommunen har lånat ut totalt 39,7 Mkr till kommunkoncernen. Samtliga lån är ränte- och amorteringsfria. Skuldsättningsgrad Kommunens skuldsättningsgrad (avsättningar, kortfristiga och långfristiga skulder) har i stort sett varit oförändrad sedan 2005. En förskjutning har skett från långfristiga till kortfristiga skulder. I kortfristiga skulder ingår semesterlöneskuld och koncernkonto, trots att de inte automatiskt förfaller till betalning under kommande år. 2009 utgjorde dessa poster 40 % (39 % 2008) av de kortfristiga skulderna. Skuld i % av tillgångar År Avsättning Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa 2005 2 10 31 43 2006 2 10 28 40 2007 2 4 30 36 2008 1 8 30 40 2009 3 4 36 43 2010 Progn 3 4 33 40 Likviditet, placeringar och lån Nästan all långfristig upplåning finns i kommunens bolag. Kommunen har under en längre period prioriterat låg låneskuld framför hög likviditet. En låg investeringsnivå har inneburit att kommunens likviditet kunnat användas till att återbetala lån. Eftersom kommunen inte har medel placerade i aktier eller värdepapper har svängningarna på börsen inte påverkat kommunens ekonomiska ställning. Kommunkoncernen har en checkkredit hos Sparbanken Nord på 50 Mkr. Kommunen och bolagen har under både kortare och längre perioder nyttjat sin checkkredit, dels för att kunna lösa in ofördelaktiga lån. dels för att balansera den stora eftersläpningen av utbetalning av EU-bidrag och andra statliga bidrag. Borgen Kommunens borgensåtaganden gäller nästan helt (99,5%) företag inom den egna koncernen. Total beviljad borgen är 418 Mkr. Risken för att behöva infria borgensåtaganden bedöms som låg. Värdet av bolagens tillgångar överstiger det bokförda värdet. Inga borgensåtaganden för bostadslån har lösts in på senare år. 22