PM Förändringar i ny detaljplan och därmed kopplade risker avseende hälsa, säkerhet och riksintresse för kommunikation 1. Bakgrund Underlagsmaterialet till detaljplanen är omfattande. Utredningar och analyser har genomförts med syfte att omfatta hela den framtida anläggningen och produktionen inom ramen för Projekt Helios. Vid samråd 26 juni 2015 förtydligade länsstyrelsen att "Det är de förändringar som kommer av det aktuella planförslaget som ska hanteras i riskanalysen. Länsstyrelsen tar hänsyn till befintliga tillstånd och planer för området och industriverksamheten" samt att "Det är den förändring som planförslaget innebär som ska hanteras, förändringen inom planområdet och förändringens konsekvenser för och påverkan av transport av farligt gods utanför området". Det är därmed risker och konsekvenser utöver de som finns i dagsläget som ska redovisas och analyseras i planhandlingen. I detta PM redovisas de risker avseende hälsa, säkerhet och Ådalsbanan som identifierats i utredningar och analyser för projekt Helios och som är kopplade till de förändringar som ny detaljplan och utbyggnad av industrin medför. 2. Förändringar 2.1 Förändringar i ny detaljplan jämfört med gällande Markanvändningen inom det föreslagna planområdet styrs i dag genom sex detaljplaner daterade 1979-2010. Planen från 1979 omfattade hela dåvarande industriområde. 1999 antogs en plan som tillät nytt renseri och vedgår i nordöstra delen. 2002 antogs en plan som omfattade ny hamn i östra delen. 2004 antogs en plan som tillät ny sodapanna och 2010 en plan som tillät byggande på tidigare deponi. Tillåten markanvändning i ny detaljplan skiljer sig inte mycket från det som anges i nu gällande planer. Förändringar som tillåter utökad markanvändning: Högre tillåtna byggnadshöjder. Inga begränsningar i exploateringsgrad (nu begränsning till 40%). Förändringar som begränsar markanvändning: Bestämmelser om hantering av markföroreningar som endast finns i några planer ersätts med en generell bestämmelse. En bestämmelse tillkommer avsende markstabiliserande åtgärder innan bebyggelse på ett område med skredrisk i sydvästra delen. Enhetlig markanvändning - tidigare bestämmelser hade flera varianter vilka nu föreslås ersättas av en beteckning "Massaindustri med anknutna verksamheter". En skyddszon närmast järnvägen införs, vilken innebär att nya byggnader inte får uppföras inom 30 m från järnvägen.
2.2 Förändringar i processer och produktion Principerna för produktionsprocesserna kommer att vara desamma, men kapaciteten kommer att utökas till maximalt 1 100 000 ton blekt sulfatmassa och CTMP från dagens produktion på 660 000 ton/år. Det är främst produktionen av sulfatmassa som kommer att öka och det är i den processen som ny modern fiberlinje, blekeri, indusntningsanläggnig m m planeras. För CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning eller förändrad teknik. 2.3 Förändringar i kemikalieanvändning Följande riskklassade kemikalier följer produktionsmängden av sulfatmassa och kommer att öka: Svavelsyra - används för ph-justering i processen. Lagras i befintlig cistern. Transporteras in med bil. Produktionsökningen medför troligtvis en fördubbling av intransporter. Med maximal produktion beräknas det bli drygt en bil per dygn. Lut - används för ph-justering i processen. Intransport med båt. Lagras i befintiga och nya cisterner. Terpentin - biprodukt ur massaproduktionen. Lagras i en befintlig cisternern och en ny liten tank i fiberlinjen. Transporteras ut per båt. Förbrukning, hantering och lagring av följande riskklassade kemikalier förändras inte till följd av planerad produktionsökning: Svaveldioxid används vid produktion av CTMP-massa och i sulfatproduktionen på torkmaskin 5. I tidigare dokument har angivits att användningen av svaveldioxid kommer att öka. Gällande utbyggnadplan medför dock ingen ökning eller förändring av hanteringen. Terpentin från Ortviken som körs till Östrand för lastning på båt. Ammoniak används för pannvattenberedning i sodapannan (<20 m 3 /år). Eldningsolja 1 (EO1) används till facklan där de starkt illaluktande gaserna destrueras när de inte kan förbrännas i mesaugn. Eldningsolja 5 (EO5) används som bränsle i SP6, ÅP1 och mesaugn. Förbrukningen väntas minskas. Natriumhypoklorit används för behandling av råvatten från älven. Om förbrukningen kommer att öka eller minska beror på val av kylsystem och det är ännu inte beslutat. I den nya produktionsanläggningen planeras metanol att kondenseras ut ur tillvekningen och lagras i en ny 30 m 3 för att sen förbrännas. I befintlig anläggning kondenseras metanolen inte ut utan förbränns direkt tillsammans med starkgaserna. Förändringen görs för att skapa en jämnare förbränning och metoden är vedertagen. Nya blekeriet medför hantering av två nya kemikalier: Metanol kommer att användas för klordioxidtillverkning. Transporteras in med tankbil (flytande form), normalt 48 m 3 per bil. Vid full produktion av fullblekt massa kommer bil att lossas var 9:e dag. Lagras i ny 60 m 3 cistern. Natriumklorat kommer att användas för klordioxidtillverkning. Transporteras in med tankbil, normalt 30 ton (kristaller, fast form). Lossas genom spolning med hett vatten till ny upplösningscistern (90 m 3 ) och sen vidare till ny lagringscistern (300 m 3 ). Vid full produktion av fullblekt massa kommer bil att i snitt lossas 1,5 gånger per dag. Nya blekeriet medför att klordioxid återkommer som blekkemikalie. Klordioxid producerades och användes på industriområdet fram till 1995 då Blekeri III med PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22 sid 2(8)
ozonblekning togs i drift. Nu gällande detaljplan har därmed medgivit produktion och användning av klordioxid. Den nya klordioxidanläggningen kommer att ligga ca 350 m längre ifrån närboende och järnväg än den tidigare. Maximal produktionskapacitet kommer att vara 26 ton per dygn, men snittproduktionen förväntas bli avsevärt lägre, ca 19 ton/dygn. Klordioxiden lagras som 1-procentig vattenlösning och kyld till max 10 grader celcius i 550 m 3 cistern. Ej beslutat ännu om det blir en eller två cisterner. 2.4 Nya byggnader Nedan visas fabriksområdets byggnader i utbyggt scenario. Befintliga byggnader visas i svart/vitt. Nya byggnader är markerade med randigt raster och röda konturer. Figur 1. Planerad utbyggnad inom fabriksområdet. PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22 sid 3(8)
3. Genomförda utredningar och analyser Följande utredningar och analyser avseende hälsa och säkerhet ligger som underlag till detaljplanen: A. Generisk risknalays inför nytt miljötillstånd, Seveso III. Utförd av ÅF daterad 2015-05-22. Ligger som bilaga A6 till MKB. Innefattar riskanalys för farliga kemikalier utöver SO 2 som behandlas i egen analys. B. Riskhanteringsprocess avseende SCA Östrand & Ådalsbanan. Utförd av Strategigruppen daterad 2015-07-01. Ligger som separat underlag till detaljplanen. PM Riskbedömning Timrå station samt Infart Östrand, Banverket juli 2008 och Ådalsbanan riskanalys, delen Nacksta-Västeraspby, Trafikverket augusti 2010 ligger som underlag till riskhanteringsprocessen, men har inte tagits med ingår inte i plandokumenten. C. Miljöriskanalys till ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken. Utförd av ÅF daterad 2014-10-15. Ligger som bilaga A4 till MKB. D. SCA Östrand Riskbedömning av SO 2-hantering. Utförd av ÅF daterad 2013-01-26. Ligger som bilaga A7 till MKB. E. ÅF rekommendationer utifrån riskbedömning - uppföljning. Utförd av SCA daterad 2014-09-22. Ligger som bilaga A8 till MKB. 4. Risker kopplade till förändringar som kommer av det aktuella planförslaget Nedan sammanfattas i kapitel 3 nämnda analyser och utredningar med avseende på förändringar som kommer av det nya planförslaget. Rubriksättningen är hämtad ur länsstyrelsens yttrande i samrådsskedet. 4.1 Gång- och cykelförbindelser Varken planerad utbyggnad av fabriken eller ny detaljplan medför någon förändring av gångoch cykelstråk till och från industriområdet. Risken tas med här eftersom riskanalys B ovan bedömt förhöjd risk för spårspring under byggtiden då många personer som vanligen inte arbetar för SCA kommer att vistas på fabriksområdet. Tidigare har spårspring förekommit strax öster om huvudinfarten. Hösten 2012 uppförde SCA ett 1,2 m högt stängsel på den sträckan och efter det har inget spårspring rapporterats till Trafikverket. Ø Spårspringsstängslet förlängs så att det ansluter mot huvudinfarten och industristängslet som börjar vid blekeri 2. Ø Information till personal ges vid fabriksmöten och i samband med introduktion av nyanställda. Särskild information ges till entreprenörer i byggskede. Ø Skyltning efter stängsel om att spårområdet inte får beträdas. Slutsats risker för hälsa och säkerhet: Heltäckande stängsel innebär att passage in till fabriksområdet via järnvägen helt förhindras. Visserligen skulle någon kunna klättra över staketet, men det är företrädelsevis av lathet man genar över spår och klättring över staket torde då vara uteslutet. PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22 sid 4(8)
4.2 Farligt gods Ådalsbanan, som ligger i direkt anslutning till fabriksområdet, utgör en transportled för farligt gods. Länsstyrelsen, Trafikverket och Räddningstjänsten har ställt krav på att en riskhanteringsprocess ska genomföras enligt länsstyrelsens riskpolicy "Riskhantering i detaljplaneprocessen". I riskpolicyn anges ett riskhanteringsavstånd på 150 m från farligt godsled. Huvuddelen av all planerad om- och tillbyggnad kommer att ske på större avstånd än 150 m från Ådalsbanan. I Riskanlys B finns två planritningar med 30 och 150 m zon från järnvägen markerade. Den ena plankartan redovisar nuvarande placering av byggnader och områden. Den andra framtida placering. Följande förändringar sker inom 150 m från järnvägen: Permaneta förändringar: Ny torkmaskin 6 byggs direkt norr om befintlig torkmaskin 5. Kortaste avstånd till spår är 113 m. Befintligt Blekeri I och II samt befintlig fiberlinje ligger mellan ny torkmaskin och spår. Terpentintank flyttas från ett läge 25 m från spår till nytt läge ca 135 m från spår (vid ny fiberlinje). Delar av ny fiberlinje byggs på nuvarande vedplan. Kortaste avstånd till spår är 100 m. Befintligt snickeri och kontorsbaracker ligger mellan ny fiberlinje och spår. Nya cisterner för vitlut och terpentin byggs vid ny fiberlinje. Kortaste avstånd till spår är 109 respektive 135 m. Befintliga byggnader finns delvis mellan dessa cisterner och järnvägen. Nytt vedlager. Tillfälliga förändringar under byggtiden: Materialgårdar utan byggnader anordnas under byggtiden där vedlager och mätstation ligger i dag. Tillfälliga personalbodar (kontor och omklädning i tre våningar) anordnas under byggtiden vid parkeringen mellan portvakstugan och förråd. Kortaste avstånd till spår är 55 m. Tillfälliga personalbodar (kontor och omklädning i tre våningar) anordnas under byggtiden mellan ny fiberlinje och järnväg. Kortaste avstånd till spår är 85 m. I de två planritningarna finns även markerat i vilka byggnader människor vistas stadigvarande. Ingen av ovanstående permaneta förändringar innefattar byggnader där människor visatas stadigvarande. Risker kopplade till farligt godsleden Ådalsbanan finns analyserade i riskanalys B. Ø Markanvändningen inom 30 m från spårmitt begränsas i enlighet med vad som anges i "Transportsystemet i samhällsplaneringen, Trafikverkets underlag för tillämpning av 3-5 kap. miljöbalken och av plan- och bygglagen". Det innebär att detaljplanen endast medger följande typer av markanvändning inom 30 m från spårmitt; grönområde, parkering, samt byggnader där människor inte stadigvarande vistas, tex förråd. Vid uppförande av nya kontorsbyggander och andra typer av lokaler ska avståndet vara minst 30 m. Begränsningen ska justeras eller upphöra att gälla om ny järnväg förläggs längre ifrån fabriksområdet. Ø Skyddsrutiner/nödlägesplan kompletteras med samordning med samhällets gaslarm (Räddningstjänst och kommun) så att SCA snabbt får besked om tåg som spårar ur har farligt gods. SCA bjuder in Räddningstjänsten till möte om samordning senast 1 oktober 2015. PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22 sid 5(8)
Slutsatser risker för hälsa och säkerhet: Sannolikheten för att tågolyckor ska påverka hälsa och säkerhet i de befintliga byggnader som ligger inom 30 m från spårmitt är beräknad till <1 gång per 1000 år. Att en olycka på järnvägen skulle kunna påverka hälsa och säkerhet i någon av ovanstående nya permanenta byggnader torde vara uteslutet eftersom avståndet till spår är stort (100 m eller mer), det finns byggnader mellan nya byggnader och spår och i det nya byggnaderna vistas heller inte människor mer än tillfälligtvis. En av de nya tillfälliga personalbyggnaderna och materialgården som kommer att finnas under byggtiden ligger närmare järnvägen (minsta avstånd 55 m) utan byggnader mellan sig och järnvägen och till viss del kommer de att inrymma lokaler för stadigvarande vistelse. Risken för påverkan på hälsa och säkerhet är därmed större, men fortfarande <1 gång per 1000 år. Befintliga byggnader finns avsevärt mycket närmare spår. 4.3 Risker med farliga ämnen Svavelsyra, lut och terpentin hanteras redan, men mängderna kommer att öka. Det är ännu oklart om hanteringen av natriumhypoklorit kommer att öka. Natriumklorat, metanol och klordioxid tillkommer vid utbyggnad av fabriken. Hantering av samtliga ovan nämnda kemikalier finns riskbedömda i riskanalys C ovan. För natriumklorat, metanol, klordioxid, terpentin och natriumhypoklorat finns mer detaljerade analyser och beräkningar genomförda och de redovisas i riskanalys A ovan. Analysen är gjord som generisk för vägledning av möjlig placering och konsekvenser vid ett worst case scenario eftersom det än så länge råder osäkerhet i placering och utformning av produktionsutrustning och lagringscisterner. Hantering och mängder av svaveldioxid förändras inte i och med utbyggnaden av fabriken och behöver därför inte beaktas i riskhanteringsprocessen för ny detaljplan. Ø Fortsatt riskanalys under detaljprojektering av byggnader och processer för tillverkning, förvaring och hantering av klordioxid ska genomföras för att minimera risk för påverkan på människors hälsa och säkerhet både inom och utanför detaljplaneområdet. Slutsatser risker för hälsa och säkerhet: Av analyserade kemikalier är det endast klordioxid som skulle kunna ge upphov till störningar för människor utanför planområdet. Sannolikheten för ett mycket omfattande utsläpp är enligt riskanalys A mindre än en händelse på 1000 år. Med fortsatt riskanalys under detaljprojekteringen bedöms sannolikheten kunna begränsas till allmänt accepterad nivå. I riskanalysen för svaveldioxid anges att SCA Östrand kommer att uppfylla det allmänt accepterade riskkriteriet 10-6 -10-7 större utsläpp/år". Rimligen bör sannolikheten för utsläpp av klordioxid som medför risker för liv och hälsa vara lägre än för svaveldioxid eftersom: Största sanmnolikhet för utsläpp av svaveldioxid bedöms vara i samband med lossning. Klordioxid tillverkas på plats och därför varken transporteras till eller lossas inom fabriksområdet. Svaveldioxid lagras som tryckkondenserad gas och klordioxid som 1%-ig vattenlösning vilket innebär att det krävs ett betydligt större utsläpp av klordioxidlösning för att få ut samma mängd giftig gas. Mängden svaveldioxid som lagras på plats är ca 10 gånger större än klordioxiden. PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22 sid 6(8)
Klordioxiden lagras ca 400 m från järnvägen medan svaveldioxid lagras 50 m från järnvägen. Kortaste avstånd till närboende är 600 m för klordioxiden och 250 m för svaveldioxiden. Vid bedömning av klordioxidtillverkningen i ny detaljplan bör även beaktas att klordioxid tidigare har används och lagrats under lång tid vid SCA Östrand inom ramen för nu gällande detaljplan. Tillverkningen låg då avsevärt mycket närmare bostäder och järnväg. Nu föreslagen placering är vald för att maximera avståndet till närliggande bostäder och avståndet blir nu ca 600 m från närmaste bostadshus. 4.4 Byggnaders närhet till järnväg I Trafikverkets skrift "Transportsystemet i samhällsplaneringen" anges att bebyggelse generellt inte bör tillåtas inom ett område på 30 m från järnvägen (räknat från spårmitt). Ett sådant avstånd ger utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka, och det möjliggör en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast vistas tillfälligtvis, tex garage och förråd, kan dock finnas inom 30 m från spårmitt. Ett femtontal befintliga byggnader och cisterner ligger inom 30 m från spårmitt. Endast i fyra av dom vistas människor mer än tillfälligtvis. Närmaste byggnad inom fabriksområdet ligger 13 m från spårmitt. Ett fundament till Eons fjärrvärmetub står 8 m från spårmitt. I riskanalys B, bilaga 5, finns information om respektive byggnad och cistern. Mellan befintliga byggnader och spår finns öppen hårdgjord yta/väg och en stor grind i industristaketet som möjliggör passage efter hela sträckan. Sammantaget ger det god framkomlighet för räddningsfordon. Sannolikhet för att befintliga byggnader på fabriksområdet skulle försvåra en räddningsinsats vid olycka i spår bedöms vara mycket låg. Planerad utbyggnad av fabriken innebär inga nya byggnader inom 30 m från spårmitt. Ø Begränsning av markanvändningen närmast spår (skyddszon 30 m), se ovan. Ø Området runt pumphuset är undantaget från skyddszonen. Pumphuset är hjärtat för både Ortviken och Östrand och plaveringen är låst i befintligt läge pga att vattentunneln från älven mynnar där och vattentuben till Ortviken utgår därifrån. Slutsatser risker för hälsa och säkerhet: Flera befinltiga byggnader finns inom 30 m från spårmitt. Detta till trots ger fabriksområdet god tillgånglighet (planskild infart) och god framkomlighet (öppen hårdgjord yta närmast spår) vid en räddningsinsats för järnvägen. Sannolikheten att ett urspårat tåg ska träffa en byggnad är försvinnande liten eller obefintlig då laterat påverkansområde vid urspårning vid aktuella förutsättningar är 3-5 m enligt UIC Code 777-2R. 4.6 Riksintresse järnväg Denna rubrik innefattas inte i begreppet hälsa och säkerhet, men tas med här pga att remissinstanser begärt att riskanlysen avseende farligt godsled ävan ska innefatta fabrikens påverkan på riksintresset järnväg. Befintlig järnväg, Ådalsbanan, passerar i direkt anslutning till fabriksområdet. I dagsläget passerar som mest 47 tåg per dygn. Prognosen för år 2030 är drygt 60 tåg per dygn. I riskanlys B ovan finns risker identifierade och analyserade avseende järnvägen som riksintresse. Begreppet riksintresse har gjorts kvantifierbart genom överföring till tågstopp av olika omfattning. Hälsa och säkerhet för passagerare, tågpersonal och underhållspersonal på spår har också beaktats vid bedömning av risker. PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22 sid 7(8)
Ett 20-tal händelser kopplade till SCA Östrand skulle kunna påverka befintlig Ådalsbana. Endast en av dessa händelser är kopplad till utbyggnaden av fabriken; stort utsläpp av klordioxid som når spårområdet. Ytterligare ett par händelser påverkas av utbyggnaden genom att transportarbetet in- och ut från fabriksområdet ökar; lastbilar som kör av infartsbroarna och faller ner på spår. En korridor finns utpekad för en framtida nysträckning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och Härnösand. Beslutad järnvägskorridor förbi SCA Östrand är bred. Utredningar och förhandlingar pågår om var i korridoren järnvägen ska byggas. Det är därför svårt att i dagläget göra en detaljerad riskbedömning av scenariot med utbyggd fabrik och nybyggd järnväg. Säkert är dock att järnvägen inte kommer att ligga närmare fabriken på nu studerad sträcka än den gör i dagsläget. Risken för fabriken blir därmed lika eller mindre. Ø Brandfarliga, explosiva och giftiga gaser från industrin som sprids till spårområdet kan orsaka tågolyckor och riskera liv och hälsa för drift och underhållspersonal. Stora skyddavstånd kan behövas beroende på typ av kemikalie och mängder som kan släppas ut och något generellt skyddsavstånd går inte att ange. Skyddsavstånd behöver därför bedömas i varje enskilt fall vid all nyetablering av behållare för brandfarliga, explosiva och giftiga kemikalier samt processer där dessa används. Nu planerade förändringar inom Heliosprojektet har dock redan beaktats i den riskhanteringsprocess som genomförts för detaljplanen. Ø Fortsatt riskanalys vid detaljprojektering av byggnader och processer för tillverkning, hantering och förvaring av klordioxid (se ovan). Ø Inom industriområdet är hastigheten för trafik begränsad till 30 km/h. Skyltar om detta finns uppsatta vid timmerinfarten och vid grinden vid huvudinfarten. Däremot inte vid korsningen in till bron över järnvägen vid huvudinfarten. SCA begär av kommunen senast 1 oktober 2015 att skylt om 30 km/h sätts upp där. Slutsatser risker för riksintresse järnväg: Utbyggnad av fabriken enligt detaljplanen bedöms inte kunna påverka befintlig och framtida järnväg på annat sätt än genom ett omfattande utsläpp av klordioxid. Sannolikheten för ett sådant utsläpp är enligt riskanalys A mindre än en händelse på 1000 år. Med fortsatt riskanalys under detaljprojekteringen bedöms risken kunna begränsas ytterligare. Utbyggnad av fabriken innebär även ökade transporter till och från fabriksområdet. Sannolikheten att dessa transporter ska påverka järnvägen är enligt riskanalys B mindre än en händelse på 1000 år. Sammanställningen är gjord av Katrin Olofsson på Strategigruppen. PM Förändringar och risker, SCA Östrand 2015-07-22 sid 8(8)