Narkolepsi. Neurologmottagningen, DSBUS



Relevanta dokument
Narkolepsi, från grekiskans narke (=sömn/avdomning) och lepsis (=anfall) Symtomen för narkolepsi kända sen slutet av 1880-talet

Behandling av narkolepsi

Depression. Lilly Schwieler

Valdoxan - Bakgrundsinformation

STROKE- vad är det? En kort översikt

Stockholm

Narkolepsi familjevistelse

Hur undersöka? Aktuella frågor. Farmakologiska och ickefarmakologiska.

Narkolepsi vuxenperspektivet (ej i samband med Pandemrixvaccination) Nyhetsbrev 412

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Ungdomar ADHD Narkolepsi

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Vaccination med Pandemrix - Narkolepsi och andra biverkningar

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Depression hos äldre i Primärvården

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

SFBUP:s Riktlinje för depression

Penicillinallergi hos barn

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

Behandling av sömnsvårigheter

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Behandling av depression

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Läkemedelsbehandling av narkolepsi ett kunskapsdokument

Sjukgymnastiska aspekter vid Narkolepsi. Ellen Odéus Leg. Arbetsterapeut Elke Schubert Hjalmarsson Leg. Sjukgymnast

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

TEDDY och TrialNet Uppdatering

Palliativ vård vid olika diagnoser

Falls and dizziness in frail older people

Epilepsi. A convulsion is but a symptom. Jackson J H. A study of convulsions Transactions of Saint Andrews Graduate Association 1870; 3:

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

ADHD från 8-18 års ålder

Trombos under graviditetmortalitet

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

Vilka ska vi inte operera?

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Fysisk aktivitet i behandling av

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

Metodbeskrivning för MSLT (multiple sleep latency test)

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Narkolepsi i samband med Pandemrixvaccinationen, vuxenvistelse

Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

VGR Barnskyddsteam. Innehåll. Övergripande uppdrag. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam. Anmälan till Socialtjänsten enligt SoL 14:1

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Transkript:

Narkolepsi Tove Hallböök, Niklas Darin läkare Karin Liberg, Veronica Hübinette ssk Anna Norén psykolog Karin Sörstedt-Forsell kurator Elke Schubert sjukgymnast Ellen Odéus arbetsterapeut Neurologmottagningen, DSBUS

Narkolepsi Av grekiskans νάρκη (narke) som betyder sömn och λήψης (lepsis) som betyder anfall

Primär / Idiopatisk narkolepsi Prevalens: 20/100 000 Incidens: 0,3-0,6/100 000/år REM-sömn sjukdom Autoimmun sjukdom associerad till HLA- vävnadstyp (HLADQB1) och låga nivåer av hypocretin (orexin) i hypothalamus Triggande omgivningsfaktorer

Sekundär / Symtomatisk narkolepsi Tumör Trauma Vaskulär Immunmedierad; GBS, ADEM, MS Ärftlig; Niemann-Pick C, Prader-Willi, Dystrofia Myotonica, Norrie, Coffin-Lorry, Möbius) Infektiös

Diagnos kriterier Narkolepsi med kataplexi Uttalad trötthet dagtid > 3mån Plus ett av följande: MSLT: mean sleep latency < 8 min och minst 2 SOREMP (=sleep onset REM periods) CSF hypocretin < 110 pg/ml Hypersomni kan inte förklaras av något annat tillstånd eller medicinering Narkolepsi utan kataplexi Som ovan utan kataplexi Sekundär narkolepsi Som ovan med underliggande medicinsk eller neurologisk sjukdom

Utredning - Anamnes Heriditet Vaccinationer Symtom Hypersomni (ESS), kataplexier, sömnparalys, hypnogoga / -pompa hallucinationer, uppsplittrad / orolig nattsömn, automatismer

Utredning - Anamnes Viktökning Hypotyreos, tidig pubertet Depression Beteende påverkan Minskad social kompetens Minskad prestationsförmåga

Hypocretin Hypocretin-systemet är exciterande med neuronal kontakt med monoaminerga (dopamin, noradrenalin,serotonin och histamin) och cholinerga system

Behandling Exessive Day Sleep Amfetamin preparat, Modafinil Kataplexier MAOI, Venlafaxine, Fluoxetine Båda Gammahydroxybutyrate (GHB) IVIG Symptomatisk narkolepsi, kataplexi och hypersomni

Uttalad dagtrötthet Icke farmakologisk behandling Naps, koffein, goda sömnvanor, motion på morgonen, diet Farmakologisk behandling Metylfenidat (Medikinet, Ritalin, Concerta)» Dopamin och katekolamin återupptagshämmare» Kan också reducera kataplexi men mild effekt Dextroamfetamin» Sympatomimetiskt, frisätter NA, dopamin och vid höga doser serotonin» Kan reducera kataplexi Modafinil (Modiodal)» Oklar effekt, modulerar sympatomimetiska system» Mindre biverkningar och risk för tillvänjning» Mindre effekt, ej effekt på kataplexi Natrium oxybat (Xyrem)» Endogen neurotransmittor: GHB» Påverkar både dagtidtrötthet och kataplexi

Kataplexier Natrium oxybat (Xyrem) Antidepressiva Tricykliska antidepressiva - Klomipramin (Anafranil) SSRI - Fluoxetin - Venlafaxin - Cipramil, Sertralin

Hypnogoga hallucinationer och sömnparalys Förbättras när andra symptom förbättras eller REM-sömn dämpas Störd nattsömn Natrium oxybat Bensodiazepin Icke-bensodiazepin GABA agonist: Zolpidem (Stilnoct)

Narcolepsy in Western Sweden: does an apparent increase in its incidence correlate to the H1N1 influenza vaccination? Attila Szakács, MD, Department of Children, County Hospital, Halmstad, Charlotta Josefson, Med.Stud., Niklas Darin MD, PhD, Tove Hallböök MD, PhD, Department of Neuropediatrics, The Queen Silvia Children s Hospital, Gothenburg, Sweden.

Incidence of Narcolepsy in Children aged 2-17 years in Western Sweden between 1 st of January 2000 and 31 st of December 2010 I=0,2 6 (95% CI: 0.12-0.5) I=6,6 (95% CI: 3.4-8.1) I=0,9 95% 6CI: 0.68-1.37 The incidence in the period after vaccination compared to the period before was 25 times higher, giving a statistically significant difference (p<0.000001)

Register at the Children s Hospital, Sahlgrenska University Hospital Register at the Regional Child Rehabilitation Clinic Registers at Local Paediatric Clinics Registers at Local Child Rehabilitation Clinics Methods Total no. of patients; n=41 Medical diagnosis rejected; n=3 Insufficient information; n=3 Narcolepsy before year 2000; n=3 Included patients; n= 32 Declining patients: n=1 Prevalent no. of patients; n=31 PSG/MSLT register at the Department of Clinical Neurophysiology, Linköping University Hospital PSG/MSLT register at the Department of Clinical Neurophysiology, Sahlgrenska University Hospital Search procedure for identification of 32 children < 18 years of age with narcolepsy in western Sweden.

patients (number) Age at onset 7 6 5 4 3 2 1 0 3 5 6 7 8 10 11 12 13 14 15 16 17 age (years) 31 patients (17 girls and 15 boys) Median age at onset 10 years (3-17)

Clinical symptoms and signs

Investigations Investigation Non-related group Related group MSLT (n=28) HLA*DQB1(n=17) CSF hypocretin-1 (n=18) SOR: sleep onset REM; 6/7 (SOR) 1/7 (not SOR) 16/21 (SOR) 5/21 (not SOR) 3/4 pos. 13/13 pos. 1/4 neg. 0/13 neg. 4/4 14/14 No evidence of secondary narcolepsy

Latency time 23/31 developed narcolepsy after vaccination against H1N1 influenza (October 2009). Median latency time was 8 weeks(2-40) from the first vaccination to onset.

20 times higher incidence (I) in the period after vaccination Childrens between 2-17 years

Relationship to immunization against H1N1 influenza 20 times higher incidence after vaccination (I:5,4) compared before (I:0,26); (p <0.001) 16/23 debuted within 12 weeks after vaccination parents considered their children healthy before.but 5/16 had some infection 3 months before narcolepsy onset.

References Pediatric narcolepsy. Paul C. Peterson. Brain & Development 30 (2008) 609 623 Prevalence of the HLA-DQ1*0602 allele in narcolepsy and idiopathic hypersomnia patients seen at a slepp disorders outpatient unit in Sao Paulo.Coelho FM, Rev Bras Psiquiatr. 2009 Mar;31(1):10-4 Elevated anti-streptococcal antibodies in patients with recent narcolepsy onset. Aran A., Sleep. 2009 Aug 1;32(8):979-83. A case-control study of the environmental risk factors for narcolepsy. Picchioni D. Neuroepidemiology. 2007;29(3-4):185-92. Epub 2007 Nov 27. Narcolepsy in childhood. Nevsimalova S. Sleep Med Rev. 2009 Apr;13(2):169-80. Epub 2009 Jan 18.