Politisk plattform. Mälarökoalitionen

Relevanta dokument
Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Politisk plattform mandatperioden (KS19/53)

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Valprogram för Centerpartiet i Älmhults kommun

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Förskolan Västanvind

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

Workshop kulturstrategi för Nacka

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Näringslivspolitiskt program

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Tillgänglighetsplan Remiss

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

Förskolan Västanvind

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Remiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245

Folkhälsoplan för 2015

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Gävle kommunkoncern 2018


Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014

Strategi för att minska ungdomskriminalitet

Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Nordiskt Forum Malmö 2014

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Trygghetsplan för Hästens förskola

INTEGRATIONSPLAN, version för underlag till handlingsplanen Kalix kommun

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fyra nyanser av nedskärningar

Folkhälsoplan

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Redovisning av målstyrnings

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Underlag inför mål och budget för. Miljönämnden

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen

Trygghetsplan för Duvans förskola

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 3 mars 2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Fastställd av Ålands landskapsregering

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun. Biblioteksplanen skall ligga till grund för biblioteksverksamheten i kommunen under åren

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Vad betyder hållbar utveckling?

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från (CF /04).

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Kvalitetsredovisning 2004

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Växtverk & Framtidstro!

Transkript:

Plitisk plattfrm Mälarökalitinen

Plitisk plattfrm Mälarökalitinen Mälarökalitinen bildades efter valet 2018 med anledning av att alla våra fyra partier såg ett behv av en ny plitisk ledning för att möta nya utmaningar ch möjligheter i Ekerö. I denna plattfrm beskriver vi hur vi gemensamt vill styra mt ett hållbart samhälle sm bygger på dialg ch delaktighet med invånare i Ekerö kmmun. 3

Plitisk plattfrm Mälarökalitinen Framtidens Mälaröarna är ett öppet ch inkluderande samhälle för alla. Principen m eklgisk, scial ch eknmisk hållbarhet är styrande. Samhället präglas av flexibilitet ch innvatin sm förmår hantera nya mständigheter där invånarna har inflytande samt plitiker tar ansvar för samhällsutvecklingen. Mälaröarna utvecklas utifrån sina unika förutsättningar, mellan stad ch land, mitt i Mälaren. Utgångspunkt för vår plitik ch agerande är FN:s mänskliga rättigheter. Vår plitik bygger dessutm på att skapa förutsättningar för alla utifrån deras situatin ch behv. Vi är för ett mångkulturellt samhälle, fritt från rasism ch främlingsfientlighet. Vi värnar klimat ch miljö ch vill öka varje invånares möjlighet att påverka de plitiska besluten. Mälarökalitinen är framtidsptimister. För att Ekerö ska bli bättre krävs att vi planerar långsiktigt. Det förutsätter att vi plitiker tillsammans med kmmunens prfessinella tjänstemän på ett bättre sätt än idag samverkar med invånarna i lika skeden av planeringen av kmmunens verksamheter ch utfrmning. Sm den ansvariga generatinen, vill vi skapa de bästa förutsättningarna för våra barn ch barnbarn. Allt vi gör nu kmmer att påverka framtida generatiners förutsättningar att leva ett liv sm präglas av eklgisk, scial ch eknmisk hållbarhet. Eklgisk hållbarhet Genm vårt sätt att leva lämnar Ekerö kmmun ett strt eklgiskt ftavtryck. När kmmunen växer ch utvecklas måste den negativa påverkan på miljö ch klimat minimeras. Allt vi gör måste rymmas inm de ramar natur, luft ch vatten sätter för vårt handlande. Vi behöver förbereda ss på den anpassning sm krävs till följd av klimatförändringarna ch ta fram en lkal miljö- ch klimatstrategi sm begränsar klimatförändringarna glbalt. Eknmisk hållbarhet Eknmin är ett medel för våra intentiner inte endast ett mått på välfärdsutveckling. Tillväxt sker när vi blir fler, när handel ch företagsutveckling går hand i hand ch när individer i ökande grad kan förfga över den inkmst de får sm resultat av sina ansträngningar samt trygga anställningsfrmer. Ett hållbart samhälle kräver en balans mellan ett lkalt fungerande näringsliv, gda bstäder ch ett aktivt fritidsliv. En aktiv ch stödjande kmmunal förvaltning ch en bättre dialg för att utveckla det lkala företagandet ger civilsamhället förutsättningar att vara medskapare i samhällsutvecklingen. 5

Scial hållbarhet Allt vi gör måste inriktas mt att skapa uthålliga sciala system ch delsystem i vårt samhälle sm starka föreningar, många mötesplatser, generatinsöverbryggande aktiviteter ch medbrgardialg inklusive medbrgarinflytande. Mälarökalitinens framtidsinriktade arbete fkuserar på att skapa ett mer inkluderande samhälle där fler deltar i beslutsprcesserna även mellan valen. Vi vill att fler ska kunna delta i besluten, ung sm gammal, välutbildad sm mindre välutbildad, avsett mdersmål, för att mtverka ensamhet i alla åldersgrupper. Vi vill skapa större möjligheter för alla. Vi vill att individen ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Målet med Mälarökalitinens plitik är att förbättra Ekerö såväl för varje invånare sm för det gemensamma Ekerö. 1. Miljö ch klimat Klimatfrågan är en av de viktigaste frågrna i vår tid. För att vi, våra barn ch barnbarn ska få växa upp med samma möjligheter sm tidigare generatiner behöver vi förändra vår livsstil. Mälarökalitinens miljö- ch klimatplitik förenar frihet ch välfärd med mtanke m vår planet. Mälarökalitinen kmmer att verka för; Upprätta en hållbarhetsstrategi med lkala miljö- ch klimatmål med en plan för att nå Parisavtalet ch Agenda 2030. Upprätta en strategi för jrdbruksmark. Upprätta en dagvattenstrategi. Upprätta en handlingsplan för extremväder. Kmmunen ska ha en nllvisin gällande nedskräpning. Första steget blir att utveckla en kmmunal nedskräpningsplicy. Vårda våra vattendrag. Vi vill att Ekerö skall leda utvecklingen ch vara en förebild både i Sverige ch internatinellt. Från vårt Ekerö skall inga mikrplaster, skräp eller förreningar lagras i marken eller ledas ut i vattendrag. Sänka bygglvsavgiften vid byggnatin m slpaneler/-celler installeras samtidigt. Minska matsvinnet i de kmmunala verksamheterna. Inför klimatsmart mat sm nrm vid representatin i kmmunal förvaltning. Planera för ytterligare en återvinningscentral med förstärkt återbruksinriktning samt förebygga att prdukter blir avfall enligt den så kallade avfallshierarkin. Utred hushållsnära hämtning av återvinningsspr, bligatrisk användning av de gröna påsarna alternativt kmpstering av matavfall samt grvsphämtning. 6

Införa rutiner sm uppmuntrar restauranger ch livsmedelsbutiker att ta vara på matsvinn genm att återföra till exempelvis resurssvaga eller jrdbruket. Inrätta kmmunala naturreservat på Jungfrusundsåsen ch Ekebyhvsparken. Sträva efter 100 % gdkända VA-anläggningar till 2030. Ett strategiskt arbete med digitalisering ska stödja utvecklingen av en miljömässigt hållbar kmmun. 2. Demkrati Vi avser invlvera invånare i ett tidigt skede i beslutprcesserna där det finns störst möjligheter till reell påverkan. Utgångspunkten är att medbrgardialgen utvecklar demkratin ch leder till bättre ch mer förankrade beslut. Plitiker ch tjänstepersner behöver bli mer praktiva för att hitta medbrgarna där de befinner sig snarare än att förvänta sig att de aktivt uppsöker infrmatin m kmmunens planer. Infrmatinen m kmmunens utvecklingsplaner ska vara lättillgängliga för alla berende av utbildningsnivå, språklig bakgrund, ålder eller andra faktrer sm påverkar tillgängligheten av infrmatin. För att möjliggöra detta kmmer Mälarökalitinen verka för; Förbättrad medbrgardialg genm; Öppen frågestund på KF 2 ggr/år Öppna nämndmöten när inte sekretess råder eller att det av andra skäl anses lämpligt Flkmtin Speak-app Ökat deltagande i föreningslivets möten från plitik ch förvaltning Ungdmsråd Ökad satsning på elevråd i sklr Fler mötesplatser Samråd med invånare i tidigt skede i beslutsprcesser Planera för ett nytt kmmunhus i centralt läge. Säkerställa att barnperspektivet tas i beaktande i alla beslut i enlighet med barnknventinen sm kmmer att vara svensk lag från ch med 1 januari 2020. Införa Barn- ch ungdmsbkslut sm bygger på MUCF:s enkät "LUPP" sm syftar till att göra lkala uppföljningar m hur plitiken påverkar barn ch unga. 7

Ta fram strategi för samverkan med lika aktörer på reginal, natinell ch Eurpeisk nivå. Exempel på sådana rganisatiner är; ECCAR (Eurpean Calitin f Cities against Rasism) Mälardalsrådet Svenska FN-förbundet ch SKL m Agenda 2030 Ta fram en representatinsplicy. Ett strategiskt arbete med digitalisering ska stödja ambitinen att öka invånarnas delaktighet i plitiken. 3. Inkludering Mälarökalitinens grunduppfattning är att den enskilde ska bestämma över sitt liv. Väsentligt är att lära sig det en vill, välja sitt yrke, klä sig sm en vill, ch älska den en vill ch bestämma över sin egen krpp. Alla ch allt ska bemötas med respekt. Din lön, ditt jbb, eller ditt föräldraskap ska inte bestämmas av ditt kön, din hudfärg, din funktinsförmåga, din religin, din ålder eller din sexuella läggning. Mälarökalitinen kmmer därför att driva bl a följande frågr: Kmmunen ska ha, samt arbeta aktivt med att implementera, en jämställdhets- ch likabehandlingsplicy sm genmsyrar alla kmmunens åtaganden; från scial msrg, fritidsverksamhet, skla, infrastruktur till näringsliv ch andra relevanta mråden. Ekerö ska vara en trygg kmmun att röra sig i. Det krävs rdentlig belysning på gångch cykelvägar, på öppna mötesplatser, busshållplatser, sv. Föreningsbidrag, sm kmmunen beviljar, ska utgå från att föreningar strävar efter att medlemmarna har lika villkr ch att föreningen har en jämställdhets- ch likabehandlingsplicy samt ställa krav på utdrag ur belastningsregistret på de persner i föreningen sm är direkt engagerade i verksamheter med barn ch unga. Barn- ch utbildningsnämnden, BUN, ska regelbundet följa upp ch rapprtera jämställdhets- ch likabehandlingsarbetet i sklan. Lärare/fritidspersnal ch övriga sm arbetar i sklan ska erbjudas kmpetensutveckling i jämställdhet ch HBTQ-certifiering. Våld i nära relatiner ska särskilt uppmärksammas inm alla mråden i kmmunen; barn ch fritid, unga, vuxna, inm LSS-mrådet samt inm äldremsrgen ch rapprteras till scialförvaltningen. Se över ch åtgärda tillgängligheten för alla invånare avsett funktinshinder (ramper, hörslingr, blindskrift, etc) i alla ffentliga byggnader. 8

4. Skla ch förskla Kunskap är biljetten för att kmma vidare i livet. Vi frtsätter arbetet för en riktigt bra skla. Vi vill att alla barn, avsett bakgrund, ska få de kunskaper sm hen behöver för att uppnå sina drömmar. Mälarökalitinen kmmer att verka för: Införandet av minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet samt satsning på utmhuspedaggik. Upprätta en handlingsplan för särbegåvade barn samt ökad satsning på barn i behv av särskilt stöd. Ökad satsning på värdegrundsfrågr i sklan genm implementering av likabehandlingsplaner sm täcker de sju diskrimineringsgrunderna; kön, sexuell läggning, ålder, könsidentitet, etnicitet, religin ch funktinshinder. Ökad satsning på elevhälsan genm stärkt resursteam. Vidareutveckling av varje sklas biblitek till minst i den nivå var fram till 2017. Finna frmer för fler vuxna i sklan. För högstadiet bör principen en elev en datr gälla. För de yngre årskurserna ska tillgången till datrer kraftigt öka. Arbeta för en gd arbetsmiljö för alla i sklan ch ge möjlighet till större medinflytande. Ökad kmpetensutveckling för lärare. Upprustning av de fysiska sklmiljöerna för att undvika kapitalförstöring genm att exempelvis tvingas riva sklr. Planera ch bygga långsiktigt ändamålsenliga lkaler. Vi värnar varje barns rätt att gå i förskla eller familjedaghem avsett m den drivs privat eller kmmunalt. Vi delar helt de övergripande mål sm angetts för förskleverksamheten ch kmmer att arbeta för att en bra försklemiljö både avseende den fysiska miljön, antalet persnalresurser per barn ch allt övrigt sm krävs för att barnen senare ska kunna ta steget över till sklan. Säkerställa en giftfri vardag i förskla ch skla. Samverkan med någn gymnasieskla sm har intresse av att etablera en filial i Ekerö kmmun i samverkan med kmmunen ch föreningslivet, (eventuellt med idrttsinriktning eller naturbruk). Uppmuntrande åtgärder för att gå/cykla till förskla/skla. Ett strategiskt arbete med digitalisering ska främja sklrs ch försklrs implementering av IKT-pedaggik. 9

5. Scial msrg Scial msrg innefattar msrg m barn, ungdmar, invånare med speciella behv samt äldre. För att möta de krav sm ställs kmmer vi att arbeta för att: Stärka familjeteamet. Öka satsningen på fält- ch fritidsverksamheten för unga på kvällar ch helger. Stödja skapandet av lkala arbetsplatser för persner med funktinshinder, för att mtverka inlåsningseffekter. Skapa förutsättningar för ökad självständighet för persner med särskilda behv. Öka samverkan med landstingets barn- ch ungdmspsykiatri samt Mini-Maria. Upphandlingar av LSS ska alltid innehålla ett kmmunalt alternativ. Avskaffa biståndsbedömningen för 10 tim/vecka för alla över 80 år. Öka möjligheterna till mtin ch träning för alla i samverkan med föreningslivet. Skapa möjlighet, för de sm vill ch har behv, till digitala låsvred för brukare i hemtjänsten. Få flera lika maträtter att välja mellan på alla äldrebenden. Möjliggöra för berörd persnal att skaffa grundläggande kmpetens inm vård ch msrg. Skapa gd arbetsmiljö för alla sm arbetar i äldrevården. Införa tillgång till tjänsten Fixar-jur för utförande av enklare tjänster i hemmet. Planera för fler vård- ch msrgsbenden. Planera för trygghetsbende. Ett strategiskt arbete med digitalisering ska främja användning av digitala verktyg för stöd, service ch kmmunikatin inm vård ch msrg. 6. Kultur ch fritid En rik kultur ch fritid är en förutsättning för ett gtt samhälle. Mälarökalitinen vill därför stärka stödet till föreningar ch utveckla samarbetet mellan dessa, kmmunen ch näringslivet. Mälarökalitinen kmmer verka för att; Aktivt arbeta för ett mer jämställt föreningsliv. Anlägga kmmunala lekplatser ch/eller parklekar vid detaljplaneläggning. Fler mötesplatser. 10

Planera för simhall i nära samverkan med invånare. Slutgiltigt beslut m simhall tas i samråd med invånare. Kulturhuset ska utvecklas till det kulturella navet i Ekerö. Planera för ett nytt allaktivitetshus i centralt läge för en bred målgrupp över generatinsgränser. Öka anslagen till Kultursklan så att flera får tillgång till undervisningen samt sänkning av avgiften. Återinrätta bidragen till studieförbunden ch andra föreningar. Utveckla turismen för att levandegöra ch bevara kulturmiljöerna. Turistinfrmatinsstatiner på strategiskt utvalda platser för att utveckla turismen. Utveckla samarbetet kultur-näringslivet. Utveckla både Svanhagens IP ch Träkvista IP, i första hand lkalerna. Bidra till skötsel ch utveckling av fritidsanläggning i kmmunens yttermråden. Flera utmhusgym skapas i kmmunen. Införa kulturell allemansrätt i grundsklan, dvs minst en kulturell aktivitet per läsår. Cykelteknikträning för alla barn. Ett strategiskt arbete med digitalisering ska öka möjligheterna att nå unga sm inte söker sig till idrtts- ch föreningsliv. 7. Samhällsbyggnad Mälarökalitinen har sett ett behv av ett nytt långsiktigt hållbart synsätt på samhällsbyggnadsfrågr. En växande kmmun har framtidsutmaningar i infrastrukturfrågr, bstadsförsörjning, behv av stärkt lkalt näringsliv samt krav på såväl ny sm bibehållen gd ffentlig service. Samtidigt behöver dialgen med medbrgarna/företagen ch även den interna kmmunikatinen mellan kmmunens lika verksamheter förbättras. Syftet med en mer mfattande Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) är att nämnden ska ha helhetsansvaret ch större rådighet i det långsiktiga samhällsbygget. Vi vill att den nya nämnden ska hänga upp sin verksamhet på Visin Dialg Förankring Genmförande, där kmmunikatin får en högre priritet. Målet är att kmmunen ska utvecklas i alla delar ch tillsammans med det lkala samhället. Slå samman byggnads- ch tekniska nämnderna till en Samhällsbyggnadsnämnd samt tillskapa en myndighetsnämnd. 11

Byggnatin/Bende Mälarökalitinen vill både värna m Mälaröarnas lantliga prägel ch utveckla kmmunens tätare mråden. Ekerö centrum ska vara ett levande centrum där det finns en variatin av butiker, mötesplatser, bstäder, företag ch kultur. Mälarökalitinen vill att den planerade utbyggnaden av centrumet sker gåvänligt ch tillgängligt samt i möjligaste mån följer Erskines anda. Förutm detta kmmer Mälarökalitinen att verka för följande: Upprätta markanvändningsplan enligt Örebrmdellen. Bygg med högre andel flerfamiljshus med träknstruktin samt nll- eller plusenergihus. Högre andel hyreslägenheter. Ta fram en strategi för persnalbstäder för persnal inm bristyrken. Senast 2030 ska vi ha en fssilfri allmännytta samt kmmunens verksamhetslkaler ch en 30 prcentig reducering av energianvändningen. Parkeringstalen bör variera berende på plats respektive typ av nybyggnatin. Bygga för behv vid lika faser i livet. Fler bstäder tillkmmer i kllektivtrafiknära mråden. Hela kmmunen ska utvecklas utifrån sina förutsättningar. Kmbinera arbetsplatser, service ch mötesplatser tillsammans med bstäder, enligt principen m 60 % bstäder ch 40 % arbete enligt FNs mål 11 Hållbara städer. Välkmna långsiktiga privata bstadsföretag sm vill etablera sig i kmmunen ch bygga hyresrätter. Arbeta för en markplitik sm möjliggör ett byggande av hyresrätter med rimliga hyresnivåer. Använda öppna arkitekttävlingar. Anställa en stadsarkitekt med övergripande ansvar för både gestaltning ch utfrmning. Blandade bendefrmer, dvs. småhus, bstadsrätter, hyresrätter ch ägarlägenheter. Bevara ch utveckla Ekerö Bstäder i kmmunal äg. Öka servicegraden för byggprcessen i kmmunen ch medbrgarna innebärande resursförstärkningar inm både stadsarkitektkntret ch tekniska kntret, etc. 12

Trafik/infrastruktur Mälarökalitinen har målet att restiden mellan Ekerö Centrum ch Brmmaplan maximalt ska vara 15 minuter, vilket kräver både krt- ch långsiktiga åtgärder sm ligger väl i fas med byggandet av Förbifarten. Vi vill skapa en infrastrukturplan sm sträcker sig 10-20 år framåt där str hänsyn ska tas till miljö ch klimat. För att möjliggöra det krävs att kmpetent persnal inm mrådet anställs. Under mandatperiden kmmer vi verka för: Anta trafikstrategin sm drgs tillbaka i maj 2017. Införa kmmunal bilpl med fssilberende frdn. Kmmunalisera vägföreningarna Stckby ch Närlunda samt tillsätta en utredning, klar 2019, sm ska kmma med förslag på m ch hur andra vägföreningar kan kmmunaliseras. Bygg ut ch förbättra driften på gång- ch cykelvägar samt nya cykelparkeringar, laddstlpar ch inför ett lånecykelsystem. Tillsätta en utredning så att alla sklbarn får en säker sklväg. Fler infartsparkeringar i kllektivtrafiknära lägen spridda i kmmunen. Verka för ökat resande med kllektiv-, cykel- ch gångtrafik. Ökad turtäthet av bussarna i kmmunen ch en rundlinjebuss samt anrpsstyrd kllektivtrafik. Införa flexibla nattstpp för bussarna. Utbildning för persnal inm gång ch cykelutbyggnad. Spsaltning av alla kmmunala gång ch cykelvägar. Utred ch utföra pririterat sammanhängande cykelstråk genm Ekerö tätrt ch till alla sklr. Utred cykelstråk till Munsö/Färentuna. Enklare för allmänheten att anmäla prblem, idéer ch förbättringsförslag på vägar där även kmmunen driver ärendena vidare mt Trafikverket, företag ch övriga. Energi Slceller på kmmunens alla tak ch slcellsgatlyktr. Etablera en bigasanläggning för prduktin ch distributin. Inför en kmmunal slstrategi för decentraliserad energiförsörjning. Ta fram en fördjupad energistrategi. 13

8. Näringsliv Lyhördhet, snabbhet i handläggningen ch hög kmpetens hs de tjänstemän sm möter företagen är pririterat för ss i Mälarökalitinen. Att kmmunen har en hög servicegrad är viktigt. Kmmunen ska aldrig bygga företag men underlätta för befintliga företag att växa ch för nya att bildas. Mälarökalitinen vill under mandatperiden driva bland annat följande näringslivsfrågr: Öka den kmmunala servicegraden för det lkala näringslivet. Öka stödet för utveckling av småföretag i kmmunen. Utveckla samverkan mellan kmmunen ch det lkala näringslivet. Tillse att vi har kraftfulla ch resultatinriktade resurser för näringslivsfrågr. Detaljplanelägga för fler företagskluster. 9. Eknmi Kmmunens eknmi ska alltid vara i balans, dvs. klara både alla verksamhetskstnader ch framtida investeringar. Mälarökalitinen kmmer att driva följande frågr: Ha en gd ch effektiv hushållning med kmmunala medel för att undvika skattehöjningar ch nödiga kmmunala avgifter. Påtagligt förbättra kmmunens upphandlingskmpetens ch frmer genm att anta en ny upphandlingsplicy. Stärka kmmunens förvaltning för ökad effektivitet. Bilda Ekerö fastigheter sm ett eget blag jämte Ekerö Bstäder sm köper hela eller delar av kmmunens verksamhetslkaler. Det nya blaget tar över dessa lkalers förvaltning. På det sättet frigörs investeringsmedel samtidigt sm ägandet finns kvar i kmmunen. 10. Trygghet Oavsett ålder är tryggheten väsentlig i alla sammanhang. Vi alla kan ch ska bidra. Mälarökalitinen kmmer att driva en plitik sm ökar tryggheten i vår kmmun. Utveckla samverkan mellan kmmunen, plisen ch civilsamhället för en ökad trygghet. Se över gångvägar ch andra utemiljöer så att alla får en trygg väg hem. Öka antalet fältassistenter. Öka stödet till föreningslivet för att ge unga möjligheter till en meningsfull fritid. 14

Öka resurser för kvinn- ch mansjurer så att våldsutsatta kvinnr ch män kan stanna kvar i kmmunen samtidigt sm förövarna flyttas. Öka stödet till föräldrar ch andra vuxna sm kan vara närvarande ch engagerade i nattvandringar, på sklavslutningar, etc. 15

16

17

18

Layut: Stefan Björn - Februari 2019 ver.1