Raseborgs stads bokslut 2015

Raseborgs stads bokslut 2015

Innehållsförteckning 1. Översikt och organisation... 1 1.1. Allmän översikt... 1 1.2. Allmän ekonomisk översikt... 3 1.3. Organisation... 6 2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk... 8 2.1. Resultaträkning (1 000 )... 8 2.2. Sammandrag av driftsekonomin och resultat... 9 2.3. Balansräkning 31.12.2015... 10 2.4. Finansieringsanalys... 12 2.5. Finansieringsdelens utfall... 13 2.6. Totala inkomster och utgifter... 14 3. Raseborgs koncern... 15 3.1. Koncernens uppbyggnad... 15 3.2. Koncernresultaträkning... 16 3.3. Koncernbalansräkning... 17 3.4. Koncernens finansieringsanalys... 18 4. Nyckeltal inklusive affärsverk... 19 5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat... 20 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats... 20 5.2. Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat... 23 6. Budgetens utfall... 24 6.1. Resultaträkningens utfall... 24 6.2. Tablå över budgetens utfall... 25 6.3. Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall... 27 Sektor: Koncernförvaltning... 29 Koncernförvaltning... 31 Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning... 35 Allmän- och ekonomiförvaltning... 36 Sektor: Grundtrygghet... 39 Egen produktion... 41 Myndighetsuppgifter... 48 Administration och externa avtal... 51 Specialsjukvård... 53 Sektor: Bildningen... 57 Bildning... 60 Kulturverksamhet... 64 Fritidsverksamhet... 67 Sektor: Samhällsteknik... 69 Samhällsteknik... 75 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn... 80

6.4. Tablå över Investeringsprojektens förverkligande... 84 6.5. Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock... 91 6.6. Resultaträkning 31.12.2015... 95 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder... 95 7.2. Verksamhetens intäkter... 96 7.3. Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva... 97 7.4. Avskrivningsplan... 98 7.5. Bestående aktiva... 99 7.6. Aktier och andelar... 101 7.7. Rörliga aktiva, fordringar... 103 7.8. Förändringar i eget kapital... 104 7.9. Avsättningar... 106 7.10. Främmande kapital... 107 7.11. Passiva resultatregleringar... 108 7.12. Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar... 109 7.13. Löneutgifternas utveckling... 110 7.14. Personalkostnader... 111 7.15. Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan... 112 7.16. Arvoden till revisorer... 113 7.17. Övriga noter... 114 7.18. Förteckning över använda bokföringsböcker... 116 8. Noter till koncernen... 117 9. Underskrifter och revisionsanteckningar Raseborgs Vatten 1-22

[Skriv text] 1. Översikt och organisation 1.1 Allmän översikt Stadsdirektörens översikt 2015 Raseborgs stad har sedan starten kämpat med en stram ekonomi. Redan innan sammanlagningen var ekonomin i de tidigare kommunerna utmanande, det här på grund av olika orsaker. Staden har de senaste åren med olika åtgärdar minskat kostnaderna och antalet anställda. Trots dessa åtgärder har ekonomin varit svag och boksluten har i huvudsak visat underskott. Den svaga offentliga ekonomin i vårt land, ökad arbetslöshet och marginella löneförhöjningar gör att stadens inkomster växer långsamt. Stadens inkomster och utgifter går inte ihop. Servicestrukturen i Raseborg bygger fortfarande delvis på en modell med tre kommuner. Många synergieffekter som en kommunsammanslagning möjliggör har utnyttjats, men ytterligare åtgärder krävs för att stadens ekonomi ska stå på en stabil grund i framtiden. Eftersom Raseborg de senaste åren aktivt arbetat med att sänka kostnaderna genom att skala bort lite på olika ställen, har man nu kommit så långt att ytterligare nedskärningar, utan att göra strukturella förändringar, avsevärt sänker kvaliteten i verksamheten. Det behövs nya servicelösningar. I framtiden kommer en del av den kommunala servicen att fungera mobilt och virtuellt. Behovet av stationära serviceställen minskar. Underskott även år 2015 Bokslutet för år 2015 uppvisar ett underskott om 2,6 mn. Detta gör att det kumulativa underskottet ökar till 14,2 mn. Då även budgeten år 2016 och ekonomiplanen för åren 2016-2018 uppvisar ett ordentligt underskott, kan man konstatera att stadens ekonomiska läge är mycket svagt. Om staden inte vidtar kraftiga åtgärder för att balansera sin ekonomi, kommer staden sannolikt inom kort att klassificeras som kriskommun. Stadens kostnader ska ner med 7 mn på årsnivå, om vi ska täcka det kumulativa underskottet på 15 mn under det kommande fyra åren (som den nya kommunallagen kräver). År 2015 var årsbidraget drygt 3 mn, men det måste framöver vara 10 mn om vi ska kunna göra 4 mn överskott per år, eftersom stadens avskrivningar är 6 mn per år. För att vi ska lyckas balansera stadens ekonomi måste också HNS se över sin verksamhet (HNS = Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt). Raseborg 2020 ny organisation och servicestruktur Raseborg måste få ekonomin i balans för att i framtiden aktivt kunna jobba med frågor som skapar livskraft och nya arbetsplatser. Kvalitetskraven och förväntningarna på bra kvalitet i verksamheten ökar hela tiden, vilket måste beaktas då verksamheten utvecklas och nya arbetsmetoder börjar användas. Nya servicelösningar måste skapas enligt ett helhetsperspektiv där man beaktar Raseborg som en helt. En del av servicen måste erbjudas som närservice från flera serviceställen, som t.ex. dagvård och skola, medan andra former av service kan erbjudas från ett färre antal ställen. Viktiga tyngdpunkter i stadens verksamhet de närmaste åren är: - en ny enklare organisation, ny förvaltningsstadga - effektivering av servicestrukturen, nytt konkret åtgärdsprogram - nya IT-lösningar - nytt grepp om näringslivsutvecklingen - genomgång av stadens byggnader och fastigheter, effektivare användning - satsningar på personalens kunnande och motivation - satsningar på inflyttning, bostäder och närmiljön, bl.a. uppdatering av byggnadsordningen Samtidigt som driftsekonomin stramas åt, måste väl genomtänka investeringar genomföras. För att ett lokalsamhälle ska utvecklas, måste en aktiv utveckling ske. Staden måste vara en aktiv, attraktiv och pålitlig samarbetspart för sina kommuninvånare, företag och nya invånare samt potentiella aktörer på området. 1

[Skriv text] För att Raseborgs ekonomi ska kunna balanseras måste alla kommuninvånare vara beredda att åtminstone delvis avstå från någonting. Ändringar och nya sätt att jobba kan inte genomföras, om ingenting kan eller får göras annorlunda jämfört med tidigare. Arbetet med omstruktureringen av stadens organisation, servicestruktur och fastigheter är under arbete. Målsättningen är att minska antalet sektorer, avdelningar och enheter. Genom detta skapas större och bredare ansvarsområden. Även antalet förmän minskar. Utöver en ny organisation eftersträvas också nya effektivare arbetsmetoder. Bland annat granskas vilka funktioner som ska sammanföras till att skötas i en centralenhet och vilka som ska skötas per sektor. Näringslivets roll ska förstärkas. Utöver en ny organisation ska nya arbetsrutiner i näringslivsfrågor och andra helheter införas. Staden ska möjliggöra istället för att begränsa, dock så att lagar och regler följs. Statens reformplaner Regeringen har långtgående planer att omorganisera social- och hälsovården i vårt land. Samtidigt planeras införandet av en landskapsförvaltning. Denna process pågår och det är ännu för tidigt att ta ställning till hur dessa reformer skulle inverka på stadens ekonomi och verksamhet. De osäkra reformerna försvårar dock stadens planering inför framtiden. Jag vill rikta ett stort tack till alla i personal samt till de förtroendevalda för mina 4 första månader i Raseborgs stad. Bemötandet har varit bra. Vi har många framtida utamningar, som vi gemensamt måste hitta lösningar till. Tom Simola stadsdirektör 2

1.2 Allmän ekonomisk översikt Åtgärdsprogrammet som uppdaterades i maj 2014 i fullmäktige innehöll anpassningar av ekonomin till ett belopp om 4,4 mn år 2015 och ytterligare 0,6 mn för år 2016. Det största enskilda inbesparingskravet sattes på en anpassning av personalvolymen. Som ett resultat av samarbetsförhandlingar skulle antalet årsverk minskas med 60,25 under år 2015. Slutresultatet för året blev en minskning med 52,2 årsverk. Respektive sektors ekonomiplaneblanketter längre fram i bokslutet omfattar redogörelser för hur åtgärdsprogrammet i övrigt framskridit. Budgeten 2015 visade ett överskott om 0,1 mn. Stadsfullmäktige beviljade under året budgetändringar sammanlagt 2,1 mn vilket indikerade ett underskott om 2 mn. Bokslutet uppvisar ett underskott om 2,6 mn. I resultatet ingår en extraordinär nedskrivning om 116 551,02 som gjorts som en följd av likvideringen av Hangöudds Utvecklingsbolag. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen under årsbidraget och påverkar inte det kumulativa underskottet i balansräkningen. Raseborgs stads officiella bokslut består av stadens och affärsverket Raseborgs Vattens räkenskaper. I vidstående verksamhetsberättelse finns dock även uppgifter som behandlar dessa enheter separat för att ge en klar och mångsidig bild av stadens verksamhet och ekonomi. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde 31.12.2013 då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Ändringar i budgeten ska enligt förvaltningsstadgan 21 föreläggas fullmäktige under budgetåret. Utgiftsöverskridningar och inkomstunderskott bör motiveras i samband med analysen om hur målsättningar och prestationer uppnåtts i bokslutet för respektive år. De största budgetändringarna gjordes inom grundtryggheten, 1,8 mn varav budgetändringen för specialsjukvårdens kostnader utgjorde 1,4 mn. Årsbidraget för år 2015 uppgick till 3,3 mn, vilket är 0,9 mn mer än år 2014. Jämfört med budgeten 2015 efter ändringar blev det slutliga årsbidraget 0,2 mn sämre än budget. Enbart stadens årsbidrag var 1,2 mn mot 0,4 mn 2014. Verksamhetens intäkter uppgick till 54,2 mn mot budgeterade 53,7 mn. Försäljningsvinsterna för såld egendom uppgick år 2015 till 2,3 mn mot 0,8 mn år 2014. Försäljningsvinsterna budgeterades till 2,4 mn. Raseborgs Vattens omsättning, 6,1 mn, var på samma nivå som föregående år. Verksamhetens kostnader var 217,8 mn mot ursprungligen budgeterade 214,1 mn. Efter godkända budgetändringar var det budgeterade utgiftsanslaget 216,1 mn. Verksamhetsbidraget - 163,4 mn blev 2,7 mn sämre än det ursprungligen budgeterade och 0,6 mn sämre än budgeterat då man beaktar budgetändringarna. De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till 85,0 mn mot 85,3 mn år 2014, vilket innebär en minskning om 0,3 %. År 2013 var personalutgifterna 86,6 mn. Sedan år 2012 har personalkostnaderna sjunkit med 2,7 mn. De totala skatteinkomsterna uppgick till 114,4 mn mot ursprungligen budgeterade 114,5 mn. Jämfört med år 2014 ökade skatteinkomsterna med 3,5 mn, en ökning med 3,1 %. Inkomstskattesatsen var oförändrad 22,00 %. Kommunalskatteinkomsterna var 100,4 mn (97,7 mn 2014, + 2,8 %) och blev 0,3 mn under det budgeterade. Fastighetsskatt inflöt 10,2 mn eller 0,2 mn mindre än budgeterat medan samfundsskatteinkomsterna uppgick till 3,8 mn, 0,3 mn mer än budgeterat. Jämfört med år 2014 steg fastighetsskatteinkomsterna med 0,4 mn (3,8 %) medan samfundsskatteinkomsterna steg med 0,4 mn (10,6 %). Den allmänna fastighetsskattesatsen var oförändrad, 1,35 % medan skattesatsen för stadigvarande boende höjdes med 0,05 procentenheter till 0,37 % som en följd av att minimigränsen höjdes i lagen om fastighetsskatt. 3

Beträffande skatteinkomsterna se närmare punkt 6.5 Specifikation av skatteinkomsterna. Statsandelarna uppgick till 52,3 mn, en minskning från föregående år med 0,2 mn (-0,4 %) och var 0,2 mn högre än det budgeterade beloppet. Räntekostnaderna uppgick till 2,2 mn, en minskning med 0,3 mn jämfört med föregående år och 0,4 mn lägre än budgeterat, främst tack vare en fortsatt låg räntenivå och utnyttjande av korfristiga krediter i form av kommuncertifikat. Kortfristiga krediter utnyttjades i planerad utsträckning. Övriga finansiella kostnader uppgick till 4 t och övriga finansiella intäkter till 352 t, mot budgeterade 359 t. Staden hade vid årsskiftet externa kortfristiga krediter om 44 mn vilket är 4 mn mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år (en koncernlimit med ett saldo om 1,5 mn för stadens hyreshusbolag, där staden står som kontoinnehavare inkluderas inte). De långfristiga främmande krediterna uppgick 31.12.2015 74,7 mn mot 78,0 mn ett år tidigare. Raseborgs Vatten hade interna krediter från staden om 4,0 mn (4,6 mn 2014), varav inga kortfristiga kassakrediter. Totalt uppgick skuldbördan 31.12.2015 till 118,7 mn (118,0 mn 2014) eller 4 178 per invånare (4 110 2014) varav affärsverkets andel var 8,9 mn eller 7,5 % ( 8,2 % 2014). Utan affärsverket medräknat är skuldbördan 3 866 per invånare (3 755 2014). Kassamedlen uppgick vid årsskiftet till 4,4 mn jämfört med 5,8 mn föregående år. Av medlen tillhörde 2,9 mn Raseborgs stad och 1,5 mn Raseborgs Vatten. Raseborgs Vattens avkastning på insatt grundkapital, 598 533, redovisas på skild rad i resultaträkningen. Enligt fullmäktiges beslut har avkastningen för Raseborgs Vatten höjts från 4 % till 6 % från och med år 2014. Affärsverkets bokslut presenteras separat i slutet av verksamhetsberättelsen. Resultatet belastas av planmässiga avskrivningar 5,8 mn (5,5 mn 2014). Stadens avskrivningar uppgick till 4,3 mn (4,1 mn 2014) och Raseborgs Vattens till 1,5 mn (1,4 mn 2014). Räkenskapsperiodens underskott är enligt resultaträkningen 2,6 mn. Resultatet innehåller en nedskrivning om 0,1 mn som en följd av likvidationen av Hangöudds Utvecklingsbolag, nedskrivningen påverkar inte det kumulativa underskottet i balansräkningen eftersom den bokförts mot grundkapitalet bland passiva, eget kapital (se närmare not 7.18 "övriga noter"). Med affärsverket frånräknat har staden ett underskott om 3,3 mn jämfört med 4,7 mn år 2014. Stadens egna investeringsutgifter 2015 uppgick till 10,0 mn jämfört med 7,8 mn år 2014 (budget 2015 12,0 mn ). De största enskilda investeringsposterna var Tenala daghem, nybygge 1,5 mn (totalkostnad 2,2 mn ) och centralköket i Karis 1,2 mn (totalkostnad 2,5 mn ). Raseborgs Vattens investeringar var totalt 2,5 mn (3,9 mn 2014). Det klart största projektet var förbindelseledningen mellan Svartå och Karis vars totalkostnader uppgick till 2 mn och där man erhöll ett statligt understöd om 0,4 mn. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var negativt 6,9 mn (negativt 8,1 mn 2014) medan kassaflödet för finansieringens del var positivt 5,4 mn (positivt 9,3 mn 2014). Förändringen av de likvida medlen var sålunda -1,5 mn och de likvida medlen uppgick 31.12.2015 till 4,4 mn. Staden upptog nya lån 11,3 mn medan Raseborgs Vatten inte upptog krediter under året. Amorteringarna uppgick år 2015 likaså till 11,3 mn, 0,8 mn mer än föregående år. Balansräkningen uppvisade vid årets början ett kumulativt underskott om 12,5 mn. I och med det negativa resultatet om 2,6 mn 2015 är det kumulativa underskottet per 31.12.2015 14,2 mn vilket innebär 499 per invånare (436 31.12.2014). Balansomslutningen var 207,4 mn (209,0 mn 2014). 4

Koncernen Raseborgs stad Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för koncernen har uppgjorts. I koncernen ingår Raseborgs stad, affärsverket Raseborgs Vatten, 6 samkommuner i vilka staden är delägare, 4 aktiebolag, 1 bostadsaktiebolag och 8 fastighetsaktiebolag i vilka stadens ägarandel är mellan 51 och 100 %. Därtill ingår i koncernbokslutet 2 intressebolag (ägarandel 20-50 %). Intressebolagen är dock medtagna endast till den del det skiljer mellan stadens ägarandel av det egna kapitalet och bokföringsvärdet på bolagets aktier i stadens balansräkning. Under år 2015 likviderades Forsby Värme Ab och FAB Karis Poliskammare. Intressebolaget Hangöudds Utvecklingsbolag Ab likviderades likaså. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde 31.12.2013 då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Ekenäs Energi Ab:s operativa resultat innan skatt och bokslutsdispositioner var 0,8 mn vilket överskred kalkylerna i samband bolagiseringen som indikerade att bolaget skulle uppvisa förlust de första verksamhetsåren. Bokslutet för året visar en vinst om 158 724,67. Dividend utbetalas inte för år 2015. Koncernens resultaträkning 31.12.2015 visar ett underskott om 0,2 mn mot 3,3 mn året innan. Staden är även huvudägare i Pojo Servicebostadsstiftelse som besitter servicebostäder för äldre vilka drivs av staden, ägarandelen är 66,6 %, vilken dock inte ingår i koncernbokslutet. Stadsfullmäktige godkände 6.6.2011 63 koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Koncerndirektiven uppdaterades i stadsfullmäktige 7.4.2014. Uppbyggnaden av koncernen framgår av separata scheman i kapitel 3.1 "Koncernens uppbyggnad". Skuldbördan för hela koncernen Raseborgs stad uppgår till 4 953 per invånare (4 894 2014) och lånestocken till 140,7 mn (139,9 mn 2014). Balansomslutningen för koncernen var 237,9 mn (235,4 mn 2014). 5

1.3 Organisation Stadsdirektör Mårten Johansson / Tom Simola 1.9 -> Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Mårten Johansson / Tom Simola 1.9 -> Stadskansliet Thomas Flemmich Ekonomiavdelning Thomas Karlsson Personalavdelning Johan Nylund Intern service Arne Nummenmaa Grundtrygghet Jeanette Pajunen Egen produktion Kirsi Ala-Jaakkola, Stefan Fri, Anne Pietinalho, Eivor Österlund- Holmström Myndighetsuppgifter Eivor Österlund- Holmqvist Administration och externa avtal Jeanette Pajunen Bildning Robert Nyman Barndagvård och förskola Tina Nordman Svenskspråkig grundläggande utbildning Maj-Len Engelholm Finskspråkig grundläggande utbildning Jukka Hautaviita Gymnasier Robert Nyman Medborgarinstitut Maarit Hujanen Samhällsteknik Jan Gröndahl Administration Åke Frondén Samhällstekniska avdelningen Jan Gröndahl Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm Fastighetsbildning och kartläggning Pentti Viljanmaa Raseborgs Vatten Tom Törnroos Specialsjukvård Jeanette Pajunen Musikinstitutet Raseborg Tuula Kalmi Småbåtshamnar Åke Frondén Museiverksamhet Dan Lindholm Västra-Nylands Avfallsnämnd Biblioteksverksamhet Heidi Enberg Ungdomsverksamhet Fredrika Åkerö Kulturverksamhet Lotta Lerviks Idrottsverksamhet och hälsomotion Yngve Romberg 6

[Skriv text] Anställda (antal) december december Antal anställda i huvudtjänst 2015 2014 Koncernförvaltning 221 222 Allmän- och ekonomiförvaltning 67 66 Grundtrygghet 697 753 Bildning 837 808 Samhällsteknik 70 70 Raseborgs Vatten 23 23 Sammanlagt 1 915 1 942 Antal anställda enligt anställningsform Heltid ordinarie 1 254 1 270 Heltid tidsbundna 228 248 Deltid ordinarie 291 291 Deltid tidsbundna 142 133 Sammanlagt 1 915 1 942 Antal årsarbeten/årsverken sektorvis 2010-2015 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Allmän och koncernförvaltning 254,4 259,8 260,5 247,5 Koncernförvaltning 170,5 170,4 Allmän och ekonomiförvaltning 56,9 52,6 Grundtrygghet ordnare 8,3 9,8 9,7 Grundtrygghet 358,2 403,6 508,7 521,5 545,7 539,4 Bildning 706,4 729,5 739,2 717,4 712,7 708,5 Samhällsteknik 75,6 71,8 67,3 49,5 53,1 61,7 Ekenäs Energi 24,5 28,0 27,7 28,7 Raseborgs Vatten 24,7 24,6 22,9 21,9 22,1 21,1 Totalt 1452,1 1527,1 1636,0 1586,5 1561,0 1553,7 7

2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk 2.1 Resultaträkning (1 000 ) BS 2015 BS 2014 Verksamhetens intäkter 32 869 30 782 Försäljningsintäkter 10 035 10 294 Avgiftsintäkter 11 111 10 777 Understöd och bidrag 3 366 3 061 Övriga verksamhetsintäkter 8 357 6 650 Tillverkning för eget bruk 133 132 Verksamhetens kostnader -196 425-191 728 Personalkostnader -85 045-85 272 Löner och arvoden -64 332-64 444 Lönebikostnader -20 713-20 828 Pensionskostnader -17 101-17 325 Övriga lönebikostnader -3 612-3 503 Köp av tjänster -83 878-79 601 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -10 545-11 351 Understöd -11 362-9 921 Övriga verksamhetskostnader -5 595-5 583 Verksamhetsbidrag -163 423-160 814 Skatteinkomster 114 413 110 957 Statsandelar 52 252 52 461 Finansiella intäkter och kostnader 83-179 Ränteintäkter 1 922 2 000 Övriga finansiella intäkter 352 334 Räntekostnader -2 187-2 485 Övriga finansiella kostnader -4-28 Årsbidrag 3 325 2 425 Avskrivningar och nedskrivningar -5 919-6 410 Avskrivningar enligt plan -5 803-5 474 Nedskrivningar -116-936 Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens över-/underskott -2 594-3 985 8

2.2 Sammandrag av driftsekonomi och resultat SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Koncernförvaltning Intäkter 20 749 642 21 721 370 0 20 824 372-896 998 95,9 % Kostnader -19 774 154-20 392 540 0-20 823 516-430 976 102,1 % Netto 975 488 1 328 830 0 856-1 327 974 0,1 % Allmän- och ekonomiförvaltning Intäkter 3 383 758 3 192 820 3 440 874 248 054 107,8 % Kostnader -9 906 573-9 267 820-250 000-9 705 337-187 517 102,0 % Netto -6 522 815-6 075 000-250 000-6 264 464 60 536 99,0 % Grundtrygghet Intäkter 12 516 416 12 775 640 224 810 12 899 632-100 818 99,2 % Kostnader -112 697 547-112 673 970-2 043 810-115 940 324-1 222 544 101,1 % Netto -100 181 131-99 898 330-1 819 000-103 040 692-1 323 362 101,3 % Bildning Intäkter 5 733 521 5 366 150 5 971 280 605 130 111,3 % Kostnader -57 967 126-58 486 520-58 400 506 86 014 99,9 % Netto -52 233 604-53 120 370 0-52 429 226 691 145 98,7 % Samhällsteknik Intäkter 3 470 051 4 321 280 0 5 058 004 736 724 117,0 % Kostnader -9 294 986-9 862 650 0-9 754 438 108 212 98,9 % Netto -5 824 935-5 541 370 0-4 696 434 844 936 84,8 % Raseborgs Vatten Intäkter 6 200 260 6 229 860 6 173 027-56 833 99,1 % Kostnader -3 227 173-3 653 660-3 165 949 487 711 86,7 % Netto 2 973 087 2 576 200 0 3 007 078 430 878 116,7 % Raseborgs stad Intäkter 45 853 387 47 377 260 224 810 48 194 161 592 091 101,2 % Kostnader -209 640 386-210 683 500-2 293 810-214 624 121-1 646 811 100,8 % Netto -163 786 999-163 306 240-2 069 000-166 429 960-1 054 720 100,6 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter 52 053 647 53 607 120 224 810 54 367 188 535 258 101,0 % Kostnader -212 867 559-214 337 160-2 293 810-217 790 070-1 159 100 100,5 % Netto -160 813 912-160 730 040-2 069 000-163 422 882-623 842 100,4 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad -4 665 197-28 440-2 069 000-3 291 050-1 193 610 Raseborgs vatten 680 305 140 300 696 710 556 410 Totalt -3 984 892 111 860-2 069 000-2 594 339-637 199 Kumulativt underskott IB 2015 31.12.2015 Förändring 11 588 480 0 14 182 820 2 594 339 9

2.3 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA 31.12.2015 31.12.2014 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 359 5 Immateriella rättigheter 359 5 Materiella tillgångar 125 495 121 189 Mark- och vattenområden 16 732 17 213 Byggnader 63 588 58 878 Fasta konststruktioner och anordningar 41 102 38 920 Maskiner och inventarier 41 93 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 4 032 6 085 Placeringar 38 242 39 101 Aktier och andelar 36 284 36 776 Övriga lånefordringar 1 284 1 649 Övriga fordringar 674 676 FÖRVALTADE MEDEL 879 863 Statens uppdrag 1 2 Donationsfondernas särskilda täckning 878 861 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 153 171 Material och förnödenheter 153 171 Fordringar 37 867 41 780 Långfristiga fordringar 30 860 34 653 Lånefordringar 30 223 33 857 Övriga fordringar 637 796 Kortfristiga fordringar 7 007 7 127 Kundfordringar 3 074 3 217 Lånefordringar 1 017 1 154 Övriga fordringar 2 851 2 672 Resultatregleringar 65 84 Finansiella värdepapper 11 11 Aktier och andelar 11 11 Kassa och bank 4 376 5 841 AKTIVA TOTALT 207 382 208 961 10

PASSIVA 31.12.2015 31.12.2014 EGET KAPITAL 58 929 61 571 Grundkapital 71 672 72 608 Uppskrivningsfond 833 881 Övriga egna fonder 606 606 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -11 588-8 539 Räkenskapsperiodens över-/underskott -2 594-3 985 AVSÄTTNINGAR 614 680 Avsättningar för pensioner 170 214 Övriga avsättningar 444 466 FÖRVALTAT KAPITAL 929 915 Statens uppdrag 1 2 Donationsfondernas kapital 878 861 Övrigt förvaltat kapital 50 52 FRÄMMANDE KAPITAL 146 910 145 795 Långfristigt 65 786 69 535 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 61 866 65 657 Lån från offentliga samfund 666 1 040 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 59 50 Övriga skulder 3 195 2 788 Kortfristigt 81 124 76 260 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 55 768 50 898 Lån från offentliga samfund 374 372 Lån av övriga kreditgivare 1 551 2 282 Erhållna förskott 124 209 Skulder till leverantörer 7 259 6 746 Övriga skulder 3 406 3 069 Resultatregleringar 12 642 12 684 PASSIVA TOTALT 207 382 208 961 11

2.4 Finansieringsanalys (1 000 ) INKL. AFFÄRSVERK 2015 2014 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 3 325 2 425 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -2 203-688 1 122 1 737 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -12 516-11 646 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 453 20 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akiva 4 065 1 787-7 998-9 839 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -6 876-8 102 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 365 425 Minskning/Ökning av övriga fordringar/anslutningsavgifter 2-9 367 416 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 7 732 12 389 Minskning av långfristiga lån -11 294-10 501 Förändring av kortfristiga lån 3 536 4 209-26 6 097 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -2-4 Förändring av omsättningstillgångar 18 33 Förändring av fordringar 3 915 3 664 Förändring av räntefria skulder 1 139-896 5 070 2 797 Kassaflödet för finansieringens del 5 411 9 310 Förändring av likvida medel -1 465 1 208 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 4 387 5 852 Likvida medel 1.1. -5 852-4 644-1 465 1 208 12

2.5 Finansieringsdelens utfall INKL. AFFÄRSVERK Budget 2015 Budget- Budget efter Utfall Avvikelse ändringar ändringar 2015 Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag +/- 5 587 760-2 069 000 3 518 760 3 324 832-193 928 Extraordinära poster +/- 0 0 Rättelseposter till internt tillförda medel +/- -2 400 000-2 400 000-2 089 387 310 613 Investeringar Investeringar i bestående aktiva - -14 200 000-590 000-14 790 000-12 527 472 2 262 528 Finansieringsandelar för investeringsutg. + 700 000 700 000 453 238-246 762 Försäljningsintäkter av anläggningstillg. + 3 000 000 3 000 000 4 185 748 1 185 748 Ordinarie verksamhet och investeringar, netto -7 312 240-2 659 000-9 971 240-6 653 041 3 318 199 Finansieringsverksamhet Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen till övriga - 0 Minskning av utlåningen till övriga + 365 358 365 358 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån + 11 600 000 11 600 000 7 732 472-3 867 528 Minskning av långfristiga lån - -11 271 800-11 271 800-11 293 599-21 799 Förändring av kortfristiga lån +/- 6 604 440 6 604 440 3 536 032-3 068 408 Förändringar av eget kapital Inverkan på likviditeten -379 600-2 659 000-3 038 600-6 312 778-3 274 178 13

2.6 Totala inkomster och utgifter INKL. AFFÄRSVERK INKOMSTER m % UTGIFTER m % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 32,9 15,3 Verksamhetskostnader -196,5 88,4 Skatteinkomster 114,4 53,0 - Tillverkning för eget bruk 0,1 0,0 Statsandelar 52,2 24,2 Räntekostnader -2,2 1,0 Ränteintäkter 1,9 0,9 Övriga finansiella kostnader 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,4 0,2 Extraordinära kostnader 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel +/- Förändring av avsättningar 0,0 0,0 - Vinst på försäljning av -2,3 - Förluster av försäljning av tillgångar bl bestående aktiva 0,0 tillgångar bl bestående aktiva 0,2-0,1 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar till Investeringar i bestående aktiva -12,5 5,6 investeringsutgifter 0,5 0,2 Försäljningsinkomster av tillgångar bl bestående aktiva 4,2 1,9 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0,3 Ökning av utlåningen 0,0 0,0 Ökning av långfristiga lån 7,7 3,6 Minskning av långfristiga lån -11,3 5,1 Ökning av kortfristiga lån 3,5 1,6 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt 215,7 100,0 Totala utgifter, sammanlagt -222,2 100,0 X) Exklusive transaktioner utan finansieringsmässig inverkan på stadens ekonomi. Se not 7.17 14

3. Raseborgs koncern 3.1. Koncernens uppbyggnad 31.12.2015 RASEBORGS KONCERN RASEBORGS STAD Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Ab (affärsverket har bolagiserats genom försäljning av verksamheten den 31.12.2013 till dotterbolaget Karis Fjärrvärme Ab som fort-sätter verksamheten fr.o.m. den 1.1.2014 som Ekenäs Energi Ab) FAB Dönsby tid. BAB Dönsbyvägen (100 %) (Bolagen BAB Ljunghed, FAB Knattegården, FAB Lingonsvatro, FAB Lövkulla Strömkarl, BAB Karis Nejlikan och FAB Gumnäsvägen 2 fusionerats med bolaget 1.1.2014) Raseborgs Elnät och Entreprenad Oy FAB Karis stads hyreshus (100 %) Raseborgs Hyresbostäder Ab (100 %) (tidigare Pojo Industriby Ab som bytt namn 19.9.2013 och fungerar som disponentbolag för stadens fastighetsbolag fr.o.m. 1.1.2014) FAB Knipnäs (84,57 %) FAB Koskenkylänraitti (100 %) FAB Bäljarspark (86,2 %) BAB Karis Panorama (100 %) FAB Karis Poliskammare (100 %) (likviderat 2015) FAB Tranan (100 %) - ovanstående 4 företag planeras fusioneras till ett bolag 2016 Karis Industrifastigheter Ab (100 %) FAB Pojovägen (100 %) FAB Bruksbostäder (100 %) (bolaget har sålts i augusti 2015) Forsby Värme Ab (51,67 %) (likviderat 2015) Samkommuner (ägoandel) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS (2,407%) Västra-Nylands Folkhögskola (56,255 %) Länsi-Uudenmaan Amm.koulutus kuntayhtymä LUKSIA (7,88 %) Kårkulla samkommun (7,53 %) Eteva kuntayhtymä (1,6 %) Nylands förbund (2,68 %) Intressebolag (ägoandel 20-50 %) FAB Trollet 50,00 % FAB Jägarbacken 36,00 % Hangöudds utvecklingsbolag Ab (likviderat 2015) 30,00 % 15

3.2 Koncernresultaträkning RESULTATRÄKNING (tusen euro) 1.1.-31.12.2015 1.1.-31.12.2014 Verksamhetens intäkter 106 276 102 285 Verksamhetens kostnader -257 676-252 913 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) -10 45 Verksamhetsbidrag -151 410-150 583 Skatteinkomster 114 413 110 957 Statsandelar 52 252 52 461 Finansiella intäkter och kostnader -2 123-2 758 Ränteintäkter 78 147 Övriga finansiella intäkter 623 355 Räntekostnader -2 535-2 876 Övriga finansiella kostnader -289-384 Årsbidrag 13 132 10 077 Avskrivningar och nedskrivningar -13 041-13 410 Avskrivningar enligt plan -13 041-13 410 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära poster 160 Räkenskapsperiodens resultat 91-3 173 Bokslutsdispositioner -1 Räkenskapsperiodens skatter -118 Latenta skatter -183-144 Minoritetsandelar 9 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -211-3 308 16

3.3. Koncernbalansräkning AKTIVA 31.12.2015 31.12.2014 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 2 048 1 856 Immateriella rättigheter 913 652 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 133 1 204 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 2 Materiella tillgångar 203 845 201 587 Mark- och vattenområden 18 961 19 446 Byggnader 100 759 95 160 Fasta konstruktioner och anordningar 45 352 28 321 Maskiner och inventarier 21 985 35 760 Övriga materiella tillgångar 11 198 11 227 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 5 590 11 673 Placeringar 5 955 6 294 Andelar i intressesamfund 412 412 Övriga aktier och andelar 5 483 5 833 Övriga lånefordringar 31 34 Övriga fordringar 29 15 FÖRVALTADE MEDEL 1 124 1 073 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 1 756 1 827 Fordringar 13 052 12 387 Långfristiga fordringar 653 826 Kortfristiga fordringar 12 399 11 561 Finansiella värdepapper 895 1 069 Kassa och bank 9 203 9 292 AKTIVA TOTALT 237 878 235 385 PASSIVA EGET KAPITAL 50 166 49 038 Grundkapital 71 672 72 607 Uppskrivningsfond 833 881 Övriga egna fonder 2 250 2 264 Överskott (underskott) från tidigare perioder -24 378-23 406 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -211-3 308 MINORITETSANDELAR 213 203 AVSÄTTNINGAR 1 954 2 056 Avsättningar för pensioner 209 274 Övriga avsättningar 1 745 1 782 FÖRVALTAT KAPITAL 1 183 1 139 FRÄMMANDE KAPITAL 184 362 182 949 Långfristigt 91 745 95 828 Kortfristigt 92 617 87 121 PASSIVA TOTALT 237 878 235 385 17

3.4. Koncernens finansieringsanalys Finansieringskalkyl (1 000 euro) 2015 2014 Kassaflöde av egentlig verksamhet Årsbidrag 13 132 8 563 Extraordinära poster 9 191 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 524 10 617-483 8 271 Kassaflöde av investeringar Investeringsutgifter -19 515-18 485 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 483 99 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 4 176-14 856 2 094-16 292 Kassaflöde av egentlig verksamhet och investeringar -4 239-8 021 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen (inkl. ansl.avg.) -1-12 Minskning av utlåning 372 371 440 428 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 8 958 14 257 Minskning av långfristiga lån -12 471-11 906 Förändring av kortfristiga lån 3 352-161 1 622 3 973 Förändring i eget kapital 33 60 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -11-4 Förändring av omsättningstillgångar 71-98 Förändring av fordringar 3 018 3 868 Förändring av räntefria skulder 654 3 732-418 3 348 Finansieringens kassaflöde 3 975 7 809 Förändring av likvida medel -264-212 Förändring av likvida medel -264-212 Likvida medel 31.12 10 098 10 362 Likvida medel 1.1. 10 362 10 574 18

4. Nyckeltal inklusive affärsverk 2015 2014 INVÅNARE 28 403 28 699 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 8) Verksamh.intäkternas %-andel av verksamh.kostn. 16,7 16,1 verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) Årsbidrag i procent av avskrivningarna 56,2 37,8 årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, /invånare 117 85 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 12) Verksamhetens o investeringarnas kassaföljde under 5 år, 1 000-13 254-352 Intern finansiering av investeringar % 27,6 20,9 årsbidrag / egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag 0,4 0,4 (årsbidrag+räntekostnader)/(räntekostnader+amorteringar på lån) Lånestock 31.12, 1 000 118 673 117 967 Lån, /invånare 4 178 4 110 Lånefordringar 31.12, 1 000 1 284 1 649 msb-lånefordringar och övr. lånefordr.som bokförts som placeringar Kassautbetalningar/år, 1 000 222 291 215 839 Kassamedel 31.12, 1 000 4 388 5 852 Likviditet (kassadagar) 7,0 10,0 365 dagar x kassamedel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 10-11) Soliditetsgrad % 28,4 29,5 (eget kapital + avskrivn.differens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % 73,5 74,9 (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Ackumulerat över-/underskott, /invånare -499-436 KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 17) Soliditetsgrad % 21,1 20,9 Relativ skuldsättningsgrad, % 67,5 68,7 Finansieringsförmögenhet, /invånare -5 676-5 560 Koncernens lån, /invånare 4 953 4 894 Koncernens lånestock 31.12, 1 000 140 675 139 872 Koncernens lånefordringar 31.12, 1 000 31 34 19

5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Separata direktiv har getts om uppgörande och justeringar av dispositionsplaner, förverkligande av budgeten, budgetens bindande nivåer och kontoplan samt rapportering. En uppdaterad förvaltningsstadga godkändes av stadsfullmäktige 22.9.2014. Budgetuppställningen 2015 följer förvaltningsstadgan som uppdaterades inför år 2013 med iakttagande av kompletteringarna 2014. Sektorerna har utsett ansvarspersoner (attesterare) och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och -personer för investeringsprojekten. I budgeten har stadsfullmäktige fastställt bindande målsättningar som uppföljts kvartalsvis i rapporter vilka även distribuerats till sektorerna/enheterna och till fullmäktige. Stadsstyrelsen har erhållit månatliga uppföljningar om väsentliga nyckeltals och åtgärdsprogrammets förverkligande. Stadsfullmäktige fastslog 10.6.2013 193 strategin för Raseborgs stad 2014-2017 Raseborg förnyar sig och växer. Strategin bygger på sju huvudsakliga riktlinjer. Genom att följa dessa riktlinjer går Raseborgs stad vidare i riktning mot den vision som skapats. Genomförandet av strategin övervakas av Raseborgs stadsstyrelse, som rapporterar utfallet till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige godkände vid mötet 27.4.2015 det uppdaterade åtgärdsprogrammet för balansering av ekonomin, den femte uppdateringen av det åtgärdsprogram som ursprungligen godkändes av fullmäktige 2009. Programmet innehåller 16 åtgärdshelheter som även intagits som en del av budgeten och ekonomiplanen för åren 2016-2018, stadsstyrelsen följer regelbundet upp åtgärdsprogrammets förverkligande i samband med rapporteringen av de månadsvisa uppföljningskriterierna. Fram till och med 31.12.2015 hade 52,2 årsverk inbesparats. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i stadens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och stadsstyrelsen. Riktigheten i konteringen av inköpsfakturorna samt redovisningen av mervärdesskatt har undersökts och genomgåtts och restitutioner har erhållits från skatteverket. Enheterna har anvisats om vikten av att tillse att konteringen görs omsorgsfullt. En särskild granskning av att konteringen av mervärdesskatt för inköp gällande räkenskapsperioden 2015 har gjorts på ett korrekt sätt har utförts. Målsättningen är att upprepa granskningen med regelbundna mellanrum Beträffande löneutbetalningar finns numera en rutin där personalchefen signerar provberäkningarna inför varje lönekörning. Vidare har anvisningar till enheterna getts om att alla beslut i personalfrågor skall inkomma undertecknade från rätt enhet/förman till personalavdelningen. Under år 2015 utfördes inte enskilda riskkartläggningar inom sektorerna. De interna kontrollprocesserna gällande upphandlingsrutiner samt iakttagande av avtal har granskats. Upphandlingsprocessen inom grundtryggheten har kartlagts varvid speciell vikt lagts vid att utvärdera köp av socialtjänster. En rutin för denna typ av köptjänster skapas. 20

Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Om den regelbundna rapporteringen och uppföljningen redogörs ovan. Om verksamheten för hela året redogörs i bokslutet som behandlas i stadsstyrelsen och -fullmäktige. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Riskhantering, avtal Skaderiskerna har minskats genom försäkringar. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Stadens försäkringsskydd konkurrensutsattes sommaren 2012 och med den valda samarbetspartnern, Fennia, har tecknats försäkringsavtal som sträcker sig fullmäktigeperioden ut. Staden utnyttjar dessutom en försäkringsmäklare som har relevant sakkunskap beträffande försäkringsskyddet. Självrisknivån har i vissa fall höjts som i sin tur medfört sänkta försäkringspremier. Övriga risker för verksamheten och för finansieringen bärs av staden. För minskande av finansieringsrisker har staden ingått avtal med kreditinrättningar för säkerställande av kortfristig finansiering. Stadsstyrelsens koncernsektion har godkänt limiter för dessa. Ränteriskerna har förebyggts genom att fördela den långfristiga låneportföljen mellan budgetlån med rörlig och fast ränta, med tyngdpunkt på lån bundna till långa referensräntor, samt genom skilda ränteskyddsavtal. Staden har vidare ingått ett avtal med en oberoende samarbetspartner om ränterisksamarbete i syfte att uppfölja räntemarknaderna i realtid, reagera på kursförändringar och göra säkringsåtgärder i enlighet med vald strategi och optimera prissättningen vid ingående av derivatavtal. Övrigt Stadsstyrelsen godkände våren 2011 direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation, inklusive affärsverken. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga förvaltningen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen regleras närmare av förvaltningsstadgan och instruktionerna. Verksamheten styrs med budgeten och ekonomiplanen. De interna kontrolldirektiven fungerar dels som verkställighetsdirektiv till budgeten dels kompletterar de instruktionerna och förvaltningsstadgan på en operativ nivå. Direktiven för intern kontroll beskriver koncernens administrativa system så konkret som möjligt och tydliggör ansvaret för intern kontroll. De är avsedda att ge stöd för skötseln av de dagliga rutinerna inom förvaltningen. Direktiven uppdateras under år 2016 efter att beslut om stadens nya organisation gjorts och ny förvaltningsstadga godkänts, vilket enligt gällande tidtabell sker i fullmäktige i juni 2016. En datasäkerhetsrapport har uppgjorts i anslutning till den lagstadgade revisionen. Stadsstyrelsen har på rekommendation av revisionsnämnden tillsatt en arbetsgrupp som under ledning av stadssekreteraren har i uppgift att gå igenom stadens it-riskhantering och i mån av möjlighet verkställa rekommendationerna i rapporten. 21

Koncernen Stadsfullmäktige godkände 6.6.2011 63 koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Direktivet har uppdaterats av stadsfullmäktige 7.4.2014. I direktivet beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Redan innan direktiven godkändes vidtogs åtgärder för att förbättra styrningen av stadens bolag. Man har via bolagsstämmobeslut förenhetligat beslutsstrukturen så att 3 personer företräder staden i styrelserna för nästan samtliga bostads- och fastighetsaktiebolag. Vidare har en tjänsteman utsetts till disponent/verkställande direktör i dessa bolag. Även revisionen av bolagen har förenhetligats genom att det OFR-samfund som staden anlitar också handhar den externa revisionen av bolagen. Personerna som sitter i styrelserna har dessutom separat för stadsstyrelsen rapporterat och redogjort för verksamheten och det ekonomiska läget i bolagen. Vid dessa tillfällen har också framförts förslag och förberetts målsättningar för hur koncernstrukturen till denna del skall utvecklas och konsolideras. Vid årsskiftet 2015-2016 fanns i koncernen 12 aktiebolag av olika karaktär mot att man då Raseborg grundades år 2009 hade 25 bolag. Då nu pågående konsolideringar och likvideringar verkställts är antalet bolag nere i 8, vilket förenklar och förbättrar koncernstrukturen och gör administrationen av dessa lättare. 22

5.2 Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att underskottet om 2 594 339,39 kvarstår på kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott. Stadsstyrelsen antecknar dessutom att det kumulativa underskottet i balansräkningen, eget kapital uppgår till 14 182 819,85. Den i resultaträkningen bokförda nedskrivningen 116 551,02 bokförs år 2016 mot grundkapitalet och minskar då det kumulativa underskottet med motsvarande belopp. Stadsfullmäktige godkände 7.6.2010 ett i kommunallagen stipulerat åtgärdsprogram om balanseringen av det kumulativa underskottet i stadens balansräkning om 25,8 m som uppstått i de tidigare kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo under 13 års tid och enligt det fastslagna programmet skall underskottet balanseras bort under kommande 10 år. Fullmäktige uppdaterade senast åtgärdsprogrammet 27.4.2015. Den nya kommunallagen stipulerar att ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Staden har inlett en genomgripande förändringsprocess Raseborg 2020 som omfattar hela stadens verksamhet. Stadsstyrelsen har givit stadsdirektören och stadens ledningsgrupp i uppdrag att bereda en ny förvaltningsstadga, uppdatera stadens åtgärdsprogram och inleda förberedelser för uppdatering av stadens strategi inför år 2017. Stadsstyrelsens presidium fungerar som referensgrupp för arbetet. Arbetet med omstruktureringen omfattar följande helheter, stadens organisation, stadens servicestruktur och stadens fastigheter. Stadsfullmäktige föreläggs i juni 2016 förslag till ny organisation och servicestruktur samt ett uppdaterat åtgärdsprogram. 23

6. Budgetens utfall 6.1 Resultaträkningens utfall INKL. AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING Budget Budget- Budget efter Bokslut Avvikelse 2015 ändringar ändringar 2015 Verksamhetens inkomster 53 607 120 224 810 53 831 930 54 367 190 535 260 Försäljningsinkomster 22 131 370 0 22 131 370 21 549 850-581 520 Avgiftsinkomster 11 225 980 200 000 11 425 980 11 111 411-314 569 Understöd och bidrag 2 434 200 24 810 2 459 010 3 365 746 906 736 Övriga verksamhetsinkomster 17 815 570 0 17 815 570 18 207 621 392 051 Tillverkning för eget bruk 132 563 132 563 Verksamhetsutgifter -214 337 160-2 293 810-216 630 970-217 790 070-1 159 100 Personalutgifter -84 713 850-444 810-85 158 660-85 093 759 64 901 Köp av tjänster -91 168 260-1 323 000-92 491 260-95 190 462-2 699 202 Material, förnödenheter och varor -11 957 280 0-11 957 280-10 689 519 1 267 761 Understöd till övriga -11 323 060-386 000-11 709 060-11 362 303 346 757 Övriga verksamhetsutgifter -15 174 710-140 000-15 314 710-15 454 027-139 317 Verksamhetsbidrag -160 730 040-2 069 000-162 799 040-163 422 880-623 840 Skatteinkomster 114 508 000 0 114 508 000 114 413 461-94 539 Statsandelar 52 100 000 52 100 000 52 251 620 151 620 Finansiella inkomster och utgifter -290 200 0-290 200 82 632 372 832 Ränteinkomster, externa 2 116 000 2 116 000 2 028 640-87 360 Ränteinkomster, interna 0 0 0 0 Övriga finansiella inkomster 959 000 959 000 950 493-8 507 Avkastning på grundkapital 0 0 0 0 Ränteutgifter, externa -2 594 200 0-2 594 200-2 187 280 406 920 Ränteutgifter, interna -160 000-160 000-106 569 53 431 Ersättn. på grundkapital av affärsverk -600 000-600 000-598 533 1 467 Övriga finansiella utgifter -11 000-11 000-4 118 6 882 Årsbidrag 5 587 760-2 069 000 3 518 760 3 324 833-193 927 Avskrivningar och nedskrivningar -5 475 900 0-5 475 900-5 919 172-443 272 Avskrivningar enligt plan -5 475 900 0-5 475 900-5 802 621-326 721 Nedskrivningar -116 551-116 551 Extraordinära poster 0 0 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) 111 860-2 069 000-1 957 140-2 594 339-637 199 24

6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER DRIFTSEKONOMIDELEN Budget 2015 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2015 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall Koncernförvaltning -20 393-20 393-20 824-431 21 721 21 721 20 824-897 Allmän- och ekonomiförvaltning -9 268-250 -9 518-9 705-187 3 193 3 193 3 441 248 Grundtrygghet Egen produktion -43 223-605 -43 828-43 218 610 9 447 25 9 472 9 014-457 Myndighetsuppgifter -11 707-426 -12 133-12 165-32 1 649 200 1 849 2 114 264 Administration och externa avtal -16 040 361-15 679-15 838-158 1 680 1 680 1 747 68 Specialsjukvård -41 703-1 374-43 077-44 720-1 643 0 24 24 Grundtrygghet, totalt -112 674-2 044-114 718-115 940-1 223 12 776 225 13 000 12 899-101 Bildning Bildning -50 026-50 026-49 984 42 3 254 3 254 3 750 496 Kulturverksamhet -5 705-5 705-5 674 31 1 163 1 163 1 266 103 Fritidsverksamhet -2 756-2 756-2 743 14 949 949 955 6 Bildning, totalt -58 487 0-58 487-58 401 86 5 366 0 5 366 5 971 605 Samhällsteknik Samhällsteknik -7 976-7 976-7 772 204 3 781 3 781 4 537 756 Planläggning -1 887-1 887-1 983-96 540 540 521-19 Samhällsteknik, totalt -9 863 0-9 863-9 754 108 4 321 0 4 321 5 058 737 Driftsekonomi staden totalt -210 684-2 294-212 977-214 624-1 647 47 377 225 47 602 48 193 591 Raseborgs Vatten -3 654-3 654-3 166 488 6 230 6 230 6 173-57 DRIFTSEKONOMIDELEN TOTALT -214 337-2 294-216 631-217 790-1 159 53 607 225 53 832 54 367 535 RESULTATRÄKNINGSDEL Kommunalskatt 100 611 0 100 611 100 375-236 Fastighetsskatt 10 393 10 393 10 227-166 Andel av samfundsskatt 3 504 3 504 3 811 307 Skatteinkomster 114 508 0 114 508 114 413-95 Statsandelar 52 100 52 100 52 252 152 Ränteintäkter 2 116 2 116 2 021-95 Övriga finansiella intäkter 959 959 950-9 Räntekostnader -2 344 0-2 344-2 029 315 Övriga finansiella kostnader -11-11 -4 7 Extraordinära poster Finansieringskostnader totalt -2 355 0-2 355-2 033 322 3 075 3 075 2 971-104 Raseborgs Vatten -1 010-1 010-863 147 0 8 8 RESULTATRÄKNINGSDEL TOTALT -3 365 0-3 365-2 896 469 169 683 0 169 683 169 644-39 25

INVESTERINGSDEL Mark- och vattenområden -500-500 -54 446 600 600 568-32 Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter 0 897 897 Grundrenoveringar, Intern Service -1 335-1 335-1 453-118 4 4 Ekåsen N-huset, dagvårdsutrymmen -1 050-1 050-554 496 Ekåsen F-huset, administration -300-300 -185 115 Lönnbergska fastigheten -200 80-120 -20 100 Svartå / byggnad för kommunal service -50 30-20 -12 8 Ekenäs nya daghem -2 500 950-1 550-868 682 Tenala daghem, nybygge -1 400-1 400-1 493-93 Centralkök -900 100-800 -1 157-357 Raseborgs bäddavdelning (tid. Katkon) -600-600 -770-170 Byggnader, totalt -6 400-775 -7 175-6 512 663 0 0 902 902 Konstruktioner och anordningar Parkanläggningar, lekparker -80-80 -80 0 Gäst- o småbåtshamnar -80-80 -50 30 Trafikleder -1 700-1 700-1 702-2 Trafikledsarrangemang RV 25-500 135-365 -356 9 Ekenäs, Järnvägsgatan lättrafikled -150-150 -132 18 Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning -100-100 -79 21 Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar -150-150 -150 0 Kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden -400-400 -344 56 Karis, Bäljars industriområde -200-200 -199 1 Sprinklers till institutioner (åldringshem) -200-200 -24 176 Fritidsanläggningar (Skatepark) -100-100 -242-142 20 20 Renovering av centrumplan i Ekenäs -200-200 200 Konstruktioner och anordningar totalt -3 860 135-3 725-3 358 367 20 20 Projekt/planering mm. Norra hamnen i Ekenäs, planering -350-350 -7 343 Ekenäs, Ramsholmens bro -10-10 10 Projekt/planering mm. Totalt -360-360 -7 353 Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta -60 50-10 -4 6 Övrigt totalt -60 50-10 -4 6 Placeringar / Aktier och andelar Övriga aktier och andelar -200-200 -134 66 627 627 Aktier och andelar totalt -200 0-200 -134 66 627 627 Investeringsdelen staden totalt : -11 380-590 -11 970-10 070 1 900 600 0 600 2 116 1 516 Raseborgs Vatten -2 820-2 820-2 457 363 700 700 433-267 INVESTERINGSDEL TOTALT -14 200-590 -14 790-12 527 2 263 1 300 0 1 300 2 550 1 250 FINANSIERINGSDEL Förändring av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning 365 365 Minskning av utlåningen till affärsverk 604 604 604 0 Förändring av lånestocken Minskning av långfristiga lån -10 450-10 450-10 472-22 Ökning av långfristiga lån 10 000 0 10 000 7 732-2 268 Förändring av kortfristiga lån (stadens) -42 259-42 259 6 604 6 604 45 795 39 191 Förändringar av eget kapital RASEBORGS VATTEN -1 426-1 426-1 426 0 1 600 1 600 0-1 600 TOTALT : -243 778-2 884-246 662-287 371-40 709 243 398 225 243 623 281 056 37 433 26

6.3 Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Koncernförvaltningen Intäkter 20 749 642 21 721 370 20 824 372-896 998 95,9 % Kostnader -19 774 154-20 392 540-20 823 516-430 976 102,1 % Netto 975 488 1 328 830 0 856-1 327 974 0,1 % KONCERNFÖRVALTNINGEN TOTALT Intäkter 20 749 642 21 721 370 20 824 372-896 998 95,9 % Kostnader -19 774 154-20 392 540-20 823 516-430 976 102,1 % Netto 975 488 1 328 830 0 856-1 327 974 0,1 % Allmän- och ekonomiförvaltning Intäkter 3 383 758 3 192 820 3 440 874 248 054 107,8 % Kostnader -9 906 573-9 267 820-250 000-9 705 337-187 517 102,0 % Netto -6 522 815-6 075 000-250 000-6 264 464 60 536 99,0 % ALLMÄN- OCH EKONOMIFÖRVALTNING TOTALT Intäkter 3 383 758 3 192 820 3 440 874 248 054 107,8 % Kostnader -9 906 573-9 267 820-250 000-9 705 337-187 517 102,0 % Netto -6 522 815-6 075 000-250 000-6 264 464 60 537 99,0 % Grundtrygghet / Egen produktion Intäkter 8 845 427 9 446 900 24 810 9 014 231-457 479 95,2 % Kostnader -42 567 708-43 223 270-604 810-43 217 823 610 257 98,6 % Netto -33 722 281-33 776 370-580 000-34 203 593 152 777 99,6 % Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Intäkter 1 937 317 1 649 240 200 000 2 114 256 265 016 114,3 % Kostnader -11 835 388-11 707 370-426 000-12 165 141-31 771 100,3 % Netto -9 898 071-10 058 130-226 000-10 050 885 233 245 97,7 % Grundtrygghet / Administraion och externa a Intäkter 1 733 672 1 679 500 1 747 260 67 760 104,0 % Kostnader -15 471 203-16 040 330 361 000-15 837 566-158 236 101,0 % Netto -13 737 532-14 360 830 361 000-14 090 306-90 476 100,6 % Grundtrygghet / Specialsjukvård Intäkter 23 885 23 885 0,0 % Kostnader -42 823 247-41 703 000-1 374 000-44 719 794-1 642 794 103,8 % Netto -42 823 247-41 703 000-1 374 000-44 695 909-1 618 909 103,8 % GRUNDTRYGGHET TOTALT Intäkter 12 516 416 12 775 640 224 810 12 899 632-100 818 99,2 % Kostnader -112 697 547-112 673 970-2 043 810-115 940 324-1 222 544 101,1 % Netto -100 181 131-99 898 330-1 819 000-103 040 692-1 323 362 101,3 % 27

SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Bildning Intäkter 3 589 739 3 253 950 3 749 930 495 980 115,2 % Kostnader -49 598 452-50 025 890-49 984 158 41 732 99,9 % Netto -46 008 713-46 771 940 0-46 234 228 537 712 98,9 % Kulturverksamhet Intäkter 1 216 655 1 163 400 1 266 447 103 047 108,9 % Kostnader -5 687 151-5 704 540-5 673 797 30 743 99,5 % Netto -4 470 496-4 541 140 0-4 407 350 133 790 97,1 % Fritidsverksamhet Intäkter 927 127 948 800 954 903 6 103 100,6 % Kostnader -2 681 523-2 756 090-2 742 550 13 540 99,5 % Netto -1 754 396-1 807 290 0-1 787 647 19 643 98,9 % BILDNING TOTALT Intäkter 5 733 521 5 366 150 5 971 280 605 130 111,3 % Kostnader -57 967 126-58 486 520-58 400 506 86 014 99,9 % Netto -52 233 604-53 120 370 0-52 429 226 691 145 98,7 % Samhällsteknik Intäkter 2 934 714 3 781 280 4 537 151 755 871 120,0 % Kostnader -7 401 693-7 975 810-7 771 730 204 080 97,4 % Netto -4 466 979-4 194 530 0-3 234 579 959 951 77,1 % Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Intäkter 535 336 540 000 520 853-19 147 96,5 % Kostnader -1 893 293-1 886 840-1 982 708-95 868 105,1 % Netto -1 357 957-1 346 840 0-1 461 855-115 015 108,5 % SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Intäkter 3 470 051 4 321 280 5 058 004 736 724 117,0 % Kostnader -9 294 986-9 862 650-9 754 438 108 212 98,9 % Netto -5 824 935-5 541 370 0-4 696 434 844 936 84,8 % Raseborgs stad Intäkter 45 853 387 47 377 260 224 810 48 194 161 592 091 101,2 % Kostnader -209 640 386-210 683 500-2 293 810-214 624 121-1 646 811 100,8 % Netto -163 786 999-163 306 240-2 069 000-166 429 960-1 054 720 100,6 % Raseborgs Vatten Intäkter 6 200 260 6 229 860 6 173 027-56 833 99,1 % Kostnader -3 227 173-3 653 660-3 165 949 487 711 86,7 % Netto 2 973 087 2 576 200 0 3 007 078 430 878 116,7 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter 52 053 647 53 607 120 224 810 54 367 188 535 258 101,0 % Kostnader -212 867 559-214 337 160-2 293 810-217 790 070-1 159 100 100,5 % Netto -160 813 912-160 730 040-2 069 000-163 422 882-623 842 100,4 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad -4 665 197-28 440-2 069 000-3 291 050-1 193 610 Raseborgs vatten 680 305 140 300 696 710 556 410 Totalt -3 984 892 111 860-2 069 000-2 594 339-637 199 Kumulativt underskott IB 2015 31.12.2015 Förändring 31.12. 11 588 480 14 182 820 2 594 339 28

Sektor: Koncernförvaltning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Sammandrag Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, Tom Simola, stadssekr. Thomas Flemmich Grundläggande information om sektorn Koncernförvaltningen ansvarar för den övergripande planeringen av servicestrukturen, ägar- och markpolitiken och utvecklingsfrågor och tillväxt samt verkställigheten av de övergripande politiska målsättningarna. Erbjuder stödtjänster för koncernen, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt koordinerar utvecklings- och näringslivsservice och marknadsföring. Strategi för sektorn 2015-2018 Koncernförvaltningen har ett övergripande ansvar för att målsättningarna i stadens strategi "Raseborg förnyar sig och växer" åren 2014-2017 förankras inom alla verksamheter. Målsättningarna är att stabilisera ekonomin och trygga livskraften främja gott samarbete och en positiv attityd söka kostnadseffektiva lösningar för hälsa och välfärd söka möjligheter till samarbete skapa en välfungerande samhällsstruktur erbjuda en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling satsa på hållbar utveckling. Förutsättningar för tillväxt av arbetsplatser och inflyttning skapas. Den goda servicenivån och ett brett utbud av tomter, inklusive strandtomter skapar förutsättning för inflyttning. Stadens vitala företagsområden i Horsbäck och Malmkulla erbjuder bra förutsättningar för företagsverksamhet och industri. Bruksmiljöerna, skärgården och närproducerad mat är framgångsfaktorer för regionen. Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan ger Hangö hamn och regionen extra växtkraft. Kollektivtrafiken förbättras med ett resecentrum i Karis. Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig. Strukturomvandlingen inom vården fortsätter, med syfte att nya trygga boenden för äldre färdigställs så att flyttningen från Mjölbolsta kan ske enligt överenskommen tidtabell. De åtgärder som överenskommits på basen av intentionsavtalet mellan HNS och Raseborgs stad gällande koncentration av vården i ett campus kring VNS bör omgående förverkligas. Staden arbetar för att den prehospitala akutsjukvården vid HNS fördelas per capita mellan alla medlemskommuner. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Onödig egendom som orsakar kostnader realiseras. Stadsstyrelsen värdera nyttan av projektverksamheten och omriktar vid behov resursanvändningen. Omstruktureringen av hyresbolagen fortsätter. Staden ger vid behov kapitaltillskott för att trygga egenkapitalet i utsatta hyreshusbolag och medverkar till höjning av det fria rörliga kapitalet i ishallsbolaget inom ramen för investeringsbudgeten. Åtgärdsprogrammet 2015-2017 ur sektorns perspektiv Åtgärdsprogrammet uppdateras årligen i april tills stadens kumulativa underskott har balanserats bort. Det innebär fortsatt anpassning av serviceproduktionen, särskilt kosthållet som inte utvecklats enligt åtgärdsprogrammet. Förutsättningarna att hålla kostnaderna i balans försvåras av att staten minskat statsandelsgrunden flera år i följd. År 2015 påförs staden ett ökat ansvar för att sysselsätta arbetslösa och en högre finansieringsandel för långtidsarbetslösa, som sammantaget ökar stadens kostnader med 500.000. Den prehospitala akutsjukvårdens kostnader ökar år 2015 med 1,5 mn, utan att staden kan påverka kostnaderna. Prioriteringar 2015 Under åren ligger koncernförvaltningens tyngdpunkt på beslutsamma åtgärder för att minska kostnaderna och främja tillväxt för att komma ut ur krisen. De planeringsavtal som ingåtts med företag för att utveckla näringsverksamhet och detaljhandel i Raseborg drivs systematiskt framåt med sikte på investeringar och arbetsplatser. Prioriteringarna i markpolitiken läggs fast på basen av det markpolitiska programmet som godkänns i januari. Raseborgs stad arbetar för en SOTE-produktionsmodell som motsvarar stadens intressen. Anpassning av specialsjukvårdens serviceprofil vid VNS till medlemskommunernas behov samt gemensamma och mer optimala lösningar för bäddavdelningsvård och gemensam jour vid VNS är högt prioriterade åtgärder vilka förverkligas genom ett optimalt utnyttjande av alla fastigheter och en eventuell tillbyggnad vid VNS. Kosthållsfunktionen 29

Sektor: Koncernförvaltning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Sammandrag Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, Tom Simola, stadssekr. Thomas Flemmich omorganiseras och saneringen av centralköken fortsätter med sikte på att kunna servera hälsosam och god mat till lägre enhetskostnader. Utvärdering av processer och verksamheten: Det markpolitiska programmet godkändes av stadsfullmäktige 23.3.2015 26. Processen leddes av en arbetsgrupp tillsatt av stadsstyrelsen. I programmet ingår även principer och beskrivning av processer för försäljning och köp av mark. Under året har inte inköpts strategiskt viktiga markområden medan linjedragningar i enlighet med programmet verkställdes i förhandlingar med markägare. Förhandlingar har förts beträffande industrioch arbetsplatsområden samt gällande handelshamnen för förverkligande av områdets detaljplan. Regeringen har genom sina beslut 20.10.2015 och 7.11.2015 stakat ut riktlinjerna för en reform av social- och hälsovårdens finansiering samt antal självstyrande områden som ska inrättas och områdesindelningen gällande dessa. Ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna och samkommunerna till 18 självstyrande områden. De självstyrande områdena bildas utifrån landskapsindelningen. Av kommunerna har begärts utlåtande om regeringens riktlinjer för indelningen av självstyrande områden och social- och hälsovårdsreformen. Stadsfullmäktige har som sitt utlåtande meddelat att Raseborgs stad i samband med social- och hälsovårdsreformen ska tillhöra Nylands självstyrande område. Till övriga delar antecknade fullmäktige stadsstyrelsens svar på social- och hälsovårdsministeriets enkät angående reformen för kännedom. Anpassningen av specialsjukvårdens serviceprofil vid VNS och mer optimala lösningar för bäddavdelningsvård och gemensam jour beskrivs i grundtrygghetens sektorblankett. Saneringen av centralköket i Karis slutfördes medan övrig planering av kosthållstrukturen framskjutits tillsvidare. 30

Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson, Tom Simola DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar tillväxtfunktioner, intern service och revision. Tillväxtfunktioner omfattar finansiering för näringsservice via Novago och för de projekt som ingår i stadens näringspolitiska portfölj, avsedda för främjande av turism, marknadsföring, landsbygdsbyråns förvaltning och stöd för kollektivtrafiken. Anslaget för tillväxtfunktioner uppgår år 2015 till 1,2 mn eller 6 % koncernförvaltningens kostnader. Av anslaget används en tredjedel för näringslivsservice som handhas av Novago och kommunfinansieringen för Pomovästprogrammet, en fjärdedel för främjande av turism, 17 % för stödjande av kollektivtrafiken, 15 % för marknadsföring och information samt 9 % till landsbygdsbyråns förvaltning (Ingå kommun). Intern Service ansvarar för stadens fastigheter, städning av utrymmen som staden använder samt kosthållet till skolor, daghem och åldringshem. Fastighetsenheten underhåller stadens byggnader, sköter reparationer, saneringar och nybyggnation enligt sektorernas beställning. Intern services inkomster uppgår till 21,5 mn och kostnaderna till 19,1 mn. Nettoanslaget för intern service är 2,4 mn. I intäktsbeloppet 21,5 miljoner euro ingår 1 500 000 som vinst på försäljning av anläggningstillgångar. Revisionsnämndens budgetanslag finns tekniskt under koncernförvaltningens verksamhetsområde, men revisionsnämnden är en självständig verksamhet som direkt underlyder stadsfullmäktige. Revisionsnämnden disponerar över ett anslag på 70 010 ur verksamhetsområdets budget. Strategi för verksamhetsområde 2015-2018 Koncernledningen har ett övergripande ansvar för att de strategiska målsättningarna förankras inom i stadens alla verksamheter. Stadsstyrelsen leder arbetet med stöd av koncernsektionen och koncernförvaltningen. Verksamhets- och ekonomirapporteringen görs månadsvis och de som sköter rapporteringen utbildas. Turistbyrån ansvarar för informationstjänster för turister och besökare samt marknadsföring av staden som besöksmål och av utbudet av turistprodukter. Turistbyrån samarbetar med det regionala turistföretaget LUMO, turistföretagare och grannkommuner samt representerar staden i turistsamarbetet i Nyland och Södra Finland. Turistbyråns visuella linje förmedlar i marknadsföringen en känsla av livskvalitet, den unika skärgården och charmiga historiska miljöer som lockar besökare till staden. Raseborg utnyttjar regionens status som strukturomvandlingsområde (ÄRM-status) fram till utgången av år 2015 för att locka fler etableringar till och på orten. Den gemensamma marknadsföringen av Hangö och Raseborg fortsätter. Det aktiekapital som friställs genom likvideringen av Hangö Udds utvecklingsbolag används som egenfinansiering i nya utvecklingsprojekt. KasvuKraft-avtalet används för gemensamma insatser för att stärka Västnylands gemensamma tyngdpunkter inom Nylands förbund och planering av servicestrukturen. Samarbetet med företagarföreningarna i Raseborg konkretiseras på basen av den gemensamma deklarationen med stadsfullmäktige (9.9.2013). Staden deltar med projektförslag för att trygga utvecklingsfinansiering till aktörer i Raseborg under EU:s nästa programfas 2014-2020. Turismen främjas med den gemensamma turiststrategin för Västnyland och stadens strategi som grund. Raseborg är en medlemskommun i det företagsägda regionala turismbolaget LUMO OY vars verksamhet startade 1.8.2014. Västra Nyland har en gemensam turismbrand. Turismen stöds även genom utveckling av bruken och skärgårdsnäringarna samt information om utbud och marknadsföring av turismprodukter. Stadens medverkan i gemensamma utvecklingsprojekt förutsätter att turistföretagen i Raseborg aktivt förbinder sig till målsättningarna och delfinansieringen. Intresset för stadsbiljetten, som infördes år 2013 har varit stort, medan intresset för Västnylands regionabiljett har minskat. Totalantalet subventionerade biljetter har vuxit med 20 % från 2012 och väntas uppgå till 5 700 år 2015. Intern service ansvarar för stadens 211 byggnader omfattande 178 000 m 2. Därtill har intern service övergripande ansvaret för uthyrningen av stadens 840 hyresbostäder varav 232 hyresbostäder är direkt ägda. 31

Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson, Tom Simola DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Under ekonomiplaneperioden 2015-2017 har intern service som målsättning att prioritera byggnadernas inomhusluft genom att rengöra ventilationskanaler, underhålla och justera ventilationsanläggningar samt se över byggnadernas dränering och regnvattenbrunnar. Raseborgs stads kosthållsstruktur har för närvarande 13 tillredningskök och 35 utdelningskök, vilka dagligen producerar i medeltal 4 775 portioner. Därtill inköps dagligen från externa producenter ca 330 portioner. Under ekonomiplaneperioden 2015-2017 förändras kosthållsstrukturen så att antalet tillredningskök minskas. Huvudmålsättningen är att tillverka näringsrik och god mat till ett ekonomiskt fördelaktigt pris där lönekostnadernas andel i matportionens pris minskar och i stället ökar råvarornas andel i portionspriset. Därtill är målsättningen att köken i mån av möjlighet utnyttjar närproducerad mat och närproducerade råvaror. BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Turismen antal besök på turistbyrån 22 935 28 000 20 400 antal besök på turisthemsidan 130 572 130 000 154 033 antal unika besökare 87 000 108 260 Kolektivtrafik antal månadsbiljetter som staden subventionerar 5 654 5 700 Intern service Fastighetsmassa/egen 176 338 174 995 172 261 Externt upphyrda utrymmen 18 048 15 600 19 140 Sålda matportioner matportionspriser daghem /morgonmål 1,28 1,26 1,33 daghem /lunch 3,07 3,08 3,25 daghem/dietlunch 3,65 3,66 3,87 daghem/mellanmål 1,27 1,27 1,34 skolor/lunch 3,17 3,17 3,35 skolor/dietlunch 3,74 3,66 3,86 åldringshem/dagspris 15,69 15,18 15,18 åldringshem/dagspris diet 16,06 15,53 15,53 vård i hemmet, Ekenäs 6,62 5,88 vård i hemmet, Pojo 7,50 8,20 vård i hemmet, övriga 5,50 6,20 städpaket 1 21,07 21,85 22,11 städpaket 2 (upphörde 2014) 25,41 32

Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson, Tom Simola DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 7 802 720 7 726 370 7 844 344 117 974 101,5% Avgiftsintäkter 7 720 8 000 5 880-2 120 73,5% Understöd och bidrag 66 854 39 000 87 752 48 752 225,0% Övriga intäkter 12 872 348 13 948 000 12 886 397-1 061 603 92,4% Intäkter totalt 20 749 642 21 721 370 0 20 824 372-896 998 95,9% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 0,4 % Kostnader Personalkostnader -7 175 502-7 121 520-7 382 465-260 945 103,7% Köp av tjänster -2 982 422-3 266 690-4 299 345-1 032 655 131,6% Material och varor -5 929 496-6 163 220-5 336 241 826 979 86,6% Understöd -487 070-624 000-475363 148 637 76,2% Övriga kostnader -3 199 664-3 217 110-3 330 102-112 992 103,5% Kostnader totalt -19 774 154-20 392 540 0-20 823 516-430 976 102,1% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 3,1 % -100,0 % 5,3 % Verksamhetsbidrag 975 488 1 328 830 0 856-1 327 974 0,1% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -99,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Turistbyråns målsättningar och prestationer har nåtts med god marginal. Siffrorna berättar att turisternas beteende har ändrats så att man i allt högre grad utnyttjar servicen på hemsidorna. Antalet besök på turistbyråns förnyade hemsida visitraseborg.com har ökat med 18% och antalet unika besökare med hela 24%. Däremot har antalet besökare på byrån på årsbasis minskat med ca 10%. Under tiden maj-augusti var besöken ändå hela 13 000 och i den nyöppnade infopunkten i Fiskars var besöken under samma tid 10 000. Också målsättningen att förnya turistbyråns visuella profil lyckades. Den nya hemsidan, den uppfräschade turistbyrån och allt marknadsföringsmaterial återspeglar en enhetlig visuell linje. Intern Service 1801 Administration Differensen mot budgeten förklaras av att de budgeterade vinsterna 1 500 000 från försäljning av anläggningstillgångar (främst fastigheter) förverkligades till endast 236 411. 1810 Fastighetsskötsel Bland kostnaderna uppvisar värmekostnaderna en kännbar inbesparing om 391 008 jämfört med budgeterat belopp 2 346 050. Elkostnaderna underskred sin budget 1 196 120 med 37 544. 33

Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson, Tom Simola DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Köp av tjänster budgeterades inom fastighetsskötsel till 2 459 000 och förverkligades till 2 770 113. Överskridningen på detta kostnadsmoment var således 311 113 och förklaras huvudsakligen av följande faktorer/projekt: 1. Rivningen av Sandbo daghem drygt 46 000 2. Mustion päiväkoti: Problem med inomhusluften genererade extra konsult-, provtagnings- och reparationskostnader om 31 151 3. Målningen av Ekenäs tandläkarcentrals vattentak och byggnad utfördes mera omfattande än kalkylerat. Totala byggnadsunderhållskostnaden för denna byggnad blev 92 538,95. 4. Kostnaderna ca 50 000 för flyttningen av den s.k. Matkahuolto-baracken från Ekenäs trafikcenterområde till Marknadsplanen påfördes Intern service. 5. Utearbetena (parkeringsplats och gårdsplan) invid Karis HVC som är en följdverkan av byggandet av Serviceboendet genererade en total kostnad om ca 90 000 oh påfördes Intern service driftskostnader Rivningen av Lohja-hallarna i Karis jämte markarbeten kostade totalt 191 467. 1851 Städservice Verksamhetsbidraget för städservice budgeterades en aning negativt - 2 340. I bokslutet uppvisar avdelningen ett positivt verksamhetsbidrag om 29 773. Städservice fick fr.o.m. 1.1.2015 ett helt nytt arbetsfält bestående av samtliga stadens hyreshus i Karis och Pojo område. Detta nya arbetsfält har genererat intäkter om 58 090. Kostnaderna inklusive städhandledning uppgick till 41 671. Nettoavkastningen var således 16 419. Städservice har under verksamhetsåret kontinuerligt tillsammans med arbetarskyddet och personalhälsovården satsat på personalens utbildning och välbefinnande för att minska den år 2014 registrerade höga sjukfrånvaron. Satsningen har burit frukt och sjukfrånvaron har minskat, men ännu återstår behov av kontinuerliga stödåtgärder och utbildning. 1871 Kosthåll Kosthållet producerade år 2015 totalt 1 456 698 matportioner. Verksamhetsbidraget för kosthållet budgeterades svagt positivt 14 670. I bokslutet uppvisar avdelningen ett negativt verksamhetsbidrag om 221 832. Huvudorsaken är att det nysanerade Karis Centralköket kunde tas ibruk först 7.4.2015 och inte som ursprungligen planerat 1.1.2015. För kosthållets del ledde detta till en framskjutning av minskningen av årsverk från 11 årsverk till 7 med fem månader, eftersom Billnäs områdets matproduktion överflyttades till centralköket först fr.o.m. augusti 2015. Minskningen av årsverk verkställdes dock redan fr.o.m. 1.6.2015. En annan bidragandre orsak till överskridningen var att inköpet av matportioner från Leijonacatering Oy inte överhuvudtaget budgeterats för år 2015, men staden var tvungen att dagligen köpa ca 1 200 portioner ända t.o.m. påsken 2015. Därtill belastas kosthållets budget av hyreskostnaderna för kök och matsal i Kiinteistö Oy Trikar (s.k. Karis Fix huset) för hela verksamhetsåret, eftersom även Katarinaskolans utdelningskök och matsal renoverats och behov av ersättande utrymmen funnits. Orsaken till att renoveringen av Karis centralkök försenades utgjordes av de icke kalkylerade utmaningar som grundvattnets höga nivå medförde. Marksubstansen i byggnadens källare måste bytas. Därtill installerades ny dränering och brunnar med pumpar. Slutligen injekterades samtliga i källarens marknivå varande byggnadskonstruktioner, vilket var ett stort och tidskrävande arbete. 34

Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grundläggande information om sektorn Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna så som allmän förvaltning, ekonomi- och personalförvaltning. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Till stadskansliet hör även turistinformationen och till ekonomiavdelningen hör IT-enheten. Strategi för sektorn 2015-2018 Organisationen och serviceutbudet anpassas till stadens finansieringsförmåga. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Samarbetet inom regionen främjas. Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem. Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation. En konsekvent personalpolitik som stärker arbetsgivarens anseende bäddar för lyckade rekryteringar. Vi höjer arbetsglädjen och uppmuntrar till modiga initiativ. Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro. Vi skapar äkta möjligheter till deltagande kommunen är lika med invånarna. Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald. Verkställigheten av stadens eget energi- och klimatprogram fortsätter. Direktiven för intern kontroll revideras under år 2015. Utvärdering av processer och verksamheten: Verksamhetsåret präglades av riksdagsvalet och den nya regeringens politik. Regeringen utvecklade under verksamhetsåret sin landskapsmodell och staden gav utlåtande gällande självstyrandeområden och social- och hälsovårdsreformens stegmärken. Under hösten 2015 nådde den europeiska flyktingvågen Finland och även i Raseborg grundandes två asylmottagningar i Röda Korsets regi. Stadsfullmäktige valde i april vicehäradshövding Tom Simola till ny stadsdirektör efter Mårten Johansson. Simola tillträdde 1.9.2015 och Johanssons sista dag i Raseborgs stads tjänst var 30.11.2015. Under hösten inleddes arbetet med Raseborg 2020, vilket innebär en reform av förvaltningen och serviceutbudet. Arbetet fortsätter våren 2016. Samarbete inom ramen för KasvuKraft programmet för de västnyländska kommunerna har fortgått speciellt gällande IT, turism och näringslivsfrågor. Staden syns fortsättningsvis bra i media genom aktiv information och kommunikation bl. a. genom pressmeddelanden. Gällande information som starkt berör stadens personal är stadens målsättning att först informera internt och därefter externt. Staden är med i Kommunförbundets projekt Öppen förvaltning vilket strävar till att öka invånarnas inblick i och möjlighet att påverka stadens verksamhet. Vidare är staden med i nätverket för Nationalspråksstrategin. 35

Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Stadskansliet är stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ. Avdelningen fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennas arbetsuppgifter. Verksamhetsområdet är allmän förvaltning och stadskansliet handhar uppgifter relaterade till allmänna val, translatortjänster, information och intern postgång, arkivering, front-officeverksamheten i Ekenäs samt stadens telefonväxel. Staden köper skuldrådgivartjänster från Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland och säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad och Kyrkslätt kommun. Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiförvaltning och -planering, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, IT-funktioner, statistik, upphandlingar och riskhantering. Fungerar som stöd för verksamhetsområdena i ekonomi-, rapporterings- och IT-ärenden. Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, personalförmåner och rekreation, företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medlemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap, språk och första hjälpen, kultursedlar och lunchsedlar. Strategi för verksamhetsområde 2015-2018 Samarbetet inom regionen främjas Äkta möjligheter till deltagande skapas - kommunen är lika med invånarna. Staden deltar i projektet Öppen förvaltning Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald. Staden är med i Nationalspråknätverket Verkställigheten av stadens energi- och klimatprogram fortsätter Åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden Åtgärder för att verkställa en optimal personaldimensionering Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning Staden söker balans mellan utgifter och inkomster 36

Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Stadsfullmäktige antal sammanträden 7 8 7 antal behandlade paragrafer 123 140 128 Stadsstyrelsen antal sammanträden 21 24 21 antal behandlade paragrafer 458 500 527 Antal löneutbetalningar per år 42 865 35 000 42 098 Antal utdelade kultursedlar 19 400 19 000 19 000 Hälsoundersökning av personal 0 700 816 Bankverifikat 477 450 463 Inköpsverifikat Rondo 48 276 50 200 49 790 Elektroniska transaktioner inköp %-andel 45 70 50 Elektroniska transaktioner försäljning %-andel 25 30 27 Servrar 103 95 108 Arbetsstationer 1 531 1 500 1 274 Mobila enheter, admin 0 30 81 Mobila enheter, edu 0 290 1 254 Användare 4 520 4 550 5 950 Avslutade HelpDesk uppdrag 2 597 2 650 2 751 SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 2 778 866 3 070 320 2 795 178-275 142 91,0% Avgiftsintäkter 19 364 22 000 22 834 834 103,8% Understöd och bidrag 544 042 69 500 423 265 353 765 609,0% Övriga intäkter 41 486 31 000 199 596 168 596 643,9% Intäkter totalt 3 383 758 3 192 820 0 3 440 874 248 054 107,8% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,7 % Kostnader Personalkostnader -3 714 947-3 800 690-3 539 626 261 064 93,1% Köp av tjänster -4 282 313-3 867 310-110 000-4 316 524-339 214 108,5% Material och varor -165 568-144 000-138 858 5 142 96,4% Understöd -301 875-302 000-344 429-42 429 114,0% Övriga kostnader -1 441 870-1 153 820-140 000-1 365 901-72 081 105,6% Kostnader totalt -9 906 573-9 267 820-250 000-9 705 337-187 517 102,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -2,0 % Verksamhetsbidrag -6 522 815-6 075 000-250 000-6 264 464 60 536 99,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -4,0 % 37

Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Riksdagsvalet 2015 hölls 19.4.2015 och röstningsaktiviteten i Raseborg uppgick till 63,9 %. Under året har administrationen övergått till Microsoft AD. Inom skolorna har skett en successiv övergång från traditonella arbetsstationer till mobila enheter. En omfattande förnyelse av aktiva komponenter har gjorts i stadens datanät. Ekonomi: Sektorn underskrider sitt nettobudgetanslag med totalt 313 377 eller 4,9 %. Stadsfullmäktige gjorde en budgetändring på totalt 250 000 inom IT. Avdelningen stadskansliet överskred sitt nettobudgetanslag med 17 984 eller 0,7 %. Detta kan bl. a. förklaras med övergångsarrangemangen vid stadsdirektörsbytet och obudgeterade löneutgifter samt med användningen av experttjänster som under året uppgick till totalt 194 140 mot budgeterade 130 000. Dessa anslag är budgeterade under stadsstyrelsen. Ekonomiavdelningen underskred sin nettobudget med 64 477 eller 4,2 %. Stadsfullmäktige gjorde en budgetändring på totalt 250 000 inom IT. Överskridningen av IT-budgeten beror på: leasingkostnader, anskaffningar av mobila enheter och komponenter till nätverket experttjänster och licenser Personalavdelningen underskred sin nettobudget med 26 888 eller 1,2 %. Kostnaderna för företagshälsovård har överskridits med 28 000. 38

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Grundläggande information om sektorn Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. Strategi för sektorn 2015-2018 Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner. Staden sänker de höga kostnaderna inom grundtryggheten genom att effektivera verksamheten samtidigt som de lagstadgade tjänsterna tryggas. I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården. Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna. Staden uppmuntrar invånarna att ta ansvar för sin egen och sina anhörigas hälsa och välbefinnande. En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de byggprojekt som detta förutsätter verkställs. Staden satsar på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna. Åtgärdsprogrammet 2015 samt 2016-2017 ur sektorns perspektiv 1. Akutvården integreras med HNS/Västra Nylands sjukhus under 2013-2016. Genom klarare arbetsfördelning mellan staden och VNS och bättre och tydligare vårdkedjor minskas kostnadsökningen inom specialsjukvården. 2. Långvårdens platsantal minskas med 19 före utgången av 2015. Kortvårdsplatserna minskas med 6 under samma tid. Anpassningen kräver i stället fortsatt satsning på hem- och hemsjukvård. 3. Handikappservicen, alla vård- och serviceplaner med klienter som erhåller personlig assistans inom handikappvården genomgås med syfte att timantalet för personlig assistans anpassas till 5 000 fram till och med år 2016, till på medelnivån för landet. 4. Anpassning av personalvolymen med 17 årsverk under 2015. Detta sker huvudsakligen genom anpassning av vårdstrukturerna. 5. Arbetsmarknadsläget försämras och kommunens skyldighet idag är att stå för 50 % av de långtidsarbetslösas arbetsmarknadsstöd. Sysselsättningstjänsternas syfte är att producera rehabiliterande arbetsverksamhet och genom detta minska kommunens utgifter för arbetsmarknadsstöd. Anpassningsmålet baserar sig på skillnaden mellan utbetalning av arbetsmarknadsstöd och sysselsättande åtgärder. Prioriteringar 2015 Ett nytt och mera systematiskt rapporteringssätt utarbetas för att bättre och klarare kunna förmedla information till den operativa ledningen och beslutsfattarna gällande ekonomin. Satsningar görs på utvecklandet av ledarskap inom sektorn bl.a. genom att rekryteringsmetoderna ses över och specialutbildning för förmän ordnas. Som ledstjärna i allt utvecklingsarbete finns stadens strategi och åtgärdsprogram. 39

Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Under 2015 verkställs planen gällande integreringen av all jourmässig vård/akutvård med HNS/Västra Nylands sjukhus. Omorganiseringen påverkas även av den nya jourförordningen. Primärhälsovårdens mottagning för övrig brådskande vård effektiveras så att vårdkedjan fungerar optimalt. Innehållet i planen för ordnande av hälso- och sjukvård verkställs i samarbete med specialsjukvården och samarbetskommunerna i syfte att nå nya verksamhetsmodeller på en konkret nivå. Antalet långvårdsplatser minskas med 19 och antalet kortvårdsplatser minskas med 6. Minskningen av dygnetruntplatser förutsätter en utveckling mot en mera rehabiliterande vårdkultur och ett nytänkande inom hemvårdens arbetssätt. Under år 2015 och 2016 är målsättningen inom handikappservice/assistanstjänster att minska antalet köptjänster i en sådan utsträckning att det inte behövs en ny konkurrensutsättning. Stöd för handikappade som fungerar som egna arbetsgivare utvecklas. Anpassningen av personalvolymen sker i främsta hand genom omorganisering av verksamheten inom äldreomsorgen, missbrukarvården och kanslifunktionerna. Fr.o.m. 2015 förpliktigas kommunerna att betala 50% av arbetsmarknadsstödet för invånare som varit över 300 dagar arbetslösa och 70% för invånare som varit över 1000 dagar arbetslösa. För att stävja kostnadstrycket (1 300 000 ) utvecklas nya metoder för sysselsättningen. Utvärdering av processer och verksamheten: Som en del av ett större utrymmesprojekt med HNS Raseborgs sjukhus och HNS fastighetsförvaltning kunde Ekenäs hälsostation flytta in i sjukhusets lokaliteter i december 2015. Som ett ytterligare steg för att koncentrera och effektivera jourarbetet startades en dygnet runt fungerande samjour i november 2015. Samjouren ordnas i specialsjukvårdens regi och utrymmen. Under vardagar och tjänstetid ställer primärhälsovården en läkare och en sjukskötare till samjourens förfogande vilket staden sedan fakturerar specialsjukvården för. Fast verksamheten endast fungerat i några månaders tid kan man konstatera att både patienter som personal förefaller mycket nöjda. Anpassningsmålet på 300 000 uppnåddes inte helt eftersom verksamheten kom igång så sent på året. Kostnaderna för samjouren sjönk med 29 000 euro jämfört med år 2014 medan kostnaden för jour- och uppföljningsavdelningen sjönk med 184 000 euro. Nu fortsätter en kontinuerlig uppföljning av samjoursverksamheten i syfte att utarbeta så smidiga, ändamålsenliga och kostnadseffektiva vårdkedjor som möjligt. Vårdbehovsbedömningen styr patientens fortsatta väg i vården, primärhälsovård eller specialsjukvård. Tyngdpunkten för servicen inom äldreomsorgen har förskjutits från institutionsvård mot öppen vård. Antalet långvårdsplatser minskades med nitton (19), även antalet kortvårdsplatser minskades på HVC demens- och mentalvårdsavdelning. Däremot gjordes en stor satsning för att stärka öppenvården genom att en rehabiliterande periodvårdsavdelning öppnades. Periodvårdsplatserna centraliserades i syfte att uppnå en bättre vårdkvalitet och garantera tillgången på rehabiliteringstjänster. Personalvolymen inom grundtryggheten minskades med planerade 17 årsverk, motsvarande 750 000 euro. Den största anpassningen skedde inom äldreomsorgen p.g.a. platsminskningen. Antalet platser minskades också inom missbrukarvården och personalstyrkan kunde minskas. Även kanslifunktionen har setts över och minskats med två årsverk. Såväl inom missbrukarvården som kanslifunktionerna kunde inbesparingskraven uppnås. Anpassningsmålet inom äldreomsorgen uppgick till 585 000 euro vilket inte helt kunde nås. Personalkostnaderna inom äldreomsorgen sjönk med endast 160 000 euro vilket förklaras av att kostnaderna för särskilda ersättningar och sjukfrånvaro kraftigt översteg den budgeterade nivån. Inom handikappservicen och den personliga assistansen har utvecklingen varit att allt större del av klienterna själv fungerar som arbetsgivare med arbetsgivarstöd för viss tid vid behov. Antalet klienter har aningen ökat så som också antalet beviljade timmar men pris/h underskred det budgeterade. Fr.o.m. 2015 förpliktigades kommunerna att betala 50% av arbetsmarknadsstödet för invånare som varit över 300 dagar arbetslösa och 70% för invånare som varit över 1000 dagar arbetslösa. Målsättningen att stävja det ökade kostnadstrycket (1 300 000 ) lyckades och kommunens andel av arbetsmarknadsstödet hölls inom den budgeterade nivån. 40

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör social service (missbrukarvård, invandrarbyrå), omsorgstjänster, hälsovårdstjänster och sysselsättningstjänster. Omsorgstjänster Omsorgstjänsterna tillhandahåller vård och service för den äldre befolkningen i form av seniorrådgivning, dagverksamhet, intervallvård, stöd för närståendevård, färdtjänst, hemvård, serviceboende, bäddavdelningsvård och långvård. Hälsovårdstjänster Hälsovårdstjänsterna ger service till befolkningen inom öppen hälso- och sjukvårdsmottagning, förebyggande vård, rehabiliterande verksamhet, tandvård, mentalvård och företagshälsovård. Social service Till social service verksamhetsområde hör de funktioner som inte är myndighetsfunktioner, missbrukarvården och invandrarbyrån. Sysselsättningstjänster Sysselsättningsavdelningen tillhandahåller tjänster för långtidsarbetslösa och ungdomar inom ramen för ungdomsgarantin. Strategi för verksamhetsområde 2015-2018 o o o o o o o o Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro Vi är positivt inställda till inflyttare från andra kulturer och främjar integration Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner Staden vidtar effektiva åtgärder för att sysselsätta långtidsarbetslösa Staden ser till att ungdomsgarantin verkställs En ny serviceboende-enhet med 64 platser och 25 seniorbostäder färdigställs i Karis före 1.3.2016. Serviceboende-enheten ersätter de långvårdsavdelningar och serviceboenden som idag verkar i Mjölbolsta. Serviceboendet och seniorbostäderna förverkligas med ett fastighetsleasingavtal på 25 år. BS 2014 BU2015 BS 2015 Prestationer Omsorgstjänster: Serviceboende/antal platser 82 79 79 Institution/antal platser 142 136 140 Intervallvård/antal platser 23 24 Bäddavdelningsvård/antal 60 52 Vård i hemmet/antal besök 124 611 125 000 150 678 Vård i hemmet/antal klienter 649 450 431 Vård i hemmet/tid för direkt klientarbete (%) 50 50 Seniorrådgivning/antal besök 1 541 1 200 2 015 41

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Prestationer Hälsovårdstjänster: Öppen hälso- o sjukvårdsmottagning/ antal sjukskötarbesök Öppen hälso-och sjukvårdsmottagning/ antal läkarbesök Icke brådskande vård/kötider Förordningen 338/2011/antal omfattande hälsogranskningar Valfrihet/antal inflyttade till Raseborgs hälsovårdstjänster Valfrihet/antal utflyttade från Raseborgs hälsovårdstjänster Lagen om studerande och skolhälsovård/ BS 2014 BU2015 BS 2015 30 942 25 000 26 997 21 673 26 700 17 273 22 20 18 1 750 1 741 100 69 100 41 antal akuta besök hos psykolog 125 24 Fysioterapi/antal grupptillfällen 300 348 Fysioterapi/antal hembesök 600 1 111 Tandvård/antal tandläkarbesök 23 500 25 930 Tandvård/antal munhygienistbesök 3 400 3 139 Social service: Avvänjningsenheten/beläggnings% 62 90 64 Invandrararbete/antal kunder (Raseborg) 120 84 Invandrararbete/ antal kunder (Hangö) 25 16 Flyktingarbete/antal kunder (Raseborg) 48 27 Flyktingarbete/antal kunder (Hangö) 37 32 Sysselsättningstjänster: Sysselsatta vuxna/ medeltal/månad Antal vuxna som kommit vidare från sysselsättningen/år Uppsökande ungdomsarbete/antal anmälningar/år Sysselsatta unga/medeltal/månad Antal unga (under 30 år) som kommit vidare från sysselsättningen/år Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet /antal personer/medeltal/månad 155 159 40 46 100 72 35 38 70 89 400 409 42

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag BS 2014 BU2015 BS 2015 Bindande mätetal Dygnet runt platser/ medelvårddygnspris Bäddavdelningsplatser / medelvårddygnspris Vård i hemmet/pris per besök Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet/ / år Arbetsträning för befrämjande av psykisk hälsa/pris/besök 119 124 201 227 32 30 1 968 000 1 952 023 43 43 SAMMANDRAG BS2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 1 695 661 1 831 510 1 831 707 197 100,0% Avgiftsintäkter 6 040 350 6 497 460 6 024 069-473 391 92,7% Understöd och bidrag 432 008 450 500 24 810 475 925 615 100,1% Övriga intäkter 677 408 667 430 682 529 15 099 102,3% Intäkter totalt 8 845 427 9 446 900 24 810 9 014 231-457 479 95,2% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,9 % Kostnader Personalkostnader -28 732 610-28 041 210-604 810-28 356 101 289 919 99,0% Köp av tjänster -7 163 082-7 395 830-7 409 971-14 141 100,2% Material och varor -1 686 408-1 824 520-1 509 927 314 593 82,8% Understöd -1 999 438-2 884 060-2 929 367-45 307 101,6% Övriga kostnader -2 986 170-3 077 650-3 012 458 65 192 97,9% Kostnader totalt -42 567 708-43 223 270-604 810-43 217 823 610 257 98,6% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,5 % Verksamhetsbidrag -33 722 281-33 776 370-580 000-34 203 593 152 777 99,6% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Omsorgstjänster Inom omsorgstjänster har utvecklingen av verksamheten gått enligt målsättningar i stadens strategi. Tyngdpunkten i servicen har förskjutits från institutionsvård mot öppen vård. Minskning av platsantal har skett enligt följande: antalet långvårdsplatser har minskat med 19 och antalet kortvårdsplatser med 6 på HVC demens- och mentalvårdsavdelning, där drogs också en intervallplats in. Intervallvården har koncentrerats till avdelning 2A på Mjölbolsta. Enheten har 12 platser, den öppnade 1.6.2015. Enheten erbjuder rehabiliterande intervallvård och har lyckats på en kort tid skapa ett välfungerande koncept tillsammans med rehabiliteringsenheten. En höjning av avgifter inom social- och hälsovården genomfördes i början av året. Inom hemvården har man övergått till tidsbaserad fakturering, detta möjliggjordes av att mobildokumenteringssystemet togs i bruk inom alla vård i hemmet-enheter. Från och med början av 2016 inkluderas också Karis hemvård i systemet då enheten har övergått i egen regi. Inom seniorrådgivningsverksamheten har man satsat på förebyggande verksamhet speciellt inom 43

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag närståendevården. Hälsogranskningar för närståendevårdare har varit ett av tyngdpunktsområdena inom verksamheten och de har genomförts enligt social- och hälsovårdsministeriets direktiv. Utvecklingen av besöksantalet inom seniorrådgivningen har varit positiv även under år 2015. Bedömning av funktionsförmåga samt tidig vårdplanering har utvecklats men kan ännu inte konsekvent genomföras av seniorrådgivningspersonal då den nuvarande resursen inte räcker till för detta. Fjärrläkarservicen har varit i bruk på alla hemvårds- och boendeservice-enheter förutom Mjölbolstaenheterna sedan början av året. Servicen har fungerat bra. Av 1352 till fjärrläkaren inkomna samtal gällande hälsoproblem hos de äldre har 1243 (92%) kunnat skötas i klientens hem eller på boende-enheten. Hälsovårdstjänster På den öppna mottagningen har år 2015 i genomsnitt 94 % av läkartjänsterna varit besatta men under vintermånaderna (sammanlagt under fyra månader) har läkarbemanningen varit i genomsnitt endast 80 %. Det stora antalet sommarvikarierande medicinestuderanden rättade till den genomsnittliga besättningsgraden för läkartjänster. På grund av den kontinuerliga bristen på läkare utanför semestertider har man också använt sig av kostnadshöjande hyresläkare. Då har man kunnat trygga tillgången till vård klart inom den tid som lagen stadgar, väntetiden till icke brådskande vård var kortare än planerat, 18 dagar. Antalet besök på hälsovårdscentralens öppna mottagning var under prognosen, sammanlagt 44 270 besök. Antalet besök hos sjukskötare översked dock det planerade och var 26 997 st. Besökskostnaderna har minskat något då samjouren startade i sjukhusets utrymmen 2.11.2015 och Ekenäs hälsostation flyttade i mitten på december till sjukhusets utrymmen. Dessutom togs de sk. självanmälningspunkter som befriar skötarresurser till annan mottagningsverksamhet i Karis och Ekenäs i bruk först mot slutet av året. De lagstadgade hälsogranskningarna inom förebyggande hälsovård har genomförts planenligt. Omorganiseringen av rehabiliteringstjänsterna för att stöda speciellt åldringars möjligheter att klara sig hemma har kommit i gång bra. Antalet gruppsammankomster och hembesök förverkligades 2015 bättre än planerat och var 348 och 1 111 st. Den lagstadgade akuta psykologtjänsten i skolor användes betydligt mindre än planerat, antal besök under året var endast 24. Som en delförklaring är det effektiva förebyggande arbete som barn- och ungdomsteamet inom mentalvårdsenheten presterat. Tandläkartjänsterna har varit besatta bortsett från tjänsten som tandreglerare. Tandregleringen har dels skötts av vikarier och dels som köptjänster. Tandhygienistbefattningarna har också varit besatta, även om man inte kunnat ersätta behovet med vikarier under lagstadgade frånvaron. Tandläkarbesöken förverkligades med något över de planerade 25 930 och tandhygienistbesök med under de planerade, 3 139. Företagshälsovården har varit underbemannad under hela det sista halvåret, speciellt efter beslutet om konkurrensutsättning av verksamheten. Besättningsgraden av läkartjänster under juli december var i genomsnitt 50 % och resursen har huvudsakligen fyllts med hyresläkare. Social service Processen med en övergång från avdelningsvård till endast öppenvård inom avvänjningsenheten har pågått under hela år 2015 och kunde avslutas 31.12.2015 då avdelningen stängdes. Under året har arbetet med den nya öppenvårdsmodellen framskridit enligt planerna och övergången kunde förverkligas vid årsskiftet. Missbrukarenheten flyttade i december 2015 från Ekåsens huvudbyggnad (F-huset) till X-huset invid Raseborgs sjukhus. Eftersom bäddavdelningen flyttat från Mjölbolsta till samma område finns det förutsättningar för ett bra samarbete vid behov. Raseborg har liksom många andra kommuner berörts av den stora mängd asylsökande som kommit till landet under året. Mjölbolsta sjukhus och Raseborg Resort har tagit emot stora grupper asylsökande. Röda Korset, som har huvudansvaret för förläggningarna, köper hälsovårdstjänsterna av en serviceproducent. Bildningssektorn inom Raseborg har ordnat undervisning för de barn som har rätt till det. Raseborg har varit involverad i olika möten och tidskrävande diskussioner bland annat med tanke på kommunens beredskap att, utöver det befintliga avtalet med ELY-centralen om kvotflyktingar, ta emot asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. Diskussionerna kring detta fortsätter. 44

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Sysselsättningstjänster Aktiveringen har under året resulterat i att totalt 309 personer aktiverats, 176 inom stadens verkstäder, 89 inom köptjänster och samarbetsavtal och 44 personer inom stadens olika enheter. Planeringen av den sektorövergripande samservicen (TYP) för arbetslösa slutfördes och ett avtal är uppgjort tillsammans med sju andra kommuner samt TE-byrån och Folkpensionsanstalten för perioden 1.1.2016-31.12.2018. Samservicen som verksamhet skall ge bättre möjligheter att aktivera de arbetslösa. Den nya hälsovårdaren har under hösten utfört hälsokartläggning av arbetslösa. Inom ungdomsenheten har man lyckats erbjuda verkstadsplatser åt flera än den uppställda målsättningen vilket visar på ett fortsatt stort behov bland unga. Inom uppsökande ungdomsarbete inkom mindre anmälningar än beräknat vilket kan vara ett resultat av bättrat förebyggande arbete och samarbete med läroinrättningar samt försvarsmakten. I samarbete med RFV ordnades Södra Finlands uppsökande ungdomsarbetsdagar i Raseborg med 70 deltagare den 17-18.9.2015. Ekonomi: Omsorgstjänster Budgeten för omsorgstjänster uppgick till 19 796 220 euro som justerades med 991 790 euro varmed budgeten uppgick till 20 788 010 euro. Den justerade budgeten underskreds med 150 296 euro. Verksamheten präglas fortsättningsvis av hög sjukfrånvaro. Därtill föranledde ändringen i arbetstidsplaneringens utjämningsperiod från sex till tre veckor samt ändringen i semesterlagen (slopandet av karensdagar då sjukledighet förekommer under semestern) högre kostnader för vikarier och övertidsersättningar. Budgetjusteringen på 991 790 euro gjordes i sin helhet inom anslaget för personalkostnader som höjdes från 17 569 850 euro till 18 561 640 euro. Anslagets användning uppgick till 99,6 %. Behovet av stöd för närståendevård växer. Antalet personer som har erhållit denna stödform under år 2015 uppgår till 247 personer. Detta utgör en ökning med 13 personer från år 2014. Nettokostnaderna steg från 853 380 euro år 2014 till 922 276 euro år 2015, vilket utgör en ökning om drygt 8 %. Hälsovårdstjänster Budgeten för hälsovårdstjänster uppgick till 10 061 220 euro som justerades nedåt med 322 730 euro varmed budgeten uppgick till 9 738 490 euro. Den justerade budgeten underskreds med 33 715 euro. Den öppna mottagningen inom sjuk- och hälsovård överskred budgeten med totalt 85 210 euro. Netto överskridningen var 2,7 %. Den mest markanta orsaken till överskridningen var nödvändigheten att använda hyresläkare på grund av brist på läkare i direkt arbetsförhållande och läkarvikarier. Social service Budgeten för social service uppgick till 782 030 euro. Anslaget överskreds med 53 051 euro. Beläggningsprocenten på avvänjningsavdelningen för missbrukare trappades ner redan under hösten 2015 och i november upphörde dygnet-runt vården och veckoslutsvården på avdelningen, vilket påverkade kostnaderna för verksamheten men även intäkterna som underskred budgeterat anslag med 160 408 euro, drygt 50 %. Inom missbrukarvården har man varit tvungen att använda köpläkare under hela året. Inom den öppna vården är det av stor vikt att det finns tillgång till läkartjänster. Sysselsättningstjänster Budgeten för sysselsättningstjänster uppgick till 3 136 900 som justerades nedåt med 89 060 euro varmed budgeten uppgick till 3 047 840 euro. Den justerade budgeten underskreds med 21 818 euro. Förändringen inom kommunens andel av arbetsmarknadsstödet resulterade i en kostnadsökning från år 2014 på 867 354 euro och inbesparingen via aktivering gav en ökning på 409 690 euro varmed den totala kostnadsökningen för staden skulle ha varit 1 277 044 om inga åtgärder gjorts. 45

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Inom verksamheten Tamfix (arbetsträning för befrämjande av psykiska hälsan) har totalt 30 personer varit aktiverade under året. Priset per besök var 43 i jämförelse med 100 /besök då staden köpte verksamheten av specialsjukvården. För uppsökande ungdomsverksamheten och ungdomsverkstadsverksamheten erhöll staden understöd från Regionförvaltningsverket i Södra Finland på totalt 149 000 euro. Staden erhöll även ett extra bidrag öronmärkt för tidsbunden anställning till ungdomsverkstaden KOI. 700 600 500 400 300 200 Antal långtidsarbetslösa 2012 Antal långtidsarbetslösa 2013 Antal långtidsarbetslösa 2014 Antal långtidsarbetslösa 2015 100 0 46

Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag 250 200 150 100 50 Unga under 25 år arbetslösa 2013 Unga under 25 år arbetslösa 2014 Unga under 25 år arbetslösa 2015 0 47

Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör myndighetsuppgifter inom social service, vuxensocialarbete och handikappservice samt barn- och familjearbete. Strategi för verksamhetsområde 2015-2018 o o Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Utkomststöd-antal hushåll/år 1 200 1 300 1 294 Barnskydd/institutionsplaceringar/ant.dygn/år barn 8 600 7 487 Barnskydd/familjevård/antal dygn/år 4 850 3 886 Personlig assistans/ antal personer 66 65 71 Personlig assistans/ antal timmar 69 882 60 000 74 526 Bindande mätetal Institutionsplaceringar/ /dygn 276 229 Familjevård/ /dygn 75 76 Assistanstimmar/ /h 23 21 Utkomststöd/ /hushåll 1 296 1 381 48

Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 283 803 21 951 21 951 0,0% Avgiftsintäkter 186 148 120 230 200 000 494 807 174 577 154,5% Understöd och bidrag 1 334 585 1 400 000 1 468 370 68 370 104,9% Övriga intäkter 132 781 129 010 129 128 118 100,1% Intäkter totalt 1 937 317 1 649 240 200 000 2 114 256 265 016 114,3% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 9,1 % Kostnader Personalkostnader -2 030 074-1 969 550-2 025 876-56 326 102,9% Köp av tjänster -4 969 303-4 667 710 21 000-4 687 559-40 849 100,9% Material och varor -12 328-11 900-11 256 644 94,6% Understöd -4 614 969-4 852 900-447 000-5 241 146 58 754 98,9% Övriga kostnader -208 714-205 310-199 303 6 007 97,1% Kostnader totalt -11 835 388-11 707 370-426 000-12 165 141-31 771 100,3% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 2,8 % Verksamhetsbidrag -9 898 071-10 058 130-226 000-10 050 885 233 245 97,7% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Barn- och familjearbete Inom enheten har man fortsatt att satsa på den öppna vården, stödfamiljsverksamheten och familjevården. Enheten har under 2015 genomfört sin första egna Pride-skolning på svenska. Skolningen är en förberedande kurs för blivande familjevårdare. En ny likadan finskspråkig kurs planeras till hösten 2016. Utöver detta planeras ny skolning av stödfamiljer/stödpersoner. Intresset för de nya utbildningsformerna har varit glädjande stort. Den nya socialvårdslagen som till stora delar trädde i kraft i april 2015 ledde till förändringar gällande barnskyddet. Barnskyddsprogrammet ger inte längre möjligheter att göra utredningar som tidigare av samtliga barnskyddsanmälningar. En del av bedömningarna skall göras inom ramen för den nya socialvårdslagen. Samma regler gäller det förebyggande barnskyddsarbetet. I ett övergångsskede är statistikföringen problematisk. En av målsättningarna med den nya lagstiftningen är att, vid behov, ge barnfamiljer rätt form av service utan att behöva vara klient inom barnskyddet. Under 2015 har det inte varit möjligt att bedöma vilken effekt det här haft på barnskyddsstatistiken eftersom den ersättande servicen ännu inte påbörjats. Vuxensocialarbete Antalet hushåll som får olika former av utkomststöd har inte nämnvärt ökat under året. Den stora utmaningen har varit att hålla de stipulerade behandlingstiderna. Fortsättningsvis är gruppen hushåll under 30 år den största och samarbetet med andra aktörer är viktigt. Under året har arbetet med överflyttningen av det grundläggande utkomststödet till Folkpensionsanstalten kommit igång. Handikapptjänster Inom handikappservicen har man allt mera gått in för att stärka det egna teamets kunnande. Serviceplanerna är ett viktigt instrument i att finna rätt servicenivå och göra så välgrundade beslut som möjligt. Under året togs, i enlighet med tidigare planer, ett nytt uppföljningssystem för färdtjänsten i bruk. Då det gäller den personliga assistansen har utvecklingen varit att allt större del av klienterna själv fungerar som arbetsgivare med arbetsgivarstöd för viss tid vid behov. 49

Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Ekonomi: Barn- och familjearbete Budgeten för barn- och familjearbete uppgick till 4 392 550 euro som justerades nedåt med 350 000 euro till 4 042 550 euro. Den justerade budgeten underskreds med 311 156 euro. Det utvecklingsarbete som gjorts under året har varit kostnadseffektivt. En del placeringar har varit av kortvarig natur eftersom enheten strävat till att utöka det effektiverade familjearbetet. Trots ansträngningar finns det barn och unga som har ett så specialiserat behov av service att omhändertagningar och placeringar på anstalter inte gått att undvika. Vuxensocialarbete Budgeten för vuxensocialarbete uppgick till 2 397 500 euro som justerades med 167 000 euro till 2 564 500 euro. Den justerade budgeten underskreds med 27 989 euro. Den nya socialvårdslagen har under året i större utsträckning än tidigare satt sin prägel på vuxensocialarbetet. Handikapptjänster Budgeten för handikapptjänster uppgick till 3 268 080 euro som justerades med 409 000 euro till 3 677 080 euro. Den justerade budgeten överskreds med 105 900 euro. Fortsättningsvis finns de största utmaningarna inom färdtjänsten och den personliga assistansen. Då de flesta klienter använder sig av möjligheten att själv fungera som arbetsgivare har kostnaden per assistanstimme sjunkit. 50

Grundtrygghet / Administration och externa avtal Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Verksamhetsområdet innehåller anslag för grundtrygghetens administration samt köp av tjänster inom specialomsorgen och äldreomsorgen av utomstående producenter. I detta anslag ingår även de understöd till sammanslutningar som grundtryggheten beviljar. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2018 o o o Skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Serviceboende, antal platser 87 87 86 Intervallvård/antal platser 1 1 Vård i hemmet/antal besök 51 845 49 700 52 935 Vård i hemmet/antal klienter 182 185 177 Kårkulla, boendeservice, antal dygn/år 21 822 23 000 24 829 Eteva, boendeservice, antal dygn/år 7 395 8 200 8 353 Kårkulla, dagverksamhet, antal besök/år 15 843 16 000 15 717 Eteva, dagverksamhet/antal besök/år 5 485 6 600 4 556 Bindande mätetal: Dygnet runt platser/medelvårddygnspris 103 94 Vård i hemmet/pris/besök 38 38 Kårkulla, boendeservice/ /dygn 132 121 Eteva, boendeservice/ /dygn 130 91 Kårkulla, dagverksamhet/ /besök 72 73 Eteva, dagverksamhet/ /besök 50 70 51

Grundtrygghet / Administration och externa avtal Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändringar BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 126 389 25 000 104 606 79 606 418,4% Avgiftsintäkter 1 164 026 1 169 390 1 156 628-12 762 98,9% Understöd och bidrag Övriga intäkter 443 257 485 110 486 025 915 100,2% Intäkter totalt 1 733 672 1 679 500 0 1 747 260 67 760 104,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 0,8 % Kostnader Personalkostnader -1 157 457-1 056 830-1 056 821 9 100,0% Köp av tjänster -13 534 294-14 059 970 300 000-13 785 984-26 014 100,2% Material och varor -129 230-132 000-140 060-8 060 106,1% Understöd -146 417-250 000 61 000-218 417-29 417 115,6% Övriga kostnader -503 805-541 530-636 284-94 754 117,5% Kostnader totalt -15 471 203-16 040 330 361 000-15 837 566-158 236 101,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 2,4 % Verksamhetsbidrag -13 737 532-14 360 830 361 000-14 090 306-90 476 100,6% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 2,6 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: År 2015 är det sista året då hemvården i Karis fungerat som köptjänst, den har övergått i egen regi från början av 2016. Köptjänstavtalet gällande serviceboendet Villa Rosa avslutades, de klienter som bott på enheten stannar kvar med betalningsförbindelser så länge de önskar. Inom specialomsorgen har målsättningen varit att stärka det egna handikappteamet för att öka möjligheten att delta i olika klientmöten mellan producenten, klienten och klientens nätverk. Vårdtyngdsmätningarna som har gjorts inom Kårkulla har haft effekter på prissättningen. Eteva följer inte samma prissättningsmodell. Ekonomi: Budgeten för administration och externa avtal uppgick till 14 360 830 euro som justerades nedåt med 361 000 euro till 13 999 830 euro. Den justerade budgeten överskreds med 90 476 euro. Kostnaderna för specialomsorgen uppgår till drygt 7 miljoner euro, vilket är en ökning med drygt 5 % jämfört med år 2014. Kårkulla och Eteva samkommuner är de stora serviceproducenterna inom specialomsorgen. Kostnaderna för omsorgstjänster uppgår till drygt 5 miljoner euro varav 2 miljoner euro hänför sig till Karis vård i hemmet som år 2016 överförs till enheten för egen produktion i och med att verksamheten då övergår att skötas i egen regi. 52

Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Omfattar specialsjukvård och tillhörande stödtjänster (laboratorium, röntgen), samjour och jour- och uppföljningsavdelningen vid VNS, hjälpmedelscentral samt prehospital akutsjukvård. Verksamhetsområdet innefattar även pensioner för tidigare anställda inom specialsjukvårdens samkommuner och kommunalförbund. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2018 o o o o Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de bygg- och samarbetsprojekt som detta förutsätter verkställs All dygnet-runt-jour koncentreras BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Antal vårddagar (psykiatri) 3 807 2 850 2 957 Nord DRG-produkter (VNS) 8 748 8 900 10 239 Nord DRG-produkter (HNS) 15 106 16 692 Samjour (HVC), antal besök/år 3 682 3 500 4 580 Jour-o. uppföljningsavdelningen/antal vårddygn/år 1 975 1 750 1 736 SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 23 605 23 605 0,0% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter 280 280 0,0% Intäkter totalt 0 0 0 23 885 23 885 0,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) Kostnader Personalkostnader -2 037 597-2 055 000 160 000-1 877 812 17 188 99,1% Köp av tjänster -40 620 780-39 648 000-1 534 000-42 841 574-1 659 574 104,0% Material och varor -433-433 0,0% Understöd 0,0% Övriga kostnader -164 869 25 25 0,0% Kostnader totalt -42 823 247-41 703 000-1 374 000-44 719 794-1 642 794 103,8% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 4,4 % Verksamhetsbidrag -42 823 247-41 703 000-1 374 000-44 695 909-1 618 909 103,8% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 4,4 % 53

Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: I anslaget för specialsjukvård ingår specialsjukvård (PALSU), jour- och uppföljningsavdelningen, samjour, laboratorium, röntgen, prehospital akutsjukvård, hjälpmedelscentral samt pensioner. Antalet Nord DRG-produkter ökade såväl inom Västra Nylands sjukvårdsområde som inom HNS totalt. Medeltalspriset för produkterna däremot sjönk med 2,8 %. Några flera patienter har år 2015 behövt högt specialiserad sjukvård jämfört med år 2014 vilket påverkar kostnaderna. Inom vuxenpsykiatrin sjönk antalet vårddygn med hela 27,2 % jämfört med år 2014 medan antalet vårddygn inom barn-/ungdomspsykiatrin ökade med 5,9 %. Antalet vårddygn inom jour- och uppföljningsavdelningen sjönk från 1 975 år 2014 till 1 736 vilket motsvarar 12,1 % medan antalet överbeläggningsdygn uppgår till endast 15 jämfört med 85 år 2014. Samjouren i samarbete med Raseborgs sjukhus startade 2.11.2015 då Ekenäs hälsostation flyttade in i sjukhusbyggnaden. Inom samjouren är såväl triage-bedömningen, personal som utrymmen gemensamma. Ekonomi: Budgeten för specialsjukvården totalt uppgick till 41 703 000 euro och baserar sig på den beräkning för år 2015 som erhölls av HNS. Utgående ifrån prognos per augusti 2015 gjordes en budgetförändring varmed budgeten justerades med 1 374 000 euro och den totala budgeten uppgick därmed till 43 077 000 euro. Kostnaderna för specialsjukvården år 2015 uppgick till 44 695 909 euro varmed den justerade budgeten överskreds med 1 618 909 euro. Överskridningen hänför sig till specialsjukvården (PALSU). HNS uppvisar år 2015 ett överskott på 53 mn. HNS fullmäktige beslöt dock den 16.12.2015 att fullmäktige först i juni 2016 fattar beslut om huruvida överskottet returneras till medlemskommunerna. Den beräknade återbäringen för Raseborgs del uppgår till 945 030 euro. Med beaktande av beräknad återbäring uppgår kostnaden för specialsjukvården totalt till 43 750 879 euro, vilket är en ökning om 2,17 % jämfört med år 2014 och en överskridning av budgeten (inklusive justering) med 1,6 %. Kostnaderna för specialsjukvården (PALSU) uppgår till 38 113 774 euro, en ökning om 5,5 % jämfört med år 2014. Med beaktande av beräknad återbäring uppgår ökningen till 2,9 %. Budget 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Specialsjukvård "Palsu" 33 715 000 36 123 270 33 931 000 37 168 774 Budgetförändring 2 445 000 2 569 000 Beräknad återbäring 945 000 Totalt 36 160 000 36 123 270 36 500 000 38 113 774 54

Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Kostnaderna för övrig specialsjukvård, inklusive pensioner, har sjunkit med 1,8 % jämfört med år 2014. I och med att antalet vårddygn inom jour- och uppföljningsavdelningen minskat år 2015 har också kostnaderna sjunkit. Även medeltalspriset per vårddygn har sjunkit från 582 år 2014 till 554 år 2015. Verksamheten inom samjouren har dock kostnadsmässigt som volymmässigt ökat jämfört med år 2014. Budget 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 inkl.förändr. Prehospital akutsjukvård 1 167 000 1 145 962 1 650 000 1 639 367 Jour- och uppf.avdelning (JUPP) 1 100 000 1 148 230 955 000 964 640 Samjour (VNS) 500 000 538 227 423 000 508 882 Hjälpmedelscentral 600 000 534 711 478 000 466 875 Övrig specialsjukvård 100 000 64 517 64 000 53 997 Röntgen 448 000 524 975 363 000 350 770 Lab 836 000 705 757 749 000 719 793 Pensioner 2 270 000 2 037 597 1 895 000 1 877 812 7 021 000 6 699 976 6 577 000 6 582 135 55

Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag 56

Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd/Kulturnämnd/Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grundläggande information om sektorn Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Till bildningssektorns grundläggande uppgifter hör också att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. Strategi för sektorn 2015-2018 Fokus på att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna. Försäkra sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen. Vid planeringen av skolornas och dagvårdens fastighetsanvändning utgår man i första hand från det befintliga egna byggnadsbeståndet. Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas. Målmedvetna åtgärder för att trygga utbildningsutbudet på tredje stadiet i staden. Samarbetet med föreningar breddas för att främja kultur, idrott och motion samt för att höja trivseln i byarna. Åtgärdsprogrammet 2015 ur sektorns perspektiv Utbildningens timresurs har anpassats till rådande elevunderlag. Om timresursen minskas ytterligare medför det verkliga förändringar i verksamhetsmodellen och påverkar därmed skolornas arbete ytterst negativt. Det minskade antalet personal medför ett lägre platsantal inom den kommunala dagvården. För att upprätthålla en god servicenivå bör befintliga resurser bör användas ännu effektivare. Arbetet med att samordna olika verksamheter till färre servicepunkter fortsätter. Bildningssektorn planerar fastighetsanvändningen och utnyttjandet av befintliga utrymmen i ett nära samarbete med stadens interna service. Arbetet inom fritidsnämndes verksamhetsområde måste omorganiseras till vissa delar p.g.a. minskade resurser. Åtgärdsprogrammet 2016-2017 ur sektorns perspektiv Fastighetsanvändningen effektiveras genom samordning som möjliggörs genom investeringar och genom nya verksamhetsmodeller. Samarbetet mellan skola och dagvård förbättras och utökas. Detta sker dels genom att de fysiska förutsättningarna för daghemsverksamheten förbättrats då verksamheten samordnats på flera enheter. 57

Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd/Kulturnämnd/Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Prioriteringar 2015 Ett övergripande mål för sektorns ledning är att koordinera och stöda verksamhetsområdets avdelningars arbete så att de kan arbeta i enlighet med stadens fastslagna strategi. Arbetet med att höja kunskapsnivån hos eleverna prioriteras bl.a. genom att aktivt arbeta med en kommunal utvecklingsplan för utbildning. Utvecklandet av tidsenliga IKT-lösningar inom den grundläggande utbildningen och gymnasierna fortsätter. För att effektivera användningen av fastighets- och personalresurserna granskas kontinuerligt alternativa lösningar för att bedriva utbildning och dagvård. Betona kvalitativ verksamhet framom splittrade resurser. Sektorns ledning ska ansvara för att koordinera, samordna, utveckla och leda hela bildningssektorns arbete. Som ledstjärna i arbetet finns stadens strategiska målsättningar. Samtidigt som sektorns avdelningar kontinuerligt genomför en ekonomisk granskning av samtliga processer och arbetssätt ska ett utvecklingsarbete göras för att skapa en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling. Sektorn ska för sin del arbeta för ett tätare samarbete mellan bildningssektorns avdelningar och med andra avdelningar inom stadens förvaltning. Dessutom så ska såväl dialogen och samarbetet med övriga aktörer utvecklas och intensifieras för att skapa ett mervärde för sektorns arbete. Ett konkret förslag till hur gymnasierna bättre kunde samarbeta med YH Novia bör utarbetas. Kulturnämnden och fritidsnämnden har valt att prioritera understöden till föreningslivet och trots ekonomiska utmaningar ska gällande understödsnivå bibehållas. Utvärdering av processer och verksamheten: Samtliga avdelningar inom sektorn uppvisar ett positivt bokslut. Ledningens mål har under hela året varit att koordinera och stöda verksamhetsområdets avdelningars arbete så att de kan arbeta i enlighet med stadens fastslagna strategi. Detta har under 2015 långt innbärt att utreda olika effektiveringsåtgärder. Fokus har under året legat på att stabilisera ekonomin. Inom den grundläggande utbildningen och förskolorna fortatte ett regionalt fortbildningsprojekt. Inom detta kunde strukturen för fortbildning av den egna personalen utvecklas med riktad fortbildning i syfte att utveckla en mångsidigare pedagogik. Ett systematiskt arbete har gjorts för att skapa bättre inlärningsmiljöer och för att utveckla nya modeller för att höja kunskapsnivån bland eleverna. Totalt fem skolor har deltagit i två separata nationella projekt vars arbete fortsätter under 2016. Arbetet med att utveckla den sk. 1:1 pedagogiken fortsatte inom den grundläggande utbildningen. Målsättnigen är fortfarande att projeketet är slutfört vid utgången av 2017. Under året hade personalen omfattande möjligheter till fortbildning inom området. Fortbildningsutbudet och det på skolorna erbjudan lokala stödet utvecklades genom det utvecklingsprojekt som startades under året. Verksamheteten ska också fortsätta och den undervisande personalen ska erbjudas ett kontinurligt stöd i sin personliga utveckling inom området. 58

Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd/Kulturnämnd/Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Utvecklandet av tidsenliga IKT-lösningar fortsatte i gymnaiserna genom att förse samtliga gymnaiser med den teknik soom kommer att behövas för genomförandet av de elektroniska studentskrivningarna. Ett första lokalt elektroniskt testprov genomfördes i alla gymnasier under hösten. Läroplansarbetet pågick under hela året. De nya lokala läroplanerna ska tas i bruk 1.8.2016. En utredning av gymnasiestrukturen i regionen genomfördes av FCG. Utredningen gjorde på beställning av Raseborg tillsammans med Lojo, Hangö och Högfors. Rapportens slutsatser utnyttjas i Raseborg 2020 projektet. För att skapa en helhetsbild av skolnätet och relationen till ett sjunkande elevantal initierades och inleddes en skolstrukturutredning som berör alla skolor i Raseborg.. Kulturnämnden och fritidsnämnden har valt att prioritera understöden till föreningslivet. Inom kulturnämndens verksamhetsområde skapades förutsättningar för det lokala kulturarbetet enligt vedertagen modell. Utbildningens timresurs har anpassats till rådande elevunderlag. Det kan kosntateras att timresursen inte kan minskas ytterligare utan att göra strukturella förändringar. Effektiveringen av verksamheten och fastighetsanvändningen inom småbarnspedagogiken fortsatte. Det nya Solglimtens daghem öppnade i Tenala i augusti och arbetet med att färdigställa utrymmen för Mäntykoto daghem och Skogsgläntan fortsatte. Dessa blir klara under våren 2016. Problemen med flera daghems. Samordnandet av småbarnspedagogiken till färre enheter fortsätte enligt plan. Inom fritidsnämndes verksamhetsområde fördjupades samarbetet mellan ungdoms och idrottsavdelningen. 59

Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Barndagvård och förskoleundervisning Verksamhetsformerna är: förskola (19), daghemsvård (19), språkbad (5 avdelningar), familjedagvård i vårdares eget hem (39), gruppfamiljedagvård (6), lekparksverksamhet (1), stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privata vårdproducenter. Svenskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på svenska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-4 (1), 1-6 (8), 7-9 (2) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Finskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på finska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-6 (5), 7-9 (1) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Karjaan lukio ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten erbjuds elever i åk 1-2 och den arrangeras dagligen efter att skolan tagit slut och på fyra ställen även före skoldagen börjar. Utöver detta ordnas skild verksamhet för barn inom specialundervisningen. De sk "eftisarna" ordnas i både kommunal (10) och privat (5) regi. Administration och skoltransporter Inom administrationen produceras tjänster för hela bildningssektorn. Administrationen ansvarar för koordineringen och ledningen av det sektorövergripande samarbetet. Administrationen ansvarar vidare för skolkuratorsverksamheten och skoltransporterna samt för hela avdelningens personalfortbildning. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt elevvården. Ca 900 elever använder dagligen skoltransport som ordnas av staden. Tjänsten produceras genom linjetrafik och särskilda uppköpta tjänster. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2018 Utveckla konkreta arbetssätt för att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna. Staden försäkrar sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen. En heltäckande skolnätsutredning görs under perioden. Staden utnyttjar det befintliga byggnadsbeståndet optimalt för daghemmens och skolornas behov. Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas. Effektivera daghemsverksamheten genom att samordna verksamhetspunkterna till större enheter. Staden bör förbereda sig inför kommande reformer av andra stadiets utbildning. Inom arbetet med den kommunala utvecklingsplanen för utbildning fastställs några konkreta ämnen som prioriteras och utvecklas systematiskt. 60

Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Barn i dagvård (totalt) 1 352 1 355 1 355 av vilka i förskola 301 275 275 Stöd för vård av barn (FPA) 454 445 360 Elevantal totalt (grundskolor) 2 661 2 650 2 645 Avgångsbetyg från grundskolan 337 306 304 Antal studerande (gymnasier) 440 452 458 Studentexamen 130 140 114 Morgon- o eftermiddagsv. antal barn 332 332 332 Bindande mätetal Nettoutgift/dagvårdsbarn 9 538 9 757 9 695 Nettoutgift/elev inkl. skjutskostn 9 233 9 366 9 354 varav för undervisning 6 453 6 396 6 465 Timresurs/grundskolelev 2,09 2,09 2,09 Nettoutgift/stud. i gymnasiet 8 071 7 862 7 740 Gymnasiebenägenhet 49,9 50 % 48 % Nettoutgift/barn i m/eft.middagsv. 2 132 2 185 2 479 % av antalet första- o andraklassister 55% 55 % 55 % SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 620 579 475 310 554 765 79 455 116,7% Avgiftsintäkter 2 192 750 2 259 000 2 209 282-49 718 97,8% Understöd och bidrag 468 855 322 200 567 528 245 328 176,1% Övriga intäkter 307 555 197 440 418 355 220 915 211,9% Intäkter totalt 3 589 739 3 253 950 0 3 749 930 495 980 115,2% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 4,5 % Kostnader Personalkostnader -31 247 732-31 324 900-31 525 676-200 776 100,6% Köp av tjänster -10 629 647-10 756 440-10 723 996 32 444 99,7% Material och varor -1 032 017-1 044 770-1 081 916-37 146 103,6% Understöd -1 858 797-1 895 000-1 670 886 224 114 88,2% Övriga kostnader -4 830 259-5 004 780-4 981 684 23 096 99,5% Kostnader totalt -49 598 452-50 025 890 0-49 984 158 41 732 99,9% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 0,8 % Verksamhetsbidrag -46 008 713-46 771 940 0-46 234 228 537 712 98,9% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 0,5 % 61

Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Administration och skoltransporter: Bildningssektorns administration inledde arbetet med projektet Raseborg 2020. Såväl organisation, förvaltning och servicestruktur granskades. Stadens elevtransporter planerades om och en upphandling av dessa transporter genomfördes. Avtalen med de nya trafikanterna träder ikraft i februari 2016. Dagvård och förskoleundervisning: Den nya lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft 1.8.2015 och relationstalet mellan fostringsansvariga och barnantal blev definitivt. Förskoleundervisningen blev obligatorisk fr.o.m. 1.8.2015. Planerandet av nya daghemsutrymmen för Skogsgläntans daghem slutfördes och byggandet av Skogsgläntans daghem påbörjades hösten 2015. Mäntykodon päiväkoti:s renoveringsarbete fortgick hela året. Tenala nya daghem togs i bruk i augusti 2015. Problem med inomhusluften i Mustion päiväkoti ledde slutligen till att verksamheten beslutades flyttas till upphyrda baracker fr.o.m. februari 2016. Svenskspråkig och finskspråkig utbildning: Inom arbetet med den kommunala utvecklingsplanen för utbildning har tills vidare läroämnet matematik fastställts för att prioriteras och systematiskt utvärderas och utvecklas. Under läsåret 2015 2016 används provet MAKEKO i alla stadens grundskolor för diagnostisering och uppföljning av elevernas prestationer i syfte att utveckla undervisningen. En för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning gemensam styrgrupp är tillsatt i oktober 2013 för genomförandet av reformen av läroplanerna för respektive utbildningsstadium. Styrgruppen har under åren 2014 och 2015 dragit upp riktlinjerna för den för skolorna gemensamma lokala läroplanen och definierat innehållet. Läroplanerna fastställs under våren 2016 att tas i bruk från och med 1.8.2016. Läroplansarbetet fortskred planenligt och i arbetet har man lyckats med att garantera innehållsmässig kontinuitet för barn och unga från förskola till gymnasium. Samarbetsformer mellan förskolan och nybörjarundervisngen har granskats i samband med uppgörandet av lokala läroplaner. Strukturen för fortbildning av den egna personalen utvecklades med riktad fortbildning i syfte att utveckla en mångsidig pedagogik. En modell för utvecklingssamtal har tagits ibruk och utgör ett underlag som är gemensamt för rektorernas utvecklingssamtal med sin personal. Utvecklingssamtalen ger rektorerna uppgifter om lärarnas behov av fortbildning. Respektive rektors sammanställning med bedömning av behovet av fortbildning hos personalen behandlas i styrgruppen för projektet Kunnig. Utgående från sammanställningen planerar styrgruppen fortbildningsprogrammet inför följande läsår. En modifierad version av modellen utarbetas och kan komma att användas inom småbarnspedagogiken. Utbyggnaden av det trådlösa nätverket till skolorna har slutförts med undantag av Bromarv skola och Svartå skola. De nätverk som är anslutna till fastigheterna Bromarv skola och Svartå skola har inte tillräcklig kapacitet. Utvecklingen av pedagogiken i enlighet med målet om principen 1:1, en ipad / elev har fortsatt. Staden ersätter elevdatorer med mobila enheter som eleverna utnyttjar som personlig utrustning. Även förskolornas verksamhet utvecklades och varje förskolegrupp har utrustades med en mobil enhet samt en dataprojektor. Utvecklingskostnaderna och i synnerhet den interna utbildningen kunde till stora delar bekostas med hjälp av statligt projektunderstöd. 62

Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Förberedandet av elektroniska studentskrivningar har genomförts planenligt med anskaffning av teknisk utrustning och planering av utrymmen. Arbetet slutförs under våren 2016. Enskilda provsituationer för att förbereda studeranden på de elektroniska studentskrivningarna har arrangerats i samtliga gymnasier och ytterligare provsituationer förbereds inför våren 2016. Ett utökat samarbete mellan dagvård, förskoleverksamhet, grundläggande utbildning och eftermiddagsverksamhet har varit föremål för diskussioner inom ramen för läroplansarbetet. Enstaka samarbetsformer mellan förskolan och nybörjarundervisnigen har granskats och till vissa delar har dessa förtydligats. Möjligheterna och förutsättningarna för att skapa nya enhetsskolor har inte utretts. Orsaken är att skolnätet i staden som helhet genomförs inom ramen för projektet Raseborg 2020. Det gemensamma positionssystemet i gymnasierna har utvecklats i syfte att främja samarbetet på andra stadiet, utnyttja timresursen effektivt samt bredda kursbrickan. En utredning av gymnasiestrukturen i regionen beställdes i samarbete med Lojo, Hangö och Högfors. Rapportens slutsatser utnyttjas i Raseborg 2020 projektet. Morgon- och eftermiddagsverksamhet: Verksamheten fortsatte enligt tidigare modell i fem privata och i tio kommunala enheter. Ekonomi: Avdelningen uppvisar ett positivt resultat i jämförelse med budget. Budgetförverkligande är 98,8 %. Administration och skoltransporter: Budgetförverkligande 96,7 % (-150 746 ). Intäkterna har överskridits med ca 200 000. De extra intäkterna motsvaras till allra största delen av kostnader, som inte varit budgeterade. Trots det har kostnaderna överskridits med endast 49 000 eller 1 %. Främst hemkommunersättningarna har varit avsevärt lägre än vad som uppgavs i förhandsuppgifterna från utbildningsstyrelsen. Budgeten baserade sig på dem. Dagvård och förskoleundervisning: Budgetförverkligande 97,9 % (-312 110 ). Den största orsaken har varit att kostnaderna för hemvårdsstöd underskridit budgeten med 225 000. Svenskspråkig utbildning: Budgetförverkligande 98,9 % (-184 911 ). Intäkterna har överskridits med ca 204 000, vilket främst beror på högre projektbidrag, främst undervisningsministeriets bidrag men också bidrag för upprustning av skolgårdar. Kostnaderna har överskridits med endast 19 000 (0,1 %). Finskspråkig utbildning: Budgetförverkligande 100,7 % (64 378 ). Orsaken till att nettobudgeten överskridits beror främst på undervisningen för de asylsökande skolbarnen, ca 25 000, samt på att budgeten i Karjaan Lukio överskridits med ca 32 000, vilket beror på att antalet studerande steg med 27 % hösten 2015. Morgon- och eftermiddagsverksamhet: Budgetförverkligande 106,3 % (45 501 ). Orsaken till överskridningen beror dels på att intäkterna underskridits med ca 29 000, som delvis beror på att antalet barn i eftermiddagsvård varit färre än beräknat. Kostnaderna överskreds med ca 16 000 för att man blev tvungen att anställa några assistenter. 63

Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Kulturnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för det lokala kulturarbetet, att upprätthålla vissa traditioner samt att skapa förutsättningar för att främja den allmänna bildningen. Verksamhetsområdet omfattar såväl direkt bildningsarbete genom egen verksamhet samt upprätthållandet av myndighetsuppgifter. Som producent av tjänster ska fokus ligga på stödjandet av den kulturella arenan som i sin tur skapar möjligheter till upplevelser för invånarna. Det traditionsbärande uppdraget ska också ses som en central del av verksamhetsområdet samtidigt som detta arbete ska vara innovativt så att det, i samarbete med andra förvaltningar, kan fungera som en del av stadens ansikte utåt. Verksamhetsområdet ska i sin verksamhet beakta samtliga invånare, aktivt arbeta för att tjänsterna produceras på de båda inhemska språken samt att även invandrarnas behov beaktas. Strategi för verksamhetområdet 2015-2018 För att möta behovet av att effektivera stadens verksamhet granskas alla enheters processer och arbetsinsatser. Samtidigt som en ytterligare effektivering av verksamheten eftersträvas, undersöks även möjligheterna till att på sikt utöka intäkterna för de olika tjänster som produceras. Upprätthålla goda förutsättningar för kulturverksamhet i Raseborg genom att stöda föreningar, kulturaktörer och fria grupper genom samarbete och understödsverksamhet. Erbjuda kulturupplevelser i samarbete med övriga avdelningar inom stadens egen tjänsteproduktion. Den permanenta Helene Schjerfbeck-utställningen i EKTA utvecklas och förnyas. Möjligheterna att utvidga museets egna samlingar utreds. BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Biblioteken öppettimmar 7 936 7 800 8 126 Lån totalt 323 300 310 000 315 904 Besök i bibliotekslokaler och buss 217 850 225 000 205 548 Mbi, antal kurser 709 750 711 Antal undervisningstimmar, mbi 18 509 20 000 18 646 Antal deltagare, mbi 8 528 8 500 8 109 Musikinst., antal veckotimmar totalt/ timmar i Raseborg 523/323 523/323 511/313 EKTA, besökare tot. 11 492 15 000 12 727 Landskapsmuseet, utlåtanden 172 150 134 Bindande mätetal Besök i bibliotekslokaler och buss /inv. 7,51 7,75 7,24 Lån/inv. 11,15 10,69 11,12 Nettoutgift/undervisn.timme, mbi 50 49 48 Musikinst., euro/veckotimme (exkl hyra 2 445 2 387 EKTA, nettokostn./ utställningsbesökare 12,17 14,40 11,30 Kulturverksamhet, nettokostnad/inv. *15,95 * ingår inte hemkommunersersättningar till musikinst.raseborg 64

Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 456 855 471 120 437 577-33 543 92,9% Avgiftsintäkter 565 886 587 300 611 520 24 220 104,1% Understöd och bidrag 105 238 35 000 137 262 102 262 392,2% Övriga intäkter 88 676 69 980 80 088 10 108 114,4% Intäkter totalt 1 216 655 1 163 400 0 1 266 447 103 047 108,9% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 4,1 % Kostnader Personalkostnader -3 445 484-3 470 070-3 458 751 11 319 99,7% Köp av tjänster -960 517-1 011 700-970 931 40 769 96,0% Material och varor -340 245-333 900-333 696 204 99,9% Understöd -139 600-117 000-113 800 3 200 97,3% Övriga kostnader -801 305-771 870-796 619-24 749 103,2% Kostnader totalt -5 687 151-5 704 540 0-5 673 797 30 743 99,5% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -0,2 % Verksamhetsbidrag -4 470 496-4 541 140 0-4 407 350 133 790 97,1% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -1,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Avdelningen kulturverksamhet kan uppvisa ett positivt bokslut. Budgetförverkligandet är 97,1 % Samtliga enheter har igen ett år uppvisat att de, trots en stram budget kunnat uppnå de kvalitativa målen i sin verksamhet. Bokslutet tyder också på att enhetscheferna uppvisat ett gott ledarkskap samtidigt som de tagit ansvar för ekonomin. Inom kulturnämndens verksamhetsområde skapades förutsättningar för det lokala kulturarbetet enligt vedertagen modell. Verksamheten under året var aktiv och samarbetet med de lokala föreningarna och kulturaktörerna fungerade bra. De av kulturbyrån ordnade programpunkterna för stadens egna enheter inom vård och skola ökade markant. Härmed kunde en ännu större målgrupp erbjudas upplevelser inom musik och scenkonst. Landsskapsmuséet fortsatte utvecklandet av kulturarvscentralen i Björknäs och helheten omfattar nu en ansenlig mängd verksamhet. Biblioteksverksamheten bedrev sin verksamhet på de orter som tidigare men kunde också ta ibruk nya utrymmen i Tenala i samband med att det nya daghemsbygget färdigställdes. Medborgarinstitutet fortsatte att bedriva en mycket uppskattad och mångsidig allmänbildande verksamhet. Medborgarinstitutet Statsandelarna för medborgarinstitutets verksamhet minskade med 815 årstimmar. För övrigt kunde verksamheten bedrivas i enlighet med vedertagen modell. 65

Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Musikinstitutet Det hittades inte en ändamålsenlig lösning för en mera sammanhållen musikinstitutverksamhet i Karis. Arbetet fortsätter år 2016 inom ramen för processen Raseborg 2020. Målsättningen är att kunna koncentrera så många funktioner som möjligt i Karis samtidigt som undervisningen behöver mera ändamålsenliga utrymmen. Museiverksamhet Kulturcentralens (museets utrymmen i Björknäs) verksamhet utvecklades till att även inrymma andra museers samlingar. Bibliotek Biblioteket överskred sina mål beträffande lån och öppettimmar. De fysiska besöken i biblioteken var aningen lägre än budget och besöken via internet var mycket lågt. Detta ska analyseras och förbättras då det digitala utbudet och servicen via internet hela tiden bör utvecklas. Anskaffningarna kunde även hållas på en god nivå och överskred budget. Tenala filialbibliotek flyttade in i nya utrymmen i augusti 2015. Kultur Kulturnämnden har skapat förutsättningar för kulturverksamhet i Raseborg genom att stöda föreningar, kulturaktörer och fria grupper genom samarbete och understödsverksamhet. Kulturbyrån har också inom ramen av sin budget kunnat öka på antalet programpunkter inom vård och skola. Ekonomi: Mbi: Budgetförverkligande: 93,5 % (-62 860 ). Större inkomster av kursverksamhet, effektiv användning av personalresurserna. Musikinstitutet: Budgetförverkligande: 100,9 % (6 691 ). Höjd statsandel, vilket innebär att kommunernas betalningsandel sjunkit. Minskat antal veckotimmar effekten syns i Kulturverksamhetens budgetförverkligande. Museet: Budgetförverkligande: 99,8 % (-1 220 ). De förhöjda intäkterna har kommit via olika projektbidrag. Kostnaderna har ökat i samma mån. Biblioteket: Budgetförverkligande: 99,1 % (-12 140 ). Inkomsterna blev 21 000 högre än budgeterat beroende på statliga projektbidrag och fondmedel. Samtidigt överskreds samtliga kostnadsslag en aning beroende på projektbidragen. Kulturverksamhet: 90,7 % (-64 262 ). Inkomsterna överskred budgeten med 16 000, vilket främst beror på inkomster från Bokkalaset. Betalningsandelen till Musikinstitutet blev drygt 43 000 lägre än budgeterat, vilket främst beror på höjda terminsavgifter samt på att undervisningstimmarna minskats. 66

Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: Fritidsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag Verksamhetsområde Idrott och motion är en kommunal basservice och en grundrättighet för alla. Det kommunala idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Ungdomsverksamheten i Raseborg ska stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess. Ungdomsbyrån främjar aktivt medborgarskap och stärker ungas sociala identitet. Ungdomsbyrån producerar kommunala ungdomstjänster som ungdomsgårdsverksamhet, smågruppsverksamhet, läger och utfärder. Ungdomsverksamheten är ett rusmedelsfritt fritidsalternativ. Ungdomsbyrån jobbar aktivt med ungdomsfullmäktige och ordnar ungdomsparlamentet, koordinerar inomhus skejthall samt erbjuder information- och rådgivningstjänster till ungdomar. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2018 Stabilisering av ekonomin och tryggandet av livskraft: Kostnadseffektivitet som ledstjärna i ledningen av det dagliga arbetet. Kontakterna till och samarbetet med föreningarna intensifieras och struktureras. Trots ekonomiskt utmanande tider bör staden garantera så goda förutsättningar som möjligt för föreningarnas verksamhet. Fungerande uppföljning av tjänsteproduktionen. Ungdomsgårdsverksamhet erbjuds i Ekenäs, Karis, Pojo, Svartå och Tenala. Aktivt samarbete med skolor, ungdomsverkstäder, övriga kommunala enheter samt tredje sektorn som föreningar och församlingar. Välfungerande ungdomsfullmäktige och aktiverande av ungdomarna i samhälleliga frågor. BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Simhallsbesök/år 106 665 100 000 103 025 Ungdomsgårdsbesök/år 13 161 16 000 13 264 Ledd verksamhet/antal deltagare (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) 17 969 20 000 17 929 Ledd ungdomsverksamhet/antal deltagare 2 142 1 000 979 Bindande mätetal Nettokostnad/simhallsbesök 1,64 1,81 1,68 Driftsnettokostnad/invånare (idrott) 44,38 45,28 45,63 67

Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: Fritidsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 419 597 440 200 437 440-2 760 99,4% Avgiftsintäkter 33 425 22 600 7 764-14 836 34,4% Understöd och bidrag 50 000 50 000 0,0% Övriga intäkter 474 104 486 000 459 699-26 301 94,6% Intäkter totalt 927 127 948 800 0 954 903 6 103 100,6% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 3,0 % Kostnader Personalkostnader -1 036 771-1 016 370-972 657 43 713 95,7% Köp av tjänster -415 714-430 520-597 421-166 901 138,8% Material och varor -581 645-502 690-475 336 27 354 94,6% Understöd -146 200-194 600-175 384 19 216 90,1% Övriga kostnader -501 193-611 910-521 752 90 158 85,3% Kostnader totalt -2 681 523-2 756 090 0-2 742 550 13 540 99,5% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 2,3 % Verksamhetsbidrag -1 754 396-1 807 290 0-1 787 647 19 643 98,9% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Förändringar i verksamheten 2015 En kontinuerlig uppföljning av anläggningsskötarnas utförda arbeten har införts. Maskinparken för underhåll av idrottsanläggningar har förnyats. Idrottsförvaltningen tog inför vintersäsongen i bruk ett nytt internetbaserat system som ger användarna realtidsinformation om skidspårens skick. Utveckling av Karis idrottsområde fortsatte genom anläggandet av en skatepark i betong. Skateparken var en del av investeringsprogrammet och projektet erhöll även 80 000 extern finansiering. Verksamheten har i stort fortlöpt planenligt. Deltagandet i den ledda motionsverksamheten uppnådde inte målet i budgeten. En delorsak är att personalstyrkan varit mindre under hösten. Verksamheten under året påverkades av två större projekt som belastade idrottsenhetens driftsbudget. I samarbete med Ekenäs idrottsförening kunde man upprusta centrumplan i Ekenäs så att arenan fyllde kraven för spel i fotbollens division 1 redan då säsongen inleddes i april. Planen har med sina nya läktare nu utvecklats till en arena för fotboll. I Tenala byggdes en ny skolplan inklusive ny belysning. Arbetet utfördes av idrottsenheten samtidigt som daghemsbygget blev klart invid skolan. Dessa satsningar blev möjliga genom omfördelning i totalanslaget av idrottsfastigheternas och idrottsanläggningarnas årliga underhålls- och reparationsanslag. 68

Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Grundläggande information om sektorn Samhällstekniska sektorn är i budgethänseende indelad i två verksamhetsområden: 1) samhällsteknik och 2) planläggning, tillstånd och miljö. Samhällstekniska nämnden ansvarar för hela sektorns samhällsteknik, budget och personal. Planläggningsnämnden är en sakkunnignämnd i planläggningsfrågor, miljö- och byggnadsnämnden sköter byggnads- och miljötillstånd och avfallsnämnden är en myndighetsnämnd för hela Västnyland. Huvudsakliga uppgifter: - att främja tillväxt och trivsel i Raseborgs stad - att ansvara för markpolitik, områdesplanering och byggnadstillsyn - att ansvara för skötsel och underhåll av allmänna områden - att skapa en attraktiv byggd miljö samt trygga miljö- och naturvärden i staden - att främja en trygg infrastruktur och goda kommunikationer till och från staden Strategi för sektorn 2015-2018 Raseborgsområdet erbjuder goda förutsättningar för företagsverksamhet genom att anvisa affärs- och industritomter längs goda trafikförbindelser på naturligt lämpliga platser. Genom aktiv markpolitik och planläggning skapas förutsättningar för inflyttning och tillväxt. Planläggning sker i första hand på egen mark. Närheten till stränder utnyttjas optimalt vid planläggning och byggande. Staden stöder pendlingen genom att utveckla området kring Karis resecentrum tillsammans med övriga markägare och aktörer. Staden utövar aktiv påverkan för att förbättra järnvägs- och landsvägsförbindelserna i Västnyland. Inflyttning till orten främjas med hjälp av ett attraktivt tomt- och bostadsutbud och en effektiv, öppen marknadsföring av tomterna. Staden förbättrar ekonomin och energieffektiviteten i skötseln av fastigheter, gator och allmänna områden genom ökat samarbete mellan enheterna. Nya verksamhetsmodeller tas i bruk i serviceproduktionen. En ny brandstation färdigställs i Karis före oktober 2016. Den ersätter de tillfälliga utrymmen där räddningsverket för tillfället är på hyra. Brandstationen förverkligas genom ett fastighetsleasingavtal. Ett föravtal ingås med Västra Nylands räddningsverk. Kritiska framgångsfaktorer bra och tydligt ledarskap, tydliga befattningsbeskrivningar och ansvarsområden en till det ekonomiska läget rätt dimensionerad, motiverad och kunnig personal alternativa produktionssätt för infrastruktur, aktivt utnyttjande av marknaden vid nyinvesteringar rätt dimensionerad kundservice på avdelningarna och på stadens hemsida tydlig planläggning, snabba bygglov samt marknadsföring och försäljning av tomter i rätt tid förmåga att snabbt reagera på kommande behov och efterfrågan effektivt genomförande av förstahandsprojekt och utvecklingsprojekt schemaläggning för genomförande av projekt, planering av arbetsmoment och förhandsmarknadsföring vid överlåtelse av ett område gott samarbete med tekniska centralen, intern service, Raseborgs Vatten, Ekenäs Energi och övriga nätverksbyggare samtidigt genomförande av investeringar gott samarbete med regionala och statliga myndigheter Åtgärdsprogrammet 2015 ur sektorns perspektiv Primära åtgärder för att anpassa verksamheten inom tekniska sektorn 2015: I det föregående åtgärdsprogrammet fanns flera åtgärder som fram till idag inte har förverkligats. Det är frågan om långvariga processer som medför ekonomiska eller funktionella fördelar på längre sikt. Huvudvikten i tekniska sektorns åtgärder under verksamhetsåret 2015 ligger på att fortsätta och slutföra tidigare (anpassnings)åtgärder som ingår i stadens olika program, t.ex. i planläggningsprogrammet och som beaktas i det markpolitiska program som är under arbete. 69

Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Åtgärder som främjar tillväxten har i de tidigare godkända åtgärdsprogrammen nämnts bl.a.: tillväxten tryggas genom fortsatt aktiv markpolitik och genom försäljning av markområden och tomter. det markpolitiska programmet godkänns 2015, effektiv markpolitik ger ekonomiska fördelar, avyttring av icke-strategiska områden och olönsamma fastigheter är på gång (fastighetsutvecklingen mellan samhällsteknik och intern service sker med ett nära samarbete), få fart på inflyttningen genom att färdigställa detaljplaner som kan vidareutvecklas till nya tomter producera flera tomter för näringslivet inventera potentialen för bostadsbyggande på Knipnäs-Ekåsen området och påbörja detaljplaneringen av byggbara områden utarbeta en plan för stadsområdet vid Baggö gästhamn som kan hyras ut till stugbyverksamhet framställa attraktiva strandnära bostadsområden (Norra hamnen, Ekåsen, Knipnäs och Pumpviken) staden äger markområden i skärgården och vid sjöar som kan planläggas och säljas som tomter för fritidsboende/boende, exempel Skåldö och Tovö i Ekenäs skärgård samt Bråtan i Svartå vid Lojosjön. Karis västra tätort, delgeneralplan, med hjälp av denna plan kan områdets planering tryggas på längre sikt påbörjade planprojekt i Gumnäs i Pojo, Svedja område i Karis och Båssaböle i Ekenäs förverkligas. detaljplanerna för Billnäs bruk och Dragsviksstranden färdigställs. i Karis planeras ett resecentrum vid järnvägsstationen genom att ta fram en sk. koncept-plan, utreder förutsättningar för skötselservice av yttre områden 2014 som distriktsentreprenader genom att bilda lämpliga fysiska områden. en effektivare och bättre marknadsföring av Raseborgs stads och privata markägares tomter. Samarbetet inom tekniska teamet utvecklas vidare. Samarbetet mellan tekniska sektorn och intern service skall fördjupas. Skötseln och underhållet av uteområden fördjupas med en gemensam arbetsledning, dejourering samt en delvis gemensam maskinpark. Förmåner som uppnås: Mera resurser för skötseln av uteområden Effektivare användning av maskinparken Inga överlappande funktioner Mera jourpersonal De administrativa entreprenadgränserna slopas (gata/park/fastighet) Ovan nämnda detaljplaner ingår i planläggningsprogrammet (stds 13.1.2014 12). Stadsfullmäktiges anpassningsåtgärder: 2015: 200 000. Samhällstekniken anpassar sin verksamhet enligt rådande ekonomi. Detta förutsätter att metoderna för att producera tjänster måste ändras och anpassas till den rådande situationen. Den egna tekniska personalen koncentrerar sig på underhåll av centrumområden och övriga centrala platser. Samtidigt bör övervakning och arbetsledning effektiveras. En effektivare och bättre marknadsföring av Raseborgs stads och privata markägares tomter. Marknadsföring av färdigställda tomter med kommunalteknik främst via stadens webb-sidor (tomtbörsen). Ökat antal hyrestomter. Möjlighet att hyra en tomt för bostadsbyggande och företagsverksamhet bör vara ett beaktansvärt alternativ. Tröskeln för att börja bygga ska sänkas. Det markpolitiska programmet förväntas medföra mervärde för anskaffning och avyttring av fastigheter och markområden. Tyngdpunkten för planläggningen läggs på stadens egen tomtproduktion, dvs. på projekt, där planläggningen sker på stadens egen mark. Produktionen av planer är mångsidig och erbjuder olika sorts tomter för boende och företagsverksamhet. I planläggning bör man vara beredd på planprojekt som kompletterar planläggningsprogrammet och som är kopplade till vidareutvecklingsprojekt för utveckling och områden. 70

Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Samarbetet mellan tekniska centralen och intern service ska utvecklas i syfte att koordinera fastighetsförsäljning och 'vidareutveckla' försäljningsobjekt (planändring mm.) samt genom att sätta en fast tidtabell för färdigställande av fastigheter för försäljning. Sektorn följer upp tidigare linjedragningar i åtgärdsprogrammet Avyttrandet av icke-strategiska markområden och skapande av nya hållbara bostadsområden i attraktiva miljöer Planprojekten för Pojo Gumnäs, Karis Svedja område och Ekenäs Båssaböle startades 2013. Alla dessa planprojekt finns på mark som staden äger och de erbjuder mångsidig tomtreserv i närheten av strand både för egnahemshus- och radhustomter. Planprojekten i fråga blir klara 2015. Genomförandet av Norra hamnen har förhandlats med en byggfirma. Området har en fastställd detaljplan som möjliggör byggandet av bostäder på området. Om förhandsmarknadsföringen lyckas, börjar bostadsbyggandet 2015. På det aktuella området pågår en detaljplanändring som möjliggör förverkligandet av kommersiell och näringslivsrelaterad verksamhet och parkeringsmöjligheter för dessa. Ekonomiska konsekvenser: Ändring, på längre sikt, av icke aktivt använda områden till produktiva områden. Nytänkande om byggrätt och planering Det av staden ägda området "Bråtan" bakom Oxberget, vid stranden av Lojosjö kunde enligt nuvarande generalplan med detaljerad planering ge ett betydande antal byggnadsplatser för fritidsboende. Planprojektet ingår i planläggningsprogrammet. Stadens planläggningsprogram prioriterar projekt där tyngdpunkten läggs på av staden ägda områden. Generalplan och därefter detaljplan för Karis västra tätort säkrar tomtreserven i Karis område i framtiden. Genom att utvidga Båssastrandens detaljplaneområde på stadens mark kan staden få en betydande reserv av tomter med attraktivt, havsnära läge. Gumnäs och Klockarudden detaljplaner utökar tomtreserven i Pojo området. Målsättningen med Ekåsen detaljplan är att utveckla området för nya användningsändamål bl.a. för mångsidigt boende samt säkerställa den nuvarande byggnadsmassans användnings- och utvecklingsmöjligheter. Ekonomiska konsekvenser: Planläggning är en väsentlig del av områdesutveckling och vidareutveckling, staden drar nytta av markområdenas värdestigning. Färdigställande av tomter för att täcka behovet på arbetsplatsområden Planläggning av Horsbäck-Kärrby området fortsätter under 2015. Resulterar i delgeneralplan med företags- och småindustritomter. Krävs dessutom en detaljplan som baserar sig direkt på generalplanen. Utvecklandet av området vid Karis järnvägsstation och planering av markanvändning. I utvecklingsprojektet förväntas delta utöver staden även VR, Senatsfastigheter och Trafikverket. För utvecklandet av järnvägsområdet utarbetas en långtidsplan 2015- där målsättningarna för området definieras. I utvecklingsplanen för järnvägsområdet tas både ekonomiska fakta och funktionella/tekniska faktorer i beaktande. Området kring Karis järnvägsstation utvecklas som ett s.k. område för trafikcentrum där det finns olika typer av funktioner såsom boende, kommersiell verksamhet, parkeringslösningar, kollektivtrafik och arbetsplatser. Utvecklingen av järnvägsområdet bör stöda kollektivtrafik (bantrafik) och därmed göra Raseborg till ett attraktivt område med tanke på pendlande. Ekonomiska konsekvenser: Den ekonomiska inverkan av arbetsplatser, industri, kommersiella områden är stor på staden, både direkt och indirekt. 71

Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Åtgärdsprogrammet 2016-2017 ur sektorns perspektiv De strategiska riktlinjerna för stadens markanvändning framgår ur den strategi stadsfullmäktige godkände 10.6.2013. Strategin utstakar målen och tyngdpunkterna för åren 2014 2017. Det markpolitiska programmet är färdigt 2015. Det markpolitiska programmet är ett verkställande instrument för markanvändnings- och utvecklingsstrategin. Tekniska centralen och Interna servicen utökar samarbetet vid skötseln av yttre områden. Snabba och tydliga beslut från stadens förvaltningsorgan gällande försäljning av markegendom Planläggningsprocessen skall göras effektivare för att öka tomtreserven gällande bostadstomter och arbetsplatstomter. Investeringarna konkurrensutsätts i rätt tid i lämpliga helheter. Gästhamnens och småbåtshamnarnas verksamhet utvecklas genom att måttligt utöka antalet båtplatser Gemensamt med stadskansliet utveckla mätetal för uppföljning av den tekniska sektorns resultat av både prestationer och ekonomi Med personalen hålls årligen utvecklingssamtal, personalresursernas målsättningar och mätare fastställs. Investeringar Investeringarna för år 2015 följer huvudsakligen investeringsplanen 2014-2017. Nya projekt är bl.a. Karis brandstationens byggprojekt (s.k. fastighetsleasing, finansieras utanför stadens balans) och sådana projekt som är en del av avtalshelheten, t.ex. markanvändningsavtal. Investeringarna omfattar även sanering av Karis järnvägsbro och därtill hörande utredning av tunnelalternativ. Raseborgs stad deltar i ett EU-projekt (ip-life hanke) med målsättning att finansiera fiskevägar i Svartån. Projektets fortsättning klarnar under våren 2015. Utvärdering av processer och verksamheten: Bokslutet för år 2015 har för den tekniska sektorns del utfallit väl både gällande verksamhet och ekonomi. Verksamhetsåret 2015 började liksom föregående år i en utmanande ekonomisk situation och verksamhetens ekonomiska ram var sträv. Samhällstekniska nämnden behandlade verksamhetens innehåll i början på året i dispositionsplanen. Samarbetet med den interna servicen utvecklades ytterligare inom ramen för det tekniska teamet. Strategiskt viktiga markområden inköptes inte under året, linjedragningar i enlighet med det markpolitiska programmet verkställdes i förhandlingar med markägare. Förhandlingar gällande markanskaffning fördes beträffande industrioch arbetsplatsområden (bl.a. i Horsbäck och Skogby) samt inom handelshamnen för förverkligande av områdets detaljplan. Fastighetsförsäljningen utföll väl under verksamhetsåret 2015. Försäljningsvinsten från fastighetsfösäljningen överskred målet med nästan 1 miljon euro då totalförsäljningen uppgick till 2,458 milj euro. Allmänt kan konstateras att försäljningen av småhustomter gick trögt medan däremot tidigare års långsiktiga fastighetsutveckling gav resultat (jmf tidigare års åtgärdsprogram). Stadens egen småhustomtreserv är god. Raseborgs stad har ca 120 småhustomter till salu inom olika delar av staden. Under året rekryterades två nya tillståndsberedare till byggnadstillsynen då de tidigare tjänsteinnehavarna avgått. Inom byggnadstillsynen förverkligades effektiveringsåtgärder i enlighet med särskilda beslut med avsikt att förbättra kundbetjäningen och effektivera verksamheten. Planläggningen har under året 2015 fortsatt sitt aktiva samarbete med centrala myndigheter, såsom Nylands NTMcentral och Nylands förbund. Planläggningen har varit representerad i expertgrupper för bl.a. turism och vindkraft och aktivt medverkat vid uppgörandet av det fjärde etapplandskapsplaneförslaget för Nyland. Beträffande undantagslov uppnåddes målet inte till alla delar. Antalet behandlade lov år 2015 uppgick till 65 st. Antalet lov varierar från år till år. Den ändring i markanvändnings- och bygglagen som träder i kraft i början på år 2016 där beslutsrätten överförs till kommunen kan ha inverkat på antalet ansökningar som inlämnades i slutet på året. Det finns skäl att anta att antalet ansökningar igen ökar under år 2016. 72

Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Driftsutgifter Tekniska sektorns verksamhet på driftsidan uppvisar ett överskott på + 844 936 i förhållande till nettobudgeten. Inom sektorn har inte gjorts budgetändringar under verksamhetsåret. Under verksamhetsåret har en person gått i pension från enheten trafikleder. Både vårvintern och hösten var snöfattiga vilket ledde till inbesparingar inom vinterunderhållet. Myndighetsverksamhetens (byggnadstillsyn och miljövård) ekonomiska målsättningar uppnåddes. De övriga avdelningarna kan beskrivas enligt följande: Samhällstekniska avdelningen använde 1 501 000 för gatu- och vägunderhåll och 668 415 för parkenhetens verksamhet. Köptjänsterna vid gatunderhållet blev 261 000 lägre än budgeterat.elkostnaderna för gatubelysningen var 420 600, vilket är betydligt lägre än tidigare. Fordonscentralens bränslekostnader var 66 680. De krav som ställs på parkavdelningen gällande skötsel och uppföljning av lekparkernas funktion ökar ständigt. Samhällstekniska avdelningens verksamhetsbidrag var 3 932 814. Verksamhetsbidraget för resultatområdet planläggning, byggnadstillsyn och miljövård var 95 868 högre än budgeterat. Kostnaderna för köptjänster inom planläggningen förverkligades inom ramen för beviljade anslag. Kostnaderna för sydspetsens miljöhälsa (miljöhälsovård och veterinärvård) överskreds med sammanlagt 23 470. Nettoresultatet för byggnadstillsynen var gott. Intäkterna förverkligades till 99,2 % och nettoutgifterna var 31 969 lägre än budgeten förutsatte. Miljövårdens intäkter förverkligades till 96 % eller 6 229 under budgetmålet. Projektet havsmanualen förvekligades planenligt under år 2015. Miljövårdens verksamhetsbidrag som helhet var 47 923 sämre än budgeterat. Inom planläggningen användes 132 276 för köptjänster. Byggnadstillsynen beviljade 331 bygglov vilket är samma antal som år 2014. För miljövårdens del konstateras att de förverkligade prestationernas antal (tillstånd och inspektioner) var 4407 st år 2015. Antalet undantagslov och planeringsbehovsbedömningar var totalt 65 st. De inom fastighets- och mätningsavdelningen bokförda intäkterna för fastighetsförsäljning (försäljningsvinst) uppgick till 1 867 428. Avdelningen sålde eller arrenderade under året sammanlagt 20 tomter. År 2014 var antalet 49 tomter och år 2013 likaså 49 tomter. Mätningsavdelningens verksamhetsbidrag var + 2 471 402. Skogsbrukets intäkter från virkesförsäljningen var 762 315 (ekonomiskogar och parkskogar). Försäljningen överskred målet med 32 315. Administrationen inom samhällstekniska sektorn uppvisade ett positivt verksamhetsbidrag på 8 865. Höstmarknaden gav ett överskott på 17 886, vilket var 114 lägre än beräknat. Investeringar Under året gjordes en budgetändring (Fge 31.8 70) där det beslöts att av investeringsanslaget för RV 25 överförs 135 000 och av investeringsanslaget för grundkartor 50 000 till projekt tillhörande Intern service. Allmänt kan konstateras att under år 2015 förverkligades ett flertal investeringsprojekt. Projekten förverkligades i huvudsak inom ramen för beviljade anslag. Planeringen av broprojektet vid Ramsholmen i Ekenäs förverkligades inte. Planeringen ansågs inte ändamålsenlig att utföra då förverkligandet kan göras senare som ett s.k. helhetsprojekt där även planeringsdelen ingår. Tekniska centralen förbrukade 86,3 % av investeringsanslagen. Av 3,595 milj. användes 3,103 milj.. Orsaken till den rätt låga användningsprocenten är att en del av projekten t.ex trafikarrangemangen vid RV25 (500 000 ) inte användes utan överfördes genom en budgetändring. Av Norrahamnen-projektet användes 2,1 % (350 000 ). Av anslaget för adress och numrerisk karta (10 000 efter budgetändring) användes 40 %. Samhällstekniska avdelningen ansvarade för huvudddelen av investeringarna. 73

Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Trivseln och funktionaliteten på områden förbättrades under året med investeringar. Parkanläggningar och lekparker; 79 675. Grundförbättringar och nybyggen av trafikleder genomfördes i enlighet med den byggplan som samhällstekniska nämnden hade godkänt. Investeringsprogrammet för gatunätet var totalt 1,7 miljoner. Grundförbättringsobjekt och gatubelysning förbättrades enligt följande: - 185 000 till att bygga nya gator - 975 000 till att asfaltera stadens gator samt mindre grundförbättringar - 540 000 till att bygga och förnya belysningen Utbyggnad av bostadsområden; 400 000 i budgeten fördelades på följande projekt: - Sångträdet 70 230 - Gabrielsgränd 29 188 - Bäljars industri område gatubyggnad 188 623 - Lättrafikled Karis-Skuru 52 173 74

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Verksamhetsområde Samhällsteknikens verksamhetsområde omfattar sektorns administration, skötsel av gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser samt planering, byggherreverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten, stadens markpolitik, förvaltning av stadens markegendom, mätningsverksamhet, fastighetsbildning, kartservice, skogsbruk, enskilda vägar, småbåtshamnar omfattande stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn är organiserade som en nettoenhet i budgeten, Västra Nylands avfallsnämnd, räddningsväsendet som sköts via avtal med Västra Nylands räddningsväsende (Esbo stad). Raseborgs stad fungerar som värdkommun för Västra Nylands avfallsnämnd. Västra Nylands avfallsnämnd, allmänt kallad Roskaraati-Roskrådet som är en gemensam nämnd för sju kommuner (Raseborg, Hangö, Högfors, Ingå, Lojo, Sjundeå och Vichtis). Den ansvarar för myndighetsuppgifter som berör avfallshantering i medlemskommunerna. Kommunerna i östra och västra Nyland har beslutat att fusionera avfallsbolagen till ett gemensamt bolag från och med 2015, men fusionen tar sannolikt ett år på grund av en rättsprocess. När fusionen mellan Rosk n Roll Oy Ab och Östra Nylands Avfallshantering Ab förverkligas fusioneras också avfallsnämnderna. Kommunerna har kommit överens om att Raseborgs stad fungerar som ansvarskommun för den gemensamma avfallsnämnden. Nämnden har två anställda, ett avfallsombud som är föredragande i nämnden och en avfallshanteringskoordinator. Förberedelserna för det nya verksamhetsområdet pågår. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2018 Bättre kundservice. Ansvara för att den kommunaltekniska grundservicen fungerar och att de anpassningsåtgärder som görs inte riskerar säkerheten. Utveckla arbetssäkerheten och personalens välmående. Prioritera ekonomiska och långsiktiga lösningsmodeller. Konkurrensutsätta lämpliga entreprenadhelheter med beaktande av den lokala marknaden. Nyinvesteringarna görs huvudsakligen som köptjänster, skötsel- och underhållsrelaterade projekt som egna arbeten. Förorenade markområden kartläggs och avfall som hör till avstjälpningsplatser saneras. Utbyggnaden av nya planeområden förverkligas som investeringshelheter i samarbete med Raseborgs Vatten. Mera fokus på arbetsledning och projektövervakning. Egnahems- och arbetsplatstomter bildas kontinuerligt så att byggnadsprojekt inte fördröjs på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra klarheten i fastighetssystemet. Mätnings- och fastighetsavdelningen ansvarar för fastighetsbildningen inom detaljplaneområden, förverkligar stadens markpolitik samt handhar arrendering, inköp samt försäljning av tomter och områden. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även s.k. icke strategiska markområden säljs i enlighet med åtgärdsprogrammet eller utnyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. Markpolitiskt program utarbetas som ett komplement till den operativa verksamheten. Standarden i befintliga båthamnarna förbättras. Nya båtplatser/vattenområden utreds, målet är att på lång sikt öka båthamnsverksamheten på ett ekonomiskt hållbart sätt. Västra Nylands avfallsnämnd gör upp avfallshanteringsbestämmelser, ger allmänna anvisningar som grundar sig på avfallslagen och avfallshanteringsbestämmelserna, fastställer avfallstaxan och avgifter samt ger utlåtanden i avfallsärenden till andra myndigheter. Räddningstjänsterna köps av Esbo stad. I nuläget har Raseborg 2 brandstationer för ordinarie räddningsverksamhet (Ekenäs och Karis). En ny brandstation byggs i Karis och den tas i bruk under 2016. Planeringen och byggandet sker under 2015. 75

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer STN antal sammanträden 11 11 11 Antal behandlade ärenden 184 200 199 Antal bokförda verifikat 3 364 4 000 3 407 Antal fakturor 4 237 5 000 4 104 Gatunätets längd (km) 254,2 255,2 255,3 Lättrafiknätets längd (km) 40,3 38,7 42,6 Antal belysningspunkter (st) 9 338 9 405 9 502 Skötta grönområden (ha) 78,5 78,5 78,5 Skötta gångstigar (km) 13,0 13,0 13,0 Lekparker (st) 33 34 34 Simstränder (st) 19 19 19 Överlåtna tomter (arrend + sålda) 20 70 26 Tomtreserv, småhustomter 111 120 125 Tomtreserv, våningshustomter 10 12 12 Tomtreserv, företagstomter 25 20 18 Antal bildade tomter, förrättn 71 (43) 100 40 Tomter i tomtindelningar 50 50 40 Utmärkning av byggnader 53 100 63 Försäljning av registerutdrag 1 100 1 500 997 Försäljning av kartor 920 1 200 1 402 Skogsareal (ha) *)ny beräkningsgr. 2 580 2 560 2 560 Parkskogar (ha) 530 500 500 Stadens markegendom (ha) 5 950 5 900 5 950 Antal småbåtsplatser 675 675 675 Avfallsnämnden, antal möten 5 6 1 Avfallsnämnden, antal beh ärenden 28 36 5 Avfallsombud/antal tjänstem beslut 411 480 217 Räddningsv / utryckn trafikolyckor 90 100 91 Räddningsv / utryckn bränder 16 18 9 Granskn av automatalarm 107 150 123 Räddnv/ utr fara för byggn brand 20 30 29 Bindande mätetal Adm andel av sektorns totalutg % 4,3 4,2 4,2 Enskilda vägar, bidrag /km 389 375 357 Kostnader för gatunät /km 5 120 5 300 5 585 Kostn / belysningspunkt 59 65 56 Kostn /m² skötta grönområden 0,50 0,50 0,50 Kostn för lekparker /lekpark 3 200 3 250 3 320 Kostn för badstränder /strand 5 000 5 000 5 000 Såld virkesmängd skog+park m3 18 000 15 000 18 800 Bruttoink av markegendom /ha 430 Småbåtsh, andel uthyrda pl. % 91 100 90 76

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 1 438 530 1 918 280 1 372 377-545 903 71,5% Avgiftsintäkter 148 096 125 000 198 895 73 895 159,1% Understöd och bidrag 42 085 8 000 69 219 61 219 865,2% Övriga intäkter 1 306 002 1 730 000 2 896 660 1 166 660 167,4% Intäkter totalt 2 934 714 3 781 280 0 4 537 151 755 871 120,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 54,6 % Kostnader Personalkostnader -2 432 067-2 516 730-2 578 322-61 592 102,4% Köp av tjänster -3 465 306-3 959 720-3 644 964 314 756 92,1% Material och varor -875 147-913 300-906 249 7 051 99,2% Understöd -216 494-203 500-193 511 9 989 95,1% Övriga kostnader -412 679-382 560-448 684-66 124 117,3% Kostnader totalt -7 401 693-7 975 810 0-7 771 730 204 080 97,4% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 5,0 % Verksamhetsbidrag -4 466 979-4 194 530 0-3 234 579 959 951 77,1% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -27,6 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Samhällsteknik Hösten var snöfattig vilket inverkade gynnsamt på trafikledernas driftkostnader. Tekniska teamets arbete fortsatte och vidareutvecklades under året. De stora investeringsobjekten konkurrensutsattes och den egna maskinparken och personalen användes vid underhåll och vid verkställandet av mindre investeringsobjekt. Tyngdpunkten för planeringsarbeten under de kommande verksamhetsåren läggs på genomförandet av projekt, flera gatuplaner togs fram. Genomförandet av gatuplanering och byggande följer det egna programmet för produktion och byggande av tomter som i sin tur har tagits fram med planläggningsprogrammet och godkända planer och gatuinfrans reparationsbehov som grund. Markanvändningsavtalen mellan staden och markägare förpliktar att genomföra byggprojekt för gator och allmänna områden i Fiskars. Parkavdelningen förnyade inventarier, lekanläggningar, avfallsbehållare, belysning och parkbänkar i lekparkerna. Planteringar och grusgångar förbättrades. Parkavdelningen sysselsätter utöver den ordinära personalen också säsongsarbetare och fungerar som en sysselsättande enhet. Investeringsprojekt förverkligades under verksamhetsåret i enlighet med budgeten. Antalet investeringar har varit färre än tidigare år, tyngden i verksamheten har lagts på planerings- och utvecklingsprojekt. Följande investeringsprojekt färdigställdes under året: - Parkanläggningar (Skåldö lekpark, Svangränd, trädgårdslotter i Karis, parkbelysning med armaturer vid Ryttaregatans och Johannesgatans lekpark) - Odlaregatans grundförbättring - Rutsgränd - Fågelsången - Lingongatan - Ängsullsvägen 77

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag - Östra strandgatan och Kuressaregatan - Järnvägsgatan, lättrafikled - Sångträdet - Gabrielsgränd - Bäljars industriområde, förbindelseväg Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes och gatubelysning förnyades. Belysningsanordningarna byttes ut mot miljövänligare anordningar. Försäljning av virke från ekonomiskogarna ca. 16 200 m3 (skogsbruksplan förslag 15 000 m3) och från parkskogarna 2 600 m3 (ingen långsiktsplan). Förnyelseavverkningar ca. 45 ha och gallringar 190 ha inklusive avverkningarna i parkskogarna. Planterades 93 670 plantor varav ca 8 000 st som komplettering av tidigare planteringar. Plantskogsskötsel (gräsbekämpning, röjning) utfördes på ca 200 ha. Fastighetsbildning och mätning Under året överläts sammanlagt 38 objekt (tomter och områden), (21 sålda, 17 arrenderade) vilket var betydligt fler än under år 2014, då de överlåtna objektens antal var 20 st. Större enskilda försäljningsobjekt var tidigare Mäntykoto daghemstomt och bostadstomterna i Norra Hamnen. Under året gjordes inga större inköp av markområden. Inkomsterna från arrenden av mark och vatten 661 300 överskred det budgeterade (61 300 ). Samhällstekniska nämndens vägsektion sammanträdde år 2015 10 gånger varav 9 var förrättningssammanträden. I underhållsbidrag till enskilda vägar utbetalades i medeltal 357 /km åt sammanlagt 210 väglag. Grundförbättringsbidrag beviljades 19 802 åt 6 väglag varav 10 525 förblev outnyttjat. Administration Administrationen förverkligades planenligt. Småbåtshamnar Pontonbryggorna vid Jägarbacken nu försedda med el, vatten och portar. Huvuddelen av platserna uthyrda. Södra vikens funktion som småbåtshamn är däremot försvårad på grund av kraftig bottenväxtlighet. Behovet av muddring är stort. Även bryggkonstruktionerna är i behov av förnyelse. En betydande del av bryggplatserna vid Barckens udde är outhyrda. Projektet för sanering av Södra viken pågår under ledning av en arbetsgrupp. Gästhamnens verksamhet förlöpte normalt. Gästhamnen ägs av Raseborgs stad, men verksamheten sköts enligt avtal av Ekenäs Gästhamn Ab. Elinstallationerna förnyades delvis och byggdes ut under året. Västra Nylands avfallsnämnd Verksamheten fortsatte under året i tidigare form. Den planerade fusionen med Östra Nylands avfallsnämnd förverkligades inte under år 2015. Räddningsväsendet Räddningstjänsterna sköttes avtalsenligt av Esbo Räddningsverk. Ekonomi: Utgifterna för trafikleder lägre än beräknat p.g.a. snöfattig höst. Fordonscentralens omsättning klart lägre än beräknat. Verksamhetsbidraget dock 61 803 bättre än beräknat genom inbesparingar på i huvudsak personalkostnader (övertid, tekniska teamets inverkan). Intäkterna för småbåtshamnarna uppgick till 118 900. (88,7 %). Målsättningarna uppnåddes främst inte p.g.a. att ett stort antal båtplatser i Södra viken är svåra att hyra ut. 78

Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Målsättningarna för fastighetsförsäljningen förverkligades tack vare försäljningsvinst på 1,8 milj. Totalt inflöt 2,427 milj. Skogsbrukets virkesförsäljning 762 315 var mera än beräknat (730 000 ). Verksamhetsbidraget för samhällsteknik blev totalt sett 959 951 bättre än vad som beräknades i budgeten. I verksamhetsområdet samhällsteknik ingår samhällstekniska avdelningen, fastighets- och mätningsavdelningen; administration; småbåtshamnar; avfallsnämnden och regionalt räddningsverk. 79

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar planläggning, byggnadstillsyn, tillstånd och miljö. Stadsplaneringsavdelningen sköter om planeringen av markanvändningen; planläggning såsom general- och detaljplanering. Enheten bereder ärenden gällande avgöranden av planeringsbehov, undantagslov och beslut om detaljplaners aktualitet. Till enhetens uppgifter hör även beredning av utlåtanden och aktiv uppföljning av och deltagande i planeringsprocesser och projekt av strategisk betydelse. Som stadens planläggare fungerar stadsplaneringsarkitekten i enlighet med MBL:s 20. Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Strategi för verksamhetsområdet 2015-2018 Planläggningens huvudmålsättning är att förvekliga det godkända planläggningsprogrammet, med strävan till ett tillräckligt stort och attraktivt tomtutbud i staden, såväl för bostäder som för företagsetablering. En ekonomiskt hållbar bostads- och näringspolitik förutsätter en långsiktig och tillräcklig produktion av tomter på stadens egen mark. För att uppnå målen måste staden ständigt utöka arealen med rättsverkande generalplan i strategiskt viktiga områden. Detta ger bättre möjligheter för staden att själv kunna påverka den detaljerade planeringen med sikt på aktiv tomtutgivning. I områden med rättsverkande generalplan kan staden planera utan direkt styrning från landskapsplanen och på så sätt effektivare utnyttja sitt planläggningsmonopol. Dessutom kan eventuella besvärsprocesser bli kortare, då besvärsrätten till högre rättsinstans är begränsad inom områden med rättsverkande generalplan. Behovet av att i högre grad gå igenom gällande detaljplaners aktualitet beaktas i planeringen. Planeringsprocesserna effektiveras i sin helhet, bl.a. så att i vissa fall ersätts planutkastskedet med en åskådlig, men smidigare idéplanskede. En central målsättning är att i planeringsprocessen fördjupa samarbetet inom planeringen över sektor- och avdelningsgränserna. Avsikten är att i ett möjligast tidigt skede utreda planers totalekonomiska verkningar med beaktande av utbyggnad av infrastruktur och annan kommunal service. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov, granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Byggnadsordningen revideras år 2015. Under år 2015 införs ibruktagande av projektet "Krav", som under två år utarbetats för att effektivera behandlingen av avloppsvatten på glesbygden. Som en uppföljning av projektet "Krav" har miljöbyrån initierat en omfattande fortsättning av arbetet som finansieras externt. Projektet har döpts till projekt Havsmanualen och fortsätter Kravprojektet i havsmiljön. Havsmanualen utarbetas så, att projektet blir klart 2016. Utnyttjande av dessa utvecklingsprojet i stadens operativa arbete och beslutsfattande kräver att 'regelverket' godkänns i stadens beslutsorgan. Miljöbyrån kommer under året att stärka kontakten till kommunens industrier med tonvikt på avfallshantering och grundvattenskydd. Med hjälp av besök och rådgivning strävar byrån till att förhindra behovet av kostsamma saneringar och övrig förorening i miljön till skada både för människor och den ekologiska bärkraften. Samarbetet med stadens övriga enheter; planeavdelningen och byggnadstillsynen fortsätter som hittills. En del av en miljötjänstemans arbetstid har reserverats just för att ge byggnadstillsynen en resurs gällande avloppsvattentillståndshanteringen. Raseborg är beredd att skapa en gemensam byggnadsinspektion tillsammans med Ingå och Hangö. Också i klimat- och energiprojektet deltar miljöbyrån aktivt. Stadens deltagande i den av NTM-centralen upphandlade luftkvalitetskartläggningen fortsätter. Utöver det ovansagda fortsätter det omfattande lagstadgade grundarbetet som hittills. 80

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Generalplaner, förslag framlagda dagar 100 Detaljplaner, förslag framlagda dagar 561 200 Godkända detaljplaner 6 14 Nya planetomter st. 80 32 Beviljade byggnadslov 331 600 331 Åtgärdstillstånd 231 250 223 Undantagslov 66 100 65 Utförda syner 714 1 300 835 Miljövårdsinspektioner 234 180 120 Tillstånd och utlåtanden 452 300 287 Bindande mätetal Bruttokostnad/beviljade bygglov 1 194,89 718,60 739,55 Bruttokostnad/invånare 14,12 15,00 14,22 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård 466 612 482 720 509 513 Nettokostnader för veterinärvård 229 204 217 000 235 280 SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter 41 509 5 000 31 042 26 042 620,8% Avgiftsintäkter 418 912 415 000 379 732-35 268 91,5% Understöd och bidrag 67 403 110 000 86 424-23 576 78,6% Övriga intäkter 7 513 10 000 23 655 13 655 236,6% Intäkter totalt 535 336 540 000 0 520 853-19 147 96,5% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -2,7 % Kostnader Personalkostnader -1 042 276-1 022 260-1 093 047-70 787 106,9% Köp av tjänster -780 892-799 600-825 279-25 679 103,2% Material och varor -15 156-19 310-15 044 4 266 77,9% Understöd -10 000 0 0,0% Övriga kostnader -44 968-45 670-49 338-3 668 108,0% Kostnader totalt -1 893 293-1 886 840 0-1 982 708-95 868 105,1% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 4,7 % Verksamhetsbidrag -1 357 957-1 346 840 0-1 461 855-115 015 108,5% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 7,7 % 81

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Planläggning Under året fastställdes 14 st detaljplaner (2 st stranddetaljplaner, 1 st detaljplan upphävdes), generalplaner fastställdes inte. 3 st generalplaner är under uppgörande (Karis VT, Horsbäck-Kärrby, Jussarö). Detaljplanearbetet fortsatte i enlighet med planläggningsprogrammet ( främsta objekt bl.a. Bossaböle, Svedja, Gumnäs detaljplaner samt Karis västra och Horsbäck generalplaner). Målsättningen för tomtproduktionsprogrammet var att få 6 st planer / 120 tomter fastställda. Nämnda planer medförde sammanlagt 32 tomter. A-tomter tot. 31 st, varav 3 st AL (för boende och näringsidkande). Arbetsplatstomter totalt 14 st. varav 5 KM (butikstomter), 5 st KL (affärsbyggnader), 1 för offentlig service (YL), 1 för service (P) och 1 T-tomt. Målsättningen gällande godkända detaljplaner för år 2015 (6 st) uppnåddes och överskreds då 14 detaljplaner godkändes under året. Ett flertal planeprojekt som av olika orsaker fördröjdes under år 2014 färdigställdes. Tomtreserven har utökats med 31 nya bostadstomter (A) och 14 totmter reserverade för arbetsplats- och servicebyggande (T, K, Y, P). De mest betydande projekten för bostadstomternas del var Västra Nylands yrkesskola i Karis och Billnäs bruk skede 1. Man bör dock notera att gällande Billnäs är besvärsprocessen inte avslutad. Planläggningens tyngdpunkt under år 2015 har varit på förbättrande av tomtreserven för arbetsplats- och servicebyggnader. Bland de största projekten kan nämnas detaljplanen för Horsbäck industriområde och delgeneralplanen för Horsbäck-Kärrby. Dessutom har man befrämjat utvecklandet av planer som betjänar utvecklandet av turismnäringen såsom Åminne skogsmark och Baggö hamn. Planeringen av centrumområdena i Karis och Pojo har fortsatt genom att detaljplanerna förts vidare. Planläggningen har grundlagt generalplaneringen av Karis centrum bl.a. genom att delta i ideplaneringen för stationsområdet. Stranddetaljplaneringen upptar fortsättningsvis en betydande del av planläggningsenhetens resurser. Under det gångna året har man satsat på grundkartornas kvalitet samt att genomföra stranddetalj-planeringen så att arbetsdryga besvärsprocesser kan undvikas. Miljövård För år 2015 hade för miljöavdelningen uppsatts som mål 180 inspektioner samt 300 tillstånd och utlåtanden. Under året utfördes 120 inspektioner, och 287 tillstånd och utlåtanden gavs. Antalet utförda inspektioner var betydligt lägre än målet. En orsak är de nedskurna personalresurserna från och med 1.1.2015, då antalet miljöinspektörer på miljöbyrån minskades från fyra till tre. I budgeten för år 2016 har dock beviljats resurser för anställning av en miljöinspektör och rekryteringen har inletts. En annan orsak till färre inspektioner och tillstånd är en lyckad utveckling av förfarandet gällande de så kallade trädfällningstillstånden. I slutet av september 2015 flyttades miljöbyrån från utrymmena i Campus Novia i Ekenäs till den så kallade Lönnbergska fastigheten i Karis. Miljöbyråns placering i gemensamma utrymmen med en stor del av tekniska centralens övriga förvaltning har genererat ett intensivt och fruktsamt samarbete med planläggningen. Det täta och goda samarbetet miljöbyrån under många år med byggnadstillsynen har fortsatt som tidigare. Miljöbyråns samarbete med yrkeshögskolan Novia har dock kännbart lidit och krympt till följd av flytten. Stadens energi- och klimatkoordinator inledde sin anställning på miljöbyrån i mitten av maj 2015. Anställningen är tidsbunden till utgången av år 2016. 82

Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag Miljöbyråns två-åriga projekt HavsManualen som startade 1.5.2014 har aktivt pågått under hela året. Projektet genomförde på sommaren sin andra fältsäsong och data insamlades framgångsrikt. Behandling och analys av tidigare samt ny insamlad data har intensivt pågått de övriga delarna av året. Det i sin helhet externt finansierade projektet erhöll i juni 2015 ytterligare tilläggsfinansiering från NTM-centralen i Nyland. Projektet avslutas planenligt den 30.4.2016. Ett annat nämnvärt projekt år ibrukläggning av utfällningsbassänger och våtmarker vid ett större åkerområde. Projektet i fråga har framskridit så långt att statlig finansiering sannolikt beviljas under våren 2016, varefter markbyggnadsarbeten kan inledas. Berörda markägare ansvarar för ansökning av finansiering samt förverkligande av utfällningsbassänger och våtmarker. Miljöbyrån har varit initiativtagare och koordinerat processen som inleddes 2012. Byggnadstillsyn Byggnadstillsynens målsättning är att behandla inlämnade ansökningar sakenligt och bemöta sökande jämlikt. I slutet på året togs den elektroniska tillståndstjänsten lupa.fi i bruk. Samtidigt planerades ett införande av besöksoch telefontider för effektiverande av servicen och ärendebehandlingen. Revideringen av byggnadsordningen har inletts. 83

INVESTERINGAR Mark- o vattenområden Utgifter -892 381-500 000-500 000-54 032 445 968-946 413 Inkomster / Balansvärde 967 877 600 000 600 000 567 960-32 040 1 535 837 Netto 75 496 100 000 100 000 513 929 413 929 589 425 Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Utgifter -3 809 471 0-3 809 471 InköpEkåsen, köp av fastighet 2012, Gamla Bastun i Ekenäs köp 2013, Järnmagasinet i Billnäs (tid.pojo Bruksindustri Fab) 2014. Inkomster / Balansvärde 115 134 0 897 120 897 120 1 012 254 Försäljning 2012-14: Tovö-Risö, Mattsgatan 27, Furutorp Bromarv (ansl.avg.), Knipan och Regnbågens daghem. Netto -3 694 337 0 0 897 120 897 120-2 797 217 Grundrenoveringar Intern Service Ekåsen N-huset, dagvårdsutrymmen Den planerade renoveringen av N-huset på Ekåsen medför att 4 dagvårdsgrupper kan inrymmas i byggnadens första våning. De facto kommer renoveringen att medföra att det dessutom kan inrymmas en "miniavdelning" i västra ändan av huset. I det renoverade utrymmena i N-huset ska Mäntykoto daghem placera hela sin verksamhet. M.a.o. kan dagvårdsgruppen som fungerar i upphyrda utrymmen på Raseborgsvägen 22 flyttas till N-huset. Verksamheten samordnas och effektiveras samtidigt som detta följer stadens målsättning med att optimera användningen av sina fastigheter. Utgifter -1 050 000-1 050 000-1 050 000-553 818 496 182-553 818 Ekåsen, F-huset, administration 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Stadens administration finns i dag i upphyrda utrymmen. Hyreskontraktet går ut 31.12.2016. Stadsstyrelsen har under hösten 2014 gjort ett beslut om att administrationen skall flytta till Ekåsens huvudbyggnad. En grov kostnadskalkyl på åtgärder har gjorts vad gäller el och ventilation. Kalkylen ligger på ca. 1,2 milj. Vidare bör utföras mindre byggnadstekniska arbeten. För år 2015 föreslås en summa på 300 000 euro för fortsatt planering samt grundligare kostnadsberäkning. Omändringsarbetena kan inledas under år 2015. Senaste kostnadsberäkning Användning år 2012-2014 Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Total användning Situationsrapport 31.12.2015 Kontinuerliga förhandlingar med markägare, vissa förhandlingar väntar på general- och detaljplaner. En svag ökning av efterfgrågan på tomter kan noteras. Några större överlåtelser förverkligades i slutet av året. * Harparskog gamla skola: förs.pris 105 000,-/ balansvärde 15 036,06/ vinst 89 963,95. * Kommunhuset i Pojo: förs.pris 850 000,-/ balansvärde, fastigh. 738 058,63 tomt 927,16 /vinst fastigh. 63 941,37 tomt 47 072,84 * Gamla Mejeriet o Mejeribrinken i Tenala: förs.pris 200 000,-/ balansvärde, fastigh. 67 603,68 tomt 66 810,02 / vinst 65 580,30 * Lövkullagården, Kotirauhankuja: förs.pris 73 000,-/ balansvärde, tomt 56 075,09 / vinst 16 924,91 * Fiskarin koulu: förs.pris 80 000,-/ balansvärde, fastigh. 76 421,54 tomt 8 372,74 / förlust -4 794,28 Kreosotsaneringen slutförd. Upphandling och val av entreprenörer för färdigställande gjord. Arbetena med lekgården påbörjad samt återställandet av inre arbetena påbörjade. Byggnadstiden för de inre arbetena enligt entreprenadprogrammet är 4 månader.utrymmena klara att tas i bruk mars 2016. Anslaget på 1 050 000 för år 2015 kommer inte användas i sin helhet detta år. Fördelningen av anslaget uppskattas år 2015 till 350 000 och år 2016 till 700 000. Planeringsarbetet påbörjat. Utredning över behövliga åtgärder under arbete. Kostnadsberäkning gjord. Utgifter -1 200 000-300 000-300 000-185 155 114 845-185 155 84

6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Mark- Katarinaskolan o vattenområden Senaste kostnadsberäkning Användning år 2012-2014 Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Total användning Situationsrapport 31.12.2015 Katarinaskolan har ett stabilt elevantal. Bygganden börjar vara sliten och har många olägenheter som bristfällig säkerhetsutrustning, belysning, sanitetsutrymmen etc. Dessutom upplevs festsalen för liten. Slöjdsalens fönster är dåliga och i behov att bytas ut. Slöjdsalens spånutsug fyller inte dagens standard. För 2017 föreslås en summa på 100 000 euro för planering av Katarina skolans sanering och utbyggnad. Utgifter -116 685-400 000-381 341 18 659-498 026 Lönnbergska fastigheten Huset sanerades invändigt för tekniska centralen under år 2012. Utrymmena fyller sin funktion och anses ändamålsenliga för tekniska centralens verksamhet. Fasaderna är ursprungliga och har många sprickor och rappningen flagar. Träfönstren är ursprunliga och i mycket dåligt skick. Enligt nuläge kommer tekniska centralen fortsättningsvis att stanna i Karis. Utgifter -480 000-292 798-200 000-120 000-19 977 100 023-312 775 Svenska högstadiet Karis Omändring av gymnastiksalens scen till musikklass. Utgifter -227 661-340 000-184 655 155 345-412 316 Mottagits 29.4.2015. Karis materialgård Utgifter -53 733-215 000-280 552-65 552-334 285 Arbetena färdigställda 31.12.2015. Arbetena har förlöpt enligt tidtabell. Planeringsarbetet gjort. Bygglovshandlingarna är inlämnade för fasadrenoveringen. Förnyandet av yttertaket färdigställt våren 2015. Byggande av nya biltak färdigställda under hösten. Övriga grundrenoveringsprojekt Grundrenoveringar 2012-14 gäller samma projekt som redovisas i Utfall 2015 Utgifter -129 134-380 000-140 595 239 405 Övriga saneringsprojekt som gjorts under året vilka hör under grundförbättringar är: Ventilationssystem till Karis -269 729 HVC, byte av fönster i Karjaan suom.yläaste B-skolan samt sanering av mötesutrymme o kabinett i Ekåsen J- huset. Nyinvesteringar Kiilan koulu, utvidgning - gymnastiksal 2014 -> Utgifter -5 740 237 0-462 807-462 807-6 203 044 Svartå / byggnad för kommunal service En konditionsgranskning har gjorts på skolorna i Svartå och en ett förslag för en nybyggnad för bägge skolorna med daghem, förskola, eftis, bibliotek och rådgivning inklusive revonering av gamla byggnader uppskattas kosta 7 mn. Investeringen står inte på något rimligt sätt i proportion till befolkningsunderlaget. Skolorna har idag 104 elever och i Svartå verkar ett daghem. IS och bildningen bör inom maj 2015 göra en alternativ plan för att organisera närservicen i Svartå på ett hållbart sätt inom en budgetram på 3-4 mn. Planen bör utgå ifrån en byggnad för möjligast många former av närservice samt renovering av existerande fastigheter så att totalkostnaderna blir finansierbara. Utgifter -7 050 000-8 000-50 000-20 000-11 518 8 482-19 518 85 Kiilan koulu, gymnastiksalen färdigställd, mottagen 27.2.2015. Konditionsgranskning på Mustion koulu och Svartå skolan utfört i juni 2014. Planerings- och utredningsarbeten pågår med bildningssektorn.

6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Mark- HNS/VNS o vattenområden - Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Ett intentionsavtal med HNS för gemensam nybyggnation vid Västra Nylands Sjukhus har gjorts år 2012. Avtalet ska möjliggöra en koncentration av all specialsjukvård vid VNS och inkludera utrymmen för Raseborgs akuta bäddavdelning, gemensam jour och hälsovårdscentral i enlighet med strategin. Till den del projektet förverkligas kommer det inte att finansieras med budgetmedel som belastar stadens balansräkning i form av ny låneupptagning utan andra finansieringsmetoder och finansiärer söks. Senaste kostnadsberäkning Användning år 2012-2014 Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Total användning Situationsrapport 31.12.2015 Utgifter -14 805 0 0 0 0-14 805 Ekenäs nya daghem (Skogsgläntan) 2015-> Daghemmet fungerar i upphyrda utrymmen på det sk. Fortsis området. Ägaren till fastigehten har meddelat att byggnaden som daghemmet nu fungerar i kommer att tas i bruk av ägarna och att daghemmet måste flytta ut under hösten 2015. I samband med planeringen av Skogsgläntans utrymmen bör beaktas gruppfamiljedaghemmet Lilla My som är inrymt i Ekenäs ungdomsgård samt det faktum att antalet familjedagvårdare minskar i framtiden vilket också för sin del bidrar till ett större tryck på daghemsplatser. Då ersättande utrymmen planeras för verksamheten ska det dimensioneras för 4 avdelningar med en option att bygga minst en avdelning till då behov uppstår. Utgifter -2 600 000-2 500 000-1 550 000-868 490 681 510-868 490 Karis nya daghem Planering och upphandling färdigt våren 2016. Utgifter -3 000 000 0 0 Utredning över placeringen på gång. Tenala daghem, nybygge Planering av en ny daghemsenhet istället för Lönneberga och Trollebo gruppfam.daghem 2014. Färdigställs 2015. Utgifter -2 000 000-662 343-1 400 000-1 400 000-1 492 993-92 993-2 155 335 Centralkök, Karis Karis centralköks ytor och apparatur har varit i dåligt skick. Utrymmet har varit föråldrat vad gäller dagens arbetsmetoder i storkök. Saneringen av Karis centralkök påbörjades hösten 2014 och skall tas i bruk i början av april 2015. Saneringen av Karis centralkök hör till första investeringen i projketet Raseborgs stads kosthållsstruktur. För att färdigställa projketet reserveras 800 0000 euro år 2015. Utgifter -2 300 000-1 324 520-800 000-800 000-1 157 230-357 230-2 481 750 Projektet mottogs 1.4.2015 Detaljplaneändring gällande tomten vid Björknäsgatan är godkänd av fullmäktige och har vunnit laga kraft. Val av entreprenör gjord. Leverantör Teijo-talot Oy. En bråkdel av anslaget för år 2015 kommer att användas, uppskattningsvis 700 000. Den resterande summan om 1 800 000 påförs 2016. Projektet färdigställs i april 2016. Markarbetena på tomten påbörjade samt byggandet av modulerna påbörjade i Teijo-Talot Oy:s fabrik. Arbetet fortlöper enligt tidtabell. Byggnaden togs i bruk augusti 2015. 86

INVESTERINGAR Mark- Centralkök, o vattenområden Ekåsen 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Beslutet över hur stadens kosthållsstruktur skall se ut bestämmer om ett stort centrakök skall saneras i befintliga utrymmen på Ekåsen. Uträkningar och jämförelser görs under hösten 2014 och våren 2015. Erfarenheten av det nyrenoverade Karis centralkök ger vägkost för planeringen av kommande kök. För utredningsarbetet och planeringen föreslås 200 000 euro år 2015. Senaste kostnadsberäkning Användning år 2012-2014 Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Utgifter -5 700 000-100 000 0 0 Total användning Situationsrapport 31.12.2015 Planeringsarbetet inte ännu påbörjat. Skjuts fram. Raseborgs bäddavdelning (tid.katkon) Utgifter -600 000-770 237-170 237-770 237 Planeringsarbetet klart. Direktionen för Intern service valde entreprenörer på sitt möte 5.8.2015 80. Arbetena förtlöper enligt tidtabell. Österby FBK, anslutningsavgift Utgifter 0-2 640-2 640-2 640 Inkomster 0 4 460 4 460 4 460 Netto 0 1 820 1 820 1 820 Konstruktioner o anordningar Parkanläggningar, lekparker Anläggningar för nya bostadsområden samt sanering av gamla anläggningar. Mattvättn. Anläggning 1) Svartå 2) Tenala Utgifter -119 975-80 000-80 000-79 676 324-199 651 Gäst- o småbåtshamnar Grundförbättring av befintliga anläggningar. Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioritering. Utgifter -110 126-80 000-80 000-50 418 29 582-160 545 Trafikleder, grundförbättringar och nybyggnad Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioritering av trafikleder. Utgifter -4 617 252-1 700 000-1 700 000-1 701 703-1 703-6 318 955 Inkomster 20 000 20 000 Netto -4 597 252-1 700 000-1 700 000-1 701 703-1 703-6 298 955 Trafikledsarrangemang RV 25 Byggande av trygga anslutningar prioriteras. (t.ex vid förverkligande av anslutning i Läpp) Anslaget tas till separat behandling om staten aktiverar något av projekten. Utgifter -682 532-500 000-365 000-356 000 9 000-1 038 532 87 Upphandling av de bryggor till Vikstranden och Svedja är utförd, installeras under maj-juni. Skåldö lekpark färdigställd. Svangränd färdigst. Trädgårdslotterna i Karis klara. Park belysning med armaturer vid Ryttaregatans och Johannesgatans lekpark, färdigstäld i septemberoktober. Mindre muddringsåtgärder i gästhamnen/ess-bryggan verkställts. Gästhamnens elsystem förbättrats. Planering av ramp till Jägarbacken och Norra hamnen pågår. Planering av Norra hamnens båthamn inletts. Odlargatans grundförbättring utförd. Kärrgatan asfalterad, Sidengränds lättrafikled färdig, Bangatans parkering utbyggd men kompletteras 2016, Rutsgränd utbyggd inte asfalterad. Asfalteringsprojekten till 95 % klara. Fågelsången byggd, asfalteras 2016. Lingongatan byggd och asfalterad. Ängsullvägen byggd. Östra strandgatan och Kuresaaregatan grundförbättrade o asfalterade. Manngårdsbron påbörjas under hösten i samråd med trafikverket. Arbetena pågår. Stadens andel erlagd.

INVESTERINGAR 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Senaste kostnadsberäkning Användning år 2012-2014 Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Total användning Situationsrapport 31.12.2015 Mark- Ekenäs, o vattenområden Järnvägsgatan lättrafikled Utgifter -313 884-150 000-150 000-131 942 18 058-445 826 Inkomster 151 214 151 214 Projektet färdigställt. Netto -162 670-150 000-150 000-131 942 18 058-294 612 Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Lättrafikled vid (Österbyvägen) och Rävnäsvägen. Förverkligande av allmänna områden på planeområdet. Förutsätter inlösning av allmänna områden. Utgifter -882 444-100 000-100 000-78 886 21 114-961 330 Lättrafikleden byggd, asfalteras 2017. Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Utbyggnad enligt markanvändningsavtal.(2013; Utbyggnad av Grundförbättring av Kullavägen utförd. Förnyande av Disponentstigen och Kullavägen. Sparvägen och von Julins väg). belysning. Arbetena utförda. Utgifter -586 575-150 000-150 000-149 916 84-736 492 Inkomster 50 000 50 000 Netto -536 575-150 000-150 000-149 916 84-686 492 Kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av projekten. Utgifter -400 000 0 Langansböle, Sångträdet (15 tomter) -70 000-70 230-230 -70 230 Byggd Tenala, Gabrielsgränd (11 tomter) -30 000-29 188 812-29 188 Färdigställd Karis, Bäljars industriområde (8 företagstomter) -200 000-188 623 11 377-188 623 Planering utförd. Färdigställs våren 2016. Lättrafikled Karis-Skuru -100 000-55 824 44 176 Planering med NTM-centralen påbörjad. Projektet -55 824 fortsätter. Karis, Bäljars industriområde Byggande av förbindelseväg för områdets behov. Utgifter -200 000-200 000-199 419 581-199 419 Projektet färdigställt. Sprinklers till institutioner (åldringshem) Enligt Räddningdverkets förordning och rekommendation borde åldringshem alltid vara försedda med sprinklersanläggning eftersom en utrymning inte kan garanteras i utsatt tid vid brand. Årligen har reserverats 200 000 för nya sprinklerinstallationer. Hagahemmet och Tenala servicehem är ännu oinstallerade. Vid saneringar och nybyggnationer av boende ingår anläggningarna i entreprenaden. Utgifter -400 000-209 924-200 000-200 000-24 190 175 811-234 113 Pojo, Lyckebo färdigställt under våren 2015. Mottagits juli 2015. Planering av Hagahemmets sprinkling påbörjas som följande. Fritidsanläggningar Skatepark Skateparken planeras under 2014 och kommer att byggas i betong vilket medför att kravet på underhåll är mycket lågt. En försiktig uppskattning på de totala underhållskostnaderna är 1-2 000 /år och dessa består främst av renhållning. Utgifter -120 000-12 911-100 000-100 000-242 311-142 311-255 222 Skateparken överlämnades till staden vecka 50 och en invigning hölls. Byggnadstillsynen har beviljat Inkomster 0 0 0 20 000 20 000 20 000 ibruktagande. Sydspetsens Miljöhälsa har inspekterat och 88 Netto -120 000-12 911-100 000-100 000-222 311-122 311-235 222 godkänt anläggningen.

6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Renovering Mark- o vattenområden av centrumplan i Ekenäs Fritidsnämnden och bildningsnämnden ges i uppdrag att utreda framtida användningsbehov till stadsstyrelsen senast 31.3.2015. Senaste kostnadsberäkning Användning år 2012-2014 Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Utgifter -650 000-200 000-200 000 200 000 Inkomster 0 0 0 Netto -650 000-200 000-200 000 0 200 000 Projekt/planering m.m. Norra hamnen i Ekenäs, planering Utvecklande och förverkligande av området. Utbyggnad enligt avtal,förverkligande av gällande detaljplan. Detaljplaneringen av delområdet (KM) fortsätter 2015. Total användning Situationsrapport 31.12.2015 Utgifter -57 779-350 000-350 000-7 450 342 550-65 229 Projektet pågår, fortsätter 2016. Ekenäs, Ramsholmens bro Utgifter -10 000-10 000 0 10 000 Planering pågår. Svar har getts till stadsstyrelsen av fritidsnämnden och bildningsnämnden (feb/2015), varefter ärendet behandlats i stadsstyrelsen 4.5.2015 som begärde ny utredning om alternativa lösningar. Stadsfullmäktige beslöt 7.12.2015 att projektet förvekligas under år 2016. Inga anslag har använts under 2015. Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta Baskarta för Hangöudd. Uppdatering av koordinatsystem till Euref. Utgifter -54 694-60 000-10 000-4 000 6 000-58 694 Placeringar Övriga aktier och andelar Utgifter -238 413-200 000-200 000-134 193 65 807-372 606 Inkomster 2 206 544 0 626 821 626 821 2 833 365 Netto 1 968 131-200 000-200 000 492 628 692 628 2 460 759 Fab Tranan 437,-, VN Folkhögskola 33 756,-, Raseborgs Ishall Ab 100 000,- Fab Bruksbostäder, 2 522,82 BAB Bollstadsvägen 8, 12 513,18 Hangöudds utvecklingsbolag, 403 651,02 FAB Karis Poliskamarn, 200 000,- Forsby Värme Ab, 8 133,56 Brutto investeringar staden -21 158 276-11 380 000-11 970 000-10 070 006 1 899 994-31 228 283 Inkomster investeringar staden 3 510 769 600 000 600 000 2 116 361 1 516 361 5 627 130 Netto investeringar staden -17 647 507-10 780 000-11 370 000-7 953 645 3 416 355-25 601 153 89

INVESTERINGAR Mark- o vattenområden AFFÄRSVERK: Raseborgs Vatten Komplettering vid vattentäkter och mätbrunnar 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Senaste kostnadsberäkning Användning år 2012-2014 Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Total användning Utgifter -85 559-50 000-50 000-19 950 30 050-105 509 Sanering pågår. Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter -1 539 898-350 000-350 000-310 762 39 238-1 850 660 Inkomster Netto -1 539 898-350 000-350 000-310 762 39 238-1 850 660 Situationsrapport 31.12.2015 Utbyggnad pågår. Sanering av ledningar Utgifter -612 375-350 000-350 000-283 479 66 521-895 854 Sanering pågår. Läckvattenundersökning i avloppsvattennätet Utgifter -20 000-20 000-4 400 15 600 Svartå området färdigt, arbetet fortsätter. Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter -236 662-2 000 000-2 000 000-1 797 891 202 109-2 034 553 Inkomster 0 700 000 700 000 433 239-266 761 433 239 Projektet slutgranskat, återstår mindre korrigeringar. Netto -236 662-1 300 000-1 300 000-1 364 652-64 652-1 601 314 Komplettering av avloppspumpstationer Utgifter -16 835-25 000-25 000 25 000-16 835 Projektet pågår Komplettering vid reningverken Utgifter -60 049-25 000-25 000-24 900 100-84 949 Arbetet påbörjat. Nya vattentornet i Ekenäs, sanering Utgifter -701 409 0-16 085-16 085-717 494 Projektet färdigställt. Raseborgs Vatten Utgifter -3 252 788-2 820 000-2 820 000-2 457 467 362 533-5 705 855 Inkomster 0 700 000 700 000 433 239-266 761 433 239 Netto -3 252 788-2 120 000-2 120 000-2 024 228 95 772-5 272 616 Bruttoinvesteringar inkl affärsverken -24 411 064-14 200 000-14 790 000-12 527 474 2 262 526-36 934 138 Inkomster inkl affärsverken 3 510 769 1 300 000 1 300 000 2 549 600 1 249 600 6 060 369 Nettoinvesteringar inkl affärsverken -20 900 295-12 900 000-13 490 000-9 977 874 3 512 126-30 873 769 90

6.5 Finansiering, skatteinkomster, statsandelar, lånestock Skatteinkomster (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BS 2015 avvikelse utfall i % mot budget Kommunalskatt 97 659 100 611 100 375-236 100 % Samfundsskatt 3 446 3 504 3 811 307 109 % Fastighetsskatt 9 852 10 393 10 227-166 98 % Totalt 110 957 114 508 114 413-95 100 % Statsandelar (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BS 2015 avvikelse utfall i % mot budget Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 54 449 45 610 45 748 138 100 % Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster 1 735 9 090 9 043-47 99 % Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet -3 723-2 600-2 539 61 98 % Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt 52 461 52 100 52 252 152 100 % Budgetlån Lånekapital 31.12. (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BS 2015 avvikelse utfall i % mot budget Raseborgs stad 68 270 67 820 65 798-2 022 97 % Raseborgs Vatten 9 697 9 847 8 875-972 90 % 77 967 77 667 74 673-2 994 96 % 91

6.6 Resultaträkning 31.12.2015 INKL.AFFÄRSVERK BS 2015 BS 2014 Verksamhetens intäkter 32 868 609,73 30 781 496,22 Försäljningsintäkter 10 034 731,55 10 293 514,13 Avgiftsintäkter 11 111 411,04 10 776 676,92 Understöd och bidrag 3 365 745,67 3 061 069,43 Övriga verksamhetsintäkter 8 356 721,47 6 650 235,74 Tillverkning för eget bruk 132 562,66 132 092,28 Verksamhetens kostnader -196 424 052,80-191 727 499,50 Personalkostnader -85 044 329,34-85 271 786,33 Löner och arvoden -64 331 524,77-64 444 135,04 Lönebikostnader -20 712 804,57-20 827 651,29 Pensionskostnader -17 100 898,23-17 324 586,47 Övriga lönebikostnader -3 611 906,34-3 503 064,82 Köp av tjänster -83 877 527,19-79 601 196,25 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -10 544 938,94-11 351 245,35 Understöd -11 362 302,92-9 920 859,70 Övriga verksamhetskostnader -5 594 954,41-5 582 411,87 Verksamhetsbidrag -163 422 880,41-160 813 911,00 Skatteinkomster 114 413 460,86 110 957 154,52 Statsandelar 52 251 620,00 52 461 397,00 Finansiella intäkter och kostnader 82 632,07-179 434,20 Ränteintäkter 1 922 071,07 2 000 065,07 Övriga finansiella intäkter 351 959,74 333 392,87 Räntekostnader -2 187 280,31-2 484 793,66 Övriga finansiella kostnader -4 118,43-28 098,48 Årsbidrag 3 324 832,52 2 425 206,32 Avskrivningar och nedskrivningar -5 919 171,91-6 410 098,68 Avskrivningar enligt plan -5 802 620,89-5 474 147,59 Nedskrivningar -116 551,02-935 951,09 Extraordinära poster 0,00 0,00 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens över-/underskott -2 594 339,39-3 984 892,36 92

6.7 Balansräkning 31.12.2015 INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA 31.12.2015 31.12.2014 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 358 686,99 5 160,96 Immateriella rättigheter 358 686,99 5 160,96 Materiella tillgångar 125 495 253,21 121 187 723,89 Mark- och vattenområden 16 732 435,99 17 212 493,76 Byggnader 63 587 642,59 58 877 847,69 Fasta konststruktioner och anordningar 41 101 458,30 38 919 942,82 Maskiner och inventarier 41 384,92 92 699,42 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 4 032 331,41 6 084 740,20 Placeringar 38 241 588,51 39 101 394,07 Aktier och andelar 36 283 791,37 36 776 418,95 Övriga lånefordringar 1 283 510,39 1 648 868,37 Övriga fordringar 674 286,75 676 106,75 FÖRVALTADE MEDEL 878 780,23 862 709,41 Statens uppdrag 1 412,81 2 068,75 Donationsfondernas särskilda täckning 877 367,42 860 640,66 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 153 489,97 171 110,25 Material och förnödenheter 153 489,97 171 110,25 Fordringar 37 866 555,64 41 781 201,71 Långfristiga fordringar 30 860 399,00 34 653 314,92 Lånefordringar 30 223 254,00 33 856 884,92 Övriga fordringar 637 145,00 796 430,00 Kortfristiga fordringar 7 006 156,64 7 127 886,79 Kundfordringar 3 073 323,71 3 217 258,83 Lånefordringar 1 017 248,00 1 154 250,00 Övriga fordringar 2 850 568,63 2 672 133,71 Resultatregleringar 65 016,30 84 244,25 Finansiella värdepapper 11 388,94 11 388,94 Aktier och andelar 11 388,94 11 388,94 Kassa och bank 4 376 375,04 5 840 773,35 AKTIVA TOTALT 207 382 118,53 208 961 462,58 93

PASSIVA 31.12.2015 31.12.2014 EGET KAPITAL 58 929 161,88 61 571 402,95 Grundkapital 71 672 428,45 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 833 394,09 881 330,33 Övriga egna fonder 606 159,19 606 124,63 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -11 588 480,46-8 539 539,19 Räkenskapsperiodens över-/underskott -2 594 339,39-3 984 892,36 AVSÄTTNINGAR 614 335,63 679 726,67 Avsättningar för pensioner 170 500,00 214 300,00 Övriga avsättningar 443 835,63 465 426,67 FÖRVALTAT KAPITAL 929 164,49 915 025,83 Statens uppdrag 1 412,81 2 068,75 Donationsfondernas kapital 877 367,42 860 640,66 Övrigt förvaltat kapital 50 384,26 52 316,42 FRÄMMANDE KAPITAL 146 909 456,53 145 795 307,13 Långfristigt 65 785 732,90 69 534 749,54 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 61 866 024,87 65 656 781,67 Lån från offentliga samfund 665 582,38 1 039 700,56 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 58 740,73 50 062,89 Övriga skulder 3 195 384,92 2 788 204,42 Kortfristigt 81 123 723,63 76 260 557,59 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 55 767 673,20 50 898 041,16 Lån från offentliga samfund 374 118,21 372 474,28 Lån av övriga kreditgivare 1 550 971,26 2 282 467,07 Erhållna förskott 123 786,51 209 353,13 Skulder till leverantörer 7 258 856,50 6 745 605,01 Övriga skulder 3 406 374,69 3 068 853,00 Resultatregleringar 12 641 943,26 12 683 763,94 PASSIVA TOTALT 207 382 118,53 208 961 462,58 94

7. Noter 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET Jämförande uppgifter med tidigare år Stadsfullmäktige godkände en reviderad förvaltningsstadga 10.12.2012. Förvaltningsstadgan definierar budgetens bindningsnivå gentemot stadsfullmäktige. Från och med budget 2014 tillämpas den reviderade förvaltningsstadgan gällande bindningsnivåer gentemot stadsfullmäktige. Det innebär att anslagen inom bildningssektorn minskar från dagens 12 avdelningar till 3 i budget 2014. Grundtrygghetens budget har fyra anslag från och med år 2014. Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Stadsfullmäktige godkände 26.10.2009 177 avskrivningsplanen Planenliga avskrivningar av bestående aktiva för Raseborgs stad. Avskrivningsplanen justerades av stadsfullmäktige 20.5.2013 i enlighet med bokföringsnämndens anvisningar så att en ny grupp "Grundrenovering av byggnader" med avskrivningstid om 20 år intogs i planen under "materiella tillgångar", "byggnader och konstruktioner". Vidare ändrades förvaltningsstadgan kapitel 3 4 Godkännande av avskrivningsplan så att utgifter för grundrenoveringar avskrivs enligt egen grupp under byggnader och konstruktioner i avskrivningsplanen. Tillgångarna bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar enligt plan och bokförs under sin ekonomiska verkningstid som kostnad för räkenskapsperioden enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns i noterna under 7.4 och de planenliga avskrivningarna under 7.5. Värdering av placeringar Aktier har bland bestående aktiva upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna (lager) har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har i balansräkningen upptagits till sitt nominella värde. Prestationsprincipen Väsentliga bokningar enligt kontantprincipen har rättats och bokförts enligt prestationsprincipen. PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Dottersamfundens avskrivningsplaner har tillämpats som sådana i koncernen fr.o.m. 2014. Avskrivningsplanerna är anpassade till den verksamhet som bolagen bedriver och följer därmed koncernens redovisningsprinciper. 95

7.2 Verksamhetens intäkter BS 2015 BS 2014 Koncernförvaltning 3 955 528,09 4 100 821,00 Allmän- och ekonomiförvaltning 1 120 362,84 1 135 614,95 Grundtrygghet 12 547 086,55 12 090 373,60 Bildningssektorn 5 065 970,15 4 817 796,60 Samhällstekniska sektorn 4 596 261,82 3 053 980,02 Raseborgs Vatten Omsättning 6 067 275,34 6 109 696,83 Övr.intäkter av ordinarie verks. 77 770,31 66 819,89 Elimineringar Raseborgs stad -216 581,68-207 113,54 Raseborgs Vatten -345 063,69-386 493,13 Totalt 32 868 609,73 30 781 496,22 96

7.3 Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsvinster och -förluster från anläggningstillgångar Försäljningsvinster och -förluster BS 2015 BS 2014 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden 1 867 427,97 368 361,75 byggnader 236 410,53 226 212,51 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier 31 548,39 10 750,00 aktier och andelar 119 101,99 149 523,72 Försäljningsvinster totalt 2 254 488,88 754 847,98 Förlust vid försäljning mark- och vattenområden 61 564,60 32 700,93 byggnader 4 794,28 fasta konstr. o anläggningar övr.aktier o andelar 98 742,74 194 658,96 Försäljningsförluster totalt 165 101,62 227 359,89 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader BS 2015 BS 2014 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 97

7.4 Avskrivningsplan Typ av anläggningstillgång Immateriella tillgångar Avskrivningstid (år) Avskrivningsmetod lineär Avskrivningsrekommendation (år) Utvecklingsutgifter 4 2-5 Immateriella rättigheter 10 5-20 Övriga utgifter med lång verkningstid lineär Grundläggnings- och organisationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill 4 2-5 Adb-program 4 2-5 Övriga 4 2-5 Gemensamma skolor 20 Kretsalarmcentalen, andel i inventarie-anskaffn. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner lineär Förvaltnings- och institutionsbyggnader 40 20-50 Fabriks- och produktionsbyggnader 25 20-30 Ekonomibyggnader 18 10-20 Fritidsbyggnader 25 20-30 Bostadsbyggnader 40 30-50 Grundrenoveringar av byggnader 20 20-50 Fasta konstruktioner och anordningar lineär Gator, vägar, torg och parker 18 15-20 Broar, kajer och badinrättningar 20 10-30 Övriga jord- och vattenkonstruktioner 25 15-30 Vattendistributionsnät 35 30-40 Avloppsnät 35 30-40 Fjärrvärmenät 25 20-30 Elledningar, transformatorer,utomhusbelysning 18 15-20 Telefonnät,central och abonnentcentraler 11 10-12 Naturgasnät 22 20-25 Övriga rör- och kabelnät 18 15-20 Maskinerier o anodrn. vid el-, vatten- o.dyl verk 15 10-20 Fasta lyft- och flyttanordningar 18 15-20 Trafikregleringsanordningar 12 10-15 Övriga fasta maskiner, anordningar och konstr. 12 10-15 Maskiner och inventarier Fartyg av järn 18 15-20 Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 11 8-15 Person-,paket- och lastbilar Brandbilar och ambulanser Övriga transportmedel 6 4-7 Övriga rörliga arbetsmaskiner 7 5-10 Traktorer och schaktningsmaskiner Övriga tunga maskiner 12 10-15 Övriga lätta maskiner 7 5-10 Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar 10 5-15 Adb-utrustning 4 3-5 Arbetsmaskiner och anordningar Övriga anordningar och inventarier 4 3-5 Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål ingen avskrivning Pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar Aktier och andelar ingen avskrivning 98

7.5 Bestående aktiva FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella rättigheter Övr.utg.med lång verkningstid (ADB-progr.) Totalt Mark- & vattenområde Byggnader Fasta konstruktioner & anl. Maskiner & inventarier Övr.mat.tilg. Förskottsbet.o pågående nyanläggningar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 5 160,96 0,00 5 160,96 17 212 493,76 58 877 847,67 38 919 942,82 92 699,42 0,00 6 084 740,20 121 187 723,87 IB från Ekenäs Energi 0,00 0,00 Ökningar under räkenskapsperioden 4 400,00 0,00 4 400,00 87 902,71 4 082 385,92 4 658 628,23 0,00 0,00 3 557 322,69 12 386 239,55 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 453 238,85 0,00 0,00 0,00 453 238,85 Minskningar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 567 960,48 897 119,90 0,00 0,00 0,00 0,00 1 465 080,38 Överf.->driften 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00-8 644,08-8 644,08 Överföringar mellan poster utg 0,00 359 177,86 359 177,86 0,00 4 547 059,26 694 850,28 0,00 0,00-5 601 087,40-359 177,86 ink 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 2 568,95 7 482,88 10 051,83 0,00 3 022 530,36 2 718 724,18 51 314,50 0,00 0,00 5 792 569,04 Nedskrivningar och deras återföringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 6 992,01 351 694,98 358 686,99 16 732 435,99 63 587 642,59 41 101 458,30 41 384,92 0,00 4 032 331,41 125 495 253,21 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12 6 992,01 351 694,98 358 686,99 16 732 435,99 63 587 642,59 41 101 458,30 41 384,92 0,00 4 032 331,41 125 495 253,21 Elimineringar (staden-affärsverk) 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12. 6 992,01 351 694,98 358 686,99 16 732 435,99 63 587 642,59 41 101 458,30 41 384,92 0,00 4 032 331,41 125 495 253,21 99

Bestående aktiva Placeringar Övriga låne- och övriga fordringar Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Andelar i affärsverkgrund.kap Övriga aktier o. andelar Totalt Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 21 003 665,43 11 368 403,04 410 140,38 0,00 3 994 210,10 36 776 418,95 1 648 868,37 722 771,50 2 371 639,87 IB från Ekenäs Energi 0,00 0,00 0,00 Ökningar under räkenskapsperioden 437,00 33 756,00 0,00 0,00 100 000,00 134 193,00 0,00 2 640,00 2 640,00 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperiod 210 656,38 0,00 287 100,00 0,00 12 513,18 510 269,56 365 357,98 4 460,00 369 817,98 Överföringar mellan poster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 12 720,00 12 720,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nedskrivningar och deras återf. 0,00 0,00 116 551,02 0,00 0,00 116 551,02 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 20 793 446,05 11 402 159,04 6 489,36 0,00 4 081 696,92 36 283 791,37 1 283 510,39 733 671,50 2 017 181,89 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12. 20 793 446,05 11 402 159,04 6 489,36 0,00 4 081 696,92 36 283 791,37 1 283 510,39 733 671,50 2 017 181,89 Elimineringar (staden-affärsverk) -59 384,75-59 384,75 Bokföringsvärde 31.12. 20 793 446,05 11 402 159,04 6 489,36 0,00 4 081 696,92 36 283 791,37 1 283 510,39 674 286,75 1 957 797,14 100

7.6 Aktier och andelar Aktier och andelar Antal BS 2015 Dottersamfund, konto 1201 Bostads Ab Dönsbyvägen 111 330 47 136,92 Bostads Ab Karis Panorama 1 776 50 000,00 Fastighets Ab Bäljars Park 1 293 6 896,00 Fastighets Ab Karis stads hyreshus 1 449 1 218 521,53 Fastighets Ab Tranan 15 000 8 438,44 Karis Industrifastigheter Ab 20 33 637,58 Fastighets Ab Knipnäs 148 24 891,76 Fastighets Ab Koskenkylänraitti 1 500 35 319,47 Fastighets Ab Pojovägen 15 000 126 921,50 Raseborgs hyresbostäder Ab 2 001 123 632,85 Ekenäs Energi Ab 19 118 050,00 Dottersamfund totalt 20 793 446,05 Samkommuner konto 1203 HNS 9 219 057,05 Kårkulla 662 453,22 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutuskuntayhtymä 976 026,12 Eteva 163 832,74 Västra Nylands Folkhögskola 379 018,88 Nylands Förbund 1 771,03 Samkommuner totalt 11 402 159,04 Intressesamfund, konto 1205 Fastighets Ab Jägarbacken 300 5 227,95 Instressesamfund, totalt 5 227,95 Samägt samfund, konto 1207 Fastighets Ab Trollet 7 500 1 261,41 Samägt samfund totalt 1 261,41 101

Aktier och andelar Antal BS 2015 Övriga aktier och andelar, konto 1210 Bostads Ab Gumnäsvägen 504 21 191,68 Bostads Ab Såg 1141 39 627,85 Bostads Ab Ringvägen 254 4 271,96 Bostads Ab Björknäsgatan 24 86 92 113,37 Bostads Ab Björknäsgatan 37 73 38 262,75 Bostads Ab Bromarf Åsebo 105 47 140,22 Bostads Ab Jaktvägen 11 311 44 031,60 Bostads Ab Prästängsgatan 11-13 37 43 560,67 Bostads Ab Raseborgsvägen 20 224 27 919,20 Bostads Ab Torngatan 4 40 42 383,36 Bostads Ab Tuna 658 10 292,09 Bostads Ab Kilavägen 29 53 8 913,96 Bostads Ab Karis Nabogatan 26 918 15 439,65 Bostads Ab Tallmoparken 878 28 057,11 Fastighets Ab Kaptensvägen 8 10 1 681,88 Fastighets Ab Axxell 5950 768 152,63 Axxell Utbildning Ab 200 203 200,00 Kunta-Asunnot Oy 6867 1 154 960,73 VN Avtallshantering AB 4305 289 619,61 Varuboden 8 26,91 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret 20 1 600,00 Sosiaalitaito Oy 30 6 000,00 Andelsbanken Raseborg 1 170,00 Kommunfinans Abp 25 630 27 276,22 Karis Telefon Ab 2 820 40 410,35 Karis TV 18 3 027,38 Ekenäs TV 3 504,56 Lojo Telefon 55 5 524,97 Salon seudun puhelin Oy 1 50,46 Pohjan näyttelyosuuskunta 840,95 Metsäliitto 30 000,00 Pojo Servicebostadsstiftelse 36 496,35 Skåldö vattenandelslag 500,00 Kuntien Tiera Oy 29 065 29 065,00 Novago Ab Oy / Yrityspalvelut Oy 29 156 56 854,20 Raseborgs Ishall Ab Oy 400 000,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab 230 561 529,25 Övriga aktier och andelar, totalt 4 081 696,92 Aktier och andelar totalt 36 283 791,37 102

Placeringar i penningmarknadsinstrument Antal BS 2015 Marknadsvärde 31.12. Skillnad / st totalt Aktia (A) 25 308 0,00 9,77 247 259,16 247 259,16 Metsä Board Oyj (B) 4 100 2 829,00 4,47 18 327,00 15 498,00 Neo Industrial (B) 100 66,50 0,67 67,00 0,50 Sampo Oyj 100 94,19 38,82 3 882,00 3 787,81 Nordea 5 052 8 399,25 9,64 48 701,28 40 302,03 Placeringar i penningmarknadsinstrument totalt 11 388,94 318 236,44 306 847,50 7.7 Rörliga aktiva, fordringar Specifikation över fordringar Raseborgs stad BS 2015 BS 2014 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar 14 264,42 56 504,75 Lånefordringar 30 223 254,00 1 017 248,00 33 856 884,92 1 154 250,00 Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 30 223 254,00 1 031 512,42 33 856 884,92 1 210 754,75 Fordringar på samkommuner, i vilka kommuner är medlem Kundfordringar 28 653,16 25 057,11 Lånefordringar Övriga fordringar 14 555,73 Resultatregleringar Totalt 0,00 28 653,16 0,00 39 612,84 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar 1 897,36 1 986,39 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0,00 1 897,36 0,00 1 986,39 Fordringar totalt 30 223 254,00 1 062 062,94 33 856 884,92 1 252 353,98 103

7.8 Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad Grundkapital 1.1. 72 608 379,54 72 608 379,54 Ökning/minskning av grundkapital under räkenskapsperioden -935 951,09 Grundkapital 31.12. 71 672 428,45 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 1.1. 880 080,87 896 156,93 Förändring -47 936,24-16 076,06 Uppskrivningsfond 31.12. 832 144,63 880 080,87 Fastighetsfond 31.12. 507 742,26 507 742,26 Ekenäs 450-års jubileums fond 1.1. 97 818,81 97 785,25 Förändring 34,56 33,56 Ekenäs 450-års jubileums fond 31.12. 97 853,37 97 818,81 Ekenäs seminariums minnesfond 31.12. 563,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -12 498 023,43-8 768 777,50 Räkenskapsperiodens över-/underskott -3 291 049,61-4 665 197,02 Eget kapital totalt (Raseborgs stad) 57 321 659,23 60 660 610,52 Raseborgs Vatten Grundkapital 1.1. 9 975 546,53 9 975 546,53 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 9 975 546,53 9 975 546,53 Uppskrivningsfond 31.12. 1 249,46 1 249,46 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 909 542,97 229 238,31 Räkenskapsperiodens över-/underskott 696 710,22 680 304,66 Eget kapital totalt (Raseborgs Vatten) 11 583 049,18 10 886 338,96 104

Förändringar i eget kapital BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad inkl. affärsverk Grundkapital 1.1 72 608 379,54 72 608 379,54 Ökning/minskning av grundkapital under räkenskapsperioden -935 951,09 0,00 Grundkapital 31.12. 71 672 428,45 72 608 379,54 Uppskrivningsfond 1.1. 881 330,33 897 406,39 Förändring -47 936,24-16 076,06 Uppskrivningsfond 31.12. 833 394,09 881 330,33 Fastighetsfond 31.12. 507 742,26 507 742,26 Ekenäs 450-års jubileumsfond 1.1. 97 818,81 97 785,25 Förändring 34,56 33,56 Ekenäs 450-års jubileumsfond 31.12. 97 853,37 97 818,81 Ekenäs seminariums minnesfond 31.12. 563,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -11 588 480,46-8 539 539,19 Räkenskapsperiodens över-/underskott -2 594 339,39-3 984 892,36 Eget kapital totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) 58 929 161,88 61 571 402,95 Uppskrivningsfond BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden 1.1. 880 080,87 896 033,99 Förändring -47 936,24-16 076,06 Jord- och vattenområden 31.12. 832 144,63 879 957,93 Aktier och andelar 31.12 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad) 832 144,63 880 080,87 Raseborgs Vatten Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden 31.12. 1 249,46 1 249,46 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs Vatten) 1 249,46 1 249,46 Uppskrivningsfond 1.1 Jord- och vattenområden 1.1. 881 330,33 897 283,45 Förändring -47 936,24-16 076,06 Jord- och vattenområden 31.12. 833 394,09 881 207,39 Aktier och andelar 31.12. 0,00 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk 833 394,09 881 330,33 105

7.9 Avsättningar Avsättningar BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad Avsättning för pensioner 1.1. 214 300,00 59 600,00 Förändring under året -43 800,00 154 700,00 Avsättning för pensioner 31.12. 170 500,00 214 300,00 Uppgifterna baserar sig på Kommunernas Pensionsförsäkrings beräkning 11.2.2016 gällande förändringar år 2015. Avsättningar för pensioner totalt 170 500,00 214 300,00 Raseborgs stad Övriga obligatoriska avsättningar 1.1. 465 426,67 610 486,18 Förändring under året -21 591,04-145 059,51 Övriga obligatoriska avsättningar 31.12. 443 835,63 465 426,67 Ekenäs fge beslöt 17.10.2005 17 inta ett anslag om 1 400 000 i driftsbudg. för eftervården av f.d soptippen i Österby. Karis fge beslöt 20.6 2005 51 inta ett anslag om 680 000 i driftsbudgeten för eftervården av f.d soptipparna i både Bäljars och Svartå. Detta i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions rekommendation. Avsättningen upplöses mot realiserade utgifter. Avsättning om 2 100 000 för eftervård av f.d soptippen i Österby reserverat 2010 Övriga obligatoriska avsättningar totalt 443 835,63 465 426,67 106

7.10 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital 01.01.2015 Nya lån Amortering 31.12.2015 Lån från finans. institut o försäkr.anst. Inhemska depositionsbanker Staden 33 326 742,01 5 035 486,86 28 291 255,15 Raseborgs Vatten 3 328 652,40 194 152,90 3 134 499,50 36 655 394,41 0,00 5 229 639,76 31 425 754,65 Kommunfinans Ab Staden 33 531 105,42 8 000 000,00 5 063 944,00 36 467 161,42 Raseborgs Vatten 6 368 323,00 627 541,00 5 740 782,00 39 899 428,42 8 000 000,00 5 691 485,00 42 207 943,42 Lån från offentliga samfund Staten 255 018,19 20 548,40 234 469,79 Kommunernas pensionsförsäk 1 157 156,65 351 925,88 805 230,77 77 966 997,67 8 000 000,00 11 293 599,04 74 673 398,63 Långfristigt främmande kapital, amorteringar 2016 Staden 11 075 653,04 Raseborgs Vatten 821 693,90 11 897 346,94 Lån som förfaller till betalning efter 5 år eller längre tid Saldo 31.12.2020 31.12.2019 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Staden 19 982 338,09 22 070 056,57 Raseborgs Vatten 3 933 478,80 4 760 728,24 23 915 816,89 26 830 784,81 Lån från offentliga samfund 231 734,88 313 008,94 24 147 551,77 27 143 793,75 Kortfristigt främmande kapital 31.12.2015 31.12.2014 Checkräkningslimit 10 000 000, Andelsbanken Raseborg Koncernkonto, Andelsbanken Raseborg 1 515 201,80 2 282 467,07 Nordea (kommuncertifikat) 10 000 000,00 8 000 000,00 Danske Bank Abp (kommuncertifikat) 17 000 000,00 16 000 000,00 Kommunfinans Ab (kommuncertifikat) 17 000 000,00 16 000 000,00 45 515 201,80 42 282 467,07 107

7.11 Passiva resultatregleringar Specifikation av passiva resultatregleringar BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad Förskott på statsandelar Periodisering av räntor 322 361,29 414 088,92 Periodiseringar av löner och lönebikostnader 12 069 299,19 12 007 169,43 Resultatregleringar totalt 12 391 660,48 12 421 258,35 Raseborgs Vatten Periodiseringar av löner och lönebikostnader 213 016,92 220 063,58 Periodisering av räntor 37 265,86 42 442,01 Resultatregleringar totalt 250 282,78 262 505,59 Totalt 12 641 943,26 12 683 763,94 108

7.12 Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Ansvarsförbindelser BS 2015 BS 2014 Borgensförbindelser för andra Ursprungligt kapital 21 613 035,66 24 589 632,66 Återstående kapital 13 889 428,11 14 717 921,63 Borgensförbindelse / Kommunernas garanticentral Borgensansvar 136 743 417,06 130 944 650,10 Borgensansvar utan täckning Täckning för eventuellt ansvar för fond 97 444,15 90 531,42 Finansieringsansvar (andel av ansamlat underskott) Eteva samkommun 35 383,60 73 587,16 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Fyllnadsborgen (Kunta-Aravat Oy) Ursprungligt kapital 3 571 139,34 3 571 139,34 Återstående kapital 674 166,94 1 014 503,10 Leasingansvar BS 2015 BS 2014 Danske Finance Oy Ab 4 080 917,27 1 749 861,97 3 Step IT 1 252 504,79 1 086 632,35 Leasingansvar totalt 5 333 422,06 2 836 494,32 Ränteskyddsavtal Staden har per 31.12.2015 tio ränteswapavtal till ett sammanlagt nominellt belopp om 62,3 mn (28,1 mn 2014). Deras marknadsvärde per 31.12.2015 var - 3,125 mn. Avtalen har ingåtts med olika banker för att skydda den rörliga delen av stadens låneportölj mot räntefluktuationer. Kostnaderna för avtalen bokförs under räntekostnader i finansieringsdelen och periodiseras årligen per 31.12. Övriga ekonomiska ansvar Staden har år 2005 ingått ett långfristigt hyresavtal med Rosaco Ab om upphyrning av det såkallade Fixhuset i Ekenäs som fungrar som Raseborgs stadshus. Avtalet sträcker sig till 31.12.2016 och hyran är för tillfället 44 641,98 per månad (moms 0). Stadsfullmäktige beslöt 23.4.2012 56 att Raseborg stad deltar i forskarkollegiet Kustlandsteamets/Aronias basfinansiering åren 2013-2017. Finansieringen kan vara högst 150 000 per år. I budgeten reservera årligen medel vilka godkänns av stadsfullmäktige. 109

7.13 Löneutgifternas utveckling Löneutgifternas utveckling (Enligt skatteredovisn.) BS 2015 BS 2014 Löner för huvudsyssla Raseborgs stad 63 355 228 63 361 943 Raseborgs Vatten 988 913 1 007 771 Löner för bisyssla Raseborgs stad 792 715 725 827 Raseborgs Vatten 5 469 4 390 Naturaförmåner Raseborgs stad 288 775 293 935 Raseborgs Vatten Pensioner Raseborgs stad 15 790 15 789 Raseborgs Vatten Arbetsersättningar 1 748 185 1 542 295 Källskattepliktiga löner 5 183 8 389 Löneutgifter totalt 67 200 258 66 960 339 Personalkostnader BS 2015 BS 2014 +/- % Personalkostnader Löner och arvoden 65 366 240,12 65 451 329,61-0,1 Till löner hörande ersättningar -1 034 715,35-1 007 194,57 2,7 64 331 524,77 64 444 135,04-0,2 Lönebikostnader Pensionskostnader 17 100 898,23 17 324 586,47-1,3 Övriga lönebikostnader 3 611 906,34 3 503 064,82 3,1 Totalt enligt resultaträkningen 85 044 329,34 85 271 786,33-0,3 Aktiverade personalkostnader 201 780,67 209 318,09-3,6 Personalkostnader totalt 85 246 110,01 85 481 104,42-0,3 110

7.14 Personalkostnader Personalkostnader BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad Löner och arvoden 64 444 679,26 64 490 957,03 Personalbikostnader Pensionskostnader 16 893 343,71 17 114 248,41 Övriga personalbikostnader 3 560 098,86 3 451 526,47 Personalersättningar -1 030 966,62-1 004 214,64 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 83 867 155,21 84 052 517,27 Raseborgs Vatten Löner och arvoden 921 560,86 960 372,58 Personalbikostnader Pensionskostnader 256 984,11 248 378,10 Övriga personalbikostnader 51 807,48 51 538,35 Personalersättningar -3 748,73-2 979,93 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 1 226 603,72 1 257 309,10 Elimineringar Raseborgs Vatten -49 429,59-38 040,04 Totalt -49 429,59-38 040,04 Totalt enligt resultaträkningen 85 044 329,34 85 271 786,33 Aktiverade personalkostnader Raseborgs stad 110 937,25 126 278,82 Raseborgs Vatten 90 843,42 83 039,27 Totalt 201 780,67 209 318,09 Personalkostnader totalt inkl. aktiverade kostnader 85 246 110,01 85 481 104,42 111

7.15 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan BS 2014 BS 2015 BU 2016 Ekonomiplan Ekonomiplan 2017 2018 Investeringar som avskrivs enligt plan 11 704 996 12 527 474 12 455 000 19 315 000 14 440 000 Finansieringsandelar 2 217 137 2 549 600 890 000 600 000 600 000 Investeringarnas självfinansieringsande 9 487 859 9 977 874 11 565 000 18 715 000 13 840 000 Avskrivningar enligt plan 5 474 148 5 802 621 5 799 200 5 900 000 6 000 000 Avvikelse ( ) -4 013 711-4 175 253-5 765 800-12 815 000-7 840 000 Avvikelse % -42 % -42 % -50 % -68 % -57 % Medeltalet för 5 år Avskrivningar enligt plan 5 795 194 Investeringarnas självfinansieringsandel 12 717 147 Avvikelse -6 921 953 Avvikelse - % -54 % Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna: -119 % Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna: 46 % Orsaker till avvikelser: Stora planerade investeringar åren 2015-2018 förklarar de stora avvikelserna. Enskilda större poster under åren är följande : 2015: Tenala nya daghem, Karis Centralkök, Svarå-Karis förbindelseledning 6,2 mn 2016: Utrymmen för förvaltning, administration, service och skolor, Ekenäs nya daghem 4,4 mn 2017: Utrymmen för förvaltning, administration, service och skolor, Karis nya daghem 10,2 mn 2018: Utrymmen för förvaltning, administration, service och skolor, Järnvägsbron i Karis 6,1 mn 112

7.16 Arvoden till revisorer Revisionssammanslutning BDO Audiator Ab BS 2015 BS 2014 revisionsarvoden 71 145,50 51 891,75 utlåtanden av revisorer 4 247,00 1 964,25 uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden 3 516,00 4 044,00 övriga arvoden 11 424,00 25 793,50 Totalt 90 332,50 83 693,50 Under övriga arvoden ingår en genomgång av mervärdesbeskattningen för Raseborgs stad gällande räkenskapsperioden 2015. 113

7.17 Övriga noter 1. Beträffande befintliga tillgångar bland bestående aktiva, d.v.s. tillgångar för vilka avskrivning påbörjats före 1.1.2009, tillämpas respektive tidigare kommuns avskrivningsplan, och för tillgångar som aktiveras från och med 1.1.2009 tillämpas Raseborgs stads avskrivningsplan. Planen har till vissa delar ändrats och kompletterats genom stadsfullmäktiges beslut 20.5.2013. 2. Staden har haft yrkanden mot Lemminkäinen Oyj i ett asfaltkartellmål, 550 796,23, samt räntor ca 112 000 (exklusive dröjsmålsräntor). Helsingfors tingsrätt har 28.11.2013 givit sin dom i målet och dömt bolaget till skadestånd. Lemminkäinen Oyj har 9.1.2014 erlagt 369 098,72 i skadestånd, rättegångskostnader och räntor, som inte tillsvidare resultatförts. Motparten har överklagat domen och ärendet är anhängigt i Helsingfors hovrätt. 3. Staden har tillsammans med 24 andra kommuner/samkommuner yrkanden mot Nordea Bank Abp i ett mål gällande ensidiga ränteförhöjningar på långfristiga lån från och med 4.5.2009. Stadens ekonomiska intresse ca 330 000 exklusive räntor. Banken har vunnit rättegången i tingsrätten och hovrätten. Staden har erlagt 31 694,93 i rättegångskostnader och 38 792,57 i kostnader till advokatbyrån som representerar kommunerna. Stadsstyrelsen har beslutat att staden deltar i den fortsatta processen och begärt om besvärstillstånd över Helsingfors hovrätts beslut till Högsta domstolen. Besvärstillstånd beviljades 8.3.2016. 4. Stadsstyrelsen beslöt 18.6.2012 275 sälja aktierna i FAB Bruksbostäder till Hjärnbruket Oy/Billnäs Bruk Ab. Föravtal om försäljningen undertecknades 17.10.2012 på basen av stadsstyrelsens beslut 15.10.2012 428. Stadsstyrelsen beslöt 3.9.2012 350 att ge en kortfristig kredit till FAB Bruksbostäder om 3 600 000 för att bortbetala sin skuld till statskontoret. Bolaget återbetalar krediten till staden då aktieförsäljningen förverkligas. Vidare beslöt stadsfullmäktige 10.9.2012 95 om en budgetändring i finansieringsdelen så att förändringar i upptagande av kortfristiga lån höjs med 3 600 000. Över besluten har anförts besvär vilka förkastats av Helsingfors förvaltningsdomstol 17.2.2014. Saldot på bolagets ovan nämnda kredit till staden var per 31.12.2013 2 695 384,92. Högsta förvaltningsdomstolen har genom beslut 2.6.2015 förkastat besvären över ärendena. Aktierna har sålts till Hjärnbruket Ab i augusti 2015. 5. Raseborgs stad är i likhet med tiotals andra kommuner kärande i det så kallade virkeskartellmålet mot Stora Enso, Metsäliitto och UPM-Kymmene vid Helsingfors tingsrätt. Raseborgs stads preliminära yrkanden är ca 1,13 milj. euro samt räntor. Målet är fortfarande anhängigt i Helsingfors tingsrätt. 6. Hangöudds Utvecklingsbolag har likviderats. Stadsstyrelsen har beslutat att skillnaden mellan aktiernas bokföringsvärde och erhållna likvida medel, 116 551,02 i 2015 års bokslut bokförs mot en nedskrivning i resultaträkningen och i balansräkningen bokförs den mot grundkapitalet bland passiva eget kapital. Transaktionen påverkar räkenskapsperiodens resultat negativt med motsvarande belopp. Årsbidraget påverkas inte. Det kumulativa underskottet i balansräkningen påverkas inte heller eftersom nedskrivningen bokförs mot grundkapitalet bland passiva, eget kapital. 114

7. Staden har följande markanvändningsavtal som innehåller ekonomiska förpliktelser: Dönsby West, byggnadsförpliktelserna fullgjorda, staden har fortsatt förpliktelse att övervaka byggandet av gata och kommunalteknik. Färdigt bebyggd gata övergår i stadens ägo i enligt med markanvändningsavtalet. Fiskars Abp, avtal om utbyggande av kommunalteknik, ingen markanvändningsavgift, däremot årliga prestationer som finansieras ur stadens investeringsbudget. Avtalet är fullgjort då planen är förverkligad. Billnäs Bruk Ab, markägaren erlägger en del av planläggningskostnaderna i enlighet med intentionsavtalet mellan parterna, dock maximalt 90 000. 8. Staden har ingått två finansieringsleasingavtal med Danske Finance Abp angående finansiering av två enheter i Karis för resurserat serviceboende, anskaffningspris maximalt 7 200 000, och seniorbostäder, anskaffningspris maximalt 3 800 000 (moms 0). Den egentliga leasingtiden är 5 år med option om förlängning av avtalen upp till 25 år. Ett hyresavtal mellan Intern Service och Grundtrygghetsektorn uppgörs. Grundtrygghetssektorn ansvarar för vidareuthyrningen av lägenheterna. Staden har ingått ett finansieringsavtal med Danske Finance Ab angående byggande av ny brandstation i Karis, maximalt anskaffningspris 4 200 000 (moms 0). Den egentliga leasingtiden är 5 år med option om förlängning av avtalet upp till 25 år. Ett hyresavtal mellan Raseborgs stad och Västra Nylands Räddningsverk uppgörs. 9. Utvecklingschef Jyrki Hakkarainen uppsades från sin tjänst 17.12.2012. Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt 24.9.2014 att staden hade haft rätt att säga upp Hakkarainen. Han har anfört besvär över uppsägningen och målet är sedan 24.10.2014 anhängigt i Högsta Förvaltningsdomstolen. Hakkarainen har vidare anmält missnöje angående sitt personliga lönetillägg och huruvida han borde ha haft ett tillägg eller inte. Ärendet har behandlats i arbetsmarknadsdomstolen och domslut väntas i juni 2016. 115

7.18 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper Raseborgs stad verifikatnummer 001 Huvudbokens IB 000001-000000 002 Memorialverifikat 004001-005347 003 Fördelning GTR-produktion ledningsfunktion 003001-003000 004 Fördelning GTR-produktion till beställarenhet 003101-003100 009 Anläggningstillgångar 009001-009014 015 Kontoutdragshändelser 015001-015463 030 Löner 030001-030080 035 Utkomststöd 035001-035255 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046255 100 Försäljningsreskontra, ekonomiavdelningen 100001-100171 200 Inköpsreskontra Rondo 150001-187129 210 Inköpsreskintra, Rondo R8 210001-222662 300 Försäljningsreskontra, socialkansliet 300001-300276 315 Försäljningsreskontra, hälsovård 315001-334904 320 Försäljningsreskontra, utsocknes besök 110001-110424 360 Försäljningsreskontra, musikinstitutet 520001-521263 380 Försäljningsreskontra, tandvård 380001-397231 400 Försäljningsreskontra, mbi 540001-546407 430 Försäljningsreskontra, bildningskansliet 430001-431106 450 Försäljningsreskontra, int.serv.övrigt 450001-450546 460 Intern fakturering 460001-460223 500 Försäljningsreskontra, museiverksamhet 500001-500046 510 Försäljningsreskontra, kulturverksamhet 511001-511033 520 Försäljningsreskontra, åldringsvård 350001-365772 530 Försäljningsreskontra, hyror Sophiehemmet 115001-115226 540 Försäljningsreskontra, dagvård (barn) 400001-409179 550 Försäljningsreskontra, eftermiddagsvård 116001-117419 560 Försäljningsreskontra, idrottsbyrån 560001-560718 600 Försäljn.resk., samhällstekniska kansliet 600001-604071 700 Försäljningsreskontra, hyror 700001-704559 780 Försäljningsreskontra, bostadslån 780001-780002 801 Försäljningsreskontra, inbetalningar 800001-802736 Raseborgs Vatten 001 Ingående saldon 000001-000000 002 Memorialverifikat 002001-002121 009 Anläggningstillgångar 009001-009012 012 Sonet lageröverföring 012158-012166 013 Sonet lager Ekenäs 013050-013059 015 Kontoutdragshändelser 015001-015319 030 Löner 030001-030046 046 Inköpsreskontra, utbetalningar 046001-046251 200 Inköpsreskontra, Rondo 200001-201949 210 Inköpsreskontra, Rondo R8 210001-210682 601 Försäljningsreskontra, inbetalningar 600001-600570 800 Försäljn.res.,vattenfakturering, Komartek 800001-826086 810 Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering 860001-860407 116

8. Noter till koncernen PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Bokslutsprinciper I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samkommuner sammanställts förutom Raseborgs Elnät och Entreprenad Ab som inte har haft någon verksamhet och utlämnandet av bolaget ur sammanställningen har endast en ringa betydelse för koncernens egna kapital. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av rínga betydelse. Väsentliga interna bidrag har eliminerats. Eliminering av intern innehav Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats enligt förvärvsmetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Planmässiga avskrivningar Dottersamfundens avskrivningsplaner har tillämpats som sådana i koncernen fr o m 2014. Avskrivningsplanerna är anpassade till den verksamhet som bolagen bedriver och följer därmed koncernens redovisningsprinciper. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmodellen. Avskrivningsdifferenser och reserver Avskrivningsdifferenser och reserver i dottersamfundens balansräkningar har i koncernbalansräkningen uppdelats i eget kapital och latent skatteskuld och förändringar i dem har i koncernresultaträkningen uppdelats i latent skatteskuld och räkenskapsperiodens resultat. Föregående års uppgifter har gjorts jämförbara enligt samma principer utgående från koncernens läge 31.12.2014. 117

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad totalt (inkl tillv för eget bruk) (se 7.2.) 33 001 30 914 Omsättning Samkommuner 58 800 55 595 Ekenäs Energi + övriga bolag 17 971 18 399 Hyresintäkter och andra fastighetsintäkter i fastighetsbolag 3 285 3 649 Elimineringar i koncernen Raseborgs stad -330-320 Fastighetsbolag -659-365 Samkommuner -1 423-1 437 Ekenäs Energi + övriga bolag -4 369-4 150 Totalt 106 276 102 285 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER BS 2015 BS 2014 Ekenäs Energi Ab (försäljningsvinst-förlust) 225 FAB Dönsby -33 Luksia -32 Totalt 0 160 FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRLUSTER BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad se 7.3. Samkommuner mark- och vattenområden 0 2 byggnader 22 4 övriga 37 1 Försäljningsvinster totalt 59 7 Försäljningsförluster 2 1 118

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella Materiella tillgångar Totalt tillgångar Immat. rättigheter Mark och Byggnader Fasta konstr. Maskiner Övriga Förskottsbet. o. övr.utg. med vatten- och och materiella och lång v.tid områden anordningar inventarier tillgångar påg. nyanläggn. Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 1 867 19 446 92 239 42 732 22 550 11 114 11 670 199 750 ökning under räkenskapsperioden 13 89 5 372 4 731 2 331 618 6 289 19 432 finans.andelar under räkenskapsper. 0 0 16 453 10 0 4 483 minskningar under räkenskapsperioden 89 575 906 0 31 1 271 1 783 överföringar mellan poster 657 0 9 414 1 440 584 0-12 095-657 räkenskapsperiodens avskrivning 400 0 5 344 3 087 3 433 534 0 12 397 nedskrivningar och eliminering av bolagiseringsvinst 0 0 1 11 6 0 0 18 Oavskriven ansk.utgift 31.12. 2 048 18 961 100 759 45 352 21 985 11 198 5 590 203 845 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 0 0 0 0 0 0 0 0 Tilläggsavskrivning i koncernbokslut 0 0 0 0 0 0 0 0 Koncernbokslut 31.12.2015 2 048 18 961 100 759 45 352 21 985 11 198 5 590 203 845 PLACERINGAR Placeringar Samkommunandelar Aktier o. andelar i int. o. ägarsamf. Övriga aktier o. andelar Övriga lånefordringar och övriga fordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 0 809 5 526 397 23 6 754 ökning under räkenskapsperioden 0 7 202 0 3 212 finans.andelar under räkenskapsper. 0 0 0 0 0 0 minskningar under räkenskapsperioden 0 287 245 365 9 906 överföringar mellan poster 0 0 0 0 13 13 räkenskapsperiodens avskrivning 0 0 0 0 0 0 nedskrivningar och återföreningar av dem 0 117 0 0 0 117 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 0 412 5 483 31 29 5 955 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12. 0 0 0 0 0 0 Bokföringsvärde 31.12. 0 412 5 483 31 29 5 955 Totalt 119

Dottersamfund, samkommunandelar samt ägar intressesamfund Namn Hemort Kommunen Koncernens Kommunkoncernens andel ägarandel ägarandel av eget av av räkensk. kapital främmande per. kapital vinst/förlust Dottersamfund Fastighets Ab Karis stads hyreshus Raseborg 100 % 100 % 1 570 2 224 351 FAB Dönsby Raseborg 100 % 100 % 722 4 226 400 FAB Pojovägen Raseborg 100 % 100 % 318 2 639 77 Raseborgs Hyresbostäder Ab Raseborg 100 % 100 % -220 49-273 Karis Industrifastigheter Ab Raseborg 100 % 100 % 57 26 2 Bostads Ab Karis Panorama Raseborg 100 % 100 % 24 7-4 KOY Koskenkylänraitti Raseborg 100 % 100 % 106 266 70 Ekenäs Energi Ab Raseborg 100 % 100 % 17 242 7 265-1 549 Fastighets Ab Tranan Raseborg 100 % 100 % 149 474 141 Fastighets Ab Bäljarspark Raseborg 86,2 % 86,2 % 70 192 54 FAB Knipnäs Raseborg 84,57 % 84,57 % 390 4 677-387 Forsby Värme Ab Raseborg 51,67 % 51,67 % 0 0 0 Totalt 20 427 22 044-1 119 Icke sammanställda dottersamfund Raseborgs Elnät och Entreprenad Oy Raseborg 100 % 100 % - ingen verksamhet 2014 Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Helsingfors 2,407 % 2,407 % 9 952 14 815 323 Kårkulla samkommun Pargas 7,53 % 7,53 % 447 1 343-301 Nylands Förbund Helsingfors 2,68 % 2,68 % 45 41 1 Eteva Mäntsälä 1,6 % 1,6 % 202 830 15 Luksia, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Lojo 7,88 % 7,88 % 2 607 527 160 Västra Nylands Folkhögskola Raseborg 56,255 % 56,255 % 728 141-11 Totalt 13 981 17 695 186 Ägarintressesamfund FAB Trollet Raseborg 50 % 50 % 1 33 0 FAB Jägarbacken Raseborg 36 % 36 % 2 54 0 Totalt 3 88 0 Övriga samägda samfund (icke sammanställd) Pojo servicebostadsstiftelse Raseborg Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristiga fordringar BS 2015 BS 2014 Kortfristiga fordringar totalt 12 399 11 561 varav aktiva resultatregleringar 105 134 varav Raseborgs stad 65 84 övriga väsentliga aktiva resultatregleringar i koncernen FPA ersättningar för arbetsplatshälsovård 171 97 Samkommuners projektfordringar (bl.a EU understöd) 19 53 Förskottsskattefordran 3 120

Specifikation av eget kapital BS 2015 BS 2014 Grundkapital 1.1. 72 607 72 554 Ökningar 1 91 *) Minskningar 936 38 Grundkapital 31.12. 71 672 72 607 Uppskrivningsfond 1.1. 881 897 Ökningar 0 0 Minskningar 48 16 Uppskrivningsfond 31.12. 833 881 Övriga fonder 1.1. 2 263 2 301 Ökningar 1 54 Minskningar 14 91 *) Övriga fonder 1.1. 2 250 2 264 Överskott från tidigare verksamhetsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott -24 378-23 406-211 -3 308 Eget kapital totalt 50 166 49 039 *) korrigering till IB Avsättningar BS 2015 BS 2014 Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Raseborgs stad (se närmare 7.9.) 170 214 Övriga 39 60 Raseborgs stad (se närmare 7.9.) 444 465 Övriga patientskadeförsäkring 1 236 1 258 övriga 65 58 Avsättningar totalt 1 954 2 056 Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital BS 2015 BS 2014 Kortfristigt främmande kapital totalt 92 617 87 121 varav passiva resultatregleringar 13 748 13 811 varav Raseborgs stad (se not 7.11.) 12 642 12 684 övriga väsentliga passiva resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital periodisering av löner och lönebikostnader 6 316 6 262 periodisering av räntor 70 87 periodiserade patientskadeförsäkringskostnader 249 236 garantihyror 24 26 121

Specifikation av koncernbolagens ansvarsförbindelser BS 2015 BS 2014 samt leasingansvar Ansvarsförbindelserna specificerade enligt specifikationer i bolagens egna bokslut. Intecknade pantbrev för lån 4 405 7 324 byggnader 3 915 3 932 legorätt på byggnader 13 045 13 044 Hyresförbindelser 780 723 Leasinghyresavtalsansvar 831 874 Ospecificerade samt diverse andra ansvarsförbindelser 3 193 3 165 Raseborgs stads borgen till koncernbolag 7 218 7 593 Väsentliga förändringar i samkommunandelar 31.12.2015 Samkommun Balansvärde 01.01. % Ökn. under räkenskapsperioden Minskn. under räkenskapsperioden Balansvärde 31.12. Kommunens andel av samkommunens grundkap. Skillnad HNS 9 219 057,05 2,407 % 9 219 057,05 9 417 462,71-198 405,66 Eteva 163 832,74 1,60 % 163 832,74 257 890,45-94 057,71 Kårkulla 662 453,22 7,530 % 662 453,22 662 836,38-383,16 Länsi-Uudenmaan koulutus keskus 976 026,12 7,88 % 976 026,12 1 034 916,48-58 890,36 Västra Nylands Folkhögskola 345 262,88 56,255 % 345 262,88 379 018,01-33 755,13 Nylands Förbund 1 771,03 2,68 % 1 771,03 2 726,30-955,27 11 368 403,04 11 368 403,04 11 754 850,33-386 447,29 122

Innehållsförteckning 1. Verksamhetsberättelse år 2015...1 1.1. Verksamhetsidé, vision...1 1.2. Vattenverksdirektörens översikt...2 1.3. Organisation och personal...3 1.4. Ekonomi...4 1.5. Vattenanskaffniing...5 1.6. Vattendistribution och avloppsavledning...7 1.7. Dagvattenhantering...7 1.8. Avloppsvattenrening...7 1.9. Utbyggnad och saneringar...10 2. Resultaträkning...11 3. Balansräkning...12 4. Verksamhetssammandrag...13 5. Tablå över investeringar...15 6. Finansieringsanalys...16 7. Noter...17 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder...17 7.2. Verksamhetens intäkter...17 7.3. Försäljningsvinster/-förluster från tillgångar bland bestående aktiva...17 7.4. Bestående aktiva...18 7.5. Rörliga aktiva, fordringar...19 7.6. Eget kapital...19 7.7. Främmande kapital...19 7.8. Lån som förfaller till betalning senare än efter fem år enligt amorteringsplan...20 7.9. Passiva resultatregleringar...20 7.10. Antal anställda...20 7.11. Personalkostnader...20 7.12. Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan...21 7.13. Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat...21 8. Underskrifter...22

1. Verksamhetsberättelse år 2015 1.1 Verksamhetsidé, vision Raseborgs Vatten sköter om vattentjänster inom de av fullmäktige fastslagna verksamhetsområdena. Vår verksamhet grundar sig på: - god service - kunnig och motiverad personal - tekniskt-ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet. Vi utvecklar vår verksamhet enligt kundernas behov och utvecklingen i Raseborgs stad. - Vi utvecklar vår yrkeskunnighet. - Vi stöder en rättvis och motiverad lönepolitik. - Vi tar initiativ beträffande vattentjänster i Raseborg. - Vi förbättrar vår: - teknik - kostnadsmedvetenhet - lönsamhet. 1

1.2 Vattenverksdirektörens översikt Det är med glädje vi kan konstarera att kommunsammanslagningen 2009 börjar ge tekniskt och ekonomiskt resultat för vattenverket. Personalen har på ett berömvärt sätt vuxit samman och i de flesta fall sköts arbetsuppgifterna till belåtenhet. Små justeringar i ansvarsfördelningen gjordes under året och framtiden får utvisa om förändringen var motiverad. Effektiveringsåtgärderna fortsätter och i turen står koncentration av kanslifunktionerna till vårt gemensamma utrymme vid materialgården i Ekenäs. Under året var utbyggnaden av förbindelseledningen mellan Karis och Svartå den tekniskt och ekonomiskt största utmaningen. Med facit på hand kan vi konstarera att projektet, som i initialskedet ifrågasattes, genomfördes till allas belåtenhet. Förutom att Svartåområdets vattenförsörjning förbättrades radikalt kunde även två uttjänta avloppsreningsverk stängas. I projektet, som höll sig inom uppgjord budget, deltog NTM-centralen med 30 % av utbyggnadskostnaderna. I övrigt följde utbyggnad och sanering, i huvudsak, uppgjort arbetsprogram. För förbättrad kvalitetsmedvetenhet genomgick en stor del av personalen vattenhygienkurs och för förbättrad kvalitet installerades UV-lampor vid Korsnäs och Brödtorp vattentäkter. För undantagssituationer och bemästring av dessa sammanställdes en beredskapsplan. För att förbättra situationen på våra reningsverk och för att kartlägga det verkliga saneringsbehovet av vårt avloppsledningsnät påbörjades arbetet med en regelrätt besiktning av ledningsnätet. Arbetet som är väldigt drygt och väderleksberoende beräknas var klart 2018. Driften förlöpte i huvudsak bra, mindre störningar i vattenkvaliteten uppdagades dock vid flera tillfällen vid Brödtorp vattentäkt. Vid avloppsreningsverken förekom störningar och försämrad reningskvalitet främst vid höga flöden i samband med regn. Ekonomiskt var året lyckat, vattenförsäljning och arbetsfakturering uppnådde nästan budget. Betydande inbesparingar i driftskostnaderna gav ett överskott på 696 710 euro, vilket överskrider budget med marginal. Totalt investerades under året drygt 2 miljoner euro, varav nettoinvesteringen i Karis-Svartå linjen var drygt 1,36 miljoner euro. Det lyckade ekonomiska resultatet är en följd av målmedvetna satsningar där direktionens och framförallt personalens samarbete och insatser åter är värda beröm. Personal och Direktion förtjänar ett stort Tack för välutfört arbete! Raseborg 09.02.2016 Tom Törnroos vattenverkets direktör 2

1.3 Organisation och personal Raseborgs Vattens ordinarie personal bestod vid årets slut av 21 stycken heltidsanställda samt 2 deltidsanställda (5 %). Antalet anställda med månadslön är 11 stycken, medan 10 har timlön. Personalens medelålder är 49,6 år. I tabellen nedan illustreras ålders- och lönefördelningen mellan de anställda: Åldersfördelning Månadslön Timlön Totalt 20-29 1 1 30-34 1 1 2 35-39 1 1 40-44 1 1 2 45-49 2 2 50-54 2 1 3 55-59 4 3 7 60-64 2 1 3 Totalt 11 10 21 De deltidsanställda (5 %) är inte beaktade i ovanstående åldersfördelning. ORGANISATIONSSCHEMA DIREKTION LAGERFÖRVALTARE VATTENVERKETS DIREKTÖR KANSLIPERSONAL 2 VATTENTÄKTSSKÖTARE DRIFTCHEF RENINGSVERKSSKÖTARE 2+4 RÖRMÄSTARE ARBETSLEDARE VVS MONTÖRER 6 EL OCH AUT.MONTÖR 1 Två reningsverksskötare arbetar med arbetsledaransvar. Organisationen arbetade i ett skift och ytterom arbetstid fungerade dejoursberedskap. 3

Direktionens sammansättning 31.12.2015 Ordinarie ordf. Seija Kannelsuo viceordf. Ulla Lindström-Dahl Anders Johansson Roy Vidfält Tom Rehn Janine Winter Magnus Gottberg Ersättare Marianne Isaksson-Heimberg Linnea Henriksson Thomas Bergman Tor-Erik Stolpe Bo-Erik Ekholm Lotta Ekman Dick Mannström Mikael Borgman stadsstyrelsens representant. Direktionen sammanträdde 6 gånger under året. 1.4 Ekonomi Vattenförsäljningen uppgick till 1 388 094 m och omsättningen till 6 095 256. Årets överskott är 696 710. Vid jämförelse med mätare i uppgjord budget kan det konstateras att intäkterna på 4,39 /m är 1 cent över budget, medan utgifterna på 2,28 /m är 33 cent under budget. Raseborgs Vattens avkastning till staden 598 532 Räntekostnader 264 402 Långfristigt främmande kapital 14 802 562 (1000 ) 4

1.5 Vattenanskaffning Under året pumpades grundvatten från 13 st. vattentäkter, av vilka Ekerö, Björknäs, Landsbro, Mjölbolsta, Korsnäs och Brödtorp är de viktigaste. Den totala vattenpumpningen uppgick till 1 644 823 m 3 (1 828 602 m 3 ), vilket ger ett medeltal på 4 506 m (5 009 m 3 ) per dygn. Såld vattenmängd 1 388 094 m 3 (1 388 601 m 3 ). Skillnaden mellan pumpad och försåld vattenmängd, som uppgår till 256 729 m 3 (440 001 m 3 ) eller 15,6 % (24 %) består av vatten som använts vid underhåll av ledningsnätet, läckvatten samt vatten som använts vid brandtillbud. UV-lampa, Brödtorp vattentäkt Vid alla vattentäkter förutom Mjölnarby och Lindnäs justerades råvattnets ph med lut, soda eller kalksten. Mjölnarby råvatten pumpas genom aktivkolfilter för reduktion av bekämpningsmedel, medan vatten från Lindnäs vattentäkt används enbart som tekniskt vatten av vägförvaltningen. Under året förekom i flera repriser problem med vattenkvaliteten vid Brödtorp vattentäkt. För att säkerställa vattenkvaliteten installerades UV-lampor vid Korsnäs och Brödtorp vattentäkter. Vid Manibacka vattentäkt förnyades tekniken för att råda bot på de återkommande järn och manganproblemen. Vattentäkt Pumpad mängd m /år 2015 2014 Ekerö 440 934 455 725 Landsbro 130 417 146 038 Mjölbolsta 302 915 325 382 Björknäs 298 817 339 738 Brödtorp 153 240 229 993 Nyby 53 101 50 148 Korsnäs 101 638 100 557 Mjölnarby 33 563 54 428 Västervik 108 252 104 753 Finnäs 3 665 4 032 Kansjerf 17 552 17 000 Manibacka 729 808 Totalt 1 644 823 1 828 602 Lindnäs enbart tekniskt vatten till vägförvaltningen 684 m³. Tabellerna nedan innehåller sammanställningar av vattenanalyser som utförts under året. Vattenanalyserna utfördes i huvudsak vid Västra Nylands Vatten och Miljö. 5

V=krav, S=rekommendation Karisområdet År 2015 Escherichia coli Clostridium perfringens, itiöt mukaanlukien Koliforma bakterier Lukt Smak Grumlighet Färg ph Elledningsförmåga Järn Mangan Aluminium Ammonium Ammoniumkväve ( NH4-N ) Nitrit Nitritkväve (NO2 -N) Sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendation Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt, ingen förändring 2=oacceptabelt, förändring 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V Sammandrag av vattenverkets resultat 14 0 14 8 8 8 8 8 8 14 14 3 8 8 5 5 14 0 14 8 8 8 8 8 8 14 14 3 8 8 5 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7,7 235 0 2,3 0 0 0 0 0 0 0 0 7,8 279 0 15 0 0 0 0 0 0 0 0 7,6 225 0 0 0 0 0 0 0 ph <6,5 Antal resultat 0 ph >9,5 Antal resultat 0 ph <6,5 Summan av resultaten 0 ph >9,5 Summan av resultaten 0 Summan av analysresultaten Summan av analysresultat som ej uppfyller krav/rekommendation 0 0 0 61,6 1878 0 32,2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 V=krav, S=rekommendation Ekenäsområdet År 2015 Escherichia coli Clostridium perfringens, itiöt mukaanlukien Koliforma bakterier Lukt Smak Grumlighet Färg ph Elledningsförmåga Järn Mangan Aluminium Ammonium Ammoniumkväve ( NH4-N ) Nitrit Nitritkväve (NO2 -N) Sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendation Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V 44 0 44 24 24 24 24 24 24 24 24 3 24 24 9 9 44 0 43 24 24 24 24 24 24 24 24 3 24 24 9 9 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2,3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7,9 193 1 1 6 0 0 0 0 1 1=acceptabelt, ingen förändring 2=oacceptabelt, förändring Sammandrag av vattenverkets resultat 0 0 1 8,1 262 26 8 19 0 0 0 0 0 0 0 7,7 145 0 0 0 0 0 0 0 ph <6,5 Antal resultat 0 ph >9,5 Antal resultat 0 ph <6,5 Summan av resultaten 0 ph >9,5 Summan av resultaten 0 Summan av analysresultaten Summan av analysresultat som ej uppfyller krav/rekommendation 0 0 1 189,7 4625 26 32 19 0 0 0 0 0 0 1 0,0 0 0 0 0 0 0 0 0 6

1.6 Vattendistribution och avloppsavledning Verksamhetsområdet omfattar med nuvarande indelning 8 st. separata områden. De största är centrumområdena i Karis, Pojo, Tenala och Ekenäs. Dessa områden omfattar både vatten- och avloppshantering. Avloppsvattnet renades centralt i Karis-Pojo eller Skeppsholmens reningsverk. I Svartå, Finnäs, Bromarv och Manibacka finns separata distributionsnät. I Svartå och Bromarv renades avloppsvattnet i ett lokalt reningsverk, medan det i de två övriga områdena enbart distribuerades vatten. Reningsverket i Svartå stängdes i oktober då förbindelseledningen stod färdig. Under året anslöts 21 nya kunder till vårt ledningsnät. 26 stycken läckage på huvudvattenledningar reparerades och 34 stycken anslutningar förnyades. Utbyggd teknik per 31.12 2015 Vatten Avlopp Tryckförhöjningsstationer Vattentorn Avloppspumpstationer Reningsverk 389 km 410 km 8 st. 3 st. 138 st. 3 st. 1.7 Dagvattenhantering Då avloppshanteringen av dagvatten (dagvattenhanteringen) handhades av vattenverket under år 2015 bör kostnaderna för denna verksamhet, enligt lagen om vattentjänster, särredovisas i bokslutet. Under året investerades i nya dagvattenledningar totalt 124 749,61 och för underhåll av befintliga ledningar användes 36 896,48. Dagvattenledningsnätets bokföringsvärde per 31.12.2015 uppgick till 2 412 655,21. 1.8 Avloppsvattenrening Vid avloppsreningsverken renades under året 3 012 027 m 3 avloppsvatten. Tekniken i reningsverken varierar, medan huvudprincipen för reningen är densamma. Reningsverken fungerade i regel bra, men för att förbättra kvävereningen på Skeppsholmens reningsverk gjordes under året en specialgranskning med rekommendationer för kommande års drift. Avloppsvattnet renades mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Skeppsholmens reningsverk Totalt komposterades 3 264 ton slam från reningsverken. 7

Reningsresultat som årsmedelvärden: Reningsverk Q med. m 3 BS 7 % P % N % Q tot m 3 Karis-Pojo 4 270 99 96 70 1 557 289 Skeppsholmen 3 800 98 98 56 1 388 561 Svartå 176 89 94 21 52 806 Bromarv 37 99 99 67 13 371 Reningskrav BS 7 % P % N % Karis-Pojo 95 95 60/70 Skeppsholmen 95 95 70 Svartå 90 90 Bromarv 90 90 40 I nedanstående diagram illustreras reningseffekten vid våra centralreningsverk och utvecklingen för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen under de senaste årtiondena. kg O₂/d 250 Skeppsholmen/utgående BS7-mängd och -halt år 1981-2015 mg O₂/l 70 200 150 60 50 40 100 50 30 20 10 0 0 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 BS7 kg O2/d BS7 halt mg O2/l 8

kg P/d 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Skeppsholmen/utgående fosformängd och kvävemängd 1981-2015 kg N/d 160 140 120 100 80 60 40 20 0 BOD belastning från Karis-Pojo reningsverk 1983-2015 200 kg O₂/d 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja 200 kg N/d 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Kvävebelastning från Karis-Pojo reningsverk 1983-2015 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 fosfor kg P/d kväve kg N/d Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja 9

kg P/d 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Fosforbelastning från Karis-Pojo reningsverk 1983-2015 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja 1.9 Utbyggnad och saneringar Under året sanerades och kompletterades ledningsnätet vid bl.a. Gamla Fiskarsvägen, Ljungstigen, Sjöåkersgatan och Stenbrinken. De mest betydande kompletteringarna av teknik var förbindelseledningen mellan Karis och Svartå, Gabrielsgränden, Västanbyvägen, Sångträdet, Ängsullsgatan samt Egnahemsallen. Förutom ovan nämnda saneringar förnyades strategiska ventiler främst i Pojo-området. Avloppspumpstation Karis-Svartå linjen Beredskapsplan för undantagssituationer färdigställdes under våren 2015. För att klarlägga det verkliga saneringsbehovet av avloppsledningsnätet utfördes läckvattenundersökning med början i Svartå området. Totalt investerades under året 2,024 miljoner euro, varav investeringen i förbindelseledningen mellan Svartå och Karis var 1,364 miljoner euro. 10