1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation... 6

Transkript

1 Raseborgs stads bokslut 2014

2 Innehållsförteckning 1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk Resultaträkning (1 000 ) Sammandrag av driftsekonomin och resultat Balansräkning Finansieringsanalys Finansieringsdelens utfall Totala inkomster och utgifter Raseborgs koncern Koncernens uppbyggnad Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernens finansieringsanalys Nyckeltal inklusive affärsverk Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetens utfall Resultaträkningens utfall Tablå över budgetens utfall Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall Sektor: Koncernförvaltning Koncernförvaltning Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Sektor: Grundtrygghet Egen produktion Myndighetsuppgifter Administration och externa avtal Specialsjukvård Sektor: Bildningen Bildning Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Sektor: Samhällsteknik Samhällsteknik Planläggning, miljö och byggnadstillsyn... 74

3 6.4. Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Resultaträkning Balansräkning Noter Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Verksamhetens intäkter Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Avskrivningsplan Bestående aktiva Aktier och andelar Rörliga aktiva, fordringar Förändringar i eget kapital Avsättningar Främmande kapital Passiva resultatregleringar Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Underhållsstöd Löneutgifternas utveckling Personalkostnader Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan Arvoden till revisorer Övriga noter Förteckning över använda bokföringsböcker Noter till koncernen Underskrifter och revisionsanteckningar Raseborgs Vatten 1-23

4

5 [Skriv text] 1. Översikt och organisation 1.1 Allmän översikt Beslutsamma steg i riktning mot hållbar ekonomi I enlighet med stadens strategi togs under åren beslutsamma steg i riktning mot se över stadens förvaltning och service med sikte på ekonomisk balans och främja tillväxten. Sammantaget väntas samarbetsförhandlingarna åren leda till att den totala arbetsinsatsen minskar med 125 årsverk fram i slutet av Minskningen mäts med en årsverksklocka. I pengar innebär det drygt 6 mn eller 1,5 % av kommunalskatten, då åtgärderna når full effekt. Häften av de överenskomna minskningarna av årsverken har genomförts under Personalstyrkan har ökat något under 2014, till följd av att Karis hälsostation övergick i stadens regi. Lönesumman har ökat endast marginellt under de senaste två åren. Inkomstskatten höjdes med en procentenhet 2014 för att tillsammans med översynen av servicen balansera budgeten. Skattehöjningen väntades ge 4 mn, men skatteintäkterna ökade med bara 2,3 mn jämfört med Orsaken till att skatteinkomsterna stannade under budgeten var det försämrade sysselsättningsläget. Minskningen av arbetsplatserna inom näringslivet har resulterat i att inkomstutvecklingen stagnerat och fler blivit långtidsarbetslösa. Nedskärningarna av stadsandelarna med 2 mn i förhållande till 2013 var förutsedda i budgeten men bidrar till ökat skattetryck. Försäljningen av fastigheter som icke behövs för egen produktion framskred långsammare än beräknat pga. försämrat marknadsläge. Raseborgs stads kostnader för specialsjukvården var år 2014 tredje högst bland de 58 största städerna i landet (1422 /invånare). Specialsjukvårdens kostnader har ökat med 10,4 % eller 3,8 mn under år Det är närmare en procentenhet av kommunalskatten. Huvuddelen av kostnaderna uppstår inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Kostnadsökningen inom Lojo (4,1%) och Borgå 4,6 % har också varit snabbare än medeltalet (2,8%) för alla kommuner som ingick i jämförelsen. När det gäller kostnadsökningen inom social- och hälsovården i övrigt klarar sig Raseborg bra i jämförelsen. Kostnaderna per capita är relativt höga (3491 /invånare), men ökningen har varit endast 1,9 %, dvs. under medeltalet ( 2,2%). Årsbidraget positivt - men räckte inte Sammantaget räckte inte samarbetsförhandlingarna och höjningen av skattesatsen till för att nå ett positivt bokslut. Resultatet blev -3,9 mn eller i storlekordningen en procent av kommunalskatten. Årsbidraget var positivt, men bara 2,4 mn mot budgeterade 6,7 mn. Efter de planenliga avskrivningarna var underskottet 3 mn. Resultatet försämras ytterligare med en miljon till följd av nedskrivningar av värdet på aktierna i Pojo Bruksindustri AB som likviderades under året. Värdet på aktierna är från Pojo kommuns balansräkning. Underskottet på 3 mn före den extra anskrivningen lägges till det kumulativa underskottet som ökat till 11,5 mn. Nedskrivningen av aktierna i Pojo Bruksindustri Ab minskar stadens grundkapital med motsvarande summa. Statens reformplaner sysselsatter kommunerna Regeringens utredningar att omorganisera social- och hälsovården "SOTE" sysselsatte kommunerna hela året. Stadsstyrelsen i Raseborg gav flera utlåtanden om förslaget till SOTE-lagstiftning. Förlaget innebar att hälften av stadens budget och hela social- och hälsovårdspersonalen överförs till södra Finlands vårdområde med 1,9 miljoner invånare. Lagförslaget förkastades av riksdagens grundlagsutskott i februari 2015 och reformen hänsköts till nästa regering. Stadsstyrelsen avgav också utlåtande om förslagen till ny kommunallag och metropollagstiftning. Koncernförvaltningen huvudfokus under verksamhetsåret var att driva på förändringar i vårdstrukturen som kan sänka kostnadstrycket på sikt. Det viktigaste projektet har varit byggandet av ersättande serviceboende och moderna hyresbostäder för långvården på Mjölbolsta. Leasingavtalet med Danske Bank och huvudentreprenadavtalet med Firas Ab undertecknades i slutet av året. En arbetsgrupp med stadens och VNS ledning (HELP-gruppen) utarbetade en helhetsplan för flyttningen av bäddavdelningen från Mjölbolsta och flyttningen av psykiatrin från Ekåsen till VNS. Målet är ett 2

6 [Skriv text] optimerat utnyttjande av alla sjukhusfastigheter kring VNS. Principbeslut fattades också om att stadens förvaltning ska flytta till Ekåsen 2017 då avtalet gällande Ystadsgatan 3 går ut. Befolkningsminskningen som pågått tre år i följd stannade upp 2014 och befolkningen ökade med fyra personer. Staden hade både ett positivt flyttningsnetto mellan kommuner och med utlandet. Trots att efterfrågan på bostadstomter stannade på en låg nivå i hela regionen har intresset för att bygga nya utrymmen för detaljhandeln i Karis (Läpp) och Ekenäs hållit i sig. Detaljplanen för utvidgningen av Mirka-fabriken i Karis färdigställdes och en kraftsamling gjordes för att finna en lösning på det fastlåsta läget med Billnäsplanen. Samarbete i regionen och tillväxt Samarbetskommittén för KasvuKraft-samarbetet i Västnyland höll under året fem möten. Huvuddelen av Raseborgs näringspolitiska projekt förvaltades av Novago Ab. Under året grundades 172 nya företag i Raseborg. Nettoökning var 92 företag. Novago Ab bistod med rådgivning åt 39 % av de nystartade företagen. Sammanlagt tre företag i Raseborg erhöll investeringsbidrag på basen av ÄRMstatusen Investeringarna beräknas generera ett 15-tal arbetsplatser. Det projekt som startades 2012 för att marknadsföra Raseborg och Hangö 2012 i hela Finland (InnoLink-projektet) avslutades på hösten. Raseborgs stad gick med i Lumo Oy för att stöda marknadsföringen av turismen i Västnyland. 3

7 1.2 Allmän ekonomisk översikt Budgeten för år 2014 innehöll inte extraordinära faktorer i form av reducering av personalkostnaderna genom frivilliga arrangemang eller permitteringar. Åtgärdsprogrammet som uppdaterades i maj 2013 i fullmäktige innehöll dock anpassningar av ekonomin till ett belopp om 3,9 mn år 2014 och ytterligare 4,3 mn för år Respektive sektors ekonomiplaneblanketter längre fram i bokslutet omfattar redogörelser för hur åtgärdsprogrammet framskridit. Budgeten 2014 visade ett överskott om 1,5 mn. Stadsfullmäktige beviljade under året budgetändringar sammanlagt 4,8 mn vilket indikerade ett underskott om 3,3 mn. Om man inte beaktar den extraordinära nedskrivningen som gjorts som en följd av konsolideringsprocessen av stadens hyreshusbolag blev underskottet 3,0 mn. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen under årsbidraget och påverkar inte det kumulativa underskottet i balansräkningen. Med nedskrivningen beaktad blev underskottet 4,0 mn. Raseborgs stads officiella bokslut består av stadens och affärsverket Raseborgs Vattens räkenskaper. I vidstående verksamhetsberättelse finns dock även uppgifter som behandlar dessa enheter separat för att ge en klar och mångsidig bild av stadens verksamhet och ekonomi. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Ändringar i budgeten ska enligt förvaltningsstadgan 21 föreläggas fullmäktige under budgetåret. Utgiftsöverskridningar och inkomstunderskott bör motiveras i samband med analysen om hur målsättningar och prestationer uppnåtts i bokslutet för respektive år. De största budgetändringarna gjordes inom grundtryggheten, 2,1 mn och inom finansiering, skatteinkomster 2,2 mn. Årsbidraget för år 2014 uppgick till 2,4 mn, vilket är 3,1 mn mindre än år Jämfört med budgeten 2014 efter ändringar blev det slutliga årsbidraget 0,5 mn bättre än budget. Enbart stadens årsbidrag var 0,4 mn mot 1,5 mn Verksamhetens intäkter uppgick till 52,1 mn mot budgeterade 52,3 mn. Försäljningsvinsterna för såld egendom uppgick år 2014 till 0,8 mn mot 1,5 mn år Försäljningsvinsterna budgeterades till 2,4 mn. Raseborgs Vattens omsättning steg med 0,6 mn jämfört med 2013 till 6,2 mn. Verksamhetens kostnader var 212,9 mn mot ursprungligen budgeterade 211,5 mn. Efter godkända budgetändringar var det budgeterade utgiftsanslaget 213,9 mn. Verksamhetsbidraget - 160,8 mn blev 1,6 mn sämre än det ursprungligen budgeterade och 0,5 mn bättre än budgeterat då man beaktar budgetändringarna. De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till 85,5 mn mot 86,6 mn år 2013, vilket innebär en minskning om 1,3 %. År 2012 var personalutgifterna 87,1 mn. De totala skatteinkomsterna uppgick till 111,0 mn mot ursprungligen budgeterade 113,5 mn. En budgetändring gjordes i så att skatteinkomsterna sänktes till 111,3 mn. Jämfört med år 2013 ökade skatteinkomsterna med 2,3 mn, en ökning med 2,1 %. Inkomstskattesatsen höjdes med en procentenhet från 21,00 % till 22,00 %. Kommunalskatteinkomsterna var 97,7 mn (96,6 mn 2013, + 1,1 %) och blev 2,8 mn under det ursprungligen budgeterade och 0,6 mn under efter budgeändringen. Fastighetsskatt inflöt 9,9 mn eller 0,1 mn mer än budgeterat medan samfundsskatteinkomsterna uppgick till 3,4 mn, 0,2 mn mer än budgeterat. Jämfört med år 2013 steg fastighetsskatteinkomsterna med 0,8 mn (8,8 %) medan samfundsskatteinkomsterna steg med 0,5 mn (16,9 %). Fastighetsskattesatserna var oförändrade, 1,35 % (allmän) och 0,32 % (stadigvarande boende). Beträffande skatteinkomsterna se närmare punkt 6.5 Specifikation av skatteinkomsterna. 4

8 Statsandelarna uppgick till 52,5 mn, en minskning från föregående år med 1,9 mn (3,5 %) och var 0,2 mn lägre än det budgeterade beloppet. I beloppet ingår en extra behovsprövad höjning av statsandelen om 1,5 mn som staten beviljade. Stadsstyrelsen anhöll om behovsprövad höjning av statsandelen 1 mn men ansökan avslogs. Räntekostnaderna uppgick till 2,5 mn, samma nivå som föregående år och 0,3 mn lägre än budgeterat, främst tack vare en fortsatt låg räntenivå och utnyttjande av korfristiga krediter i form av kommuncertifikat. Kortfristiga krediter utnyttjades i planerad utsträckning. Övriga finansiella kostnader uppgick till 28 t och övriga finansiella intäkter till 333 t, mot budgeterade 359 t. Staden hade vid årsskiftet externa kortfristiga krediter om 40 mn vilket är 3,2 mn mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år (en koncernlimit med ett saldo om 2,3 mn för stadens hyreshusbolag, där staden står som kontoinnehavare inkluderas inte). Det långfristiga främmande kapitalet uppgick ,0 mn mot 76,1 mn ett år tidigare. Raseborgs Vatten hade interna krediter från staden om 4,6 mn (3,1 mn 2013), varav inga kortfristiga kassakrediter. Ökningen beror på en kredit som affärsverket lyft av staden i och med övertagandet av Skåldö Vattenandelslags anläggningstillgångar som förts in i affärsverkets balansräkning. Totalt uppgick skuldbördan till 118,0 mn (112,8 mn 2013) eller per invånare ( ) varav affärsverkets andel var 9,7 mn eller 8,2 % ( 7,4 % 2013). Utan affärsverket medräknat är skuldbördan per invånare ( ). Kassamedlen uppgick vid årsskiftet till 5,8 mn jämfört med 4,6 mn föregående år. Av medlen tillhörde 3,8 mn Raseborgs stad och 2,0 mn Raseborgs Vatten. Raseborgs Vattens avkastning på insatt grundkapital, , redovisas på skild rad i resultaträkningen. Enligt fullmäktiges beslut har avkastningen för Raseborgs Vatten höjts från 4 % till 6 % från och med år Affärsverkets bokslut presenteras separat i slutet av verksamhetsberättelsen. Resultatet belastas av planmässiga avskrivningar 5,5 mn (7,5 mn 2013). Skillnaden beror på att affärsverket Ekenäs Energis avskrivningar inte mer finns med. Stadens avskrivningar uppgick till 4,1 mn (3,8 mn 2013) och Raseborgs Vattens till 1,4 mn (1,4 mn 2013). Räkenskapsperiodens underskott är enligt resultaträkningen 4,0 mn. Resultatet innehåller en nedskrivning om 0,9 mn som en följd av konsolideringsprocessen av stadens hyreshusbolag, nedskrivningen påverkar inte det kumulativa underskottet i balansräkningen eftersom den bokförts mot grundkapitalet bland passiva, eget kapital (se närmare not 7.18 "övriga noter"). Med affärsverket frånräknat har staden ett underskott om 4,7 mn. År 2013 utmynnade i ett sammantaget överskott om 16,7 mn. Det stora överskottet berodde på en extraordinär intäkt om 18,6 mn som bestod av den försäljningsvinst som uppstod i och med överlåtelsen av Ekenäs Energis affärsverksamhet till Ekenäs Energi Ab som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Stadens egna investeringsutgifter 2014 uppgick till 7,8 mn jämfört med 8,7 mn år 2013 (budget ,7 mn ). De största enskilda investeringsposterna var Kiilan koulus nya gymnastiksal, 1,6 mn och centralköket i Karis 1,3 mn. Raseborgs Vattens investeringar var totalt 3,9 mn (0,5 mn 2013). De största posterna gällde inköp av ledningsnätet av Skåldö Vattenandelslag, 2,2 mn och saneringen av vattentornet i Ekenäs 0,7 mn. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var negativt 8,1 mn (positivt 24,5 mn 2013) medan kassaflödet för finansieringens del var positivt 9,3 mn (negativt 22,8 mn 2013). Förändringen av de likvida medlen var sålunda + 1,2 mn och de likvida medlen uppgick till 5,9 mn. 5

9 Staden upptog långfristiga lån 10,2 mn och Raseborgs Vatten 2,2 mn. Amorteringarna uppgick år 2014 till 10,5 mn, 1,8 mn mer än föregående år. Balansräkningen uppvisade vid årets början ett kumulativt underskott om 8,5 mn. I och med det negativa resultatet om 4,0 mn 2014 är det kumulativa underskottet per ,5 mn vilket innebär 436 per invånare ( ). Balansomslutningen var 209,0 mn (207,9 mn 2013). Koncernen Raseborgs stad Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för koncernen har uppgjorts. I koncernen ingår Raseborgs stad, affärsverket Raseborgs Vatten, 6 samkommuner i vilka staden är delägare, 5 aktiebolag, 1 bostadsaktiebolag och 9 fastighetsaktiebolag i vilka stadens ägarandel är mellan 51 och 100 %. Därtill ingår i koncernbokslutet 3 intressebolag (ägarandel %). Intressebolagen är dock medtagna endast till den del det skiljer mellan stadens ägarandel av det egna kapitalet och bokföringsvärdet på bolagets aktier i stadens balansräkning. Under år 2014 likviderades Lövkulla Värme Ab och FAB Pojo Bruksindustri. Stadens aktier i Pojo Affärscentrum Ab såldes i februari Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Ekenäs Energi Ab:s operativa resultat innan skatt och avskrivningsdifferens var 0,4 mn vilket överskred kalkylerna i samband bolagiseringen som indikerade att bolaget skulle uppvisa förlust de första verksamhetsåren. Bokslutet för året visar en vinst om 1 520,15. Dividend utbetalas inte för år Koncernens resultaträkning visar ett underskott om 3,9 mn. Staden är även huvudägare i Pojo Servicebostadsstiftelse som besitter servicebostäder för äldre vilka drivs av staden, ägarandelen är 66,6 %, vilken dock inte ingår i koncernbokslutet. Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Koncerndirektiven uppdaterades i stadsfullmäktige Uppbyggnaden av koncernen framgår av separata scheman i kapitel 3.1 "Koncernens uppbyggnad". Skuldbördan för hela koncernen Raseborgs stad uppgår till per invånare ( ) och lånestocken till 139,9 mn (135,8 mn 2013). Balansomslutningen för koncernen var 235,4 mn (226,5 mn 2013). 6

10 1.3 Organisation Stadsdirektör Mårten Johansson Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Mårten Johansson Stadskansliet Thomas Flemmich Ekonomiavdelning Thomas Karlsson Grundtrygghet Jeanette Pajunen Egen produktion Kirsi Ala- Jaakkola, Stefan Fri, Anne pietinalho, Eivor Österlund- Holmström Bildning Robert Nyman Barndagvård och förskola Märta Wikström Tina Nordman Svenskspråkig grundläggande utbildning Maj-Len Engelholm Samhällsteknik Jan Gröndahl Administration Åke Frondén Samhällstekniska avdelningen Jan Gröndahl Raseborgs Vatten Tom Törnroos Personalavdelning Johan Nylund Intern service Arne Nummenmaa Myndighetsuppgifter Eivor Österlund- Holmqvist Administration och externa avtal Jeanette Pajunen Specialsjukvård Jeanette Pajunen Finskspråkig grundläggande utbildning Jukka Hautaviita Gymnasier Robert Nyman Medborgarinstitut Maarit Hujanen Musikinstitutet Raseborg Tuula Kalmi Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm Fastighetsbildning och kartläggning Pentti Viljanmaa Småbåtshamnar Åke Frondén Museiverksamhet Dan Lindholm Västra-Nylands Avfallsnämnd Biblioteksverksamhet Heidi Enberg Ungdomsverksamhet Fredrika Åkerö Kulturverksamhet Lotta Lerviks Idrottsverksamhet och hälsomotion Yngve Romberg 7

11 [Skriv text] Anställda (antal) december december Antal anställda i huvudtjänst Koncernförvaltning *) Allmän- och ekonomiförvaltning *) 66 Grundtrygghet Bildning Samhällsteknik Ekenäs Energi 0 33 Raseborgs Vatten Sammanlagt Antal anställda enligt anställningsform Heltid ordinarie Heltid tidsbundna Deltid ordinarie Deltid tidsbundna Sammanlagt *) 2013 Allmän- och koncernförvaltning Allmän och koncernförvaltning 262,3 254,4 259,8 260,5 247,5 Koncernförvaltning 170,5 Allmän och ekonomiförvaltning 56,9 Grundtrygghet ordnare 14,4 8,3 9,8 9,7 Grundtrygghet 328,6 358,2 403,6 508,7 521,5 545,7 Bildning 724,6 706,4 729,5 739,2 717,4 712,7 Samhällsteknik 79,2 75,6 71,8 67,3 49,5 53,1 Ekenäs Energi 25,1 24,5 28,0 27,7 28,7 Raseborgs Vatten 25,4 24,7 24,6 22,9 21,9 22,1 Totalt 1459,6 1452,1 1527,1 1636,0 1586,5 1561,0 Affärsverket Ekenäs Energi ombildades från till Ekenäs Energi Ab, och alla 33 anställda överfördes till det nya bolaget och finns således inte med längre i 2014 års personalstatistik. Staden övertog Karis HVC genom överlåtelse av rörelse från Mehiläinen. Samtliga 41 anställda överfördes som s.k. gamla anställda till staden och de är medräknade i 2014 års personalstatistik. Ett statistikfel finns i 2013 års personalbokslut gällande tekniska sektorns personalmängd. Den uppges i december 2013 vara endast 46 personer, men det borde vara 67 personer. Totala personalmängden (i huvudtjänst) 2013 var alltså 1974 och inte 1953 som felaktigt uppgetts. Samarbetsförfarandets resultat förverkligades under året så att 64,75 årsverken minskades. Minskningen följdes upp kontinuerligt i stadsstyrelsen. 8

12 2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk 2.1 Resultaträkning (1 000 ) BS 2014 BS 2013 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader -533 Räkenskapsperiodens över-/underskott

13 2.2 Sammandrag av driftsekonomi och resultat SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Koncernförvaltning Intäkter ,4 % Kostnader ,8 % Netto ,4 % Allmän- och ekonomiförvaltning Intäkter ,7 % Kostnader ,9 % Netto ,4 % Grundtrygghet Intäkter ,2 % Kostnader ,5 % Netto ,3 % Bildning Intäkter ,8 % Kostnader ,4 % Netto ,8 % Samhällsteknik Intäkter ,0 % Kostnader ,4 % Netto ,7 % Raseborgs Vatten Intäkter ,6 % Kostnader ,9 % Netto ,3 % Ekenäs Energi Intäkter Kostnader Netto ,0 % Raseborgs stad Intäkter ,8 % Kostnader ,7 % Netto ,7 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter ,8 % Kostnader ,5 % Netto ,4 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad Raseborgs vatten Ekenäs Energi Totalt Kumulativt underskott IB Förändring

14 2.3 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 5 7 Immateriella rättigheter 5 7 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konststruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 2 7 Donationsfondernas särskilda täckning RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kassa och bank AKTIVA TOTALT

15 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 2 7 Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott Övriga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar PASSIVA TOTALT

16 2.4 Finansieringsanalys (1 000 ) INKL. AFFÄRSVERK Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -44 Minskning av utlåningen Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -4-3 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

17 2.5 Finansieringsdelens utfall INKL. AFFÄRSVERK Budget 2014 Budget- Budget efter Utfall Avvikelse ändringar ändringar 2014 Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag +/ Extraordinära poster +/- 0 0 Rättelseposter till internt tillförda medel +/ Investeringar Investeringar i bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutg Försäljningsintäkter av anläggningstillg Ordinarie verksamhet och investeringar, netto Finansieringsverksamhet Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen till övriga - Minskning av utlåningen till övriga Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån +/ Förändringar av eget kapital Inverkan på likviditeten

18 2.6 Totala inkomster och utgifter X) INKL. AFFÄRSVERK INKOMSTER m % UTGIFTER m % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 30,8 14,3 Verksamhetskostnader -191,7 88,7 Skatteinkomster 111,0 51,5 - Tillverkning för eget bruk 0,1 0,0 Statsandelar 52,5 24,4 Räntekostnader -2,5 1,2 Ränteintäkter 2,0 0,9 Övriga finansiella kostnader Övriga finansiella intäkter 0,3 0,1 Extraordinära kostnader 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel +/- Förändring av avsättningar -0,1 0,0 - Vinst på försäljning av - Förluster av försäljning av tillgångar bl bestående aktiva -0,8-0,4 tillgångar bl bestående aktiva 0,2-0,1 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar till Investeringar i bestående aktiva -11,7 5,4 investeringsutgifter 0,0 Försäljningsinkomster av tillgångar bl bestående aktiva 2,7 1,3 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0,4 Ökning av utlåningen 0,0 Ökning av långfristiga lån 12,4 5,8 Minskning av långfristiga lån -10,5 4,9 Ökning av kortfristiga lån 4,2 1,9 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt 215,5 100,0 Totala utgifter, sammanlagt -216,2 100,0 x) Exklusive transaktioner utan finansieringsmässig inverkan på stadens ekonomi. Se not

19 3. Raseborgs koncern 3.1. Koncernens uppbyggnad RASEBORGS KONCERN RASEBORGS STAD Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Ab (affärsverket har bolagiserats genom försäljning av verksamheten den till dotterbolaget Karis Fjärrvärme Ab som fort - sätter verksamheten fr.o.m. den som Ekenäs Energi Ab) FAB Dönsby tid. BAB Dönsbyvägen (100 %) (Bolagen BAB Ljunghed, FAB Knattegården, FAB Lingonsvatro, FAB Lövkulla Strömkarl, BAB Karis Nejlikan och FAB Gumnäsvägen 2 fusionerats med bolaget ) Raseborgs Elnät och Entreprenad Oy FAB Karis stads hyreshus (100 %) Raseborgs Hyresbostäder Ab (100 %) (tidigare Pojo Industriby Ab som bytt namn och fungerar som disponentbolag för stadens fastighetsbolag fr.o.m ) FAB Knipnäs (84,57 %) FAB Koskenkylänraitti (100 %) FAB Bäljarspark (86,2 %) BAB Karis Panorama (100 %) FAB Tranan (96,09 %) FAB Karis Poliskammare (100 %) - ovanstående 4 företag planeras fusioneras till ett bolag 2015 Karis Industrifastigheter Ab (100 %) FAB Pojovägen (100 %) FAB Bruksbostäder (100 %) Forsby Värme Ab (51,67 %) (bolaget likvideras 2015) Lövkulla Värme Ab (100 %) (likviderat 2014) FAB Pojo Bruksindustri (100 %) (likviderat 2014) Pojo Affärscentrum Ab (52,22 %) (bolaget har sålts i februari 2014) Samkommuner (ägoandel) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS (2,407%) Västra-Nylands Folkhögskola (56,255 %) Länsi-Uudenmaan Amm.koulutus kuntayhtymä LUKSIA (7,88 %) Kårkulla samkommun (7,522 %) Eteva kuntayhtymä (1,6 %) Nylands förbund (2,68 %) Intressebolag (ägoandel %) FAB Trollet 50,00 % FAB Jägarbacken 36,00 % Hangöudds utvecklingsbolag Ab 30,00 % 16

20 3.2 Koncernresultaträkning RESULTATRÄKNING (tusen euro) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 45-2 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -40 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar 9 Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

21 3.3. Koncernbalansräkning AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intressesamfund Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA TOTALT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare perioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Frivilliga reserver AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt PASSIVA TOTALT

22 3.4. Koncernens finansieringsanalys Finansieringskalkyl (1 000 euro) Kassaflöde av egentlig verksamhet Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflöde av investeringar Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflöde av egentlig verksamhet och investeringar Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen (inkl. ansl.avg.) Minskning av utlåning Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital 60 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

23 4. Nyckeltal inklusive affärsverk INVÅNARE RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 8) Verksamh.intäkternas %-andel av verksamh.kostn. 16,1 21,4 verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) Årsbidrag i procent av avskrivningarna 37,8 74,1 årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, /invånare FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 12) Verksamhetens o investeringarnas kassaföljde under 5 år, Intern finansiering av investeringar % 20,9 20,5 årsbidrag / egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag 0,4 0,7 (årsbidrag+räntekostnader)/(räntekostnader+amorteringar på lån) Lånestock 31.12, Lån, /invånare Lånefordringar 31.12, msb-lånefordringar och övr. lånefordr.som bokförts som placeringar Kassautbetalningar/år, Kassamedel 31.12, Likviditet (kassadagar) 10,0 7,0 365 dagar x kassamedel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 10-11) Soliditetsgrad % 29,5 31,6 (eget kapital + avskrivn.differens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % 74,9 68,3 (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Ackumulerat över-/underskott, /invånare KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 17) Soliditetsgrad % 21,3 20,0 Relativ skuldsättningsgrad, % 177,9 148,8 Finansieringsförmögenhet, /invånare Koncernens lån, /invånare Koncernens lånestock 31.12, * Koncernens lånefordringar 31.12, *) 5,7 miljoner återbetalbara anslutningsavgifter ingår 20

24 5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Separata direktiv har getts om uppgörande och justeringar av dispositionsplaner, förverkligande av budgeten, budgetens bindande nivåer och kontoplan samt rapportering. En förnyad förvaltningsstadga godkändes av stadsfullmäktige Budgetuppställningen 2014 följer den nya förvaltningsstadgan. Förvaltningsstadgan har ytterligare uppdaterats genom beslut i stadsfullmäktige Förändringarna till denna del träder dock i kraft från och med år Sektorerna har utsett ansvarspersoner (attesterare) och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. I budgeten har stadsfullmäktige fastställt bindande målsättningar som uppföljts kvartalsvis i rapporter vilka även distribuerats till sektorerna/enheterna och till fullmäktige. Stadsstyrelsen har erhållit månatliga uppföljningar om väsentliga nyckeltals och åtgärdsprogrammets förverkligande. Stadsfullmäktige fastslog strategin för Raseborgs stad Raseborg förnyar sig och växer. Strategin bygger på sju huvudsakliga riktlinjer. Genom att följa dessa riktlinjer går Raseborgs stad vidare i riktning mot den vision som skapats. Genomförandet av strategin övervakas av Raseborgs stadsstyrelse, som rapporterar utfallet till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige godkände vid mötet det uppdaterade åtgärdsprogrammet för balansering av ekonomin, den fjärde uppdateringen av det åtgärdsprogram som ursprungligen godkändes av fullmäktige Programmet innehåller 14 konkreta åtgärdhelheter som även intagits som en del av budgeten och ekonomiplanen för åren , stadsstyrelsen följer regelbundet upp åtgärdsprogrammets förverkligande i samband med rapporteringen av de månadsvisa uppföljningskriterierna. Fram till och med hade 66,75 årsverk inbesparats. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i stadens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och stadsstyrelsen. Riktigheten i konteringen av inköpsfakturorna samt redovisningen av mervärdesskathar undersökts och genomgåtts och restitutioner har erhållits från skatteverket. Enheterna har anvisats om vikten av att tillse att konteringen görs omsorgsfullt. En särskild granskning av att konteringen av mervärdesskatt för inköp gällande räkenskapsperioden 2014 har gjorts på ett korrekt sätt har utförts. Målsättningen är att upprepa granskningen en till två gånger i året. Beträffande löneutbetalningar finns numera en rutin där personalchefen signerar provberäkningarna inför varje lönekörning. Vidare har anvisningar till enheterna getts om att alla beslut i personalfrågor skall inkomma undertecknade från rätt enhet/förman till personalavdelningen. Under år 2014 utförde Sysselsättningsavdelningen riskkartläggningar på sina verkstäder och arbetspunkter. 21

25 Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Om den regelbundna rapporteringen och uppföljningen redogörs ovan. Om verksamheten för hela året redogörs i bokslutet som behandlas i stadsstyrelsen och -fullmäktige. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Riskhantering, avtal Skaderiskerna har minskats genom försäkringar. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Stadens försäkringsskydd konkurrensutsattes sommaren 2012 och med den valda samarbetspartnern, Fennia, har tecknats försäkringsavtal som sträcker sig fullmäktigeperioden ut. Staden utnyttjar dessutom en försäkringsmäklare som har relevant sakkunskap beträffande försäkringsskyddet. Självrisknivån har i vissa fall höjts som i sin tur medfört sänkta försäkringspremier. Övriga risker för verksamheten och för finansieringen bärs av staden. För minskande av finansieringsrisker har staden ingått avtal med kreditinrättningar för säkerställande av kortfristig finansiering. Stadsstyrelsens koncernsektion har godkänt limiter för dessa. Ränteriskerna har förebyggts genom att fördela den långfristiga låneportföljen mellan budgetlån med rörlig och fast ränta, med tyngdpunkt på lån bundna till långa referensräntor, samt genom skilda ränteskyddsavtal. Staden har vidare ingått ett avtal med en oberoende samarbetspartner om ränterisksamarbete i syfte att uppfölja räntemarknaderna i realtid, reagera på kursförändringar och göra säkringsåtgärder i enlighet med vald strategi och optimera prissättningen vid ingående av derivatavtal. Övrigt Stadsstyrelsen godkände våren 2011 direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation, inklusive affärsverken. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga förvaltningen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen regleras närmare av förvaltningsstadgan och instruktionerna. Verksamheten styrs med budgeten och ekonomiplanen. De interna kontrolldirektiven fungerar dels som verkställighetsdirektiv till budgeten dels kompletterar de instruktionerna och förvaltningsstadgan på en operativ nivå. Direktiven för intern kontroll beskriver koncernens administrativa system så konkret som möjligt och tydliggör ansvaret för intern kontroll. De är avsedda att ge stöd för skötseln av de dagliga rutinerna inom förvaltningen. Direktiven uppdateras under år En datasäkerhetsrapport har uppgjorts i anslutning till den lagstadgade revisionen. Stadsstyrelsen har på rekommendation av revisionsnämnden tillsatt en arbetsgrupp som under ledning av stadssekreteraren har i uppgift att gå igenom stadens it-riskhantering och i mån av möjlighet verkställa rekommendationerna i rapporten. 22

26 Koncernen Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Direktivet har uppdaterats av stadsfullmäktige I direktivet beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Redan innan direktiven godkändes vidtogs åtgärder för att förbättra styrningen av stadens bolag. Man har via bolagsstämmobeslut förenhetligat beslutsstrukturen så att 3 personer företräder staden i styrelserna för nästan samtliga bostads- och fastighetsaktiebolag. Vidare har en tjänsteman utsetts till disponent/verkställande direktör i dessa bolag. Även revisionen av bolagen har förenhetligats genom att det OFR-samfund som staden anlitar också handhar den externa revisionen av bolagen. Personerna som sitter i styrelserna har dessutom separat för stadsstyrelsen rapporterat och redogjort för verksamheten och det ekonomiska läget i bolagen. Vid dessa tillfällen har också framförts förslag och förberetts målsättningar för hur koncernstrukturen till denna del skall utvecklas och konsolideras. Vid årsskiftet fanns i koncernen 15 aktiebolag av olika karaktär mot att man då Raseborg grundades år 2009 hade 25 bolag. Då nu pågående konsolideringar och likvideringar verkställts är antalet bolag nere i 9, vilket förenklar och förbättrar koncernstrukturen och gör administrationen av dessa lättare. 23

27 5.2 Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att underskottet om ,36 kvarstår på kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott. Stadsstyrelsen antecknar dessutom att det kumulativa underskottet i balansräkningen, eget kapital uppgår till Den i resultaträkningen bokförda nedskrivningen ,09 bokförs år 2015 mot grundkapitalet och minskar då det kumulativa underskottet med motsvarande belopp. Stadsfullmäktige godkände ett i kommunallagen stipulerat åtgärdsprogram om balanseringen av det kumulativa underskottet i stadens balansräkning om 25,8 m som uppstått i de tidigare kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo under 13 års tid och enligt det fastslagna programmet skall underskottet balanseras bort under kommande 10 år. Fullmäktige uppdaterade senast åtgärdsprogrammet och följande uppdatering av programmet föreläggs fullmäktige och görs även framöver årligen. De viktigaste elementen för balanseringen av det kumulativa underskottet, vid sidan om åtgärdsprogrammet, finns inskrivna i stadens ekonomiplan i respektive sektor, "Åtgärdsprogrammet 2015 samt ur sektorns perspektiv". En ny strategi för Raseborgs stad med sju huvudsakliga riktlinjer godkändes av stadsfullmäktige En av riktlinjerna benämnd Raseborg stabiliserar sin ekonomi och tryggar sin livskraft, innefattar konkret åtgärder för balanserandet av stadens ekonomi. 24

28 6. Budgetens utfall 6.1 Resultaträkningens utfall INKL. AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING Budget Budget- Budget efter Bokslut Avvikelse 2014 ändringar ändringar 2014 Verksamhetens inkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Personalutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd till övriga Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster, externa Ränteinkomster, interna Övriga finansiella inkomster Avkastning på grundkapital Ränteutgifter, externa Ränteutgifter, interna Ersättn. på grundkapital av affärsverk Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-)

29 6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER DRIFTSEKONOMIDELEN Budget 2014 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2014 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall Koncernförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Grundtrygghet Egen produktion grundtrygghet Myndighetsuppgifter grundtrygghet Administration och externa avtal Specialsjukvård Grundtrygghet, totalt Bildning Bildning Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Bildning, totalt Samhällsteknik Samhällsteknik Planläggning Samhällsteknik, totalt Driftsekonomi staden totalt Raseborgs Vatten DRIFTSEKONOMIDELEN TOTALT RESULTATRÄKNINGSDEL Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Extraordinära poster Finansieringskostnader totalt Raseborgs Vatten RESULTATRÄKNINGSDEL TOTALT

30 6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER Budget 2014 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2014 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall INVESTERINGSDEL Mark- och vattenområden Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Grundrenoveringar, Intern Service Kiilan koulu, utvidgning Ekenäs nya daghem (Skogsgläntan) Svartå / byggnad för kommunal service HNS/VNS Bäddavd. i Ekenäs, planering av nybygge Raseborgsv.5 omändr (sjukv.sk) -> Ekenäs gymnasium Tenala daghem, nybygge Höjdens skolas centralkök Centralkök Byggnader, totalt Konstruktioner och anordningar Parkanläggningar, lekparker Gäst- o småbåtshamnar Trafikleder Trafikledsarrangemang RV Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden Dönsby West, planering och utbyggnad Ekenäs, Dragsvik sandgrop Sprinklers till institutioner (åldringshem) Fritidsanläggningar (Skatepark) Konstruktioner och anordningar totalt Projekt/planering mm. Trädgårdsstaden Karis Norra hamnen i Ekenäs, planering Svartå, planering av fiskvägar / stadens andel Bromarv torg o hamn Projekt/planering mm. Totalt Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta Övrigt totalt Placeringar / Aktier och andelar Övriga aktier och andelar Aktier och andelar totalt Investeringsdelen staden totalt : Raseborgs Vatten INVESTERINGSDEL TOTALT FINANSIERINGSDEL Förändring av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Minskning av utlåningen till affärsverk Förändring av lånestocken Minskning av långfristiga lån Ökning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån (stadens) Förändringar av eget kapital RASEBORGS VATTEN TOTALT :

31 6.3 Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Koncernförvaltningen Intäkter ,4 % Kostnader ,8 % Netto ,4 % KONCERNFÖRVALTNINGEN TOTALT Intäkter ,4 % Kostnader ,8 % Netto ,4 % Allmän- och ekonomiförvaltning Intäkter ,7 % Kostnader ,9 % Netto ,4 % ALLMÄN- OCH EKONOMIFÖRVALTNING TOTALT Intäkter ,7 % Kostnader ,9 % Netto ,4 % Grundtrygghet / Egen produktion Intäkter ,9 % Kostnader ,7 % Netto ,7 % Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Intäkter ,2 % Kostnader ,4 % Netto ,7 % Grundtrygghet / Administraion och externa a Intäkter ,1 % Kostnader ,5 % Netto ,1 % Grundtrygghet / Specialsjukvård Intäkter Kostnader ,2 % Netto ,2 % GRUNDTRYGGHET TOTALT Intäkter ,2 % Kostnader ,5 % Netto ,3 % 28

32 SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Bildning Intäkter ,8 % Kostnader ,7 % Netto ,2 % Kulturverksamhet Intäkter ,8 % Kostnader ,1 % Netto ,7 % Fritidsverksamhet Intäkter ,6 % Kostnader ,9 % Netto ,6 % BILDNING TOTALT Intäkter ,8 % Kostnader ,4 % Netto ,8 % Samhällsteknik Intäkter ,8 % Kostnader ,7 % Netto ,8 % Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Intäkter ,5 % Kostnader ,6 % Netto ,2 % SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Intäkter ,0 % Kostnader ,4 % Netto ,7 % Raseborgs stad Intäkter ,8 % Kostnader ,7 % Netto ,7 % Raseborgs Vatten Intäkter ,6 % Kostnader ,5 % Netto ,6 % Ekenäs Energi Intäkter Kostnader Netto ,0 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter ,8 % Kostnader ,9 % Netto ,6 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad Raseborgs vatten Ekenäs Energi Totalt Kumulativt underskott IB Förändring

33 Sektor: Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, stadssekr. Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grundläggande information om sektorn Koncernförvaltningen ansvarar för den övergripande planeringen av servicestrukturen, ägar- och markpolitiken och utvecklingsfrågor och tillväxt samt verkställigheten av de övergripande politiska målsättningarna. Erbjuder stödtjänster för koncernen, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt koordinerar utvecklings- och näringslivsservice och marknadsföring. Strategi för sektorn Koncernförvaltningen har ett övergripande ansvar för att målsättningarna i stadens strategi Raseborg förnyar sig och växer åren förankras inom alla verksamheter. Målsättningarna är att stabilisera ekonomin och trygga livskraften främja gott samarbete och en positiv attityd söka kostnadseffektiva lösningar för hälsa och välfärd söka möjligheter till samarbete skapa en välfungerande samhällsstruktur erbjuda en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling satsa på hållbar utveckling Under åren ligger koncernförvaltningens tyngdpunkt på beslutsamma åtgärder för att minska kostnaderna och främja tillväxt för att komma ut ur krisen. För att utveckla näringsverksamhet och detaljhandel i Raseborg (Norra hamnen i Ekenäs, Läpp i Karis, Billnäs bruk, och bostadshotellet i Pojo) drivs projekten systematiskt framåt med sikte på investeringar och arbetsplatser. Förutsättningar för tillväxt av arbetsplatser och inflyttning skapas. Den goda servicenivån och ett brett utbud av tomter, inklusive strandtomter skapar förutsättning för inflyttning. Stadens vitala företagsområden i Horsbäck och Malmkulla erbjuder bra förutsättningar för företagsverksamhet och industri. Bruksmiljöerna, skärgården och närproducerad mat är framgångsfaktorer för regionen. Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan ger Hangö hamn och regionen extra växtkraft. Kollektivtrafiken förbättras med ett resecentrum i Karis. Turismen stöds genom utveckling av bruken och skärgårdsnäringarna samt genom information om utbud och marknadsföring av turismprodukter. Turistnäringens utveckling baserar sig på den av stadsstyrelsen godkända regionala turismstrategin och stadens strategi. Organisationen och serviceutbudet anpassas till stadens finansieringsförmåga. Överlappningar i stadens verksamhet elimineras. För att balansera budgeten 2015 bör personalinsatsen minskas motsvarande årsverken. Stadsstyrelsen fastställer det faktiska behovet och målsättningen våren 2014 innan samarbetsförfarandet inleds. Staden drar in överdimensionerad och underutnyttjad kapacitet. Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig Verksamheterna effektiveras ändamålsenligt. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Onödig egendom som orsakar kostnader realiseras. Utvärdering av processer och verksamheten: Lobbningen för elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan och förbättringar av kustbanan fortsatte i regering och riksdag. Staden förnyade år 2014 tomtreservationsavtalet gällande Norra hamnen i Ekenäs med sikte byggande av attraktiva bostäder i hamnen och för att skapa förutsättningar för inflyttning och nya jobb inom handeln. Handelsdelen av Norra hamnens detaljplan i Ekenäs öppnades och planeringen av Pojo centrum och Gumnäs påbörjades. En kraftsamling gjordes i slutet av året för att på nytt sätta fart på detaljplaneringen av Billnäs bruk. Pojo kommunhus såldes till ett under bildning varande bolag "SunPark" och stadens aktier i Pojo Affärscentrum såldes till Jan Westman /DeliTukku. Vidare såldes restaurang Knipan, Daghemmet Regnbågen och två aktielokaler i Raseborgsvägen 22. Staden ingick ett samarbetsavtal med Lumo Oy för att stärka marknadsföringen av turismen. Pojo Bruksindustri AB likviderades och de tomter som kvarstod övergick i stadens ägo. 30

34 Sektor: Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, stadssekr. Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Överlappningar inom ledningen av grundtryggheten som kravstod från beställar-utförarmodellen eliminerades. Ledarskapet inom intern service förnyades och samarbetsförhandlingar med hela personalen genomfördes. Staden genomförde andra året i följd samarbetsförhandlingar i syfte att anpassa servicenivå och kostnaderna till målsättningarna i åtgärdsprogrammet. Sammantaget leder samarbetsförhandlingarna åren fram till att den totala arbetsinsatsen minskar med 125 årsverken fram i slutet av I pengar innebär det drygt 6 mn eller 1,5 % av kommunalskatten då åtgärderna når full effekt. Häften av de överenskomna minskningarna av årsverken har genomförts under Parallellt med dessa planer har personalstyrkan netto ökat med ett 20-tal personer under 2014 till följd av att Karis HVC övergick i stadens regi och Ekenäs Energi bolagiserades. Sammantaget har lönesumman ökat endast marginellt under de senaste två åren. Trots alla insatser att balansera ekonomin blev stadens bokslut för 2014 negativt. Minskningen av arbetsplatserna inom näringslivet har resulterat i att inkomstutvecklingen stagnerat och i fler långtidsarbetslösa, vilket lett till mindre skatteintäkter trots höjd skattesats. Försäljningen av fastigheter som icke behövs för egen produktion framskred långsammare än beräknat pga. försämrat marknadsläge. Befolkningsminskningen som pågått tre år i följd stannade upp 2014 och befolkningen ökade med fyra personer. Staden hade både ett positivt flyttningsnetto mellan kommuner och med utlandet. 31

35 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar tillväxtfunktioner, Intern Service och revision. Tillväxtfunktioner omfattar finansieringen för näringsservice via Novago och för de projekt som ingår i stadens näringspolitiska portfölj, för främjande av turism, marknadsföring, landsbygdsbyråns förvaltning och stöd för kollektivtrafiken. Intern Service ansvarar för stadens fastigheter, städning av utrymmen som staden använder samt kosthållet till skolor, daghem och åldringshem. Fastighetsenheten underhåller stadens byggnader, sköter reparationer, saneringar och nybyggnation enligt sektorernas beställning. Revisionsnämndens budgetanslag finns tekniskt under koncernförvaltningens verksamhetsområde, men revisionsnämnden är en självständig verksamhet som direkt underlyder stadsfullmäktige. Strategi för verksamhetsområde Koncernledningen har ett övergripande ansvar för att de strategiska målsättningarna förankras inom i stadens alla verksamheter. Stadsstyrelsen leder arbetet med stöd av koncernsektionen och koncernförvaltningen. Staden medverkar i utredningar om den framtida kommunstrukturen med sikte på en hållbar servicestruktur för västra Nyland. Eventuella överlappningar i stadens verksamhet ses över och åtgärdas för att förbättra kapacitetsutnyttjandet av resurserna. Den överenskomna effektiveringen av användningen av personalresurser följs upp med en årsverksklocka. Optimeringen av fastighetsinnehavet och förädlingen/utnyttjandet av Ekåsenområdet är en central tyngdpunkt. Saneringen av köksfunktionen påbörjas med målsättningen att sänka kostnaderna för kosthållet med %. En välfärdsplan utarbetas under våren 2014 i samverkan med grundtrygghetsnämnden. Stadsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp för att utarbeta ett markpolitiskt program för att tydliggöra målen i markpolitiken samt principerna och processerna för försäljning och köp av mark. Den nya kommunikationsstrategin förankras. Koncernstyrningen uppdateras med beaktande av bolagiseringen av Ekenäs Energi och konsolideringen av fastighetsbolagen. Beredskapen i risksituationer uppdateras. Raseborg utnyttjar regionens status som strukturomvandlingsområde (ÄRM-status) till utgången av 2014 för att locka fler etableringar till orten. KasvuKraft-avtalet som kommunerna i Västnyland undertecknade i maj 2013 används som gemensamma insatser för att stärka Västnylands gemensamma tyngdpunkter inom Nylands förbund och planering av servicsstrukturen. Samarbetet med företagarföreningarna i Raseborg konkretiseras på basen av den gemensamma deklarationen med stadsfullmäktige ( ). Staden deltar med projektförslag för att trygga utvecklings finansiering till aktörer i Raseborg under EU:s nästa programfas Turismen främjas i enlighet med den gemensamma turiststrategin för Västnyland. Stadens medverkan i gemensamma utvecklingsprojekt förutsätter att turistföretagen i Raseborg aktivt förbinder sig till målsättningarna och delfinansiering. Intresset för stadsbiljetten, som infördes år 2013 har varit stort, medan intresset för Västnylands regionabiljett har minskat. Antalet subventionerade biljetter har vuxit med närmare 20 % från 2012 och väntas uppgå till 5500 år Intern service: erbjuder hyresbostäder till skälig prisnivå, organisationen och serviceutbudet anpassas till stadens finansieringsförmåga. Debitering av städ-, kosthålls- och driftskostnaderna samt intern hyra hålls på en nivå som motsvarar de faktiska kostnaderna. samarbetet med tekniska sektorn utökas, utnyttjandet av delade tjänster inom städ- och kosthåll fortsätter, den egna serviceproduktionen gällande städ, kosthåll, - och fastigheter är stark och konkurrenskraftig gentemot den fria marknaden. Intern service erbjuder service av god kvalitet och standard, funktioner och verksamheter som är av samma karaktär slås ihop, är kostnadsmedveten, följer kontinuerligt uppåt rådande marknadsläget, 32

36 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag söker i samråd med de övriga sektorerna en helhetslösning gällande byggnadernas användning, byggnader som inte behövs för den egna verksamheten realiseras eller hyrs ut externt, uppmuntrar personalen, ge möjlighet till fortbildning och skolning, bra, tydligt och målmedvetet ledarskap, samarbetar med de övriga sektorerna, Raseborgs Vatten och Ekenäs Energi, förbättrar informationsgången och arbetar över sektorgränserna, utvecklar verksamheten och är innovativ till nya lösningar, vågar pröva på nya modeller, gör i samråd med de övriga sektorerna upp en långsiktig plan över utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet, vid saneringar och nybyggnation användas nytänkande gällande uppvärmning och elförsörjning, deltar aktivt i stadens energi- och klimatprogram. BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Turismen antal besök på turistbyrån antal besök på turisthemsidan Kolektivtrafik antal månadsbiljetter som staden subventionerar Intern service Fastighetsmassa/egen Externt upphyrda utrymmen Sålda matportioner matportionspriser daghem /morgonmål 1,25 1,25 1,28 daghem /lunch 3,00 3,00 3,07 daghem/dietlunch 3,57 3,57 3,65 daghem/mellanmål 1,24 1,24 1,27 skolor/lunch 3,10 3,10 3,17 skolor/dietlunch 3,65 3,65 3,74 åldringshem/dagspris 14,85 14,85 15,69 åldringshem/dagspris diet 15,20 15,20 16,06 städpaket 1 21,01 21,43 21,07 städpaket 2 (upphörde i början av 2014) 24,92 25,

37 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter ,4% Understöd och bidrag ,4% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,4% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -1,6 % Kostnader Personalkostnader ,4% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,0% Understöd ,7% Övriga kostnader ,7% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -5,4 % -99,4 % 0,4 % Verksamhetsbidrag ,4% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -29,6 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Regeringens utredningar att omorganisering social- och hälsovården "SOTE" sysselsatte kommunerna hela året. Stadsstyrelsen i Raseborg gav flera utlåtanden om förslaget till SOTE-lagstiftning. Förslaget innebar att hälften av stadens budget och hela social- och hälsovårdspersonalen överförs till södra Finlands vårdområde med 1,9 miljoner invånare. Lagförslaget förkastades av riksdagens grundlagsutskott i februari 2015 och reformen hänsköts till nästa regering. Stadsstyrelsen avgav också utlåtande om förslagen till ny kommunallag och metropollagstiftning. Möjligheterna att avyttra Knipnäs sjukhusfastighet eller flytta stadens förvaltning dit utvärderades parallellt med en flyttning av förvaltningen till Ekåsen. Utredningarna visade att en lokalisering av stadens förvaltning till Ekåsens huvudbyggnad 2017 var det helhetsekonomiskt bästa alternativet och ledde till beslut om flyttning i stadsstyrelsen. Beslutet innebär att FAB Knipnäs som har ett långvarigt hyresavtal med Axxell Ab kvarstår i stadens ägo, medan hyresavtalet gällande Ystadsgatan 3 i Ekenäs inte förnyas då det går ut Beslut fattades också om att bygga tidsenliga servicebostäder och trygga hyresbostäder för äldre i Karis. Bostäderna ska ersätta långvården i Mjölbolsta och stå färdiga våren 2016, då hyresavtalen med Folkhälsan upphör. Förhandlingarna om att koncentrera specialsjukvården till ett campus runt VNS samt integrera akutvården och psykiatrin med primärvården fortsatte intensivt under hösten. Arbetet har varit inriktat på att psykiatrin ska kunna flytta till gemensamma utrymmen direkt från Ekåsens huvudbyggnad. Planeringen av Ekåsens huvudbyggnad till ett nytt förvaltningscentrum påbörjades under hösten. Samarbetskommittén för KasvuKraft-samarbetet i Västnyland höll under året fem möten. Huvuddelen av Raseborgs näringspolitiska projekt förvaltades av Novago Ab. Under året grundades 172 nya företag i Raseborg. Nettoökning var 92 företag. Novago Ab bistod med rådgivning åt 39 % av de nystartade företagen. Sammanlagt tre företag i Raseborg erhöll investeringsbidrag på basen av ÄRM-statusen Investeringarna beräknas generera ett 15-tal arbetsplatser. Det projekt som startades 2012 för att marknadsföra Raseborg och Hangö 2012 i hela Finland (InnoLink-projektet) avslutades på hösten. Under 2014 e-postades 8 gemensamma marknadsföringsbrev 34

38 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag (Raseborg-Hangö) till företag för att marknadsföra tomter och lediga verksamhetsutrymmen. Vidare intervjuades 250 företag i regionen med tanke på utvecklingspotential/projekt. Via Go Rekry-projektet erbjöds 42 arbetslösa personer i Raseborg. Ytterligare 22 personers Go Rekry-arbetsförhållande från 2013 fortsatte in i De nya EU-programmen för att finansiera utvecklingsprojekt åren startar först våren Ekonomi: Antalet besök på turistbyråns hemsida var Det är en ökning på 20 % sedan Siffrar anger antal besöksgånger och motsvarar unika besök. Ökningen i unika besök är lika stor. Antalet månadsbiljetter som staden subventionerar ökade med 3 % till Stadsbiljettens popularitet fortsätter att växa (2172/ +18 %) medan regionbiljettens (388/-29%) minskar. Antalet månadsbiljetter på VR (2236/-5%) minskade något, medan efterfrågan på huvudstadsregionens trafik (809/+16%) ökade. Beläggningsgraden i både stadens egna hyreshus 97,4 % och 94,2 % i fastighetsaktiebolagens bostäder var hög. Omsättningen av hyresgäster var 17,5 % i stadens egna bostäder och 22,9 % i Raseborgs Hyresbostäder Ab. Trots en skälig hyresnivå genererade bostäderna ett driftsöverskott på ,16. Att observera är att driftskostnaderna inte omfattar planmässiga avskrivningar jämte kalkylmässig kapitalränta. Intern service hade under hela verksamhetsåret ett gott samarbete med tekniska sektorn gällande såväl driftshushållningen som investeringsprojekt. Förändringen av stadens kosthållsstruktur inleddes genom saneringen av Karis centralkök. Stadsstyrelsen beslöt att verksamheten i det nysanerade Karis centralkök utvärderas efter perioden innan följande beslut fattas gällande stadens kosthållsstruktur. Städservicens arbete att sänka den höga sjukfrånvaron har burit frukt. Kostnaderna för städpaket 1 slutade på 21,07 mot budgeterade 21,43. Städpaket 2 upphörde i början av året i och med att grundtryggheten övertog städpersonalen inom vårdinrättningarna. Försäljningsvinsten (försäljningspriset minskat med anläggningstillgångens restvärde i balansen) för anläggningstillgångar blev endast , mot budgeterade Intern service har målmedvetet strävat till en kontinuerlig konstruktiv dialog med stadens övriga sektorer - intern service kunder. Därtill har ett optimalt utnyttjande av egna fastigheter framom externa fastigheter konsekvent prioriterats. 35

39 Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grundläggande information om sektorn Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna så som allmän förvaltning, ekonomi- och personalförvaltning. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Till stadskansliet hör även turistinformationen och till ekonomiavdelningen hör IT-enheten. Strategi för sektorn Organisationen och serviceutbudet anpassas till stadens finansieringsförmåga. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Samarbets- och fusionsmöjligheterna med Ingå och Hangö utreds. Samarbetet med regionen främjas. Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem. Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation. En konsekvent personalpolitik som stärker arbetsgivarens anseende bäddar för lyckade rekryteringar. Vi höjer arbetsglädjen och uppmuntrar till modiga initiativ Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro. Vi skapar äkta möjligheter till deltagande kommunen är lika med invånarna. Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald Verkställigheten av stadens eget energi- och klimatprogram fortsätter Förvaltningsstadgan revideras till den del det finns behov utgående från erfarenheter verksamhetsåret Utvärdering av processer och verksamheten: Under verksamhetsperioden genomgick staden samarbetsförhandlingar vilka resulterade i en inbesparing av 60,25 årsverken under Inga fusionsdiskussioner har förts med Hangö eller Ingå. Detta kan förklaras med kommunernas väntan på regeringens planer gällande en omfattande reform av social- och hälsovården. Denna reform förverkligades inte före riksdagsvalet Samarbete inom ramen för KasvuKraft programmet för de västnyländska kommunerna har fortgått speciellt gällande IT, turism och näringslivsfrågor. Staden har ökat sin synlighet i media genom aktiv information och kommunikation bl. a. genom pressmeddelanden. Staden är med i Kommunförbundets projekt Öppen förvaltning vilket strävar till att öka invånarnas inblick i och möjlighet att påverka stadens verksamhet. Vidare är staden med i nätverket för Nationalspråksstrategin. Den reviderade förvaltningsstadgan godkändes av stadsfullmäktige hösten 2014 och trädde i kraft i sin helhet fr. o. m

40 Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Stadskansliet är stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ. Avdelningen fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennas arbetsuppgifter. Verksamhetsområdet är allmän förvaltning och stadskansliet handhar uppgifter relaterade till allmänna val, translatortjänster, information och intern postgång, arkivering, front-officeverksamheten i Ekenäs och Karis samt stadens telefonväxel. Staden köper skuldrådgivartjänster från Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland och säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad. Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiförvaltning och -planering, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, IT-funktioner, statistik, upphandlingar och riskahantering. Fungerar som stöd för verksamhetsområdena i ekonomi-, rapporterings- och IT-ärenden. Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, personalförmåner och rekreation, företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medelemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap, språk och första hjälpen, kultursedlar och lunchsedlar. Strategi för verksamhetsområde Fusionsmöjligheterna med Ingå och Hangö utreds. Samarbetet med regionen främjas. Vi skapar äkta möjligheter till deltagande kommunen är lika med invånarna. Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation. Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald Verkställigheten av stadens eget energi- och klimatprogram fortsätter Åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden Åtgärder för att verkställa en optimal personaldimensionering Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning Staden söker balans mellan utgifter och inkomster 37

41 Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Stadsfullmäktige antal sammanträden antal behandlade paragrafer Stadsstyrelsen antal sammanträden antal behandlade paragrafer Antal löneutbetalningar per år Antal utdelade kultursedlar Bankverifikat Inköpsverifikat Rondo Elektroniska transaktioner inköp %-andel försäljning försäljning %-andel Servrar Arbetsstationer Användare Avslutade HelpDesk uppdrag SAMMANDRAG BS2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,9% Avgiftsintäkter ,2% Understöd och bidrag ,1% Övriga intäkter ,6% Intäkter totalt ,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 8,7 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,0% Understöd ,2% Övriga kostnader ,4% Kostnader totalt ,9% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 7,5 % Verksamhetsbidrag ,4% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 6,8 % 38

42 Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: EU-val anordnades i maj Röstningsaktiviteten i Raseborg uppgick till 45,4 %. Serversystemet inom it-funktionen förnyades i hyrda utrymmen vid Björknäsgatan i Ekenäs. Distributionen av Windows 7 operativsystemet påbörjades och slutförs inom år Den senaste versionen av det elektroniska arkiverings- inköpsfaktureringssystemet Rondo tas i bruk i april Ekonomi: Sektorn har överskidit sitt nettobudgetanslag med totalt eller 4,4 %. Stadskansliet överskrider totalt budgetanslaget med Av detta är från stadsstyrelsens anslag. Här är det främst anslagen för experttjänster (juridiska tjänster ), resetjänster (Makana) och förluster på försäljning av bestående aktiva och kreditförluster totalt netto Gällande Makana har statsunderstöden för hela projektet bokats in under tidigare år, men staden ännu 2014 har haft kostnader för Staden har använt ca 90 % av beviljad statsandel för projektet under åren Övrig allmän förvaltning överskrider budgeterade anslag med pga pensionskonstnader och högre försäkringskostnader samt betalningsandel 2015 till Västra Nylands folkhögskola. Personalavdelningen har överskridit sin budget med totalt 2 185,15. Den enskilt största överskridningen är kostnaden för företagshälsovård som budgeterats till , men som kostat ,35. Således en överskridning på ,35. Merparten av överskridningen har dock betalats internt till stadens egen företagshälsovård. IT-avdelningen har överskridit sin budget med Trots ökade intäkter balanserades inte resultatet. Utvecklingen av IT-infran med utbyggnad av trådlöst nätverk utgör en stor kostndadspost. Nya licensavtal med Microsoft belastar resultatet med Överskridningen kompenseras av att ekonomiavdelningen i sin tur underskred budgeten med Stadens andel av beskattningskostnaderna uppgick till eller mer än vad som budgeterats. 39

43 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Grundläggande information om sektorn Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. Strategi för sektorn Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner. Staden sänker de höga kostnaderna inom grundtryggheten genom att effektivisera verksamheten samtidigt som de lagstadgade tjänsterna tryggas. I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården. Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna. Staden uppmuntrar invånarna att ta ansvar för sin egen och sina anhörigas hälsa och välbefinnande. En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de byggprojekt som detta förutsätter verkställs. Staden satsar på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna. Överlappningar elimineras och servicen organiseras i nivåer utgående från befolkningens behov. Utvärdering av processer och verksamheten: Syftet med det intentionsavtal som gjordes upp 2012 mellan staden och HNS styrelse i samband med köpet av Ekåsenområdet var att koncentrera all specialsjukvård till ett campus kring VNS. En tjänstemannagrupp med representanter från VNS, HNS lokalcentral och staden har under hösten 2014 och våren 2015 utarbetet ett förslag som på sikt möjliggör en eliminering av överlappande funktioner mellan primär- och specialsjukvården samt möjliggör en effektiv användning av utrymmen. Utgående ifrån denna helhetsplan utarbetas bl.a. samjourens verksamhet. Som ett första steg i denna process, utgående ifrån åtgärdsprogrammet, koncentrerades all jourmottagning inom primärhälsovården till Ekenäs hälsostation fr.o.m Inom äldreomsorgen men även inom hälsovårdstjänsterna och rehabiliteringsenheten har satsningarna varit märkbara gällande utvecklingen för att stöda människan i hennes egen miljö. Den förebyggande verksamheten har stärkts genom bl.a. seniorrådgivningen. Hemvården har tagit i bruk ett nytt dokumenteringssystem vilket underlättar arbetsplaneringen och därigenom frigörs mera resurser till vårdarbetet. Antalet långvårds- och serviceboendeplatser minskades under året med 18 platser. Landets medeltal för dygnet runt boende (serviceboende och långvård) ligger på ca 10 % av den över 75-åriga befolkningen. De nationella rekommendationerna är 3 % eller lägre för institutionsvård och 6-7% för serviceboende. 40

44 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Raseborgs stad har satsat mycket på att minska institutionsvårdsplatserna och grafen nedan beskriver utvecklingen för dygnet runt boende och institution i förhållande till Raseborgs över 75-åriga befolkning. 41

45 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör social service (missbrukarvård, invandrarbyrå), omsorgstjänster, hälsovårdstjänster och sysselsättningstjänster. Omsorgstjänster: Omsorgstjänsterna tillhandahåller vård och service för den äldre befolkningen i form av seniorrådgivning, dagverksamhet, intervallvård, stöd för närståendevård, färdtjänst, hemvård, serviceboende, bäddavdelningsvård och långvård. Hälsovårdstjänster: Hälsovårdstjänsterna ger service till befolkningen inom öppen hälso- och sjukvårdsmottagning, förebyggande vård, rehabiliterande verksamhet, tandvård, mentalvård och företagshälsovård. Social service: Till social service verksamhetsområde hör de funktioner som inte är myndighetsfunktioner, missbrukarvården och invandrarbyrån. Sysselsättningstjänster: Sysselsättningsavdelningen tillhandahåller tjänster för långtidsarbetslösa och ungdomar inom ramen för ungdomsgarantin. Strategi för verksamhetsområde Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig - Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem - Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro - Vi är positivt inställda till inflyttare från andra kulturer och främjar integration - Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner - Staden vidtar effektiva åtgärder för att sysselsätta långtidsarbetslösa - Staden ser till att ungdomsgarantin verkställs 42

46 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag BS 2013 BU2014 BS 2014 Prestationer Dygnet runt vårdplatser Kortvårdsplatser Serviceboende Institutionsvård Hemvård, hemsjukvård/antal besök Hemvård, hemsjukvård/antal klienter Seniorrådgivning/antal besök Öppen hälso- o sjukvårdsmottagning/ antal sjukskötarbesök sjukvårdsmottagning/ antal läkarbesök Icke brådskande vård/kötider Avvänjningsenheten/beläggnings% Antal sysselsatta vuxna personer Antal sysselsatta unga under 30 år Anmälningar till uppsökande ungdomsarbetet Antal personer inom arbetsträningen för befrämjande av psykiska hälsan Antal personer i medeltal på kommunens andelar av arbetsmarknadsstödet Bindande mätetal SAMMANDRAG BS2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter ,6% Understöd och bidrag ,4% Övriga intäkter ,3% Intäkter totalt ,9% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -3,1 % Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster ,3% Material och varor ,1% Understöd ,1% Övriga kostnader ,4% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 2,3 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 3,8 % 43

47 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Omsorgstjänster Inom omsorgstjänster har man enligt strategin jobbat för att förflytta tyngdpunkten från institutionsvård mot öppen vård. I budget 2014 beslöts att platsantalet inom äldreomsorgen minskas med 28. Tolv (12) platser minskades inom institutionsvården, sex (6) platser inom serviceboende och tio (10) platser på HVC Bäddavdelningen. Platsminskningarna kunde ske enligt den planerade tidtabellen förutom platsminskningen på Lyckebo vilket även påverkade tidtabellen för omplaceringen av personal. Stängningen av platser har inte påverkat kösituationen inom äldreomsorgen, däremot har antalet besök inom hemvården ökat mera än väntat. En klar konsekvens av minskningen av platser på HVC Bäddavdelningen är att kommunen betalat för betydligt flera dagar inom specialsjukvården då det gällt fördröjningar av patienters förflyttning från specialsjukvården till primärhälsovården (överbeläggningsdygn). Öppenvården har stärkts genom seniorrådgivningsverksamhet, år 2014 var enhetens första verksamhetsår. Antalet besök blev mycket större än väntat, detta bekräftar ett stort behov av dylika tjänster för äldre. Bl.a. hälsogranskningar utförda av seniorrådgivningen har lett till att både tidsbeställda och jourbesök av äldre har minskat på hälsovårdscentralens mottagningar. I maj 2014 startades ett pilotprojekt med fjärrläkartjänster på enheter i Pojo, Bromarv, Tenala och Ekenäs. Erfarenheterna har varit goda. Fjärrläkarservicen har lett till att man snabbare har kunnat bedöma klientens tillstånd och vårdbehov och påbörja en behandling redan på enheten, utan att klienten har behövt besöka jourläkare. En konkurrensutsättning av fjärrläkartjänster genomfördes under hösten 2014, samarbetet fortsätter med samma serviceproducent under år Utvecklingsarbetet inom hemvården genom bl.a. ibruktagande av mobildokumenteringssystem startades under år 2014 och fortsätter under år En effektivering av verksamheten är nödvändig då antalet besök inom hemvården ökar, från januari till december 2014 var ökningen 15,7 % i hela Raseborg. Hälsovårdstjänster Den största förändringen 2014 var att staden övertog hälsovårdstjänsterna inom Karisområdet. Målsättningen var också att genomföra en ändring där mentalvårdstjänsterna skulle sammanslås med missbrukarvårdens tjänster under År 2014 tog man inom Raseborgs grundtrygghet bort tre (3) tjänster för hälsovårdscentralläkare samt vid slutet av året också tjänsten som förvaltningsöverläkare. Efter dessa ändringar hade grundtryggheten sammanlagt 18,5 läkartjänster. Styrkan på hälsovårdscentralen utökades med en sjukskötare, specifikt en reumaskötare. Av 11 läkartjänster inom öppenvård och förebyggande arbete var under 2014 i medeltal 75 % besatta, inklusive hyrläkare. Dessa måste anlitas under hösten 2014 då bristen på läkare i direkt arbetsförhållande fortsatte att växa. Bristen på läkare och speciellt bristen på erfarna läkare återspeglades på mottagningarnas verksamhet så att köer bildades till icke-brådskande tidsbeställningar. Den genomsnittliga väntetiden för icke-brådskande vård på läkarmottagning var 22 dagar istället för det eftersträvade 20 dagar. Målet på cirka patientbesök på hälsostationerna uppfylldes, men antalet besök hos hälsovårdscentralläkare enligt personalresurser minskade och var , medan antalet besök hos skötare ökade till Verksamheten på den öppna mottagningen utvecklades i enlighet med åtgärdsprogrammet så att fr.o.m flyttades hälsovårdscentralens jour till en hälsostation, till Ekenäs. Lagen om personens fria val av hälsovårdscentral ledde enligt vår uppföljning till att åtminstone 68 patienter gick över till att använda en annan kommuns hälsovårdscentral och från andra kommuner kom 56 patienter till Raseborg. 44

48 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Även inom den förebyggande hälsovården märks läkarbristen och tidvis även underbemanningen inom vårdpersonalen mycket starkt under Antalet klienter minskade med 16 % jämfört med året innan och antalet besök med 8 %. Sammanslagningen av mentalvård- och missbrukarvårdstjänsterna genomfördes inte år Mentalvårdens verksamhet fortsatte som tidigare inklusive köptjänsten av psykiatriker. Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013/ 16) som trädde ikraft medförde en ändring i form av en förpliktelse där man utan dröjsmål ska kunna kontakta elevhälsans psykolog eller kurator då man fått kännedom om att en elev/studerande behöver stöd. Behovet har i början varit blygsamt. Verksamheten inom rehabiliterande tjänster har omorganiserats med anledning av de extra resurser inom fysioterapi som man fick förra året och ändringarna i åldringstjänster. Lymfaterapitjänster har, efter att två terapeuter fått sin examen, givits sedan maj i egen regi, likaså fysioterapitjänsterna för barn som tidigare producerades som köptjänster. Därtill har man strävat efter att systematiskt bli av med individuella fysioterapier och istället rikta resurser till gruppterapi. Inom äldrevården tog man småningom i bruk nya tjänsteformer: 1) organisera ett fysioterapistöd som hemförlovningen när patienter flyttas hem från avdelningen, 2) utbilda och stöda personalen inom hemvård och serviceboendeenheter till ett förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Av talterapeuterna har % varit på lagstadgade ledigheter, och därför har man varit tvungen att köpa talterapitjänster på grund av brist på egna resurser. Tandläkartjänsterna kunde väl hållas inom vårdgarantin (tillgång till vård <6mån). Prishöjningarna inom företagshälsovården trädde i kraft i början på 2014 och företagshälsovårdstjänsterna höll 0- budgeten. Personalkostnaderna överskeds då lönen för en HVC-läkare belastade företagshälsovårdstjänsterna det första halvåret trots att hens arbetsinsats kunde bara till en bråkdel utnyttjas inom företagshälsovården. Fr.o.m. hösten 2014 har företagshälsovårdens båda läkartjänster varit besatta. För att den i egen regi producerade företagshälsovården skall kunna erbjuda en likvärdig service som den privat producerade behöver personalstyrkan utökas. Social service Missbrukarvården - Avvänjningsenhetens beläggning var under år 2014 i medeltal 62 %. Antalet platser på avvänjningsenheten för missbrukare minskades från 8+2 tillnyktringsplatser till 6+2 från Detta var en följd av att beläggningsprocenten under första delen av år 2014 var låg. Under hösten 2014 har diskussionen fortsatt om hur avvänjningsenhetens verksamhet skall utvecklas. Invandrartjänsten - Raseborg tog emot 25 syriska kvotflyktingar i september 2014 i enlighet med tidigare gjorda avtal med ELY-centralen. Mottagningsprocessen har fungerat enligt planerna och stödtjänsterna har förverkligats på ett bredare område än tidigare för att gynna integrationsprocessen. Bland annat har satsningar gjorts inom hälsovården för att få en enhetlig och tydlig begynnande kartläggning. Sysselsättningstjänster Inom sysselsättningstjänster har man förverkligat lågtröskelgruppverksamhet som ny satsning inom vuxenenheten. Även innehållet i egna verkstäder har utvecklats och en utvärderingsmodell för verkstadsperioderna har tagits i bruk. Under året har de köptjänster som används för rehabiliterande arbetsverksamhet konkurrensutsatts, vilket garanterar en viss kvalitetsnivå och kapacitet inom dessa. Även samarbetsavtal har gjorts med föreningar för att kunna erbjuda ett ännu bredare aktiveringsalternativ. Gällande aktiveringen av vuxna har målsättningen för året uppnåtts. Även gällande verksamheten som befrämjar den psykiska hälsan har målsättningen uppnåtts. Utmaningen finns i att antalet personer som borde aktiveras har ökat markant (se graf nedan). För att den ekonomiska målsättningen gällande kommunens andel av arbetsmarknadsstödet skulle ha uppnåtts borde minst 33 personer till/månad ha sysselsatts. 45

49 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Inom ungdomsenheten har man lyckats erbjuda verkstadsplatser för fler än målsättningen vilket betyder att behovet varit stort under hela året. Uppsökande ungdomsarbete fick något färre anmälningar än vad man beräknat vilket kan vara en signal på att det arbete som görs inom ungdomsgarantin börjar ge resultat. För uppsökande verksamheten och ungdomsverkstadsverksamheten erhölls understöd från Regionförvaltningsverket i Södra Finland på totalt Grafen nedan beskriver hur antalet långtidsarbetslösa har ökat åren : Grafen nedan beskriver kostnaderna för hur arbetsmarknadsstödet har ökat samt inbesparing via aktivering åren : 46

50 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Ekonomi: Omsorgstjänster Omsorgstjänsternas budgeterade anslag höjdes med i samband med grundtrygghetens erhållna budgetändring. Bokslutet visar på en underskridning av budgeten (inkl. budgetändring) på Den stora utmaningen i vardagsarbetet inom omsorgstjänsterna har varit en hög sjukfrånvaro. Kostnaderna för sjukvikarier överskreds med 22,8 %, Personalkostnaderna i sin helhet har hållits inom de budgeterade ramarna p.g.a. intäkter i form av sjukförsäkringsersättningar. En märkbar överskridning av budgetanslagen, , skedde inom stödet för närståendevård. I jämförelse med 2013 så ökade närståendevården med 48 vårdade personer, 26%. Totalt sett vårdades 234 personer inom ramen för närståendevård. Behovet av denna stödform för hemmaboende äldre kommer att öka i framtiden. Medelpriset (netto) för en plats inom institutionsvård och serviceboende var år Hälsovårdstjänster Hälsovårdstjänsterna överskred sitt budgeterade nettoanslag med (inkl. budgetändringen, ). Av denna summa hänför sig från uteblivna intäkter. Resultatet berodde till stor del på läkarbrist (användning av hyresläkare och handledande läkarnas övertidsersättningar). Resultatet påverkas även av de ökade utgifterna inom den öppna mottagningen och tandvården för patienter som valt att få sin vård inom andra kommuner (se lagen om patientens fria val). Intäkterna ligger klart under den budgeterade nivån vilket kan härledas till besöksmängden inom hälsovårdscentralen och fördelningen mellan läkar- och sjukskötarbesök. Social service Staten står till 100 % för de grundläggande utgifterna för kvotflyktingarna under de fyra första åren. Därtill erhåller kommunen kalkylerade ersättningar som är beroende av de vuxnas antal och barnens ålder. Kommunen erhöll en engångssumma på för att kvotflyktingarna togs emot under år 2014 och till den kalkylerade ersättningen utbetalades ett tillägg för både barn och vuxna under år Kostnaderna för avvänjningsenheten för missbrukare var under år ,50 /vårddygn (netto). Sysselsättningstjänster Sysselsättningstjänsterna överskred sina anslag med (inkl. budgetändringen, ) vilket beror på det ökade antalet icke sysselsatta personer för vilken kommunen betalat 50 % av arbetsmarknadsstödet. 47

51 Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör myndighetsuppgifter inom social service, vuxensocialarbete och handikappservice samt barn- och familjearbete. Strategi för verksamhetsområde Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning - Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Utkomststöd/ antal hushåll Barnskydd/ omhändertagna barn Personlig assistans/ antal personer Personlig assistans/ antal timmar Bindande mätetal SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,8% Understöd och bidrag ,6% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 22,2 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,5% Understöd ,4% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,4% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 2,7 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -0,4 % 48

52 Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Barn- och familjearbete Inom enheten har man satsat på den öppna vården, stödfamiljeverksamheten och en effektivering av utredningar då det gäller barnskyddsanmälningar. Från september 2014 har enheten i större utsträckning än tidigare behöriga socialarbetare som ansvarar för barnskyddet. Barn- och familjeenheten har delat in sina resurser i olika mindre team som ansvarar för de olika delarna av barnskyddsprocessen (ex utredningsarbetet, omhändertagningarna, placerade barn och eftervården). På detta sätt har man ett bättre grepp om barnskyddet som helhet. Antalet barnskyddsanmälningar under år 2014 var sammanlagt 471, en ökning med 105 från år Klientärenden totalt under året var 362. I december 2014 var antalet omhändertagna barn (längre placeringar) 37 och antalet korttidsplaceringar 6. Under året har omhändertagningen avslutats eller eftervårdsprocessen påbörjats för sammanlagt 6 barn. Vuxensocialarbete Behandlingstiderna inom det grundläggande utkomststödet har under 2014 varit en utmaning. Processen är mycket känslig för förändringar inom personalstyrkan och under år 2014 har extra resurser använts för att hjälpa upp situationen. Det totala antalet hushåll som erhöll utkomststöd underskred i någon mån det förväntade resultatet. Fortsättningsvis är gruppen hushåll under 30 år en utmaning och här är ett bra samarbete med sysselsättningsavdelningen och andra aktörer väsentligt. Tabellen visar att 35,6 % av alla klienter 2014 är under 30 år. Ser man på de nya klienterna är procenten under 30 år 43,9. År 2013 var siffrorna något sämre. Handikapptjänster Inom handikappservicen är strävan att stärka teamets kunnande både i förhållande till lagen om service för gravt handikappade och lagen om specialomsorger för utvecklingsstörda. Stor vikt fästs vid uppgörandet av serviceplaner så att besluten är så välgrundade som möjligt. Utvecklingen går i enlighet med det åtgärdsprogram som staden har. De största utmaningarna finns fortsättningsvis inom färdtjänsten och personlig assistans. Handikappservicen har under 2014 fört diskussioner med Taxiförbundet och beslutat att i början av 2015 ta i bruk ett nytt, effektivare uppföljningssystem för färdtjänsten. Då det gäller personlig assistans strävar handikappservicen till att den handikappade i första hand fungerar som egen arbetsgivare. Utvecklingen under året har gått i rätt riktning. 49

53 Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grafen visar på utvecklingen av använda timmar för olika former av assistans under år Ekonomi: Barn- och familjearbete Budgetutfallet inom enheten som helhet var 100,0 % trots att budgetanslaget under året sänktes med Sänkningen var möjlig då Raseborg vann ett barnskyddsärende i förvaltningsdomstolen. En ökad kostnad inom kostnadsstället stödfamiljer- och personer pekar på att enheten lyckats utvidga den verksamheten på ett positivt sätt. En ökning här ger förutsättningar för en minskning då det gäller dyra placeringar utom hemmet. Detsamma gäller satsningarna på familjevården. Raseborg är på god väg med att stärka den egna möjligheten att utbilda familjevårdare. De stora kostnaderna finns inom institutionsvård och yrkesmässiga familjehem (sammanlagt ). Då man sammanslår dessa kostnadsställen visar även de på en inbesparing på under år Vuxensocialarbete Budgetutfallet inom vuxensocialarbete som helhet var 98,4 %. Det grundläggande utkomststödet, som har det största verksamhetsbidraget, stannade på 100,6 %. Handikapptjänster Budgetutfallet inom handikapptjänsterna som helhet var 108,9 %. Överskridningen var , vilket var mindre än år 2013 då överskridningen var De kännbaraste överskridningarna finns inom färdtjänsten ( ) och personlig assistans ( ). 50

54 Grundtrygghet / Administration och externa avtal Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Grundtrygghetens förvaltning omfattar sektorns administrativa kostnader, utbildning och IT-anslag inkluderande Kanta-projektet och e-recept. Inom externa avtal producerar Kårkulla samkommun (4,9 miljoner ), Eteva kuntayhtymä (1,6 miljoner ) och Rinnekoti säätiö (0,45 miljoner ) tjänster för de utvecklingsstörda. Mehiläinen Oy ansvarar för hemvården i Karis området för 2,2 miljoner, medan Attendo Oy svarar för Villa Pentby med 61 platser serviceboende för drygt 3 miljoner. Folkhälsan Syd Ab producerar serviceboende i Villa Rosa omfattande 10 platser och 0,5 miljoner. Verksamhetsområdet omfattar medicinsk rehabilitering genom individuella betalningsförbindelser. Därtill finns inom verksamhetsområdet ett flertal mindre externa avtal. Tredje sektorn stöds genom samarbetsavtal enligt följande: Klubbhus Fontana , Kaipparit ry och Ratatupa Staden har samarbetsavtal med Raseborgs kyrkliga samfällighet gällande familjerådgivning. Strategi för verksamhetsområdet Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna. Överlappningar elimineras och servicen organiseras i nivåer utgående från befolkningens behov. 51

55 Grundtrygghet / Administration och externa avtal Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Serviceboende, antal platser Serviceboende, antal vårddygn Hemvård, totala antalet klienter/år Hemvård, kontinuerliga Hemvård, tillfälliga klienter/månad Hemvård, besök totalt/år Hemvård, varav hemsjukvårdsbesök/år Trygghetsalarm, antal klienter/månad Kårkulla, boendeservice, antal dygn Kårkulla, anstaltsvård, antal dygn Kårkulla, dagverksamhet, antal besök Kårkulla, rådgivande verksamh., besök Eteva, boendeservice, antal dygn Eteva, anstaltsvård, antal dygn Eteva, dagverksamhet, antal besök Eteva, familjevård, antal dygn Rinnekoti Säätiö, antal dygn Medicinsk avd. rehab., ant.patienter Klubbhus Fontana, antal besök Kaippari ry, antal besök Karjaan Ratatupa ry, antal besök

56 Grundtrygghet / Administration och externa avtal Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändringar BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,6% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter ,5% Intäkter totalt ,1% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 13,1 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,9% Understöd ,2% Övriga kostnader ,2% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -5,6 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -7,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Inom äldreomsorgens köptjänster togs ett nytt serviceboende i bruk, Attendos Villa Stella. Köptjänstavtalet med Folkhälsan gällande serviceboendeplatser på Seniora och Blomsterhemmet avslutades. Inom specialomsorgen har målsättningen varit att stärka det egna handikappteamet. Det är viktigt att kommunens egen personal deltar i olika klientmöten mellan producenterna, klienterna och klienternas nätverk. Processen har gått framåt under år 2014 och representanter från kommunen har haft möjligheten att tillsammans med utvärderare och personal från Kårkulla närvara vid genomgången av ett visst antal vårdtyngdsmätningar enligt en ny modell som Kårkulla tagit i bruk (den sk. Stockholmsmodellen). Det nya mätinstrumentet förändrar klienternas placering i olika kategorier. Utöver de redan befintliga kategorierna togs en ny kategori med för extra resurskrävande klienter. Ekonomi: Anslaget inom administration och externa avtal minskades vid budgetändringen med utgående ifrån augusti månads prognos. En bidragande orsak till att anslaget kunde minskas så kraftigt var kommunens rätt till momsavdrag inom äldreomsorgens köptjänster. Momsavdraget hade inte beaktats i budgeteringsskedet. Trots budgetändringen underskreds anslaget med Specialomsorgen (i huvudsak Kårkulla och Eteva) visar ett budgetutfall på 98,7 %. Budgetutfallet för de olika kostnadsställena visar inte till alla delar hur det verkligen förhåller sig. Detta beror på att det operativa arbetet fungerat separat från de ekonomiska kalkylerna. Det finna förutsättningar att få en bättre helhetsbild från och framåt. 53

57 Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Omfattar specialsjukvård från Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) , övriga sjukvårdsdistrikt samt jour- och uppföljningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus Därtill omfattar verksamhetsområdet samjour , röntgen , laboratorium , prehospital akutsjukvård (= brådskande och icke brådskande sjuktransporter) och hjälpmedelscentralen Verksamhetsområdet innehåller även pensioner för tidigare anställda inom specialsjukvårdens samkommuner och kommunalförbund. Strategi för verksamhetsområdet Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna. I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården. En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de byggprojekt som detta förutsätter verkställs. All dygnet-runt-jour koncentreras. Ett åtgärdspaket för att få VNS budget i balans år 2014 bör utarbetas i snabb takt tillsammans med VNS/HNS och ägarkommunerna i Västra Nylands sjukvårdområde. Målsättningen på längre sikt är att sänka nettokostnaderna för specialsjukvården för ägarkommunerna till en hållbar nivå. Åtgärderna bör bygga på intentionsavtalet med HNS och planen för ordnande av hälso- och sjukvården för kommunerna. Målet bör vara att trygga befolkningens primära behov av specialsjukvård med beaktande av hela koncernens (HUCS, Jorv, Lojo) service. Överlappningar i utbudet av specialsjukvård bör elimineras, beläggningsgraderna höjas i de verksamheterna och en optimal arbetsfördelning mellan specialsjukvård och primärvård i regionen skapas. BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Antal vårddagar (psykiatri) Öppenvårdsbesök (somatik+psykiatri) DRG-grupper (somatik) Samjour (HVC), antal besök Jour (specialsjukvård) Röntgen, antal undersökningar Laboratorieprov Preshospital akutsjukvård Bindande mätetal 54

58 Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster ,3% Material och varor -70 0,0% Understöd 0,0% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,2% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 5,8 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 5,8 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Anslaget för specialsjukvård innehåller utgiftsposter för specialsjukvården (PALSU), jour- och uppföljningsavdelningen, prehospital akutsjukvård, hjälpmedelscentralen, laboratorium, röntgen och pensioner. Raseborgs användning av HUCS 2014 var högre än Speciellt DRG-produkternas antal ökade. Inom psykiatrin ökade antalet besök. Ökningen av DRG-produkter består bl.a. av dialyser och skopier. Även användningen av samjouren ökade som en följd av läkarbristen inom primärhälsovården. Stora verksamhetsmässiga förändringar har skett inom psykiatrin eftersom avdelningsplatserna kraftigt minskat de senaste åren. Sedan 2010 har antalet avdelningsplatser minskat från 115 till 14 (88 %). Antalet öppenvårdsbesök har ökat under samma tidsperiod från 4468 till 6778 (51 %). Ekonomi: Specialsjukvårdsandelen har varit svår att prognostisera, prognosen har baserat sig på HNS egen prognos vilken varierat kraftigt. Gällande köp av specialsjukvårdstjänster har staden budgeterat för 2014 exakt samma summa som HNS/VNS uppgav. Efter detta beslöt HNS justera á-priserna vilket för Raseborgs del förklarar en stor del av överskridningen. På HNS nivå har kommunerna i medeltal betalat 4,8 % mer för sin specialsjukvård jämfört med i fjol. Vid VNS där priserna steg mest har kommunerna i medeltal betalat 7,3 % mer för sin specialsjukvård jämfört med i fjol. Genom en budgetändring höjdes totalanslaget för specialsjukvård med De facto överskreds specialsjukvårdsanslaget (PALSUN) med 3,8 mn, varefter staden erhöll en återbetalning på 1,4 mn. Jour- och uppföljningsavdelningens medelvårddygnspris var för Raseborgs del 580 /dygn och årskostnaden blev vilket överskred den budgeterade nivån med (35 %). Avdelningen har elva (11) patientplatser och Raseborgs användningsgrad av avdelningen är ca 80 %. Raseborgs användning av samjouren ökade aningen och gav en överskridning på (7 %). Laboratorium och röntgen höll den budgeterade nivån och den prehospitala akutsjukvården underskred aningen den budgeterade nivån ( ,8 %). Hjälpmedelscentralen underskred det budgeterade anslaget med (11 %) långt tack vare att verksamheten blivit mera kostnadseffektiv genom samarbetet med HNS Hjälpmedelscentral. 55

59 Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd/Kulturnämnd/Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grundläggande information om sektorn Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Till bildningssektorns grundläggande uppgifter hör också är att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. Strategi för sektorn Fokus på att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna Försäkra sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen Vid planeringen av skolornas och dagvårdens fastighetsanvändning utgår man i första hand från det befintliga egna byggnadsbeståndet Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas Målmedvetna åtgärder för att trygga utbildningsutbudet på tredje stadiet i staden. Samarbetet med föreningar breddas för att främja kultur, idrott och motion samt för att höja trivseln i byarna. Utvärdering av processer och verksamheten: Bildningsförvaltningen har inlett arbetet med en sk. KuntaKesu, ett styrdokument för den strategiska ledningen av utbildningsverksamheten i staden. KuntaKesun beskriver prioriteringar och de mest centrala målsättningarna för utvecklingen av undervisningen inom den grundläggande utbildningen. Arbetet med denna plan beräknas slutföras hösten Den strategiska målsättningen med att anpassa skolnätet till ett sjunkande elevunderlag har inte kunnat förverkligas. Den politiska viljan har varit att behålla existerande skolnät varför anpassningsåtgärderna inom utbildningen gjorts genom en minskning av skolornas timresurs. De nya daghemsinvesteringarna genomförs under 2015 och 2016 både i egna existerande byggnader samt genom nybyggen. Mäntykoto daghem flyttar in i renoverade utrymmen på Ekåsens område genom ibruktagandet av det sk. N-huset. Vid en gemensam granskning av stadens fastigheter, som gjordes tillsammans med IS, konstaterades att de övriga daghemsinvesteringarna inte kunde inrymmas i existerande byggnader. Under året gjordes förberedelser inför den tilltänkta nationella reformen av andra stadiets utbildning. Den egna gymnasieutbildningens resursanvändning granskades. Direkta målmedvetna satsningar för att stöda tredje stadiets utbildning i staden gjordes inte. Bildningsförvaltningen initierade ett första planeringsmöte för att förbättra förutsättningarna för studenterna från staden för att söka sig till Novias och Laureas utbildningsprogram, men ett mera målmedvetet arbete behövs framöver för detta ändamål. Samarbetet med föreningar inom kultur, idrott och ungdomsverksamhet har fortsatt enligt beprövad och god modell. Trots ekonomiskt kärva tider har understöden till föreningarna kunnat bibehållas på tidigare nivå. 56

60 Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd/Kulturnämnd/Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Ekonomi: BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter ,5 Avgiftsintäkter ,8 Understöd och bidrag ,2 Övriga intäkter ,3 Intäkter totalt ,9 Kostnader Personalkostnader ,6 Köp av tjänster ,6 Material och varor ,5 Understöd ,5 Övriga kostnader ,5 Kostnader totalt ,4 Verksamhetsbidrag ,8 Bildningssektorn uppvisar ett mycket gott resultat ( , budgetförverkligande 97,8 %). Inom sektorns verksamhetsområde uppvisar alla avdelningar ett positivt resultat i jämförelse med budget. I synnerhet inom dagvården har verksamheten ordnats effektivare än året innan och trots att antalet barn inom den kommunala dagvården blev lägre än budgeterat, har kostnaderna/barn i dagvård underskridit budget. Medvetenhet om det ekonomiska läget har uppvisats i alla avdelningar och på de flesta enheter. Arbetet i enheterna tyder på ansvarstagande och enhetschefernas återhållsamhet i resursanvändningen har kraftigt bidragit till det goda resultatet. 57

61 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Barndagvård och förskoleundervisning Verksamhetsformerna är: förskola (17), daghemsvård (19), språkbad (5 avdelningar), familjedagvård i vårdares eget hem (47), gruppfamiljedagvård (6), lekparksverksamhet (1), stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privata vårdproducenter. Svenskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på svenska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-4 (1), 1-6 (8), 7-9 (2) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Finskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på finska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-6 (5), 7-9 (1) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Karjaan lukio ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten erbjuds elever i åk 1-2 och den arrangeras dagligen efter att skolan tagit slut och på 3 ställen även före skoldagen börjar. Utöver detta ordnas skild verksamhet för barn inom specialundervisningen. De sk "eftisarna" ordnas i både kommunal (10) och privat (5) regi. Administration och skoltransporter Inom administrationen produceras tjänster för hela bildningssektorn. Administrationen ansvarar för koordineringen och ledningen av det sektorövergripande samarbetet. Administrationen ansvarar vidare för skolkuratorsverksamheten och skoltransporterna samt för hela avdelningens personalfortbildning. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt elevvården. Ca elever använder dagligen skoltransport som ordnas av staden. Tjänsten produceras genom linjetrafik och särskilda uppköpta tjänster. Strategi för verksamhetsområdet Staden fokuserar på att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna Staden försäkrar sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen Staden utnyttjar optimalt hela det befintliga byggnadsbeståndet för daghemmens och skolornas behov Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas Inom arbetet med den kommunala utvecklingsplanen för utbildning fastställs några konkreta ämnen som prioriteras och utvecklas systematiskt En för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning gemensam styrgrupp för genomförande av reformen av läroplaner tillsätts i syfte att garantera innehållsmässig kontinuitet för barn och unga från förskola till och med gymnasium. Strukturen för fortbildning av den egna personalen förnyas med riktad fortbildning i syfte att utveckla en mångsidig pedagogik. 58

62 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Ett tillräckligt effektivt trådlöst nätverk byggs ut i stadens skolor. Förskolor och skolor stöds i att skapa digitala lärmiljöer med anskaffningar av teknisk utrustning samt fortbildning. Förberedandet av elektroniska studentskrivningar 2016 påbörjas. Samarbetet mellan dagvård, förskoleverksamhet, grundläggande utbildning och eftermiddagsverksamheten utökas. Möjligheterna och förutsättningarna för att skapa nya enhetsskolor utreds. En hållbar lösning skapas inom dagvården utgående från de utmaningar ett minskande antal familjedagvårdare förorsakar. Bildningskansliet utarbetar tillsammans med intern service ett långsiktigt investeringsprogram som berör stadens skolor och daghem. Det gemensamma positionssystemet i gymnasierna utvecklas i syfte att främja samarbetet på andra stadiet, utnyttja timresursen effektivt samt bredda kursbrickan. BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Barn i dagvård (totalt) av vilka i förskola Stöd för vård av barn (FPA) Elevantal totalt (grundskolor) Avgångsbetyg från grundskolan Antal studerande (gymnasier) Studentexamen Morgon- o eftermiddagsv. antal barn Bindande mätetal Nettoutgift/dagvårdsbarn Nettoutgift/elev inkl. skjutskostn varav för undervisning Timresurs/grundskolelev 2,09 2,08 2,09 Nettoutgift/stud. i gymnasiet Andel av åk 9 som valt gymnasiet 45 % 45% 49,9 Nettoutgift/barn i m/eft.middagsv % av antalet första- o andraklassister 60 % 55% 55% 59

63 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,8% Avgiftsintäkter ,4% Understöd och bidrag ,4% Övriga intäkter ,1% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 6,8 % Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,3% Understöd ,3% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -1,3 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -1,8 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: För att förbättra inlärningsresultaten och för att strukturera utvecklingsinsatserna inleddes arbetet med den sk. kommunala utvecklingsplanen för utbildning i Raseborg, KuntaKesun. Arbetet med utvecklingsplanen framskred planenligt. Tyngdpunktsområdena för planen i Raseborg fastställdes till ledarskap och utvärdering av inlärningsresultat. För arbetet med tyngdpunktsområdena tillsattes arbetsgrupper under året och tyngdpunktsområdena kommer att preciseras under år Detta sker i samråd med personal och beslutsfattare. Tills vidare har läroämnena modersmål och litteratur samt matematik fastställts att prioriteras. Formen för utvärdering av elevernas kunskaper och färdigheter i matematik har preciserats att gälla i alla stadens grundskolor från och med läsåret En för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning gemensam styrgrupp för genomförande av reformen av läroplaner tillsattes. Styrgruppen leder läroplansarbetet för samtliga stadium och bistår beredningen även framöver då de nya läroplanerna ska vara klara att godkännas under våren Strukturen för fortbildning av den egna personalen förnyades delvis. Ett nytt regionalt Kunnig-program (fortbildning för skolornas och förskolornas personal) inleddes under våren. Genom programmet har kommunerna Hangö, Raseborg, Lojo (svenska skolorna), Ingå och Sjundeå möjlighet till extra satsningar på lärarnas kompetensutveckling. Utbyggnaden av det trådlösa nätverket i skolorna slutfördes med undantag av Bromarv skola, Klinkbackan koulu, Svartå skola och Västerby skola. Dessa skolor utrustas med nätverk under Skolorna och förskolorna utrustas med mobila enheter i enlighet med planerad tidtabell per skola. I syfte att kunna genomföra de första elektroniska studentskrivningarna hösten 2016 har en helhetsgenomgång av kraven för elektroniska studentskrivningar gjorts i stadens gymnasier. Under år 2014 bestämdes utrymmen för studentskrivningarna; två utrymmen i Ekenäs och två i Karis. Under året gjordes även beställningen för planeringen av eldistributionen och planerna för datatrafiken. 60

64 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Nya strukturer eller möjligheter för ett utvecklat samarbetet mellan dagvård, förskoleverksamhet, grundläggande utbildning och eftermiddagsverksamheten har inte slutförts. Strukturerna för samarbetet är en del av det pågående lokala läroplansarbetet som gäller förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Läroplansarbetet har pågått under hela år Medlemmarna i den styrgrupp som leder arbetet representerar förskoleverksamhet, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Det lokala läroplansarbetet intensifieras år Den lokala läroplanen ska fastställas i bildningsnämnden i medlet av vårterminen 2016 för att tas i bruk i alla enheter från och med (stegvis ibruktagande i årskurserna 7-9). En utredning av möjligheterna och förutsättningarna för nya enhetsskolor har inte gjorts. En hållbar lösning skapas inom dagvården utgående från de utmaningar ett minskande antal familjedagvårdare förorsakar. Det minskande antalet familjedagvårdare beaktades vid planeringen av det nya daghemmet i Tenala samt vid planeringen av de nya utrymmena för Mäntykoto daghem och Skogsgläntans daghem. Utmaningen kvarstår, den nationella trenden tyder på att antalet familjedagvårdare kommer att minska även i framtiden. Bildningskansliet har tillsammans med intern service inlett arbetet med att utarbeta ett långsiktigt investeringsprogram som berör stadens skolor och daghem. Arbetet beräknas vara klart inför budgetarbetet som inleds hösten Det gemensamma positionssystemet i gymnasierna har förenhetligats i enlighet med ändamålsenlighet. Ekonomi: Administration och skoltransporter: Budgetförverkligande 96,4 % ( ). Största orsaken är att skoltransportkostnaderna underskrids med ca och att köp av tjänster från andra utbildningsanordnare underskrids med ca Dagvård och förskoleundervisning: Budgetförverkligande 96,3 % ( ). Den största inbesparingen står att finna i inbesparade personalkostnader och kostnadsersättningar inom familjedagvården, totalt ca samt inbesparade vikarieanslag ca Inbesparingarna kongruerar med en lägre användning av dagvårdsplatserna, 1352 barn i stället för budgeterade Svenskspråkig utbildning: Budgetförverkligande 99,4 % ( ). Intäkterna har överskridits med 42,6 % eller , som främst beror på högre projektbidrag. Kostnadsbudgeten har förverkligats till 100 %. Finskspråkig utbildning: Budgetförverkligande 99,7 % ( ). Intäkterna har överskridits med 57,6 % eller , vilket beror på högre projektbidrag samt på högre hemkommunersättningar än budgeterat. Kostnaderna har överskridits med 1,4 % -eller , vilket i sin tur beror på undervisning som ordnats inom ramen för extra projektbidrag, men också på att utbyggnaden av det trådlösa nätverket till skolorna inte var budgeterat i sin helhet. Morgon- och eftermiddagsverksamhet: Budgetförverkligande 99,2 % ( ). Även om avgiftsintäkterna stannat under de budgeterade, har kostnaderna kunnat anpassas till lägre inkomster. 61

65 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Kulturnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för det lokala kulturarbetet, att upprätthålla vissa traditioner samt att skapa förutsättningar för att främja den allmänna bildningen. Verksamhetsområdet omfattar såväl direkt bildningsarbete genom egen verksamhet samt upprätthållandet av myndighetsuppgifter. Som producent av tjänster ska fokus ligga på stödjandet av den kulturella arenan som i sin tur skapar möjligheter till upplevelser för invånarna. Det traditionsbärande uppdraget ska också ses som en central del av verksamhetsområdet samtidigt som detta arbete ska vara innovativt så att det, i samarbete med andra förvaltningar, kan fungera som en del av stadens ansikte utåt. Verksamhetsområdet ska i sin verksamhet beakta samtliga invånare, aktivt arbeta för att tjänsterna produceras på de båda inhemska språken samt att även invandrarnas behov beaktas. Strategi för verksamhetområdet Då bibliotek och kulturbyrån samlas till ett gemensamt utrymme i Ekenäs förbättras förutsättningarna för ett djupare samarbete mellan biblioteks- och kulturverksamheten. Detta svarar också på målet att utnyttja det befintliga fastighetsbeståndet optimalt. Biblioteket utökar utbudet av nya medier och arbetar för en kreativ miljö. Biblioteket utvecklar den "nya" fastigheten i Ekenäs till ett centrum för kulturella aktiviteter och aktuell information. Museet samordnar all sin verksamhet, förutom EKTA, till en verksamhetspunkt. Medborgarinstitutets kanslier samordnas till en verksamhetspunkt. BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Biblioteken öppettimmar Lån totalt Besök i bibliotekslokaler och buss Mbi, antal kurser Antal undervisningstimmar, mbi Antal deltagare, mbi Musikinst., antal veckotimmar totalt/ timmar i Raseborg / /323 EKTA, besökare tot Landskapsmuseet, utlåtanden Bindande mätetal Besök i bibliotekslokaler och buss /inv. 8,81 8,28 7,51 Lån/inv. 10,90 10,69 11,15 Nettoutgift/undervisn.timme, mbi Musikinst., pris för en undervisningstimme 24,84 22,58 EKTA, nettokostn./ utställningsbesökare 14,24 12,33 12,17 Kulturverksamhet, nettokostnad/inv. 15,66 *16,13 *15,95 * ingår inte hemkommunersersättningar till musikinst.raseborg 62

66 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,8% Avgiftsintäkter ,5% Understöd och bidrag ,5% Övriga intäkter ,8% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 7,8 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,9% Material och varor ,7% Understöd ,4% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -1,9 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -4,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Inom området kulturverksamhet fortsatte verksamheten vi de olika enheterna enligt beprövade och välfungerande modeller. Det största enskilda projektet under året var museets koncentrering av sin verksamhet till den sk. Leiras fastigheten. Målet med flytten är att på sikt skapa ett regionalt lager för samlingarna från de olika museerna inom Västra Nylands landskapsmuseum. Inom verksamhetsområdet verkställdes en del av samarbetsförfarandets resultat redan under Detta medförde att en del anpassningssåtgärder måste göras under året och t.ex. biblioteket öppethållningstider påverkades. Verkställigheten av personalminskningen redan under 2014 medförde också direkta inbesparingar vilket också syns i resultatet. Medborgarinstitutet Under verksamhetsåret kunde man konstatera att det fortsättningsvis finns ett behov av en viss typ av kansliresurs även i Ekenäs varför kanslierna inte kunde slås samman helt och hållet. Medborgarinstitutets kansli i Ekenäs är numera bemannat endast en dag/vecka och utrymmet möblerades om så att det används för institutets undervisning under de resterande dagarna. OKKA-säätiö utvärderade institutets verksamhet och tilldelade institutet Certifikat för hållbar utveckling Certifikatet är i kraft till Musikinstitutet Musikinstitutet bedrev sin verksamhet i Ingå, Hangö och Raseborg i den utsträckning som kommunerna beställt. Verksamheten genomfördes i enlighet med principer som institutets direktion fastställt. 63

67 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Museiverksamhet Museets verksamhetsår präglades av omorganisering. Museibyrån inklusive arkiv, flyttade i början av året från Villa Ormnäs och fr.o.m. våren påbörjades flytten av samlingarna från centrallagret i Tenala till Leiras fastighet i Björknäs. Förutom dessa flyttades även det nedlagda Arbetets museums samlingar till Leiras. Museet har under året etablerat sig i den nya fastigheten och planeringen av verksamheten i fastigheten har pågått vid sidan om flytten. Målsättningen att omorganisera och koncentrera museets verksamhet (förutom utställningsverksamheten) till en enda verksamhetspunkt har sålunda förverkligats. Bibliotek Biblioteket har införskaffat lånematerial enligt fastställda principer. Antalet lån har ökat en del jämfört med föregående år, vilket tyder på att beståndet är ändamålsenligt. De bemannade bibliotekslokalerna är trygga och fungerar som mångsidiga kreativa miljöer för olika målgrupper. Bibliotekshuset i Ekenäs används optimalt då även kulturbyrån är inrymd där, endast caféutrymmet är outhyrt. Samarbetet mellan kulturbyrå och bibliotek har inte fördjupats nämnvärt även om det blivit lättare för personalen att samarbeta. En orsak är minskade personalresurser. Ekenäs bibliotek har utvecklats till ett centrum för kulturella aktiviteter och aktuell information. Bibliotekshuset användes flitigt under året, både av enskilda individer och av grupper. Mötesrummen Svalan och Kvarnen var bokade varje vecka för olika verksamhetsformer och lånen i Ekenäs bibliotek ökade med 15 % jämfört med Kultur Genom samarbetsförfarandet minskades kulturbyråns personalresurs med ett årsverke. Verksamheten har omstrukturerats och delvis minskats. Kulturbyrån har fortsatt att aktivt samarbeta med lokala kulturaktörer för att främja möjligheterna till ett brett kulturellt utbud i Raseborg. Kulturbyrån har även deltagit som medarrangör i ett flertal större evenemang, ss. Bokkalaset, Ekenäs sommarkonserter, evenemanget kring årsdagen för Slaget vid Rilax 1714 m.fl. Ekonomi: Mbi: Budgetförverkligande 89,3% ( ). Effektivare användning av personalresurserna och lägre interna städkostnader än budgeterat. Musikinstitutet: Budgetförverkligande: 100 %. Musikinstitutets verksamhet har för avtalskommunerna varit förmånligare än föregående år, vilket i sin tur betyder lägre försäljningsintäkter från samarbetskommunerna. Detta syns i kulturverksamhetens bokslut som mindre hemkommunersättningar till musikinstitutet. Museet: Budgetförverkligande 102,2 % ( ). Museets omfattande omorganisering medförde en del merkostnader, i första hand i form dubbla interna hyror i början av året. Biblioteket: Budgetförverkligande 94,8 % ( ). Till resultatet har bidragit att verkställigheten av personalminskningen tidigarelades då biblioteket inte återbesatte alla befattningar som blev lediga under året. Kulturverksamhet: Budgetförverkligande 95,8 % ( ). Mindre hemkommunersättningar till musikinstitutet. 64

68 Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: Fritidsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag Verksamhetsområde Idrott och motion är en kommunal basservice och en grundrättighet för alla. Det kommunala idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Målet inom verksamhetsområdet är att stöda de ungas utveckling och självständighetsprocess samt att främja aktiv medborgarskap och stärka deras sociala identitet. Ungdomsverksamheten producerar och utveckar kommunala ungdomstjänster såsom ungdomsgårdsverksamhet, läger, smågruppsverksamhet resor etc. Strategi för verksamhetsområdet Enheten för idrott och hälsomotion satsar med hjälp av ledd verksamhet på ökat välmående och minskad sjukfrånvaro. Tidsenliga motionsanläggningar skapar möjligheter för invånarna att ta ansvar för sin egen hälsa och välbefinnande. Samarbetet med föreningar fortsätter att breddas för att främja idrott och motion samt för att höja trivseln. Verkställigheten av stadens eget energi- och klimatprogram fortsätter. - Erbjuder ungdomsgårdsverksamhet i Pojo, Svartå, Tenala, Karis samt Ekenäs - Samarbete med skolor, ungdomsverkstäder, övriga kommunala enheter samt föreningar och organisationer - Sommar- och lägerverksamhet ordnas i egen regi BS2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer Simhallsbesök/år Ungdomsgårdsbesök/år Ledd verksamhet/antal deltagare (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) Ledd ungdomsverksamhet/antal deltagare Bindande mätetal Nettokostnad/simhallsbesök 1,30 1,90 1,64 Driftsnettokostnad/invånare (idrott) 41,26 48,05 44,38 Kostnad/deltagare (ungdom) 23,71 29,46 65

69 Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: Fritidsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,5% Avgiftsintäkter ,9% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,9% Intäkter totalt ,6% Förändring (BU 2014 vs BU 2013) -5,4 % Kostnader Personalkostnader ,6% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,2% Understöd ,8% Övriga kostnader ,2% Kostnader totalt ,9% Förändring (BU 2014 vs BU 2013) -6,1 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BU 2014 vs BU 2013) -6,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Samarbetet med stadens interna service fortsatte bl.a. med att främja effektivare energilösningar för det årliga underhållet av idrottsfastigheterna. Idrottsenhetens satsningar på förebyggande aktiviteter syntes i ökat antal prestationer inom den ledda verksamheten och ett nytt besökarrekord noterades i bollhallens gym. Ett uppföljnings- och rapporteringssystem för skötsel och underhåll av idrottsanläggningarna togs i bruk. Verksamheten på ungdomsenheten var stabil. En genomgång och harmonisering av personalens arbetstid genomfördes och det rusmedelsförebyggande arbetet stärktes. Ungdomsgårdsverksamhet erbjöds på fem orter (Ekenäs, Karis, Pojo, Tenala och Svartå). Resultatet mätt i prestationer kan anses vara tillfredsställande trots att antalet besök på ungdomsgårdarna inte nådde upp till budgetmålet. Antalet besökare på ungdomsgårdarna kom inte upp till budgeterade Det har skett en strukturell minskning bland gruppen äldre tonåringar, och verksamheten ses över hur ungdomsgårdarna kan göras attraktivare för dem. Utmaningen är att ha en lokal som lockar både yngre och äldre ungdomar. Ledd verksamhet blev också under det budgeterade 3500, men förklaringen är inte en minskning av ledd verksamhet utan att avdelningen slutade räkna antalet deltagare då personalen träffar elever under skolbesök. Skolbesök genomförs fortfarande, men räknas inte med i statistiken under ledd verksamhet Ekonomi: Resultatet av samarbetsförhandlingarna kunde verkställas inom idrottsenheten i förtid och påverkar därmed resultatet för Den största inbesparingen uppstod inom idrottens övriga kostnader och uppkom pga att en del av de planerade projekten inte kunde förverkligas samt dels pga lägre kostnader för föreningarnas anläggningshyror. De projekt som blivit ogjorda eller inte kunnat slutföras har haft orsaker som idrottsenheten haft svårt att kunna påverka. Både den interna faktureringen av hyra och den externa faktureringen av hyra har genererat mera intäkter till ungdomsavdelningen. 66

70 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Grundläggande information om sektorn Samhällstekniska sektorn är i budgethänseende indelad i två verksamhetsområden; 1) samhällsteknik och 2) planläggning, tillstånd och miljö. Samhällstekniska nämnden ansvarar för samhällstekniken och budgeten och personalen för hela sektorn. Planläggningsnämnden är en expertnämnd i planläggningsfrågor, miljö- och byggnadsnämnden sköter byggnads och miljötillstånd och avfallsnämnden är en myndighetsnämnd för hela Västnyland. Huvudsakliga uppgifter: att främja tillväxt och trivsel i Raseborgs stad att ansvara för markpolitik, områdesplanering och byggnadstillsyn att ansvara för de allmänna områdenas skötsel och underhåll att skapa en attraktiv byggd miljö samt trygga miljö- och naturvärden i staden, främja en trygg infrastruktur och goda kommunikationer i och till staden Strategi för sektorn Raseborgsområdet erbjuder goda förutsättningar för företagsverksamhet genom att anvisa affärs- och industritomter på lämpliga platser vid goda kommunikationer. Genom aktiv markpolitik och planläggning skapas förutsättningar för inflyttning och tillväxt. Planläggning sker i första hand på egen mark. Närheten till stränder utnyttjas optimalt vid planläggning och byggande. Staden stöder pendlingen genom att bygga ett resecentrum i Karis. Staden utövar aktiv påverkan för att förbättra järnvägs- och landsvägsförbindelserna i Västnyland Inflyttning främjas med hjälp av ett attraktivt tomt- och bostadsutbud och en effektiv, öppen marknadsföring av tomterna. Staden förbättrar ekonomin och effektiviteten gällande underhåll av gator och allmänna områden genom ökat samarbete mellan enheterna. Nya verksamhetsmodeller införs i serviceproduktionen Kritiska framgångsfaktorer bra och tydligt ledarskap, tydliga befattningsbeskrivningar och ansvarsområden, en till det ekonomiska läget rätt dimensionerad, motiverad och kunnig personal, nytänkande i tjänsteproduktionen, alternativa produktionssätt för infra, aktivt utnyttjande av marknader vid nyinvesteringar, rätt dimensionerad kundservice på avdelningarna och på stadens hemsida, tydlig planläggning, snabba bygglov samt marknadsföring och försäljning av tomter i rätt tid, schemaläggning för genomförande av projekt, planering av arbetsmoment och marknadsföring på förhand vid överlåtelse av ett område, gott samarbete mellan tekniska centralen, interna servicen, Raseborgs vatten, Ekenäs Energi och övriga nätverksutbyggare, samtidig genomförande av investeringar, fast tidtabell vid byggande av bostads- och arbetsplatsområden, gott samarbete med regionala och statliga myndigheter Utvärding av processer och verksamheten: Verksamhetsåret 2014 startade i en utmanande ekonomisk situation och budgetramarna för verksamheten var ekonomiskt strama. Samhällstekniska nämnden behandlade i början av året innehållet i verksamheten i dispositionsplanen. Samarbetet med Intern service utveckades ytterligare inom ramen för det tekniska teamet. Strategiskt viktiga markområden anskaffades i Kärrby-Horsbäckområdet. detalj- och generalplaner fastställdes inte under verksamhetsåret. Arbetena med detaljplaner fortsatte(bossaböle, Svedja, Gumnäs) Till dessa delar nåddes inte målsättningen som var att fastställa 6 planer/120 tomter. Under året godkändes 4 st strandplaner (Örnvik, Råängen,Bredvik,Bonviken). Stadens egen tomtreserv av egnahemstomter är fortfarande rätt bra i Ekenäs. I Billnäs inköptes 10 st tomter i färdig detaljplan. Under året anställdes ny planläggningsarkitekt och ansvarig gatuchef. 67

71 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Driftsutgifter Tekniska sektorns normala verksamhet utvisar ett överskott på i förhållande till nettobudgeten. Verksamhetsbidraget var Sektorns resultat påverkas delvis av de budgetändringar som gjordes under verksamhetåret. På driftsidan gjordes två budgetändringar: intäkterna från fastighetsförsäljningen sänktes med och för projektet havsmanualen intogs både på intäkts- och utgiftssidan. Generellt kan konstateras att tomtförsäljningen var trög och de ekonomiska målen uppnåddes till dessa delar inte. Sektorn har under året haft 3 st. pensioneringar, 1 från byggnadstillsyn; 1 från administration och 1 från trafikleder. Både vårvintern och hösten var snöfattiga vilket medförde inbesparingar på vinterunderhållsanslagen. Myndighetsverksamhetens (byggnadstillsyn och miljövård) målsättningar gällande ekonomin uppnåddes. Övriga avdelningar kan generellt beskrivas enligt följande: Samhällstekniska avdelningen använde till väghållning och för parkenhetens verksamhet. Kostnaderna för gatunderhållets köptjänster blev lägre än budgeterat. Kostnaderna för vägbelysningens el uppgick till vilket är en klar minskning jämfört med tidigare. Fordonscentralens kostnader för bränsle uppgick till Kraven på parkavdelningen för uppföljning och skötsel bl. a i lekparker har ständigt ökat. Samhällstekniska avdelningens verksamhetsbidrag var Verksamhetsområdet planläggning, tillstånd och miljö hade ett verksamhetsbidrag som ligger över det budgeterade. Anslagen för köptjänster till planläggningen förverkligades inom beviljade anslag. Kostnaderna för Sydspetsens miljöhälsa (miljöhälsovård och veterinärvård) överskreds med totalt Byggnadstillsynens nettoresultat var bra. Intäkterna förverkligades till 98,9 % och nettoutgifterna mindre än budgeten förutsatte. Miljövårdens intäkter överskeds med vilket delvis berodde på intäkter som bokfördes genast i början på Projektet havsmanualen genomfördes för år 2014 del planenligt. Miljövårdens verksamhetsbidrag blev jämfört med budgeten. Sammanlagt användes på köptjänster inom planläggningen. Ingen detaljplan godkändes under år byggnadstillsynen beviljade 331 bygglov, jämfört med 405 år För miljövårdens del konstateras att antalet genomförda prestationer, dvs. lov och inspektioner var 234 år Intäkterna för fastighetsförsäljningen (försäljningsvinsten) som bokförs på fastighets- och mätningsavdelningen uppgick till (i budgeten efter budgetändring ) Avdelningen sålde eller hyrde ut sammanlagt 20 tomter under året. År 2013 var antalet 49 st och år st. Verksamhetsbidraget för mätningsavdelningen som helhet var Intäkterna från skogsbrukets virkesförsäljning uppgick till (ekonomiskogar och parkskogar). Administrationen för den samhällstekniska sektorn uppvisade ett positivt verksamhetsbidrag på då kostnaderna för enskilda vägars understöd som bokförs här överskreds med Höstmarknaden utvisade ett överskott på vilket var 667 mera än beräknat. Investeringar Allmänt kan konstateras, att ett flertal investeringsobjekt verkställdes under år Tekniska centralen använde 74,5 % av investeringsmedlen 2014, dvs. av 4,610 miljoner användes cirka 3,434 miljoner. Orsaken till den låga användningsprocenten är att en del projekt ex trafikledsarrangemang RV 25 inte användes ( ) Dönsby west som färdigställdes användes till drygt 50 % och projektet Norra hamnen användes till 11,5 % ( ). Även projektet Adresskarta och numerisk baskarta ( ) nyttjades till 12 %. Samhällstekniska avdelningen tar hand om de flesta investeringarna. Övriga medel användes enligt följande: Trivseln och funktionaliteten på områden förbättrades under året med investeringar. Parkanläggningar och lekparker; Grundförbättringar och nybyggen av trafikleder genomfördes i enlighet med den byggplan som samhällstekniska nämnden hade godkänt. 68

72 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Investeringsprogrammet för gatunätet var totalt 1,750 miljoner och summan användes enligt följande: Grundförbättringsobjekt och gatubelysning förbättrades enligt investeringsprogrammet till att bygga nya gator till att asfaltera stadens gator samt mindre grundförbättringar till att bygga och förnya belysningen Utbyggnad av bostadsområden; i budgeten fördelades på följande projekt: - Västanbyvägen Näktergalsgränd Doppinggränd

73 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Verksamhetsområde Samhällsteknikens verksamhetsområde omfattar sektorns administration, skötsel av gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser samt planering, byggherreverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten, stadens markpolitik, förvaltning av stadens markegendom, mätningsverksamhet, fastighetsbildning, kartservice, skogsbruk, enskilda vägar, småbåtshamnar omfattande stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn är organiserade som en nettoenhet i budgeten, Västra Nylands avfallsnämnd, räddningsväsendet som sköts via avtal med Västra Nylands räddningsväsende (Esbo stad). Raseborgs stad fungerar idag som värdkommun för Västra Nylands avfallsnämnd. Västra Nylands avfallsnämnd, allmänt kallat Roskaraati-Roskrådet, är en gemensam nämnd för sju kommuner (Raseborg, Hangö, Högfors, Ingå, Lojo, Sjundeå och Vichtis). Den ansvarar för myndighetsuppgifter som berör avfallshantering i medlemskommunerna. Strategi för verksamhetsområdet Bättre kundservice. Ansvara för att den kommunaltekniska grundservicen fungerar och att de anpassningsåtgärder som görs inom inte inskränker på säkerheten. Utveckla arbetssäkerheten och personalens välmående. Prioritera ekonomiska och långsiktiga lösningsmodeller. Konkurrensutsätta lämpliga entreprenadhelheter med beaktande av den lokala marknaden. Nyinvesteringarnas görs huvudsakligen som köptjänster, skötsel- och underhållsrelaterade projekt som egna arbeten. Förorenade markområden kartläggs och avfall som hör till avstjälpningsplatsen saneras Utbyggnaden av nya planeområden förverkligas som investeringshelheter i samarbete med Raseborgs Vatten. Mer fokus på arbetsledning och projektövervakning. Byggnadstomter bildas kontinuerligt så att byggnadsprojekt inte blir fördröjda på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra klarheten i fastighetssystemet. Mätnings- och fastigavdelningen ansvarar för fastighetsbildningen inom detaljplaneområden, förverkligar stadens markpolitik samt handhar arrenden, inköp samt försäljning av tomter och områden. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även s.k. icke strategiska markområden säljs i enlighet med åtgärdsprogrammet eller utnyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. Under planperioden inleds ett markpolitiskt programarbete. Standarden i befintliga båthamnarna förbättras. Nya bryggplatser anläggs för att betjäna nya bostadsområden. Västra Nylands avfallsnämnd gör upp avfallshanteringsbestämmelser, ger allmänna anvisningar som grundar sig på avfallslagen och avfallshanteringsbestämmelserna, fastställer avfallstaxan och avgifter samt ger utlåtanden i avfallsärenden till andra myndigheter Kommunerna i östra och västra Nyland har beslutat att fusionera avfallsbolagen till ett gemensamt bolag från och med 2014, men fusionen sker sannolikt med ett år på grund av en rättsprocess. När fusionen mellan Rosk n Roll Oy Ab och Östra Nylands Avfallshantering Ab förverkligas fusioneras också avfallsnämnderna. Kommunerna har kommit överens om att Raseborgs stad fortsätter att fungera som värdkommun för den gemensamma avfallsnämnden. Nämnden har två anställda, ett avfallsombud som är föredragande i nämnden och en avfallshanteringskoordinator. Förberedelserna för det nya verksamhetsområdet pågår. Räddningstjänsterna köps av Esbo stad. I nuläget har Raseborg 2 brandstationer för ordinarie räddningsverksamhet (Ekenäs och Karis). Beslut om servicenivå för räddningsväsendet för åren fastslås

74 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag BS 2013 BU 2014 BS 2014 Prestationer STN antal sammanträden Antal behandlade ärenden Antal bokförda verifikat Antal fakturor Gatunätets längd (km) 252,6 252,7 254,2 Lättrafiknätets längd (km) 38,2 37,9 40,3 Antal belysningspunkter (st) Skötta grönområden (ha) 78,5 78,5 78,5 Skötta gångstigar (km) 13,0 13,0 13,0 Lekparker (st) Simstränder (st) Överlåtna tomter (arrend + sålda) Tomtreserv, småhustomter Tomtreserv, våningshustomter Tomtreserv, företagstomter Antal bildade tomter, förrättn 27(24) (43) Tomter i tomtindelningar Utmärkning av byggnader Försäljning av registerutdrag Försäljning av kartor Skogsareal (ha) *)ny beräkningsgr *) Parkskogar (ha) Stadens markegendom (ha) Antal småbåtsplatser Avfallsnämnden, antal möten Avfallsnämnden, antal beh ärenden Avfallsombud/antal tjänstem beslut Räddningsv / utryckn trafikolyckor Räddningsv / utryckn bränder Granskn av automatalarm Räddnv/ utr fara för byggn brand Bindande mätetal Adm andel av sektorns totalutg % 4,2 4,3 4,3 Enskilda vägar, bidrag /km Kostnader för gatunät /km Kostn / belysningspunkt Kostn /m² skötta grönområden 0,50 0,50 0,50 Kostn för lekparker /lekpark Kostn för badstränder /strand Såld virkesmängd skog+park m Bruttoink av markegendom /ha Småbåtsh, andel uthyda pl. %

75 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,5% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,4% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -22,7 % Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,3% Material och varor ,7% Understöd ,4% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -9,3 % Verksamhetsbidrag ,8% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 2,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Samhällsteknik Vinterunderhållet av gator konkurrensutsattes under våren och man gick in för timbaserad entreprenad. både vårvintern och hösten var snöfattiga vilket gjorde att anslagen för vinterunderhållet användes endast till drygt 80 %. Tekniska teamets arbete fortsatte och utvecklades under året. De stora investeringsobjekten konkurrensutsattes och den egna maskinparken och personalen användes vid underhåll och vid verkställandet av mindre investeringsobjekt. Tyngdpunkten för planeringsarbeten under de kommande verksamhetsåren läggs på genomförandet av projekt, flera gatuplaner togs fram. Genomförandet av gatuplanering och byggande följer det egna programmet för produktion och byggande av tomter som i sin tur har tagits fram med planläggningsprogrammet och godkända planer och gatuinfrans reparationsbehov som grund. Markanvändningsavtalen mellan staden och markägare förpliktar att genomföra byggprojekt för gator och allmänna områden i Fiskars. Parkavdelningen förnyade inventarier, lekanläggningar, avfallsbehållare, belysning och parkbänkar i lekparkerna. Planteringar och grusgångar förbättrades. Parkavdelningen sysselsätter utöver den ordinära personalen också säsongsarbetare och fungerar som en sysselsättande enhet. Investeringsprojekt förverkligades under verksamhetsåret i enlighet med budgeten. Antalet investeringar har varit färre än tidigare år, tyngden i verksamheten har lagts på planerings- och utvecklingsprojekt. Följande investeringsprojekt färdigställdes under året: - Parkanläggningar (ny pontonbrygga i Gumnäs, Rönnvägens lekpark; Jumboparkens grundförbättring) - Disponentstigen i Fiskars - Doppinggränden - Västanbyvägen, ytbeläggning 72

76 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag - Näktergalsgränd - Dönsby west Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes och gatubelysning förnyades, Belysningsanordningarna byttes ut mot miljövänligare anordningar. Arbetet för att uppdatera vattenförsörjningen fortsatte under verksamhetsåret och arbetet väntas bli klart under Försäljningen av virke, ca m3, var något större än budgeterat. Drygt st. plantor planterades, vilket motsvarar en förnyelseyta om ca 45 ha. Gallringar gjordes på en yta om ca 170 ha inkl. landskapsvårdande parkskogsgallringar. Fastighetsbildning och mätning Under året överläts sammanlagt 20 tomter, (9 sålda, 11 arrenderade) vilket var betydligt färre än under år 2013, då de överlåtna tomternas antal var 49 st. Under året gjordes för fastighetsförsäljningen en budgetändring för försäljningsvinsten. Stadsfullmäktige beviljade verksamhetsområdet samhällsteknik en budgetändring så att nettoutgifterna för verksamhetsområdet höjs med till Strategiskt viktiga markområden anskaffades i Kärrby-Horsbäckområdet och staden sålda bl.a. ett område i Västerby i slutet av året. Inkomsterna från arrenden av mark och vatten överskred det budgeterade ( ). Samhällstekniska nämndens vägsektion sammanträdde under år 2014 två gånger och behandlade tre ärenden. Antalet förrättningar var två. I bidrag till enskilda vägar (sammanlagt 216 väglag) utbetalades i snitt 389 /km. Administration Administrationen förverkligades i stort sett planeenligt. En person på kansliet gick i pension under året. Personalen minskade därmed med en personresurs. Rondohanteringen för Intern service (½ årsverke) upphörde. Höstmarknaden genomfördes planenligt. Samhällstekniska nämnden beslöt under hösten att arrangerandet av marknaden kvarstår i stadens regi. En omorganisering av marknadens arrangörsstab aktualiserades. Småbåtshamnar Under året anlades portar till bryggorna vid Jägarbacken. Samma bryggor försågs under hösten med eluttag som tas i bruk till säsongen Södra vikens funktion som småbåtshamn försvåras på grund av kraftig bottenväxtlighet. Behovet av muddring är stort. Projektet för sanering av Södra viken inleddes under ledning av en arbetsgrupp. Ett antal förslag till lösningar presenterades i slutet av året. Projektet fortsätter under år Gästhamnens verksamhet förlöpte normalt. Gästhamnen ägs av Raseborgs stad, men verksamheten sköts enligt avtal av Ekenäs Gästhamn Ab. En utvecklingsplan för Bromarv småbåts- och fiskehamn utarbetades under ledning av en arbetsgrupp under året. Planen kommer till behandling under våren Västra Nylands avfallsnämnd Verksamheten fortsatte under året i tidigare form. Den planerade fusionen med Östra Nylands avfallsnämnd förverkligades inte under år Under hösten utökades personalen med en personresurs (planläggningsassistent) på deltid (80%). Nettoresultatet påverkades inte av detta. Räddningsväsendet Räddningstjänsterna sköttes avtalsenligt av Esbo Räddningsverk. 73

77 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Kostnaderna hölls inom budgetramen. Ekonomi: Utgifterna för trafikleder lägre än beräknat p.g.a snöfattig vinter och höst. Trafikledernas verksamhetsbidrag överbudget. Fordonscentralens omsättning klart lägre än beräknat. verksamhetsbidraget dock bättre än beräknat genom inbesparingar på personalkostnader (övertid, tekniska teamets inverkan). Intäkterna för småbåtshamnarna uppgick till (87,3 %). Målsättningarna uppnåddes främst inte p.g.a. att ett stort antal båtplatser i Södra viken är svåra att hyra ut. Målsättningarna för fastighetsförsäljningen förverkligades inte. Ursprungliga ändrades genom budgetändring till Totalt inflöt Skogsbrukets virkesförsäljning var mera än beräknat ( ). Genom inbesparingar även på utgiftssidan blev mätningsavdelningens verksamhetsbidrag totalt sett dock endast lägre än beräknat. Verksamhetsbidraget för samhällsteknik blev totat sett bättre än vad som beräknades i budgeten. I verksamhetsområdet samhällsteknik ingår samhällstekniska avdelningen, fastighets- och mätningsavdelningen; administration; småbåtshamnar; avfallsnämnden och regionalt räddningsverk). 74

78 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar planläggning, byggnadstillsyn, tillstånd och miljö. Stadsplaneringsavdelningen sköter om planeringen av markanvändningen; planläggning såsom general- och detaljplanering. Enheten bereder ärenden gällande avgöranden av planeringsbehov, undantagslov och beslut om detaljplaners aktualitet. Till enhetens uppgifter hör även beredning av utlåtanden och aktiv uppföljning av och deltagande i planeringsprocesser och projekt av strategisk betydelse i överkommunala sammanhang. Som stadens planläggare fungerar stadsplaneringsarkitekten i enlighet med MBL:s 20. Avdelningen sköter om stadens fasadsyn i enlighet med byggnadsordningen. Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Strategi för verksamhetsområdet Planläggningens huvudmålsättning är att möjliggöra ett tillräckligt stort och attraktivt tomtutbud i staden, såväl för bostäder som för företagsetablering. En ekonomiskt hållbar bostads- och näringspolitik förutsätter en långsiktig och tillräcklig produktion av tomter på stadens egen mark. För att uppnå målen måste staden ständigt utöka arealen med rättsverkande generalplan i strategiskt viktiga områden. Detta ger bättre möjligheter för staden att själv kunna påverka den detaljerade planeringen med sikt på aktiv tomtutgivning. I områden med rättsverkande generalplan kan staden planera utan direkt styrning från landskapsplanen och på så sätt effektivare utnyttja sitt planläggningsmonopol. Dessutom kan eventuella besvärsprocesser bli kortare, då besvärsrätten till högre rättsinstans är begränsad inom områden med rättsverkande generalplan. Behovet av att i högre grad gå igenom gällande detaljplaners aktualitet beaktas i planeringen. Planeringsprocesserna effektiveras i sin helhet, bl.a. så att i vissa fall ersätts planutkastskedet med en åskådlig, men smidigare idéplanskede. En central målsättning är att i planeringsprocessen fördjupa samarbetet inom planeringen över sektor- och avdelningsgränserna. Avsikten är att i ett möjligast tidigt skede utreda planers totalekonomiska verkningar med beaktande av utbyggnad av infrastruktur och annan kommunal service. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov, granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. År 2014 revideras del av byggnadsordningen gällande byggnadsrätt. Utförs i samband med översynen av markpolitiska programmet. Under år 2014 slutförs projektet "Krav", som under två år utarbetats för att effektivera behandlingen av avloppsvatten på glesbygden. Krav tas i bruk i början av året. Som en naturlig uppföljning av projektet har miljöbyrån initierat en omfattande fortsättning som avses finansieras externt. Det nya projektet har döpts till projekt Havsmanualen och fortsätter Kravprojektet i havsmiljön. Den första betydande utfällningsbassängen för näringsämnen från jordbruk avses förverkligas under året på initiativ av miljöbyrån. Miljöbyrån kommer under året att stärka kontakten till kommunens industrier med tonvikt på avfallshantering och grundvattenskydd. Med hjälp av besök och rådgivning strävar byrån till att förhindra behovet av kostsamma saneringar och övrig förorening i miljön till skada både för människor och den ekologiska bärkraften. Samarbetet med stadens övriga enheter ss planeavdelningen och byggnadstillsynen fortsätter som hittills. En del av en miljötjänstemans arbetstid har reserverats just för att ge byggnadstillsynen en resurs gällande avloppsvattentillståndshanteringen. Också i klimat- och energiprojektet deltar miljöbyrån aktivt. Stadens deltagande i den av NTM-centralen upphandlade luftkvalitetskartläggningen fortsätter. Utöver det ovansagda fortsätter det omfattande lagstadgade grundarbetet som hittills. 75

79 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag BS 2013 BU 2014 BS Prestationer Generalplaner, förslag framlagda dagar 100 Detaljplaner, förslag framlagda dagar Godkända detaljplaner Nya planetomter st Beviljade byggnadslov Åtgärdstillstånd Undantagslov Utförda syner Miljövårdsinspektioner Tillstånd och utlåtanden Bindande mätetal Bruttokostnad/beviljade bygglov 1 051,12 663, ,89 Bruttokostnad/invånare 14,82 15,00 14,12 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård Nettokostnader för veterinärvård SAMMANDRAG BS 2013 BU 2014 Förändring BS 2014 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,2% Avgiftsintäkter ,7% Understöd och bidrag ,3% Övriga intäkter ,1% Intäkter totalt ,5% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 27,8 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,7% Understöd ,0% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) 3,4 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2014 vs BS 2013) -3,8 % 76

80 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Planläggning Under året har stadens planläggning fortsättningsvis fört ett aktivt samarbete med centrala myndigheter som Nylands förbund och Nylands NTM-central i form av s.k. månadsmöten och myndighetssamråd. Planläggningen är representerad i planeringsgrupper för planläggning och handelns expertgrupp inom Nylands förbund. Planläggningen följer med och påverkar beredningen av landskapsplaneringen (etapp 2 och 4) aktivt. Arbetet med att utveckla planeringsprocessen fortsätter. Under första kvartalet år 2014 har en redogörelse getts för budgetuppföljningen av planläggningens verksamhet. I denna redogörelse framkommer på en detaljerad nivå vilka utmaningar som föreligger i de flertal planprojekt som fördröjts. Särskilt de projekt som initierats från privat håll har av olika orsaker inte hållit tidtabellen, mest på grund av förändrade målsättningar, avtal som krävs före godkännande, strängare krav från myndighetshåll på undersökningar och utredningar som behövs som grund för planerna. De mest betydande planeprojekten har aktivt förts vidare enligt budgetmålen; delgeneralplanen för Karis västra tätort har under året utarbetats för framläggning, dvs huvuddelen av arbetet torde vara gjort. Arbetet med generalplaneringen fortsätter i samband med Horsbäck-Kärrby delgeneralplan. Handelshamnens plan har under året framlagts i två repriser; först som förslag och senare som ett utkast. Under planeringens gång har utredningar gjorts och flertalet myndighetsdiskussioner hållits. Planeringen av denna projektplan kräver betydligt mer personresurser än en genomsnittlig plan. Centrumplaneringen i Karis och Pojo har fortsatt; i Karis bearbetas stora planhelheter vilket kräver tid och resurser, men åstadkommer i slutändan ändamålsenliga helheter, som tryggar en jämlik behandling av fastighetsägare. Västra Nylands yrkesskolas detaljplan och Gumnäs och Klockaruddens plan väntar på godkännande under våren Stranddetaljplaneringen och undantagsloven kräver fortsättningsvis i förhållande till budgetmålen en alltför stor del av avdelningens resurser. Dessa ärenden uppstår genom subjektiv rätt till behandling från markägares/sökandes håll och kan inte prioriteras lägre. Positivt är att fastän endast fyra planer godkänts mot budgeterade sex planer, visar mätetalet för framlagda planer (utkast eller förslag) 561 dagar (budget 300 dgr, förslag). Många viktiga projekt är således nu i slutskede och kommer att godkännas under Miljövård Miljöavdelningen uppnådde och överskred under år 2014 de uppsatta målen. Antalet utförda inspektioner slutade på 234 och antalet beslut och utlåtanden på 452. Antalet besök vid riskobjekt måste dock framdeles öka. Projektet/regelverket för skötseln av avloppsvattenhanteringen på glesbygden, Krav, som miljöbyrån utarbetat i samarbete med Yrkeshögskolan Novia togs i bruk under året. Systemet har visat sig fungera utmärkt. Projektet har väckt stort intresse både på statligt håll, bland andra kommuner och framför allt bland fastighetsägare. Under året startades följande projekt Havsmanualen. Projektet finansieras i sin helhet med donerade medel. Havsmanualen har också redan i detta skede väckt statligt intresse. En person (Novia finansierad) har anställts som projektdragare men projektet har sysselsatt flera tillfälliga arbetstagare. Miljöbyrån är etablerad i campusområdet i Novia. 77

81 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag Byggnadstillsyn Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov. Granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Antalet ansökningar ökade en aning i jämförelse med år Under året har arbetsinsatserna varit lidande p.g.a flertaligt decimerad personalstyrka och då inspektörstjänst efter pensionering inte återbesatts. Delvis har den decimerade personalstyrkan kunnat skötas med vikarie. Revidering av byggnadsordningen påbörjades inte. 78

82 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport Mark- och vattenområden Utgifter Inkomster / Balansvärde Netto Förhandlingar med flera markägare förts om köp av råmark. Förutsättningarna att göra råmarksköp bättre p.g.a. temporär skattefrihet år Köpen koncentrerades till slutet av året. Sålunda verkställdes fyra köp för en sammanlagd summa om ca euro i december Den låga efterfrågan på tomter har fortsatt under år 2014, då endast sex objekt såldes (inkl. inlösningsersättning) för ett sammanlagt värde om Försäljning av ytterligare två objekt på verkställdes i december Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Utgifter Järnmagasinet i Billnäs (tid.pojo Bruksindustri Fab) Ekåsen, köp av fastighet 2012, Gamla Bastun i Ekenäs köp Inkomster / Balansvärde Försäljning : Tovö - Risö, Mattsgatan 27. Furutorp Bromarv (ansl.avg) Netto Grundrenoveringar Intern Service Separat uppföljning av grundrenoveringsprojekt Biblioteket i Ekenäs Utgifter Sista raten av el-entreprenaden. Möbler samt färdigställande av Inkomster husets automation. Netto Pojo daghem Utgifter Knipan: försäljningpris ,-, balansvärde ,18/vinst ,72, tomt balansvärde 710,10. Regnbågens daghem: försäljningspris ,-, balansvärde ,76 inklusive anslutningsavgift/ vinst ,49, tomt balansvärde 0,- Takreparation av Pojo daghem inklusive planeringskostnader. Karis svenska högstadieskola Gymnastiksalsscenens omändring till musikklassrum. Arbetet påbörjats i december. Nya hälsovårdsutrymmen byggda i gymnasieflygeln. Klara i augusti. Arbetet fortsätter 2015 Utgifter Förnyande av ytterdörrar. Arbetet slutfört. Karjaan suom. yläaste B-skolan Utgifter Fönster bytta, lackning av gymnastiksalsgolv, ventilationsarbetet slutfört. 79

83 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport Övriga grundrenoveringsprojekt Utgifter Övriga saneringsprojekt som gjorts under året vilka hör under grundförbättringar är: Förnyande av dörrlås i Stadshuset i Ekenäs, Inkomster Pojo biblioteks takfönster förnyades, Solgläntan renovering av Netto duschutrymmen, Pojo brandstation reparation av samlingsrum samt Större grundrenoveringsprojekt : Stadshuset i kökets golv, Pojo HVC byte av värmeväxlare, Ekenäs HVC Ekenäs ,-, Ekenäs högstadieskola ,-, Pojo förbättring av ventilation, Bromarfhemmet rörsanering, Österby brandstation utgifter ,- fin.bidrag ,- netto 21 skola byte av ytterdörrar, Karis materialgård takreparation samt byte 495,-. av ytterdörrar, Kila radhus reparation av fuktskadad lägenhet, Ekåsen J-huset skolningsal o mötesrum renoverats. Grundrenoveringar Intern Service Direktionen för intern service disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av grundrenoveringsprojekt. Utgifter Inkomster Netto Nyinvesteringar Kiilan koulu, utvidgning - gymnastiksal 2014 Kiilan koulu kommer efter saneringen 2014 att rymma elever Förberedande arbeten för gymnastikhallsbygget. Anbudet: bygg, från ett större upptagningsområde. el, vvs och IV totalt ,00. Arbetet påbörjat i maj, Utgifter mottagning Ekenäs nya daghem (Skogsgläntan) > Utgifter Svartå / byggnad för kommunal service Behovsutredning, projektet färdigställs Utgifter Konditionsgranskning av skolorna utförd i juni. Nytt anslag HNS/VNS - Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Intentionsavtal med HNS för gemensam nybyggnation vid Västra Nylands Sjukhus som möjliggör en koncentration av all specialsjukvård vid VNS samt utrymmen för Raseborgs akuta bäddavdelning, gemensam jour och hälsovårdscentral i enlighet med strategi. Intentionsavtalet är godkänt i vederbörande organ i samkommunens styrelse och i stadsfullmäktige, det är undertecknat och planeringen går vidare. Optimala finansierings-lösningar utreds. Projektet kommer inte att finansieras med budgetmedel som belastar stadens balansräkning i form av ny låneupptagning utan man söker andra finansieringsmetoder och finansiärer så att en form av livscykelmodell används. För projektet föreslås intas år 2014 för aktiekapital eller motsvarande. Utgifter

84 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport Raseborgsv.5 omändring (Sjukvårdsskolan)-> Ekenäs gymnasium Utgifter Tenala daghem nybygge o utvidgning av centralkök Totalkostnad för investeringen 3 mn. Tenala daghem, nybygge Planering av ny daghemsenhet istället för Lönneberga och Trollebo gruppfam.daghem. Utgifter Höjdens skolas centralkök Utgifter Planeringen avslutad. Centralkök Totalkostnad för investeringen 6,4 mn inkl. Tenala Nyinvesteringar Utgifter Inkomster Netto Byggnader Utgifter Inkomster Netto Planeringen avslutad. Projektet förverkligas inte på grund av för höga kostnader. Planeringen slutförd. Val av enteprenörer i juni. Arbetet påbörjades i september Fortsätter Centralkök Planeringen utförd. Upphandling under våren. Arbetet påbörjat i juli. Utgifter Mottagande av arbetet Konstruktioner o anordningar Parkanläggningar, lekparker Anläggningar för nya bostadsområden samt sanering av gamla anläggningar. Utgifter Gumnäs (EU) badstrand: Ny pontonbrygga och räddningsvägen färdigställd Påbörjat restaurering av Jumboparken i Karis Rönnvägens lekpark färdigställd. Jumboparkens grundförbättring färdigställd Gäst- o småbåtshamnar Grundförbättring av befintliga anläggningar. Planering av ny brygga, förverkligande Sjövik båthamn, Sanering av kajkant gästhamnen samt hamnen i Södra viken. Utgifter Arbetsgruppen för Södra viken inlett sin verksamhet i mars. FCG utsetts till planerare. Södra vikens planering pågår. Sjövik båthamn kan ej verkställas, ingen reservering i detaljplanen. Jägarbackens bryggor elektrifierade + portar byggda. 81

85 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport Trafikleder, grundförbättringar och nybyggnad Kärrbygatan, Ingenjörsvägen byggts. Utbyte av armatur fortsätter. Båssabölevägens lättrafikled färdig, Hattmakaregatans gatuplan Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och under arbete, Kråkholmen bro + lättrafikled klar, Vadarstigen och besluter separat om prioritering av trafikleder. Lomgränd klara, Mankebergsgatan och Malmkullagatan klara, Utgifter asfalteringsarbeten i Gammelboda, Lövkulla och Prästgården klara, Inkomster ytning av gator 100% gjort, gatubelysning 100% klart. Netto Trafikledsarrangemang RV 25 Byggande av trygga anslutningar prioriteras. (t.ex vid förverkligande av ansl i Läpp) Anslaget tas till separat behandling om staten aktiverar något av projekten. Utgifter Inga projekt aktuella. Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Lättrafikled vid Österbyvägen och Rävnäsvägen. Förverkligande av allmänna områden på planeområdet. Utgifter Lättrafikled längs Österbyvägen och Rävlyan färdig, inlösning av gatuområde inte verkställt. Projektet fortsätter Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Utbyggnad enligt markanvändningsavtal. 2013; Utbyggnad av Disponentstigen och Kullavägen. Sparvägen och von Julins väg. Disponentstigen färdigbyggd. Grundförbättring av Kullavägen pågår. Utgifter Byggande av gator verkställts i mindre skala pga ringa Inkomster tomtförsäljning. Gatubelysningarbeten längs von Julinsväg och Netto Gesterbyvägen pågår. Kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av projekten. Utgifter Specificerat nedan: Västanbyvägen, Langansböle Sångträdet Västanbyvägen färdig med grusyta, emottogs Asfalteringen Utgifter gjord. Näktergalsgränd, Langansböle Sångträdet Utgifter Näktergalsgränd färdigställd. Belysning o vatten i maj månad. Dopping-gränden Arbetena pågår, asfaltering gjord, efterarbeten i december. Utgifter Färdigställt. Dönsby West, planering och utbyggnad Utbyggnad enligt markanvändningsavtal: År I, planering av infra, År II, byggande av infra, område K-1. Förverkligande efter godkänd detaljplan. Utgifter Uppföljning av nämndens beslut. Arbetena färdigställda. 82

86 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport Ekenäs, Dragsvik sandgrop Återställning Utgifter Sprinklers till institutioner (åldringshem) Intern Service utreder var systemen installeras. Utgifter Fritidsanläggningar Fritidsnämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av projekten. Utgifter Inkomster Netto Skatepark Utgifter Konstruktioner o anordningar Utgifter Inkomster Netto Arbetena pågår, fortsätter Lyckebo i Pojo först i turen. Krav från räddningsmyndigheterna. Offert inbegärd. Arbetet påbörjas i januari Platsen fastställd i fritidsnämnden och planeringen slutförd. Projekt/planering m.m. Trädgårdsstaden Karis Förverkligande av skolparken vid svenska skolcentret enligt uppgjord plan, avstängning av biltrafik på Bulevarden, nya trafikarrangemang, lättrafikled och ny parkering invid hälsocentralen.komplettering av gågatans utrustning. Utgifter Planering pågår, anskaffning av utrustning, bänkar pågår. Verkställt i december. Norra hamnen i Ekenäs, planering Utredningarna under arbete, utförs parallelt med planläggningen. Utgifter Projektet fortsätter efter att stds förnyat tomtreserveringen Svartå, planering av fiskvägar Utgifter Åtgärder 2014 verställts som planerat. Bromarv torg o hamn Utvecklingsplan Utgifter Projekt/planering m.m. Utgifter Inkomster Netto Övrigt 83 Entreprenören slutfört sitt arbete i december. Planen till behandling i STN våren 2015.

87 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport Ny adresskarta och numerisk baskarta Uppdatering av kartmaterial och registersystem. Utgifter Övrigt Utgifter Inkomster Netto Placeringar Övriga aktier och andelar Flygfotografering i Svartå utförts i april (del av arbetet betalts). Nytt koordinatsystem tagits i bruk internt, externt senare. Den permanenta byggnadsbeteckningen samt förnyelse av fastighetsbeteckningssystemet förutsätter utveckling av kommunregistret med därpåföljande kostnader. Utgifter Pohjan liikekeskus Oy, kapitalhöjning. Inkomster * Lövkulla Värme Ab 3 431,- / Inbetalt medel efter likvidation 699,91 - > förlust 2 731,12. * Pohjan liikekeskus Oy ,- / Försäljningspris ,- -> förlust ,77 * Pojo Bruksindustri Fab likvidation ,45 ->förlust ,06 * Pojo Industriby Ab/ nedskrivning av aktier ,09 mot gundkap.2015 (konsoliderats >Raseborgs Hyresbost.Ab) * Bab Raseborgsv.22 två aktier 3 257,48 / Förs.pris ,20 -> vinst ,80 Netto Placeringar Utgifter Inkomster Netto Brutto investeringar staden Inkomster investeringar staden Netto investeringar staden

88 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2014 Budget inkl ändringar 2014 Utfall 2014 Avvikelse 2014 Total användning Situationsrapport AFFÄRSVERK: Raseborgs Vatten Beredskapsplan Utgifter Projektet pågår. Komplettering vid vattentäkter och mätbrunnar Utgifter Projektet pågår. Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter Inkomster Netto Sanering av ledningar Utgifter Läckvattenundersökning i avloppsvattennätet Utgifter Utbyggnad av ledningsnätet i Fiskars Utgifter Projektet pågår. Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter Inkomster Netto Sanering av vattentornet i Ekenäs Utgifter Saneringen pågår. Skåldö vattenandelslag ledn.nät / köp Utgifter Genomfört Komplettering av avloppspumpstationer Utgifter Komplettering vid reningverken Utgifter Projeket slutfört. Rivningsplan för reningsverket i Pojo Utgifter Planeringen påbörjas inom oktober. Raseborgs Vatten Utgifter Inkomster Netto Bruttoinvesteringar inkl affärsverken Inkomster inkl affärsverken Nettoinvesteringar inkl affärsverken Projektet pågår. Projektet pågår. Projektet pågår. Byggstart i november.

89 6.5 Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Skatteinkomster (1 000 euro) BS 2013 BU 2014 BS 2014 avvikelse utfall i % mot budget Kommunalskatt % Samfundsskatt % Fastighetsskatt % Totalt % Statsandelar (1 000 euro) BS 2013 BU 2014 BS 2014 avvikelse utfall i % mot budget Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) % Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster % Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet % Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt % Budgetlån Lånekapital (1 000 euro) BS 2013 BU 2014 BS 2014 avvikelse utfall i % mot budget Raseborgs stad % Raseborgs Vatten % % 86

90 6.6 Resultaträkning INKL.AFFÄRSVERK BS 2014 BS 2013 Verksamhetens intäkter , ,03 Försäljningsintäkter , ,11 Avgiftsintäkter , ,64 Understöd och bidrag , ,96 Övriga verksamhetsintäkter , ,32 Tillverkning för eget bruk , ,69 Verksamhetens kostnader , ,84 Personalkostnader , ,20 Löner och arvoden , ,37 Lönebikostnader , ,83 Pensionskostnader , ,09 Övriga lönebikostnader , ,74 Köp av tjänster , ,97 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,97 Understöd , ,06 Övriga verksamhetskostnader , ,64 Verksamhetsbidrag , ,12 Skatteinkomster , ,50 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , ,16 Ränteintäkter , ,61 Övriga finansiella intäkter , ,27 Räntekostnader , ,73 Övriga finansiella kostnader , ,31 Årsbidrag , ,22 Avskrivningar och nedskrivningar , ,95 Avskrivningar enligt plan , ,19 Nedskrivningar , ,76 Extraordinära poster 0, ,90 Extraordinära intäkter ,38 Extraordinära kostnader ,48 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,17 87

91 6.7 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 5 160, ,24 Immateriella rättigheter 5 160, ,24 Materiella tillgångar , ,74 Mark- och vattenområden , ,57 Byggnader , ,59 Fasta konststruktioner och anordningar , ,83 Maskiner och inventarier , ,65 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,10 Placeringar , ,70 Aktier och andelar , ,77 Övriga lånefordringar , ,18 Övriga fordringar , ,75 FÖRVALTADE MEDEL , ,73 Statens uppdrag 2 068, ,91 Donationsfondernas särskilda täckning , ,82 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,09 Material och förnödenheter , ,09 Fordringar , ,09 Långfristiga fordringar , ,92 Lånefordringar , ,92 Övriga fordringar , ,00 Kortfristiga fordringar , ,17 Kundfordringar , ,18 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,60 Resultatregleringar , ,39 Finansiella värdepapper , ,44 Aktier och andelar , ,44 Kassa och bank , ,59 AKTIVA TOTALT , ,62 88

92 PASSIVA EGET KAPITAL , ,81 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,39 Övriga egna fonder , ,07 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,17 AVSÄTTNINGAR , ,18 Avsättningar för pensioner , ,00 Övriga avsättningar , ,18 FÖRVALTAT KAPITAL , ,15 Statens uppdrag 2 068, ,91 Donationsfondernas kapital , ,82 Övrigt förvaltat kapital , ,42 FRÄMMANDE KAPITAL , ,48 Långfristigt , ,00 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,97 Lån från offentliga samfund , ,79 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott , ,75 Övriga skulder , ,49 Kortfristigt , ,48 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,88 Lån från offentliga samfund , ,29 Lån av övriga kreditgivare , ,08 Erhållna förskott , ,36 Skulder till leverantörer , ,96 Övriga skulder , ,57 Resultatregleringar , ,34 PASSIVA TOTALT , ,62 89

93 7. Noter 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET Jämförande uppgifter med tidigare år Stadsfullmäktige godkände en reviderad förvaltningsstadga Förvaltningsstadgan definierar budgetens bindningsnivå gentemot stadsfullmäktige. Från och med budget 2014 tillämpas den reviderade förvaltningsstadgan gällande bindningsnivåer gentemot stadsfullmäktige. Det innebär att anslagen inom bildningssektorn minskar från dagens 12 avdelningar till 3 i budget Grundtrygghetens budget har fyra anslag från och med år Resultat- och balansräkningarna 2013 och 2014 är till alla delar inte jämförbara i och med bolagiseringen av affärsverket Ekenäs Energi Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Stadsfullmäktige godkände avskrivningsplanen Planenliga avskrivningar av bestående aktiva för Raseborgs stad. Avskrivningsplanen justerades av stadsfullmäktige i enlighet med bokföringsnämndens anvisningar så att en ny grupp "Grundrenovering av byggnader" med avskrivningstid om 20 år intogs i planen under "materiella tillgångar", "byggnader och konstruktioner". Vidare ändrades förvaltningsstadgan kapitel 3 4 Godkännande av avskrivningsplan så att utgifter för grundrenoveringar avskrivs enligt egen grupp under byggnader och konstruktioner i avskrivningsplanen. Tillgångarna bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar enligt plan och bokförs under sin ekonomiska verkningstid som kostnad för räkenskapsperioden enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns i noterna under 7.4 och de planenliga avskrivningarna under 7.5. Värdering av placeringar Aktier har bland bestående aktiva upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna (lager) har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har i balansräkningen upptagits till sitt nominella värde. Prestationsprincipen Väsentliga bokningar enligt kontantprincipen har rättats och bokförts enligt prestationsprincipen. PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Avskrivningarna på dottersamfundens bestående aktiva har rättats så att de stämmer överens med koncernens avskrivningar enligt plan. Rättelsen har bokförts på kontona överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott/underskott i dottersamfundets eget kapital. 90

94 7.2 Verksamhetens intäkter BS 2014 BS 2013 Koncernförvaltning , ,75 Allmän- och ekonomiförvaltning , ,07 Grundtrygghet , ,54 Bildningssektorn , ,50 Samhällstekniska sektorn , ,55 Ekenäs Energi Omsättning ,95 Övr.intäkter av ordinarie verks ,94 Raseborgs Vatten Omsättning , ,03 Övr.intäkter av ordinarie verks , ,46 Elimineringar Raseborgs stad , ,80 Ekenäs Energi ,59 Raseborgs Vatten , ,37 Totalt , ,03 91

95 7.3 Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsvinster och -förluster från anläggningstillgångar Försäljningsvinster och -förluster BS 2014 BS 2013 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden , ,00 byggnader , ,38 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier , ,00 aktier och andelar , ,11 Försäljningsvinster totalt , ,49 Förlust vid försäljning mark- och vattenområden , ,94 fasta konstr. o anläggningar övr.aktier o andelar ,96 Försäljningsförluster totalt , ,94 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader BS 2014 BS 2013 Extraordinära intäkter Försäljningsvinst vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse ,38 Extraordinära kostnader Förlust vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse (elproduktionsverksamhet) ,48 Nettovinst vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse 0,00 92

96 7.4 Avskrivningsplan Typ av anläggningstillgång Immateriella tillgångar Avskrivningstid (år) Avskrivningsmetod lineär Avskrivningsrekommendation (år) Utvecklingsutgifter Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid lineär Grundläggnings- och organisationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill Adb-program Övriga Gemensamma skolor 20 Kretsalarmcentalen, andel i inventarie-anskaffn. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner lineär Förvaltnings- och institutionsbyggnader Fabriks- och produktionsbyggnader Ekonomibyggnader Fritidsbyggnader Bostadsbyggnader Grundrenoveringar av byggnader Fasta konstruktioner och anordningar lineär Gator, vägar, torg och parker Broar, kajer och badinrättningar Övriga jord- och vattenkonstruktioner Vattendistributionsnät Avloppsnät Fjärrvärmenät Elledningar, transformatorer,utomhusbelysning Telefonnät,central och abonnentcentraler Naturgasnät Övriga rör- och kabelnät Maskinerier o anodrn. vid el-, vatten- o.dyl verk Fasta lyft- och flyttanordningar Trafikregleringsanordningar Övriga fasta maskiner, anordningar och konstr Maskiner och inventarier Fartyg av järn Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner Person-,paket- och lastbilar Brandbilar och ambulanser Övriga transportmedel Övriga rörliga arbetsmaskiner Traktorer och schaktningsmaskiner Övriga tunga maskiner Övriga lätta maskiner Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar Adb-utrustning Arbetsmaskiner och anordningar Övriga anordningar och inventarier Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål ingen avskrivning Pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar Aktier och andelar ingen avskrivning 93

97 7.5 Bestående aktiva FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella rättigheter Övr.utg.med lång verkningstid (ADB-progr.) Totalt Mark- & vattenområde Byggnader Fasta konstruktioner & anl. Maskiner & inventarier Övr.mat.tilg. Förskottsbet.o pågående nyanläggningar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift ,24 0, , , , , ,65 0, , ,74 IB från Ekenäs Energi , ,00 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0, , , ,02 0,00 0, , ,85 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 0, ,00 Minskningar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0, , ,69 0,00 0,00 0,00 0, ,42 Överf.->driften 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,97 Överföringar mellan poster utg 0,00 0,00 0,00 0, , ,10 0,00 0, ,31 0,00 ink 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 2 477,28 0, ,28 0, , , ,23 0,00 0, ,31 Nedskrivningar och deras återföringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift ,96 0, , , , , ,42 0, , ,89 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde ,96 0, , , , , ,42 0, , ,89 Elimineringar (staden-affärsverk) , ,00 Bokföringsvärde ,96 0, , , , , ,42 0, , ,89 94

98 Bestående aktiva Placeringar Övriga låne- och övriga fordringar Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Andelar i affärsverkgrund.kap Övriga aktier o. andelar Totalt Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift , , ,86 0, , , , , ,93 IB från Ekenäs Energi , , ,25 Ökningar under räkenskapsperioden ,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0, , ,00 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperiod ,25 0, ,48 0,00 0, , , , ,06 Överföringar mellan poster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nedskrivningar och deras återf ,09 0,00 0,00 0,00 0, ,09 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift , , ,38 0, , , , , ,87 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , ,38 0, , , , , ,87 Elimineringar (staden-affärsverk) , ,75 Bokföringsvärde , , ,38 0, , , , , ,12 95

99 7.6 Aktier och andelar Aktier och andelar Antal BS 2014 Dottersamfund, konto 1201 Bostads Ab Dönsbyvägen ,92 Bostads Ab Karis Panorama ,00 Fastighets Ab Bäljars Park ,00 Fastighets Ab Karis stads hyreshus ,53 Fastighets Ab Tranan ,44 Fastighets Ab Karis Poliskamarn ,00 Karis Industrifastigheter Ab ,58 Fastighets Ab Knipnäs ,76 Fastighets Ab Koskenkylänraitti ,47 Fastighets Ab Pojovägen ,50 Fastighets Ab Bruksbostäder ,82 Raseborgs hyresbostäder Ab ,85 Forsby Värme Ab ,56 Ekenäs Energi Ab ,00 Dottersamfund totalt ,43 Samkommuner konto 1203 HNS ,05 Kårkulla ,22 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutuskuntayhtymä ,12 Eteva ,74 Västra Nylands Folkhögskola ,88 Nylands Förbund 1 771,03 Samkommuner totalt ,04 Intressesamfund, konto 1205 Fastighets Ab Jägarbacken ,95 Hangöudds utvecklingsbolag ,02 Instressesamfund, totalt ,97 Samägt samfund, konto 1207 Fastighets Ab Trollet ,41 Samägt samfund totalt 1 261,41 96

100 Aktier och andelar Antal BS 2014 Övriga aktier och andelar, konto 1210 Bostads Ab Gumnäsvägen ,68 Bostads Ab Bollstavägen ,18 Bostads Ab Såg ,85 Bostads Ab Ringvägen ,96 Bostads Ab Björknäsgatan ,37 Bostads Ab Björknäsgatan ,75 Bostads Ab Bromarf Åsebo ,22 Bostads Ab Jaktvägen ,60 Bostads Ab Prästängsgatan ,67 Bostads Ab Raseborgsvägen ,20 Bostads Ab Torngatan ,36 Bostads Ab Tuna ,09 Bostads Ab Kilavägen ,96 Bostads Ab Karis Nabogatan ,65 Bostads Ab Tallmoparken ,11 Fastighets Ab Kaptensvägen ,88 Fastighets Ab Axxell ,63 Axxell Utbildning Ab ,00 Kunta-Asunnot Oy ,73 VN Avtallshantering AB ,61 Varuboden 8 26,91 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret ,00 Sosiaalitaito Oy ,00 Andelsbanken Raseborg 1 170,00 Kommunfinans Abp ,22 Karis Telefon Ab ,35 Karis TV ,38 Ekenäs TV 3 504,56 Lojo Telefon ,97 Salon seudun puhelin Oy 1 50,46 Pohjan näyttelyosuuskunta 840,95 Metsäliitto ,00 Pojo Servicebostadsstiftelse ,35 Skåldö vattenandelslag 500,00 Kuntien Tiera Oy ,00 Novago Ab Oy / Yrityspalvelut Oy ,20 Raseborgs Ishall Ab Oy ,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab ,25 Övriga aktier och andelar, totalt ,10 Aktier och andelar totalt ,95 97

101 Placeringar i penningmarknadsinstrument Antal BS 2014 Marknadsvärde Skillnad / st totalt Aktia (A) ,00 9, , ,16 Metsä Board Oyj (B) ,00 4, , ,00 Neo Industrial (B) ,50 0,67 66,50 0,00 Sampo Oyj ,19 38, , ,81 Nordea ,25 9, , ,77 Placeringar i penningmarknadsinstrument totalt , , , Rörliga aktiva, fordringar Specifikation över fordringar Raseborgs stad BS 2014 BS 2013 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar , ,44 Lånefordringar , , , ,00 Övriga fordringar ,02 Resultatregleringar Totalt , , , ,46 Fordringar på samkommuner, i vilka kommuner är medlem Kundfordringar , ,92 Lånefordringar Övriga fordringar , ,00 Resultatregleringar Totalt 0, ,84 0, ,92 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar 1 986,39 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0, ,39 0,00 0,00 Fordringar totalt , , , ,38 98

102 7.8 Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad Grundkapital , ,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,92 Förändring , ,99 Uppskrivningsfond , ,93 Fastighetsfond , ,26 Ekenäs 450-års jubileums fond , ,67 Förändring 33,56 32,58 Ekenäs 450-års jubileums fond , ,25 Ekenäs seminariums minnesfond ,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,65 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,38 Eget kapital totalt (Raseborgs stad) , ,51 Raseborgs Vatten Grundkapital , ,53 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,53 Uppskrivningsfond , ,46 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,46 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,85 Eget kapital totalt (Raseborgs Vatten) , ,30 Ekenäs Energi Grundkapital ,19 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,19 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder ,83 Räkenskapsperiodens över-/underskott ,70 Eget kapital totalt (Ekenäs Energi) 0, ,72 99

103 Förändringar i eget kapital BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad inkl. affärsverk Grundkapital , ,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,38 Förändring , ,99 Uppskrivningsfond , ,39 Fastighetsfond , ,26 Ekenäs 450-års jubileumsfond , ,67 Förändring 33,56 32,58 Ekenäs 450-års jubileumsfond , ,25 Ekenäs seminariums minnesfond ,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,17 Eget kapital totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) , ,81 Uppskrivningsfond BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden , ,98 Förändring , ,99 Jord- och vattenområden , ,99 Aktier och andelar ,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad) , ,93 Raseborgs Vatten Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden , ,46 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs Vatten) 1 249, ,46 Uppskrivningsfond 1.1 Jord- och vattenområden , ,44 Förändring , ,99 Jord- och vattenområden , ,45 Aktier och andelar ,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk , ,39 100

104 7.9 Avsättningar Avsättningar BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad Avsättning för pensioner , ,00 Förändring under året ,00 Avsättning för pensioner , ,00 Ekenäs Energi Avsättning för pensioner ,00 Förändring under året Avsättning för pensioner , ,00 Uppgifterna baserar sig på Kommunernas Pensionsförsäkrings beräkning gällande förändringar år Avsättningar för pensioner totalt , ,00 Raseborgs stad Övriga obligatoriska avsättningar , ,04 Förändring under året , ,86 Övriga obligatoriska avsättningar , ,18 Ekenäs fge beslöt inta ett anslag om i driftsbudg. för eftervården av f.d soptippen i Österby. Karis fge beslöt inta ett anslag om i driftsbudgeten för eftervården av f.d soptipparna i både Bäljars och Svartå. Detta i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions rekommendation. Avsättningen upplöses mot realiserade utgifter. Avsättning om för eftervård av f.d soptippen i Österby reserverat 2010 Övriga obligatoriska avsättningar totalt , ,18 101

105 7.10 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital Nya lån Amortering Lån från finans. institut o försäkr.anst. Inhemska depositionsbanker Staden , , , ,01 Ekenäs Energi 0,00 Raseborgs Vatten , , , , , , , ,41 Kommunfinans Ab Staden , , , ,42 Ekenäs Energi 0,00 Raseborgs Vatten , , , , , , ,42 Lån från offentliga samfund Staten , , ,19 Kommunernas pensionsförsäk , , , , , , ,67 Långfristigt främmande kapital, amorteringar 2015 Staden ,54 Raseborgs Vatten , ,44 Lån som förfaller till betalning efter 5 år eller längre tid Saldo Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Staden , ,95 Raseborgs Vatten , , , ,65 Lån från offentliga samfund , , , ,82 Kortfristigt främmande kapital Checkräkningslimit , Andelsbanken Raseborg 0, ,52 Koncernkonto, Andelsbanken Raseborg , ,08 Nordea (kommuncertifikat) , ,00 Danske Bank Abp (kommuncertifikat) , ,00 Kommunfinans Ab (kommuncertifikat) , , , ,60 102

106 7.11 Passiva resultatregleringar Specifikation av passiva resultatregleringar BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad Förskott på statsandelar Periodisering av räntor , ,07 Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,81 Resultatregleringar totalt , ,88 Raseborgs Vatten Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,80 Periodisering av räntor , ,84 Resultatregleringar totalt , ,64 Ekenäs Energi Periodiseringar av löner och lönebikostnader Periodisering av räntor ,21 Övriga resultatregleringar 3 647,61 Resultatregleringar totalt 0, ,21 Totalt , ,73 103

107 7.12 Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Ansvarsförbindelser BS 2014 BS 2013 Borgensförbindelser för andra Ursprungligt kapital , ,66 Återstående kapital , ,12 Borgensförbindelse / Kommunernas garanticentral Borgensansvar , ,91 Borgensansvar utan täckning Täckning för eventuellt ansvar för fond , ,92 Finansieringsansvar (andel av ansamlat underskott) Eteva samkommun , ,69 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 0, ,51 Fyllnadsborgen (Kunta-Aravat Oy) Ursprungligt kapital , ,34 Återstående kapital , ,26 Leasingansvar BS 2014 BS 2013 Danske Finance Oy Ab , ,54 3 Step IT , ,40 Leasingansvar totalt , ,94 Övriga ekonomiska ansvar Staden har år 2005 ingått ett långfristigt hyresavtal med Rosaco Ab om upphyrning av det såkallade Fixhuset i Ekenäs som fungrar som Raseborgs stadshus. Avtalet sträcker sig till och hyran är för tillfället ,98 per månad (moms 0). Stadsfullmäktige beslöt att Raseborg stad deltar i forskarkollegiet Kustlandsteamets/Aronias basfinansiering åren Finansieringen kan vara högst per år. I budgeten reservera årligen medel vilka godkänns av stadsfullmäktige. Staden har för tillfället sex ränteswapavtal till ett sammanlagt nominellt belopp om 28,1 mn. Avtalen har ingåtts med olika banker för att skydda den rörliga delen av stadens låneportölj mot räntefluktuationer. Kostnaderna för avtalen bokförs under räntekostnader i finansieringsdelen och periodiseras årligen per Underhållsstöd Underhållsstödsfordringar Underhållsstödsfordringar Bokfört bland fordringar i balansräkningen BS 2014 BS

108 7.14 Löneutgifternas utveckling Löneutgifternas utveckling (Enligt skatteredovisn.) BS 2014 BS 2013 Löner för huvudsyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Löner för bisyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Naturaförmåner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 888 Pensioner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Arbetsersättningar Källskattepliktiga löner Löneutgifter totalt Personalkostnader BS 2014 BS /- % Personalkostnader Löner och arvoden , ,60-1,2 Till löner hörande ersättningar , ,23-5, , ,37-1,2 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,09-1,6 Övriga lönebikostnader , ,74-1,5 Totalt enligt resultaträkningen , ,20-1,3 Aktiverade personalkostnader , ,45-23,1 Personalkostnader totalt , ,65-1,3 105

109 7.15 Personalkostnader Personalkostnader BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad Löner och arvoden , ,23 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,15 Övriga personalbikostnader , ,69 Personalersättningar , ,59 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,48 Raseborgs Vatten Löner och arvoden , ,51 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,21 Övriga personalbikostnader , ,48 Personalersättningar , ,96 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,24 Ekenäs Energi Löner och arvoden ,86 Personalbikostnader Pensionskostnader ,33 Övriga personalbikostnader ,57 Personalersättningar ,68 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen 0, ,08 Elimineringar Raseborgs Vatten , ,60 Ekenäs Energi 0,00 Totalt , ,60 Totalt enligt resultaträkningen , ,20 Aktiverade personalkostnader Raseborgs stad , ,59 Raseborgs Vatten , ,06 Ekenäs Energi ,80 Totalt , ,45 Personalkostnader totalt inkl. aktiverade kostnader , ,65 106

110 7.16 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan BS 2013 BS 2014 BU 2015 Ekonomiplan Ekonomiplan Investeringar som avskrivs enligt plan Finansieringsandelar Investeringarnas självfinansieringsandel Avskrivningar enligt plan Avvikelse ( ) Avvikelse % -15 % -42 % -58 % -59 % -63 % Medeltalet för 5 år Avskrivningar enligt plan Investeringarnas självfinansieringsandel Avvikelse Avvikelse - % -51 % Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna: -103 % Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna: 49 % Orsaker till avvikelser: Stora planerade investeringar åren förklarar de stora avvikelserna. Enskilda större poster under åren är följande : 2014: Inköp av ledningsnät Skåldö, Kiilan koulu gymnastiksal 3,8 mn 2015: Ekenäs, Tenala nya daghem, Svartå-Karis föbindelseledning, Karis centralkök 6,7 mn 2016: Ekåsen centralkök, Norra hamnen, Järnvägsbron, Fokus i Karis 5,1 mn 107

111 7.17 Arvoden till revisorer Revisionssammanslutning BDO Audiator Ab BS 2014 BS 2013 revisionsarvoden , ,75 utlåtanden av revisorer 1 964, ,25 uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden 4 044, ,00 övriga arvoden , ,25 Totalt , ,25 Under övriga arvoden ingår en genomgång av mervärdesbeskattningen för Raseborgs stad gällande räkenskapsperioden

112 7.18 Övriga noter 1. Beträffande befintliga tillgångar bland bestående aktiva, d.v.s. tillgångar för vilka avskrivning påbörjats före , tillämpas respektive tidigare kommuns avskrivningsplan, och för tillgångar som aktiveras från och med tillämpas Raseborgs stads avskrivningsplan. Planen har till vissa delar ändrats och kompletterats genom stadsfullmäktiges beslut Staden har haft yrkanden mot Lemminkäinen Oyj i ett asfaltkartellmål, ,23, samt räntor ca (exklusive dröjsmålsräntor). Helsingfors tingsrätt har givit sin dom i målet och dömt bolaget till skadestånd. Lemminkäinen Oyj har erlagt ,72 i skadestånd, rättegångskostnader och räntor, som inte tillsvidare resultatförts. Motparten har överklagat domen och ärendet är anhängigt i Helsingfors hovrätt. 3. Staden har tillsammans med 24 andra kommuner/samkommuner yrkanden mot Nordea Bank Abp i ett mål gällande ensidiga ränteförhöjningar på långfristiga lån från och med Stadens ekonomiska intresse ca exklusive räntor. Banken har vunnit rättegången i tingsrätten och hovrätten. Staden har erlagt ,93 i rättegångskostnader och ,57 i kostnader till advokatbyrån som representerar kommunerna. Stadsstyrelsen har beslutat att staden deltar i den fortsatta processen och begärt om besvärstillstånd över Helsingfors hovrätts beslut till Högsta domstolen, vilket ännu är anhängigt per Stadsstyrelsen beslöt sälja aktierna i FAB Bruksbostäder till Hjärnbruket Oy/Billnäs Bruk Ab. Föravtal om försäljningen undertecknades på basen av stadsstyrelsens beslut Stadsstyrelsen beslöt att ge en kortfristig kredit till FAB Bruksbostäder om för att bortbetala sin skuld till statskontoret. Bolaget återbetalar krediten till staden då aktieförsäljningen förverkligas. Vidare beslöt stadsfullmäktige om en budgetändring i finansieringsdelen så att förändringar i upptagande av kortfristiga lån höjs med Över besluten har anförts besvär vilka förkastats av Helsingfors förvaltningsdomstol Saldot på bolagets ovan nämnda kredit till staden var per ,92. Besvär har anförts till Högsta förvaltningsdomstolen. Dom i ärendet väntas under sommaren Raseborgs stad är i likhet med tiotals andra kommuner kärande i det så kallade virkeskartellmålet mot Stora Enso, Metsäliitto och UPM-Kymmene vid Helsingfors tingsrätt. Raseborgs stads preliminära yrkanden är ca 1,13 milj. euro samt räntor. Målet är fortfarande anhängigt. 6. Skattemyndigheterna försnabbade redovisningen av kvarskatter för skatteåret 2012 Skatterna debiterades i december 2013 och kommunerna erhöll sin andel redan i december mot att de tidigare år redovisats i januari påföljande år. Detta innebar att staden erhöll 1 mn mer i skatteinkomster vilket i sin tur påverkar skatteinflödet 2014 negativt med motsvarande summa. 7. Dotterbolagens avskrivningar har korrigerats i koncernsbokslutet så att de motsvarar stadens avskrivningsplan. 8. I samband med konsolideringsprocessen av stadens hyreshusbolag i Karis och Pojo har ny bolagsordning för Pojo Industriby trätt i kraft Bolagets namn ändrades till Raseborgs Hyresbostäder Ab. Bolaget fungerar från och med som disponentbolag för stadens övriga hyreshusbolag. Bolagets aktiekapital har sänkts med ,93 till ,85. Vidare har en reservfond om ,15 upplösts. Raseborgs stad har i sin balansräkning ett aktiekapital om ,93. Sänkningen av aktiekapitalet och upplösningen av reservfonden i Raseborgs Hyresbostäder Ab, sammanlagt ,08, har bokförts i 2014 års bokslut som en nedskrivning i resultaträkningen och i balansräkningen mot grundkapitalet bland passiva, eget kapital. Transaktionen påverkar räkenskapsperiodens 109

113 resultat negativt med motsvarande belopp. Årsbidraget påverkas dock inte. Det kumulativa underskottet påverkas inte heller eftersom nedskrivningen bokförs mot grundkapitalet. 9. Staden har följande markanvändningsavtal som innehåller ekonomiska förpliktelser: Dönsby West, stadens byggnadsförpliktelser är fullgjorda och motparten har fakturerats markanvändningsavgiften i två rater. Fiskars Abp, avtal om utbyggande av kommunalteknik, ingen markanvändningsavgift, däremot årliga prestationer som finansieras ur stadens investeringsbudget. Avtalet är fullgjort då planen är förverkligad. Axxell, ett markanvändningsavtal har uppgjorts, i vilket staden förbundit sig att överlåta del av tomt. Föravtal och köpebrev har gjorts, varvid erhållits. 10. Staden har ingått två finansieringsleasingavtal med Danske Finance Abp angående finansiering av två enheter i Karis för resurserat serviceboende, anskaffningspris maximalt , och seniorbostäder, anskaffningspris maximalt (moms 0). Den egentliga leasingtiden är 5 år med option om förlängning av avtalen upp till 25 år. Ett hyresavtal mellan Intern Service och Grundtrygghetsektorn uppgörs. Grundtrygghetssektorn ansvarar för vidareuthyrningen av lägenheterna. 110

114 7.19 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper Raseborgs stad verifikatnummer 001 Huvudbokens IB Memorialverifikat Fördelning GTR-produktion ledningsfunktion Fördelning GTR-produktion till beställarenhet Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löner Utkomststöd Inköpsreskontra, utbetalningar Försäljningsreskontra, ekonomiavdelningen Inköpsreskontra Rondo Försäljningsreskontra, socialkansliet Försäljningsreskontra, hälsovård Försäljningsreskontra, utsocknes besök Försäljningsreskontra, musikinstitutet Försäljningsreskontra, tandvård Försäljningsreskontra, mbi Försäljningsreskontra, bildningskansliet Försäljningsreskontra, int.serv.övrigt Intern fakturering Försäljningsreskontra, museiverksamhet Försäljningsreskontra, kulturverksamhet Försäljningsreskontra, åldringsvård Försäljningsreskontra, hyror Sophiehemmet Försäljningsreskontra, dagvård (barn) Försäljningsreskontra, eftermiddagsvård Försäljningsreskontra, idrottsbyrån Försäljn.resk., samhällstekniska kansliet Försäljningsreskontra, hyror Försäljningsreskontra, bostadslån Försäljningsreskontra, inbetalningar Raseborgs Vatten 001 Ingående saldon Memorialverifikat Anläggningstillgångar Sonet lageröverföring Sonet lager Ekenäs Kontoutdragshändelser Löner Inköpsreskontra, utbetalningar Inköpsreskontra, Rondo Försäljningsreskontra, inbetalningar Försäljn.res.,vattenfakturering, Komartek Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering

115 8. Noter till koncernen PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Bokslutsprinciper I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samkommuner sammanställts förutom Raseborgs Elnät och Entreprenad Ab Ab som inte har haft någon verksamhet och utlämnandet av bolaget ur sammanställningen har endast en ringa betydelse för koncernens egna kapital. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av rínga betydelse. Väsentliga interna bidrag har eliminerats. Eliminering av intern innehav Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Planmässiga avskrivningar Dottersamfundens avskrivningsplaner har tillämpats som sådana i koncernen fr o m Avskrivningsplanerna är anpassade till den verksamhet som bolagen bedriver och följer därmed koncernens redovisningsprinciper. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmodellen. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad totalt (se 7.2.) Omsättning Samkommuner Ekenäs Energi + övriga bolag Hyresintäkter och andra fastighetsintäkter i fastighetsbolag Elimineringar i koncernen Raseborgs stad Fastighetsbolag Samkommuner Ekenäs Energi + övriga bolag Totalt EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER BS 2014 BS 2013 Ekenäs Energi Ab (försäljningsvinst-förlust) FAB Dönsby Luksia Totalt FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRLUSTER BS 2014 BS 2013 Raseborgs stad se 7.3. Samkommuner mark- och vattenområden 2 0 byggnader 4 16 övriga 1 11 Försäljningsvinster totalt 7 27 Försäljningsförluster

116 BOKSLUT 2013 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella Materiella tillgångar Totalt tillgångar Immat. rättigheter o. Mark och Byggnader Fasta konstr. Maskiner och Övriga materiella Förskottsbet. och övr.utg. med lång v.tid vattenområden och anordningar inventarier tillgångar påg. nyanläggn. Oavskriven anskaffningsutgift ökning under räkenskapsperioden finans.andelar under räkenskapsper minskningar under räkenskapsperioden överföringar mellan poster räkenskapsperiodens avskrivning nedskrivningar och eliminering av bolagiseringsvinst Oavskriven ansk.utgift Uppskrivningar Bokföringsvärde Tilläggsavskrivning i koncernbokslut Koncernbokslut PLACERINGAR Övriga lånefordringar och Placeringar övriga fordringar Totalt Aktier o Samkommunandelar Aktier o.andelar Övriga aktier o. Övriga Övriga andelar i dottersamf. i int.o.ägar- samf. andelar lånefordringar fordringar Oavskriven anskaffningsutgift ökning under räkenskapsperioden finans.andelar under räkenskapsper minskningar under räkenskapsperioden överföringar mellan poster räkenskapsperiodens avskrivning nedskrivningar och återföreningar av dem Oavskriven anskaffningsutgift Uppskrivningar Bokföringsvärde Bokföringsvärde

117 BOKSLUT 2013 Dottersamfund, samkommunandelar samt ägar intressesamfund Namn Hemort Kommunens Koncernens Kommunkoncernens andel ägarandel ägarandel av eget av främmande av räkensk.per. kapital kapital vinst/förlust Dottersamfund Fastighets Ab Karis stads hyreshus Raseborg 100 % 100 % FAB Dönsby Raseborg 100 % 100 % FAB Pojovägen Raseborg 100 % 100 % FAB Karis Poliskammare Raseborg 100 % 100 % Raseborgs Hyresbostäder Ab Raseborg 100 % 100 % Karis Industrifastigheter Ab Raseborg 100 % 100 % Bostads Ab Karis Panorama Raseborg 100 % 100 % KOY Koskenkylänraitti Raseborg 100 % 100 % FAB Bruksbostäder Raseborg 100 % 100 % Ekenäs Energi Ab Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Tranan Raseborg 96,09 % 96,09 % Fastighets Ab Bäljarspark Raseborg 86,2 % 86,2 % FAB Knipnäs Raseborg 84,57 % 84,57 % Forsby Värme Ab Raseborg 51,67 % 51,67 % Totalt Icke sammanställda dottersamfund Raseborgs Elnät och Entreprenad Oy Raseborg 100 % 100 % - ingen verksamhet 2014 Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Helsingfors 2,407 % 2,407 % Kårkulla samkommun Pargas 7,52 % 7,52 % Nylands Förbund Helsingfors 2,68 % 2,68 % Eteva Mäntsälä 1,6 % 1,6 % Luksia, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Lojo 7,88 % 7,88 % Västra Nylands Folkhögskola Raseborg 56,255 % 56,255 % Totalt Ägarintressesamfund FAB Trollet Raseborg 50 % 50 % FAB Jägarbacken Raseborg 36 % 36 % Hangöudds Utvecklingsbolag Ab Hangö 30 % 30 % Totalt Övriga samägda samfund (icke sammanställd) Pojo servicebostadsstiftelse Raseborg Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristiga fordringar BS 2014 BS 2013 Kortfristiga fordringar totalt varav aktiva resultatregleringar varav Raseborgs stad övriga väsentliga aktiva resultatregleringar i koncernen FPA ersättningar för arbetsplatshälsovård Samkommuners projektfordringar (bl.a EU understöd) Momsfordringar 15 Förskottsskattefordran 3 114

118 BOKSLUT 2013 Specifikation av eget kapital BS 2014 BS 2013 Grundkapital Ökningar 91 *) 2 Minskningar 38 0 Grundkapital Uppskrivningsfond Ökningar 0 0 Minskningar 16 6 Uppskrivningsfond Övriga fonder Ökningar Minskningar 91 *) 555 Övriga fonder Överskott från tidigare verksamhetsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott Eget kapital totalt *) korrigering till IB Avsättningar BS 2014 BS 2013 Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Raseborgs stad (se närmare 7.9.) Övriga Raseborgs stad (se närmare 7.9.) Övriga patientskadeförsäkring övriga Avsättningar totalt Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital BS 2014 BS 2013 Kortfristigt främmande kapital totalt varav passiva resultatregleringar varav Raseborgs stad (se not 7.11.) övriga väsentliga passiva resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital periodisering av löner och lönebikostnader periodisering av räntor periodiserade patientskadeförsäkringskostnader garantihyror Specifikation av koncernbolagens ansvarsförbindelser BS 2014 BS 2013 samt leasingansvar Ansvarsförbindelserna specificerade enligt specifikationer i bolagens egna bokslut. Intecknade pantbrev för lån byggnader legorätt på byggnader Hyresförbindelser Företagsinteckningar *) Arrenderätt *) Leasinghyresavtalsansvar Ospecificerade samt diverse andra ansvarsförbindelser Raseborgs stads borgen till koncernbolag *) Företagsinteckningarna samt arrenderätterna har returnerats till dotterbolag (Ekenäs Energi Ab) i januari 2014

119 Väsentliga förändringar i samkommunandelar Samkommun Balansvärde Ökningar Minskningar Balansvärde % under räken-under räkenskapsperiodeskapsperioden Kommunens andel av samkommunens grundkapital skillnad HNS ,05 2,407 % , , ,66 Eteva ,74 1,60 % , , ,71 Kårkulla ,22 7,522 % , ,17 321,05 Länsi-Uudenmaan koulutus keskus ,12 7,88 % , , ,36 Västra Nylands Folkhögskola ,88 56,255 % , ,02-2,14 Nylands Förbund 1 771,03 2,68 % 1 771, ,30-955, , , , ,09

120

121

122

123

124 I N N E H Å L L Sid 1 Verksamhetsberättelse år Verksamhetsidé, vision 2 - Översikt 3 - Organisation och personal 4 - Ekonomi 5 - Vattenanskaffning 6 - Vattendistribution och avloppsavledning 8 - Avloppsvattenrening 8 - Utbyggnad och saneringar 11 2 Resultaträkning 12 3 Balansräkning 13 4 Verksamhetssammandrag 14 5 Tablå över investeringar 16 6 Finansieringskalkyl Not ang. tillämpade bokslutsprinciper Verksamhetsintäkter Försäljningsvinster/-förluster från tillgångar bland bestående aktiva Förändringar i bestående aktiva Rörliga aktiva, fordringar (kortfristiga) Eget kapital Främmande kapital Lån som förfaller till betalning senare än efter fem år enligt amorteringsplan Passiva resultatregleringar Antal anställda Löner och arvoden Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan Förteckning över använda bokföringsböcker 22 8 Underskrifter 23 1

125 VERKSAMHETSIDE, VISION Raseborgs Vatten sköter om vattentjänster inom de av fullmäktige fastslagna verksamhetsområdena. Vår verksamhet grundar sig på: - god service - kunnig och motiverad personal - tekniskt-ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet Vi utvecklar vår verksamhet enligt kundernas behov och utvecklingen i Raseborgs stad - vi utvecklar vår yrkeskunnighet - vi stöder en rättvis och motiverad lönepolitik - vi tar initiativ beträffande vattentjänster i Raseborg - vi förbättrar vår: - teknik - kostnadsmedvetenhet - lönsamhet 2

126 VATTENVERKSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT År 2014 var tekniskt utmanande för vattenverket. De mest krävande projekten var saneringen av vattentornet i Ekenäs samt planeringen och byggstarten för vattenförsörjningslinjen mellan Karis och Svartå. I medlet av året övertog vattenverket ansvaret för vattenförsörjningen på Degerö och Skärlandet av Skåldö vattenandelslag. På området betjänas i detta nu ett 70 tal kunder via ett ledningsnät på ca 20 km. Övertagande av vattenandelslagets verksamhet krävde en betydande arbetsinsats under våren och åsikterna om övertagandet gick kraftigt isär. Med facit på hand kan man dock påstå att den utbyggda tekniken i skärgården ger enbart positiva effekter för både fastighetsägarna och närmiljön. Tekniken ger även möjligheter för utveckling av ett unikt område. Under året byggdes ny teknik i bl.a. Dönsby, Fiskars, Langansböle och Horsbäck. Sanering och komplettering av ledningsnätet utfördes bl.a. vid Stenbrinken, Köpmansgatan, Bulevarden, Ringvägen, Råckersgatan och Odlaregatan. I slutet av året påbörjades arbetet med en ny beredskapsplan för undantagssituationer. Planen färdigställs under våren För förbättrad information till våra kunder togs ett snabbt och smidigt SMS-system i bruk. Totalt investerades under året knappt 3,9 milj. varav investeringen i Skåldö vattenandelslag var knappt 2,2 milj. Driften förlöpte bra, en mindre kvalitetsstörning i vattenkvaliteten uppdagades på hösten i Ekenäs. Det "infekterade" området var i närheten av vattentornet, så störningen sammankopplades starkt med den pågående tornrenoveringen. Avloppsreningsverken fungerade i regel bra, enda undantaget var kvävereningen på Skeppsholmens reningsverk. Ekonomiskt var året lyckat, vattenförsäljningen uppnådde i huvudsak budget medan en liten minskning kan noteras i arbetsfaktureringen, vilket kan förknippas med pågående lågkonjunktur. Betydande inbesparingar i driftskostnaderna gav dock ett överskott på , vilket överskrider budget med marginal. Balansomslutningen ökade med 3,8 milj, främst som en följd av övertagandet av anläggningarna från Skåldö Vattenandelslag. Det lyckade ekonomiska resultatet är en följd av målmedvetna satsningar där direktionens och framförallt personalens samarbete och insatser är värda beröm. Vi är i huvudsak på rätt spår men det finns fortsättningsvis delområden och åtaganden vi kan bli bättre på. Personal och Direktion förtjänar ett stort Tack för välutfört arbete! Raseborg den Tom Törnroos vattenverkets direktör 3

127 ORGANISATION OCH PERSONAL Raseborgs Vattens ordinarie personal var vid årets slut 21 heltidsanställda samt 2 deltidsanställda (5 %). Personal med månadslön 11 och med timlön 10. Åldersfördelning mån tim. totalt Personalens medelålder 48,6 år De deltidsanställda (5 %) är inte beaktade i ovanstående åldersfördelning. Under året gick Elisabeth Bäckström, Gunnar Åkerfelt och Bror Sundberg i pension. Bernhard Lindholm uppvaktades efter 40 tjänstgöringsår. ORGANISATIONSSCHEMA DIREKTION LAGERFÖRVALTARE VATTENVERKETS DIREKTÖR KANSLIPERSONAL 2 VATTENTÄKTER 2 DRIFTCHEF RENINGSVERKSSKÖTARE 2+4 RÖRMÄSTARE ARBETSLEDARE MONTÖRER 6 Två reningsverksskötare arbetar med arbetsledaransvar. 4

128 Organisationen arbetade i ett skift och ytterom arbetstid fungerade dejoursberedskap. Direktionens sammansättning Ordinarie ordf. Seija Kannelsuo viceordf. Ulla Lindström-Dahl Anders Johansson Roy Vidfält Tom Rehn Janine Winter Magnus Gottberg Ersättare Marianne Isaksson-Heimberg Linnea Henriksson Thomas Bergman Tor-Erik Stolpe Bo-Erik Ekholm Lotta Ekman Dick Mannström Mikael Borgman stads. representant Direktionen sammanträdde 8 gånger under året. EKONOMI Vattenförsäljningen uppgick till m och omsättningen till Årets överskott I jämförelse med mätare i uppgjord budget kan konstateras att intäkterna på 4,42 /m är 2 cent över budget medan utgifterna på 2,32 /m är 34 cent under budget. Raseborgs Vattens avkastning till staden Räntekostnader Långfristigt främmande kapital inkl. ansl.avgifter Fordringar 493 Omsättningstillgångar 171 Balansräkning / Aktiva Kassa och bank Främmande kapital (kortfr) Balansräkning / Passiva Eget kapital Bestående aktiva Främmande kapital (långfr)

129 VATTENANSKAFFNING Under året pumpades grundvatten från 13 st. vattentäkter av vilka Ekerö, Björknäs, Landsbro Mjölbolsta, Korsnäs och Brödtorp är de viktigaste. Den totala vattenpumpningen uppgick till m 3 ( m 3 ) vilket ger ett medeltal på m per dygn. Såld vattenmängd m 3 ( m 3 ). Skillnaden mellan pumpad och försåld vattenmängd, som uppgår till m 3 ( m 3 ) eller 24 % (19,5 %) består av vatten som använts vid underhåll av ledningsnätet, läckvatten samt vatten som använts vid brandtillbud. Vid alla vattentäkter förutom Mjölnarby och Lindnäs justerades råvattnets ph med lut, soda eller kalksten. Mjölnarby råvatten pumpas genom aktivkolfilter för reduktion av bekämpningsmedel medan vatten från Lindnäs vattentäkt används enbart som tekniskt vatten av vägförvaltningen. Vattentäkt pumpad mängd m /år Ekerö Landsbro Mjölbolsta Björknäs Brödtorp Nyby Korsnäs Mjölnarby Västervik Finnäs Trollböle Lindnäs Harparskog ej i bruk ej i bruk Kansjerf Manibacka Totalt

130 I tabellerna nedan sammanställningar av vattenanalyser som utförts under året. Vattenanalyserna utfördes i huvudsak vid Västra Nylands vatten och miljö VUOSI ÅR 2014 Yks enh Ohjearvo riktv. (STM 461/2000) Pohja/Pojo Min/ Maks Min/Max Pohja,Pojo vedenottamo vattentäkt Karjaa/karis Min/ Maks Min/Max Min/ Maks Min/Max Karjaa,Karis vedenottamot Bromarv, vattentäkt Kansjärv Min/Maks Min/max Min/ Maks Min/Max Snappertuna Finnäs Manibacka Mustio Svartå Min/ Maks Min/Max Min/ Maks Min/Max Min/ Maks Min/Max Tammisaari, Ekenäs + Skåldö Min/ Maks Min/Max Tammisaari Ekenäs vedenottamot vattentäkter Min/ Maks Min/Max Haju/lukt Käyttäjien hyväksyttävissä eikä epätavallisia muutoksia ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei /ei Maku/smak Käyttäjien hyväksyttävissä eikä epätavallisia muutoksia ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei / ei ei /ei *Sameus/grumlighet FNU Käyttäjien hyväksyttävissä eikä epätavallisia muutoksia < 0,2 / 0,84 < 0,2 / 0,5 0,54 / 0,54 0,31 / 0,31 8,7 / 8,7 < 0,2 / 0,22 < 0,2 / 0,66 Väriluku/färgtal Käyttäjien hyväksyttävissä eikä epätavallisia muutoksia < 5 / < 5 < 5 / < 5 < 5 / < 5 < 5 / < 5 20 / 20 < 5/ < 5 < 5 / < 5 *ph (mittaus huoneenlämmössä) 6,5-9,5 (T) 6,7 / 7,9 6,6 / 7,4 7,2 / 8,2 6,6 / 8,6 7,1 / 7,7 6,4 / 8,1 7 / 7,4 7,1 / 7,6 7,2 / 8,1 6/8 *Sähkönjohtavuus (25oC)Ledn.förmåga µs/cm 2500 (T) 120 / / / / / / / 345 *Rauta/järn µg/l 200 (S) < 25 / 73 < 25 / < 25 < 25 / 57 < 25 / 590 < 25 / 330 < 25 / / 4100 < 25 / < 25 < 25 / < 25 < 25 / < 25 *Mangaani/mangan µg/l 50 (S) < 5 / 7,7 < 5 / 8,6 < 5 / 6,7 < 5 /88 < 5 / 55 8,5 / / 1500 < 5/ < 5 < 5 / 13 < 5 / 12 3)*Alumiini/aluminium µg/l 200 (S) 6 / 21 < 3 / < 3 11 / 11 < 3 / 27 *Ammoniumtyppi ammoniumkväve mgn/l 0,4 (S) < 0,005 / < 0,005 < 0,005 / < 0,005 < 0,005 / < 0,005 0,0065 / 0,0065 0,17 / 0,18 < 0,005 / < 0,005< 0,005 / < 0,005 *Nitriittityppi/nitritkväve mgn/l 0,15 (V), lähtevä vesi 0,03 (V) < 0,002 / < 0,002 < 0,002 / < 0,002 < 0,002 / < 0,002 < 0,002 / < 0,002 < 0,002 / < 0,002< 0,002 / < 0,002< 0,002 / < 0,002 *enterokokit/enterokocker pmy/100 ml < 1 (V) 0 / 0 0 / 1 0 / 0 0 / 0 0 / 0 3)*Antimoni/antimon µg/l 5,0 (V) < 1 / < 1 3)*Arseeni/arsen µg/l 10 (V) 1,3 / 2,6 0,3 / 1,4 0,6 / 0,6 < 0,1 / 1,1 3)*Haihtuvat orgaaniset yhdisteet (VOC) ei /ei 3)*Boori/bor mg/l 1,0 (V) < 0,05 / < 0,05 3)*Kadmium/kadmium µg/l 5,0 (V) < 0,02 / < 0,02 < 0,02 / 0,04 0,13 / 0,13 < 0,02 / < 0,02 3)*Kromi/krom µg/l 50 (V) 0,12 / 0,15 0,07 / 0,27 0,39 / 0,39 < 0,05 / 0,22 3)*Kupari/koppar mg/l 2,0 (V) 0,032 / 0,62 0,0013 / 0,0046 0,14 / 0,14 0,002 / 0,049 3)*Syanidi/syanid µg/l 50 (V) < 5 / <5 *Fluoridi/fluorid mg/l 1,5 (V) < 0,2 / < 0,2 < 0,2 / < 0,2 < 0,2 / < 0,2 < 0,2 / <0,2 3)*Lyijy/bly µg/l 10 (V) 0,3 / 1,2 < 0,1 / 0,1 0,2 / 0,2 < 0,1 / 0,6 3) *Elohopea/kvicksilver µg/l 1,0 (V) 0,04 / 0,04 < 0,03 / < 0,03 < 0,03 / < 0,03 < 0,03 / 0,03 3)*Nikkeli/nikkel µg/l 20 (V) 0,3 / 0,5 < 0,1 / 0,3 0,1 / 0,1 0,2 / 0,9 *NitraattityppiNitratkväve mgn/l 11 (V) 0,65 / 0,95 0,83 / 1,2 1,3 / 1,3 0,16 / 1 0,18 / 1,3 3)*Seleeni/selen µg/l 10 (V) < 0,5 / < 0,5 3)*Kloorifenolit (STM 461)/klorfen. summa 10 (V) ei /ei *Nitriitti- ja nitraattitypen summa mgn/l 0,65 / 0,95 0,16 / 1 0,18 / 1,3 Happi/syre mg/l 0,8 / 3,3 *Alkaliteetti/alkalitet mmol/l 0,69 / 1,8 0,68 / 1,3 0,75 / 1,1 0,51 / 1,6 0,89 / 0,91 0,18 / 2,1 Hiilidioksidi/koldioxid mg/l 22 / 44 < 0,4 / 38 4,2 / 12 1,2 / 46 8,3 / 11 0,53 / 36 Kokonaiskovuus/hårdhet mmol/l 0,44 / 1,1 0,56 / 1 0,58 / 0,77 0,32 / 0,45 0,54 / 0,64 0,12 / 0,89 3)*Orgaaninen kokonaishiili (TOC)/kol mgc/l pätavallisia muuto 1,1 / 1,4 0,8 / 1 1,5 / 1,5 0,8 / 1,8 *Kloridi/klorid mg/l 250 (S) 3,6 / / 30 8,7 / 8,7 2,8 / 20 *Sulfaatti/sulfat mg/l 250 (S) 13 / / 29 12/ 12 6 / 17 *E.coli (37oC, 18h) pmy/100 ml < 1 (V) 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 0 *koli bakt. (37oC, 18h)/koli pmy/100 ml < 1 (S) 0 / 2 0 / 3 0 / 0 0 / 3 0 / 0 0 / 8 0 / 0 0 / 3 0/ 0 0/ 0 *Het. Bakt. (22oC, 68h) pmy/ml 0 / 22 0 / / 3 0 / / 7 0 / 61 6 / ~980 0 / 24 0 / ~830 0 / 84 3)*Natrium/natrium mg/l 200 (S) 3,9 / / 22 8 / 8 2,6 / 27 3)*Polysykliset aromaattiset hiilivedyt (PAH)/kolväten summa 0,10 µg/l ei tod / ei tod ei tod / ei tod ei tod / ei tod 3)*Torjunta-aineet (GC+LC)bek.medel 0,03/0,10 µg/l, summa 0,50 µg/l kts liite kts liite kts liite kts liite kts liite kts liite ei tod kts liite 7

131 VATTENDISTRIBUTION OCH AVLOPPSAVLEDNING Verksamhetsområdet omfattar med nuvarande indelning 8 st. separata områden. De största är centrumområdena i Karis, Pojo, Tenala och Ekenäs. Dessa områden omfattar både vatten och avloppshantering, avloppsvattnet renades centralt i Karis-Pojo eller Skeppsholmens reningsverk. I Svartå, Finnäs, Bromarv och Manibacka finns separata distributionsnät. I Svartå och Bromarv renades avloppsvattnet i ett lokalt reningsverk medan det i de två övriga områdena enbart distribuerades vatten. Under året anslöts 18 nya kunder till vårt ledningsnät 26 st. läckage på huvudvattenledningar reparerades samt 35 st. anslutningar förnyades. Utbyggd teknik per Vatten Avlopp Tryckförhöjningsstationer Vattentorn Avloppspumpstationer Reningsverk 372 km 390 km 7 st. 3 st. 137 st. 4 st. AVLOPPSVATTENRENING Vid avloppsreningsverken renades under året m 3 avloppsvatten. Tekniken i reningsverken varierar medan huvudprincipen för reningen är densamma. Avloppsvattnet renades mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Totalt komposterades t slam från reningsverken. Karis Pojo reningsverk Reningsresultat som årsmedelvärden (ok siffror) Reningsverk Q med. BS 7 P N Q tot m 3 % % % m 3 Kar-Po Skeppsholmen Svartå Bromarv Reningskrav BS 7 P N % % % Kar-Po /70 Skeppsholmen Svartå Bromarv

132 I nedanstående diagram reningseffekten vid våra centralreningsverk och utvecklingen för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen under de senaste årtiondena. kg P/d Fosfor och kvävebelastning från Skeppsholmensreningsverk kg N/d fosfor kg P/d kväve kg N/d kg O₂/d BOD belastning från Skeppsholmens reningsverk mg O₂/l BS7 kg O2/d BS7 halt mg O2/l kg P/d Skeppsholmen/utgående fosformängd och fosforhalt år mg P/l 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 fosfor kg/d fosforhalt mg/l 9

133 kg N/d Kvävebelastning från Karis-Pojo reningsverk Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja kg O₂/d BOD belastning från Karis-Pojo reningsverk Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja kg P/d Fosforbelastning från Karis-Pojo reningsverk Gumnäs Karjaa-Pohja 10

134 UTBYGGNAD OCH SANERINGAR Under året byggdes ny teknik i bl.a. Dönsby, Fiskars, Langansböle och Horsbäck. Sanering och komplettering av ledningsnätet utfördes bl.a. vid Stenbrinken, Köpmansgatan, Bulevarden, Ringvägen, Råckersgatan och Odlaregatan. I slutet av året påbörjades arbetet med en ny beredskapsplan för undantagssituationer. Planen färdigställs under våren För förbättrad information till våra kunder togs ett snabbt och smidigt SMS-system i bruk. Totalt investerades under året knappt 3,9 milj. varav investeringen i Skåldö vattenandelslag var knappt 2,2 milj. 11