1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation... 6

Transkript

1 Raseborgs stad Bokslut 2012

2

3 Innehållsförteckning 1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk Resultaträkning (1 000 ) Sammandrag av driftsekonomin och resultat Balansräkning Finansieringsanalys Finansieringsdelens utfall Totala inkomster och utgifter Raseborgs koncern Koncernens uppbyggnad Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernens finansieringsanalys Nyckeltal inklusive affärsverk Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetens utfall Resultaträkningens utfall Tablå över budgetens utfall Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall Revision Sektor: Allmän och koncernförvaltning Stadskansliet Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Utvecklingsavdelningen Intern Service Grundtrygghetsproduktion Sektor: Grundtrygghet Grundtrygghet Sektor: Bildningen Administration Barndagvård och förskola Svenskspråkig grundläggande utbildning Finskspråkig grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Medborgarinstitut Raseborgs musikinstitut Museiverksamhet... 87

4 Biblioteksverksamhet Ungdomsverksamhet Kulturverksamhet Idrottsverksamhet och hälsomotion Sektor: Samhällstekniska sektorn Administration Samhällsteknik Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Fastighetsbildning och kartläggning Småbåtshamnar Västra Nylands Avfallsnämnd Regionalt räddningsverk Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Resultaträkning Balansräkning Noter Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Verksamhetens intäkter Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Avskrivningsplan Bestående aktiva Aktier och andelar Rörliga aktiva, fordringar Förändringar i eget kapital Avsättningar Främmande kapital Passiva resultatregleringar Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Underhållsstöd Löneutgifternas utveckling Personalkostnader Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan Övriga noter Förteckning över använda bokföringsböcker Noter till koncernen Underskrifter och revisionsanteckningar Ekenäs Energi 1-44 Raseborgs Vatten 1-24

5 [Skriv text] 1. Översikt och organisation 1.1 Allmän översikt Skatteinkomsterna stagnerade - driftsunderskottet växte Det ekonomiska läget i Raseborgsregionen försämrades under 2012 och det återspeglas i stadens inkomster och utgifter. FN-Steels konkurs i juni ledde till ett betydande bortfall i köpkraften i regionen och berörde sammanlagt 400 anställda vid fabriken i Koverhar inklusive underleverantörer. Hälften av dem bor i Raseborg. Det motsvarar 2,2 % av arbetskraften i Raseborg och Hangö. Antalet arbetstillfällen inom industrin i regionen hade redan minskat under en längre tid, men FN-Steels konkurs slog extra hårt eftersom företaget beslutat investera och höll på att förnya smältverket. De tre kommuner som direkt berördes - Hangö, Raseborg och Kimitoön - tog omedelbart initiativ till få status som plötsligt strukturomvandlingsområde och för att få fart på investeringarna. Elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan lyftes fram som den strategiskt viktigaste åtgärden för att stärka Hangö hamn och regionens konkurrensläge. Regeringens beslut om strukturomvandlingsstatus för Raseborgsregionen togs i september och innebar att små- och medelstora företag kunde ansöka om investeringsstöd. Hangö och Raseborg fick extra resurser för ett två-årigt projekt att locka nya företagare till Raseborgsregionen, men effekterna kommer på flera års sikt. Det faktum att arbetstillfällena och köpkraften i regionen minskat syns i att stadens skatteinkomster stagnerat på 103,6 mn (ökning 0,3 % ), medan de ännu åren 2010 och 2011ökade med över tre procent. Situationen försvåras av det faktum att skatteinkomsterna per invånare i Raseborg är lägre än i grannkommunerna. Sammanlagt blev skatteintäkterna 2,3 mn lägre än budgeterat år 2012, medan kostnaderna ökade med 12 mn jämfört med år De avtalade lönejusteringarna ökade personalkostnaderna med 1,8 mn och nya regler för periodisering av semesterlöner ytterligare med 1,8 mn. Oberoende av servicens omfattning genererade dessa två faktorer 3,6 mn nya kostnader. Specialsjukvården kostade 35,9 mn eller 1,7 mn mer än Kostnadsökningen förklaras huvudsakligen av ökad användning av somatiskt vård. Användningen av psykiatri följer budgeten, dvs. 30 % färre vårddagar än Specialsjukvårdstjänster inom psykiatrin har ersatts av mentalsvårdstjänster i egen produktion. Användningen av social service har ökat kraftigt under 2011 och 2012 till följd av nya subjektiva rättigheter. Handikappservicens kostnader har ökat särskilt markant eller med 3,2 mn på två år. Största kostnadsökningen gäller servicen till handikappade klienter vars kostnader fördubblats från 2 mn 2010 till 4,5 mn Övertagande av vårdavtal från Folkhälsan i Mjölbolsta ledde till en del initialkostnader för uppstartande av verksamheten i egen regi. Avkastningen från Ekenäs Energi blev lägre än budgeterat på grund av att torvkraftverket i Haapavesi stod stilla nästan hela året. Låga priser på utsläppsrättigheter och el samt en varm höst bidrog till ett sämre resultat. Eftersom halvårsprognosen i augusti visade på ett underskott på 5,4 mn vidtogs september ett tjugotal årgärder för att förbättra resultatet. De sammanlagda effekterna av de vidtagna åtgärderna uppskattas till 0,5-1 mn år 2012, men kommer att synas tydligare under Staden beviljades ett extra finansieringsunderstöd enligt prövning på 1,4 mn. 1

6 [Skriv text] Resultatet - ett underskott på 7,3 mn efter avskrivningar - blev det sämsta i Raseborgs stads historia. Årsbidraget blev 0,4 mn negativt för första gången och de flesta ekonomiska indikatorer visar på rött. I lönekostnaderna för år 2012 ingår en extra semesterlönereservering som drar ned årsbidraget med 1,8 mn och som inte upprepas år Lånfinansieringsbehovet för driftskostnaderna och amorteringar år 2012 var hela 8,1 mn. Det betyder per dag. Anpassningen för att balansera verksamheten kräver både snabba, korta och långsiktiga åtgärder för att anpassa servicen till en nivå som staden kan finansiera. Lågkonjunkturen sätter också sitt spår i att antalet långtidsarbetslösa ökar. Stadens nya sysselsättningsavdelning var fullt operativ i augusti och lyckades under året aktivera hälften av alla långtidsarbetslösa, trots att antalet arbetslösa ökat. Folkpensionsanstalten höjde kommunernas finansieringsandel av dagpenningen för långtidsarbetslösa som inte aktiveras från 250 till 315 per månad och per person. Ifall staden inte hade aktiverat en enda långtidsarbetslös hade höjningen av kommunandelen av FPA-avgifterna lett till att stadens nettokostnader under 2013 hade ökat med Den nya sysselsättningsavdelningen söker systematiskt upp ungdomar som lämnar utbildning eller blir arbetslösa och erbjuder aktivering åt dem. Stadens hade sålunda beredskap att sköta de lagstadgade uppgifter som ungdomsgarantin medförde för kommunerna under år 2012 och har för detta fått nationell uppmärksamhet. Mårten Johansson, stadsdirektör 2

7 1.2 Allmän ekonomisk översikt Budgeten för år 2012 uppgjordes med en oförändrad kommunalskattesats, 21,0 %. Regeringens nedskärningar av kommunernas statsandelar och förändringarna i beskattningen skapade ett skattehöjningstryck som motsvarande 0,91 % av kommunalskatten i Raseborg 3,8 mn. Nedskärningarna har konsekvenser för hela perioden Den största verksamhetsmässiga förändringen som skedde från och med var att produktionsavtalet omfattande 72 platser gällande bäddavdelningsvård med Folkhälsan Syd Ab avslutades och produktionen övergick att skötas i stadens egen regi. Denna förändring medförde en ökning främst i lönekostnaderna och en minskning i köptjänster. Raseborgs stads officiella bokslut består av stadens och affärsverkens, Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, räkenskaper. I vidstående verksamhetsberättelse finns dock även uppgifter som behandlar dessa tre enheter separat för att ge en klar och mångsidig bild av stadens verksamhet och ekonomi. Ändringar i budgeten ska enligt förvaltningsstadgan 21 föreläggas fullmäktige under budgetåret. Utgiftsöverskridningar och inkomstunderskott bör motiveras i samband med analysen om hur målsättningar och prestationer uppnåtts i bokslutet för respektive år. Året präglades av många budgetändringar, fullmäktige godkände budgetändringar för sammanlagt 7,2 mn netto. De största förändringarna gjordes inom grundtryggheten, 4,2 mn och Ekenäs Energi, 1 mn. Årsbidraget för år 2012 uppgick till -0,4 mn, vilket är 7,1 mn lägre än år Jämfört med budgeten 2012 efter ändringar blev det slutliga årsbidraget 1,9 mn bättre. Enbart stadens årsbidrag var -4,5 mn. Verksamhetens intäkter belöpte sig till 110,2 mn mot budgeterade 106,4 mn. Största enskilda inkomstöverskridningar uppstod inom grundtrygghetsproduktionen 2,6 mn, beroende på högre kostnader för handikappservice och produktion av omsorgstjänster vilka bland intäkterna syns i form av högre intern fakturering av ordnarenheten. Försäljningsvinsterna för såld egendom uppgick år 2012 till 2,4 mn mot 1,3 mn Målsättningen enligt budgeten var en försäljningsvinst om 2,7 mn. Verksamhetens kostnader uppgick till 265,2 mn mot ursprungligen budgeterade 251,6 mn. Efter godkända budgetändringar var det budgeterade utgiftsanslaget 261,1 mn. Differensen förklaras främst av samma orsaker som relaterats ovan beträffande. verksamhetsintäkterna. Verksamhetsbidraget -155,0 mn blev 0,3 mn sämre än budgeterat (-154,7 mn inklusive budgetändringar). De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till 86,7 mn mot 78,3 mn år 2011, vilket innebär en ökning om 10,6 %. Mellan åren 2011 och 2010 steg personalkostnaderna med 9,7 %. Ökningen förklaras endast delvis av kollektivavtalsmässiga förhöjningar. Till en stor del förklaras ökningen av volymskillnader i verksamheten/personalen. Under året tillkom en del ny verksamhet i egen regi. Sysselsättningsavdelningen startade från början av året och från och med början av mars övertog staden några långvårdsavdelningar på Mjölbolsta. Ytterligare förändrades reglerna för semesterlöneperiodiseringar vilket belastar bokslutet med ca 1,8 mn brutto. Löneutbetalningarna inklusive Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten var enligt skatteredovisningarna 66,4 mn (59,7 mn 2011), detaljerad beskrivning i noterna punkt I budgeten 2012 beräknades personalutgifterna uppgå till 86,2 mn efter ändringar. Budgeten överskreds med 0,5 mn. De totala skatteinkomsterna uppgick till 103,6 mn mot ursprungligen budgeterade 106,0 mn. En budgetändring om -2,2 mn gjordes och efter denna underskred skatteinkomsterna budgeten med 0,2 mn. Jämfört med år 2011 ökade skatteinkomsterna med 0,3 mn, en ökning om endast 0,3 %. Mellan åren 2010 och 2011 ökade skatteinkomsterna med 3,1 %. 3

8 Kommunalskatteprocenten var oförändrad, 21 %. Kommunalskatteinkomsterna var 91,9 mn (90,6 mn 2011, +1,4 %) och blev 1,6 mn lägre än vad som ursprungligen budgeterats. Fastighetsskatt inflöt 8,7 mn eller 0,1 mn mer än budgeterat medan samfundsskatteinkomsterna uppgick till 3,0 mn, 0,9 mn mindre än budgeterat. Jämfört med år 2011 steg fastighetsskatteinkomsterna med 0,5 mn (5,9 %) medan samfundsskatteinkomsterna sjönk med 1,4 mn (-32,0 %). Fastighetsskattesatserna var oförändrade, 1,35 % (allmän) och 0,32 % (stadigvarande boende). Beträffande skatteinkomsterna se närmare punkt 6.5 Specifikation av skatteinkomsterna. Statsandelarna uppgick till 52,9 mn, en ökning från föregående år med 4,0 mn (8,2 %) och var 2,0 mn högre än det budgeterade beloppet. I beloppet ingår en extra behovsprövad höjning av statsandelen om 1,4 mn som staten beviljade. Stadsstyrelsen anhöll om 2 mn i höjning. Räntekostnaderna uppgick till 2,4 mn eller 0,4 mn mindre än budgeterat främst tack vare en fortsatt låg räntenivå och utnyttjande av korfristiga krediter i form av kommuncertifikat. Jämfört med år 2011 var räntekostnaderna lägre. Kortfristiga krediter utnyttjades i högre utsträckning än planerat. Övriga finansiella kostnader uppgick till mot budgeterade och övriga finansiella intäkter till , mot budgeterade Staden hade vid årsskiftet externa kortfristiga krediter till ett belopp om 35,9 mn vilket är 12,5 mn mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år (en koncernlimit med ett saldo om för stadens hyreshusbolag, där staden står som kontoinnehavare inkluderas inte). Det långfristiga främmande kapitalet uppgick ,4 mn mot 61,1 mn ett år tidigare. Raseborgs Vatten hade interna krediter från staden om 3,7 mn (5,0 mn 2011), varav inga kortfristiga kassakrediter. Totalt uppgick skuldbördan till 101,1 mn (84,0 mn 2011) eller per invånare ( ) varav affärsverkens andel var 24,5 mn eller 24,2 % (26,5 % 2011). Utan affärsverk är skuldbördan ( ) per invånare. Kassamedlen uppgick vid årsskiftet till 2,9 mn jämfört med 2,2 mn föregående år. Av medlen tillhörde 1,5 mn Ekenäs Energi och 0,7 mn Raseborgs Vatten. Stadens finansiella situation mätt utgående från den totala skuldbördan och kassamedlen försämrades med 16,4 mn under året. Ekenäs Energis och Raseborgs Vattens avkastning på insatt grundkapital, , redovisas på skild rad i resultaträkningen. Avkastningen är oförändrad från föregående år. Enligt fullmäktiges beslut höjs avkastningen för Raseborgs Vatten från 4 % till 6 % från och med år Affärsverkens bokslut presenteras separat i slutet av verksamhetsberättelsen. Resultatet belastas av planmässiga avskrivningar 6,9 mn (6,7 mn 2011) och med affärsverkens avskrivningar frånräknade 3,4 mn (3,3 mn 2011). Ekenäs Energis avskrivningar uppgick vid årsskiftet till 2,3 mn (2,1 mn 2011) och Raseborgs Vattens till 1,3 mn (1,3 mn 2011). Räkenskapsperiodens underskott är enligt resultaträkningen ,16. Med affärsverken frånräknade är underskottet ,93. År 2011 gav ett sammantaget överskott om ,69 (underskott exklusive affärsverken). Stadens egna investeringsutgifter 2012 uppgick till 12,2 mn (budget inklusive ändringar 14,7 mn ). De största enskilda investeringsposterna var köpet av Ekåsenfastigheten, 3,9 mn och Kiilan koulu renovering och utvidgning som under 2012 kostade 0,8 mn och totalt beräknas uppgå till 6,4 mn. Det största grundrenoveringsprojektet var daghemmet Labyrinten, 1,7 mn. Projektets totalkostnader blev 2,0 mn. I trafikleder investerades sammanlagt 2,4 mn. Ekenäs Energis investeringsutgifter uppgick till 2,6 mn (4 mn 2011) varav 1 mn bestod av fjärrvärmeanläggningar i Pojo. 4

9 Raseborgs Vattens investeringar var totalt 1,4 mn (1,8 mn 2011). Största delen gällde investeringar i utbyggnad ledningsnät i bostads- och industriområden, 0,9 mn. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var negativt 15,5 mn (negativt 7,3 mn 2011) medan kassaflödet för finansieringens del var positivt 16,2 mn (positivt 5,0 mn 2011). Förändringen av de likvida medlen var sålunda + 0,7 mn och de likvida medlen uppgick till 2,9 mn. Långfristiga lån upptogs av staden 7,0 mn, Raseborgs Vatten 2,0 mn och Ekenäs Energi 2,0 mn. Amorteringarna uppgick till 7,7 mn, 0,2 mn mer än föregående år. Balansräkningen uppvisade vid årets början ett kumulativt underskott om 17,8 mn. I och med det negativa resultatet om 7,3 mn 2012 är det kumulativa underskottet per ,2 mn vilket innebär 872 per invånare. Balansomslutningen var 181,4 mn (170,0 mn 2011). Koncernen Raseborgs stad Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för koncernen har uppgjorts. I koncernen ingår Raseborgs stad, affärsverken Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, 6 samkommuner i vilka staden ingår som delägare, 7 aktiebolag, 4 bostadsaktiebolag och 13 fastighetsaktiebolag i vilka stadens ägarandel är mellan 51 och 100 %. Därtill ingår i koncernbokslutet 4 intressebolag (ägarandel %). Intressebolagen är dock medtagna endast till den del det skiljer mellan stadens ägarandel av det egna kapitalet och bokföringsvärdet på bolagets aktier i stadens balansräkning. Under år 2012 såldes två fastighetsaktiebolag, Fab Tallbacka och Fab Solbacken. Koncernens resultaträkning visar ett underskott om Underskottet beror på stadens eget underskott och stadens 7,3 mn och andel av HNS underskott 0,9 mn, Staden är även huvudägare i Pojo Servicebostadsstiftelse som besitter servicebostäder för äldre vilka drivs av staden, ägarandelen är 66.6 %, vilken dock inte ingår i koncernbokslutet. Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Uppbyggnaden av koncernen framgår av separata scheman. Skuldbördan för hela koncernen Raseborgs stad uppgår till per invånare ( ) och lånestocken till 132,7 mn (112,9 mn 2011). Tillväxten förklaras förutom ökningen av stadens egna lånebörda även av Karis Fjärrvärme Ab vars lånestock ökade med 4,7 miljoner och Karis stads hyreshus Ab vars lånebörda ökade med 0,8 miljoner. Även samkommunernas lånebörda ökade under året och härmed stadens andel av den som ökade med 1 miljon. Balansomslutningen för koncernen var 220,8 mn (206,4 mn 2011). 5

10 1.3 Organisation Stadsdirektör Mårten Johansson Allmän- och koncernförvaltning Mårten Johansson Grundtrygghet Arne Nummenmaa Bildning Robert Nyman Samhällsteknik Jan Gröndahl Ekenäs Energi Roald von Schoultz Raseborgs Vatten Tom Törnroos Stadskansliet Thomas Flemmich Barndagvård och förskola Märta Wikström Administration Åke Frondén Ekonomiavdelning Thomas Karlsson Svenskspråkig grundläggande utbildning Maj-Len Engelholm Samhällstekniska avdelningen Jan Gröndahl Personalavdelning Johan Nylund Utvecklingsavdelning Jyrki Hakkarainen Finskspråkig grundläggande utbildning Jukka Hautaviita Gymnasier Robert Nyman Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm Intern service Catharina Lindström Medborgarinstitut Maarit Hujanen Fastighetsbildning och kartläggning Pentti Viljanmaa Grundtrygghetsproduktion Jeanette Pajunen Musikinstitutet Raseborg Harry Fagerlund Småbåtshamnar Åke Frondén Museiverksamhet Dan Lindholm Västra-Nylands Avfallsnämnd Biblioteksverksamhet Heidi Enberg Ungdomsverksamhet Seppo Lintuluoto Kulturverksamhet Jennika Friman Idrottsverksamhet och hälsomotion Yngve Romberg 6

11 Anställda (antal) december december Antal anställda i huvudtjänst Allmän- och koncernförvaltning Grundtrygghet, ordnarenhet Grundtrygghet, produktion Bildning Samhällsteknik Ekenäs Energi Raseborgs Vatten Sammanlagt Antal anställda enligt anställningsform Heltid ordinarie Heltid tidsbundna Deltid ordinarie Deltid tidsbundna Sammanlagt

12

13 2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk 2.1 Resultaträkning (1 000 ) BS 2012 BS 2011 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens över-/underskott

14 2.2 Sammandrag av driftsekonomi och resultat SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Allmän- & koncernförvaltning, inkl.revision Intäkter ,1 % Kostnader ,8 % Netto ,1 % Grundtrygghetsnämnd Intäkter ,6 % Kostnader ,8 % Netto ,9 % Bildningsnämnd Intäkter ,8 % Kostnader ,3 % Netto ,4 % Samhällsteknisk nämnd Intäkter ,4 % Kostnader ,3 % Netto ,9 % Raseborgs Vatten Intäkter ,5 % Kostnader ,8 % Netto ,4 % Ekenäs Energi Intäkter ,9 % Kostnader ,9 % Netto ,9 % Raseborgs stad Intäkter ,6 % Kostnader ,6 % Netto ,2 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter ,6 % Kostnader ,6 % Netto ,2 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad Raseborgs vatten Ekenäs Energi Totalt Kumulativt underskott IB Förändring

15 2.3 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konststruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar Övriga fordringar 0 60 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kassa och bank AKTIVA TOTALT

16 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott Övriga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar PASSIVA TOTALT

17 2.4 Finansieringsanalys (1 000 ) INKL. AFFÄRSVERK Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 7 0 Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 7 2 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

18 2.5 Finansieringsdelens utfall INKL. AFFÄRSVERK Budget 2012 Budgetändringar Budget efter ändringar Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag +/ Extraordinära poster +/- Rättelseposter till internt tillförda medel +/ Investeringar Investeringar i bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutg Försäljningsintäkter av anläggningstillg Utfall Avvikelse Ordinarie verksamhet och investeringar, netto Finansieringsverksamhet Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen till övriga - Ökning av utlåningen till affärsverk - Minskning av utlåningen till övriga + Minskning av utlåningen till affärsverk Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån +/ Förändringar av eget kapital Inverkan på likviditeten

19 2.6 Totala inkomster och utgifter X) INKL. AFFÄRSVERK INKOMSTER m % UTGIFTER m % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 43,6 20,5 Verksamhetskostnader 198,7 94,1 Skatteinkomster 103,6 48,7 - Tillverkning för eget bruk -0,1 0,0 Statsandelar 52,9 24,9 Räntekostnader 2,4 1,1 Ränteintäkter 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,4 0,2 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel +/- Förändring av avsättningar 0,3 0,1 - Vinst på försäljning av - Förluster av försäljning av 0,0 tillgångar bl bestående aktiva -2,4-1,1 tillgångar bl bestående aktiva -0,2-0,1 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar till Investeringar i bestående aktiva 16,1 7,6 investeringsutgifter 0,2 0,1 Försäljningsinkomster av tillgångar bl bestående aktiva 3,4 1,6 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0,0 Ökning av utlåningen 0,1 0,0 Ökning av långfristiga lån 11,0 5,2 Minskning av långfristiga lån 7,7 3,6 Ökning av kortfristiga lån 0,0 Minskning av kortfristiga lån -13,8-6,5 Ökning av eget kapital 0,0 Minskning av eget kapital 0,0 0,0 Totala inkomster, sammanlagt 212,7 100,0 Totala utgifter, sammanlagt 211,2 100,0 x) Exklusive transaktioner utan finansieringsmässig inverkan på stadens ekonomi. Se not

20

21 3. Raseborgs koncern 3.1 Koncernens uppbyggnad RASEBORGS KONCERN RASEBORGS STAD FAB Karis stads hyreshus (100 %) Raseborgs stad Ekenäs Energi Raseborgs Vatten Karis Fjärrvärme Ab Ekenäs Energi Ab Karis Industrifastigheter Ab (100 %) FAB Knattegården (100 %) Pojo Industriby Ab (100 %) FAB Lingonsvatro (100 %) Lövkulla Värme Ab (100 %,varav 23,53 % via BAB Dönsbyvägen och 17,64 % via FAB Lövkulla Strömkarl) FAB Pojovägen (100 %) Pojo Affärscentrum Ab (52,22 %) FAB Lövkulla Strömkarl (100 %) Forsby Värme Ab (51,67 %) FAB Koskenkylänraitti (100 %) BAB Dönsbyvägen (100 %) FAB Gumnäsintie 2 (100 %) BAB Karis Nejlikan (100 %) FAB Bruksbostäder (100 %) BAB Karis Panorama (100 %) FAB Pojo Bruksindustri (100 %) BAB Ljunghed (100 %) FAB Karis Poliskammare (100 %) FAB Tranan (96,09 %) FAB Bäljarspark (86,2 %) FAB Knipnäs (84,57 %) 15

22 Samkommuner (ägoandel) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) (2,407%) Västra-Nylands Folkhögskola (56,255 %) Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutus kuntayhtymä (7,88 %) Kårkulla samkommun (7,522 %) Eteva kuntayhtymä (1,55747 %) Nylands förbund (2,853 %) Intressebolag (ägoandel %) FAB Trollet 50,00 % BAB Raseborgsvägen 22 i Ekenäs 34,19 % FAB Jägarbacken 36,00 % Hangöudds utvecklingsbolag Ab 30,00 % Förändringar i koncernen 2012 Följande bolag som staden ägde den såldes under räkenskapsperioden : FAB Tallbacka FAB Pojo Solbacken

23 3.2 Koncernresultaträkning RESULTATRÄKNING (tusen euro) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

24 3.3. Koncernbalansräkning AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intressesamfund Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA TOTALT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare perioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Frivilliga reserver AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt PASSIVA TOTALT

25 3.4. Koncernens finansieringsanalys Finansieringskalkyl (1 000 euro) Kassaflöde av egentlig verksamhet Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflöde av investeringar Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflöde av egentlig verksamhet och investeringar Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåning Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 4 7 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

26 4. Nyckeltal inklusive affärsverk INVÅNARE RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 6) Verksamh.intäkternas %-andel av verksamh.kostn. 21,9 23,1 verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) Årsbidrag i procent av avskrivningarna -5,6 100,2 årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, /invånare FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 10) Intern finansiering av investeringar % -2,4 51,8 årsbidrag / egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter % -1,6 32,3 årsbidrag / (egen anskaffningsutg. för investeringar + nettoökning av utgivna lån + amorteringar på lån) Lånestock 31.12, Lån, /invånare Lånefordringar 31.12, msb-lånefordringar och övr. lånefordr.som bokförts som placeringar Kassautbetalningar/år, Kassamedel 31.12, Likviditet (kassadagar) 4,7 3,9 365 dagar x kassamedel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 8-9) Soliditetsgrad % 27,0 33,2 (eget kapital + avskrivn.differens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet /invånare (fordringar + finansiella värdepapper + kassa och banktillgodohavanden) - (främmande kapital - erhållna förskott) / invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % 65,2 57,1 (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 14-15) Soliditetsgrad % 20,4 25,4 Finansieringsförmögenhet, /invånare Koncernens lån, /invånare Koncernens lånestock 31.12, Koncernens lånefordringar 31.12,

27 5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Separata direktiv om uppgörande och justeringar av dispositionsplaner, förverkligande av budgeten, budgetens bindande nivåer och kontoplan samt rapportering. Förvaltningsstadgan är förnyad från och med Sektorerna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. I budgeten har stadsfullmäktige fastställt bindande målsättningar som uppföljts kvartalsvis i rapporter vilka även distribuerats till sektorerna/enheterna och till fullmäktige. Stadsstyrelsen har erhållit månatliga uppföljningar om väsentliga nyckeltals förverkligande. Stadsfullmäktige fastslog strategin för Raseborgs stad Raseborgs stad på väg mot 2013 innehållande fem strategiska tyngdpunkter under fullmäktigeperioden. För varje tyngdpunkt finns 6-11 konkreta åtgärder i strategidokumentet. En ny strategi uppgörs som bäst föreläggs fullmäktige för behandling och godkännande i juni Stadsfullmäktige godkände 2010 ett åtgärdsprogram för balanserande av ekonomin. Programmet behandlar balanseringen av det kumulativa underskottet som uppstod under 13 år och som enligt programmet skall balanseras bort genom överskott i budgeten under resten av denna fullmäktigeperiod och två därpå följande perioder. Programmet innehåller de per sektor viktigaste åtgärder som skall balansera underskottet och uppdaterades av fullmäktige i juni Programmet uppdateras årligen innan ekonomi- och budgetplaneringen vidtar. Programmet kommer till föreläggs fullmäktige för uppdatering nästa gång i maj Strategiprocessen och uppdateringen av åtgärdsprogrammet utgör en helhet som fullmäktige iakttar under de nyss inledda fullmäktigeperioden fram till år Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i stadens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och stadsstyrelsen. En ny förvaltningsstadga godkändes av stadsfullmäktige Inom handikappservicen uppdagades år 2011 brister inom den interna kontrollen och åtgärder vidtogs för att avlägsna olägenheterna. Inom handikappservicen har alla klienter nu ett skriftligt beslut som alltid kontrolleras mot inkommen faktura. Genom detta har den interna kontrollen kunnat skärpas och felaktigheter i faktureringen har rättats till. För både handikappservice och vuxensocialarbete har en processbeskrivning gjorts i syfte att säkra den interna kontrollen. Köptjänsterna för personlig assistans har konkurrensutsatts under hösten Tillfälliga avtal med de nya tjänsteleverantörerna gjordes i december 2012 p.g.a. inlämnat besvär till marknadsdomstolen. Revisionsnämnden erhöll hösten 2012 en muntlig redogörelse gällande handikappservicen och vidtagna åtgärder. Riktigheten i konteringen av inköpsfakturorna har undersökts och genomgåtts och restitutioner har erhållits från skatteverket. Enheterna har anvisats om vikten av att tillse att konteringen görs omsorgsfullt. Beträffande löneutbetalningar finns numera en rutin där personalchefen signerar provberäkningarna inför varje lönekörning. Vidare har anvisningar till enheterna getts om att alla beslut i personalfrågor skall inkomma undertecknade från rätt enhet/förman till personalavdelningen. Alarmeringssystemet i stadshuset, Ystadsgatan 3 planerades och togs i bruk. Ergonomin vid arbetspunkterna har kontinuerligt förbättrats. Staden deltar i Kommunförbundets projekt för uppgörande av ny arkivplan. 21

28 Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Om den regelbundna rapporteringen och uppföljningen redogörs ovan. Om verksamheten för hela året redogörs i bokslutet som behandlas i stadsstyrelsen och -fullmäktige. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Riskhantering, avtal Skaderiskerna har minskats genom försäkringar. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Stadens försäkringsskydd konkurrensutsattes sommaren 2012 och med den valda samarbetspartnern, Fennia, har tecknats försäkringsavtal som sträcker sig fullmäktigeperioden ut. Staden utnyttjar dessutom en försäkringsmäklare som har relevant sakkunskap beträffande försäkringsskyddet. Självrisknivån har i vissa fall höjts som i sin tur medfört sänkta försäkringspremier. Övriga risker för verksamheten och för finansieringen bärs av staden. För minskande av finansieringsrisker har staden ingått avtal med kreditinrättningar för säkerställande av kortfristig finansiering. Stadsstyrelsens koncernsektion har godkänt limiter för dessa. Ränteriskerna har förebyggts genom att fördela den långfristiga låneportföljen mellan budgetlån med rörlig och fast ränta, med tyngdpunkt på lån bundna till långa referensräntor, samt genom skilda ränteskyddsavtal. Skolornas riskkartläggning fortsatte och slutfördes under Svarsprocenten låg på ca 60 %. Resultat och åtgärder behandlades enskilt på varje skola, varefter en åtgärdsplan uppgjordes. Diskussionen kring slöjdsalarnas säkerhet fortsatte och även de mindre slöjdsalarna granskades med tanke på risker och maskinsäkerhet under våren Grundtrygghetens riskkartläggningar startade under slutet av året och fortsätter under Antal utförda riskkartläggningar och riskbedömningar var under året 30 st. Övrigt Stadsstyrelsen godkände våren 2011 direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation, inklusive affärsverken. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga förvaltningen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen regleras närmare av förvaltningsstadgan och instruktionerna. Verksamheten styrs med budgeten och ekonomiplanen. De interna kontrolldirektiven fungerar dels som verkställighetsdirektiv till budgeten dels kompletterar de instruktionerna och förvaltningsstadgan på en operativ nivå. Direktiven för intern kontroll beskriver koncernens administrativa system så konkret som möjligt och tydliggör ansvaret för intern kontroll. De är avsedda att ge stöd för skötseln av de dagliga rutinerna inom förvaltningen. Direktiven uppdateras under år 2012 efter att fullmäktige godkänt den förnyade förvaltningsstadgan. Koncernen Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Redan innan direktiven godkändes vidtogs åtgärder för att förbättra styrningen av stadens bolag. Man har via bolagsstämmobeslut förenhetligat beslutsstrukturen så att 3 personer företräder staden i styrelserna för nästan samtliga bostads- och fastighetsaktiebolag. Vidare har en tjänsteman utsetts till disponent/verkställande direktör i dessa bolag. Även revisionen av bolagen har förenhetligats genom att det OFR-samfund som staden anlitar också handhar den externa revisionen av bolagen. Personerna som sitter i styrelserna har dessutom separat för stadsstyrelsen rapporterat och redogjort för verksamheten och det ekonomiska läget i bolagen. Vid dessa tillfällen har också framförts förslag och förberetts målsättningar för hur koncernstrukturen till denna del skall utvecklas och konsolideras. Arbetet och dialogen mellan berörda parter fortsätter med en konsoliderad och effektiv koncernstruktur som slutmål. 22

29 5.2 Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att underskottet om ,16 kvarstår på kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott. Stadsstyrelsen antecknar dessutom att det kumulativa underskottet i balansräkningen, eget kapital uppgår till ,36. Stadsfullmäktige godkände ett i kommunallagen stipulerat åtgärdsprogram om balanseringen av det kumulativa underskottet i stadens balansräkning om 25,8 m som uppstått i de tidigare kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo under 13 års tid och enligt det fastslagna programmet skall underskottet balanseras bort under kommande 10 år. Fullmäktige uppdaterade senast åtgärdsprogrammet och följande uppdatering av programmet föreläggs fullmäktige och görs även framöver årligen. De viktigaste elementen för balanseringen av det kumulativa underskottet, vid sidan om åtgärdsprogrammet, finns inskrivna i stadens ekonomiplan i kapitel 3, "Anpassning av serviceutbudet". En ny strategi för Raseborgs stad utarbetas som bäst och föreläggs fullmäktige för godkännande under våren I strategiarbetet ingår anpassningen av serviceutbudet till de tillbudsstående ekonomiska resurserna som en betydelsefull faktor. 23

30

31 6. Budgetens utfall 6.1 Resultaträkningens utfall INKL. AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING Budget Budget- Budget efter Bokslut Avvikelse 2012 ändringar ändringar 2012 Verksamhetens inkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Personalutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd till övriga Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster, externa Ränteinkomster, interna Övriga finansiella inkomster Avkastning på grundkapital Ränteutgifter, externa Ränteutgifter, interna Ersättn. på grundkapital av affärsverk Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-)

32 6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER DRIFTSEKONOMIDELEN Budget 2012 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2012 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall Revision Allmän- och koncernförvaltning Stadskansliet Ekonomiavdelning Personalavdelning Utvecklingsavdelning Intern service Grundtrygghetsproduktion Allmän- och koncernförvaltning totalt Grundtrygghetsnämnden, ordnarenheten Bildning Administration Barndagvård och förskola Svenskspråkig grundläggande utbildning Finskspråkig grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Medborgarinstitut Musikinstitut Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Ungdomsverksamhet Kulturverksamhet Idrottsverksamhet och hälsomotion Bildning, totalt Samhällsteknik Administration Samhällsteknik Planläggning, byggnadstillsyn,miljöskydd Fastighetsbildning och kartläggning Småbåtshamnar Västra Nylands avfallsnämnd Regionalt Räddningsverk Samhällsteknik, totalt Driftsekonomi staden totalt Ekenäs Energi Raseborgs Vatten DRIFTSEKONOMIDELEN TOTALT RESULTATRÄKNINGSDEL Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Extraordinära poster Finansieringskostnader totalt Ekenäs Energi Raseborgs Vatten RESULTATRÄKNINGSDEL TOTALT

33 6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER Budget 2012 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2012 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall INVESTERINGSDEL Mark- och vattenområden Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Grundrenoveringar, Intern Service Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter Dagvårdsutr. i Ekenäs=Langansböle daghem Kiilan koulu, utvidgning Bäddavd. i Ekenäs, planering av nybygge Svartå skolcentrum, planering, renov./nybygge Ektas källare, ombyggnad till utställnings-lokal, planering och utförande -1-1 Byggnader, totalt Konstruktioner och anordningar Parkanläggningar, lekparker Gästhamnar, grundförb av befintliga anläggn Mattvättningsanläggningar Trafikleder Trafikledsarrangemang RV Trafiksäkerhetsåtgärder Grundförbättring av broar i Karis Stationsområdet i Ekenäs Förverkligande Rävnäs Kursand, skede I Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Centralplan i Karis, ytsprutning Sprinklers till institutioner (åldringshem) Konstruktioner och anordningar totalt Projekt/planering mm. Trädgårdsstaden Karis, proj.(12=köpmansg.) Rådhustorgets omgivning Ekenäs, projekt Norra hamnen, Ekenäs planering o utbyggnad Trivsel i Pojo kyrkoby, projekt Tenala torg Projekt/planering mm. Totalt Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta Övrigt totalt Placeringar / Aktier och andelar Västra Nylands folkhögskola Övriga aktier och andelar Aktier och andelar totalt Investeringsdelen staden totalt : Ekenäs Energi Ekenäs Vatten INVESTERINGSDEL TOTALT FINANSIERINGSDEL Förändring av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning 7 7 Minskning av utlåningen till affärsverk Förändring av lånestocken Minskning av långfristiga lån Ökning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån (stadens) Förändringar av eget kapital EKENÄS ENERGI RASEBORGS VATTEN TOTALT :

34 6.3 Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Revision Intäkter Kostnader ,5 % Netto ,5 % Stadskansliet Intäkter ,7 % Kostnader ,0 % Netto ,6 % Ekonomiavdelningen Intäkter ,0 % Kostnader ,3 % Netto ,9 % Personalavdelningen Intäkter ,2 % Kostnader ,2 % Netto ,9 % Utvecklingsavdelningen Intäkter ,0 % Kostnader ,3 % Netto ,9 % Intern Service Intäkter ,0 % Kostnader ,9 % Netto ,9 % Grundtrygghetsproduktion Intäkter ,1 % Kostnader ,1 % Netto ,0% ALLMÄN- O KONCERNFÖRVALTNING TOTALT, inkl.revision Intäkter ,1 % Kostnader ,8 % Netto ,1 % GRUNDTRYGGHET Intäkter ,6 % Kostnader ,8 % Netto ,9 % 27

35 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Bildning Intäkter ,2 % Kostnader ,7 % Netto ,1 % Barndagvård och förskola Intäkter ,8 % Kostnader ,7 % Netto ,6 % Svenskspråkig grundläggande utbildning Intäkter ,2 % Kostnader ,0 % Netto ,7 % Finskspråkig grundläggande utbildning Intäkter ,6 % Kostnader ,0 % Netto ,7 % Gymnasieutbildning Intäkter ,4 % Kostnader ,4 % Netto ,7 % Medborgarinstitut Intäkter ,0 % Kostnader ,6 % Netto ,3 % Musikinstitut Intäkter ,0 % Kostnader ,1 % Netto ,2 % Museiverksamhet Intäkter ,8 % Kostnader ,6 % Netto ,1 % Biblioteksverksamhet Intäkter ,6 % Kostnader ,3 % Netto ,7 % Ungdomsverksamhet Intäkter ,6 % Kostnader ,6 % Netto ,6 % Kulturverksamhet Intäkter ,6 % Kostnader ,5 % Netto ,5 % Idrottsverksamhet och hälsomotion Intäkter ,9 % Kostnader ,0 % Netto ,1 % BILDNING TOTALT Intäkter ,8 % Kostnader ,3 % Netto ,4 % 28

36 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Samhällsteknik Intäkter ,2 % Kostnader ,3 % Netto ,2 % Samhällsteknik Intäkter ,8 % Kostnader ,5 % Netto ,7 % Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Intäkter ,3 % Kostnader ,8 % Netto ,6 % Fastighetsbildning och kartläggning Intäkter ,7 % Kostnader ,0 % Netto ,8 % Småbåtshamnar Intäkter ,8 % Kostnader ,6 % Netto ,9 % VN Avfallsnämnd Intäkter ,3 % Kostnader ,5 % Netto ,0 % Regionalt räddningsverk Intäkter Kostnader ,9 % Netto ,9 % SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Intäkter ,4 % Kostnader ,3 % Netto ,9 % Raseborgs stad Intäkter ,5 % Kostnader ,7 % Netto ,3 % Raseborgs Vatten Intäkter ,5 % Kostnader ,8 % Netto ,4 % Ekenäs Energi Intäkter ,9 % Kostnader ,9 % Netto ,9 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter ,6 % Kostnader ,6 % Netto ,2 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad Raseborgs vatten Ekenäs Energi Totalt Kumulativt underskott IB Förändring

37 Revision Förtroendeorgan: Revisionsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tove Lindström-Koli och Lauri Metsämäki Sammandrag VERKSAMHET Lagstadgad revision (revisor) och ändamålsenlighetsrevision (revisionsnämnden) MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisions- och utvärderingsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 85 dagar enligt av fullmäktige godkänd offert. Revisionsnämnden sammankommer till 7 möten. Till mötena inkallas ledande tjänstemän för förvaltningsenheterna i enlighet med godkänt utvärderingsprogram. Revisionen utförs i enlighet med godkänt arbetsprogram. Revisorerna rapporterar över utförda revisioner till nämnden 2-3 gånger per år skriftligen samt därtill muntligen enligt behov. Revisorernas arbete resulterar i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Nämndens arbete resulterar i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal mötesdagar ( 9 medlemmar ) Antal revisionsdagar (lagstadgade och uppgifter i nämnden) Mätare Antal mötesdagar / revisionsmedlem 6,8 7,0 6,0 / revisionsdag (revisor) / revisionsdag totalt / mötesdag / medlem SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt ,0% Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,0% Understöd Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 10,3 % -100,0 % -5,5 % Verksamhetsbidrag ,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 10,3 % -100,0 % -5,5 % 30

38 Revision Förtroendeorgan: Revisionsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tove Lindström-Koli och Lauri Metsämäki Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Antalet revisionsdagar uppgick till 91,2 dagar. Här ingår sekreterar- och övriga uppdrag i nämnden. Revisionsnämnden sammankom till 7 möten. Till mötena inkallades ledande tjänstemän för förvaltningsenheterna i enlighet med godkänt utvärderingsprogram. Revisionen utfördes i enlighet med godkänt arbetsprogram. Revisorerna rapporterade över utförda revisioner till nämnden 3 gånger under året skriftligen samt därtill muntligen enligt behov. Revisorernas arbete resulterade i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Nämndens arbete resulterade i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. 31

39 Sektor: Allmän och koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Erbjuda stödtjänster för förvaltningen och verksamheten genom It-infrastruktur, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt utvecklings- och näringslivsservice. Den egna grundtrygghetsproduktionen och Raseborgs interna service är avdelningar under allmän- och koncernförvaltning. Sektorn ansvarar för ägarpolitiken i hela koncernen inklusive affärsverk och egna bolag. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Stadens verksamhet följer stadens vision, strategi och ekonomiplan. Konkurrenskraftig produktion av stöd- och grundtrygghetstjänster i egen regi, transparent prissättning och ett optimalt resursutnyttjande och ägande. En aktiv personalpolitik med sikte på en motiverad personal. Skapande av en optimal förvaltning och servicestruktur för Raseborgs stads behov och uppföljning av att samgångsavtalets intentioner verkställs. Anpassning av fastighetsmassan till stadens behov. Balanseringen av de tre kommunernas kumulativa underskott i enlighet med åtgärdsprogrammet Säkerhet, riskbedömning och -hantering samt intern kontroll. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN Kunder/Invånare - Nöjda invånare - Nöjda kunder inom verksamhetssektorerna - Nöjd personal Utvärdering av processer: Allmän förvaltning och stadsstyrelsen tar ett större koordinerande ansvar för hälsa och välfärd i enlighet med den hälso- och sjukvårdslagen. Hela processen har skjutits framåt till våren 2013 och samordnas med planen för ordnandet av hälsovården. Ledarskapet för sektorn ändras i början av 2012 så att stadssekreteraren blir ansvarig för allmän förvaltning, medan stadsdirektören fortsätter som koncernchef med ansvar för intern service och grundtrygghetsproduktionen. Verkställdes enligt tidtabellen. Utvecklingsavdelningens roll och uppgifternas placering i förvaltningen ses över då landsbygdsbyrån överförs till Ingå som värdkommun. Landsbygdsbyråns verksamhet överflyttas till Ingå kommun varvid turistbyrån inordnas under stadskansliet och utvecklingsavdelningen upphör. Implementeringen av en organisationsplan för staden genomförs under Förvaltningskommittén, som reviderade stadens organisation slutförde sitt arbete i september och en ny förvaltningsstadga trädde i kraft Internkontrolldirektivet och åtgärdsprogrammet uppdateras under våren Åtgärdsprogrammet uppdaterades i juni Fortsatt optimering av hyresbostadsägandet i enlighet med målsättningarna i programmet för hyresbostäderna. FAB Tallbacka, FAB Solbacken såldes och beslut fattades om försäljning av aktierna i FAB Bruksbostäder. Pga. av besvär fortsätter stadens som ägare av bolaget fram tills beslutet om försäljning vinner laga kraft. 32

40 Sektor: Allmän och koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Bolagiseringen av Ekenäs Energi påbörjas i början av 2012 med sikte på att el- och fjärrvärmeverksamheten samlas i ett kommunalt bolag fr.o.m Stadsstyrelsen beslöt i mars om utgångspunkterna och förberedelserna av bolagiseringen av affärsverket Ekenäs Energi påbörjades med en konsultstudie av Pöyry Oy som blev klar i december. Fortsatt genomgång av ansvar och risker i alla intressesamfund och bolag samt borgensförbindelser. Indrivningen av fordringar inom dotterbolag har effektiverats. Fortsatt satsning på ledarskapet och kommunikation mellan medarbetare. Sammanlagt 15 förmän har genomgått JET-ledarskapsutbildning. 19 grupper (344 personer) deltog i utvecklandet av arbetsgemenskapen och att stöda förmansrollen, vilket motsvarade målsättningen. Höjd kostnadsmedvetenhet i alla organ och befrämjande av optimalt utnyttjande av resurser genom rätt prissättning och allokering av kostnader. Ledningsgruppen utarbetade i augusti ett åtgärdspaket till stadsstyrelsen för att justera priser och normer för användande av tjänster för att hålla ned kostnadsexpansionen. Prisjusteringarna och nya direktiv behandlades i respektive förtroendeorgan under hösten. Ökat utnyttjande av de gemensamma IT-systemens egenskaper framom att ta i bruk nya system. Till alla Raseborgs hälsocentraler kopplas ett call-backsystem för att förbättra kundbetjäningen och möjliggöra rekommenderat svar inom fem minuter. Operativ beredskap i risksituationer genom klara ansvarsbeskrivningar och övningar samt genom system för att trygga el- och värmetillförseln samt datasystemen i nyckelfunktioner. Skolornas riskkartläggning slutfördes under året och grundtrygghetens riskkartläggningar påbörjades. Under året genomfördes 30 riskartläggningar och bedömningar. Ett nytt handlingsprogram om hot om våld eller våld i arbete togs i bruk. Reservaggregat för att trygga elförsörjningen och uttag installerades i Bromarvhemmet, Tunahemmet och samt för pensionärsbostäderna i Bromarv. Skaffa en nytta motsvarande 25 årsverken eller 1 mn. Uppföljningen för 2012 görs i samband med optimeringen av personalstyrkan

41 Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag VERKSAMHET Stadskansliet fungerar som stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ i frågor som berör stadens förvaltning. Stadskansliets verksamhetsområde är allmän förvaltning. Stadskansliet handhar frågor relaterade till allmänna val, translatortjänster, information, arkivering samt front-officeverksamheten i Ekenäs och Karis samt stadens telefonväxel. Stadskansliet koordinerar stadens verksamhet inom många uppgiftsområden, ger service till andra avdelningar inom Allmän och koncernförvaltning samt till andra sektorer och utvecklar stadens förvaltning som helhet. Stadskansliet fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennes arbete som föredragande i stadsstyrelsen. Staden köper skuldrådgivartjänster av Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland. Staden säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad. Stadskansliet arbetar för att förverkliga de för staden uppsatta allmänna målen. Presidentval ordnas vintern 2012 och kommunalval hösten Stadsstyrelsen ansvarar för resultatområdet Stadskansliet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Fortsatt god kvalitet på såväl den interna som externa informationen samt värnande om en god beredning och ett gott språk på svenska och finska i beredningstexterna. Smidig och kundvänlig betjäning för såväl interna (stadens anställda och förtroendevalda) och externa (kommuninvånare m.fl.) kunder. Jobbet med arkivplanen fortgår inom ett av Kommunförbundet lett projekt. Deltar tillsammans med de övriga förtroendeorganen och sektorerna i förverkligandet av åtgärdsprogrammet. Ur åtgärdsprogrammet: Minskning av det bebyggda fastighetsbeståndet och aktielägenheter. Införande av avkastning på mark, fastigheter och bolag. Bolagisering av affärsverket Ekenäs Energi. Avkastning på insatt grundkapital, lånearrangemang Raseborgs Vatten Förtydligande av målsättningarna i de organisationer där staden är medlem i enlighet med koncerndirektivet. Uppgörande av en ny organisationsstruktur och förvaltningsstadga. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Tillräckligt med tid reserveras för beredningsskedet och översättningarna/stadssekreteraren. Arkivplanen uppgörs under verksamhetsperioden/stadssekreteraren Förverkligande av åtgärdsprogrammet/stadsdirektören De åtgärder vilka finns medtagna i åtgärdsprogrammet förverkligas under åren /stadsstyrelsen 34

42 Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Stadsfullmäktige - antal sammanträden behandlande paragrafer Stadsstyrelsen - antal sammanträden behandlande paragrafer SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,3% Övriga intäkter ,4% Intäkter totalt ,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -90,3 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,6% Understöd ,9% Övriga kostnader ,4% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 14,8 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -5048,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Den externa och interna informationen är viktig för stadens trovärdighet och för dess image. Staden lägger stor vikt vid egen informationsverksamhet och egna pressmeddelanden samt vid informationen på stadens webbplats och intranätet. Dessutom är staden med i de sociala medierna. Facebook har använts aktivt för att öka interaktionen mellan invånarna och staden. Informationen utvecklas hela tiden. Fortsatt fokus har under verksamhetsåret varit på beredningar och översättningar av texter. Strama tidtabeller har tidvis föranlett störningar i beredningsprocesserna, vilket bl. a. syns som toppar i arbetsbördan för translatorerna och kanslipersonalen. Arkivplanen som är ett nationellt projekt under ledning av Kommunförbundet blev inte klar under år Verksamheten i syfte att uppnå åtgärdsprogrammets målsättningar fortgick under året. Det är en ständigt pågående process som fortsätter även under år En kommitté för revidering av förvaltningsstadgan färdigställde ett förslag till ny organisationsstruktur och förvaltningsstadga, vilka godkändes av stadsfullmäktige. Den nya förvaltningsstadgan trädde i kraft

43 Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag Staden är, så som tiotals andra kommuner, med i de omfattande rättsprocesserna gällande asfalt- och virkeskartellerna samt i processen mot Nordeas ensidiga beslut om att höja räntemarginalen på ett stort antal lån till kommuner och kommunägda bolag. Dessa processer avgörs slutligt troligen om några år. Även övriga rättsprocesser har varit arbetsdryga speciellt under den senare delen av år Staden deltar i Västra Nylands HINKU-projektet och har förbundit sig till att minska CO 2 -utsläppen med 80 % fram till 2030 från utsläppsnivån Kortsiktiga mål att minska CO 2 -utsläppen med -15 % till slutet av år Ekonomi: Intäkterna för stadskansliet överskred de budgeterade med 16,7 %. År 2012 var första året efter kommunsammanslagningen 2009 som staden inte erhöll samgångsbidrag. Försäljningsintäkter stannade vid 41,1 %, men orsaken är att den statliga andelen av Makana-projektet bokförts som understöd medan budgetmedlen finns bokade under övriga samarbetsersättningar. Dessutom förverkligades endast en del av projektet 2012 på grund av den specialrevision som utrikesministeriet lät utföra på det nationella Nord-Syd-projektet, vilken avbröt projektet för en stor del av året. Kommunförbundet utbetalade i understöd under 2012 i enlighet med förverkligat projekt, medan staden budgeterat Kostnaderna för stadskansliet förverkligades under budgetåret till 98,0 %. Under året gjorde en budgetändring med anledning av att Fab Gebbelby Industrihus Koy försattes i konkurs och den kredit som staden gått i borgen för förföll till betalning. Personalkostnaderna överskred budgeterade anslag med 6,1 %. Den största enskilda överskridningen gäller arvoden för president- och kommunalvalet. Köptjänster överskrider budgeterade anslag med 27,6 % eller Detta kan dels förklaras med bokföringstekniska orsaker inom Övrig allmän förvaltning och dels med de kostnader som staden under år 2012 har haft för rättegångsprocesser. Dessa kostnader uppgick under året till

44 Ekonomiavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadskamrer Thomas Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiplanering och förvaltning, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, ICT (Information and communication technologies), statistik, upphandlingar och riskhantering MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Realistisk, informativ budget och ekonomiplan för staden och affärsverken Fakturering i rätt tid till rätt belopp till rätt kund Beställning, effektiv cirkulation av fakturorna, registrering (skanning), betalning, bokföring och arkivering av inköpsfakturor i tid Upprätthållande av register över anläggningstillgångar och övrig egendom Totalekonomiskt förmånlig upphandling med minimerande av rättsprocesser skapa en modern, effektiv och inspirerande arbetsmiljö, där både intern och extern kommunikation betonas skapa en infrastruktur som tillgodoser förvaltningens och skolornas nuvarande och kommande behov främja Workgroup-tänkandet på ett sådant sätt att gemensam information är lätt tillgänglig för alla som behöver den stöda avdelningarnas och enheternas i utvecklingen av ICT-lösningar delta i samarbetsprojekt med grannkommunerna och i nationella projekt Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Användningsgraden för elektroniska transaktioner såväl för försäljningsfaktureringen som för inköpsfakturor höjs ytterligare genom info och marknadsföring av produkterna. Inköpsreskontran genomgås systematiskt med anlitande av ett specialprogram för att upptäcka eventuella fel i mervärdeskatteprocessen och dubbla/felaktiga betalningar. Upphandlingsprocesserna planeras vidareutvecklas genom ibruktagande av elektroniska beställningssystem. Projektet för elektronisk personaladministration, Herman som startade år 2010 fortsätter under budgetåret. Raseborgs stad är med i samarbetsprojekt för regionalt datanät tillsammans med grannkommunerna. Inom Kantaprojektet förbereds ibruktagande av e-recept. Tidtabellen för Raseborg är första kvartalet BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Bankverifikat Inköpsreskontraverifikat (Rondo) Elektroniska transaktioner inköp %-andel Elektroniska transaktioner försäljning %-andel Servrar Arbetsstationer Användare Nätverksskrivare Nätverkspunkter Avslutade HelpDesk uppdrag

45 Ekonomiavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadskamrer Thomas Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,7% Avgiftsintäkter ,3% Understöd och bidrag Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,6 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,3% Material och varor ,5% Understöd Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,8 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -7,8 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Antalet bankverifikat har stabiliserat sig till nivån år 2011, medan antalet var över tredubbelt ännu år Den främsta orsaken är att transaktionerna koncentrerats till en bank. Mottagande av elektroniska inköpsfakturor har ökat så att 36 % av inköpsfakturorna nu kommer in i systemet elektroniskt. Målet om 50 % torde kunna uppnås under år Möjlighet för kunderna att betala sina fakturor elektroniskt infördes år Till dags dato utnyttjar dock endast en liten del detta betalningsalternativ. Ytterligare marknadsföring görs för att höja andelen eftersom det medför inbesparingar både för kunderna och för staden. Den systematiska genomgången av inköpsreskontran för upptäckande av fel i mervärdesskattekonteringen och dubbla eller felaktiga betalningar utmynnade i en restitution från skatteverket om för åren 2009, 2010 och Trådlöst nätverk har tagits i bruk i stadens gymnasier. Den tekniska lösningen för e-recept har förberetts med tidtabell för ibruktagning i mars Samarbete med grannkommunerna har gjorts i uppgörande av strategier för gemensamt regionalt datanät och samhällets datatjänster. Temporära infratekniska lösningar har gjorts på grund av saneringar och nybyggen. Ekonomi: Ekonomiavdelningen har underskridit sin nettobudget 7,8 %, personalkostnaderna och köp av tjänster lägre än budgeterat på grund av mindre periodiseringar och mindre utnyttjande av experttjänster medan de övriga kostnaderna blev högre på grund av större leasingvolymer. Intäkterna överskreds tack vare volymmässigt högre försäljning av interna it-tjänster än vad som budgeterats. Stadens andel av beskattningskostnaderna var mot år

46 Personalavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Personalsektionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Personalchef Johan Nylund Sammandrag VERKSAMHET Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, personalförmåner och rekreation, upphandling av företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medlemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap, språk och första hjälpen, motionssedlar, kultursedlar och lunchsedlar. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att serva personalen/organisationen med: Rätt lön i rätt tid. Pensionsansökningar och konsultation i pensionsärenden. Personalförmåner och rekreation. Ledarskapsutbildning. Projekt och åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan. Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden. Läroavtalselever och sommarjobbare. Genomförande av personalundersökning. Redovisning av personalstatistik. (Personalbokslut) Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. I samarbete med LOGICA och IT enheten slutförs projekt gällande IT-lösningar för personalärenden (HERMAN). Projektet som påbörjades under 2010 innehåller lösningar för rekrytering, elektroniska blanketter och elektroniskt arbetsbord. 2. I samarbete med Skärgårdens Arbetshälsoakademi i Kasnäs, fortsätter ett treårigt arbetshälsoprojekt. Projektets syfte är att höja arbetshälsan och öka välmåendet i arbetet. Målet är att 20 grupper med sammanlagt 300 deltagare skall kunna delta i projektet under Hela projektet omfattar tre år med totalt 60 grupper och 900 deltagare. Extern finansiering har beviljats av Arbetarskyddsfonden. 3. I samarbete med Aino Active fortsätta pågående hälsoprojekt med ny grupp. Hälso- och konditionstest görs för 300 anställda, och av dessa kan 100 delta i ettårigt projekt med kontinuerlig uppföljning. 4. En arbetshälsokoordinator anställs internt för högst 2 år för att jobba med den förebyggande arbetshälsan och för att förlänga arbetskarriären hos sådana anställda vars arbetsförmåga minskat. Syftet är förutom att öka personalens arbetsvälmående att minska kostnader för sjukfrånvaro och förtida pensioneringar. Personalchefen ansvarig tjänsteman och personalsektionen ansvarigt organ. 39

47 Personalavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Personalsektionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Personalchef Johan Nylund Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer - Antal löneutbetalningar per år Antal deltagare i hälsoprojekt Aino Active Antal utdelade motionssedlar Antal grupper i arbetshälsoprojekt Kasnäs SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,5% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,9% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -6,9 % Kostnader Personalkostnader ,3% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,7% Understöd ,0% Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 1,5 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Avdelningens målsättningar har i stort uppfyllts i enlighet med budgeten. Antalet grupper som deltog i arbetshälsoprojektet var 19 istället för planerade 20. Däremot överskreds det planerade antalet deltagare i projektet 300 personer. Totalt 344 anställda deltog. Antalet löneutbetalningar har stigit drastiskt vilket har sin förklaring i ökad verksamhet och ökad personalmängd. Aino Active projektets deltagarantal har varit mindre än målsättningen. Sysselsättningen av långtidsarbetslösa hör från och med 2012 inte längre till personalavdelningen. Ekonomi: Inkomsterna överstiger budgeten, men det gör också utgifterna. Den största enskilda överskridningen inom personalavdelningen är kostnaden för företagshälsovård. Den verkliga kostnaden blev mot budgeterade Av den totala kostnaden var en intern kostnad till stadens egen företagshälsovård (budgeterat ), medan de resterande var externt köpta tjänster (budgeterat ). För samtliga kostnader för företagshälsovård får arbetsgivaren retroaktivt 50-60% i ersättning från FPA. 40

48 Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag VERKSAMHET Avdelningen ansvarar för näringslivstjänsterna, turistservicen och myndighetsuppgifterna för lantbruksnäringar. Avdelningen koordinerar förväntade resultat och målsättningar inom utvecklingsprojekt för näringar. Turismverksamhet ska producera, uppdatera och distribuera turistinformation samt marknadsföra turism. Turismverksamhet är också nära kopplad till företagen som är verksamma i staden, bl.a. produktutveckling. Avdelningen koordinerar det regionala turismsamarbetet i Nyland. MÅLSÄTTNINGAR Ett centralt mål för näringspolitiken i Raseborgs stad är att främja förutsättningarna för företagsamhet och nyföretagande. Särskild vikt läggs vid att höja stadens anseende som en företagarvänlig stad. Man strävar att främja samarbetet med företagare. Den viktigaste målsättningen för turismverksamhet är att stärka turismens ställning i stadens näringsliv. Det finns gott om möjligheter speciellt utanför sommarens högsäsong. Man måste också satsa på marknadsföringen av turism. Temasatsningar: trädgård, närmat, upplevelser. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/ -organ Tyngdpunkten för den regionala näringspolitiken vilar på Novago Företagsutveckling Ab:s verksamhet. Verksamheten inleddes Novago Företagsutveckling Ab sköter rådgivningstjänsterna till verksamma företag, nyföretagarrådgivningen, företagskuvösverksamheten samt administrerar KOKO-programmet med en insats på från Raseborgs stad. Till verkssamhetspunkten i Raseborg har från anställts två medarbetare, och verksamheten kommer därför i full gång först år Regionala marknadsföringskampanjer ordnas för att attrahera nya företag, företagare och investeringar. I övrigt stöder staden näringstjänster och projekt med ca :s insats. Tyngdpunkten för KOKO-programmet är ett välmående Västnyland, teknologitillämpningar, användarstyrda tjänster samt en kreativ ekonomi. I stadens egen näringsutveckling ligger huvudvikten vid att utveckla de teman som har valts. Det sker genom att skapa företags- och samarbetsnätverk samt via utvecklingsprojekt för enskilda näringsgrenar. Utvecklingsobjekt för år 2012 är projektet för utvecklande av fisketurism och företagsverksamhet i östersjöområdet (det sk. PIKEprojektet) samt det EAKR-finansierade utvecklingsprojektet för utvecklande av det regionala samarbetet och marknadsföring av turismen i södra Finland. En allt större utmaning är att hitta nya företagare och företag i stället för dem som slutar. Tyngdpunktsområdet för turismnäringen är att skapa ett starkt turismvarumärke och att förlänga turistsäsongen. Med ekonomiskt stöd av Nylands förbund fortsätter marknadsföringsprojektet Love, Peace & Harmony år 2012 med Hangö stad och lokala företagare. Projektet riktas främst till kundgrupper i huvudstadsregionen. Lantbruksbyrån står inför stora förändringar på grund av grundandet av en regionorganisation. I kollektivtrafiken stöder staden anskaffningar av tågbiljetter till huvudstadsregionen med , i riktning mot Åbo med och tågbussersättningar utbetalas Arbetsresetrafik med buss stöds med

49 Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag Prestationer BS 2011 BU 2012 BS 2012 Näringsservice -antalet företagsbesök Turism -antal besök på stadens turistbyrå antalet besök av grupper via turistbyrån antal besök på turisthemsidan Kollektivtrafik -antal månadsbiljetter som staden subventioner Landsbygdstjänster - andel av jordbruksstöden som söks via internet SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,4% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,5% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 19,7 % Kostnader Personalkostnader ,7% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,1% Understöd ,1% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 12,0 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 11,4 % 42

50 Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: KOKO-programmet och PIKE-projektet slutfördes under året. I och med organisationsförändringen fr. o. m så upphörde utvecklingsavdelningen som en egen avdelning. Landsbygdstjänsterna överfördes vid årsskiftet till en regional organisation med Ingå kommun som värdkommun. Personalen övergick som gamla arbetstagare. Turistbyrån har fortsatt att arbeta med tyngdpunkten på utveckling av hemsidan. Den nya hemsidan, byråns egen Facebook sida och Twitter har fått mycket positiv respons. Mängden informationsmaterial i pappersform minskas men en allmän turistbroschyr på sex olika språk (sv, fi, eng, ty, fra, ry) har producerats. Antalet kundkontakter har ökat genom de nya arbetsmetoderna, främst via hemsidan. Tyngdpunkten i turistbyråns marknadsföring har bestått av marknadsföring av den nya hemsidan för att göra den känd och det viktigaste marknadsföringstemat har varit mat i olika former. Turistbyrån har deltagit i olika mässor och workshops, bl.a. RESA 2012 och VENE-BÅT Antalet grupper som kommit till staden via turistbyrån har ökat, främst grupper till museets Schjerfbecks-utställning och Fiskars. Antalet stadsguidningar förmedlade via turistbyrån var 37. Man kan konstatera att den mångsidig information som finns på hemsidan har lockat många besökare. Totalt, med besöken på hemsidan inräknade, har kundkontakterna ökat med över under år Kundkontakterna leder direkt till turistföretagen i staden och stadens övriga näringsliv. År 2012 medverkade turistbyråns personal i två projekt, "Love, Peace and Harmony" och BACES, vilka krävde betydande person- och tidsresurser som även utgör en del av projektens finansiering. Synlighet har staden fått bl.a. i ett unikt marknadsföringsjippo i centrum av Helsingfors i december med en massiv videoprojicering inom projektet Love, peace and harmony. Avsikten med projektet är att uppnå en förlängning av säsongen. Turismsamarbetet över kommungränserna har varit livligt, främst med Hangö och Lojo. Ekonomi: Turistbyrån har gjort betydande inbesparingar bl.a. av personalkostnader pga. turistsekreterarens studieledighet och ledande turistsekreterarens alterneringsledighet samt utnyttjande av projektmedel för marknadsföringsåtgärder. 43

51 Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag VERKSAMHET Uppgiften för Raseborgs interna service är att handha totalansvaret för kommunens alla utrymmen, trygga fastigheternas skick genom ändamålsenligt underhåll, anpassa utrymmesmassan (egna och hyrda utrymmen) till kommunens behov, erbjuda ändamålsenliga utrymmen för alla verksamheter, erbjuda städservice och kosthåll. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Verkställa försäljningen av byggnader som staden inte har användning för. Sträva till en effektiv och ändamålsenlig användning av fastigheterna. Förhindra fastigheternas förfall och värdesänkning. Att med stark sakkännedom tillsammans med enheterna komma överens om hurdana städtjänster de behöver enligt serviceprogrammet. Som grund används krav på servicenivå och därefter beräknas städfrekvensen. Arbetet med dimensioneringen av städytorna pågick under Resultatet av dimensioneringen medför en inbesparing på ca 4% av personalkostnaderna. Effektivera kosthållet utan att matkvaliteten lider. Öka information om kosthållet till kunderna och anhöriga. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Chef för intern service: Catharina Lindström (fr.o.m ) Fastigheter: försäljningsvinst fastighetsförsäljning år ,8 mn (netto, under övriga intäkter) Fastighetschef: Kjell Holmqvist Städservice: slutförande av städdimensionering år 2012 Städchef: Camilla Flinck Kosthåll: undersökning av kostnader för centralkök kontra mindre kök Kosthållschef: Tove Damen-Wikholm BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer fastighetsmassa m sålda matportioner matportionspriser daghem :morgonmål 1,18 1,19 1,19 :lunch 2,70 2,75 2,75 :dietlunch 3,51 3,51 3,51 :mellanmål 1,17 1,18 1,18 skolor :lunch 2,82 2,87 2,87 :dietlunch 3,63 3,65 3,65 högst.+gymn :lunch 0,00 2,90 2,90 åldringshem :dagspris 13,50 13,71 13,71 :dagspris diet 14,50 14,71 14,71 Mätare intern hyra per m 2 5,00 5,60 5,60 städkostnad per h 19,90 20,50 20,50 44

52 Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag SAMMANDRAG Förändring Avvikelse Utfall i % BS 2011 BU 2012 i budgeten BS 2012 Intäkter Försäljningsintäkter ,8% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,1% Övriga intäkter ,3% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 18,2 % Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,1% Material och varor ,2% Understöd Övriga kostnader ,6% Kostnader totalt ,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 10,1 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -238,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Fastighetsenheten påbörjade arbetet med att införa elektroniska fastighetsskötselprogrammet Ryhti. Nya verksamhetsutrymmen upphyrdes på grund av bland annat "Kiilan koulu" och Ekenäs biblioteks sanering. Verksamheten från "Kiilan koulu" flyttade till f.d. Axxells utrymmen på Stabsgatan och Ekenäs bibliotek till Raseborgsvägen 9. I samma utrymmen på Stabsgatan inhyrdes en ny daghemsavdelning som kommer att verka i dessa utrymmen tillsvidare. Mäntykoto daghem stängdes på grund av olägenheter i fastigheten. Nya utrymmen inreddes för verksamheten som började i augusti 2012 på Ekåsens område. Uppvärmningskostnaderna blev högre än budgeterat. Kostnaderna för de externt upphyrda utrymmena blev betydligt kostsammare än budgeterat. Problemen med inneluften fortsatte, bland annat på Karis brandstation, Svartå daghem och i Focus. I dessa byggnader har gjorts omfattande inneluftsmätningar. Resten av personalen på tekniska centralen flyttade från Karis stadshus till Lönnbergska på hösten De många flytten och igångställande av nytt arbets- och verksamhetsutrymmen utgjorde ett stort arbete för fastighetsenheten. Städdimensioneringen slutfördes och uppföljning av resultatet påbörjades. I samband med städdimensioneringen har man gått in för miljövänliga städmedel och uppdaterat städordningsföljden och städtiderna med tanke på enheternas verksamhet. Grundtrygghetssektorn utökade sin verksamhet under våren 2012 på bäddavdelningen i Mjölbolsta sjukhus. Detta ledde till mera personal, -och materialkostnader inom städenheten. Planeringen av Karis centralkökssanering påbörjades. Livsmedelskostnaderna steg i medeltal under året med ca 7 %. Arbetet med kosthållsutredningen har fortsatt, men inga åtgärdsbeslut är fattade. Ekonomi: Under år 2012 gjordes två budgetändringar. Den första budgetändringen gällde städenheten på grund av den utökade verksamheten på Mjölbolsta sjukhus. Den andra budgetändringen i driftsbudgeten på godkändes av stadsfullmäktige Denna summa fördelades på tre kostnadsbärare administration, fastigheter och kosthåll. På samma möte godkände fullmäktige en minskning av försäljningsintäkterna av fastigheter för intern service minskas från 1,8 mn till 1,1 mn. Försäljningsintäkterna blev 1,3 mn. Trots budgetändringen uppnåddes inte verksamhetsbidraget utan blev ca under det budgeterade. Verksamhetskostnaderna överskreds med 1,9 % eller

53 Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag VERKSAMHET Grundtrygghetsproduktionen ansvarar för förverkligandet av serviceproduktionen enligt ett avtal med beställaren. I avtalet specificeras servicens substans, kvantitet och servicenivå i enlighet med grundtrygghetsnämndens beslut. Produktion av hälsovårdstjänster 20,07 % Ansvarsperson: chefsläkare Anne Pietinalho Produktion av hälsovårdstjänster omfattar det förebyggande hälsovårdsarbetet, öppen hälso- och sjukvårdsmottagning, tandvård, mentalvård, rehabiliterande verksamhet samt företagshälsovård. Inom denna avdelning görs satsningen på egna anställningar och en minskning inom köptjänster. Den lyckade rekryteringen av egna läkare syns inom öppen- och förebyggande hälsovårdsmottagning. Budgeterade medel Utgifter 8,0 mn 8,6 mn Inkomster 1,5 mn 1,7 mn Netto 6,5 mn 6,9 mn Fördelning Öppen- och förebyggande hälsov.mottagning 40,7 % 42,8 % Rehabiliterande tjänster 9,7 % 9,5 % Mentalvårdsverksamhet 31,9 % 30,3 % Tandvård 15,7 % 14,7 % Företagshälsovård 2,0 % 2,7 % Produktion av omsorgstjänster 49,24 % Ansvarsperson: tf chef för omsorgstjänster Rita Lindholm-Wirtanen Produktion av omsorgstjänster omfattar förebyggande äldreomsorg, vård i hemmet, dagverksamhet, serviceboende, servicebostäder, åldringshem och HVC bäddavdelningar. Budgeterade medel Utgifter 18,7 mn 21,6 mn Inkomster 3,9 mn 4,6 mn Netto 14,8 mn 17,0 mn Fördelning Stöd och vård i hemmet 24,8 % 23,3 % Åldringshem 34,7 % 31,0 % Serviceboende 22,6 % 18,9 % Bäddavdelningsverksamhet 17,9 % 26,8 % Produktion av social service 27,47 % Ansvarsperson: chef för social service Outi Salmela Produktion av social service omfattar barn- och familjearbete, vuxen socialarbete, utkomststöd, handikappservice, missbrukarvård samt verksamheten vid invandrarbyrån. En markant del av social service tidigare verksamhet anknuten till sysselsättningstjänster flyttas till produktionen av sysselsättningstjänster. Detta syns i minskningen av nettokostnaderna. Budgeterade medel Utgifter 12,1 mn 11,8 mn Inkomster 2,2 mn 2,4 mn Netto 9,9 mn 9,4 mn Fördelning Barn- och familjearbete 34,9 % 37,9 % Vuxensocialarbete och utkomststöd 33,2 % 23,2 % Handikappservice 16,5 % 27,2 % Missbrukarvård 13,8 % 11,2 % Invandrarverksamhet 1,6 % 0,5 % 46

54 Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag Produktion av sysselsättningstjänster 3,22 % Ansvarsperson: chef för sysselsättningstjänster Stefan Fri Produktionen av sysselsättningstjänster omfattar två enheter, en för vuxna och en för ungdomar. De nya satsningarna görs främst inom ungdomsenheten. Verksamheten gällande verkstäder för långtidsarbetslösa utvidgas från tre till fem och verksamheterna profilerar sin verksamhet. Budgeterade medel Utgifter 1,2 mn Inkomster 0,1 mn Netto 1,1 mn MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Socialservice: Inom social service och enheten barn- och familjearbete fortsätter satsningarna på familjevård, kortvariga placeringar inom öppen vård och förebyggande arbete som förväntas minska på utgifterna för den långvariga anstaltsvården. Inom vuxen socialarbete och utkomststöd görs satsningar för att nå en bättre struktur och förändrade arbetssätt för att säkerställa de lagstadgade behandlingstiderna för utkomststöd, samt för att garantera klienterna tillgång på socialarbete och förebyggande socialarbete. Missbrukarvården satsar mera på A-klinikverksamheten och ser över sin resursering för att bättre kunna möta upp till beställningen gällande antalet besök. Avvänjningsenheten inleder verksamhet som bättre svarar mot klientelets behov (periodvård, kortvarigt serviceboende). Satsningarna förväntas ge en utgiftsminskning gällande köp av tjänster för stödboende och institution. Omsorgstjänster: Stöd och vård i hemmet ökar sin personalstyrka med fem anställda och förväntas därigenom öka sin volym (antalet besök) med 8-10 % och även sina intäkter med 14% ( ). En utökning av närståendevårdens anslag på möjliggör en ökning på fem till tio närståendevårdare på årsnivå. Fem till tio platser på institution skulle kosta på årsnivå. HVC demens- och mentalvårdsavdelning har som målsättning att med minst vårddygn (1,07 mn ) minska kostnaderna inom specialsjukvården (geropsykiatri). Hälsovårdstjänster: Satsningarna på läkarrekryteringen fortsätter och verksamheten arbetar mot en förändrad vårdkedja som beaktar att läkarbemanningen klart förbättrats. Vårdkedjorna byggs upp så att det helhetsmässigt gagnar patienten genom att onödiga förflyttningar undviks och vården kan ges i patientens eget hem eller på aktuell institution. Sysselsättningstjänster: Verksamheten indelas i en enhet för vuxna och en enhet för ungdomar. Verksamhetens målsättning är att genom rehabiliterande och sysselsättande verksamhet bereda möjligheter för en återgång till ett normalt arbetsliv för så många långtidsarbetslösa som möjligt. Antalet långtidsarbetslösa (>500 dagar) i Raseborg är 240 och stadens målsättning är att sysselsätta hälften av dessa. Målsättningen för den nya avdelningen är att sysselsätta minst 180 långtidsarbetslösa ( nya) och ersätta specialsjukvårdens industriterapi (8-10 personer) samt dessutom erbjuda sysselsättning för minst 20 ungdomar. 47

55 Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,7% Försäljning (grundtrygghetsnämnden) ,1% Avgiftsintäkter ,2% Understöd och bidrag ,5% Övriga intäkter ,4% Intäkter totalt ,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 21,1 % Kostnader Personalkostnader ,0% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,4% Understöd ,9% Övriga kostnader ,5% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 21,1 % Verksamhetsbidrag ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Grundtrygghetsproduktionens verksamhet har baserat sig på den beställning som grundtrygghetsnämnden uppgjort. Hela verksamhetsåret har präglats av personalbrist, såväl inom äldreomsorgen som inom social service och hälsovårdstjänster. Fr.o.m övertog egen produktion den del av äldreomsorgen som tidigare producerats som köptjänst av Folkhälsan Syd Ab i Mjölbolsta. Verksamheten utökades med tio långvårdsplatser som tidigare köpts som så kallade överplatser av Folkhälsan Syd Ab. Personalen övertogs som gamla arbetstagare till egen produktion. Fr.o.m har all sysselsättande verksamhet för långtidsarbetslösa och ungdomar koncentrerats till en egen avdelning inom grundtrygghetsproduktionen från att tidigare ha varit splittrad på social service, personalavdelning, bildning och specialsjukvård. Ekonomi: Grundtrygghetsproduktionen överskred sin nettobudget med 1,6 milj. (inkl. tilläggsanslag + semesterperiodisering). Kostnaderna överskreds med 2,5 milj. av vilket förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Intäkterna blev högre än beräknat. De största egentliga överskridningarna finns inom handikappservice och omsorgstjänster. En del av överskridningen inom omsorgstjänster ( ) förklaras av tilläggsfakturering av intern service för städkostnader. Produktion av social service Produktionen av social service överskred sin budget med (inkl. tilläggsanslag). Utfallet för avdelningen belastas av som beror på förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Semesterperiodiseringen borträknad överskred avdelningen sin budget med (inklusive tilläggsanslag). Enheten barn- och familjearbete underskred sin budget med Antalet barnskyddsanmälningar under 2012 var 321, en minskning med 89 från Under året har elva barn varit korttidsplacerade, åtta placeringar har avslutats i huvudsak med hjälp av barnskyddets familjearbete. Insatserna i form av effektiverat familjearbete i hemmen syns i minskade utgifter för kortvariga placeringar inom öppenvård. 48

56 Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag Sex barn har blivit omhändertagna. Omhändertagningarna har varit kostsamma p.g.a. barnens problematik ( euro/dygn) vilket syns i en överskridning på inom institutionsvård och yrkesmässiga familjehem. Detta trots att en tilläggsbudget på beviljats. Fem barn har tagits hem från anstalt under år Detta har varit möjligt p.g.a. intensifierat familjearbete. Handikappservice överskred sin budget med trots en tilläggsbudget på sammanlagt De största överskridningarna finns inom personlig assistans för gravt handikappade ( ), färdtjänst ( ), anpassningsträning ( ) och stöd för närståendevård för handikappade barn ( ). Under år 2012 har 72 klienter erhållit personlig assistans. I december 2012 var antalet 64. Enligt senaste bokslut 2011 var antalet klienter 108 (innehöll även stödpersonstjänster). Antalet klienter inom färdtjänst enligt handikappservicelagen var 304. Klienterna har i allt större utsträckning börjat använda hela färdtjänstområdet, vilket klart påverkar utgifterna. Arbetet med handikappservicen har varit mycket tidskrävande och arbetsdrygt. Hembesök har gjorts hos alla klienter med personlig assistans i syfte att utreda helhetssituationen, uppdatera beslut/göra nya beslut samt i syfte att uppgöra serviceplaner för klienterna. Utredningen per klient har i de flesta fall krävt flera hembesök. Vid uppgörandet av serviceplanerna har många brister uppdagats, bl.a. har klienter saknat beslut över beviljad assistans eller så har beslut och förverkligande av assistanstjänsterna inte stämt överens. Även klienter som inte enligt handikappservicelagen har rätt till personlig assistans har varit beviljade detta. Individuella planer och lösningar har gjorts upp med de klienter som fått förändringar i sin serviceplan. Många felaktiga/bristfälliga beslut har inte gått att åtgärda p.g.a. juridiska skäl, t.ex. beviljande av serviceboende i eget hem. Grundtrygghetsnämnden uppgjorde direktiv för beviljande av personlig assistans vilket underlättat arbetet. Steget för klienterna att övergå till arbetsgivarmodellen har varit svårt och motbjudande. Av 64 klienter med personlig assistans fungerade i december klienter som egna arbetsgivare, för 14 klienters assistans fungerade staden som arbetsgivare och för 38 klienter köpte staden assistenttjänsterna. I början av 2013 avslutas assistenttjänsterna inom handikappservicelagen för 6 klienter. Under år 2012 har de köpta assistanstjänsterna för gravt handikappade konkurrensutsatts. Processen var mycket smärtsam för klienterna och deras anhöriga. Övergången till de fyra nyvalda producenterna skedde , vilket betyder att kostnadsminskningen sker först under Inom vuxensocialarbete behövdes tilläggsanslag inom alla tre former av utkomststöd. Det kompletterande utkomststödet hade en överskridning på trots ett tilläggsanslag på Orsaken till detta är inte enbart negativ eftersom en del av kostnaderna består av resor för personer som är i sysselsättande arbete. De positiva effekterna syns på annat håll. Senaste års nyanställning av fyra förmånshandläggare har gjort att behandlingstiden har kunnat hållas i bättre balans under år 2012 än under år Antal klientfamiljer inom utkomststöd var 1161, vilket var en ökning med 3,2 %. Fortsättningsvis är den största gruppen hushåll som lyfter utkomststöd i åldern år, vilket bekräftar vikten av stödåtgärder inom denna grupp. Inom vuxensocialarbete finns ett ökande tryck inom kostnadsstället stödboende. Flera personer behöver hjälp med alternativa boendeformer, men också hjälp med olika former av hemtjänster, för att klara sin vardag. Trots många utmaningar klarade vuxensocialarbetet av att stävja kostnadsökningen och utfallet blev bättre än beräknat (inkl. tilläggsanslag). Missbrukarvården som helhet underskred budgeten med På avvänjningsenheten för missbrukare var platsantalet under året 16 av vilka 10 platser finns för stadens egna invånare och 6 platser för andra kommuners behov. Användningsgraden var 47% vilket kan betraktas som låg. Andelen Raseborgsbor som vårdades var 56 %. Ca 70 % av vårddygnen skulle ha belastat specialsjukvården i frånvaro av egen avvänjningsenhet. Köp av tjänster inom anstaltsvård och stödboende inom missbrukarvården minskade med 700 vårddygn jämfört med år 2011, vilket gav en inbesparing på Inom A-kliniken har antalet besök varit på samma nivå som tidigare. En sjukskötarbefattning har varit obesatt hela året. Invandrarverksamheten är uppdelad på flyktingverksamhet och projektet Delaktig i Finland. Budgeten för flyktingverksamheten har ett verksamhetsöverskott på Detta har sin förklaring i de kalkylerade ersättningar som staden får för flyktingar som vistats i landet under fyra år. 49

57 Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag Ersättningarna möjliggör för invandrarverksamheten att bland annat anställa handledare för sin verksamhet och för samarbetet med andra aktörer. Invandrarverksamhetens totala utfall blev sämre än beräknat (inkl semesterperiodisering). Produktion av omsorgstjänster Avdelningen överskred sin budget (inkl. tilläggsanslag) med 1,1 mn, förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Inom vård i hemmet blev överskridningen inberäknat närståendevård och färdtjänst förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Tillgång på korttidsvikarier har varit ytterst begränsad vilket medfört att dyra köptjänster har anlitats. Vård i hemmets verksamhet ändras alltmera mot att ytterst vårdkrävande personer sköts i sina egna hem. Antalet besök som kräver två vårdare har ökat markant och detta begränsar vård i hemmets möjligheter att utöka antalet klienter och deras förmåga att snabbt reagera på vårdplaneringar och utskrivningar från andra vårdinrättningar. Det utökade vårdbehovet syns också i en kostnadsökning för vårdmaterial. Personalantalet har utökats med tre närvårdarvakanser vilket möjliggjort nattvård i Pojo. Staden erbjuder nu nattvård inom alla områden i staden. I Bromarv- och Snappertunaområdena ordnas nattvård enligt enskilda klienters behov. Antalet klienter inom hemvården ökar i takt med att vårdtiderna på sjukhus och bäddavdelningar blir kortare och att intagningskriterierna skärpts till serviceboenden och institutioner. Under 2012 skötte hemvården i medeltal 607 klienter/månad vilket är en ökning med 10% sedan 2009 (61 klienter). Antalet besök har ökat med 9% i jämförelse med 2009, vilket i praktiken betyder att vård i hemmet i dag utför i medeltal 9550 besök/månad. 178 personer erhöll närståendevård under 2012, 102 personer hörde till gruppen över 75-åringar. Medvetenheten om närståendevård som ett alternativ har ökat vilket ses i en strid ström av ansökningar genom året. Nya direktiv för beviljande av närståendevårdsstöd fastställdes under hösten 2012 och trädde ikraft Även färdtjänst enligt socialvårdslagen erhöll nya direktiv för beviljande under hösten Inom institutionsvården och serviceboende skedde en stor förändring fr.o.m då staden övertog 16 platser resurserat serviceboende och 76 institutionsplatser i egen regi. Denna verksamhet hade tidigare fungerat som en köptjänst av Folkhälsan Syd Ab. I utfallet syns en belastning som påkommer det första verksamhetsåret gällande den övertagna verksamheten i form av anskaffningar som medicinlager, vårdförnödenheter och inventarier. Inom serviceboende och dagverksamhet blev överskridningen av vilket förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Överskridningarna beror i främsta hand på svårigheter att få personal, hög grad av sjukfrånvaro som krävt vikarier, ökat behov av vårdförnödenheter samt dyra transportkostnader till och från dagverksamhetspunkterna. Inom enheten åldringshem syns en överskridning med men eftersom summan för de periodiserade semesterlönerna uppgår till så har de facto ingen egentlig överskridning skett. Enheten ökade fr.o.m med 76 institutionsvårdsplatser fördelade på tre avdelningar i Mjölbolstabyggnaden. Det totala antalet institutionsvårdsplatser i stadens egen regi uppgår nu till 199 (inkl. periodvårdsplatser på institutioner). HVC bäddavdelning samt HVC demens- och mentalvårdsavdelning överskred sin budget med , förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. HVC Bäddavdelningens intäkter blev lägre än beräknat. En förklaring till detta är avgiftstaket som kraftigt påverkar intäktsnivån. Beläggningen på avdelningen var mycket bra, 91%. Bäddavdelningen har genom hela året haft svårt att få vikarier vilket haft som konsekvens att vikarier köpts av privata företag för att trygga vården för patienterna. HVC demens- och mentalvårdsavdelning underskred sin budget trots en inte fullt optimal beläggning på 86%. Under året vårdades i medeltal två patienter, över 65-år gamla, inom psykiatrisk specialsjukvård. Nivån har hållit densamma som under 2011 efter att HVC demens- och mentalvårdsavdelning öppnade. Före detta vårdades i medeltal 11 över 65-åringar inom psykiatrins avdelningsvård. 50

58 Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen Sammandrag Produktion av hälsovårdstjänster Avdelningen överskred sin budget (inkl. tilläggsanslag) med , förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Öppen hälso- och sjukvårdsmottagning samt förebyggande hälsovård strävar till att hela tiden ha en större fokusering på det förebyggande arbetet. Brist på arbetskraft samt alla förberedelser inför ibruktagningen av e- recept har inte möjliggjort detta till fullo under Arbetet kring Raseborgs stads strategi om rökfrihet har kommit väl igång. Fr.o.m. december 2012 fungerar också jourmottagningen i Ekenäs enligt tidsbeställningsprincipen. Efter ibruktagningen av tidsbeställning minskade väntetiderna från ca 1 timme till 20 minuter. Av 16,5 läkarvakanser var i slutet av 2012 åtta (8) vakanser ordinarie besatta (48%). I medeltal under 2012 var 92% av vakanserna besatta och endast 20% av vakanserna var besatta med köpläkare. Inom den rehabiliterande verksamheten utökades personalstyrkan med en ergoterapibefattning, detta främst för att stävja kostnader inom köptjänster och för att bättre kunna svara mot behovet av ergoterapitjänster för barn. Mentalvårdstjänsternas arbete har långt präglats av utarbetandet av vårdkedjor tillsammans med specialsjukvården. Vårdkedjorna har färdigställts föutom vårdkedjan för missbruksproblematik och geriatrisk vård. En internetbaserad servicekarta för klienterna har byggts upp. Inom tandvården har man lyckats hålla kötiderna till icke brådskande vård under sex månader fast personalstyrkan inte varit optimal, endast 70% av vakanserna har i medeltal varit besatta. För tillfället betjänar företagshälsovården 175 företag (inkl. Raseborgs stad). En utmaning genom hela året har varit bristen på läkare, mellan 65-70% av läkartjänsterna har varit besatta. Produktion av sysselsättningstjänster Avdelningen överskred sin budget (inkl. tilläggsanslag) med av överskridningen förklaras av förändringar i semesterperiodiseringsreglerna. Fastän avdelningen överskred sin budget ger verksamheten en total inbesparing på i jämförelse med om staden inte skulle ha startat en sysselsättningsavdelning i egen regi. Verksamhetens första år belastas av kostnader som t.ex. anskaffning av maskiner, utrustning och möbler till verksamheten. Avdelningens målsättning var att sysselsätta 50% av stadens långtidsarbetslösa, bygga upp en egen verksamhet för personer med psykisk ohälsa samt skapa en välfungerande ungdomsenhet för att garantera att ungdomsgarantin uppfylls. Avdelningens verksamhet har byggts upp under året och från augusti har resurseringen varit fullskalig inom både vuxen- och ungdomsenheten. Då budgeten för avdelningen slogs fast hösten 2011 var antalet långtidsarbetslösa 240. Under år 2012 har arbetsmarknadsläget förändrats och antalet långtidsarbetslösa har stigit till i medeltal 293 personer. Under året har vuxenenhetens verksamhet sysselsatt 195 personer och 110 personer/månad har i medeltal sysselsatts genom rehabiliterande arbetsverksamhet. Under 2011 sysselsattes i medeltal 85 personer/månad. Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet är 50%, i början av 2012 steg arbetsmarknadsstödet från cirka 250 /person till 315 /person. Det försämrade arbetsmarknadsläget i kombination med höjt arbetsmarknadsstöd har förorsakat en tilläggskostnad för avdelningen på Specialsjukvårdens verksamhet i form av industriterapi övergick i stadens regi fr.o.m Målsättningen var att till ett lägre pris producera samma tjänster som tidigare. Verksamhetens syfte är att befrämja den psykiska hälsan för deltagarna och därigenom minska på dyrare sjukvårdskostnader. Verksamheten har haft i medeltal 12 deltagare. Ett besök inom specialsjukvårdens industriterapi kostade 100 och ett besök inom vår egen verksamhet 65,50. Inom ungdomsenheten har 51 unga i åldern år varit sysselsatta, 30 inom egen verksamhet och 21 inom köptjänster (Folkhälsan, Loket). Verksamhetsplaner för 35 unga har gjorts upp. Målsättningen var att uppgöra verksamhetsplaner för minst 20 unga. 51

59 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 1. Raseborgs stads kostnader för specialsjukvården är uttryckta per invånare bland landets högsta. En väsentligt bidragande orsak till detta faktum är att Västra Nylands sjukvårdsområde producerar sina specialsjukvårdstjänster på två olika fysiska ställen Västra Nylands sjukhus (somatiken) och Ekåsens sjukhus (psykiatrin). Raseborgs stad arbetar för en geografisk sammanslagning av dessa enheter i och invid Västra Nylands sjukhus. Några förändringar i ägarstrukturer eftersträvas inte. 2. Raseborgs stad ser som sin huvuduppgift att erbjuda befolkningen i det egna området primärhälsovård i intimt samarbete med specialsjukvården på basnivå. Med tanke på utvecklingen av specialsjukvården är också ett gott samarbete med den övriga specialsjukvården inom HNS och framförallt inom HUCS viktigt för såväl Raseborgs stad som sjukvårdsområdet. 3. Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS) och regionens kommuner upprätthåller en gemensam jour under vardagskvällar och nätter samt veckoslut och helger. Inrättandet av en uppföljningsavdelning i samband med jouren planeras att tas i bruk i början av år 2013 efter att renoveringen av flygel E och F (f.d. BB-flygeln) slutförts i Västra Nylands sjukhus. En organisering av en enhetlig patientdokumentation är under arbete. 4. Ägarpolitiken inom HNS bör ändras så att de kommuner som finansierar sjukvårdsområdena får en majoritetsroll i sjukvårdsnämnderna. Ett intentionsavtal med tidtabell och ansvarsfördelning ingås med HNS under våren 2012 om hur specialsjukvården inom VNS flyttar till ett gemensamt Campus kring västra Nylands sjukhus. Avtalet reglerar också anpassningen av vården till HNS-gemensamma samt regionens behov. Kapaciteten att erbjuda specialsjukvård anpassas till regionens behov utgående från Urho-gruppens förslag. Sjukhusets alla funktioner optimeras och arbetsfördelningen mellan sjukhuset och staden klarläggs och verksamheterna koordineras. 5. Tillgången på kompetent personal inom alla avdelningar. 6. Mentalvården i Raseborg är fortfarande splittrad och organiserad på olika sätt. Samarbetet med psykiatrin är inte till alla delar fullt utvecklad. En omstrukturering av den öppna mentalvården och missbrukarvården mellan primärvården, specialsjukvården och tredje sektorns aktörer har påbörjats och fortsätter under år Mosaik-projektet utgör en väsentlig del i detta utvecklingsarbete. 7. Enligt Raseborgs stads demografiska utveckling kommer efterfrågan på vård och omsorg att markant öka under de kommande 5-10 åren. Äldreomsorgens inriktning är på förebyggande och öppen vård i strävan att stöda den äldres möjligheter att tryggt kunna bo i eget hem samt att minska antalet institutionsplatser och öka antalet servicehemsplatser. 8. Prioritera det förebyggande arbetet inom barn- och familjearbetet för att minska behovet av institutionsvård. 52

60 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering Raseborgs stads betalningsandel - efter utjämning av fonden för dyr specialsjukvård- till Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt uppgick år 2012 till , vilket utgjorde en ökning om från nivån år 2011 då staden erlade till HNS Raseborgs stads enligt Kommunförbundets sjukindex till penningvärdet år 2012 deflaterade specialsjukvårdskostnader per invånare har under de fem senaste åren utvecklats enligt följande: 2012 = 1 172,1 ; 2011 = 1 144,7 ; 2010 = 1 205,20 ; 2009 = 1 225,5 och 2008 = 1 232,70. Under verksamhetsåret 2012 har Raseborgs stad ingått med HNS ett intentionsavtal gällande nybyggnation invid Västra Nylands sjukhus utgående ifrån premissen att specialsjukvården koncentreras i och runt Västra Nylands sjukhus. Intentionsavtalet innehöll även stipulationen att Raseborgs stad köper Ekåsens sjukhus. Köpebrevet undertecknades och äganderätten övergick Intentionsavtalet utgår ifrån att Raseborgs stad erbjuder befolkningen i det egna området primärhälsovård i intimt samarbete med specialsjukvården på basnivå utgående från de geografiska realiteterna. Planeringen av nybyggnationen fortsätter och utgår ifrån samjouren och de funktioner som behövs för att upprätthålla ett medicinskt och ekonomiskt vettigt fungerande diagnostiskt center. Renoveringen av E och F-flygeln (f.d. BB-flygeln) slutfördes i Västra Nylands sjukhus och den nya jour- och uppföljningsavdelningen kunde inleda sin verksamhet efter utgången av verksamhetsåret 2012 den Tillgången på personal har under år 2012 varit relativt god. En omstrukturering av den öppna mentalvården och missbrukarvården mellan primärvården, specialsjukvården och tredje sektorns aktörer har fortsatt under verksamhetsåret. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN Kunder/Invånare - Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. - Förenhetliga och effektivera serviceutbudet. - Följa upp vårdkedjorna och utbudet av vård/service genom selektiva mätningar av väntetider och leveranstider. - Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen, det egna ansvaret för sin hälsa samt möjligheten till att välja var invånare vill ha vård. - Ibruktaga servicesedlar som ett komplement till den egna produktionen. - Göra informationen om grundtrygghetens verksamhet bättre och mer lättillgänglig. Utvärdering Grundtrygghetsnämnden utför årligen enkäter gällande kundernas / patienternas respons på stadens verksamhet. Utgående ifrån enkäternas resultat kan konstateras att kunderna / patienterna i allmänhet är nöjda med tillgången och kvaliteten i servicen och dess tillgänglighet. Inga signifikanta skillnader registrerades i resultaten från utförda enkäter år 2012 (socialbyrån, serviceboenden och åldringsinstitutioner) jämfört med tidigare år. Utredningen gällande servicesedlar slutfördes under 2011 och grundtrygghetsnämnden godkände principen att servicesedlar kan vid behov tas i bruk. Inga budgetmedel hade dock reserverats för ändamålet år 2012 varför inga servicesedlar togs i bruk. Informationen gällande grundtrygghetens verksamhet uppdateras fortlöpande på stadens internetsidor. Därtill utskickas vid behov separata informationsbrev och pressmeddelanden. 53

61 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Processer - Göra en systematisk genomgång av de olika verksamhetsprocesserna och vårdkedjorna i syfte att skapa en välfungerande samjour och för att minska överlappande verksamhet mellan specialsjukvården och primärhälsovården. - Medverka till att eresept införs i alla apotek och i Raseborgs stad under fjärde kvartalet Förbättra kundbetjäningen genom att möjliggöra en snabbare kontakt till hälsovårdsutbildad personal för bedömning av vårdbehovet och tidsbeställning. - Vidareutveckla nuvarande system för kundrespons samt genomföra några kundförfrågningar. - Fortlöpande utveckla direktiv och kriterier för att förenhetliga och effektivera serviceutbudet. - Klarlägga verksamheternas syfte så att både personal och kunden gagnas. - Satsa på den öppna mentalvården för att kunna erbjuda mentalvårdstjänster i rätt tid och på rätt nivå. vårdkedjan. Utvärdering SAS-processen (selvitä-arvioi-sijoita) har prioriterats i det operativa arbetet samt i utvecklingsarbetet och genomgången av de olika verksamhetsprocesserna och vårdprocesserna. e-resept infördes i alla apotek Raseborgs stad fortsatte utvecklingsarbetet för ibruktagandet av eresept inom stadens HVC-enheter. Ibruktagandet skedde efter utgången av verksamhetsåret 2012 måndagen Telefonsystemen till Raseborgs stads hälsovårdscentraler har utvecklats under verksamhetsåret för att förbättra kundbetjäningen och möjliggöra svar på telefonsamtal inom den av social- och hälsovårdsministeriet rekommenderade tiden om fem minuter. Beslut om ett call-back system till samtliga hälsovårdscentraler fattades under år 2012 och systemet togs i bruk i januari Ekonomi - Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat med Maisema-modellen och på basis av detta planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. - Minska stadens nuvarande kostnader till landets medeltal genom ett intensifierat samarbete mellan specialsjukvården och primärhälsovården. - Kritiskt granska och diskutera serviceutbudet och vilken servicenivå kommunen skall erbjuda invånarna samt i vilken utsträckning kommunen själv skall producera verksamheten och i vilken utsträckning den kan köpas av externa producenter. - Under budgetåret 2012 och under planeåret 2013 bör grundtrygghetsnämnden ta ställning till grundtrygghetens vård- och servicebehov efter tiden för de s.k. Karis-avtalen. - Beakta förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer och omforma serviceutbudet i takt med dessa förändringar. - Tillsammans med HNS/VNS fortsätta planeringen och utvärderingen av tilläggsbyggnation invid Västra Nylands sjukhus för att koncentrera produktionen av sjukvårds- och hälsovårdstjänster till detta område. Utvärdering Grundtrygghetens verksamhet och dess omfattning, kvalitet och ekonomi har fortlöpande analyserats med hjälp av maisema-instrumentet. Grundtryggheten överskred sin ursprungliga nettoutgiftsram om med 5,9 miljoner euro. En bidragande orsak var stadens ökade kostnader för handikappservicen. För handikappservicen hade reserverats netto , men beloppet överskreds med Huvudorsaken var en kraftig ökning i antalet personliga assistenter. Grundtrygghetsnämnden beslöt att Raseborgs stad inte utnyttjar optionen i avtalet med Mehiläinen Oy gällande verksamheten i Karis HVC och munhälsovården i Pojo HVC. Produktionsavtalet utgår således och Raseborgs stad sköter därefter hela primärhälsovården i egen regi. 54

62 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Grundtrygghetsnämnden beslöt dock utnyttja optionen omfattande två år i avtalet med Mehiläinen Oy gällande vård i hemmet och dagcenterverksamhet i Karis området. Detta avtal fortsätter därmed till Raseborgs stad hade medtagit i budgeten 2012 som sin kostnadsandel i Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) Förverkligandet efter utjämning av fonden för dyr specialsjukvård blev , vilket överskrider det budgeterade beloppet med Stadens totala kostnader för specialsjukvård uppgick till då även övriga sjukvårdsdistrikt och gamla pensionsåtaganden (kostnader) är beaktade. Grundtrygghetens nettoresultat 2012 belastas av icke budgeterade löneperiodiseringar om Personal - Säkra en rätt dimensionerad personalstyrka i relation till kommunens servicebehov och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering inom de olika områdena så att resurserna kanaliseras till de funktioner där behov och efterfrågan är störst. Lokalspecifika behov - såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska - skall beaktas i personaldimensioneringen. - Tillhandahålla ett tillräckligt brett och utmanande utbildningsprogram för att upprätthålla personalens sakkunskap, yrkesskicklighet och motivation. - Fortlöpande satsa på rekryteringen av personal bl.a. genom samarbete med utbildningsanstalter och genom att delta i olika projekt. - Utveckla möjligheten för personalen att kunna påverka sitt arbete och sin kompetens. Utvecklingssamtal mellan förman och arbetstagare hålls årligen. Utvärdering Raseborgs stad satsade fortlöpande på rekrytering av personal, vilket genererade resultat bl.a. i att nästan alla läkarvakanser vid den egna hälsovårdscentralen i Ekenäs och Pojo kunde besättas. Under verksamhetsåret var läkarvakansernas besatta i medeltal 92% varav andelen direkta arbetsavtal uppgick till 72%. En rätt dimensionerad personalstyrka i relation till servicebehovet och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering utgjorde stadens fortlöpande målsättning under hela verksamhetsåret. Målsättningen uppfylldes som helhet väl. 55

63 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag MÅLSÄTTNINGAR OCH VERKSAMHET ENLIGT MAISEMA-MODELLEN 01 FÖRVALTNING omfattar såväl ordnarenhetens som den egna produktionens administration inklusive utbildningsanslag och allmänna kansliutgifter. Målsättning: Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat med Maisema-modellen och på basis av detta planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utvärdering: Ett kontinuerligt arbete har utförts under hela verksamhetsåret 2012 för att trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen samtidigt som kostnadseffektiviteten och resursoptimeringen betonats och analyserats med hjälp av Maisema-instrumentet. Grundtrygghetsnämnden har under verksamhetsåret godkänt direktiv och kriterier för att garantera att invånarna erhåller evidensbaserad vård och service utgående ifrån enahanda rättvisa objektiva grunder. 02 FAMILJETJÄNSTER omfattar barnskydd och socialt arbete för barn och familjer samt barnatillsyningsmännens verksamhet Målsättning: Satsa på ett mångprofessionellt arbete inom barnskyddet med nya arbetsmetoder och stödformer inom det förebyggande arbetet och öppna vården för att stödja barns och familjers välmående. En fortsatt utveckling och satsning på det öppna barnskyddsarbetet syftar till att motverka behovet av nya placeringar utom hemmet. Under år 2012 utarbetas en plan för vad utredningen av barnskyddsbehovet består av. Därtill verkar staden för att antalet stödfamiljer ökar. Tjänster från verksamheten vid ungdomsverkstaden Loket (uppsökande verksamhet, verkstadsverksamhet för ungdomar som behöver stöd och handledning) som bedrivs av Folkhälsan Syd Ab inköps även år Från år 2013 och framåt planeras tjänsterna produceras i egen regi. 56

64 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Prestationer och mätare 02 Familjetjänster BS 2011 BU 2012 BS 2012 Förebyggande barnskydd, antal klienter /klient Socialarbete, klienter /klient Öppen vård, klienter /klient Placering utanför hemmet, klienter Vårddagar /vårddag Barnatillsyningsmannen, klientfamiljer Faderskaps-, underhålls- samt vård- o umgängeavtal /avtal /klient Utvärdering: Antalet barnskyddsanmälningar under 2012 var 321, en minskning med 89 från Elva barn har varit korttidsplacerade, åtta placeringar har avslutats i huvudsak med hjälp av barnskyddets familjearbete. Sex barn har blivit omhändertagna. Omhändertagningarna har varit kostsamma p.g.a. barnens problematik ( euro/dygn). Fem barn har tagits hem från anstalt under år Detta har varit möjligt p.g.a. intensifierat familjearbete. Inom sysselsättningsavdelningens ungdomsenhet har 51 unga i åldern år varit sysselsatta, 30 inom egen verksamhet och 21 inom köptjänster (Folkhälsan, Loket). Verksamhetsplaner för 35 unga har gjorts upp. Målsättningen var att uppgöra verksamhetsplaner för minst 20 unga. 03 SOCIALARBETE FÖR VUXNA omfattar vuxensocialarbete, utbetalning av utkomststöd, verksamhet vid arbetsverkstäderna, invandrarbyråns verksamhet samt betalning av kommunens andel av arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa. Målsättning: Syftet med socialarbetet är att förebygga och eliminera sociala problem och att hjälpa utsatta människor, familjer och lokalsamhällen på ett sådant sätt att deras funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand återställs. Öka möjligheten till en meningsfull vardag för arbetslösa och daglediga i olika åldrar samt öka handledningen för ett aktivt samhällsengagemang förutom att trygga en minimiutkomst. BS 2011 BU 2012 BS Vuxen socialarbete Socialarbete, klientfamiljer /klient Utkomststöd, klientfamiljer /klientfamilj med utkomststöd

65 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering: Antal klientfamiljer inom utkomststöd var 1 161, vilket var en ökning med 3,2 %. Fortsättningsvis är den största gruppen hushåll som lyfter utkomststöd i åldern år, vilket bekräftar vikten av stödåtgärder inom denna grupp. Senaste års satsningar på förmånshandläggar vakanser har gjort att behandlingstiden inom utkomstödet har kunnat hållas i bättre balans under år 2012 än under år Sysselsättningsavdelningens målsättning var att sysselsätta 50% av stadens långtidsarbetslösa, målet har uppnåtts. Antalet långtidsarbetslösa har stigit till i medeltal 293 personer/månad. Under året har vuxenenhetens verksamhet sysselsatt 195 personer och 110 personer/månad har i medeltal sysselsatts genom rehabiliterande arbetsverksamhet. Under 2011 sysselsattes i medeltal 85 personer/månad. 04 HANDIKAPPTJÄNSTER omfattar verksamhet enligt handikappservicelagen och service för utvecklingsstörda. Maisema-gruppen omfattar tjänster såväl för klienter med grava handikapp som för klienter med lindrigare handikapp. Målsättning: Garantera en tillräcklig och kvalitativ omsorg med beaktande av förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer. Serviceutbudet skall omformas i takt med dessa förändringar Verksamheten i enlighet med handikappservicelagen sker inom den egna produktionen sålunda att besluten fattas av socialarbetarna varefter klienterna får betalningsförbindelser för inköp av servicen. Då beslut fattas om personliga assistenter utgår beställningen ifrån att den handikappade i första hand fungerar som egen arbetsgivare, i andra fall är staden arbetsgivare. Vid behov kan assistent anskaffas genom extern upphandling. Verksamheten inom vården av utvecklingsstörda köps av Kårkulla samkommun och Eteva kuntayhtymä samt av några privata serviceproducenter. Anslagen ingår i ordnarenhetens budget dock så att verksamheten koordineras av den egna produktionen. Handikappservicen jämte klienternas vårdplaner inom samkommunerna Kårkulla och Eteva ses fortlöpande över utgående ifrån enahanda principer. Samtliga handikappklienter även de som bor hemma bör ha service- och vårdplaner. Alla som har närståendevård behöver ett i kraftvarande avtal som fortlöpande bör uppföljas och vid behov förändras. Avbrott i närståendevården skall ovillkorligen beaktas i avtalet. Beställningen av egen produktion år 2012 utgår ifrån totalt 440 svårt handikappade klienter och 70 klienter med lindrigare handikapp. Antalet utvecklingsstörda klienter i öppen vård beräknas öka från 195 klienter och uppgå till 260 st år Likaså kalkyleras antalet vårddygn för utvecklingsstörda i boendeform kraftigt öka och uppgå till st, medan antalet vårddygn i institutionsvård beräknas bibehållas vid nivån st. 58

66 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS Handikappservice Handikappade klienter /klient Gravt handikappade klienter /klient Klienter inom soc.arb. o. serviceavd /klient Utvecklingsstörda klienter inom öppen vård /klient Vårddagar för utvecklingsstördas serviceboende /vårddag Vårddagar för utvecklingsstördas anstaltsvård /vårddag Utvärdering: Under år 2012 har 72 klienter erhållit personlig assistans. I december 2012 var antalet 64. Enligt senaste bokslut 2011 var antalet klienter 108 (innehöll även stödpersonstjänster). Antalet klienter inom färdtjänst enligt handikappservicelagen var 304. Klienterna har i allt större utsträckning börjat använda hela färdtjänstområdet, vilket klart påverkar utgifterna. Grundtrygghetsnämnden uppgjorde direktiv för beviljande av personlig assistans. Enligt direktiven skall arbetsgivarmodellen i främsta hand användas i fråga om anställning av assistenter. Även köptjänster och staden som arbetsgivare används fortfarande i synnerhet med klienter som redan tidigare beviljats personlig assistans. Under år 2012 har de köpta assistanstjänsterna för gravt handikappade konkurrensutsatts vilket ger en kostnadsminskning under MOTTAGNINGSTJÄNSTER omfattar hälsovårdscentralernas verksamhet samt laboratorieundersökningar, röntgenundersökningar och sjuktransporter. Målsättning: Satsa genomgående på förebyggande social- och hälsovårdssamarbete samt på ett brett och intensivt samarbete över sektorgränserna inom kommunen för att främja invånarnas hälsa och välfärd. Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen och det egna ansvaret för hälsan. Staden strävar till att systematiskt utöka antalet ledda grupper i förebyggande syfte (diabetes-, astma-, bantnings- och rökavvänjningsgrupper). Förbättra kundbetjäningen genom att effektivera tidsbeställningen, bedömningen av vårdbehovet och därigenom garantera vård inom utsatt tid. Samtliga undersökningar köps av HUS-lab och HUS-röntgen och ingår i ordnarenhetens budget. Antalet laboratorieundersökningar kalkyleras kvantitativt oförändrade st. och antalet röntgenundersökningar till st. Sjuktransporterna sköts med köpserviceavtal med Ekenäs sjuktransport Ab. Antalet sjuktransporter kalkyleras uppgå till samma nivå st. som i bokslutet En konkurrenskraftig lönesättning kan vara avgörande vid rekrytering av framför allt läkare. 59

67 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Antalet hälsogranskningar för andra stadiets studerande ökar i enlighet med förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga /380. BS 2011 BU 2012 BS Mottagningstjänster Patienter inom vårdmottagning /invånare /patient Varav egen produktion Klienter vid hälsorådgivning /invånare /patient Varav egen produktion Laboratorieundersökningar /undersökning Röntgenundersökningar /undersökning Sjuktransporter /transport Utvärdering: Mottagningstjänsterna för öppen och preventiv hälsovård (barn- och mödrarådgivning, skol- och studerandehälsovård samt familjecenter) strävar ständigt att förbättra det preventiva arbetet vid samtliga vårdkontakter samt att upprätthålla ett multiprofessionellt samarbete, särskilt inom den preventiva hälsovården, vilket omfattar också samarbetet med tredje sektorn. Bristen på arbetskraft och bl.a. förberedelserna för att ta i bruk det elektroniska receptet har partiellt förhindrat utvecklingen av preventiva öppenmottagningstjänster, men i den preventiva hälsovården har den preventiva rådgivningsverksamheten lyckats bra. I anslutning till stadens strategi om ett "rökfritt Raseborg" har största delen av personalen inom hälsotjänsterna fått tilläggsutbildning i avvänjningskunskap, vilket har ökat personalens aktivitet för att ta upp frågan, särskilt i den preventiva hälsovården. Öppenmottagningen i Ekenäs ordnade på den internationella diabetesdagen för allmänheten en öppna dörrars dag kring temat. På våren ordnades 1 grupp för överviktiga med metaboliskt syndrom (MBO) och 1 avvänjningsgrupp för rökare, men till höstens motsvarande grupper fanns inte tillräckligt intresse. Marknadsföringen av grupperna bör ytterligare utvecklas. Egenvårdspunkter (ITE-punkter) finns på filialapoteket i Tenala, öppenmottagningen i Pojo och Ekenäs samt i stadshuset. På ITE-punkterna kan man själva mäta blodtrycket och får information om vilken betydelse höjt kolesterol, rökning, alkohol, höjt blodsocker och midjemåttet har för hälsan. Jourmottagningen i Ekenäs blev i början av december tidsbokningsbaserad på samma sätt som i Karis och Pojo, och därefter förkortades den dagliga genomsnittliga väntetiden till jourhavande skötare/läkare från 1 timme till 20 minuter. På mottagningarna i Pojo och Ekenäs var svarstiden på samtal under året högst ca 2 min. De patienter som behövde icke-brådskande vård fick mottagningstid hos läkare inom 2-3 veckor och en tid hos vårdare på 1.4 dagar. Antalet laboratorie- och bilddiagnostikundersökningar var i Raseborg st (3 % ökning jämfört med målet) och st (3 % ökning jämfört med målet). Utrednings- och uppföljningsarbetet av den alltjämt pågående tuberkulosepidemin är en delorsak till att bilddiagnostiktjänsterna har ökat. 60

68 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Antalet sjuktransporter var st dvs. en ökning på 13,8 % jämfört med målet. Dessutom gjordes patientflytt också i åldringsvården. Raseborg hade vid årsslutet sammanlagt 16,5 läkartjänster i egen produktion, av vilka 8 (48 %) hade fyllts med en ordinarie tjänsteinnehavare. Den genomsnittliga beläggningsgraden för tjänster var under året 92 % och andelen för tjänster som fyllts med läkare i direkt arbetsförhållande var 72 %. Kraven i förordningen angående hälsoundersökningar för andra stadiets studerandehälsovård, rådgivnings- och skolhälsovården kunde uppfyllas rätt bra. Omsättningen på läkare stör i viss mån verksamheten. 06 PSYKOSOCIALA TJÄNSTER FÖR VUXNA omfattar mental- och missbrukarvård Målsättning: Mentalvården inom den egna produktionen stärks. En omstrukturering av vårdkedjan görs inom den öppna mentalvården i samarbete med specialsjukvården. Syftet är att snabbare kunna bedöma klientens vårdbehov och erbjuda vård på rätt nivå och utnyttja det nätverk av funktioner som behövs för att stöda klinten i vardagen. Antalet klienter inom den öppna mentalvården beräknas år 2012 uppgå till klienter varav den egna produktionen svarar för ca 70 %. Antalet vårddygn inom den öppna mentalvårdens serviceboende kalkyleras öka år 2012 och uppgå till vårddygn varav den egna produktionen svarar för drygt hälften. Den öppna missbrukarvården (A-kliniken) utvecklar samarbetet med den nya avvänjningsenheten för missbrukare. Antalet klienter inom den polikliniska öppenvården kalkyleras uppgå till 330 st. år Av avvänjningsenhetens 16 klientplatser använder Raseborg 10 platser och 6 platser säljs interkommunalt. I enlighet med Kaste-projektet Mosaik skall vårdkedjorna förbättras i regionen som utbud inom den öppna mentalvården och inom missbrukarvården. BS 2011 BU 2012 BS Psykosociala tjänster för vuxna Klienter inom den egna öppna verksamheten /klient Serviceboende inom mentalvård, antal klienter Serviceboendets vårddagar /klient /vårddag Mentalvård, dagverksamhet, total antal klienter Varav egen produktion A-klinikens klienter /klient Vårddagar i akutvårdsstationen Klienter inom missbrukarvårdens boendesservice Vårddagar inom boendeservicen /klient /vårddag Inköp för anstaltsrehabilitering (vårddagar) /vårddag

69 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering: Under året har största delen av de psykiatriska vårdkedjorna blivit klara i samarbete med kommunerna i regionen och specialsjukvården. Vårdkedjan för effektiva störningar och ångestsyndrom, Vårdkedjan för psykospatienter, Vårdkedjan för ungas psykiska hälsa och missbrukarvård och Vårdkedjan för ätstörningar hos barn och unga. Vårdkedjan för åldringspsykiatriska patienter och Vårdkedjan för missbrukarpatienter är ännu under arbete. Vårdkedjorna underlättar dirigeringen av kunder till rätt vård och till rätt plats och undviker samtidigt överlappande undersökningar. För att underlätta patienternas behov av hjälp har skapats en internetbaserad servicekarta för mentalvårdsoch missbrukarklienter. Specialsjukvårdens verksamhet i form av industriterapi övergick i stadens regi (sysselsättningsavdelningen) fr.o.m Målsättningen var att till ett lägre pris producera samma tjänster som tidigare. Verksamhetens syfte är att befrämja den psykiska hälsan för deltagarna och därigenom minska på dyrare sjukvårdskostnader. Verksamheten har haft i medeltal 12 deltagare. Ett besök inom specialsjukvårdens industriterapi kostade 100 och ett besök inom vår egen verksamhet 65, REHABILITERINGSTJÄNSTER omfattar fysioterapi och talterapi samt ergoterapi. Med rehabiliteringsklienter avses klienter som får både individuell terapi och terapi i grupp. Målsättning: Följa upp behovet av olika terapitjänster och utveckla verksamheten och remissförfarandet. Utnyttja den regionala hjälpmedelscentralen i samarbete med sjukvårdsområdet och Hangö Verksamheten i Karis sköts av Carema Ab till den del det gäller talterapi huvudsakligen för barn under skolåldern och fysioterapi för hela befolkningen. All övrig talterapi- och fysioterapiverksamhet handhas av den egna produktionen. Till detta hör även all institutionsvård (äldreomsorgen) samt fysioterapi inom den egna produktionens företagshälsovård. Krävande medicinsk anstaltsrehabilitering köps i huvudsak externt. Beställningen 2012 utgår ifrån oförändrat antal terapiklienter om st varav den egna produktionens beställning omfattar 80 %. Ordnarenheten handhar huvudsakligen klienter i medicinsk anstaltsrehabilitering. BS 2011 BU 2012 BS Rehabiliteringstjänster Terapiklienter (tal-, ergoterapi) Varav egen produktion /klient Rehabiliteringsklienter (fysioterapi) Varav egen produktion /klient Klienter i medicinsk rehabilitering /klient (innefattar hjälpmedelscentralen) Utvärdering: Rehabiliteringstjänsterna inom Raseborgs egenproduktion har utvecklats under året för att bättre motsvara behovet. Personalen har utökats med en verksamhetsterapeut för att producera tjänster till barn i stället för tidigare köptjänster och med en fysioterapeut som placerats på bäddavdelningen för att garantera en tillräcklig rehabilitering av patienter samt fostra till ett rehabiliterande grepp om arbetet. 62

70 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Man har köpt rehabiliteringstjänster för att komplettera talterapitjänsterna i Karis- och Pojoområdet, medan Mehiläinen sköter talterapin i Karis för personer under skolåldern, och talterapivakansen inom Pojoområdet saknas helt. För att komplettera verksamheten för en i Mehiläinen aktiv fysioterapeut har man dessutom köpt fysioterapitjänster för klienter inom Karisområdet. Tillsvidare har man köpt för hela stadens behov också fysioterapi- och lymfterapitjänsterna för barn under skolåldern. Totala antalet terapikunder var 1917 (en ökning på 31 % jämfört med målet), varav 78 % sköttes som egenproduktion. Utöver för privatkunder har man ordnat sammanlagt 200 gruppträffar i egenproduktion för deltagare och i Mehiläinens regi i Karis 197 gruppträffar för 440 deltagare. Verksamheten och remisspraxisen för den lokala hjälpmedelscentralen har utkristalliserats och stabiliserats under året med undantag av de bedömningar av bostadsändringsarbeten som används av handikappservicen, där samarbetet kan förbättras ytterligare klienter hade fått hjälpmedel. Sammanlagt 28 patienter berördes av krävande medicinsk rehabilitering, som ordnades som köptjänst. 08 MUNHÄLSOVÅRD omfattar tandvården. Målsättning Ge munhälsovård för kommuninvånarna enligt den gällande lagstiftningen och så att väntetiden till ickebrådskande helhetsvård för nya patienter inte överstiger 6 månader. Raseborgs stad kalkyleras producera munhälsovård för klienter år Tandvårdens klienter inom den egna produktionen uppgår i beställningen till st. varav den procentuella andelen klienter över 18 år kalkyleras vara 60 % förutsatt att personalstyrkan är den budgeterade (= alla tjänster besatta). BS 2011 BU 2012 BS Munhälsovård Tandvårdens klienter Varav egen produktion Över 18 år gamla klienters %-andel 60 % 0 % 61 % Utvärdering: De nya klienternas kötider till icke-brådskande vård har inte överstigit sex månader trots att beläggningsgraden för tjänster och befattningar i egenproduktion har varit i genomsnitt 70 % under år År 2012 hade den egenproducerade tandvården totalt klienter, vilket med en 100 % kalkylmässig besättningsgrad för personal skulle motsvara klienter. Som köptjänster sköttes i Karis och Pojo klienter och i hela Raseborg klienter, vilket stannar klart under målet, ifall beläggningsgraden för personalen inom köptjänsterna har varit 100 %. Av klienterna inom egen produktion var 62 % äldre än 18 år och av klienterna inom köptjänster 57 %. 09 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD omfattar arbetsplatsgranskningar och hälsogranskninar för företagare och Raseborgs personal i Ekenäs och Pojo-området. I Karisområdet köps företagshälsovården för företagare och stadens personal externt av Folkhälsan Syd Ab. Såväl sjukvård som förebyggande vård och hälsogranskning ingår för stadens personal och erbjuds företagen. Målsättning: Stöda arbetsgivarna att utveckla arbetsplatserna så att de är trygga och så att arbetstagarnas hälsa främjas. Jobba för att hela kommunen antar mottot Rökfri arbetsplats. 63

71 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Stadens Må Bra satsning görs i samarbete med företagshälsovården och företagen. Kostnaderna för företagshälsovården gällande stadens egen personal ingår i personalförvaltningens budget. Företagshälsovårdens verksamhet evalueras under år 2012 och grundtrygghetsnämnden fattar beslut om att eventuellt upphandlingsförfarande med målsättningen att utlokalisera verksamheten. BS 2011 BU 2012 BS Företagshälsovård Kunder totalt Prestationer totalt /kund /prestation Avtal gällande lagstadgad företagshälsovård Utvärdering: För närvarande köper 175 företag (inklusive Raseborgs stad), 111 jordbrukare och 34 privatföretagare företagshälsotjänster hos företagshälsovården i Raseborg. Det sammanlagda antalet patienter var 3 167, varav ca hälften är stadsanställda. Företagshälsovårdar- och läkartjänsterna produceras på egen hand, men fysioterapi- och psykologtjänsterna köps av utomstående. Företagshälsovården kartlägger arbetsplatsernas hälsosamhet, trygghet och trivsel med hjälp av arbetsplatsbesök och genom att samtidigt handleda och stöda arbetsgivaren för att åtgärda bristerna. Med hjälp av dem och hälsogranskningar strävar man att förhindra olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar, förbättra trivseln i arbetet och främja arbetstagarens arbetsvälmående och hälsa. "Rökfritt Raseborg" - strategin beaktas i samtliga företagshälsokontakter genom att man frågar om rökningsvanorna och erbjuda avvänjningsstöd. För de anställda inom Raseborgs stad som förbundit sig att sluta ersätts 2/3 av priset på avvänjningsmedicinerna. På grund av läkarunderskottet uppnås målen inte optimalt. Läkartjänsternas besättningsgrad är %. Tjänsterna producerades tidigare (fram till utgången av maj 2012) som köptjänster, men beläggningsgraden var även då bristfällig och omsättningen bland läkare stor, varför man därefter avstått från att konkurrensutsätta tjänsterna. 10 VÅRD- OCH OMSORGSTJÄNSTER omfattar stöd för närståendevård, vård i hemmet, dagverksamhet, serviceboende, periodvård, långvarig anstaltsvård samt akutvård och korttidsvård. Inom maisema-gruppen ingår såväl den somatiska bäddavdelningen omfattande 50 platser som demens- och mentalvårdsavdelningen omfattande 30 platser. Målsättning: Tyngdpunkten läggs på att utveckla ett brett utbud av förebyggande service och vård i syfte att öka den äldres möjlighet att tryggt kunna bo i sitt eget hem. År 2011 utökades vakanserna främst inom vård i hemmet med 4 st och i beställningen 2012 ingår en ökning med ytterligare 5 vakanser. Omfördela platserna inom äldreomsorgen i enlighet med de nationella rekommendationerna och specifika lokala behov. Primärt innebär detta att inrätta flere platser för serviceboende på bekostnad av institutionsplatser. Genom ett rehabiliterande arbetssätt upprätthålla eller öka klienternas funktionsförmåga. Utveckla samarbetet mellan alla de instanser som deltar i vården och omsorgen av den äldre befolkningen. Antalet klienter som får stöd för närståendevård kalkyleras öka. Antalet närståendevårdare kalkyleras i beställningen 2012 öka med 10 st. Totala antalet klienter som får närståendevård uppgår till 170 st varav i medeltal 145 klienter kontinuerligt har närståendevård. 64

72 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Närståendevården, de förebyggande hembesöken, bedömningen av servicebehov hos äldre, färdtjänst enligt socialvårdslagen, minnesrådgivningen och utvecklingen av alla stödtjänster sköts helt och hållet av den egna produktionen. Tyngdpunkten inom vård i hemmet läggs vid klienter med större vårdbehov. En ny dagverksamhetspunkt planeras öppnas på Tenala servicehem. HVC demens- och mentalvårdsavdelning fungerar som primärhälsovårdens egna psykogeriatriska vårdavdelning. Vårdkedjor byggs ut och planeras såväl med specialsjukvården som med egna enheter. Avdelningen beräknas kunna minska specialsjukvårdsdygnen (geropsyk) med ca dygn. 10 Vård - och omsorgstjänster BS 2011 BU 2012 BS 2012 Antal klienter som får stöd för närståendevård Täckning för över 75 år gamla % 3,00 % 3,50 % - /klient Antal klienter inom hemvård Varav egen produktion Täckning för över 75 år gamla % 22 % 17 % - /klient Vårddagar vid dagcenter Varav egen produktion /vårddag Vårddagar i serviceboende Varav egen produktion Täckning för över 75 år gamla % 5 % 5 % - /vårddag Vårddagar i långvarig anstaltsvård Varav egen produktion Täckning för över 75 år gamla % 6 % 6 % - /vårddag Vårddagar i akut och kortvarig vård /vårddag Utvärdering: Antalet klienter med närståendevård uppgick under året till 178 personer, 102 personer var över 75 år gamla. Vård i hemmets verksamhet ändras alltmera mot att mera vård och resurskrävande klienter sköts i eget hem. Staden erbjuder nu nattvård inom alla områden i staden. I Bromarv- och Snappertunaområdena ordnas nattvård enligt enskilda klienters behov. Antalet klienter inom hemvården ökar i takt med att vårdtiderna på sjukhus och bäddavdelningar blir kortare och att intagningskriterierna skärpts till serviceboenden och institutioner. Under 2012 utförde vård i hemmet (egen produktion + köptjänster) besök. 70% av besöken är utförda inom egen produktion. Vårdtyngden för vård i hemmets klienter är lägst i Snappertuna och Bromarf området. Fr.o.m ökade institutionsvårdsplatserna inom egen produktion med 76 och resurserat serviceboende med 16. Detta genom övertagandet av verksamhet från Folkhälsan Syd Ab. HVC-bäddavdelningen hade en beläggning på 91%. Vårdtiden var i genomsnitt 21 dygn. 65

73 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag HVC demens- och mentalvårdsavdelning fyllde klart sin funktion. Under året vårdades i medeltal två patienter, över 65-år gamla, inom psykiatrisk specialsjukvård. Nivån har hållits densamma som under 2011 efter att HVC demens- och mentalvårdsavdelning öppnade. Före detta vårdades i medeltal 11 över 65- åringar inom psykiatrins avdelningsvård. 11 SPECIALSJUKVÅRD omfattar specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet (HNS) och annan specialsjukvård. Målsättning: Staden skall arbeta för att trygga att Västra Nylands sjukhus utvecklas så, att det i framtiden på ett kostnadseffektivt sätt kan erbjuda invånarna specialsjukvård i enlighet med befolkningens behov. Eventuella förändringsbeslut om förvaltning och uppgifter bör fattas i samarbete och samråd med HNS och Hangö stad samt utgående ifrån den s.k. Urho-gruppens förslag. HNS/VNS fungerar fr.o.m som huvudman för samjouren vid Västra Nylands sjukhus. Renoveringen av flygel E och F (f.d. BB) i Västra Nylands sjukhus torde inledas år 2011 och slutförs under år Uppföljningsavdelningen omfattande platser torde kunna tas i bruk i den nyrenoverade flygeln i början av Stadens förhandlingar med sjukvårdsdistriktet ledde inte till ett förhandlingsresultat som båda parter kunde omfatta. Raseborgs stad har i budgeten 2012 medtagit som stadens andel åt HNS-koncernen, medan HNS bud uppgick till Differensen är Raseborgs stad utgick ifrån att de vidtagna omstruktureringarna och nysatsningarna inom primärhälsovården (demens- och mentalvårdsavdelningen omfattande 30 platser) och social- och missbrukarvården (avvänjningsenheten Katkon omfattande 16 platser) måste leda till inbesparingar inom specialsjukvården. Övrig specialsjukvård exklusive HNS beräknas uppgå till år Under maisema-gruppen specialsjukvård finns även budgeterat som stadens kostnad för gamla pensionsåtaganden. BS 2011 BU 2012 BS Specialsjukvård Specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet(hns) (1 000 ) Antal vårddagar Besök Nord DRG produkter Utvärdering: Under verksamhetsåret 2012 har Raseborgs stad ingått med HNS ett intentionsavtal gällande nybyggnation invid Västra Nylands sjukhus utgående ifrån premissen att specialsjukvården koncentreras i och runt Västra Nylands sjukhus. Intentionsavtalet innehöll även stipulationen att Raseborgs stad köper Ekåsens sjukhus. Intentionsavtalet utgår ifrån att Raseborgs stad erbjuder befolkningen i det egna området primärhälsovård i intimt samarbete med specialsjukvården på basnivå utgående från de geografiska realiteterna. Planeringen av nybyggnationen fortsätter och utgår ifrån samjouren och de funktioner som behövs för att upprätthålla ett medicinskt och ekonomiskt vettigt fungerande diagnostiskt center. Renoveringen av E och F-flygeln (f.d. BB-flygeln) slutfördes i Västra Nylands sjukhus och den nya jour- och uppföljningsavdelningen omfattande 11 platser kunde inleda sin verksamhet efter utgången av verksamhetsåret 2012 den

74 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Raseborgs stads budgeterade kostnadsandel 2012 i Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) om överskreds med och uppgick till Stadens totala kostnader för specialsjukvård var då även övriga sjukvårdsdistrikt ,85 och gamla pensionsåtaganden ,43 (kostnader) är beaktade. SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i budgeten i % Intäkter Försäljningsintäkter ,6% Avgiftsintäkter ,2% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,4% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -28,9 % Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster (interna) ,1% Köp av tjänster (externa) ,9% Material och varor ,0% Understöd ,8% Övriga kostnader (interna) ,3% Övriga kostnader (externa) ,3% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,7 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 7,9 % 67

75 Sektor: Bildningen Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Bildningssektorns grundläggande uppgifter är att ge god allmänbildning och fostran åt barn och unga, att stöda individens bildningssträvanden och utveckling till goda samhällsmedlemmar samt att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 1. attraktiv arbetsgivare som lockar kunnig personal 2. moderna arbets- och inlärningsmiljöer 3. samnyttja verksamhetsutrymmen 4. samverkan mellan bildningssektorns avdelningar 5. att stöda föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde ÅTGÄRDSPROGRAMMET , FÖRVERKLIGANDE, allmänt Lösningar söks där verksamheterna kan samutnyttja utrymmen eller verka i samma byggnader. Speciellt då nya utrymmen planeras ges möjlighet till effektivering. Skolornas resurser anpassas årligen till rådande elevunderlag och behov. Speciellt den finskspråkiga grundskolan i Karis-området tenderar att växa, vilket kan begränsa den planerade nedskärningen av timresurserna. Arbetet med att se över den fria bildningen fortsätter. Musikinstitutet och landskapsmuseets inkomster förbättras. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN Kunder/Invånare o erbjuda service och fritidsverksamhet som stöder Raseborg som ett kvalitativt boendealternativ o eftersträva jämlika förutsättningar att kunna ta del av de kommunala bildningstjänsterna o förbättra nättjänsterna inom hela bildningssektorn Processer o införa virtuella arbets- och inlärningsmiljöer o klargöra förvaltningen via informativa hemsidor och aktiv informationspolicy o arbeta för tydlighet i beslutsfattandet och klargöra ansvarsfördelningen mellan avdelningarna och Intern Service Ekonomi o betona kvalitativ verksamhet framom splittrade resurser o anpassa serviceutbudet och resurserna inom bildningen utgående från dagens behov o planera utrymmesbehoven långsiktigt och sektorövergripande Personal o erbjuds fortbildning i enlighet med kollektivavtalet o stödja och främja personalens arbetshälsa och trivsel o rekryteringen planeras och inleds i god tid o ändamålsenlig arbetsutrustning Utvärdering 1. Bildningssektorn arbetade bl.a. med ett omfattande regionalt fortbildningsprojekt för att utveckla kompetensen hos personalen. Skolornas trygghet inventerades och aktiviteten gentemot kommuninvånarna förbättrades bl.a. genom att inleda regelbundna invånarkvällar, ett utökat användande av det elektroniska kommunikationsprogrammet Wilma mm. Personalenkäten visade också att personalen inom sektorn är nöjda med sitt arbete och ledarskapet vilket för sin del indirekt bidrar till att locka kompetent personal i rekryteringssituationer. 2. Vid gymnasierna togs fr.o.m. läsårets början i bruk pekdatorer för personalen samt första årets studerande. En IKT-strategi för den grundläggande utbildningen godkändes och införskaffningar i hårdvara gjordes i enlighet med denna. 68

76 Sektor: Bildningen Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag 3 & 4.Förskolan flyttade till utrymmen i Mustion koulu som medförde att trycket på dagvårdsplatser sjönk en aning i Svartå. Planeringen av en flytt av dagvårdskansliet i Karis inleddes efter att dagvårdssekreteraren beviljats tjänstledigt Planeringen av flytten av Österbo förskola till Österby skola inleddes hösten Flytten förverkligas fr.o.m. nästa läsår. Planeringen av en gemensam verksamhetspunkt för skola, morgon- och eftermiddagsvårds samt bibliotek i Bromarv inleddes. 5. Bildningens avdelningar kultur, idrott och ungdom har med budgetmedel stött föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde. Bildningssektorn har som helhet verkställt budgeten enligt följande; verksamhetsbidraget har underskridits med (1,57 %), intäkterna har överskridits med (7,8 %) och kostnaderna har underskridits med (0,73 %). 69

77 Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag VERKSAMHET Avdelningen producerar administrativa tjänster för hela sektorn samt handhar bildningsnämndens, den svenskspråkiga och finskspråkiga sektionens samt musikinstitutets ärendehantering. Administrationen ansvarar för skolkuratorsverksamheten och skolskjutsarna samt fortbildningen av den pedagogiska personalen. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Bildningens nätsidor utvecklas till en fungerande informationskanal för personal och invånare. 2. Personalens arbetsuppgifter granskas så att fortbildningsprojektet inordnas i verksamheten. 3. Pedagogiska IT-stödpersonens arbetsbild och insats förtydligas. 4. En årsklocka (kvalitetssäkring) görs upp över administrationens arbetsprocesser. 5. Förmanskunskaperna stärks genom fortbildning Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Aktuellt och nyheter läggs ut på nätet som en del av verkställigheten av förtroendeorganens och tjänstemännens beslut / respektive sekreterare och/eller avdelningschef. 2. Personalens arbetsuppgifter, rutiner och processer behandlas på administrationens personalmöten / bildningsdirektören 3. Fortbildning för förmän ordnas bl.a. i de nya kollektivavtalen / bildningsdirektören i samarbete med personalchefen BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Skolskjutsar Besök hos skolkurator Mätare Skolskjutskostnad/skjutselev Elever/skolkurator

78 Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,8% Avgiftsintäkter ,5% Understöd och bidrag ,1% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,8 % Kostnader Personalkostnader ,4% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,9% Understöd ,5% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 7,6 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 7,8 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Bildningssektorns nätsidor uppdaterades kontinuerligt. Gränssnittet och layouten förändrades inte men innehållet för de olika avdelningarna granskades kontinuerligt. Bildningssektorns nätsidor kan nu anses vara en välfungerande helhet. För lärarnas fortbildning fortsatte inom det statsfinansierade programmet KUNNIG. Beslut om statlig finansiering erhölls under våren och projektet utvidgades till att nu omfatta Hangö, Ingå, Sjundeå och de svenska lärarna i Lojo. Detta medförde att fortbildningsprojektet fortsatte med en deltidsanställd koordinator och arbetsuppgifterna granskades därmed inte. Raseborg var och är värdkommun för projektet. Den pedagogiska IT-stödpersonens arbetsbild utvecklades och rollen i organisationen förtydligades. ITstödpersonen koordinerar all utveckling av IT inom stadens grundskolor och gymnasier samt leder utvecklingsarbetet tillsammans med undervisningscheferna och bildningsdirektören. Bildningskansliet utarbetade två skilda årsklockor. En för dagvården och en för utbildningen. Dessa behandlades och uppdaterades under varje personalmöte under hösten. Personalmöten hölls kontinuerligt. Förmanskunskaperna stärktes för såväl kansliets som skolornas och daghemmens förmän. Detta gjordes bl.a genom ett kontinuerligt ledarskapsprogram, som startades i augusti. Detta program kommer även att fortsätta framöver. Bildningskansliet var utan ordinarie bildningsdirektör under årets första kvartal. Den nya tjänsteinnehavaren tillträdde sin tjänst

79 Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag Ekonomi: Nettobudgeten har förverkligats till 99,1 %. Intäkterna har varit 38,2 % högre än budgeterat. Merparten, beror på en icke budgeterad inkomst från Axxell Ubildning Ab. Motsvarande kostnad finns under personalkostnaderna. Det är en pensionsavgift till Kommunala arbetsmarknadsverket, som gäller personal som överförts till Axxell. Staden betalar avgiften till Kommunala arbetsmarknadsverket, men fakturerar Axxell för densamma. Denna intäkt/kostnad uppstår årligen, men budgeteras inte, eftersom den inte inverkar på nettoresultatet. Personalkostnaderna har mot bakgrunden av ovanstående i verkligheten underskridits med Förutom den ovannämnda pensionsavgiften har kostnadssidan överskridits främst för att hemkommunandelarna för barn som gått i skola i andra kommuner varit högre än under tidigare år. De budgeterade kostnaderna för elevtransporter överensstämmer helt med de förverkligade. De utgör ca 1,8 milj.. 72

80 Barndagvård och förskola Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Dagvårdschef Märta Wikström Sammandrag VERKSAMHET Allmän målsättning är att erbjuda alternativa dagvårdsplatser i enlighet med föräldrars behov och önskemål. Dagvården utgår från närhetsprincipen men ger samtidigt föräldrar möjlighet att ansöka om en dagvårdsplats inom hela staden Raseborg. Dagvård ges i enlighet med lagstiftningen så att dagvårdsplats garanteras inom två veckor ifall man behöver detta för studier eller arbete, annars inom fyra månader. Utöver den lagstadgade dagvården kan dagvård ges till skolbarn med specialbehov. Verksamhetsformerna är följande: förskola, daghemsvård, familjedagvård i vårdares eget hem, gruppfamiljedagvård, lekparksverksamhet, stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privat vårdproducent. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Skapa permanenta, ändamålsenliga dagvårdsutrymmen utgående från behovet, samt underhålla och reparera redan befintliga utrymmen. 2. Utgående från familjedagvårdarnas nya kollektivavtal sträva efter att söka nya lösningar för att säkerställa familjedagvård som dagvårdsform även i framtiden. 3. Sträva efter att all personal deltar i någon form av utbildning under året. 4. Utveckla samarbetet mellan förskola och skola i enlighet med de nya läroplansgrunderna. 5. Satsa på invandrarbarns språkintegrering. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Renoveringar/tillbyggnad av lokaliteter förverkligas i enlighet med gemensamt uppgjord plan. (Intern service, dagvårdschefen). 2. Strävar efter att starta ett pilotprojekt kring andelslagsmodell för familjedagvårdare (förutsatt att intresse finns bland familjedagvårdarna). (Utvecklingsdirektören, dagvårdschefen,). 3. Uppföljning av skolningsdagar (Dagvårdschef, föreståndare). 4. Ordna gemensamma ledarseminarier för daghemmens och förskolornas föreståndare och skolornas rektorer (dagvårdschef, undervisningscheferna). 5. Anställa en ambulerande barnträdgårdslärare som har som uppgift att träna och stöda invandrarbarns andra modersmål (svenska eller finska). BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Barn i verksamheten (totalt) av vilka i förskola Stöd för vård av barn (FPA) totalt Kommuntillägg för privat vård av barn Mätare Nettoutgift / dagvårdsbarn / år totalt ( ) Erhållit dagvårdsplats enligt ansökt första alternativ 87 % 75 % 79 % 73

81 Barndagvård och förskola Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Dagvårdschef Märta Wikström Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,5% Avgiftsintäkter ,6% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,8% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,5 % Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,9% Material och varor ,3% Understöd ,8% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,2 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 7,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Behovet av dagvård år 2012 har som helhet legat på samma nivå som året innan. I och med naturlig avgång inom familjedagvården och svårigheter med att rekrytera nya familjedagvårdare, har trycket på daghemsplatser ökat. Inom dagvården sker det därför en förskjutning från familjedagvård till daghemsvård. Antalet barn födda under 2012 har minskat en aning jämfört med föregående år, vilket syns i att hemvårdsstödet utnyttjats av något färre barn jämfört med tidigare år. Nettokostnaden per år per dagvårdsbarn har underskridit det budgeterade anslaget med 80 /barn. Uppföljning av konkretiserade målsättningar: Dagvården har flere år stått inför utmaningen att skapa nya, permanenta och ändamålsenliga utrymmen för daghemsvård. Den kunde det nya daghemmet i Langansböle, Ekenäs, starta sin verksamhet. I och med att daghemmet startade mitt under verksamhetsåret, så fylldes varken platserna eller personalvakanserna genast. Idag är daghemmet dock fullbelagt. I Karis har det utökade behovet av daghemsplatser förverkligats med en tilläggsavdelning till Sandbo daghem. Denna avdelning fungerar fr.o.m vid f.d. Yrkesskolans, nuvarande Axxells utrymmen på Stabsgatan i Karis. I slutet av november 2012 stod grundrenoveringen av Labyrintens daghem i Karis klar. På grund av grundrenoveringen var daghemmet sedan hösten 2011 utlokaliserat till tre olika punkter i Karis, i Sannäs f.d. skola, i Regnbågen och i en barack. I slutet av november stod grundrenoveringen klar och daghemmet kunde flytta tillbaka. Mäntykoto daghem flyttade fr.o.m. augusti 2012 till tillfälliga utrymmen till följd av sanitära olägenheter i de gamla utrymmena. Nya, permanenta lokaliteter planeras för daghemmet. Under år utreddes ett förslag till andelslagsmodell för familjedagvårdare. Enligt de utredningar som gjordes konstaterades dock att modellen inte var fungerande. I stället beslöts att höja kommunens frivilliga stöd för privat vård av barn, vilket betalas direkt till den privata vårdproducent som en familj anlitar. Förmanskunskaperna har stärkts såväl för skolornas som daghemmens förmän. Ett kontinuerligt ledarskapsprogram startades i augusti. Detta kommer även att fortsätta framöver. 74

82 Barndagvård och förskola Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Dagvårdschef Märta Wikström Sammandrag Under 2012 har det ordnats flere större fortbildningstillfällen på orten, både för ledare och övrig personal. Tillfällena har varit välbesökta av dagvårdspersonal. I form av s.k. "pedagogiska forum" ordnas även planlagd intern skolning av personalen. Temat för året är "inlärningsmiljöer" och "förskolans innehåll". Samarbetet mellan förskola och skola har stärkts även i och med att förskolor planeras att flytta in i lokaliteter som finns i samband med skolor. Mustion esikoulu har från årsskiftet 2013 flyttat in i Mustion koulu och Österbo förskola planeras flytta in i Österby skolas lokaliteter fr.o.m. augusti Från och med har dagvården anställt en s.k. konsulterande (suomi toisena kielenä) barnträdgårdslärare, som har som uppgift att stöda invandrarbarns andra modersmål (svenska eller finska). Ekonomi: Dagvårdens nettobudget har underskridits med (1,4 %). Intäkterna som helhet har förverkligats till 91,8 %. Underskridningen är Intäkterna består till största delen av dagvårdsavgiftsintäkter. Dagvårdsintäkterna är svåra att förutspå, eftersom de beräknas utgående från föräldrarnas inkomster och även påverkas av sysselsättningsläget. Intäkterna från dagvårdsavgifter täcker till 14,2 % de totala utgifterna för dagvård (undantaget stöd för hemvård och privat vård av barn samt kommunalt tillägg till privat stöd för vård av barn). Kostnaderna har förverkligats till 97,7 %. Inbesparingen utgör Största delen av inbesparingen utgörs av personalkostnader, som har förverkligats till 97,2 %. Inbesparingen av personalkostnaderna utgör och beror till stor del på en sparsam användning av vikarier. 75

83 Svenskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Undervisningschef Maj-Len Engelholm Sammandrag VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som i sin verksamhet främjar ett livslångt lärande. Målet är att ge goda allmänbildande grundläggande kunskaper och färdigheter samt att fostra till sund självkänsla och medmänsklighet. Den grundläggande utbildningen ska ge kompetenser för vidare studier, arbetsliv samt för ett aktivt medborgarskap i en ständigt föränderlig värld. I verksamheten betonas jämlikhet, tolerans, samverkan, tvåspråkighet och samarbete. Strävan är att ordna utbildning och fostran jämlikt mellan de olika stadsdelarna och språkgrupperna. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Skapa en modern och relevant undervisningsmiljö 2. Främja säkerheten och tryggheten i skolsamfunden 3. Utveckla elevdelaktighet och elevdemokrati 4. Befästa förfaringssätt i enlighet med ändringar och kompletteringar i läroplanen 2011 i anslutning till stöd för studier och elevvård 5. Utveckla samarbetet mellan förskolor och skolor samt övergången mellan årskurserna 6 och 7 i anslutning till stöd för studier och elevvård 6. Utveckla undervisningen för elever med främmande kulturell bakgrund 7. Stärka Raseborgsandan genom att öka växelverkan mellan skolorna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Anskaffande av IKT-utrustning i enlighet med en plan för utvecklandet av en modern undervisningsmiljö, samt ordna fortbildning för den pedagogiska personalen i att utnyttja virtuella undervisningsredskap. (IKTarbetsgrupp, undervisningschefen) 2. Definiera en plan för att utveckla och höja säkerheten i grundskolorna utgående från en kartläggning (intern service, undervisningschefen). 3. Granska elevdelaktigheten i grundskolorna och skapa gemensamma förfaringssätt i arbetet med elevråd och elevkårer. Främja samarbetet mellan grundskolornas elevkårer och stadens ungdomsparlament och ungdomsfullmäktige (rektorer, undervisningschefen). 4. Ordna regelbunden fortbildning i anslutning till stöd för elevernas studier för grundskolornas personal. Genom fortbildning befästa nyttjandet av de elektroniska programmen Primus, Wilma och Pedanet i grundskolorna (rektorer, undervisningschef). Etablera förfaringssätt inom det yrkesövergripande samarbetet med att ordna tillfällen för gemensamma diskussioner mellan personal inom olika professioner. 5. Ordna gemensamma ledarseminarier för daghemmens och förskolornas föreståndare och skolornas rektorer (dagvårdschef, undervisningscheferna). 6. Definiera innehåll i läroplanen för undervisning i svenska som andra språk (undervisningschef). 76

84 Svenskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Undervisningschef Maj-Len Engelholm Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Elever totalt Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde b) individualiserad specialklass c) integrerad i allmänundervisningen Avgångsbetyg från grundskolan Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) varav för undervisning Timresurs/elev 2,05 2,06 2,06 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,3% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,1 % Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,3% Understöd Övriga kostnader ,4% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 1,8 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 1,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Året har präglats av arbetet med att utveckla former av stöd för elevernas lärande i enlighet med den reviderade läroplanen 2011, med att utveckla av en modern undervisningsmiljö med hjälp av IK-teknik, samt av insatser för att säkra tryggheten och säkerheten i grundskolorna. En kartläggning av grundskolornas IKT-utrustning slutfördes under vårterminen I anslutning till kartläggningen definierade grundskolorna en plan med vision och mål för skolans utveckling av undervisning med hjälp av IK-teknik samt en långtidsplan för nödvändiga anskaffningar för att uppnå målen. Lärarnas behov av fortbildning har kartlagts och flera tillfällen fortbildning ordnats, både inom ramen för obligatorisk fortbildning, allmän fortbildning samt skolvis fortbildning. 77

85 Svenskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Undervisningschef Maj-Len Engelholm Sammandrag Under året ordnades både gemensam och skolvis fortbildning i syfte att befästa användningen av de elektroniska programmen Primus och Wilma. En anvisning med vilka uppgifter rektorer och lärare ska föra in i Wilma definierades inför höstterminen 2012 att gälla i stadens alla grundskolor. Den för lärare obligatoriska fortbildningsdagen erbjöd fortbildning i IKT-teknik samt differentiering i olika former till stöd för elever i lärande och skolgång. Utöver detta har fortbildningstillfällen ordnats med fokus på olika former av stöd för elever i skolgången. En arbetsgrupp definierade en plan för säkerhet och trygghet i skolan. Planen fastställdes i bildningsnämnden i juni 2012 och planen gäller som direktiv i alla skolor från och med I planen definieras begreppet säkerhet som människors funktionsförmåga när tryggheten är hotad samt teknisk utrustning som främjar tryggheten. Planen innehåller beskrivningar för åtgärder och planer som främjar säkerhet och trygghet samt säkerhetsfrämjande tekniska lösningar. Elevdelaktigheten i grundskolorna har behandlats utgående från skolornas verksamhet med elevråd. Från och med höstterminen 2012 finns elevråd i alla stadens svenska grundskolor. Uppgiftsbeskrivningen för elevrådens verksamhet kartlades, men en gemensam uppgiftsbeskrivning att gälla för alla skolors elevråd bedömdes inte vara ändamålsenlig. Ungdomsparlamentet genomfördes och hade representation från alla de svenska grundskolorna. I januari ordnades ett strategiseminarium gemensamt för rektorerna i de svenska grundskolorna. Ett seminarium gemensamt för stadens daghemsföreståndare och rektorer i både de svenska och de finska grundskolorna, om samarbete mellan olika nivåer i utbildningen för kontinuitet i barnens och elevernas lärande, ordnades i januari och följdes upp på ett seminarium i oktober. Inom ramen för programmet Kunnig ordnades två tillfällen med fortbildning i yrkesrollen för ledare inom dagvård, förskoleundervisning och övrig grundläggande utbildning samt gymnasieutbildning. Arbetet med att definiera en läroplan för undervisning i svenska som andra språk inleddes men är inte slutfört. Slutförandet sker i samband med den aktuella läroplansreformen. Ekonomi: Personalkostnaderna har förverkligats till 97,7 %, vilket dels beror på att resurserna anpassats till minskat elevunderlag och dels på att man iakttagit särskild sparsamhet. De egentliga lönerna utan personalbikostnader har underskridits med På personalbikostnaderna är det procentuellt sett en större inbesparing beroende på att främst pensionsavgifterna varit något lägre än budgeterat. Tjänsterna har förverkligats till 96,8 %. Inbesparingen beror på effektivering av städtjänsterna. De övriga utgiftsslagen håller sig i stort sett till de budgeterade. Inkomsterna överskrids med 16,8 % eller Detta beror på diverse projektbidrag. 78

86 Finskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Undervisningschef Jukka Hautaviita Sammandrag VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som strävar till att främja ökad tillväxt i mänsklighet samt till ett livslångt lärande. Målet är att utveckla sådana färdigheter som ställs av studerandet, arbetslivet och den snabbt föränderliga världen. I verksamheten betonas tvåspråkighet, samverkan, jämlikhet och tolerans. Verksamheten är uppdelad på två avdelningar enligt språk. Strävan är att ordna utbildning och fostran jämlikt mellan de olika språkgrupperna och kommundelarna. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. anpassa undervisningsmetoder och redskap till tidsenlig nivå 2. effektivera S2-undervisningen 3. etablera förfaringssätt enligt den lokala läroplansuppdateringen till en smidig del av skolornas verksamhet 4. uppdatera undervisningspersonalens fortbildningsplan 5. förbättra säkerheten i undervisningsmiljön 6. klarlägga arbetsfördelningen mellan administrationen och den pedagogiska verksamheten 7. Stärka Raseborgsandan genom att öka växelverkan mellan skolorna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/-organ 1. ordna lokala och regionala utbildningstillfällen för skolornas personal (undervisningschefen, rektorerna) 2. satsa på mångsidig användning av virtuella verktyg (IT-avdelningen rektorer, lärare) 3. uppgöra en systematisk kartläggning av situationen över elever med främmande språk i stadens grundläggande utbildning och framlägga alternativ för effektivering av stöd riktat till dessa elever (undervisningschefer, rektorer) 4. effektivera användningen av nätverktyg (Pedanet, Primus, Wilma) genom att satsa på fortbildning (rektorer, undervisningschefen, it-stödpersonen) 5. fortsätta planeringen av projektet med en gemensam rektor så att det nya systemet är i bruk fr.o.m (undervisningschefen, skolor) 6. skolornas säkerhetssituation kartläggs och en plan uppgörs för att höja säkerhetsnivån (undervisningschefen, intern service) BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Elever totalt av vilka elever i påbyggnadsundervisning Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde b) individualiserad specialklass c) integrerad i allmänundervisningen Avgångsbetyg från grundskolan Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) 8 398* 8 851* 8 754* varav för undervisning 5 955* 5 947* 6 167* Timresurs/elev 2,26 2,25 2,25 (* exklusive Ekparkens sjukhusskola ) 79

87 Finskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Undervisningschef Jukka Hautaviita Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,7% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,2% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 17,3 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,3% Material och varor ,8% Understöd Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 3,9 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 3,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Inom skolornas verksamhet har tyngdpunkten varit att etablera förfaringssätt för allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. I anslutning till detta har uppgifterna som förs in i nätverktyget Wilma förenhetligats. I början av året ordnades skolning i detta ämne för alla lärare. För att utjämna övergången mellan förskola och grundskola har samarbetet intensifierats. Det har ordnats elva stycken lokala och regionala skolningstillfällen för skolans personal under läsåret. Huvudpunkten har varit att utveckla yrkesrollen inom ledarskapet, säkerhet, IKT-färdigheter och kommunikation. Fortbildningskalendern har publicerats på Pedanet-plattformen. De finskspråkiga skolorna har under läsåret använt den elektroniska lärplattformen Opinaika. Skolornas säkerhetsdirektiv godkändes i bildningsnämnden i juni Samarbetet med att främja skolornas tvåspråkighet har inletts i två skolor. Kirkonkylän koulu har klubbverksamhet tillsammans med Pojo kyrkoby skola och i Klinkbackan koulu fungerar en svensk klubb. Kunskapsmål och utrustning i IKT-strategin för den grundläggande utbildningen godkändes i bildningsnämnden på hösten. I slutet av året fortsatte arbetet mot en mera helhetsmässig form inom IT. Utveckling av undervisningen för elever med främmande modersmål samt för elever som är i behov av särskilt stöd har diskuterats i olika arbetsgrupper och arbetet fortsätter Projektet med en gemensam rektor för småskolorna slopades på grund av ekonomiska och funktionella orsaker. Grundrenoveringen och tillbyggnaden av Kiilan koulu har framskridit enligt tidtabellen. Under årets lopp har det hållits åtta planeringsmöten och vid alla tillfällen har grundskolans representanter närvarit. Ekonomi: De budgeterade intäkterna har överskridits med Hemkommunersättningarna var högre än budgeterat. Erhållna understöd har också bidragit till detta. Allt som allt visar budgeten på ett överskott på drygt , vilket är en förbättring jämfört med i fjol. Utgifterna har som helhet hållits inom budgetramen. Av de budgeterade personalkostnaderna har 99,5 % förverkligats. De budgeterade köptjänsterna har överskridits med 2,3 %, så ekonomin inom skolorna bör ännu vara under uppsikt. Inom övriga kostnader och materialanslag har det skett en marginell inbesparing. 80

88 Gymnasieutbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden samt respektive sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag VERKSAMHET I staden finns tre gymnasier vilka ger högskoleförberedande utbildning: Ekenäs gymnasium, Karis-Billnäs gymnasium och Karjaan lukio. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan samt övriga läroinrättningar på andra stadiet. Gemensamma kurser ordnas också med den fria bildningen. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Anskaffa ändamålsenlig utrustning och utveckla undervisningsmetoder inom IT-projektet Digitalisering av undervisningen. Uppgöra en enhetlig elevvårdsplan för gymnasierna. Uppgöra gemensamma principer för erkännande av kunnande. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Genomföra pilotkurser med nätundervisning i realtid i Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium / vårterminen 2012, rektorerna. 2. Ta i bruk trådlösa nätverk tillgängliga för de studerande i alla tre gymnasier / vårterminen 2012, bildningsdirektören i samarbete med IT-chefen. 3. Inom projektet anskaffa bärbara datorer/läsplattor för lärare och studerande / augusti 2012, bildningsdirektören i samarbete med IT-chefen. 4. Godkänna en elevvårdsplan för gymnasierna / höstterminen 2012, bildningsnämnden. 5. Godkänna principer för erkännande av kunnande / juni 2012, bildningsnämnden. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal studerande Antal kombistuderande Studentexamen Studerande som avbrutit/bytt skola Mätare Timresurs/studerande Nettoutgifter/studerande Andel av åk 9 som valt gymnasiet 37 % 50 % 45 % 81

89 Gymnasieutbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden samt respektive sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter ,2% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,4% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 48,6 % Kostnader Personalkostnader ,6% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,3% Understöd ,0% Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,4% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,8 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Gymnasiernas IT-projektet genomfördes planenligt. Samtliga tre gymnasier blev utrustade med trådlösa nätverk. Ordinarie lärare samt alla nya studerande fick en personlig tablettdator. Lärarna kunde ta del av flera fortbildningstillfällen och dessutom erbjöds kontinuerlig handledning inom området. De första nätbaserade kurserna i realtid är genomförda. Bildningskansliet uppgjorde i samarbete med rektorerna principer för erkännande av kunnande och dessa fastställdes av bildningsnämnden i december En plan för den sk. elev- eller studerandevården skulle enligt ekonomiplanen göras under Detta har inte gjorts och arbetet har skjutits upp, p.g.a. att en ny studerandevårdslag bereds och torde träda ikraft redan fr.o.m Detta kommer att medföra nya direktiv om vad som skall ordnas/planeras, dimensionering mm. Uppgörandet av nämnda plan borde vänta tills den nya lagen innehåll och upplägg är klart. Ekonomi: Verksamhetsbidraget har underskridits med 0,3 % eller , vilket betyder att några avvikelser inte uppstod. Intäkterna var högre än budgeterat, vilket berodde på diverse bidrag samt på uthyrning av utrymmen. Materialanslagen överskreds med 51,3 %, vilket föranleddes av att tablettdatorer inköptes till studerandena i åk 1, som delfinansiering av gymnasiernas IT-projekt. Antalet nya studerande var lägre än budgeterat, varför nettoutgiften/studerande steg. 82

90 DRIFTSHUSHÅLLNING Medborgarinstitutet Sammandrag Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/Direktionen för Medborgarinstitutet Raseborg Ansvarsperson: Rektor Maarit Hujanen VERKSAMHET Medborgarinstitutet Raseborg Raaseporin kansalaisopisto är en tvåspråkig inom den fria bildningen verkande läroanstalt. Medborgarinstitutets uppgift är att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället. Medborgarinstitutet strävar till att erbjuda kvalitativ, förmånlig allmänbildande undervisning utgående från invånarnas behov. Institutet är i första hand en läroinrättning för vuxenutbildning men erbjuder också mångsidiga verksamhetsmöjligheter för barn och ungdomar under 16 år. Medborgarinstitutet strävar till samarbete med övriga aktörer inom bildning och kultur. Medborgarinstitutet kan skräddarsy utbildning riktad till stadens anställda, företag och andra organisationer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Medborgarinstitutet strävar till att utarbeta en läroplan (Allmän lärokurs) för den grundläggande musikundervisningen, vilket kompletterar musikinstitutets utbud. Rekrytering av en språklärare och återanställning av en kanslist. Förbättra kvaliteten av undervisningen genom utbildning av timlärare och utvärdering av kurserna. Skapa skräddarsydda kurser för vissa invånargrupper; utvecklingsstörda, seniorer och invandrare. Utöka den av seniorer efterfrågade verksamheten dagtid. Våra egna lokaliteter ger stora möjligheter till detta. Effektivera kansliarbete genom planering och genomgång av arbetsbeskrivningar. Samarbete med Västra Nylands Folkhögskola inleds. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Läroplanen för den allmänna lärokursen i musik utarbetas / bitr. rektor. Kanslisttjänsten sköts till den av en kanslist som får sysselsättningsstöd. Då tiden löpt ut anställs en kanslist / rektor. Medborgarinstitutets lärare görs uppmärksamma på de gratiskurser som ordnas av FAMI (Förbundet för arbetar- och medborgarinstitut i Finland rf.) och KOL (Kansalaisopistojen liitto). Lärare kan också hos direktionen ansöka stipendier för att utbilda sig. Kurserna utvärderas genom enkäter /rektor/ bitr.rektor. Kurser för utvecklingsstörda, seniorer och invandrare har redan tidigare ingått i Medborgarinstitutets program. Verksamheten utvecklas kontinuerligt i samarbete med utvalda nyckelpersoner /rektor/kurssekreterare. Medborgarinstitutet har nu en egen datasal Karis. Detta möjliggör kurser för seniorer på dagtid. Också de övriga utrymmena, speciellt i Karis och Pojo utnyttjas av seniorer under dagtid /rektor /bitr.rektor /kurssekreterare Uppdaterade arbetsbeskrivningar för kurssekreterare och kanslist tas i bruk. Ett kansliteam samt en årsklocka för kanslirutiner skapas / kurssekreterare / kanslist. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal kurser Antal föreläsningar Antal undervisningstimmar Antal deltagare Mätare Nettoutgift/timme Nettoutgift/deltagare

91 DRIFTSHUSHÅLLNING Medborgarinstitutet Sammandrag Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/Direktionen för Medborgarinstitutet Raseborg Ansvarsperson: Rektor Maarit Hujanen SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,5% Understöd och bidrag ,6% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 21,0 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,5% Understöd ,0% Övriga kostnader ,7% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,7 % Verksamhetsbidrag ,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -5,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Arbetet med att utarbeta en läroplan (Allmän lärokurs) för den grundläggande musikundervisningen fortsätter. Under hösten anställdes en planeringsansvarig språklärare som vikarie för alterneringsledighet. Kanslisttjänsten byttes till en kurssekreterartjänst. Tjänsten tillträddes den Timlärarna har informerats om de möjligheter till vidareutbildning som kommit till institutets kännedom. Utvärdering av kurserna har skett med hjälp av Webropol både vår och höst. Kurser för invandrare har ordnats ca 440 timmar, för utvecklingsstörda ca 160 timmar och lektioner för seniorer ca 1800 timmar. Kurser för seniorer dagtid arrangerades i Medborgarinstitutets egna utrymmen i ämnena data, dans, motion, konst, hantverk, språk och musik. Kanslifunktionen förbättrades genom nya arbetsbeskrivningar. Samarbete med Västra Nylands Folkhögskola har skett inom undervisningen för invandrare. Ekonomi: Den ekonomiska recessionen har haft som effekt att antalet kursdeltagare minskat litet liksom också antalet hållna lektioner. Därmed har också personalkostnaderna minskat. De höjda kursprisen har gjort att inkomsterna trots det ökat. Timlärarnas möjligheter att ansöka om ekonomiskt understöd har på grund av stadens ekonomiska läge slopats. Fyra kurser i träslöjd, sammanlagt ca 290 timmar kunde inte hållas på grund av brister i skolornas slöjdsalar vad gäller utrustning och säkerhet. 84

92 Musikinstitutet Raseborg Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/Direktionen för Musikinstitutet Raseborg DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Rektor Harry Fagerlund Sammandrag VERKSAMHET Musikinstitutet Raseborg Raaseporin Musiikkiopisto är en konstinstitution vars uppgift är att meddela barn och ungdomar en god grundutbildning i musik. Musikutbildningen är målinriktad enligt lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Undervisningen ordnas i enlighet med av Utbildningsstyrelsen år 2002 utfärdade grunder för läroplanen för fördjupad lärokurs. Musikinstitutet betjänar både den svensk- och finskspråkiga befolkningen och utvecklar undervisningen i stadsdelarna Ekenäs och Karis. Dessutom ordnar musikinstitutet enligt avtal undervisning i grannkommunerna Hangö och Ingå. Eleverna får en god grund att bygga vidare på inom olika musikstilar: klassisk musik, folkmusik och popmusik. Musikinstitutet ordnar årligen inträdesprov. På basen av dem tas in nya elever från olika kommuner inom den timkvot som varje kommun har fastställt. På alla orter verkar dessutom musiklekskolegrupper för 3-6 åringar dit barn tas i anmälningsordning. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Musikinstitutet undervisning producerar kvalitativa resultat, vilket konstateras genom riksomfattande nivåprov och avgångsbetyg som årligen utdelas. Elevernas musikaliska färdigheter framgår på offentliga uppträdanden som musikinstitutet ordnar samt på evenemang som ordnas av andra aktörer där musikinstitutets elever uppträder. Orkestersamarbetet med granninstituten i Lojo och Kyrkslätt utvecklas. För år 2013 planeras ett samarbete med Konstskolan och Hurjapiruetti. Åtgärdsprogrammet förutsätter att möjligheter undersöks för att minska på kommunens betalningsandel. För budgeten 2011 minskades kommunernas betalningsandelar med 16 %. Fortsatta nedskärningar är inte möjliga utan att skära ner på volymen av undervisning. Terminsavgifterna kommer dock att höjas även år Musikinstitutet producerar undervisning i kommunerna i den omfattning som kommunerna beställer. Efterfrågan på musikundervisning är konstant i synnerhet i Raseborg och Ingå. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Musikinstitutet ordnar offentliga elevuppträdanden på alla verksamhetsorter under terminerna (enhetsföreståndare och lärare) 2. Musikinstitutet bidrar i mån av resurserna till program vid evenemang som ordnas av kommunala eller privata aktörer under året (enhetsföreståndare och lärare) 3. Gemensamma orkesterprojekt ordnas med granninstituten under året (rektor och de berörda lärarna) BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer totala antalet veckotimmar antalet veckotimmar i Raseborg antalet veckotimmar i Hangö antalet veckotimmar i Ingå antalet elever som studerar enligt fördjupad lärokurs antalet elever i enbart gruppundervisning Mätare / veckotimme (exkl. hyror) Raseborgs andel av veckotimmar 61 % 62 % 62 % % av invånare i Raseborg med fördjupad lärokurs 0,8 % 0,8 % 0,8 % 85

93 Musikinstitutet Raseborg Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/Direktionen för Musikinstitutet Raseborg DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Rektor Harry Fagerlund Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,4% Avgiftsintäkter ,2% Understöd och bidrag Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 2,4 % Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,5% Material och varor ,3% Understöd Övriga kostnader ,4% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,7 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Musikinstitutet har gett barn och ungdomar kvalitativ grundutbildning i musik i Ekenäs, Karis, Hangö och Ingå. Under året erhöll 22 elever betyg över avlagd grundnivå och 3 elever över avlagd institutnivå. 1) Musikinstitutet har ordnat 87 offentliga elevuppträdanden på de olika verksamhetsorterna under året. Däri ingår bl.a. Sigurd Snåretävlingen i mars och kammarmusikveckans maratonkonserter i november. I april ordnades dessutom skolkonserter i Hangö och Karis. 2) Musikinstitutet har bidragit med program till ett tjugotal evenemang ordnade av kommunala, kyrkliga och privata aktörer på olika verksamhetsorter samt gjort besök på ålderdomshem. Föreställningen "Cirkuskonsert" framfördes i mars på Barnmusikfestivalen i Åbo som samarbetsprojekt mellan musikinstitutets blåsorkester och Teaterskolan Raseborg. 3) Musikinstitutets blåsorkester genomförde samarbetsprojektet WestWind med Länsi-Uudenmaan musiikkiopisto (Lojo) och Kyrkslätts musikinstitut. Där ingick gemensamma instrumentvisa workshopar på de olika orterna i januari. I februari hölls ett gemensamt blåsorkesterläger på Raseborgsinstitutet i Karis. Lägrets avslutningskonsert hölls i Seminarieskolans aula i Ekenäs 5.2. I november gjordes en orkesterresa till Kuopio, där musikinstitutets elever uppträdde tillsammans med Länsi-Uudenmaan musiikkiopistos symfoniorkester på Riksträffen för orkester- och kammarmusik. Ekonomi: Musikinstitutets statsandel för de tre samarbetskommunernas del betalas åt värdkommunen Raseborg. Statsandelen 2012 steg till och är lika med verksamhetsbidraget i bokslutet. Den höjda statsandelen har gett kommunerna inbesparingar, vilket i sin tur syns som lägre försäljningsintäkter i musikinstitutets bokslut. Antalet förverkligade undervisningstimmar i Hangö har varit 2 vh lägre än planerat. Betydande inbesparingar gjordes på höstterminen till följd av att musikinstitutets utrymmen i Karis minskade från 450 m 2 till 281 m 2 med bibehållen verksamhet. Första årets elever har i huvudsak placerats inledningsvis på 30 min. solistisk undervisning per vecka i stället för normen 45 min. och på detta sätt har flera nybörjare kunnat tas in. Det totala elevantalet är således större än planerat. Antalet barn i förberedande gruppundervisning hösten 2012 var 28 och musiklekskolan hade över 200 barn. Musikinstitutets körer har ett betydande antal utomstående sångare, varför antalet elever som enbart deltar i gruppundervisning är högre än planerat. 86

94 Museiverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Museichef Dan Lindholm Sammandrag VERKSAMHET Västra Nylands landskapsmuseum är en sakkunnigorganisation vars vision är att utgöra en kunskapsbank och ett kulturhistoriskt kunskapscentrum för västra Nyland i Raseborgs stad. Museet vill utgående från sina samlingar och sin verksamhet öka förståelsen och kunskapen om stadens och regionens historia och sålunda bidra till utvecklingen av samhället. Museet verkar som kunskapsförmedlare av det historiska kulturarvet sådant som det utformas i föremål, fotografier, arkivalier och muntlig tradition. Målsättningarna uppnås genom en aktiv forsknings-, utställnings-, publikations-, informations- och undervisningsverksamhet. Museet utgör Raseborg stads museum samt landskapsmuseum för västra Nyland. Museet är enligt avtal med Museiverket den myndighet som tar ställning till frågor som berör kulturmiljön i västra Nyland. Denna verksamhet omfattar dels sakkunniguppgifter i anslutning till stadsplanering och markanvändning samt inspektioner, rådplägningar, skrivande av myndighetsutlåtanden samt rådgivande instans i fråga om sanering och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader dels koordinera museiverksamheten i regionen samt ge råd i museifrågor till lokalmuseer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Permanent Helene Schjerfbeck -utställning öppnas våren 2012 i samband med HS årsjubileum. För att kunna förverkliga utställningen behövs till vaktpersonal samt medel för att täcka försäkrings och transportkostnader. Sommarutställningen Syskonsjälar med konstverk av Schjerfbecks konstnärsväninnor stöder den permanenta utställningen. I samband med utställningen ordnas dramatiserade guidningar och övrig verksamhet som stöder utställningen. 2. Utvecklandet av den museipedagogiska verksamheten och invigning av Blombergs till ett "barnens museum" där historien blir levande genom tidsresor fortsätter. I framtiden borde en museilektor/pedagog anställas för att planera och ansvara för verksamheten. 3. Tilläggsutrymmen för förvaring av museiföremålen. Centrallagret i Tenala överfullt och museet har varit i skriande behov av tilläggsutrymmen redan i flera år. En regional lösning utreds som en eventuell lösning på lång sikt. 4. Digitaliseringen och uppredandet av Karis museisamlingar fortsätter. Mer ändamålsenliga lokaliteter för samlingarna eftersökes. Möjligheten att ordna museiverksamhet i Sällvik torp undersöks. 5. Forngården. Nytt tak på Repubackabodan och nytt golv till ena boden samt el i loftet. Loftet tas i bruk antingen för utställningar eller museipedagogisk verksamhet. Tidsresor och övrig museipedagogisk verksamhet planeras, bl.a. måttstigen. Marknadsföring och skyltningen till museet effektiveras. 6. Uppgörandet av ett kulturmiljöpolitiskt program för Västra Nyland påbörjas. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret I det av fullmäktige godkända åtgärdsprogrammet för åren beslutades undersöka möjligheterna att sänka museets andel av nettokostnaderna med 25 % under ekonomiplanperioden Detta skulle innebära en nedskärning på / år i museets budget (Åtgärd 15). I budgeten för år 2011 har en sänkning på 15 % ( ) av stadens andel av museets nettoutgifter gjorts. Då ett beslut gjorts om att förverkliga den permanenta Helene Schjerfbeckutställningen så kan nettoutgifterna inte sänkas ytterligare, utan måste bevaras på samma nivå. De tilläggskostnader som utställningen medför täcks med medel från ökat besökarantal. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Permanent Helene Schjerfbeck utställning i EKTA,s bottenvåning öppnas månadsskiftet april-maj i samband med konstnärens 150-årsjubileum. 2. Utveckla Blombergs till lekstuga där historien blir levande för barnen genom tidsresor. En liten boda byggs invid Blombergs och området omgärdas av ett staket. Blombergs invigs med barnens fest i maj Utreda möjligheten att erhålla tilläggslokaliteter i Valio i Tenala. 4. Uppordnandet samt digitaliseringen av Karis museisamlingar fortsätter 5. Målinriktad marknadsföring av Forngården. Samarbete med andra enheter inom bildningssektorn och lokala föreningar. 87

95 Museiverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Museichef Dan Lindholm Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Utställningar - basutställning tillfälliga utställningar utställningsbesökare totalt Utlåtanden Mätare Nettokostnad/utställningsbesökare 15,31 6,14 11,43 Nettokostnad/utlåtande 94,38 86,66 82,63 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,6% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,9% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -17,6 % Kostnader Personalkostnader ,3% Köp av tjänster ,0% Material och varor ,0% Understöd Övriga kostnader ,5% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 11,1 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 20,6 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Museet ordnade sex tillfälliga utställningar under året vilket är en utställning mer än planerat. Förutom de tillfälliga utställningarna öppnades en ny permanent utställning "Helene Schjerfbecks liv och konst"i EKTA i anslutning till konstnärens 150-års jubileum. I samband med jubileet ordnades även sommarutställningen Helene Schjerfbecks syskonsjälar den i EKTA. Utställningarna fick mycket god respons och bland besökarna fanns bl.a. presidentparet Ahtisaari samt president Halonen. Höjdpunkten under jubileumsåret var firandet av konstnärens födelsedag den 10.7 då nästan 1200 besökare deltog. Övriga utställningar i EKTA var Juletid med Petter och Lotta - och grannarna och 100 år genom linsen som öppnades redan hösten 2011, varav den förra fortgick tom och den senare till den Den 23 november öppnades utställningen "Jakt till nytta och nöje" om jaktens historia samt vid advent julutställningen "Hej tomtegubbar" i Borgargården. Förutom utställningarna i EKTA ordnades en utställning om ingenjören och fotografen K.E. Ståhlberg 150 år i Galleri Zebra i Karis den samt den utställningen Spunnet och vävt bruks textiler från förr i Forngårdens museum i Snappertuna. 88

96 Museiverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Museichef Dan Lindholm Sammandrag Utställningarna hade sammanlagt registrerade besökare vilket är en ökning på över 116 % jämfört med år Målsättningen på uppnåddes däremot inte. Utställningarna i EKTA hade sammanlagt registrerade besökare varav besökte den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen. Målsättningen att uppmärksamma Helene Schjerfbeck i Ekenäs och Raseborg har sålunda uppnåtts. Forngården hade 927 registrerade besökare och utställningen K.E. Ståhlberg 150 år i Galleri Zebra 134 besökare. Beslutet att ha EKTA stängt under tisdagar, under vilka tidigare det varit gratis inträde, kan i någon mån ha påverkat besökarantalet under november och december månad. Planeringen att utveckla Blombergs till ett "barnens museum" där historien blir levande för barn genom tidsresor har fortgått. Huset invigdes under Raseborgsdagen och barnen fick bl.a. kärna smör, baka småbröd i den nya vedspisen och såga ved. Under hösten fortsatte byggandet av den nya bodbyggnaden med tillhörande vedlider och ett nytt staket i samarbete med studeranden från Novia. Projektet skall enligt planerna avslutas våren Centrallagret i Tenala är fortsättningsvis överfullt och tilläggslokaliteter har inte varit möjligt att erhålla. En behovsutredning har gjorts under hösten för att utreda möjligheterna till ett regionalt föremålsarkiv. Utredningen blir klar vintern Arbetet med att reda upp Karis museisamlingar har fortsatt men samlingarna är fortsättningsvis i samma lokaliteter som tidigare. Möjligheten att ordna museiverksamhet i Sällvik torp diskuterades under museets planeringsdag. På Forngården drogs el till loftet och ett nytt golv byggdes i den ena boden. Boden användes under sommaren för utställningen Spunnet och vävt bruks textiler från förr samt för museipedagogisk verksamhet. Ett litet trädgårdsland anlades även på gårdsplanen. Taktegel till ett nytt tak skaffades men resurser att bygga taket på Repubackaboden fanns däremot inte. Antalet myndighetsutlåtanden som museet givit uppgår till 158, vilket är något över det förväntade antalet i budgeten (150). Härtill kommer flertalet ställningstaganden till bl.a. bygglov. Av kommunerna i Västra Nyland har de flesta berört objekt inom Raseborgs stad. Uppgörandet av ett kulturmiljöpolitiskt program för Västra Nyland påbörjades. Ekonomi: Museets nettokostnader totalt uppgår till vilket är eller 11 % över budgeten. Överskridningen beror på byggandet av den nya Helene Schjerfbeck-utställningen samt den nya och omfattande verksamhet den medfört. Det är dock till en stor del fråga om investeringskostnader i samband med byggandet av utställningen samt försäkrings- och transportkostnader. Byggandet förverkligades med museets normala driftbudget och budgeten kan sålunda konstateras ha varit orealistisk och i underkant. Museets intäkter uppgår till vilket är eller 69,8 % över det budgeterade. Av intäkterna har försäljningen vid cafét och museishopen varit utmärkt och uppgår till vilket är över över den budgeterade summan. Biljettintäkterna uppgår till vilket är under det budgeterade. Övriga intäkter härstammar från olika understöd och bidrag. 89

97 Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag VERKSAMHET Biblioteket ställer kunden i centrum och erbjuder service av god kvalitet. I ett gott serviceutbud ingår tillgängligheten till kvalitativ information och mångsidiga kulturupplevelser. En tillräckligt stor personalstyrka med tillräckligt hög kompetensnivå är en förutsättning för bra service. Biblioteket är närservice. De fasta enheterna kompletteras av bokbussen, som utöver betjänar privatpersoner, skolor och daghem i hela Raseborg. Bokbussen har allt högre utlåningssiffror, och bokbusservicen bör i fortsättningen tryggas genom tillräcklig personal. I en kommun med högkvalitativ biblioteksservice är bibliotekslokalerna i effektiv användning. Biblioteket bör vara lätt tillgängligt för olika användargrupper. Hemtrevliga och ändamålsenliga utrymmen lockar till längre vistelse och studier. Självbetjäningsautomater kompletterar den personliga servicen, och bibliotekspersonalen har tillgång till tidsenligt bibliotekssystem. Webbtjänster är en del av servicenätet, och fortsatt satsning på utvecklandet av webbservicen är av betydelse med tanke på kunderna. Biblioteket fungerar som en aktiv samarbetspartner vilket bidrar till att förbättra bibliotekstjänsterna. Samarbetet mellan Lukasbiblioteken (biblioteken i Hangö, Ingå och Sjundeå samt Raseborg med Novias och Axells integrerade biblioteksfunktioner) pågår bland annat genom gemensamma projekt. Raseborgs bibliotek samarbetar även med andra aktörer på ett lokalt plan. Bibliotekets samlingar rymmer vårt kulturella arv. Samlingarna bör vara omfattande, varierande och de bör ständigt uppdateras. Tryckta och digitala media ska finnas sida vid sida. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Bibliotekslokaler: Ekenäs bibliotek saneras år 2012 med statsbidrag. 2. Samarbete: biblioteket samarbetar med de övriga Lukas-biblioteken och med andra aktörer med bland annat projekt och evenemang som samarbetsformer. 3. Biblioteksservice: Biblioteket satsar på webbtjänster genom webblösning Arena. Bibliotekssystemet Aurora bidrar till ökad arbetseffektivitet hos bibliotekspersonalen. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Bibliotekslokaler: Ekenäs bibliotek saneras under år 2012, vilket, under en stor del av året inskränker på servicen och påverkar prestationer och kostnader. / Raseborgs interna service, bibliotekschef 2. Samarbete: gemensamma Lukas-projekt fortsätter under planeperioden. Biblioteket deltar även i arrangemang av evenemang såsom Bokkalaset / Bibliotekschef, ansvariga bibliotekarien i Pojo som är Lukas-gruppens ordförande. 3. Biblioteksservice: Webblösning Arena utformas för låntagare. Personalen jobbar med bibliotekssystemet Aurora. / Bibliotekschef, ansvariga bibliotekarier i Karis och Pojo, Lukas-huvudanvändaren, Raseborgs ITavdelning. 90

98 Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Öppettimmar Besök i bibliotekslokaler och buss Webbesök Anskaffning av biblioteksmaterial Lån totalt Mätare Besök i bibliotekslokaler och buss / inv. 8,74 7,24 7,77 Lån / inv. 11,16 9,31 10,72 Totalutlåning / årsverken avlönade av biblioteket Lönsamhet = (personalkostnader + 1,86 2,63 2,01 kostnader för medieanskaffning) / (Fysiska besök + lån) SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,5% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 26,5 % Kostnader Personalkostnader ,4% Köp av tjänster ,5% Material och varor ,4% Understöd Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -0,1 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -1,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Öppethållningen vid Ekenäs bibliotek minskade med 3 veckotimmar och vid Österby filialbibliotek med 7 veckotimmar från den Ekenäs bibliotek hade två veckor stängt under sommaren då verksamheten flyttade till andra utrymmen p.g.a. den förestående renoveringen. Verksamheten vid Österby filial upphörde fr.o.m. den Övriga enheter har oförändrad öppethållning. Bokbussens hållplatser ökade från 91 till 99. Den minskade öppethållningen vid Ekenäs bibliotek samt flytten till andra utrymmen återspeglar sig i lånesiffrorna. Ökning/minskning av lånen per verksamhetsställe: Biblioteksbussen + 18 %, Bromarv 0 %, Ekenäs -10,7 %, Karis 0 %, Pojo +0,5 %, Svartå + 28,2 %, Tenala + 3,4 %. 91

99 Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag Biblioteket har fortsatt utnyttja extern projektfinansiering både inom Raseborg och inom hela Lukassamarbetsområdet. Följande projekt, där den sammanlagda bidragsandelen var , avslutades 2012: - Lukas-systemutveckling - Kultur i Karis bibliotek - Boksampo - Ord i skolryggsäcken - Bokprat för 5-klassister - Kultur i biblioteket- Ekenäs, Karis - Mormor i biblioteket-ekenäs - Kultur i biblioteket i Svartå - Bokmässa i Göteborg - Bokryggspoesi Ytterligare 3 projekt fortsatte över årsskiftet. Programverksamheten för både barn och vuxna pågick under hela året personer deltog i 293 olika programpunkter, bl.a. sagostunder, författarbesök, finsk litteraturcirkel i Ekenäs, svensk litteraturcirkel i Karis och användarutbildningstillfällen. Biblioteken ordnade 19 egna utställningar under året. Personalstyrkan Personalen minskade med ca. ett årsverk då två biblioteksfunktionärer gick i ålderspension vid årsskiftet Fastighetssanering Planeringen av Ekenäs biblioteks sanering fortsatte under året. Ekenäs bibliotek flyttade till tillfälliga utrymmen under sommaren inför den förestående renoveringen. Biblioteksservice Biblioteket tog i bruk det nya webbiblioteket Arena under våren. Webbesöken till hemsidan ökade med 20 % jämfört med föregående år. Biblioteksmaterial Bibliotekets nyanskaffning genom inköp eller donation under året var antal böcker och antal övrigt material. Ekonomi: Bibliotekets anslagsanvändning förverkligades till 99,3 %. Inkomster: i statliga projektbidrag samt fondmedel ingår i bokslutet både på inkomst- och utgiftssidan. Personalkostnader: Överskridningen i personalkostnader beror på projektkostnader och täcks av projektbidrag på inkomstsidan. Köp av tjänster: Städningen blev billigare då Ekenäs bibliotek flyttade till mindre utrymmen och anslaget underskreds. Övriga verksamhetskostnader: Anslaget för intern hyra förverkligades till 91 % då Ekenäs biblioteks hyra sjönk vid flytten till mindre utrymmen. 92

100 Ungdomsverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Ungdomssekreterare Seppo Lintuluoto Sammandrag VERKSAMHET Ungdomsverksamheten producerar och utvecklar de kommunala ungdomstjänster såsom ungdomsgårdsverksamhet, läger, klubbar, kurser, resor etc. Målet är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess samt att främja aktiv medborgarskap och stärka deras sociala identitet Målsättningen är att ordna eftisplats för första och andraklassister samt barn med specialbehov som behöver eftisplats under eftermiddagar. Staden och dess samarbetspartner arrangerar morgon- och eftermiddagsverksamhet vid behov och i mån av möjlighet för elever i skolor i Raseborg endera i skolans utrymmen eller nära skolan. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ungdomsfullmäktige och ungdomsparlamentet skall vara en nära samarbetspartner med ungdomsverksamheten - Ungdomsverksamheten fungerar i samverkan med socialväsendet, skolorna, ungdomsverkstäderna, övriga kommunala enheter samt föreningar och organisationer. - Utöver öppen och ledd verksamhet vid ungdomsgårdarna i Ekenäs och Karis erbjuds verksamhet i Pojo, Svartå och Tenala - Sommar- och lägerverksamhet ordnas i egen regi och i samarbete med övriga instanser - Morgon- och eftermiddagsverksamheten omfattning och verksamhet utreds Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ - Ungdomsfullmäktige och ungdomsparlamentet som hölls på hösten har fungerat enligt målsättningarna (ungdomsarbetarna) - Ett intensivare samarbete har uppnåtts med de övriga enheterna angående uppsökande ungdomsverksamhet (ungdomssekreteraren) - Verksamheten i ungdomsgårdarna/platserna pågått regelbundet (ungdomsarbetarna) - Sommar och lägerverksamheten ordnats enligt planerna (ungdomsarbetarna) - En verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten där omfattning och regi framkommer har uppgjorts (ungdomssekreteraren) Prestationer BS 2011 BU 2012 BS 2012 Öppen verksamhet, besökare/ öppenhållningsdag Ledd verksamhet, antal tillställningar Lägerverksamhet, lägerdygn Barn i morgon- och eftermiddagsverksamhet Mätare Nettokostnad/ungdoms (u.29) Föreningsunderstöd/medlem Bidrag till icke-kommunal eftermiddagsverksamhet Nettokostnad/barn i m/eft.middagsv

101 Ungdomsverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Ungdomssekreterare Seppo Lintuluoto Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter ,8% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,5% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 47,6 % Kostnader Personalkostnader ,9% Köp av tjänster ,1% Material och varor ,7% Understöd ,5% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 10,2 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ungdomsverksamheten i Raseborg med dithörande morgon- och eftermiddagsverksamhet (ännu 2012) har förlöpt bra. Verksamhet har regelbundet kunnat erbjudas i Ekenäs, Karis, Pojo, Svartå och Tenala. Tre sommarläger arrangerades, flera klubbar, kurser, resor etc. har funnits på programmet. Ett ungdomsparlament ordnades och där valdes också ett nytt ungdomsfullmäktige. Morgon- och eftermiddagsverksamhet har erbjudits åt 368 elever, en kraftig ökning från tidigare. Sammanlagt finns det 15 eftisar. 10 kommunala och 5 privata. Ekonomi: Ungdomsverksamheten ekonomi har kunnat förverkligas i stort enligt planerna. Morgon-och eftermiddagsverksamheten ekonomi har en aning överskridits p.g.a. att en privat enhet slutade och kommunen fortsatte med verksamheten. Nettobudgeten hållits för att avgifterna inbringat mera än beräknat pga. mera barn i kommunal eftisvård. 94

102 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: t.f. kultursekreterare Jennika Friman Sammandrag VERKSAMHET Kulturverksamheten främjar, stöder, utvecklar och anordnar kulturella evenemang, erbjuder stadens invånare likvärdiga förutsättningar att ta emot kulturtjänster samt ger dem sålunda en mera omväxlande tillvaro och en mångsidigare fritid. Särskild uppmärksamhet fästs vid bildande kulturverksamhet med kvalitativt, dynamiskt och mångkulturellt innehåll. Kulturverksamheten tar i beaktande de båda språkgruppernas behov. Samtidigt är det viktigt att i ett tidigt skede tillgodose invandrarbefolkningens kulturella behov. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Kontakten mellan staden och aktörer inom kultursektorn utvecklas genom regelbundna möten och en årlig kulturkonferens. - Verksamhetsbidrag, hyresbidrag, projektbidrag och bidrag för grundundervisning i konst utdelas till kulturorganisationer. Självständigt fungerande kulturhus och organisationer understöds enligt årliga beslut. - Verksamhet för barn och unga utvecklas i samarbete med övriga enheter inom bildningssektorn. - Medborgarinstitutet fungerar som en samarbetspartner till kulturbyrån. - Ökat samarbete inom staden med bl.a. ungdomsbyrån. - Gästspel för åldringar, daghemsbarn och grundskoleelever samordnas via kulturbyrån. - Evenemangsbroschyren Events trycks i tre upplagor. - Samarbetet med Produforum och Luckan fortsätter. - Personalens kompetenshöjning prioriteras genom fortbildning. - Årliga storsatsningar så som exempelvis Ekenäs sommarkonserter ger synlighet åt Raseborgs stad nationellt och internationellt. - Utställningsverksamheten i bibliotekens utställningslokaler i Ekenäs och Karis koordineras av kulturbyrån. - Kulturbyrån upprätthåller ett konstregister över stadens konstverk. - Kulturbyrån utvecklar kultursamarbetet mellan Raseborg och Makana i Sydafrika. - Föreningsverksamhet som syftar till ett ökat utbyte med tidigare nordiska och estniska vänorter understöds. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/-organ 1. En kulturkonferens arrangeras i början av år Kultur- och museisektionen besluter om utdelningen av understöd i maj Raseborg Events upplagor trycks och distribueras under januari månad, maj månad och september månad Kulturbyrån ordnar gästspel för skolelever våren Gästspel till åldringshem ordnas under hela året. 5. Under året ordnar eller deltar kulturbyrån i arrangerandet av Runebergsdagens fest, Vinterspektakel, första maj konsert, Raseborgsdagen, Karisnatten, Ekenäs sommarkonserter, litteraturdagarna Bokkalaset, Svenska dagens fest, självständighetsdagens fest samt övriga projekt. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Evenemang Utställningar Mätare Nettokostnad/invånare 16,60 15,63 15,47 95

103 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: t.f. kultursekreterare Jennika Friman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,3% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 17,6 % Kostnader Personalkostnader ,3% Köp av tjänster ,3% Material och varor ,9% Understöd ,1% Övriga kostnader ,6% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -4,9 % Verksamhetsbidrag ,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -6,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten har följt och uppfyllt målsättningar för Kontakten med aktörer inom kultursektorn har upprätthållits genom en kulturkonferens i januari, sju kulturkaffemöten samt att kulturbyråns personal deltagit i Produforums aktörsmöten. Kulturbyrån har fortsatt samarbeta med bland andra föreningar, ungdomsbyrån, biblioteken och museibyrån. Evenemangsbroschyren Events utkom tre gånger inom utsatt tid. Daghemmen fick ta del av Karibiska målningar och afrikanska rytmer med Barbro Fri och Obi Phrase. Högstadieeleverna fick ta del av Teater Taimines pjäs True Love Sucks som är tvåspråkig. De svenska gymnasieeleverna bjöds på Viirus uppsättning av August Strindbergs Ett drömspel medan de finska gymnasieeleverna bjöds på Teater Taimines Ondskan. Evenemang 2012 Kulturbyrån har under året ordnat sju kulturkaffeträffar i samarbete med föreningar. Året började men en kulturkonferens i Lärkkulla i januari. I februari ordnade vi Runebergsdagens fest i samarbete med Stämbackens garantiförening samt Vinterspektakel i samarbete med parkavdelningen och föreningar. Talangjakten Stjärnskottet, i samarbete med Västnyländska ungdomsringen och barnkonserten Dammtroll ordnades i mars. På 1 maj sjöng Manskören Raseborg in våren i Karis. Raseborgsdagen firades i maj i samarbete med stadens enheter och program ordnades i Fiskars, Karis och Ekenäs. I juli firades Helene Schjerfbecks 150: nde födelsedag med program i Skepparträdgården och EKTAs gård i samarbete med Ekenäs museicentrum EKTA och Helene Schjerfbecksällskapet. Senare i juli ordnades Barnens skattjakt i samarbete med Ekenäs naturum och Karisnatten i samarbete med Karis FBK samt föreningar. I augusti ordnades Ekenäs sommarkonserter för trettonde gången. Oktober började med Bokkalaset i Ekenäs som ordnades för tolfte gången i rad. Svenska dagen firades med en Mumin konsert i Karis som drog fullt hus. Året avslutades med Självständighetsdagens fest i Sigurd Snåre-salen och med " Christmas Jazz" konsert i samarbete med Ekenäs församling. Sigurd Snåresalen Sigurd Snåresalen har använts av Musikinstitutet Raseborg, stadens infotillställningar, Alfa-Omegas dramakurs, privata fester, körkonserter, barnkonsert samt Ekenäs konsertgarantiföreningens konserter, seminarier och övningar. Sigurd Snåresalen fungerade även som vallokal under presidentvalet och kommunalvalet. 96

104 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: t.f. kultursekreterare Jennika Friman Sammandrag Utställningar I utställningssalen i Ekenäs bibliotek ordnades nio utställningar förrän biblioteket stängdes för renovering. Galleri Fokus har under året haft 19 utställningar. Kulturbyrån ordnade även en utställning av de konstverk som köptes år Konstverken visades i Pojo bibliotek, Karis bibliotek och Ekenäs bibliotek. Ekonomi: Verksamhetsbidraget förverkligades till 98,1 % utbetalades i understöd. Intäkterna överskred budgeten med , vilket främst beror på inkomster från bokkalaset. Kostnaderna överskreds med , vilket främst beror på Bokkalasets utgifter, vilka balanseras med inkomster från evenemanget, men också på vidare uthyrda interna hyror - kulturföreningar hyr stadens utrymmen kostnadsfritt men hyrorna faktureras internt mellan enheterna. Föreningar har använt utrymmen mer än beräknat. 97

105 Idrottsverksamhet och hälsomotion Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för idrott och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Idrottssekreterare Yngve Romberg Sammandrag VERKSAMHET Idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Idrottsväsendet ansvarar för allmän ledning, utveckling och koordinering av samarbetet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Förutsättningarna för idrott och motion stärks så att dessa kan konkurrera med nivån i Lojo och Salo regionerna. Planering för issporternas verksamhetsförutsättningar sker i början av året för att kunna genomföras från hösten. Främja åtgärder för att utveckla möjligheterna att lättare delta i motionsaktiviteter utgående från individens egna förutsättningar, varvid speciell uppmärksamhet fortsättningsvis fästs vid hälsomotion för den mest passiva tredjedelen av befolkningen. Kartläggning av och planering för effektivare energianvändning på stadens idrottsanläggningar. Förverkliga omstrukturering av att ansvaret (i enlighet med åtgärdsprogrammet) för idrottsfastigheter/- anläggningar överflyttas till Intern Service. Nettoenheten för simhall/bollhall i Ekenäs undantas så att verksamheten där fortsätter som tidigare. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret stegvis påbörja det förvaltningsöverskridande samarbetet för öka hälsomotion enligt social- och hälsovårdsministeriets publikation 2010:3 samarbete med ishallsbolaget för att nå en bra start på verksamheten samarbete med intern service och energiverken kring frågor om energibesparande åtgärder i fastigheter och på anläggningar översyn av fördelningsgrunder till idrottsorganisationer fortsätta Må Bra samarbetet för att på fältet påverka attityder, vilja och inställning. omfördela personalresurserna så att kvällsbemanning är möjlig vid idrottscentret Sisu Arena en omfördelning inom driftsbudgeten så att den administrativa personalen inte utökas på idrottsbyrån och pengarna istället används för att konstgräsplanen vid Sisu Arena kan värmas vintertid och användas med beaktande av en köldgräns på 8 grader Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ föreningsansvar, fördelningsgrunder/idrottsplaneraren, idrottssekreteraren, sektionen omstrukturering i samarbete med IS/idrottssekreteraren, idrottsplaneraren, sektionen stadens energi och klimatprogram/idrottssekreteraren, hallmästaren förvaltningsöverskridande samarbete/idrottssekreteraren, sektionen Må Bra samarbete/idrottssekreteraren, idrottsinstruktören för specialgrupper trygga kvällsbemanningen vid idrottscentret Sisu-arenan 98

106 Idrottsverksamhet och hälsomotion Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för idrott och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Idrottssekreterare Yngve Romberg Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Simhallsbesök/år Gymbesök/år Ledd verksamhet (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) Organiserade föreningsaktiviteter i stadens lokaliteter - inomhus (15 pers./grupp) utomhus (15 pers./grupp) Mätare Nettokostnad/simhallsbesök 1,36-1,50 1,55 Driftsnettokostnad/invånare 46,14 45,03 46,43 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,3% Avgiftsintäkter ,6% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,5% Intäkter totalt ,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,9 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,7% Material och varor ,1% Understöd ,3% Övriga kostnader ,6% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,5 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Förutsättningarna för idrott och motion kan numera jämföras med motsvarande i Lojo och Salo. Planering av stadens issportsverksamhet slutfördes under hösten. Antalet deltagare har kontinuerligt ökat i den ledda verksamheten. Förslag till åtgärder för idrottsanläggningarna har noterats i stadens energi- och klimatprogram. Ändrad ansvarsfördelning och samarbete med Intern Service har sänkt kostnaderna för konstgräsets uppvärmning med ca Den nya förvaltningsstadgan fastställdes i december, varför förverkligandet av omstrukturering av att ansvaret (i enlighet med åtgärdsprogrammet) för idrottsfastigheter/-anläggningar överflyttas till Intern Service inte genomförts. Kanslistresursen har skurits ned till 50 % och pengarna har istället använts för konstgräsplanens uppvärmning. Personalresurserna i Sisu-Arena har omfördelats så att jour införts vardagskvällar och veckoslutsarbeten utförs kl

107 Idrottsverksamhet och hälsomotion Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för idrott och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Idrottssekreterare Yngve Romberg Sammandrag Kostnaderna för årsskiftets stormskadorna uppgick till ca Efter utlåtanderunda till idrottsföreningarna har sektionen uppdaterat fördelningsgrunderna för beviljande av verksamhetsbidrag. Stadsdirektören har tillsatt ny styrgrupp för att fortsätta Må Bra satsningen. Ytsprutningen av löp- och ansatsbanorna på Karis centralidrottsplan slutfördes Under juni slutfördes också arbetet med nya P-platser vid Västerby skidcentrum. Vattenrutschbanan stängdes p.g.a. säkerhetsaspekter i ett tidigt skede av badsäsongen. I samband med budgetarbetet utformades grunder till förslag om årligt avtal gällande köptjänster för issporter. Den nya Må Bra styrgruppens första möte hölls För att minska stadens driftsunderskott 2012, vidtogs i slutet av perioden, åtgärder som bl.a. minskar kvällsbemanningen på idrottsanläggningar. Därmed ökade också idrottsföreningarnas ansvar för övervakning. Ekonomi: Intäkterna är ca mera som budgeterat till följd av högre användning av simhallen och bollhallarna i Karis och Ekenäs. Kostnaderna har belastats av extra utgifter för reparationer efter årsskiftets stormskador, ny tilläggsutrustning för friidrott (Stjärnspelen), förbättring av spårbottnen inför FSSM i skidning år 2013 samt nytt staket längs Ladugårdsgatan vid centrumplan. Nämnda utgifter var inte kända i budgeteringsskedet. 100

108

109 Sektor: Samhällstekniska sektorn Förtroendeorgan: Samhällsteknisk nämnd DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag ALLMÄNNA MÅL OCH SEKTORNS GRUNDUPPGIFT Tekniska centralen har som mål att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling i Raseborgs stad. Under år 2010 ökade invånarantalet med 0,2 % och minskade 2011 och 2012 med 0,4 %. Invånarantalet var personer. Under verksamhetsåret skaffades inte obebyggd råmark. I budgeten finns ett anslag för anskaffning av råmark för planläggning. Trivseln och funktionaliteten på områden förbättrades under året med investeringar. Objekt var bl.a. Färdigställandet av uteområdet för Ekenäs järnvägsområde, lek- och verksamhetsparker, mattvättställe, gatu- och områdesbyggnadsprojekt samt verkställda trafiksäkerhetsåtgärder på skyddsvägarna inom stadens område. Flere detalj- och generalplaner fastställdes. Tomtreserven för egnahemshus ökades märkbart i Ekenäs. Personalstyrkan inom samhällstekniska sektorn fortsatte att minska under verksamhetsåret främst på grund av pensioneringar. Under verksamhetsåret anställdes avdelningschefer till stadsplaneringsavdelningen (stadsplaneringsarkitekt) och till mätnings- och fastighetsbildningsavdelningen (stadsgeodet). Driftsutgifter Tekniska sektorns normala verksamhet visade ett överskott på i förhållande till budgeten. Verksamhetsbidraget var Sektorns resultat påverkas av ett väl utförda tomtköp samt ett relativt stort tomtköp med Karis hyresbostadsbolag (försäljning) under slutet av år 2012 samt inbesparingar i personalkostnaderna. Sektorn har under verksamhetsåret haft fyra pensioneringar, lediga platser har inte fyllts och en del av uppgifterna har skötts med hjälp av vikarier. Skötsel- och underhållskostnaderna överskreds närmast för gatuvinterunderhållets del. Myndighetsverksamheten (byggnadstillsyn och miljövård) och relaterad lovhantering har för miljövårdens del stannat under målen. Ändringar i anslag för driftskostnader som beviljades under verksamhetsåret 2012 var: - Anslaget för Sydspetsens miljöhälsa utökades med , i summan beaktas retroaktivt underskottet för år 2011 samt kostnaderna för verksamhetsåret Övriga avdelningar kan generellt beskrivas enligt följande: - Samhällstekniska avdelningen använde till väghållning och för parkavdelningens verksamhet. Kostnaderna för gatuunderhållets köptjänster överskreds med Å andra sidan minskade lönekostnaderna. Dessutom kan nämnas, att avdelningen betalade sammanlagt för vägbelysningens el och för bränslen. Kraven på parkavdelningen för uppföljning och skötsel bl.a. i lekparker har ökat stadigt. Samhällstekniska sektorns verksamhetsbidrag var negativt. - Stadsplaneringsavdelningen som år 2012 svarade för planläggning, byggnadstillsyn och miljövård hade ett verksamhetsbidrag, som var på plus. Överskottet bestod främst av återbäringar av Sydspetsens miiljöhälsas faktureringar under verksamhetsåret och av den anslagsändring som anvisats samma kostnadsställe. Information om återbäringen gavs först efter anslagsändringen. Resultatet för byggnadstillsynen följde i huvudsak budgeten, inkomsterna från miljövården stannade något under målet, som var Vatten- och livsmedelslaboratoriets inkomster var ca bättre än budgeterat, men å andra sidan överskreds utgifterna och verksamhetsbidraget blev negativt. Sammanlagt ca användes på köptjänster inom planläggning. Av avdelningens prestationer kan nämnas att år 2012 godkändes 10 detaljplaneändringar och nya detalj- och generalplaner, 3 planer vann laga kraft. Byggnadstillsynen beviljade 406 byggnadslov, jämfört med 421 lov år För miljövårdens del konstateras att antalet genomförda prestationer, dvs. lov och inspektioner, var mindre än år Verksamhetsbidraget för mät- och fastighetsbildningsavdelningen, där försäljningsvinsterna bokförs, var Avdelningen sålde eller hyrde år 2012 ut 92 tomter, året innan var antalet 54 tomter. Av tomterna var 17 nya obebyggda egnahems- eller företagstomter. - Samhällstekniska nämndens administration uppvisade år 2012 ett verksamhetsbidrag som var negativt. Som prestation kan nämnas att antalet bokförda verifikat var (år 2011: och antalet fakturor (år 2011; 4 884). 101

110 Sektor: Samhällstekniska sektorn Förtroendeorgan: Samhällsteknisk nämnd DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Investeringar Allmänt kan konstateras, att flera investeringsprojekt verkställdes under år Tekniska centralen använde 89,3 % av investeringsmedlen 2012, dvs. av 4,468 miljoner användes 3,989 mn. Samhällstekniska avdelningen tar hand om de flesta investeringarna. Medlen användes enligt följande: Ändringar i anslag för investeringar som beviljades under verksamhetsåret 2012 var: - På Rävnäs Kursand -projektet överfördes från anslaget 'rv 25 trafikarrangemang' - På Rävnäs Kursand -projektet överfördes från anslaget 'Järnvägsviadukten i Karis'. Av investeringarna under verksamhetsåret färdigställdes uteområdena för Ekenäs resecenter och den första raten av det sysselsättningsbaserade investeringsstödet betalades ( ), slutraten ( ) kan ansökas när stationsbyggnaden är färdig. Totala nettokostnaden för samhällstekniska avdelningens del är för åren 2011 och Återställningen av Svartå avstjälpningsplats blev klar under verksamhetsåret. Mattvättstället för Österbyområdet blev färdigt. Byggnadsplaneringen och konditionsgranskningen för grundreparationen av järnvägsviadukten i Karis blev klar och anbuden för verkställandet av projektet inbegärdes. Anskaffningen måste avbrytas på grund av otillräckliga anslag. I centrum av Tenala färdigställdes lättrafikleden invid Sockenvägen samt ett torg. Formansallén och parkeringsområdena intill gatuutrymmet jämte anslutningar byggdes tillsammans med NTMcentralen i samband med att rampen till rv 25 byggdes. Kommunaltekniken för området Rävnäs Kursand blev klar för hela detaljplaneområdet, och stadens tomtreserv blev kännbart större. I Fiskars genomfördes gatubyggnadsprojekt, som baserades på markanvändningsavtalet. Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes i stor omfattning och gatubelysning förnyades. Investeringsprogrammet för gatunätet var totalt 1,73 mn och summan användes enligt följande: Gator för nya bostadsområden byggdes bl.a. i Gammelboda, på Vadarstigen och på Törnbygatan. Grundförbättringsobjekt och gatubelysning förbättrades enligt investeringsprogrammet till att bygga nya gator till att asfaltera stadens gator till att bygga och förnya belysningen 102

111 Administration Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Chef för adm tjänster Åke Frondén Sammandrag VERKSAMHET Samhällstekniska sektorns kanslifunktioner och administration Inom avdelningens budget finns också understödsverksamhet i enlighet med lagen om enskilda vägar samt Ekenäs höstmarknad. Avdelningschefen är dessutom ansvarsperson för stadens småbåtshamnar. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att heltäckande sköta de administrativa funktionerna för samhällstekniska sektorn omfattande alla administrationens delområden. Utvecklande och förbättrande av metoderna för bättre kundservice. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Målsättningarnas uppnående försvåras av den geografiskt spridda organisationen. De centrala funktionerna kan dock skötas planenligt (chefen för administrativa tjänster / kanslipersonalen) BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal sammanträden STN Antal behandlade ärenden Antal bokförda verifikat Antal fakturor Mätare Administrationens andel av samhällstekn sektorns utg. i % 4,4 4,3 4,2 (enskilda vägar ingår inte) SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,9% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag Övriga intäkter ,9% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,3 % Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,3% Material och varor ,0% Understöd ,4% Övriga kostnader ,4% Kostnader totalt ,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 12,9 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 13,6 % 103

112 Administration Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Chef för adm tjänster Åke Frondén Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten förverkligades planenligt. Administrationens möjligheter till att fungera enligt ursprungliga målsättningar förbättrades avsevärt i och med att tekniska centralen flyttade in i gemensamma utrymmen under hösten Ett halvt årsverke på kanslisidan utgörs av Rondohantering åt Intern service. Ekonomi: Målsättningen gällande intäkter uppnåddes inte då det planerade samarbetet med Sydspetsens Miljöhälsa för kanslitjänster uteblev. Nettokostnaderna blev därmed totalt sett högre än beräknat. 104

113 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag VERKSAMHET Samhällstekniska avdelningen ansvarar för gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser. Avdelningen ombesörjer lovsbehandling som hör till området, planering, byggherreverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ansvarar för att basservicen inom samhällstekniken fungerar - Planerar, bygger och underhåller gatunät och trafikleder, parker, lekparker, simstränder och övriga allmänna områden och anläggningar samt härtill hörande byggherreuppgifter - Prioriterar hållbara och ekonomiskt fördelaktiga lösningsmodeller o utnyttjar det fungerande lokala marknadsläget genom att konkurrensutsätta helhetsentreprenader, alternativa verksamhetsmodeller granskas vid planering av genomförande o verksamhetens transparenta kostnadsstruktur - Förverkligar till området hörande investeringsobjekt som är upptagna i investeringsbudgeten i egen regi eller med samarbetspartners o tyngdpunkten i nyinvesteringar ligger på köptjänster, arbeten med skötsel och underhåll i egen regi o satsning på arbetsledning och övervakning - Aktivt involverad i planeringen och utbyggnaden av nya områden, målsättningen ska vara att områden är snabbt klara efter att planen trätt ikraft o o förutsägbar tidtabell för genomförandet och sammanjämkning med överlåtelse av tomter förhandsplanerad byggnadsplanering och i god tid utskickade förfrågningar med dokument gällande entreprenaden - Planerar och genomför trafiksäkerhetsåtgärder i avsikt att uppnå trygg och hållbar trafikmiljö (Trafiksäkerhetsplan för Raseborgs stad 2010) - Enligt miljötillståndsvillkoren skall Svartå avstjälpningsplats vara återställd under 2012 Österby avstjälpningsplats återställning färdigställs i stort under Utvecklingsplanen för vattenförsörjning uppdateras Återställning av Svartå avstjälpningsplats med hjälp av separat anslag (drifthushållning) - Byggande i enlighet med Fiskars markanvändningsavtal påbörjas - Förverkligande av Rävnäs-Kursand detaljplaneområdet som separat projekt BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Gatunätets längd (km) Lättrafiknätets längd (km) 34,0 35,0 37,8 Antal belysningspunkter (st) Skötta grönområden (ha) 78,0 78,0 78,0 Skötta gångstigar (km) 11,5 11,5 13,0 Lekparker (st) Simstränder (st) Mätare Kostnader för gatunät /km Kostnad / gatunät, belysningspunkt Kostnad / m2 skötta grönområden 0,50 0,50 0,50 Kostnad / st, lekparker (medeltal) Kostnad /st, simstränder (medeltal)

114 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,1% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,8 % Kostnader Personalkostnader ,9% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,2% Understöd ,0% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 8,3 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 10,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Skötsel och underhåll sköttes under verksamhetsåret både i egen regi och som underleverans. Vinterunderhållet sköttes till stor del som underleverans, 18 entreprenadområden, centrumområdena sköttes huvudsakligen som eget arbete. Vårvintern under verksamhetsåret var snörik och snöperioden började på förvintern redan i november. Man försöker effektivt utnyttja den egna tekniska personalen och maskinparken i skötsel och underhåll samt vid investeringar. Verksamheten fokuseras på egna projekt, skötsel- och underhållsobjekt (för driftskostnadernas del) samt på investeringsobjekt. De stora investeringsprojekten konkurrensutsattes och den egna maskinparken och personalen användes vid verkställandet av mindre investeringsprojekt. Tyngdpunkten för planeringsarbeten under de kommande verksamhetsåren läggs på genomförandet av projekt, flera gatuplaner togs fram. Genomförandet av gatuplanering och byggande följer det egna programmet för produktion av tomter som i sin tur har tagits fram med planläggningsprogrammet och godkända planer som grund. Markanvändningsavtalen mellan staden och markägare förpliktar att genomföra byggprojekt för gator och allmänna områden i Fiskars. Förhandlingar om markanvändningsavtal fördes under verksamhetsåret med märkägarna (Dönsby West) och preliminärt i Billnäsområdet. Parkavdelningen förnyade inventarier, lekanläggningar, avfallsbehållare, belysning och parkbänkar i lekparkerna. Planteringar och grusgångar förbättrades. Parkavdelningen sysselsätter utöver den ordinära personalen också säsongsarbetare och fungerar som en sysselsättande enhet. Under verksamhetsåret genomfördes flera investeringsobjekt, som har beskrivits i sektorns investeringsöversikt och en separat investeringsförteckning. Samarbetet med Raseborgs Vatten drevs genom gemensamma förhandlingar med målsättningen att färdigställa områden samtidigt och enligt tidtabellen. Projektplanering utfördes tillsammans med Raseborgs Vatten i fråga om gemensamma byggprojekt. Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes i stor omfattning och gatubelysning förnyades. Arbetet för att uppdatera vattenförsörjningen påbörjades och arbetet väntas bli klart under

115 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag Ekonomi I likhet med föregående vinter var vinter- och sommarsäsongen 2012 snörik och regnig, vilket höjde skötselkostnaderna över de förväntade. Anslaget för köptjänster för underhåll överskreds med De exceptionellt tidiga snöfallen i november i fjol var orsaken till att man inte kunde reagera i tid på den ekonomiska situationen. Kostnaderna för elförbrukningen i fråga om gatubelysningen var sammanlagt , vilket innebär att anslaget överskreds med Bränslekostnaderna för gatuunderhållet var sammanlagt , vilket innebär att anslaget överskreds med Av enskilda betydelsefulla kostnadsposter kan nämnas bränsle och el vilkas pris stiger från år till år. Överskridningen av ovannämnda anslag kompenserades av att löneutgifterna minskade, varvid driftsbidraget för hela samhällstekniska sektorn var negativt. Avdelningens inkomster består huvudsakligen av fordonscentralens interna inkomster. Inkomsterna uppstår både i drifts- och investeringsbudgeten. 107

116 Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter olika uppgifter inom markplanering såsom general- och detaljplanering, styr strandplaneringen och bereder avgöranden som gäller planeringsbehov samt gör stomlägenhetsgranskningar. Stadsplaneringschefen är stadens planläggare (MBL 20 ). Undantagsloven bereds av den sk. AGBU-arbetsgruppen, som tekniska direktören har tillsatt. Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Vatten- och livsmedellaboratoriet sköter analyser av livsmedel, dricksvatten och inomhusluft samt radonmätningar och provtagningspaket som säljs till företag. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Den allmänna målsättningen är att skapa förutsättningar för byggande och bevarande av en god livsmiljö samt främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Planläggningen har som genomgripande målsättning under planperioden att fortsätta skapa en tillräckligt stor och attraktiv tomtreserv både för boende och för näringslivets behov. Detta genomförs enligt markanvändningsstrategin för Raseborgs stad genom kompletterande detaljplanering av nya bostadsområden väster om Ekenäs tätort samt inom området Dragsvik Langansböle Grop mellan Ekenäs och Karis. Planeringen av nya bostadsområden i Fiskars, arbetet med detaljplanen för Kapellvägen i Pojo kyrkby samt planläggningen av området kring Billnäs bruk fortsätter. Viktiga är också gamla sandgropsområdet och Dönsby i Karis. Vid planläggningsprocesserna läggs särskild vikt vid information och tillräcklig växelverkan samt vid smidighet och effektivitet gällande prosessen. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om byggnadslov och åtgärdstillstånd samt avge utlåtanden över byggnadslov. Granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Verksamheten inom miljövård, miljöhälsoskydd samt vatten- och livsmedelslaboratoriet siktar på att trygga en trivsam, stimulerande, hälsosam och trygg livs- och verksamhetsmiljö för stadens invånare och andra aktörer. Hälso- och miljöolägenheter förebyggs i första hand genom övervakning men också genom information till invånarna. Det bildas ett samarbetsområde för miljöhälsoskyddet mellan Raseborg, Hangö och Ingå fr.o.m Under året 2012, enhetscheferna Planläggning - Planläggningsprojekt enligt beställning av markanvändningssektionen och godkänt planläggningsprogram - Flexibelt samarbete med myndigheter och aktivt deltagande i landskapsplanering - Utvecklande av växelverkan inom planläggningsprocessen - Den nya lagstiftningens inverkan vid planläggning av storenheter för handel beaktas. - Strandgeneralplanläggning av Västra skärgården Byggnadstillsyn - Implementering av SpatialWEB programmet - Särskilda åtgärder vidtas för att avlasta kön av byggnadslov. 108

117 Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Miljövård - Effektivering av verksamheten - Sanering av sjöar - Rådgivning om avloppsvattenhantering i glesbygden - Eventuell deltagande i ett projekt för iståndsättning av Svartån Laboratoriet - Satsning på marknadsföring och kundrekrytering BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Godkända detaljplaner st Nya planetomter st Beviljade byggnadslov Åtgärdstillstånd Undantagslov Utförda syner Miljövårdsinspektioner Tillstånd och utlåtande Laboratorieanalyser Mätare Utgifter per utställningsdagar sammanlagt Utgifter per nya planetomt , ,00 920,29 Bruttokostnad/beviljade bygglov -654,43-645,37 775,91 Bruttokostnad/invånare -18,39-16,59 16,03 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård Nettokostnader för veterinärvård Nettokostnader för laboratorium Laboratoriekostnad / analys netto -14,09-15,17 17,16 109

118 Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,4% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,7% Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 3,1 % Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,2% Understöd ,0% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,3 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Planläggning: -Ett treårigt planläggningsprogram för åren har godkänts i stadsstyrelsen i november 2012, efter beredning i markanvändningssektionen. Ett flerårigt program ger bättre förutsägbarhet och möjligheter till prioritering av olika planprojekt. -Vidare utveckling av ett resultatinriktat samarbete med övervakande myndigheter såsom Nylands NTM-central och Nylands förbund. Under året har hållits fem icke-lagstadgade möten, sk. månadsmöten med ovan nämnda myndigheter utöver flertalet lagstadgade myndighetssamråd. Planläggningen har deltagit i Nylands förbunds expertgrupper (tjänstemannagrupper) inom samhällsplanering och inom handeln. Dessa teman har varit högaktuella i och med att landskapsplanen varit under revidering. -Utveckling av processer för deltagande och växelverkan med invånare fortsätter. Planläggningen har deltagit i extra invånarmöten och markägarträffar. Under året har planläggningen deltagit i Novias utvecklingsprojekt GeoDesign, som strävar till att utveckla nya metoder för växelverkan inom samhällsplanering och planläggning. -Utveckling av förvaltnings- och planläggningsprocesser har gjorts under året. -Planprojekten har inte till alla delar fortskridit planenligt. Orsakerna är bl.a. markägoförhållanden, plansituationen (bl.a. avsaknad av generalplan), miljöolägenheter såsom buller i tilltänkta planområden samt brist på ekonomiska resurser inom planläggningsenheten. Dessutom upptog ärenden, som uppstått på privat initiativ (utanför planläggningsprogrammet) t.ex. stranddetaljplaner och undantagslov betydande personalresurser och utgjorde uppskattningsvis en tredjedel av avdelningens verksamhet under budgetåret. Byggnadsinspektion: Inflyttningen i gemensamma utrymmen hösten 2012 har skapat förutsättningar för en enhetlig och kundvänlig service. En av byggnadsinspektörerna fungerar till 50 % som tillståndsberedare för undantagslov vilket medfört bättre kundservice och förkortat behandlingstiderna. Synförrättningarna har man också kunnat sköta på ett utmärkt sätt. 110

119 Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Miljövård: Under år 2012 har samarbetet med yrkeshögskolan Novia och forskningsinstitutet Aronia fortsatt och ytterligare förstärkts. Avloppvattenprojektet Krav har fortsatt planenligt och nya betydande projekt är under planering, som exempel kan nämnas en inventerings- och skötselplan för havsmiljöerna i kommunen. Ett annat nämnvärt projekt är ett projekt med ibruktagning av utfällningsbassänger och -våtmarker vid ett större åkerområde som mål. Projektet i fråga har framskridit i den grad att markbyggnadsarbeten förhoppningsvis kan inledas redan år Samarbetet mellan miljövården och byggnadstillsynen har även intensifierats under året. Speciellt bör nämnas avloppsvattenhanteringen på glesbygden, energibrunnarna över lag samt undantagsloven. Miljövårdens prestationer överskred det budgeterade år 2012 rejält. Orsaken till detta var ett exceptionellt stort antal anökningar om trädfällningstillstånd. De hårda stormarna i slutet av år 2011 anses vara det som utlöste denna våg av ansökningar. Ekonomi: Planläggning: De budgeterade konsultanslaget överskreds med ca Genom inbesparingar på andra moment hölls enhetens budget dock inom de budgeterade anslagen. Byggnadsinspektion: Målsättningarna på intäktssidan uppnåddes. Samtidigt skedde en ca 5 % inbesparing på utgiftssida. Verksamhetsbidraget blev därmed bättre än budgeten förutsatte Miljöhälsoskydd inkl veterinärtjänster Kostnaderna för Sydspetsens Miljöhälsa (miljöhälsovård och veterinärvård) blev totalt Anslaget med budgetändring uppgick till eller totalt Laboratoriets verksamhetsbidrag blev eller mera än budgeterat. 111

120 Fastighetsbildning och kartläggning Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsgeodet Pentti Viljanmaa Sammandrag VERKSAMHET Stadens markpolitik, förvaltning av stadens markegendom, mätningsverksamhet, fastighetsbildning, kartservice, skogsbruk, enskilda vägar MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ansvara för stadens fastighetsbildning och föra fastighetsregister. För fastighetsbildningen innebär målsättningen att byggnadstomter bildas i den takt att byggnadsprojekt inte blir fördröjda på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra fastighetssystemet. - Utarbeta kartprodukter, upprätthålla stadens kartverk. Under planåren reserveras medel för att utvidga baskartan på Hangöudd. En revidering av koordinatsystemet fortsätter för att införa det nya nationella EUREF koordinatsystemet, som redan tagits i bruk av staten, vissa kommuner och övriga aktörer. - Utmärka i terrängen planer, byggnader, gator och anläggningar samt utföra terrängmätningar. Av de 3 mätkarlar som finns på avdelningens lönelista är vid upprättandet av budgeten endast två i tjänst för vilka budgetmedel intagits. Detta innebär en begränsning i de mätningstjänster som avdelningen kan erbjuda. - Upprätthålla register för förvaltning av stadens markegendom. Förutom uppgifter om fastigheternas mark- och vattenarealer skall anskaffningsvärdet upptas. Registret skall automatiskt uppdateras i stöd av skedda köp och försäljningar. - Ansvara för att planera och förverkliga stadens markpolitik, för arrendeärenden samt inköp och försäljning av tomter och områden. Målsättningen är att kunna skaffa råmark för planläggning av nya områden för bostäder och arbetsplatser. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även icke strategiska markområden kan säljas. I vissa fall bör detaljplan ändras för att möjliggöra försäljning av markområden. Vissa områden som är icke strategiska kan nyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. - Ansvara för kommunens åligganden i enlighet med lagen om enskilda vägar. Bidragen till enskilda vägar beviljas enligt anslag. - Ansvara för skötsel av stadens ekonomi- och parkskogar. Stadens skogar sköts på ett hållbart sätt. En ny enhetlig skogsbruksplan upprättas för Raseborgs ekonomiskogar. - Ansvara för friluftsleder. - Upprätthålla adressystemet 112

121 Fastighetsbildning och kartläggning Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsgeodet Pentti Viljanmaa Sammandrag BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Överlåtna tomter Tomtreserv, småhustomter Tomtreserv, våningshustomter Tomtreserv, arbetsplatstomter Utförda fastighetsförrättningar (antal fastigheter) 98(158) (58) Tomtindelningar (däri tomter) 23(83) Utmärkning av byggnader Försäljning av registerutdrag Försäljning av kartor Skogsareal, ha Parkskogar, ha Stadens markegendom, ha Mätare Inkomst ovanstående prestationer netto / prestation Såld virkesmängd, park o ekonomiskog, Enskilda vägar, bidrag / km Nettoinkomst / invånare (28 800) Bruttoinkomst av markegendom /ha m 3 SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,9% Avgiftsintäkter ,1% Understöd och bidrag Övriga intäkter ,7% Intäkter totalt ,7% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,9 % Kostnader Personalkostnader ,7% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,7% Understöd Övriga kostnader ,7% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,6 % Verksamhetsbidrag ,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 6,1 % 113

122 Fastighetsbildning och kartläggning Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsgeodet Pentti Viljanmaa Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Under året överläts sammanlagt 92 tomter, vilket var betydligt fler än under år 2011, då de överlåtna tomterna var endast 54 till antalet. Av tomterna överläts 72 genom försäljning, medan 20 överläts genom arrende. Utmärkande för budgetåret var att ett stort flertal av de sålda tomterna, d.v.s. 49, utgjordes av tidigare legotomter. Under 2012 godkändes en väldigt kraftig prisförhöjning på stadens tomter, vilket bidrog till att många legotagare löste in sina tomter till gammalt pris. Intäkterna från fastighetsförsäljningen var sammanlagt 1,66 mn., vilket överskred budgetmålen med 0,16 mn.. Inkomsterna härrörde sig detta budgetår från regelmässiga överlåtelser av tomter och tomtdelar. Däremot såldes inga icke strategiska områden, såsom t.ex. skogs- eller fritidsfastigheter. Under budgetåret förvärvades ca 17 ha gatumark genom en vederlagsfri överlåtelse. Några råmarksförvärv gjordes inte, varför målsättningarna till denna del inte alls uppnåddes. Inkomsterna från arrendena för mark och vatten överskred det budgeterade ( ) med ca Eftersom det stora flertalet av de sålda tomterna utgjordes av gamla legotomter är det sannolikt att inkomsterna från arrendena kommer att sjunka under år Överlåtelsevillkoren för nya tomter prioriterar nämligen försäljning framom arrende, vilket inte är ägnat att förkovra antalet arrendetomter i den mån som vore önskvärt. Under budgetåret gavs ut bostadstomter också från helt nya detaljplaneområden såsom t.ex. Rävnäs-Kursand och Hallongården. I fråga om mätnings- och fastighetsbildningsverksamheten var året inte lika livligt som Under budgetåret bildades sammanlagt 58 fastigheter, vilket var exakt 100 fastigheter färre än under år 2011 samt klart under målsättningarna (100). Även antal utmärkningar av byggnaders platser, 82, var under målsättningarna (100). En bidragande orsak till det låga antalet bildade fastigheter är att få planer vunnit laga kraft. Färre antal byggnadstillsynsmätningar sammanhänger åter med de allmänna konjunkturerna. Försäljningen av kartor och registerutdrag hölls volymmässigt på något lägre nivå än Kartläggningen av råstenar på ett baskartsområde om ca ha, som hade inletts tidigare kunde slutföras under år Programfamiljen omfattande Spatial Web utvidgades och dess användning inom förvaltningen befrämjades bl.a. genom ibruktagning av jordegendomsapplikationen. Försäljningen av virke, ca m3, var större än budgeterat på grund av avverkning av gamla avverkningsmogna bestånd. Ca st. plantor planterades, vilket betyder ca 40 ha förnyelse. En del av planteringarna bestod av korrigering av tidigare misslyckade förnyelser. Samhällstekniska nämndens vägsektion sammanträdde under år 2012 fem gånger och behandlade åtta ärenden. Tre besvär över väglags vägstämma behandlades samt fem nya väglag grundades. I bidrag till enskilda vägar utbetalades i snitt 391 /km, vilket är något lägre än det budgeterade. Under budgetåret besattes tjänsten som stadsgeodet. En person avgick med ålderspension i september medan en annan person höll långsemester i slutet av året före sin pensionering i början av år Dessutom övergick en mätningsman i deltidsarbete, varvid befattningen ändrades. Ekonomi: Avdelningens totala inkomster var högre än budgeterat. Då kostnaderna underskred det budgeterade, resulterade detta i att verksamhetsbidraget blev bättre än budgeterat. Även om budgetutfallet för mätningsavdelningens del onekligen måste betecknas som gott, uppnåddes avdelningens mål beträffande prestationerna inte på samtliga punkter. Inför kommande år är det synnerligen angeläget att mätningsavdelningens resurser hålls på en tillräcklig nivå. Utan nyrekrytering blir det synnerligen svårt att svara mot de krav som en stigande efterfrågan på tjänster inom sektorns och avdelningens ansvarsområde ställer. 114

123 Småbåtshamnar Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Åke Frondén Sammandrag VERKSAMHET Småbåtshamnarna är organiserade som en nettoenhet. Omfattar stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Småbåtshamnarnas och gästhamnens service förbättras ytterligare. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Inom bryggunderhållet övergås i sin helhet till köptjänster från och med säsongen BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal båtplatser Mätare Andel uthyrda båtplatser, % SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter ,9% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,6 % Kostnader Personalkostnader ,0% Köp av tjänster ,1% Material och varor ,0% Understöd Övriga kostnader ,5% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 23,8 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) -16,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Småbåtshamnarna Småbåtshamnarnas verksamhet förverkligades planenligt. Det årliga underhållsprogrammet verkställdes i huvudsak under vårens lopp. Gästhamnen Gästhamnens nya reception som inretts i roddarskjulet på Knipans pir togs ibruk i början på juni. Ekonomi: Ökade kostnader för underhåll och framförallt renhållning av hamnar och gästhamn medförde att kostnaderna överskreds med (4,6 %). Verksamhetens nettointäkter blev vilket är lägre än beräknat. 115

124 Västra Nylands Avfallsnämnd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Västra Nylands avfallsnämnd, Roskaraati-Roskrådet, är en gemensam nämnd för sju kommuner (Raseborg, Hangö, Högfors, Ingå, Nummi-Pusula, Sjundeå och Vichtis). Den ansvarar för myndighetsuppgifter som berör avfallshantering i medlemskommunerna. Västra Nylands avfallsnämnd fastställer kommunvis taxor och avgifter för de kommunala avfallstransporterna och gör upp avfallshanteringsbestämmelser. Avfallsnämnden har hand om avfallshanteringens lokala kundregister som ligger som grund till de kommunala avfallstransporterna. I praktiken sköts insamlings- och transportverksamheten av kommunernas gemensamma avfallshanteringsbolag Rosk n Roll Oy Ab. Västra Nylands avfallsnämnd började sin verksamhet som den andra avfallsnämnden i landet. Om avfallsnämnd stadgas i den ikraftträdande avfallslagen 23: Om kommunen har överfört en serviceuppgift med anknytning till ordnandet av den kommunala avfallshanteringen till ett kommunägt bolag, är den kommunala avfallshanteringsmyndigheten i enlighet med kommunallagen ett gemensamt organ för kommunerna i samarbetsområdet eller en av dessa kommuner bildad samkommun. På grund av ändring av avfallslagen kommer Lojo och Karislojo i snar framtid ansluta sig till nämnden. Dessa två kommuner har idag avfallstransporter som baserar sig avtal. Ändring till centralt konkurrensutsatt kommunal avfallstransport kräver ett beslut. Beslutet kan tas av kommunen själv innan anslutning till nämnden eller tas av nämnden efter anslutningen. Det vore bra att få besluten om systemen för avfallstransport i Lojo och Karislojo innan den nya avfallslagen träder i kraft Om besluten om övergång till centralt anordnade avfallstransporter tas efter att den nya avfallslagen har trätt ikraft, kommer dessa två kommuner att ha åtminstone tre års övergångsperiod under vilken det skulle finnas två olika transportsystem inom nämndens verksamhetsområde. Detta skulle utmana nämndens verksamhet i form av upprätthållande av kundregister och finansiering. Att Lojo kommer med skulle även betyda att värdkommunen för nämnden väljs på nytt. Enligt avtalet om avfallsnämnden ska den största tvåspråkiga kommunen på området fungera som värdkommun. Avfallsnämnden har också ansvaret utöver hushållsavfall för insamling och transport av slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar. Brunnstömning på Västra Nyland är ordnad per avtal och det finns inga exakta uppgifter för tillfället om brunnstömningar eller transporter av slam till vidare behandling. För administrering av slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar håller Rosk n Roll och Västra Nylands vatten och miljö rf med på ett projekt. Syfte med projektet är att samla in information till avfallsregistret om hanterings av avfallsvatten och vem som tömmer slamavskiljarna. Med dessa uppgifter kunde man följa upp huruvida slamavskiljare och samlingsbrunnar töms i enlighet med avfallsbestämmelser till rätt mottagningsställe och att transportören uppfyller kraven i lagen och förordningar samt att är registrerad i NTM-centralens register över avfallstransporter. Avfallsnämndens tjänsteinnehavare är avfallsombudsmannen som nämnden har delegerat sk. löpande ärenden, så som debitering av avfallsavgifter, hantering av påminnelser och godkännande av samavfall. Avfallsombudsmannen arbetar i Lojo, verksamhetspunkten är hos Rosk n Roll Oy Ab. BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Avfallsnämnden antal möten Antal behandlade ärenden Antal tjänstemannabeslut

125 Västra Nylands Avfallsnämnd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,3% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,7 % Kostnader Personalkostnader ,4% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,2% Understöd Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 2,5 % Verksamhetsbidrag ,3% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 29,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Avfallsombudet Satu Ojala avgick under våren. Som tillfälligt avfallsombud anställdes Christine Perjala som skött uppgiften från och med Verksamheten förverkligades planenligt. Ekonomi Enligt avtal skall intäkterna för värdkommunen Raseborg vara 10 % högre än utgifterna. Detta förverkligades. 117

126 Regionalt räddningsverk Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Räddningstjänsterna köps av Esbo stad statistik för Raseborg (2009 Summa Ekenäs, Karis, Pojo) År 2009 År 2010 år 2011 år 2012 Prestationer Antal byggnadsbränder Antal farosituationer/byggnader Trafikolyckor Utryckn. / vid autom. brandalarm Sk förstainsatsuppdrag Tjänstehjälpuppdrag Handräckningsuppdrag Skadebekämpningsuppdrag Räddningsuppdrag / djur Räddningsuppdrag / människor Övriga granskningsuppdrag Fara för ras Explosionsrisk uppdrag Brandvarnare gransk/säkr uppdrag Farliga ämnen, uppdrag Oljeskador Övriga bränder Bränder kommunikationsm/fordon Terrängbränder SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 0,0 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster ,9% Material och varor Understöd Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 2,4 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 2,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Ekonomi: Utgifterna inom budgetanslaget (98,9 %). 118

127 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Situationsrapport Mark- och vattenområden Utgifter Ekåsen, köp av tomt. Inga råmarksområden inköpta under år Inkomster / Balansvärde Netto Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Utgifter Ekåsen, köp av byggnader. Inkomster / Balansvärde Tovö, Risö Förs.pris , inkl tomt / Vinst Mattsgatans 27, höghus Förs.pris , inkl tomt / Vinst Fiskarin koulu, Opintie 5 Grundrenoveringar Intern service Separat uppföljning av grundrenoveringsprojekt Förs.pris = vinst Biblioteket, Ekenäs Planeringen blev klar under sensommaren. Projektet Utgifter konkurrensutsattes i november Direktionen för Intern service valde entreprenörerna på sitt möte Inkomster Byggstarten skedde vid årsskiftet Enligt Netto entreprenadprogrammet skall projektet stå klart i oktober Projektet har beviljats statsstöd. Daghemmet Labyrinten, grundsanering Utgifter Entreprenaden påbörjades Daghemmet började sin Inkomster Netto verksamhet i den renoverade byggnaden vecka 47/ Daghemsutrymmen, staket o Fiskars daghem Mäntykoto daghem utrymdes på grund av inneluftsproblem och Utgifter flyttade till Ekåsens område i augusti Ny lekgård byggdes på Ekåsen. Gammelboda daghems gård gjordes Inkomster trivsammare med gräsplan och planteringar. Fiskars daghems Netto gård färdigställdes. Lönnbergska fastigheten, sanering En grundlig sanering gjordes av första våningens Utgifter bottenbjälklag i Lönnbergska fastigheten. Ventilationsaggregat förnyades och nya kanaler installerades. Samhällstekniska Inkomster servicen tog byggnaden i bruk i september-oktober Inre Netto ytor målades. 119

128 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Karis svenska lågstadium, fönster bl.a Utgifter Inkomster Netto Situationsrapport Övriga grundrenoveringsprojekt Övriga saneringsprojekt som gjorts under året vilka hör under Utgifter grundförbättringar är: Ny matta till Österby skolas gymnastiksalsgolv, Ekenäsgårdens fasadmålning, Karis Inkomster stadshus byte av matta i källarvåningen till klinkers, Netto förbättrande av inneluften på Karis brandstation (mattbyte), Större grundrenoveringsobjekt : Ekenäs förberedande arbeten för fjärrvärmeanslutningar i Karis, start brandstation netto ,-, Radiostudio ,-, av planering på Karis centralkök. Snappertuna skola ,-, Pojo kommunhus ,-, Ekenäs HVC bäddavdelning, fysioavd., KATKO ,-, Stadshuset i Ekenäs ,-, Pojo brandstation netto ,-, Solbacka daghem/daghemslokaliteter i Karisomr ,-. Grundrenoveringar Intern service Direktionen för Intern Service disponerar hela anslaget och bestämmer separat om prioriteringar av grundrenoveringsprojekt, gäller 34 separata projekt. Utgifter Inkomster Netto Projektet handlar om ny hissinstallation och de byggnads tekniska arbetena som detta medför. Nyinvesteringar Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter / Byggnad Yttre områden: Påbörjades hösten 2011, starten försenades, färdigställdes år Planering av inre arbeten slutfördes Utgifter under hösten Byggstart våren Dagvårdsutrymmen i Ekenäs = Langansböle daghem Daghemmet togs i bruk , yttre arbetena slutförs Utgifter sommaren Kiilan koulu, utvidgning Kiilan koulu kommer efter saneringen 2014 att rymma elever från ett större upptagningsområde. Beslut om nya upptagningsområden fattas inom juni Utgifter Det egentliga planeringsarbetet påbörjades Planeringen blev klar i maj. Konkurrensutsättningen av "Kiilan koulus" sanering och utvidgning skedde i juni. Direktionen för Intern service valde entreprenörerna Projetet fortsätter och skall stå klart till höstterminen

129 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Intentionsavtal med HNS för gemensam nybyggnation vid VNS som möjliggör koncentration av all specialsjukvård till VNS samt utrymmen för Raseborgs akuta bädd, gemensam jour och HVC i enlighet med strategi. Optimala finansieringslösningar utreds med extern finansiering. Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Utgifter Situationsrapport Svartå skolcentrum, planering, renovering/nybygge Investeringen i ett skolcentrum i Svartå till ett pris på 4 m är orealistisk i proportion till elevunderlaget. Möjligheter till statsstöd föreligger ej under ekonomiplaneperioden. Nödvändiga saneringar och förbättringar genomförs i nuvarande byggnader. Utgifter Inga åtgärder vidtagna. Ektas källare, ombyggnad till utställningslokal, planering och utförande Projekt- och genomförandeplan godkänns i stadsstyrelsen innan projektet får påbörjas. Extern finansiering undersöks. Utgifter Inkomster Netto Nyinvesteringar Utgifter Inkomster Netto Byggnader Utgifter Inkomster Netto Konstruktioner o anordningar Parkanläggningar, lekparker Anläggningar för nya bostadsområden samt sanering av gamla anläggningar. Utgifter Tenala torg, planteringar. Fiskars lekpark. Fågelsångens lekpark förnyades. Langansböle simstrand P-plats + pontonbrygga. Padva simstrand wc förnyades. Grabbskog träsk pontonbrygga anlades. 121

130 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Gästhamnar, grundförbättringar av befintliga anläggningar Grundförbättring av befintliga anläggningar. Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Utgifter Mattvättningsanläggningar Utgifter Situationsrapport Samhälllstekniska nämnden beslöt anhålla om förlängning av miljölov för Södra viken. Förverkligas Österby mattvättningsanläggning färdigställdes. Togs i bruk till säsongen Trafikleder Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och bestämmer separat om prioritering av trafikleder. Utgifter Trafikledsarrangemang RV 25 Byggande av trygga anslutningar prioriteras. Formansalléns trafikarrangemang. Utgifter Formansallén färdigställdes som samprojekt med NTMcentralen överfördes till Rävnäs-Kursand. Trafiksäkerhetsåtgärder Förbättringar av trafikmiljön enligt målsättningarna i trafiksäkerhetsplanen. Utgifter Lättrafikled i Tenala. Grundförbättring av broar i Karis Upphandling avbröts p.g.a. för höga kostnader. Utgifter Konstruktionsplan och grundundrsökning gjordes överfördes till Rävnäs-Kursand. Stationsområdet i Ekenäs Järnvägsstationsområdet, järnvägsunderfart Järnvägsgatan, Pehr Sommars gata. Utgifter Inkomster Netto Förverkligande Rävnäs Kursand, skede I Förutsätter att planen godkänns. Utgifter Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Utbyggnad enligt markanvändningsavtal. 2012; Del av Åkerraden, del av Kullavägen, Linjestigen. Enligt skilt av STN godkänt utbyggnadsprogram. Nybyggnad , asfaltering , gatubelysning Yttre områdena färdigställdes. 78 % av intäkterna erhållits. Resten då projektet i sin helhet slutförts. Utbyggnad av hela detaljplaneområdet överfördes från andra projekt. Utgifter Förverkligat i enlighet med markanvändningsavtal och uppgjort Inkomster utbyggnadsprogram. Intäkter i form av stöd Netto

131 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Situationsrapport Centralplanen i Karis, ytsprutning Utgifter Projektet mottaget som färdigt Sprinklers till institutioner (åldringshem) Installation av sprinklers i Bromarfhemmet och Tunahemmet Intern Service utreder var systemen installeras. utfördes under året. Till Tunahemmet anskaffades ett Utgifter bränsleaggregat. Konstruktioner o anordningar Utgifter Inkomster Netto Projekt/planering m.m. Trädgårdsstaden Karis, projekt (12 = Köpmansgatan) Utgifter Inkomster Netto Rådhustorgets omgivning i Ekenäs, projekt Inte förverkligat p.g.a. verksamhetsmässiga skäl. STN Utgifter /2012 remitterat ärendet för uppgörande av andra lösningsmodeller. Norra hamnen i Ekenäs, planering och utbyggnad Utgifter Trivsel i Pojo kyrkoby, projekt Utgifter Planering påbörjad. Förberedande förhandlingar om förverkligande förts. Tallbacka lekpark, belysningsarmaturer, kabeldragning. Förnyande av lekinventarier, sopkärl m.m. WC till Gumnäs badstrand förnyad. Tenala torg Projektet Tenala centrum förverkligats som ett större projekt, Utgifter totalkostnad Projekt/planering m.m. Utgifter Inkomster Netto

132 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Situationsrapport Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta Under 2011 färdigställs baskarta mot Västervik, i Billnäs och sammanbindande av Karis - Ekenäs längs åsen, samt utvidgas baskartan på Hangöudd. Uppdatering av kordinatsystem till Euref. Utgifter Övrigt Utgifter Inkomster Netto Placeringar Västra Nylands folkhögskola Utgifter Upprättande av baskarta för planering fortsätter Under budgetåret har konsult anlitats för att möjliggöra övergång till nytt koordinatsystem. Arbetet inte ännu slutfört. Övriga aktier och andelar KOy Tallbacka Ab förs.pris /Vinst KOy Solbacken Ab, kap.höjning , förs.pris Utgifter /Förlust Inkomster BAB Raseborgsv.22 förs.pris /Vinst Netto BAB Björknäsgatan 24, låne-kapital andel Placeringar Utgifter Inkomster Netto Brutto investeringar staden Inkomster investeringar staden Netto investeringar staden

133 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT AFFÄRSVERK: Ekenäs Energi Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Situationsrapport IT-verksamhet Arbetet ännu på hälft. Gäller underhållssystem och Utgifter kundhanteringssystem. Elförsäljningsverksamhet Andelar i produktionsbolag, Katternö Kärnkraft Ab ( ) och Puhuri Oy ( ) Utgifter Placeringar i produktionsbolag bl.a. Katternö Kärnkraft och Katternö Kraft. Projekten fortsätter flera år framåt. Elnätsverksamhet Utgifter Av de budgeterade projekt som ingår i investeringsdelen för Elnätsverksamhet, har den planerade 110 kv starkströmslinjen, (budgeterat /år2012), inte kunnat verkställas pga att byggnationstillstånd inte beviljades från Energimarknadsverket. Ett besvär skickades över Energimarknadsverkets beslut till Helsingfors förvaltningsdomstol. (Helsingfors förvaltningsdomstol förkastade besväret EE överväger att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen). Övriga investeringar fullföljts enligt behovet under år Fjärrvärmeverksamhet Ekenäs Utgifter FJV-utbyggnaden fortsätter varje år. Flemingsgatans värmecentral färdig Oljevärmecentralens sanering färdig Lagerutrymmen/elektronikverkstad skjuts till Kraftverkets högspänningsanslutning skjuts till 2013/2014. Sermet-pannans ekonomiser-projekt färdig 2012 utom prestandamätning som utförs Fjärrvärmeverksamhet Karis Utgifter Inkomster Netto Staden köpt Fortums andel i Karis Fjärrvärme Ab. Fjärrvärmeverksamhet Pojo Utgifter FJV-utbyggnaden fortsätter varje år. Fast bränslepannan färdig 2012 mindre brister åtgärdas av leverantören under Sanering oljevärmecentral fortsätter Fjärravläsning av fjärrvärmemätare fortsätter under

134 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Kraftverksprojekt Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Utgifter Inkomster Netto Ekenäs Energi Ab Utgifter Nytt bolag grundat. Ekenäs Energi Utgifter Inkomster Netto Raseborgs Vatten Grundvattenområden skyddsplaner Situationsrapport Utgifter Projektet färdigt jan Komplettering av vattentäkter Utgifter Projektet fortsätter. Finnäs vattentäkt Utgifter Projektet slutfört. Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter Inkomster Netto Sanering av ledningsnätet Utgifter Inkomster Netto Leksvall förbindelseledning Utgifter Projektet fortsätter. Projektet fortsätter. 126

135 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Total användning Bromarv utbyggnad av avloppshantering Utgifter Inkomster Netto Ekenäs-Hangö förbindelseledning Utgifter Projektet slutfört. Situationsrapport Projektet fortsätter. Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter Planering pågår. Komplettering av avloppspumpstationer Utgifter Komplettering av reningsverk Utgifter Projektet fortsätter. Raseborgs Vatten Utgifter Inkomster Netto Bruttoinvesteringar inkl affärsverken Inkomster inkl affärsverk Nettoinvesteringar inkl affärsverk

136 6.5 Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Skatteinkomster (1 000 euro) BS 2011 BU 2012 BS 2012 avvikelse utfall i % mot budget Kommunalskatt % Samfundsskatt % Fastighetsskatt % Totalt % Statsandelar (1 000 euro) BS 2011 BU 2012 BS 2012 avvikelse utfall i % mot budget Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) % Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster % Utjämning till följd av systemändringen % Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet % Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt % Budgetlån Lånekapital (1 000 euro) BS 2011 BU 2012 BS 2012 avvikelse utfall i % mot budget Raseborgs stad % Ekenäs Energi % Raseborgs Vatten % % 128

137 6.6 Resultaträkning INKL.AFFÄRSVERK BS 2012 BS 2011 Verksamhetens intäkter , ,47 Försäljningsintäkter , ,41 Avgiftsintäkter , ,44 Understöd och bidrag , ,92 Övriga verksamhetsintäkter , ,70 Tillverkning för eget bruk , ,61 Verksamhetens kostnader , ,05 Personalkostnader , ,09 Löner och arvoden , ,24 Lönebikostnader , ,85 Pensionskostnader , ,54 Övriga lönebikostnader , ,31 Köp av tjänster , ,64 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,01 Understöd , ,73 Övriga verksamhetskostnader , ,58 Verksamhetsbidrag , ,97 Skatteinkomster , ,52 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , ,20 Ränteintäkter , ,86 Övriga finansiella intäkter , ,59 Räntekostnader , ,46 Övriga finansiella kostnader , ,19 Årsbidrag , ,35 Avskrivningar och nedskrivningar , ,66 Avskrivningar enligt plan , ,66 Extraordinära poster Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,69 129

138 6.7 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar , ,57 Immateriella rättigheter , ,57 Materiella tillgångar , ,53 Mark- och vattenområden , ,44 Byggnader , ,29 Fasta konststruktioner och anordningar , ,25 Maskiner och inventarier , ,10 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,45 Placeringar , ,36 Aktier och andelar , ,09 Övriga lånefordringar , ,18 Övriga fordringar , ,09 FÖRVALTADE MEDEL , ,56 Statens uppdrag , ,56 Donationsfondernas särskilda täckning , ,00 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,84 Material och förnödenheter , ,84 Fordringar , ,57 Långfristiga fordringar , ,00 Lånefordringar ,00 0,00 Övriga fordringar 0, ,00 Kortfristiga fordringar , ,57 Kundfordringar , ,93 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,12 Resultatregleringar , ,52 Finansiella värdepapper , ,44 Aktier och andelar , ,44 Kassa och bank , ,48 AKTIVA TOTALT , ,35 130

139 PASSIVA EGET KAPITAL , ,20 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,00 Övriga egna fonder , ,86 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,89 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,69 AVSÄTTNINGAR , ,94 Avsättningar för pensioner , ,00 Övriga avsättningar , ,94 FÖRVALTAT KAPITAL , ,77 Statens uppdrag , ,56 Donationsfondernas kapital , ,00 Övrigt förvaltat kapital , ,21 FRÄMMANDE KAPITAL , ,44 Långfristigt , ,76 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,35 Lån från offentliga samfund , ,86 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott , ,60 Övriga skulder , ,95 Kortfristigt , ,68 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,43 Lån från offentliga samfund , ,91 Lån av övriga kreditgivare , ,38 Erhållna förskott , ,20 Skulder till leverantörer , ,33 Övriga skulder , ,56 Resultatregleringar , ,87 PASSIVA TOTALT , ,35 131

140

141 7. Noter 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET Jämförande uppgifter med tidigare år Budgetuppställningen förändrades inte mellan åren 2011 och 2012 förändrades inte varför uppgifterna i huvudsak är jämförbara. Årssemesterbestämmelserna ändrades i samband med att man hösten 2011 överenskom om nya tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn. I avtalen ändrades villkoren för årssemestrarna så att den s.k. B-årslönetabellen, som följts i kommunerna, slopades. I de nya avtalen iakttas principerna för den tidigare A-tabellen. I bokslutet 2011 kostnadsfördes i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande i 2011 års bokslut för semesterlöner. De outtagna semesterdagarna periodiserades dock enligt B-tabellen och först från och med år 2012 enligt det nya avtalet motsvarande A-tabellen. Detta medförde en tilläggskostnad i bokslutet 2012 om 1,3 mn bland personalutgifterna. Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Stadsfullmäktige godkände avskrivningsplanen Planenliga avskrivningar av bestående aktiva för Raseborgs stad. Tillgångarna bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar enligt plan och bokförs under sin ekonomiska verkningstid som kostnad för räkenskapsperioden enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns i noterna under 7.4 och de planenliga avskrivningarna under 7.5. Värdering av placeringar Aktier har bland bestående aktiva upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna (lager) har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har i balansräkningen upptagits till sitt nominella värde. Prestationsprincipen Väsentliga bokningar enligt kontantprincipen har rättats och bokförts enligt prestationsprincipen. PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Avskrivningarna på dottersamfundens bestående aktiva har rättats så att de stämmer överens med koncernens avskrivningar enligt plan. Rättelsen har bokförts på kontona överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott/underskott i dottersamfundets eget kapital. 132

142 7.2 Verksamhetens intäkter BS 2012 BS 2011 Allmän- och koncernförvaltning , ,07 Grundtrygghet , ,97 Bildningssektorn , ,97 Samhällstekniska sektorn , ,83 Ekenäs Energi Omsättning , ,45 Övr.intäkter av ordinarie verks , ,45 Raseborgs Vatten Omsättning , ,22 Övr.intäkter av ordinarie verks , ,19 Elimineringar Raseborgs stad , ,36 Ekenäs Energi , ,36 Raseborgs Vatten , ,96 Totalt , ,47 133

143 7.3 Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsvinster och -förluster från anläggningstillgångar Försäljningsvinster och -förluster BS 2012 BS 2011 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden , ,73 byggnader , ,95 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier aktier och andelar ,57 0,00 Försäljningsvinster totalt , ,68 Förlust vid försäljning mark- och vattenområden ,10 0,00 fasta konstr. o anläggningar övr.aktier o andelar ,89 0,00 Försäljningsförluster totalt ,99 0,00 134

144 7.4 Avskrivningsplan Typ av anläggningstillgång Immateriella tillgångar Avskriv-ningstid (år) Avskriv-ningsmetod lineär Avskrivningsrekommendation (år) Utvecklingsutgifter Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid lineär Grundläggnings- och organisationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill Adb-program Övriga Gemensamma skolor 20 Kretsalarmcentalen, andel i inventarie-anskaffn. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner lineär Förvaltnings- och institutionsbyggnader Fabriks- och produktionsbyggnader Ekonomibyggnader Fritidsbyggnader Bostadsbyggnader Fasta konstruktioner och anordningar lineär Gator, vägar, torg och parker Broar, kajer och badinrättningar Övriga jord- och vattenkonstruktioner Vattendistributionsnät Avloppsnät Fjärrvärmenät Elledningar, transformatorer,utomhusbelysning Telefonnät,central och abonnentcentraler Naturgasnät Övriga rör- och kabelnät Maskinerier o anodrn. vid el-, vatten- o.dyl verk Fasta lyft- och flyttanordningar Trafikregleringsanordningar Övriga fasta maskiner, anordningar och konstr Maskiner och inventarier Fartyg av järn Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner Person-,paket- och lastbilar Brandbilar och ambulanser Övriga transportmedel Övriga rörliga arbetsmaskiner Traktorer och schaktningsmaskiner Övriga tunga maskiner Övriga lätta maskiner Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar Adb-utrustning Arbetsmaskiner och anordningar Övriga anordningar och inventarier Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål ingen avskrivning Pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar Aktier och andelar ingen avskrivning 135

145 7.5 Bestående aktiva FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Dator Övr.utg.med program lång verkningstid Totalt Mark- & vattenområde Byggnader Materiella tillgångar Fasta konstruktioner & anl. Maskiner & inventarier Övr.mat. tillg. Förskottsbet.o pågående nyanläggningar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , , , ,53 Ökningar under räkenskapsperioden 0, , , , , , ,27 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod , ,00 Minskningar under räkenskapsperiod , , , ,53 Överf.->driften 0,00 Överföringar mellan poster utg , , , , , , ,42 ink , , , , , ,30 Räkenskapsperiodens avskrivningar , , , , , , ,04 Nedskrivningar och deras återf. Oavskriven anskaffningsutgift ,88 0, , , , , ,19 0, , ,35 Uppskrivningar Bokföringsvärde ,88 0, , , , , ,19 0, , ,35 136

146 Bestående aktiva Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Placeringar Andelar i affärsverkgrund.kap Övriga aktier o. andelar Totalt Övriga låne- och övriga fordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , , ,03 Ökningar under räkenskapsperioden , , , , , ,00 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod Minskningar under räkenskapsperiod , , , , , ,00 Överföringar mellan poster 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar Nedskrivningar och deras återf. Oavskriven anskaffningsutgift , , ,51 0, , , , , ,03 Uppskrivningar Bokföringsvärde , , ,51 0, , , , , ,03 Elimineringar (staden-affärsverk) , ,76 Bokföringsvärde , , ,51 0, , , , , ,27 137

147 7.6 Aktier och andelar Aktier och andelar Antal BS 2012 Dottersamfund, konto 1201 Bostads Ab Dönsbyvägen ,76 Bostads Ab Karis Nejlikan ,40 Bostads Ab Karis Panorama ,00 Bostads Ab Ljunghed ,76 Fastighets Ab Bäljars Park ,00 Fastighets Ab Karis stads hyreshus ,53 Fastighets Ab Knattegården ,00 Fastighets Ab Lingonsvatro ,00 Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl ,00 Fastighets Ab Tranan ,44 Fastighets Ab Karis Poliskamarn ,00 Karis Industrifastigheter Ab ,58 Fastighets Ab Knipnäs ,76 Fastighets Ab Koskenkylänraitti ,47 Fastighets Ab Pojovägen ,50 Fastighets Ab Gumnäsvägen ,00 Fastighets Ab Bruksbostäder ,82 Fastighets Ab Pojo Bruksindustri ,45 Pojo Industriby Ab ,94 Lövkulla Värme Ab ,03 Forsby Värme Ab ,56 Fastighets Ab Pojo Affärscentrum ,77 Karis Fjärrvärme Ab ,00 Ekenäs Energi Ab ,00 Dottersamfund totalt ,77 Samkommuner konto 1203 HNS ,05 Kårkulla ,22 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutuskuntayhtymä ,12 Eteva ,74 Västra Nylands Folkhögskola ,88 Nylands Förbund 1 771,03 Samkommuner totalt ,04 Intressesamfund, konto 1205 Bostads Ab Raseborgsvägen ,13 Fastighets Ab Jägarbacken ,95 Hangöudds utvecklingsbolag ,02 Instressesamfund, totalt ,10 Samägt samfund, konto 1207 Fastighets Ab Trollet ,41 Samägt samfund totalt 1 261,41 138

148 Aktier och andelar Antal BS 2012 Övriga aktier och andelar, konto 1210 Bostads Ab Gumnäsvägen ,68 Bostads Ab Bollstavägen ,18 Bostads Ab Såg ,85 Bostads Ab Ringvägen ,96 Bostads Ab Björknäsgatan ,37 Bostads Ab Björknäsgatan ,75 Bostads Ab Bromarf Åsebo ,22 Bostads Ab Jaktvägen ,60 Bostads Ab Prästängsgatan ,67 Bostads Ab Raseborgsvägen ,20 Bostads Ab Torngatan ,36 Bostads Ab Tuna ,09 Bostads Ab Kilavägen ,96 Bostads Ab Karis Nabogatan ,65 Bostads Ab Tallmoparken ,11 Fastighets Ab Kaptensvägen ,88 Fastighets Ab Axxell ,63 Axxell Utbildning Ab ,00 Kunta-Asunnot Oy ,73 VN Avtallshantering AB ,61 Varuboden 8 26,91 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret ,00 Sosiaalitaito Oy ,00 Andelsbanken Raseborg 1 170,00 Kommunfinans Abp ,22 Karis Telefon Ab ,35 Karis TV ,38 Ekenäs TV 3 504,56 Lojo Telefon ,97 Salon seudun puhelin Oy 1 50,46 Pohjan näyttelyosuuskunta 840,95 Metsäliitto ,00 Pojo Servicebostadsstiftelse ,35 Skåldö vattenandelslag 500,00 Kuntien Tiera Oy ,00 Novago Ab Oy / Yrityspalvelut Oy ,20 Raseborgs Ishall Ab Oy ,00 Eke Golf Oy Ab ,00 Katternö Kraft Oy Ab ,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab ,23 Övriga aktier och andelar, totalt ,08 Aktier och andelar totalt ,40 139

149 Placeringar i penningmarknadsinstrument Antal BS 2012 Marknadsvärde Skillnad / st totalt Aktia (A) ,00 5, , ,40 M-Real, (B) ,00 2, , ,00 Neo Industrial (B) ,00 1,75 175,00 0,00 Sampo Oyj ,19 24, , ,81 Nordea ,25 7, , ,23 Placeringar i penningmarknadsinstrument totalt , , , Rörliga aktiva, fodringar Specifikation över fordringar Raseborgs stad BS 2012 BS 2011 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar , ,42 Lånefordringar , , ,00 Övriga fordringar , ,57 Resultatregleringar ,62 Totalt , ,55 0, ,61 Fordringar på samkommuner, i vilka kommuner är medlem Kundfordringar , ,69 Lånefordringar Övriga fordringar ,35 Resultatregleringar Totalt 0, ,33 0, ,69 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar 673,36 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0,00 673,36 0,00 0,00 Fordringar totalt , ,24 0, ,30 140

150 7.8 Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad Grundkapital , ,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,79 Förändring , ,25 Uppskrivningsfond , ,54 Fastighetsfond , ,26 Ekenäs 450-års jubileums fond , ,20 Förändring 31,63 29,84 Ekenäs 450-års jubileums fond , ,04 Ekenäs seminariums minnesfond ,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,10 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,62 Eget kapital totalt (Raseborgs stad) , ,22 Raseborgs Vatten Grundkapital , ,53 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,53 Uppskrivningsfond , ,46 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,52 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,71 Eget kapital totalt (Raseborgs Vatten) , ,22 Ekenäs Energi Grundkapital , ,19 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,19 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,69 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,60 Eget kapital totalt (Ekenäs Energi) , ,48 141

151 Förändringar i eget kapital BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad inkl. affärsverk Grundkapital , ,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,25 Förändring , ,25 Uppskrivningsfond , ,00 Fastighetsfond , ,26 Ekenäs 450-års jubileumsfond , ,20 Förändring 31,63 29,84 Ekenäs 450-års jubileumsfond , ,04 Ekenäs seminariums minnesfond ,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,89 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,69 Eget kapital totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) , ,20 Uppskrivningsfond BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden , ,85 Förändring , ,25 Jord- och vattenområden , ,60 Aktier och andelar ,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad) , ,54 Raseborgs Vatten Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden , ,46 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs Vatten) 1 249, ,46 Uppskrivningsfond 1.1 Jord- och vattenområden , ,31 Förändring , ,25 Jord- och vattenområden , ,06 Aktier och andelar ,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk , ,00 142

152 7.9 Avsättningar Avsättningar BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad Avsättning för pensioner , ,00 Förändring under året ,00 Avsättning för pensioner , ,00 Ekenäs Energi Avsättning för pensioner , ,00 Förändring under året ,00 Avsättning för pensioner , ,00 Uppgifterna baserar sig på Kommunernas Pensionsförsäkrings beräkning gällande förändringar år Avsättningar för pensioner totalt , ,00 Raseborgs stad Övriga obligatoriska avsättningar , ,27 Förändring under året , ,33 Övriga obligatoriska avsättningar , ,94 Ekenäs fge beslöt inta ett anslag om i driftsbudg. för eftervården av f.d soptippen i Österby. Karis fge beslöt inta ett anslag om i driftsbudgeten för eftervården av f.d soptipparna i både Bäljars och Svartå. Detta i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions rekommendation. Avsättningen upplöses mot realiserade utgifter. Avsättning om för eftervård av f.d soptippen i Österby reserverat 2010 Övriga obligatoriska avsättningar totalt , ,94 143

153 7.10 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital Nya lån Amortering Lån från finans. institut o försäkr.anst. Inhemska depositionsbanker Staden , , ,15 Ekenäs Energi , , , ,72 Raseborgs Vatten , , , , , , ,07 Kommunfinans Ab Staden , , , ,42 Ekenäs Energi , , ,66 Raseborgs Vatten , , , , , , , ,08 Lån från offentliga samfund Staten , , ,68 Kommunernas pensionsförsäk , , , , , , ,02 Långfristigt främmande kapital, amorteringar 2013 Staden ,09 Ekenäs Energi ,62 Raseborgs Vatten , ,61 Lån som förfaller till betalning efter 5 år eller längre tid Saldo Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Staden , ,93 Ekenäs Energi , ,48 Raseborgs Vatten , , , ,91 Lån från offentliga samfund , , , ,34 Kortfristigt främmande kapital Checkräkningslimit , Andelsbanken Raseborg , ,45 Koncernkonto, Andelsbanken Raseborg , ,38 Nordea (kommuncertifikat) , ,00 Danske Bank Abp (kommuncertifikat) ,00 Kommunfinans Ab (kommuncertifikat) , , ,83 144

154 7.11 Passiva resultatregleringar Specifikation av passiva resultatregleringar BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad Förskott på statsandelar ,00 Periodisering av räntor , ,98 Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,25 Resultatregleringar totalt , ,23 Raseborgs Vatten Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,05 Periodisering av räntor , ,86 Resultatregleringar totalt , ,91 Ekenäs Energi Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,20 Periodisering av räntor , ,53 Resultatregleringar totalt , ,73 Totalt , ,87 145

155 7.12 Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Ansvarsförbindelser BS 2012 BS 2011 Borgensförbindelser för andra Ursprungligt kapital , ,51 Återstående kapital , ,57 Borgensförbindelse / Kommunernas garanticentral Borgensansvar , ,21 Borgensansvar utan täckning Täckning för eventuellt ansvar för fond , ,81 Finansieringsansvar (andel av ansamlat underskott) Eteva samkommun , ,66 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ,28 0,00 Skulder för vilka fastighetsinteckningar ställts som säkerhet 0, ,08 (koncern : FAB Bruksbostäder) Fyllnadsborgen (Kunta-Aravat Oy) Ursprungligt kapital , ,35 Återstående kapital , ,64 Leasingansvar BS 2012 BS 2011 Nordea Finans Finland Ab 0,00 63,39 Sampo Rahoitus Oy , ,93 3 Step IT , ,91 Leasingansvar totalt , ,23 Övriga ekonomiska ansvar Staden har år 2005 ingått ett långfristigt hyresavtal med Rosaco Ab om upphyrning av det såkallade Fixhuset i Ekenäs som fungrar som Raseborgs stadshus. Avtalet sträcker sig till och hyran är för tillfället per månad (moms 0). Stadsfullmäktige beslöt att Raseborg stad deltar i forskarkollegiet Kustlandsteamets/Aronias basfinansiering åren Finansieringen kan vara högst per år. I budgeten reservera årligen medel vilka godkänns av stadsfullmäktige Underhållsstöd Underhållsstödsfordringar Underhållsstödsfordringar Bokfört bland fordringar i balansräkningen BS 2012 BS

156 7.14 Löneutgifternas utveckling Löneutgifternas utveckling (Enligt skatteredovisn.) BS 2012 BS 2011 Löner för huvudsyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Löner för bisyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 433 Naturaförmåner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Pensioner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Arbetsersättningar Källskattepliktiga löner Löneutgifter totalt Personalkostnader BS 2012 BS /- % Personalkostnader Löner och arvoden , ,60 11,6 Till löner hörande ersättningar , ,36 7, , ,24 11,7 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,54 6,5 Övriga lönebikostnader , ,31 11,1 Totalt enligt resultaträkningen , ,09 10,6 Aktiverade personalkostnader , ,32 15,8 Personalkostnader totalt , ,41 10,6 147

157 7.15 Personalkostnader Personalkostnader BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad Löner och arvoden , ,06 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,91 Övriga personalbikostnader , ,84 Personalersättningar , ,13 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,68 Raseborgs Vatten Löner och arvoden , ,93 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,38 Övriga personalbikostnader , ,62 Personalersättningar , ,80 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,13 Ekenäs Energi Löner och arvoden , ,61 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,46 Övriga personalbikostnader , ,85 Personalersättningar , ,43 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,49 Elimineringar Raseborgs Vatten , ,61 Ekenäs Energi , ,60 Totalt , ,21 Totalt enligt resultaträkningen , ,09 Aktiverade personalkostnader Raseborgs stad , ,72 Raseborgs Vatten , ,44 Ekenäs Energi , ,16 Totalt , ,32 Personalkostnader totalt inkl. aktiverade kostnader , ,41 148

158 7.16 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan BS 2011 BS 2012 BU 2013 Ekonomiplan 14 Ekonomiplan 15 Investeringar som avskrivs enligt plan Finansieringsandelar Investeringarnas självfinansieringsandel Avskrivningar enligt plan Avvikelse ( ) Avvikelse % -42 % -54 % -40 % -59 % -49 % Medeltalet för 5 år Avskrivningar enligt plan Investeringarnas självfinansieringsandel Avvikelse Avvikelse - % -50 % Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna: -100 % Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna: 50 % Orsaker till avvikelser: Stora planerade investeringar åren förklarar de stora avvikelserna. Enskilda större poster under åren är följande : 2013 : Kiilan koulu, utvidgning, investeringar i elnät och fjärrvärme 5,7 mn 2014: Kiilan koulu, utvidgning, Mäntykoto daghem, Tenala daghem, Skogsgläntans daghem, Svartå-Karis förbindelseledning 9,8 mn 2015: Järnvägsbron i Karis, investeringar i elnät 4,1 mn 149

159 7.17 Övriga noter 1. Beträffande befintliga tillgångar bland bestående aktiva, d.v.s. tillgångar för vilka avskrivning påbörjats före , tillämpas respektive tidigare kommuns avskrivningsplan, och för tillgångar som aktiveras från och med tillämpas Raseborgs stads avskrivningsplan. 2. Staden har yrkanden mot Lemminkäinen Oyj i ett asfaltkartellmål, ,23, samt räntor ca (exklusive dröjsmålsräntor). Målet ligger i Helsingfors tingsrätt, skriftlig beredning pågår. 3. Staden har tillsammans med 24 andra kommuner/samkommuner yrkanden mot Nordea Bank Abp i ett mål gällande ensidiga ränteförhöjningar på långfristiga lån från och med Stadens ekonomiska intresse ca exklusive räntor. Staden har via ombud inlämnat stämningsansökan till Helsingfors förvaltningsdomstol Förvaltningsdomstolens utslag ges i april Stadsstyrelsen beslöt sälja aktierna i FAB Bruksbostäder till Hjärnbruket Oy/Billnäs Bruk Ab. Föravtal om försäljningen undertecknades på basen av stadsstyrelsens beslut P.g.a. anförda besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol har affären inte ännu genomförts. Stadsstyrelsen beslöt att ge en kortfristig kredit till FAB Bruksbostäder om för att bortbetala sin skuld till statskontoret. Bolaget återbetalar krediten till staden då aktieförsäljningen förverkligas. Vidare beslöt stadsfullmäktige om en budgetändring i finansieringsdelen så att förändringar i upptagande av kortfristiga lån höjs med Principerna för beräknande av periodiseringen av semesterlönepenningen har ändrats på grund av att bestämmelserna om rätten till semester ändrats i de nya kommunala kollektivavtalen, bokföringsnämndens kommunsektion utlåtande 103/2012. Ändringen innebär en bokföringsmässig kostnad om ca i 2012 års bokslut för personalkostnadernas del. Se närmare not 7.1 Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder. 6. Fab Gebbelby Industrihus har försatts i konkurs Staden har i egenskap av borgensman betalat sin andel, ,14 inklusive räntor, av bolagets kredit i Nordea Bank Abp. Staden har bevakat sina fordringar i processen. Konkursförvaltaren har sålt fastigheten. Efter omkostnaderna för skötseln av konkursboet återstår inga tillgångar i boet varför ovan nämnda kostnad slutligt blir att belasta bokslutet Raseborgs stad är i likhet med tiotals andra kommuner kärande i det så kallade virkeskartellmålet mot Stora Enso, Metsäliitto och UPM-Kymmene vid Helsingfors tingsrätt. Raseborgs stads preliminära yrkanden är ca 1,13 milj. euro samt räntor. 8. Dotterbolagens avskrivningar har korrigerats i koncernsbokslutet så att de motsvarar stadens avskrivningsplan. 150

160 7.18 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper Raseborgs stad verifikatnummer 001 Huvudbokens IB Memorialverifikat Fördelning GTR-produktion ledningsfunktion Fördelning GTR-produktion till beställarenhet Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löner Utkomststöd Inköpsreskontra, utbetalningar Försäljningsreskontra, ekonomiavdelningen Inköpsreskontra Rondo Försäljningsreskontra, socialkansliet Försäljningsreskontra, hälsovård Försäljningsreskontra, utsocknes besök Försäljningsreskontra, musikinstitutet Försäljningsreskontra, tandvård Försäljningsreskontra, mbi Försäljningsreskontra, bildningskansliet Försäljningsreskontra, int.serv.övrigt Intern fakturering Försäljningsreskontra, museiverksamhet Försäljningsreskontra, kulturverksamhet Försäljningsreskontra, åldringsvård Försäljningsreskontra, hyror Sophiehemmet Försäljningsreskontra, dagvård (barn) Försäljningsreskontra, eftermiddagsvård Försäljningsreskontra, idrottsbyrån Försäljn.resk., samhällstekniska kansliet Försäljningsreskontra, hyror Försäljningsreskontra, bostadslån Försäljningsreskontra, inbetalningar

161 Använda verifikattyper Raseborgs Vatten 001 Ingående saldon Memorialverifikat Anläggningstillgångar Sonet lageröverföring Sonet lager Ekenäs Kontoutdragshändelser Löner Inköpsreskontra, utbetalningar Inköpsreskontra, Rondo Försäljningsreskontra, inbetalningar Försäljn.res.,vattenfakturering, Komartek Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering Använda verifikattyper Ekenäs Energi verifikatnummer 001 Ingående saldon Memorialverifikat Fördelningar av administrativa kostnader Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löner Inköpsreskontra, utbetalningar Inköpsreskontra, Rondo Försäljningsreskontra, inbetalningar Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering

162

163 8. Noter till koncernen PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Bokslutsprinciper I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och kommunalförbund sammanställts förutom Ekenäs Energi Ab som inte har haft någon verksamhet och utlämnandet av bolaget ur sammanställningen har endast en ringa betydelse för koncernens egna kapital. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av rínga betydelse. Väsentliga interna bidrag har eliminerats. Eliminering av intern innehav Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresterna differens har bokförts som rättelse av dottersamfundets avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmodellen. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad totalt (se 7.2.) Omsättning Samkommuner Övriga bolag Hyresintäkter och andra fastighetsintäkter i fastighetsbolag Elimineringar i koncernen Raseborgs stad Fastighetsbolag Samkommuner Övriga bolag Totalt EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER BS 2012 BS 2011 Fastighetsbolag Samkommuner 0 3 Totalt FÖRÄNDRINGAR I AVSKRIVNINGSDIFFERENS, AVSÄTTNINGAR OCH RESERVERINGAR SOM INGÅR I RESULTATRÄKNINGEN BS 2012 BS 2011 Avskrivningsdifferens Ökningar under räkenskapsperioden 192 Minskningar under räkenskapsperioden Bostadshusreservering Ökningar under räkenskapsperioden 99 Minskningar under räkenskapsperioden Övriga reserveringar och förändringar Ökningar under räkenskapsperioden 80 Minskningar under räkenskapsperioden Förändringar i bokslutsdispositioner i koncernbokslutet totalt

164 FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRLUSTER BS 2012 BS 2011 Raseborgs stad se 7.3. Samkommuner Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden 1 23 byggnader 19 7 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier aktier och andelar övriga Försäljningsvinster totalt Försäljningsförluster 0 0 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN ANSLUTNINGSAVGIFTER BOKADE BLAND BESTÅENDE AKTIVA BS 2012 BS 2011 Fastighetsbolag Övriga bolag Totalt MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella Materiella tillgångar Totalt tillgångar Immat. rättigheter o. Mark och Byggnader Fasta konstr. Maskiner och Övriga materiella Förskottsbet. och övr.utg. med lång v.tid vattenområden och anordningar inventarier tillgångar påg. nyanläggn. Oavskriven anskaffningsutgift ökning under räkenskapsperioden finans.andelar under räkenskapsper minskningar under räkenskapsperioden överföringar mellan poster räkenskapsperiodens avskrivning nedskrivningar och återföreningar av dem Oavskriven ansk.utgift Uppskrivningar Bokföringsvärde Tilläggsavskrivning i koncernbokslut Koncernbokslut PLACERINGAR Placeringar Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Övriga aktier o. andelar Övriga lånefordringar och övriga fordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift ökning under räkenskapsperioden finans.andelar under räkenskapsper minskningar under räkenskapsperioden överföringar mellan poster räkenskapsperiodens avskrivning nedskrivningar och återföreningar av dem Oavskriven anskaffningsutgift Uppskrivningar Bokföringsvärde Bokföringsvärde Elimineringar (staden-affärsverk) Bokföringsvärde

165 Dottersamfund, samkommunandelar samt ägar intressesamfund Namn Hemort Kommunens Koncernens Kommunkoncernens andel ägarandel ägarandel av eget av främmande av räkensk.per. kapital kapital vinst/förlust Raseborgs stad Dottersamfund Fastighets Ab Karis stads hyreshus Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Pojo Bruksindustri Raseborg 100 % 100 % Bostads Ab Dönsbyvägen Raseborg 100 % 100 % FAB Pojovägen Raseborg 100 % 100 % FAB Karis Poliskammare Raseborg 100 % 100 % Pojo Industriby Ab Raseborg 100 % 100 % Karis Industrifastigheter Ab Raseborg 100 % 100 % Bostads Ab Karis Nejlikan Raseborg 100 % 100 % Bostads Ab Karis Panorama Raseborg 100 % 100 % Bostads Ab Ljunghed Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Knattegården Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Lingonsvatro Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl Raseborg 100 % 100 % KOY Koskekylänraitti Raseborg 100 % 100 % FAB Gumnäsvägen 2 Raseborg 100 % 100 % FAB Bruksbostäder Raseborg 100 % 100 % Karis Fjärrvärme Ab Raseborg 100 % 100 % Lövkulla Värme Ab Raseborg 58,83 % 100 % Fastighets Ab Tranan Raseborg 96,02 % 96,02 % Fastighets Ab Bäljarspark Raseborg 86,2 % 86,2 % FAB Knipnäs Raseborg 84,57 % 84,57 % Pojo Affärscentrum Ab Raseborg 52,22 % 52,22 % Forsby Värme Ab Raseborg 51,67 % 51,67 % Totalt Icke sammanställda dottersamfund Ekenäs Energi Ab Raseborg 100 % 100 % - ingen verksamhet 2012 Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Helsingfors 2,407 % 2,407 % Kårkulla samkommun Pargas 7,53 % 7,53 % Nylands Förbund Helsingfors 2,68 % 2,68 % Eteva Mäntsälä 1,6 % 1,6 % Luksia, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Lojo 7,88 % 7,88 % Västra Nylands Folkhögskola Raseborg 56,255 % 56,255 % Totalt Ägarintressesamfund FAB Trollet Raseborg 50 % 50 % FAB Jägarbacken Raseborg 36 % 36 % BAB Raseborgsvägen 22 Raseborg 34,19 % 34,19 % Hangöudds Utvecklingsbolag Ab Hangö 30 % 30 % Totalt Övriga samägda samfund (icke sammanställd) Pojo servicebostadsstiftelse Raseborg Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristiga fordringar BS 2012 BS 2011 Kortfristiga fordringar totalt varav aktiva resultatregleringar varav Raseborgs stad övriga väsentliga aktiva resultatregleringar i koncernen FPA ersättningar för arbetsplatshälsovård Samkommuners projektfordringar Momsfordringar Förskottsskattefordran

166 Specifikation av eget kapital BS 2012 BS 2011 Grundkapital Ökningar 70 0 Minskningar Grundkapital Uppskrivningsfond Ökningar Minskningar 10 9 Uppskrivningsfond Övriga fonder Ökningar Minskningar 12 0 Övriga fonder Överskott från tidigare verksamhetsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott Eget kapital totalt Avsättningar BS 2012 BS 2011 Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Raseborgs stad (se närmare 7.9.) Övriga Raseborgs stad (se närmare 7.9.) Övriga patientskadeförsäkring övriga Avsättningar totalt Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital BS 2012 BS 2011 Kortfristigt främmande kapital totalt varav passiva resultatregleringar varav Raseborgs stad (se not 7.11.) övriga väsentliga passiva resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital periodisering av löner och lönebikostnader periodisering av räntor periodiserade patientskadeförsäkringskostnader garantihyror Specifikation av koncernbolagens ansvarsförbindelser BS 2012 BS 2011 samt leasingansvar Ansvarsförbindelserna specificerade enligt specifikationer i bolagens egna bokslut. Intecknade pantbrev för lån byggnader legorätt på byggnader Ospecificerade panter och inteckningar totalt Raseborgs stads borgen till koncernbolag Hyresförbindelser Leasinghyresavtalsansvar

167 Väsentliga förändringar i samkommunandelar Samkommun Balansvärde Ökningar Minskningar Balansvärde Kommunens andel % under under räken av samkommunens räkenskapsperioden skaps- grundkapital perioden skillnad HNS ,05 2,41 % , , ,39 Eteva ,74 1,60 % , , ,96 Kårkulla ,22 7,53 % , ,22 0,00 Länsi-Uudenmaan koulutus keskus ,12 7,88 % , , ,35 Västra Nylands Folkhögskola ,88 56,26 % , , ,85 0,03 Nylands Förbund 1 771,03 2,68 % 1 771, ,92 0, , , , ,56 157

168

169

170

171 INNEHÅLL Sida 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Årsöversikt Verksamheten i enheterna Elnätsverksamhet Servicetjänster Elförsäljning Fjärrvärme Elproduktion Miljö Intern kontroll och riskhantering Ekonomi Direktionens förslag till behandling av årets vinst Ekenäs Energis förvaltning och personal Direktionen Organisation och personal år Resultaträkning Särredovisning av resultaträkning Balansräkning Särredovisning av balansräkning Verksamhetssammandrag per resultatenhet - inkl. budgetutfall och särredovisad balansräkning 4.1 Ekenäs Energi totalt Elnätsverksamhet Elförsäljningsverksamhet Fjärrvärme Sidoordnad verksamhet Elproduktionsverksamhet 31 5 Tablå över investeringar Finansieringsanalys 35 7 Noter till bokslutet Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Verksamhetsintäkter per resultatenhet Försäljningsvinster från tillgångar bland bestående aktiva 36

172 7.4 Förändringar i bestående aktiva Aktier och andelar Rörliga aktiva, fordringar Eget kapital Avsättningar Främmande Kapital Lån som förfaller till betalning senare än 5 år enligt amorteringsplan Passiva resultatregleringar Antal anställda Löner och arvoden Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de 41 investeringar som avskrivs enligt plan 7.15 Handel med utsläppsrätter Övrigt Förteckning över använda bokföringsböcker 42 8 Fördelningsgrunder för resultat- och balansräkning 43 9 Underskrifter 44

173 1 Verksamhetsberättelse Årsöversikt Ekenäs Energis verksamhet är som bekant mycket väderberoende. År 2012 var totalt sett ett milt år med undantag av december-månad då medeltemperaturen låg på 5 grader. Dessutom var sommaren ovanligt regnig både i Finland och i de övriga nordiska länderna. I Finland ledde regnen till att torvupptagningen i landet var rekordlågt med bara ca 60 % av målsättningen, vilket i sin tur betydde att Kanteleen Voimas torvkraftverk, var Ekenäs Energi är delägare, stod största delen av året. Den regniga sommaren i övriga norden har fyllt vattenreserverna i Sverige och Norge och därmed har marknadspriset på el varit mycket lågt. Medelpriset på nordiska spot-priset låg på 37 /MWh på årsnivå och lägst var det i juli med ett medelpris under 17 /MWh. Lyckligtvis drabbades vi inte av några stormar under året och det, tillsammans med omfattande linjeröjningsarbeten, betydde att leveranssäkerheten på el var mycket hög med endast planerade serviceavbrott i distributionen. De låga elpriserna har inverkat stort på lönsamheten på Ekenäs Energis egna elproduktion. Marknadspriset på CO2- utsläppsrätterna har fortsättningsvis legat på en mycket låg nivå kring 6-7 /ton. Ekenäs Energi hade budgeterat ett pris på 15 /ton. Den egna elanskaffningen och försäljningen lyckades däremot väl och resultatmålen överskreds. Totalt sett har man på grund av ovan nämnda utmaningar varit tvungen att revidera budgeten två gånger under hösten. Årsresultatet landade slutligen på tillfredställande euro. Nya satsningar Erhållandet av tillstånd för byggande av den nya 110 kv:s högspänningslinjen från Skrittskog till Österby har fördröjts p g a att Energimarknadsverket avslog Ekenäs Energis ansökan. Eftersom Ekenäs Energi ansåg att beslutet var fattat på fel grunder har man sökt om ändring av beslutet i förvaltningsdomstolen. Enligt förvaltningsdomstolens beslut den har domstolen avslagit Ekenäs Energis ändringsansökan på Energimarknadsverkets beslut hänvisande till Elmarknadslagens 18 3 och 4 moment. Den nya biobränslepannan i Pojo togs i bruk i februari och har fungerat enligt plan. Den sk. Sermet-pannan i Björknäs har uppgraderats för att uppnå högre effekt och ökad driftssäkerhet. I och med att Karis Fjärrvärme Ab tagit i bruk sin nya biobränslepanna i Bäljars i Karis under hösten har Ekenäs Energis fjärrvärmepersonal tagit över ansvaret för all drift, underhåll samt utbyggnad i Karis. På grund av detta har personalstyrkan på fjärrvärme-enheten ökat med en person under året. De allt större kraven på IT och datakommunikation har lett till att Ekenäs Energi har anställt en IT-planerare. Hans arbetsinsats är mycket värdefull för att vi skall kunna leva upp till alla nya krav som ställs på verksamheten. Personal På personalsidan har Ekenäs Energi fortfarande stora utmaningar med att få organisationen att fungera enligt förväntan och till allas belåtenhet. Arbetshälsoprojektet FeelIt fortsatte under våren och stadens arbetarskyddspersonal har deltagit i arbetet under hösten. Jag vill framföra ett varmt tack till personalen som har, trots både yttre och inre utmaningar, bidragit med sin arbetsinsats till att verksamhetsåret kunnat genomföras väl. Roald v Schoultz 3

174 1.2 VERKSAMHETEN I ENHETERNA Elnätsverksamhet Under år 2012 förekom det fem oplanerade avbrott i eldistributionen i 10 kv:s nätet och ett oplanerat avbrott på 110 kv linjen. Reparationsarbeten på el-linjer till sommarstugor fortsatte efter den s.k. Dagmar stormen som den drabbade områden av den del av Ekenäs Energis distributionsområde som befinner sig utanför själva stadskärnan. Pga. stormen ombyggdes bl.a. också hela elektrifieringen med gatubelysning på Mårdgränden. Övriga elavbrott som skett under 2012 har varit planerade på alla spänningsnivåer. De har berott på ombyggnad, utvidgningar och servicearbeten på elnätet. Den el-tekniska beredskapen har skötts av Ekenäs Energis dejoursteam som för tillfället består av fem personer. Diverse utryckningar och reparationsarbeten har sysselsatt dejourerna. För att trygga en störningsfri distribution har en effektiverad röjning av 10 kv linjerna med hjälp av utomstående arbetskraft fortsatt. Röjningen har enligt avbrottsstatistiken haft minskat på antalet avbrott och deras längd. En effektiverad röjning av el-linjerna krävs i flera år framåt på högspänningsnätet, men också i allt större grad på både Ekenäs Energis lågspänningslinjer och på gatubelysningslinjerna ägda av Raseborgs stad. I Kursand-området har del 1 byggts ut för att kunna ansluta nya kunder. En ny parktransformatorbyggnad har tagits i drift med därtill hörande gatufördelningsskåp och gatubelysning för området. En 10 kv stolplinje som gått över området har nermonterats. För att kunna trygga en tillräcklig strömtillförsel till industriområdet i Horsbäck har en ny 10 (20) kv jordkabel lagts ner mellan Veho och Teknikervägens parktransformatorstationer, samt projektet med en förbindelsekabel mellan Näktergalsgränd och Gropvägens parktransformatorstationer påbörjats. Pga. gatuarbeten i Formansallén har både högspännings- och lågspänningskablar förnyats. I Ekecenter, Skepplandavägen och Sjövik parktransformatorstationer har transformatorerna bytts ut till större pga. att deras kapacitet inte längre motsvarade effektbehovet i områdena. I Horsbäck har en ny parktransformator tagits i drift, den s.k. Veho-parktransformatorn. Pga. hög ålder har lågspänningsställverkena samt gatubelysningsdelarna utbytts till nya i Hangögatans och Ekens transformatorstationer. Projektet med fjärrmanövrerade frånskiljare har fortsatt och två stycken nya frånskiljarstyrningar har installerats och tagits i drift. För att säkra framkomsten av radiosignalen för styrning av frånskiljarna, har även en förstärkare för signalen installerats i Ekerö området. Energimarknadsverket gav sitt nekande svar till anhållan om byggnationstillstånd för 110 kv starkströmslinjeprojektet i Österby. Ett besvär över beslutet har lämnats in till Helsingfors Förvaltningsdomstol. Enligt förvaltningsdomstolens beslut den har domstolen avslagit Ekenäs Energis ändringsansökan på Energimarknadsverkets beslut hänvisande till Elmarknadslagens 18 3 och 4 moment. På grund av höjda kostnader och finansiering av uppgraderingar och investeringar i elnätet genomfördes en prishöjning på elöverföringspriserna och , vardera på 5% Sammanlagd fakturerad el-överföring, GWh 93,4 93,0 95,1 89,6 90,9 Sammanlagd el-överföring, GWh 94,9 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar Högsta aktiva effekttopp/år, MW 18,35 20,4 21,2 21, ,4 kv lågspänningsnät, km 581,6 582,6 583,6 585, kv mellanspänningsnät, km Antal el-stationer Antal transformatorstationer

175 1.2.2 Servicetjänster Under året har servicetjänster erbjudits både den kommunala och privata sidan samt internt på Ekenäs Energi. Ekenäs Energi fungerar även som driftsledare på Saba Vinds vindkraftverk i både Sandö och Barö. Till detta hör också felsökning och reparationsarbeten på vindkraftverken. Också servicen på el- och automationssidan på anläggningar ägda av Raseborgs Vatten såsom Skeppsholmen och pumpstationerna har utförts. Som större kommunala arbeten inom Raseborgs stad har elinstallationer utförts i nya resecentret i Ekenäs. I andra fastigheter har både mindre och större elinstallationer utförts och i skolor har datanät samt videokanoner installerats. Reservströmsgenerator har installerats i Tunahemmet, Snappertuna för sprinklersystem, värme, korridorbelysning samt uttag. Tilläggsbelysning för synskadade har installerats i olika fastigheter. Under året har det varit möjligt att föra in felanmälan om trasig gatubelysning via Ekenäs Energis hemsidor. Sammanlagt har över 100 arbeten registrerats i programmet under året. Tiden från att meddelandet mottagits tills felet har blivit reparerat har i medeltal varit 13 dagar. Över 71 % av felen har åtgärdats inom 10 dagar. Enligt EU-direktiv får inte HQL (kvicksilver lampor) säljas efter år På gatubelysningssidan har armaturer utbytts och ombyggnad från användning av HQL (kvicksilver lampor) lampor till Natrium fortsatt. Gatubelysningsarmaturerna i b.la. Karis på Prästgårdsområdet, Jägarbacken, Torngatan (stolpar + armaturer) samt Formansallén i Ekenäs förnyades. Inmatning av teknisk data i Tekla NIS dokumenterings och underhållsprogrammet har fortsatt för att i framtiden kunna utnyttja programmet ännu bättre och kunna göra alla nödvändiga beräkningar som fodras av driften och myndigheterna vid övervakning. Nästa steg är att undersöka möjligheterna att sammankoppla programmet med kundhanteringsprogrammet för att kunna räkna ut spänningsfall i nätet och belastningsgrader. ABB:s program för dokumentering av gatufördelningsskåp har frångåtts och all info har dokumenterats i Tekla NIS. Matningsgränserna på HSP och LSP sidan har gåtts igenom, uppdaterats och dokumenterats. Detta har gjort det möjligt att identifiera överbelastade transformatorer. Två stycken har omedelbart bytts ut för att förhindra möjliga avbrott och en lista med 10 st. som skall bytas ut under år 2013 har färdigställts. Nivån på förhandsplaneringen och uppföljningen av projekt har härmed höjts avsevärt. Underhållsmodulen till Tekla NIS har skaffats och ett underhållsschema för förebyggande underhåll har påbörjats. Ett blockschema innehållande våra gatufördelningsskåp och transformatorer har byggts upp för att förenkla och göra arbetet säkrare för våra dejourer och andra som snabbt behöver hitta information om kopplingsläget. GPS-navigatorer har skaffats till alla bilar och alla våra transformatorer, frånskiljare, gatufördelningsskåp och Raseborgs vattens pumpstationer har matats in. Genomgång och dokumentationen av gatubelysning i Raseborg har fortsatt och c. 75 % är nu inritat. Befintlig dokumentation på stolpgranskning för röta och andra fel i både högspännings-, och lågspänningsstolpar har gåtts igenom och färdigställts för kommande granskningar Antal arbetsobjekt i Raseborgs stad Antal övriga tjänster Antal arbetstimmar Fakturering (1000 ) 315,7 451,

176 1.2.3 Elförsäljning Utmärkande för 2012 var att elpriserna var extremt låga. Medelpriset på partimarknaden för el för 2012 var det lägsta på fem år dvs. 36,64 eur/mwh. På månadsnivå var priset det lägsta på tio år i juli 2012, dvs. 13,67 eur/mwh. Orsaken till detta var den mycket goda tillgången på vatten i Sverige och Norge. Elförsäljningen har legat ungefär på samma nivå under de tre senaste åren, en liten minskning kan dock skönjas. Resultatmässigt visar elförsäljningen ett resultat på c euro, då transaktionerna som berör ägande i produktionsbolag, vilka inte ingår i Vattenfalls elbalansansvar, räknats bort. Normaltariffpriserna var oförändrade under hela Konkurrensen på elmarknaden är hård, vilket märks genom konkurrenters offensiva marknadsföring. Ägarandelar i produktionsbolag: Den regniga sommaren ledde till att torvupptagningen, i det av Ekenäs Energi indirekt ägda torvkraftverket i Haapavesi, inte kunde förverkligas, vilket i sin tur ledde till att torvkraftverket stått och ägarna således fått stå för täckandet av bolagets fasta kostnader. Som helhet har andelarna i Katternö Kraft Ab/ Kanteleen Voima förorsakat Ekenäs Energi en nettoförlust på c euro under Ekenäs Energi har under 2012 fortsatt att vara delägare i Fennovoimas kärnkraftsprojekt via delägarskap i Katternö Kärnkraft Oy Ab, Projektet var år 2012 i upphandlingsfas, där Fennovoima har förhandlat med Areva och Toshiba om en totalleverans av ett kärnkraftverk med en eleffekt om ca 1600 MW. Projektets målsättning är att under 2013 välja kraftverksleverantör. Under 2013 ska Ekenäs Energi och stadsfullmäktige i Raseborg fatta beslut om ett möjligt fortsatt delägarskap, och därmed om en möjlig fortsatt finansiering av projektet. Ekenäs Energi har under 2012 via Katternö Kraft även deltagit i finansieringen av Puhuri Oys vindkraftsprojekt Kopsa I i Brahestad. Ekenäs Energis indirekta ägarandel i Puhuri Oy är c 6,6 % vilket motsvarar en eleffekt om ca 1,4 MW. Ekenäs Energi är sedan tidigare även delägare via Katternö Kraft i Rajakiiri Oys vindkraftverk i Torneå med en ägarandel om ca 1,3 %, vilket motsvarar en eleffekt om ca 0,3 MW Inköp el totalt i GWh 111,6 78,0 94,9 93,6 92,5 Vattenfall GWh (*justerats,bokslut 2012) 63,6 38,3 14,5 64,9(* 65,3 Kanteleen Voima GWh (ingår ej i Vattenfalls 33,6 25,9 54,4 56,9 15,44 balansansvar efter feb 2010) Vindel GWh 14,4 9,7 9,9 12,4 11,1 Björknäs kraftvärmeverk GWh 4,1 16,1 16,3 16 Egen försäljning, fakturerat GWh 106,5 72,3 89,1 88,3 87,8 Totala antalet avtal vid årets slut Antalet avtal utanför nätområdet Andra elbolags försäljning i EEV:s nät 37,8 38,5 38,2 36,8 37,05 GWh Antalet kunder med endast överföring Försäljning utanför det egna nätet GWh 50,9 17,6 29,9 32,8 31,75 6

177 1.2.2 Fjärrvärme Ekenäs: Produktionen och distributionen av värme från Björknäs kraftvärmeverk har fungerat bra under året och inga betydande störningar har förekommit. Värmeförsäljningen på 104,2 MWh ligger i linje med ett relativt normalt år gällande medeltemperaturen. Personalen har på ett bra sätt bidragit till att anläggningarna har kunnat köras optimalt. Endast 0,6 % av värmen har producerats med tung brännolja och resten med biobränsle. Kraftverkspannan, som är en baslastpanna, har fungerat bra under året. Årsunderhåll utfördes i maj. Uppföljning av misstänkt korrosion på överhettarna i pannan gjordes under året, och man kom då fram till att korrosionen på överhettarna ligger på normalnivå. Dylik uppföljning kommer göras även i framtiden för att vid behov kunna vidta åtgärder för att förebygga korrosion. Även skraptransportörer för bränsle är utsatta för korrosion, vilket också följs upp i samband med årsunderhållen. Ytterligare ett servicestopp gjordes i september. Enligt uppgörelse med MW-Power Oy byggdes Sermet pannan (gamla biopannan) om under våren. Pannan utrustades med en ribbrörs economaiser, som förvärmer returvattnet innan det leds in i economaisern. För att ytterligare öka effekten i pannan monterades bl.a. en tertiär fläkt in. Investeringarna gällande oljeförvärmning och Flemingsgatans reservanläggning färdigställdes under året. Anskaffningen av biobränsle har förlöpt bra under året. Under de kallare perioderna användes en del av vårt egna säkerhetslager till produktionen i Ekenäs. I Pojo har man använt enbart eget bränsle införskaffat av Fiskars Abp. Förebyggande underhållsprogram har tagits i bruk under året och även Pojo anläggningen och Flemingsgatans reservanläggning är numera med i underhållsprogrammet. Personalstyrkan förstärktes med en person under året för att bättre kunna motsvara den ökande mängd jobb som fjärrvärmepersonalen sköter i och med att Karis Fjärrvärme Ab:s drift sedan hösten 2012 sköts av Ekenäs Energis personal. Fjärrvärmenätutbyggnaden i Ekenäs är på avtagande nu då merparten av alla större fastigheter redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Arbetsskyddsmöten har hållits kontinuerligt under året med målsättningen att minimera risker och undvika olyckor. Pojo: Investeringen i ny biobränslepanna i Pojo färdigställdes i början av året med driftstart I samband med biopannans driftstart övertog Ekenäs Energi driftansvaret av fjärrvärmeproduktionen i Pojo. Biopannan har fungerat bra och störningarna har varit få i anläggningen. Några fåtal brister kvarstår ännu för leverantören att åtgärda. Biobränslets andel i fjärrvärmeproduktionen i Pojo är nu över 95 %, jämfört med tidigare då produktionen var baserad på tung brännolja till 100 %. Sanering av Kyrkbyns oljecentral påbörjades under året och är planerad att färdigställas under Byte till fjärravlästa energimätare påbörjades under året och kommer att fortsätta under nästa år. 7

178 Karis: Fjärrvärmepersonalen övertog drift- och utbyggnadsansvaret av Karis Fjärrvärme Ab:s fjärrvärmenät hösten Den startades den nya Bio4-värmeanläggningen i Bäljars, och i samband med det övertog fjärrvärmepersonalen även ansvaret av fjärrvärmeproduktionen i Karis Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt MW Såld anslutning enligt avtal, MW 46,8 49,5 50,3 50,9 50,0 Antal anslutningar, st Levererad energimängd, GWh 85,3 99, ,7 104,2 Fjärrvärmenät, km 39,4 41, Högsta effekttopp, MW 23,60 31,00 34,05 39,19 36,6 Uppvärmd volym, 1000 m³ Installerade fjärrvärmemätare Elproduktion Elproduktionen vid biokraftvärmeverket i Ekenäs har fungerat bra under året utan större driftsstörningar. Produktionens tillgänglighet har varit bra och elproduktionen har varit i drift under hela året med undantag för perioder då kraftverket haft servicestopp dvs. i maj och september, samt under den varmaste sommarperioden i juli-augusti då elproduktionen kördes ner pga. varma oljetemperaturer. Både våren och hösten var relativt varma, vilket var orsaken till att den årliga produktionsmängden blev lägre än budgeterat. Elpriset har varit lågt hela året. Medelpriset på el var lägre än budgeterat under alla månader förutom i februari då medelpriset var 54,16 /MWh. Både i januari och i februari var medelpriset under 40 /MWh. Som en följd av det låga elpriset var försäljningsintäkterna lägre än budgeterat Budget /mål Installerad effekt, elproduktion [MW] 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 Produktionsmängd [MWh] Medelpris på producerad el [ /MWh] 41,89 64,36 52,37 49,75 41,02 Max elpris [ /MWh] 1400, ,11 150,05 300,01 Elproduktionens tillgänglighet [%] - 93,1 % 97,5 % 97 % 98,6 % Elproduktionens drifttimmar [h] Elproduktionens medeleffekt under drift [MW] 2,26 2,25 2,16 2,17 8

179 1.3 MILJÖ Elens ursprung Av den el Ekenäs Energi sålde till sina kunder under år 2011 (93,6 GWh) producerades 26 % med fossila bränslen (kol, naturgas och olja) samt torv; 52 % med förnybara energikällor (vattenkraft, biobränslen eller vindkraft) och 22 % med kärnkraft. Utsläpp vid produktion CO2-utsläppsmängden från den egna produktionen år 2012 var, beräknat på basen av förbrukad olja, 247 ton CO2. Den specifika utsläppsmängden koldioxid var därmed 2,0 g/kwh. Märkbart är att t.ex. gränsen för eko-energi för fjärrvärme går vid 100 g/kwh. Produktionsanläggningarna i Ekenäs beviljades totalt ton utsläppsrätter år Från tidigare år hade man oanvända utsläppsrätter totalt ton. Under 2012 såldes totalt ton utsläppsrätter. Andelen olja som användes för produktionen i Ekenäs var 0,65 %. Under året färdigställdes även bio-värmecentralen i Pojo, vilken har möjliggjort att oljeproduktionens andel även i Pojo har minskat. Produktionsutrustningen har fungerat väl under hela året och samtliga utsläppskrav har uppfyllts med god marginal. 1.4 INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Ekenäs Energi följer de bestämmelser, föreskrifter och beslut som är definierade i Raseborgs stads förvaltningsstadgan och instruktioner. Budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med dessa. Stadsstyrelsen har givit separata direktiv om förverkligande av budgeten om anskaffningar och upphandlingar, budgetens bindande nivåer och kontoplan och rapportering. Ekenäs Energi har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. Verksamheten inom Ekenäs Energi är av den karaktären att oförutsedda händelser inom affärsverket eller i omvärlden kan påverka verksamheten i mycket stor grad. Därför är det ytterst angeläget att verket garderar sig mot oförutsedda händelser på bästa möjliga sätt. Inom alla enheter följer man sina egna säkerhetsföreskrifter och uppgjorda riskpolicy. I elförsäljningsenheten följer man en riskpolicy som är uppgjord år 2006 tillsammans med Vattenfall. Fjärrvärme och elproduktionsenheten följer Kaukolämpöliiketoiminnan riskikäsikirja, Raportti T26/2001, utgiven av Suomen Kaukolämpö Oy (nuvarande Energi-industri r.f.) och Kattilalaitoksen vaaran arviointi ja riskien hallinta, senast uppdaterad (uppgjord specifikt för Ekenäs Energis anläggning på Industrigatan 7 i Ekenäs). Elnätsenheten följer elsäkerhetsföreskrifterna uppgjorda av Arbets- och näringsministeriet samt de egna säkerhetsföreskrifterna. De största riskerna i verksamheten är följande: - Volymrisker orsakade av väderlek både inom fjärrvärme-, elnäts- och elförsäljningsverksamheterna - Tekniska risker i fjärrvärme- och elproduktion samt elnätsverksamheten - Prisrisker hänförda till marknadspriserna på el samt terminssäkringar av elinköp och elförsäljning - Risker anknutna till andelar i produktionsbolag såsom teknikrisk, elprisrisk, risk för bränslebrist. 9

180 1.5 EKONOMI Försäljning (Inkl. interna kostnader och intäkter) Totalt milj. EUR 9,64 12,58 12,77 15,91 15,13 15,96 Elnätsverksamhet milj. EUR 2,46 2,69 2,71 3,11 3,14 3,49 Elförsäljning milj. EUR 3,51 5,51 4,03 4,32 4,32 4,82 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 3,22 3,91 5,58 6,97 6,21 6,32 Sidoordnad verksamhet milj. EUR 0,45 0,47 0,45 0,46 0,60 0,68 Elproduktions verksamhet milj. EUR 1,04 0,85 0,66 Resultat efter finansiella poster (Inkl. interna kostnader och intäkter) Totalt milj. EUR 1,47 0,08 0,80 1,96 0,70 0,49 Elnätsverksamhet milj. EUR 0,33 0,27 0,10 0,73 0,48 0,74 Elförsäljning milj. EUR 0,59-0,53-0,16 0,43-0,26-0,19 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 0,46 0,30 0,85 0,53 0,32 0,02 Sidoordnad verksamhet milj. EUR 0,09 0,04 0,01 0,06 0,00 0,08 Elproduktions verksamhet milj. EUR 0,21 0,15-0, Direktionens förslag till behandling av årets vinst Direktionen för Ekenäs Energi föreslår att räkenskapsperiodens resultat på ,54 euro behandlas på följande sätt: Räkenskapsperiodens resultat på ,54 euro förs till överskott från tidigare år. 1.6 EKENÄS ENERGIS FÖRVALTNING OCH PERSONAL Direktionen 2012 Energidirektionens sammansättning för mandatperioden : ordförande Ralf Gahnström suppleant Martin Stenström viceordf. Mikko Sievänen suppleant Bo-Erik Ekholm ledamot Kari Arvola suppleant Veikko Kauppinen ledamot Agneta Evers suppleant Ulla Lindström-Dahl ledamot Britt-Marie Granström suppleant Isa Forsbäck ledamot Marianne Isaksson-Heimberg suppleant Janine Winter ledamot Jan Holmberg suppleant Michael Nyberg Stadsstyrelsen representeras av Henrik Lindholm. Ronny Lindroos och Niklas Wiberg har fungerat som personalrepresentanter år Energidirektionen har sammankommit till 7 protokollförda möten under Föredragande har varit energidirektör Roald von Schoultz. 10

181 1.6.2 Organisation och personal år 2012 Personalstyrkan bestod av 34 anställda, av vilka 29 är månadsavlönade och sex är timavlönade, varav en på deltidspension. Under 2012 har följande förändringar skett gällande ansvarspersoner. På elnätsenheten har Ronny Lindroos tagit över som arbetsledare efter Håkan Fagerström fr o m Patricia Wessman ansvarar fr o m för enheten för elförsäljning/ekonomi, efter Alexandra Lundmark, som var ansvarig Personalen har informerats om aktuella ärenden på personalmöten som hållits cirka en gång per månad, med undantag för sommarmånaderna. 11

182 2.1 R E S U L T A T R Ä K N I N G Exkl. interna kostn. och intäkter Omsättning , ,45 Övriga rörelseintäkter , ,45 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,82 Köp av tjänster , , , ,09 Personalkostnader Löner och arvoden , ,18 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,46 Övriga lönebikostnader , , , ,49 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,49 Övriga rörelsekostnader , ,00 Rörelseöverskott , ,83 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,03 Övriga finansiella intäkter 8 211, ,87 Till kommunen betalda räntekostnader -578,06 Till övriga betalda räntekostnader , ,27 Ersättning för grundkapitalet , ,12 Övriga finansiella kostnader -77, , , ,23 Överskott (underskott) före extraordinära poster , ,60 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens överskott , ,60 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Avkastning på placerat kapital, % 5,07 % 6,62 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % 6,70 % 8,64 % Vinst, % 3,25 % 4,96 % ROCE 5,09 % 6,68 % (ROCE =Avkastning på sysselsatt kapital=( Nettoresultat+Räntekostnader)/ (Räntebelagt främmande kapital+ek) 12

183 2.2 SÄRREDOVISNING AV RESULTATRÄKNING Inkl. interna kostnader och intäkter ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET Omsättning , , , , ,99 Övriga rörelseintäkter 4 129,06 696, , , ,26 Intäkter av affärsverksamh. totalt: , , , , ,25 MATERIAL OCH TJÄNSTER Energiinköp , , ,14-69, ,13 Elöverföringskostnader ,97 Material, förnödenheter och varor , , , , ,81 Köp av tjänster , , , , ,63 Material och tjänster totalt: , , , , ,57 PERSONALKOSTNADER Löner och arvoden , , , , ,42 Pensionskostnader , , , , ,92 Övriga lönebikostnader , , , , ,55 Personalkostnader totalt: , , , , ,89 Avskrivningar enligt plan , , , , ,41 Övriga rörelsekostnader , , , , ,80 Rörelseöverskott , , , , ,58 Ränteintäkter , , , ,33 451,74 Övriga finansiella intäkter 6 715,59 4, ,81 Till kommunen betalda räntekostn. Till övriga betalda räntekostnader -10, , ,20 Ersättning för grundkapitalet , , , ,20 Övriga finansiella kostnader -1,75-62,07-2,05-0,47 Över-/undersk. före extraord. poster , , , , ,35 Extraordinära intäkter RÄKENSKAPSPER. ÖVERSKOTT , , , , ,35 13

184 3.1 B A L A N S R Ä K N I N G A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program , , , ,36 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,00 Byggnader , ,66 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,71 Maskiner och inventarier , ,77 Förskottsbet. o pågående nyanläggn , , , ,69 Placeringar Aktier och andelar , ,84 Anslutningsavgifter , , , ,24 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,90 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,72 Fordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,72 Övriga fordringar , ,43 Resultatregleringar , , , ,34 Kassa och bank , ,17 P A S S I V A EGET KAPITAL , ,70 Grundkapital , ,19 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,69 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,48 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar , ,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,38 Erhållna förskott 8 073, ,02 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg , ,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,38 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,38 Leverantörsskulder , ,65 Räntefria skulder från kommunen 6 316, ,93 Övriga skulder , ,15 Resultatregleringar , , , ,84 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL , ,70 Soliditetsgrad, % 40,78 % 38,97 % Relativ skuldsättningsgrad, % 140,41 % 148,21 % Ackumulerat överskott (underskott) , ,29 Lånestock Lånefordringar , ,00 14

185 3.2 SÄRREDOVISNING AV BALANSRÄKNING TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- A K T I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program , ,88 Immateriella tillgångar totalt , ,88 Materiella tillgångar Jord- och vattentillgångar , ,86 Byggnader , ,68 0, , , ,14 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,27 0, ,54 0, ,54 Maskiner och inventarier , ,88 Förskottsbet. och pågående nyanläggn , , ,51 Materiella tillgångar totalt: , ,20 0, , , ,68 Placeringar Aktier och andelar , , , , ,07 274,99 Anslutningsavgifter , , ,96 Placeringar totalt: , , , , , ,95 Bestående aktiva totalt: , , , , , ,63 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , , , ,44 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar , , , , , ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , , , , , ,22 Lånefordringar av övriga 0,00 Fordringar på kommunen , , , , ,70 149,75 Övriga fordringar , , ,66 0,00 730,60 0,00 Resultatregleringar , ,26 Fordringar totalt: , , , , , ,23 Kassa och bank , , , , , ,43 Rörliga aktiva totalt: , , , , , ,10 Interna fordringar ,03 AKTIVA TOTALT , , , , , ,73 15

186 TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- P A S S I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET EGET KAPITAL Grundkapital , , , , ,81 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , , , , , ,81 Räkenskapsperiodens överskott , , , , , ,35 Eget kapital totalt: , , , , , ,46 AVSÄTTNINGAR , ,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst , , ,43 Erhållna förskott 8 073,02 278,72 225, ,46 Räntefria skulder från kommunen/ansl.avg , , ,51 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,01 Långfristigt totalt: , , , , ,43 Kortfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst , , ,86 Leverantörsskulder , , , , , ,93 Räntefria skulder från kommunen 6 316, ,89 562, ,63 660,62 154,24 Övriga skulder , , , , , ,04 Resultatregleringar , , , , , ,08 Kortfristigt totalt: , , , , , ,15 Främmande kapital totalt: , , , , , ,58 Interna skulder , , , ,69 PASSIVA TOTALT , , , , , ,73 16

187 Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Roald von Schoultz VERKSAMHETSSAMMANDRAG VERKSAMHET Ekenäs Energis totala verksamhet inom fem enheter; elnät, elförsäljning, fjärrvärme, sidoordnad verksamhet samt elproduktion fr.o.m MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ge avkastning på grundkapital till Raseborgs stad i enlighet med beslut. Bedriva lönsam verksamhet. I övrigt, se resultatenheternas verksamhet. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Antal anställda Månadsavlönade (inkl. tre deltidsanställda) Timavlönade Prestationer Se resultatenheternas verksamhet Mätare Se resultatenheternas verksamhet SIFFERDEL (Exkl. interna kostn. o. int.) BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 (inkl. bud ändr.) Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

188 Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Roald von Schoultz VERKSAMHETSSAMMANDRAG SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Budget BS 2012 Avvikelse Utfall i % Inkl. interna kostnader och intäkter ändring Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2011) 0 2 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2011) 0 4 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2011) 0-11 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostnader % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. poster % Extraordinära intäkter % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2011) -30 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Under verksamhetsåret har de yttre förutsättningarna varit svåra. Låga marknadspriser på el och CO2 utsläppsrätter har påverkat resultatet negativt på elförsäljning, elproduktion och fjärrvärme. Ogynnsam väderlek under sommaren ledde till svår torvbrist i hela landet vilket har lett till att torvkraftverket i Haapavesi, där Ekenäs Energi är delägare, har stått sedan våren Ekonomi: På grund av ovanstående orsaker genomfördes en budgetändring där resultatet minskades med ca 1 miljon euro. Tack vare gynnsamma verksamhetsförutsättningar under senhösten kunde den reviderade budgeten överskridas med c euro. 18

189 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Elnätsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Upprätthållande, underhållande och utbyggnad av distributionsnätet Bedriva driftverksamhet Handha elöverföringstjänster Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS2012 Prestationer Sammanlagd elöverföring i det egna nätet, GWh 92,9 99,7 ** 94 ** ,9 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar Högsta aktiva effekttopp/år, MW 20, , ,8 Lågspänningsnät, km 582, * Mellanspänningsnät, km * Antal nätstationer * Antal transformatorstationer * *) Verktyget för beräknandet ändrat 2012 **) Fjärrvärmeproduktionen medtagen Mätare Medelpris för elöverföring c/kwh 2,902 3,260 3,660-3,680 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

190 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändr. BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2011) 11 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2011) 2 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2011) 39 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostn % Till övriga betalda räntekostnader 0 0 % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskot % Förändring (BS BS 2011) 53 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för upprätthållande av distributionsnätet med möjligast störningsfri eldistribution under verksamhetsåret 2012 kan anses ha uppfyllts. Ekonomi: Försäljningsintäkterna minskade med 4% gentemot budget på grund av minskad förbrukning. Kostnaderna har minskat med 6%. Det budgeterade resultatet har uppnåtts till 99%. 20

191 4.2 ELNÄTSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program , , , ,36 Materiella tillgångar Byggnader , ,99 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,53 Maskiner och inventarier , ,00 Förskottsbet. o pågående nyanläggn , , , ,74 Placeringar Aktier och andelar 6 230, ,61 Anslutningsavgifter 6 230, ,61 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,85 Lånefordringar av övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,80 Övriga fordringar 1 094, ,58 Resultatregleringar , , ,99 Kassa och bank , ,88 Interna fordringar , ,29 P A S S I V A EGET KAPITAL , ,87 Grundkapital , ,23 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,15 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,27 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar , ,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott 278,72 278,72 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg , ,25 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,86 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder , ,26 Räntefria skulder från kommunen 3 768, ,22 Övriga skulder 9 817, ,05 Resultatregleringar , , , ,74 Interna skulder , ,87

192 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Alexandra Lundmark Patricia Wessman VERKSAMHET Elförsäljningsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt lönsam elförsäljning till konsumenter och företagskunder, samt att äga och bedriva lönsam verksamhet via andelar i produktionsbolag. Balansera elinköp och elförsäljning volym- och prismässigt. Beakta de lokala förbrukarnas intressen men också sälja på den fria marknaden. Miljöaspekterna beaktas via såld förnybar energi som produceras i Björknäs kraftvärmeverk och vindkraftverken i Hangö och Ingå samt ägarandelar i vindkraftbolag i Österbotten och Lappland. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Inköpt energimängd, GWh 78,0 94,9 93, ,5 Såld energimängd 72,3 89,1 88, ,8 Mätare Årlig förändring i elförsäljning, GWh +/- -33,4 16,9-1,3 4-0,5 Antal kunder utanför distributionsområdet Antal kunder som enbart köper elöverföring SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 BS 2012 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

193 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Alexandra Lundmark Patricia Wessman SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Budget BS 2012 Avvikelse Utfall i % ändring Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2011) 0 11 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2011) 0 9 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2011) % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostn % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord % Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskot % Förändring (BS BS 2011) -25 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Försäljningsintäkterna har i jämförelse med föregående år ökat med c euro. Enhetens resultat för 2012 är negativt med euro (2011 negativt med euro). Enhetens resultat kan delas in i två delar dvs. i elförsäljningsverksamhet, vilken sköts via Vattenfall, däri ingår egen produktion vid kraftverket i Björknäs och inköp av vindkraft från SabaWind, samt verksamhet som härrör från andelar i produktionsbolag. Elförsäljningsverksamheten har under 2012 gett ett bidrag på c 4,6% eller c euro. Verksamheten som härrör från andelar i produktionsbolag, främst Haapavesi torvkraftverk, har 2012 medfört en förlust på c euro. Produktionen vid torvkraftverket i Haapavesi stod stilla stora delar av året pga. torvbrist. Ekonomi: Verksamheten som helhet har varit förlustbringande under året på grund av andelarna i produktionsbolaget Katternö Kraft. 23

194 4.3 ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader ,90 Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn ,90 Placeringar Aktier och andelar , ,50 Anslutningsavgifter , ,50 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter ,00 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,22 Lånefordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,39 Övriga fordringar , ,49 Resultatregleringar , , ,06 Kassa och bank , ,86 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL , ,32 Grundkapital , ,01 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,47 Räkenskapsperiodens över-/underskott , , , ,74 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott 225,84 225,84 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,16 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder , ,51 Räntefria skulder från kommunen 562,81 447,21 Övriga skulder , ,46 Resultatregleringar , , , ,34 Interna skulder , , , ,32 24

195 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulf Bäckman VERKSAMHET Fjärrvärmeverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utveckla fjärrvärmeverksamheten. Bygga ut fjärrvärmenätet i staden. Utökande av anslutningseffekten och ökad energiförsäljning. Utvecklande och upprätthållande av biobränsle- och oljeanläggningarna samt distributionsanläggningarna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt, MW Såld anslutningseffekt (kumulativ), MW 49, ,9 51,5 50,0 Antal anslutningar (kumulativ) Levererad energimängd, GWh 99, , ,2 Fjärrvärmenätets totala längd, km 41, ,4 43 Högsta effekt,topp MW , ,6 Mätare Energipris utan fast avgift, /MWh 41,82 51,06 51,09 51,10 52,11 Energipris med fast avgift, /MWh 48,3 57,54 56,14 56,21 60,15 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BU 2012 BS 2010 BS 2011 BU 2012 budget ändr. BS 2012 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

196 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulf Bäckman SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändring BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2011) -4 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2011) 1 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2011) -31 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostn % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord % Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskot % Förändring (BS BS 2011) -95 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Produktionen och distributionen har fungerat bra under året. Värmeförsäljningen är betydligt lägre än budgeterat. Ekonomi: Det budgeterade resultatet har inte uppnåtts pga att försäljningsvolymen blev lägre än budgeterat. Orsaker är bl.a. varmare väder än budgeterat och energieffektivering hos en storkund, vilket bidrog till MWh lägre energiförsäljning än budgeterat. Utsläppsrätterna budgeterades till 15 /ton medan det verkliga priset blev knappt 7,00 /ton, vilket bidrog till mindre inkomster i förhållande till budgeterat. Personalkostnaderna var högre än budgeterat p.g.a. sålda tjänster till Karis Fjärrvärme Ab, projektet bio 4 samt övertider hänförda till dejoureringen. 26

197 4.4 FJÄRRVÄRME SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Jord- och vattenområden , ,00 Byggnader , ,92 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,76 Maskiner och inventarier 4 233,77 Förskottsbet. o pågående nyanläggn , , , ,78 Placeringar Aktier och andelar , ,67 Anslutningsavgifter , , , ,11 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,61 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,71 Lånefordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,14 Övriga fordringar 198,81 Resultatregleringar , , ,25 Kassa och bank , ,52 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL , ,27 Grundkapital , ,14 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,78 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,68 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,09 Erhållna förskott 7 568, ,46 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg , ,51 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,07 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,52 Leverantörsskulder , ,04 Räntefria skulder från kommunen 1 169, ,08 Övriga skulder , ,43 Resultatregleringar , , , ,33 Interna skulder , , , ,27 27

198 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Sidoordnad verksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utföra elinstallationer o. underhåll i Raseborgs stads fastigheter och i bolag där staden är ägare. Utföra elinstallationer o. underhåll åt Raseborgs Vatten. Försäljning av material. Utföra gatubelysningsunderhåll, nybyggnad och saneringar. Utförande av drifts- och underhållsservice av vindkraftverk. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Antal arbetsobjekt, Ekenäs -/Raseborgs stad -10-> Antal övriga tjänster Mätare Antalet arbetstimmar Fakturering, ,8 y) 463 å) y ) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 102 t. å) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 68 t. SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

199 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändr. BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2011) 12 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2011) 0 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2011) 724 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter 0 0 % Till kommunen betalda räntekostnader % Till övriga betalda räntekostnader 0 0 % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. poster % Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2011) 2058 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för sidoordnad verksamhet har uppfyllts. Servicetjänster på både el,- och automationssidan har erbjudits staden Raseborgs enheter (nyinstallationer, datanät, automation, sanering, tillbyggnad, felsökning), och underhåll samt tillbyggnad av gatubelysningsnätet. Service, felsökning, reparation samt underhåll av Saba Winds 5 st vindkraftverk har sysselsatt personalen under året med olika arbetsuppgifter. Ekonomi: Det slutliga resultatet har överskridit det budgeterade. Detta har varit möjligt att uppnå med effektiverad genomgång av de fakturor som tillställts kunden innehållande de olika arbetsmoment och positioner som skall faktureras av slutkunden. 29

200 4.5 SIDOORDNAD VERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader , ,78 Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn , ,78 Placeringar Aktier och andelar 1 178, ,07 Anslutningsavgifter 1 178, ,07 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,89 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,94 Lånefordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,19 Övriga fordringar 730,60 408,55 Resultatregleringar , , ,36 Kassa och bank , ,90 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL , ,00 Grundkapital , ,81 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,39 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,98 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 0,00 0,00 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder 2 193, ,25 Räntefria skulder från kommunen 660, ,87 Övriga skulder ,91 633,98 Resultatregleringar , , , ,61 Interna skulder , , , ,00 30

201 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt VERKSAMHET Elproduktionsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt kostnadseffektiv och driftsäker elproduktion baserad på biobränslen. Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BU 2012 BS 2012 Prestationer Producerad energimängd, GWh Drift-timmar Medelpris på producerad el 64,36 52,37 49,75 41,02 Mätare Tillgänglighet i % 93 % 98 % 97,0 % 98,6 % Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2010 BS 2011 BU 2012 Bud ändr. BS 2012 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

202 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt SAMMANDRAG BS 2011 BU 2012 Förändr. BS 2012 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2011) 0-22 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2011) 0 6 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2011) 0-84 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter 0 0 % Till kommunen betalda räntekostn % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital 0 0 % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskot % Förändring (BS BS 2011) -203 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Kraftverkets tillgänglighet har varit god, men låglastproblemen med höga oljetemperaturer på sommaren orsakade att den årliga drifttiden blev lägre än beräknat. Den varma våren och hösten orsakade att produktionsmängden blev lägre än beräknat. Ekonomi: Elproduktionens resultat var för första gången negativ. Försäljningsintäkterna från den producerade elektriciteten var klart lägre än budgeterat, eftersom elpriserna var låga under hela året. Inkomster i form av elproduktionsstöd kompenserade låga priser på utsläppsrätter. De rörliga produktionskostnaderna som helhet var i linje med budget. Avskrivningarna och räntekostnaderna var något högre än budgeterat. 32

203 4.6 ELPRODUKTION SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 6 229, ,06 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,42 Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn , ,48 Placeringar Aktier och andelar 274,99 274,99 Anslutningsavgifter 6 939, , , ,95 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,40 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 5 140,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,00 Lånefordringar på övriga 5 140,00 Fordringar på kommunen 149,75 107,20 Övriga fordringar Resultatregleringar , , , ,68 Kassa och bank , ,00 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL Grundkapital , ,51 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,90 Räkenskapsperiodens över-/ underskott , , , ,81 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,29 Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder , ,29 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,86 Leverantörsskulder ,93 113,59 Räntefria skulder från kommunen 154,24 122,55 Övriga skulder , ,09 Resultatregleringar , , , ,82 Interna skulder , , , ,51 33

204 5. TABLÅ ÖVER INVESTERINGAR 2012 Verksamhetsenhet Nyanskaffningar Budget Utfall i % Skillnad Elförsäljningsverksamhet Katternö Kärnkraft Oy Ab , ,61 Katternö Kraft Oy Ab , , , ,61 Elnätsverksamhet Elstationer, förstärkningar och grundförbättringar -300, , ,09 Distributionstransformatorer, parkstationer , , ,68 Distributionsnät 10 kv, utbyggn. o sanering , , ,31 Distributionsnät 0.4 kv, utbyggn. o sanering , , ,51 Adb-utrustning och fjärrstyrningsteknik , , ,54 Fordon, maskiner och verktyg 0, , , kv ellinje Skarpkulla - Österby , , ,85 Fjärravlästa elmätare , , ,41 Renovering av gårdskarls lägenheten , ,54 Garage, Pehr Sommarsgata 2-574, , , , ,21 Fjärrvärmeverksamhet Ekenäs Fjärrvärmenät, utbyggnad, Ekenäs , , ,06 Fjärravlästa fjärrvärmemätare , ,0 319,60 Oljeförvärme , , ,11 Lagerutr./elektroniverkstad Björknäs 0, , ,00 Kraftverkets högspänningsansl. omändring 0, , ,00 Sermet, biopanna RGK/ Economiser , , ,02 Flemingsgatan reservanläggning , , ,00 Kraftverksinvesteringar , , , , ,97 Fjärrvärmeverksamhet Pojo Nätutbyggnad , , ,33 Fast bränslepanna , , ,73 Oljevärmecentral sanering, Pojo , , ,49 Fjärravlästa fjärrmätare, Pojo , , , , , ,55 IT Kundhanterings-/faktureringsssystem 0, , ,00 Kameraövervakning 0, , ,00 0, , ,00 Utgifter , ,00 43,7 % ,34 Netto , ,00 43,7 % ,34 34

205 6. F I N A N S I E R I N G S A N A L Y S Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott , ,83 Avskrivningar och nedskrivningar , ,49 Finansiella intäkter och kostnader , ,23 Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel ,00 x) , ,09 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,40 Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,40 Kassaflödet för verksamhetens o invest. del , ,31 Kassaflödet för finansieringens del Förändring i utlåningen Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter ,50 z) Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån från övriga ,00 Minskning av långfristiga lån från övriga , , , ,38 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar , ,35 Förändring av fordringar på övriga , ,36 Förändring av fordringar på kommunen , ,90 Förändr. av räntefria skulder till kommunen , ,65 Förändringar av räntefria skulder , , , ,89 Kassaflödet för finansieringens del , ,77 Förändring av likvida medel , ,08 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,17 Likvida medel , , , ,08 z) Egna anslutningsavgifter eliminerade x) Förändring i pensionsansvar FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 106,10 % 69,30 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 69,26 % 69,23 % Låneskötselbidrag 1,68 1,84 Likviditet, kassadagar 36,91 37,03 Quick ratio 1,61 1,38 Current ratio 1,81 1,52 35

206 7. NOTER TILL BOKSLUTET NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Omsättningstillgångar Fr o m 2009 bokförs samtliga inköp och uttag till/från lager på balanskontot lager under året. Uppskrivning kan inte göras beträffande omsättningstillgångar. Finansieringstillgångar Hantering av derivatavtal Med derivatavtal avses avtal om ränteväxling. Avtalen ingås i säkringssyfte har för Ekenäs Energi ingåtts ett avtal om ränteskydd till ett belopp om I avtalet har den rörliga räntan bundits till fast ränta med räntetröskel. Avtalet gäller fram till och med VERKSAMHETSINTÄKTER PER RESULTATENHET Elnätsverksamhet Omsättning , ,91 Övriga rörelseintäkter 4 129, ,44 Elförsäljningsverksamhet Omsättning , ,83 Övriga rörelseintäkter 696,04 428,94 Fjärrvärme Omsättning , ,82 Övriga rörelseintäkter , ,97 Sidoordnad verksamhet Omsättning , ,50 Övriga rörelseintäkter 7 167, ,73 Elproduktionsverksamhet Omsättning , ,95 Övriga rörelseintäkter , ,37 Intäkter inkl. interna , ,46 Interna intäkter , ,56 Intäkter av affärsverksamheten totalt , , FÖRSÄLJNINGSVINSTER/-FÖRLUSTER FRÅN TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Vinst vid försäljn. av fasta konstr. o anläggningar Förlust vid försäljn. av fasta konstr. o anläggningar 0,00 0,00 36

207 7.4 FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan Avskrivningarna på förslitning underkastade tillgångar bland bestående aktiva har fastställts på basis av en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt plan har beräknats utgående från tillgången bland bestående aktivas anskaffningsutgift enligt beräknad ekonomisk användningstid. De beräknade avskrivningstiderna och de mot dessa svarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Lineära Immateriella ADB-program Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och avskrivningar: rättigheter tioner &anläggn. inventarier Fr.o.m. 5 år 25 år 5-25 år 3-5 år % 4 % 4-20 % 20-33,33 % Fr.o.m. 4 år 25 år 5-20 år 4-7 år *) 25 % 4 % 5-20 % 14,29-25 % Fr.o.m. 10 år 4 år 25 år år 7 år x) 10 % 25 % 4 % 4-6,67 % 14,29 % *) Fr.o.m följdes Ekenäs stads avskrivningsplan. x) Fr.o.m följs Raseborgs stads avskrivningsplan. Små anskaffningar av tillgångar, vilkas anskaffningsutgift är under , har upptagits som årskostnad. Immateriella Materiella Placeringar tillgångar tillgångar ADB-program Mark- och Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och Förskottsbet. Totalt Övriga aktier Övr.fordr. Sammanlagt vattenområden tioner & anläggn. inventarier och pågående och andelar Ansl. Avg. nyanläggningar Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , , , , ,29 Ökningar under räkenskapsperioden 0, , , ,21 0, , , ,39 0, ,66 Fin.andelar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överföringar mellan poster Utgifter 0,00 0,00 0, ,33 0, ,33 0,00 0,00 0,00 0,00 Fin. andel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar ,48 0, , , ,89 0, ,31 0,00 0, ,31 Nedskrivningar och deras återf. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , , , , ,64 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , , , , , , , , ,64 **) Fjärrvärmecentralen elanslutningar, (år 1992) 9 754,90 / Industrigatan 7, Kraftvärmeverk, vattenanslutning 7 595,-./ Gamla Åbovägen, Värmeverk, vattenanslutning 2011, 4192,50 37

208 7.5 AKTIER OCH ANDELAR Aktier och andelar Antal Intressesamfund Karis Fjärrvärme Ab , ,00 Ekenäs Energi Ab , ,00 Övriga aktier och andelar Eke Golf Oy , ,00 Katternö Kraft Oy Ab , ,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab , ,00 Övriga aktier och andelar totalt , ,00 Aktier och andelar totalt , , RÖRLIGA AKTIVA, FORDRINGAR Specifikation över fordringar Långfristiga fordringar Övriga lånefodringar ,00 Kortfristiga fordringar Fordringar hos övriga ,00 Kundfordringar , ,72 Fordringar hos kommunen , ,72 Övriga fordringar , ,43 Resultatregleringar , , , ,34 Fordringar totalt , , EGET KAPITAL Förändringar i eget kapital Grundkapital , ,19 Grundkapital , ,19 Överskott från tidigare räkenskapsår , ,81 Föregående års överskott , ,88 Överskott från tidigare räkenskapsår , ,69 Räkenskapsperiodens överskott , ,60 Eget kapital totalt , ,48 38

209 7.8 AVSÄTTNINGAR Avsättningar Avsättning för pensionsansvar , ,00 Förändring under året ,00 0,00 Avsättning för pensionsansvar , , FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker , ,38 Erhållna förskott 8 073, ,02 Räntefria skulder från kommunen / ansl.avg , ,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder Övriga skulder ,13 Övriga skulder under året 3 590,00 Övriga skulder , ,13 Elanslutningsavgifter , ,08 Elanslutningsavgifter under året , ,00 Elanslutningsavgifter , ,08 Fjärrvärmeanslutningsavgifter , ,01 Fjärrvärmeanslutningsavgifter under året , ,00 Fjärrvärmeanslutningsavgifter , ,01 Anslutningsavgifter och övriga skulder totalt: , ,22 Långfristigt främmande kapital totalt , ,38 Kortfristigt främmande kapital Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker , ,38 Leverantörsskulder , ,65 Räntefria skulder från kommunen 6 316, ,93 Övriga skulder , ,15 Resultatregleringar , ,73 Kortfristigt främmande kapital totalt , ,84 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT: , ,22 39

210 7.10 LÅN SOM FÖRFALLER TILL BETALN. SENARE ÄN 5 ÅR ENLIGT AMORTERINGSPLAN Saldo Saldo Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , , PASSIVA RESULTATREGLERINGAR Specifikation av passiva resultatregleringar Periodiserade räntor , ,53 Periodisering av löner och lönebikostnader , ,20 Övriga resultatregleringar 32391,66 Passiva resultatregleringar totalt , , ANTAL ANSTÄLLDA Heltids anställda Deltids anställda 1 1 Antal anställda totalt LÖNER OCH ARVODEN Personalkostnader Löner och arvoden , ,61 Till löner hörande ersättningar , , , ,18 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,46 Övriga lönebikostnader , , , ,31 Totalt enligt resultaträkningen , ,49 Aktiverade personalkostnader , ,16 Personalkostnader inkl aktiverade personalkostn. totalt: , ,65 40

211 7.14 SPECIFIKATION AV PLANAVSKRIVNINGAR OCH MOTSVARIGHETEN HOS DE INVESTERINGAR SOM AVSKRIVS ENLIGT PLAN BS 12 BU 13 Ekon.plan 14 Ekon.plan 15 Investeringar som avskrivs enligt plan Finansieringsandelar Investeringarnas självfinansieringsandel Avskrivningar enligt plan Avvikelse ( ) Avvikelse % -13 % -20 % -44 % -34 % Medeltalet för 4 år Avskrivningar enligt plan ,08 Investeringarnas självfinansieringsandel ,67 Avvikelse ,59 Avvikelse - % -30 % 7.15 HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER 2012 Beviljade utsläppsrätter (ton CO2) Gamla anläggningen Kraftverket Sammanlagt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Ton totalt: Ingående balans Köpta och sålda utsläppsrätter 2012 a-pris Sålt , Beviljade rätter 2012 (överfört ) Förbrukat 2012, preliminärt -247 Utgående balans ton Pris sista marknadsdagen EUAD ,89 euro/ton Värde utgående balans , ÖVRIGT Ekenäs Energi anförde besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol över energimarknadsverkets nekande beslut gällande byggnationstillståndet för 110 kv starkströmslinjeprojektet i Österby. Beslut från Helsingfors förvaltningsdomstol har givits Helsingfors förvaltningsdomstol förkastar besväret. Projektet är i balansens aktiva upptaget under punkten pågående nyanläggningar och dess värde är cirka euro. 41

212 7.17 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER DAGBOK HUVUDBOK RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING BOKSLUTSSPECIFIKATIONER ANVÄNDA VERIFIKAT Ekenäs Energi Verifikationsslag Verifikat nr 001 Ingående balans 002 Memorialverifikat Fördelning av adm.kostnader Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löneverifikat Inköpsreskontra, prestationer Inköpsreskontra, Rondo Förs.reskontra, prestationer Förs.reskontra, arbetsfakturering

213 8. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SÄRREDOVISNING I elmarknadslagens 7 kap. stadgas om åtskiljande av verksamheterna, enligt vilken elaffärsverksamheterna skall sär-redovisas så att för varje verksamhet uppgörs en resultaträkning och för kapitalintensiva verksamheter dessutom en balansräkning. Nedan beskrivs hur särredovisningen för de olika verksamheterna skett. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTATRÄKNING ADMINISTRATION Kostnaderna har fördelats i den proportion de hänförts till de övriga kostnadsställena. Fr o m 2011 tillämpas en ny fördelning där elproduktionen ingår. Fördelning: Nätverksamhet 58,23 % Elförsäljning 9,38 % Fjärrvärme 18,81 % Sidoordnad verksamhet 11,01 % Elproduktion 2,57 %. AVSKRIVNINGAR Planenliga avskrivningar på ospecificerade anläggningstillgångar har fördelats enligt fördelningen för Administration. I övrigt direkt fördelning på kostnadsställena. Avskrivningar av bestående aktiva anskaffade fr.o.m följer Raseborgs stads avskrivningsplan fastställd av fullmäktige ÖVRIGA KOSTNADER OCH INTÄKTER Övriga kostnader och intäkter i resultaträkningen har bokförts enligt verklig användning. AVKASTNING PÅ GRUNDKAPITAL Avkastningen på insatt grundkapital är 10 % i enlighet med stadsfullmäktiges beslut Fördelningen av avkastningen på insatt grundkapital till ägaren har fördelats med beaktande av kostnadsställenas resultat i enlighet med samma fördelning som fastslogs år 1996 t o m Avkastningen belastar fr o m 2010 de olika särredovisningsenheterna i förhållande till enheternas grundkapital. Fördelning: fr o m 2010 t o m 2009 Nätverksamhet Elförsäljning Fjärrvärme Sidoordnad verksamhet Elproduktionsverksamhet - - ÖVRIGT De administrativa kostnaderna och intäkterna har i resultaträkningen fördelats per konto på de olika kostnadsställena. Balansräkningen har särredovisats i enlighet med en specificerad förteckning vilken ingår i balansspecifikationerna. 43

214 44

215 Vattentornet i Ekenäs

216

217 I N N E H Å L L Sid 1 Verksamhetsberättelse år Verksamhetsidé, vision 2 - Översikt 3 - Organisation och personal 4 - Ekonomi 5 - Vattenanskaffning 6 - Vattendistribution och avloppsavledning 8 - Avloppsvattenrening 9 - Utbyggnad och saneringar 12 2 Resultaträkning 13 3 Balansräkning 14 4 Verksamhetssammandrag 15 5 Tablå över investeringar 17 6 Finansieringskalkyl Not ang. tillämpade bokslutsprinciper Verksamhetsintäkter Försäljningsvinster/-förluster från tillgångar bland bestående aktiva Förändringar i bestående aktiva Rörliga aktiva, fordringar (kortfristiga) Eget kapital Främmande kapital Lån som förfaller till betalning senare än efter fem år enligt amorteringsplan Passiva resultatregleringar Antal anställda Löner och arvoden Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan Förteckning över använda bokföringsböcker 23 8 Underskrifter 24 1

218 VERKSAMHETSIDE, VISION Raseborgs Vatten sköter om vattentjänster inom de av fullmäktige fastslagna verksamhetsområdena. Vår verksamhet grundar sig på: - god service - kunnig och motiverad personal - tekniskt-ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet Vi utvecklar vår verksamhet enligt kundernas behov och utvecklingen i Raseborgs stad - vi utvecklar vår yrkeskunnighet - vi stöder en rättvis och motiverad lönepolitik - vi tar initiativ beträffande vattentjänster i Raseborg - vi förbättrar vår: - teknik - kostnadsmedvetenhet - lönsamhet 2

219 VATTENVERKSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vi har nu vårt fjärde verksamhetsår, i vår nuvarande organisation, bakom oss. Efter de första årens "sökande" har vi nu lärt oss var vi står och vart vi är på väg. Vi kan varandra och vår teknik. Vi vet vad vi ska satsa på i framtiden och framförallt vad som är nödvändigt att göra för att upprätthålla en fortsatt bra arbetsgemenskap. Vi bör också i fortsättningen stöda varandra för att nå vårt gemensamma mål; en teknisktekonomiskt ändamålsenlig verksamhet. Under året byggdes teknik för nya egnahem vid Tårnbygatan i Karis och på Kursandområdet i Ekenäs, därtill sanerades och kompletterades vatten- och avloppsvattennätet i Fiskars. För småindustri byggdes teknik i Horsbäck. I Bromarv blev utbyggnaden av avloppsvattenätet färdig, en totalinvestering på ca 1,4 milj.. Tekniken betjänar i huvudsak fastigheterna i Bromarv kby. Utöver förverkligad teknik påbörjades uppdateringen av skyddsplan för våra grundvattenområden samt utvecklingsplan för vattentjänsterna i Raseborg. Vi sanerade över 2 km av våra nuvarande rörledningar. Detta är mera än under tidigare år, men tyvärr alltför lite för att hålla vår teknik i minst nuvarande skick. För att undvika att bygga upp en alltför stor saneringsskuld för kommande generationer, borde vi förnya minst 6-7 km av det gamla rörledningsnätet per år. I slutet av året blev vi också uppmärksammade på vad gammal teknik kan leda till. Vattentornet som kollapsade i Jyväskylä, var av samma årsmodell och typ som vårt "nya" vattentorn i Ekenäs. Incidenten ledde till direkta åtgärder, vi minskade tornets belastning och området omkring vattentornet ingärdades. Under år 2013 utreds orsaken till olyckan och med facit på hand vidtar vi sedan nödvändiga åtgärder. Vi är alla väldigt medvetna om att kraftigare åtgärder bör vidtas för att förbättra all gammal teknik vi har. Detta kommer att medföra betydande kostnader, som dessvärre inte blir lägre genom att skjuta dem på framtiden. Andra utmaningar vi står inför är den för tillfället minskande vattenförsäljningen samt personalens förhållandevis höga ålder. Här bör vi i samråd med vår nya direktion göra upp en strategi för hur vi ska jobba vidare för att även i framtiden hålla en god standard på vattenförsörjningen i Raseborg. Tekniskt kan vi vara rätt nöjda med året som gått. Vattenanskaffningen fungerade bra. Mindre störningar i vattendistribution och avledande av avlopp förekom främst i samband med rörbrott och höga flöden i avloppssystemet, speciellt under vår och höst. Avloppsvattenreningen fungerade ypperligt. Kvävereningen på Skeppsholmens reningsverk kommer med säkerhet att kräva en del förbättringar. Vilka åtgärder som krävs beror väldigt mycket på det nya miljötillstånd som är under behandling. Ekonomiskt nådde vi inte budgeterat resultat, men även i år kan vi redovisa för ett litet överskott. Skillnaden till budget beror främst på minskad vattenförsäljning. Fyra år efter kommunsamgången kan vi trots allt konstatera att vattenförsörjningen i Raseborg står på rätt stabila ben, utan samgången hade primärkommunernas vattenverk idag haft betydande ekonomiska problem. Personal och direktion förtjänar ett stort Tack för välutfört arbete! Raseborg den Tom Törnroos Vattenverkets direktör 3

220 ORGANISATION OCH PERSONAL Raseborgs Vattens ordinarie personal var vid årets slut 24 heltidsanställda samt 2 deltidsanställda (5 %). Personal med månadslön 7 och med timlön 17. Åldersfördelning mån tim. totalt Personalens medelålder 51,3 år De deltidsanställda (5 %) är inte beaktade i ovanstående åldersfördelning. ORGANISATIONSSCHEMA DIREKTION VATTENVERKETS DIREKTÖR DRIFTCHEF KANSLIPERSONAL 2 RÖRMÄSTARE RÖRMÄSTARE LAGERFÖRVALTARE MONTÖRER 2+9 RENINGSVERKSSKÖTARE 2+4 Två montörer samt två reningsverksskötare arbetar med arbetsledaransvar. Organisationen arbetade i ett skift och ytterom arbetstid fungerade dejoursberedskap. 4

221 Direktionens sammansättning Ordinarie Ersättare Ulla Lindström-Dahl ordf. Agneta Ewers Seija Kannelsuo - Mäntynen viceordf. Marianne Isaksson-Heimberg Pamela Starck Kaj Grönqvist Juhani Tihveräinen Kari Mäkikara Stefan Selenius Hilkka Pakarinen Daniel Grönroos Isto Vilkman Taina Koskinen Fredrik Åkerfelt Ulf Heimberg stads. representant Direktionen sammanträdde 7 gånger under året. EKONOMI Vattenförsäljningen uppgick till m och omsättningen till ,97. Årets överskott ,23. I jämförelse med mätare i uppgjord budget kan konstateras att intäkterna på 3,78 /m är 3 cent under budget medan utgifterna på 2,31 /m är 11 cent över budget. Raseborgs Vattens avkastning till staden Räntekostnader Långfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital (1 000 ) 5

222 Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledeningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve VATTENANSKAFFNING Under året pumpades grundvatten från 13 st. vattentäkter av vilka Ekerö, Björknäs, Landsbro Mjölbolsta och Brödtorp är de viktigaste. Den totala vattenpumpningen uppgick till m, vilket ger ett medeltal på m per dygn. Såld vattenmängd m 3. Skillnaden mellan pumpad och försåld vattenmängd, som uppgår till m 3 ( 20 %), består av vatten som använts vid underhåll av ledningsnätet, läckvatten samt vatten som använts vid brandtillbud. Vid alla vattentäkter förutom Mjölnarby och Lindnäs justerades råvattnets ph med lut, soda eller kalksten. Västervik vattentäkt Mjölnarby råvatten pumpas genom aktivkolfilter för reduktion av bekämpningsmedel medan vatten från Lindnäs vattentäkt används enbart som tekniskt vatten av vägförvaltningen. Vattentäkt pumpad mängd m /år Ekerö Landsbro Mjölbolsta Björknäs Brödtorp Nyby Korsnäs Mjölnarby Västervik Finnäs Trollböle ej i bruk Lindnäs 313 Harparskog ej i bruk Kansjerf Manibacka 968 Totalt m I tabellerna nedan sammanställningar av vattenanalyser som utförts under året. Vattenanalyserna utfördes vid stadens laboratorium, Västra Nylands Vatten och Miljö samt MetropoliLab. V=krav, S=rekommedation Ekenäs området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medeltal medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio största analysresultat minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 6

223 Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens,inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve V=krav, S=rekommendation Karis området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) antal analyser som uppfuller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medeltal medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio största analysresultat minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 0,0 0,0 4,3 0,0 0,0 0,0 4,3 4,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,06 0,05 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Pojo området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medelvärde medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio största analysresultat minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,04 0,03 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Svartå området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analysre (st) antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav7rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medeltal medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio största analysresultat minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt, 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 7

224 Escherichia coli Clostridium perfringens,inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliformabakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve V=krav, S=rekommendation Bromarv området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) antala anlayser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medeltal medeltal för analyser som ej uppfyller rekommendation största analysresultat minsta anslysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,01 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Finnäs området År 2012 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) antal analyser som ej uppfyller krav (%) analysresultatens medeltal medeltal av analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio största analysresultat minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 0,0 0,0 0,0 66,7 33,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 VATTENDISTRIBUTION OCH AVLOPPSAVLEDNING Verksamhetsområde omfattar med nuvarande indelning 8 st. separata områden. De största är centrumområdena i Karis, Pojo, Tenala och Ekenäs. Dessa områden omfattar både vatten och avloppshantering, avloppsvattnet renades centralt i Karis-Pojo eller Skeppsholmens reningsverk. I Svartå, Finnäs, Bromarv och Manibacka finns separata distributionsnät. I Svartå och Bromarv renades avloppsvattnet i ett lokalt reningsverk medan det i de två övriga områdena enbart distribuerades vatten. Under året anslöts 58 nya kunder till vårt ledningsnät, varav 9 nya kunder i Bromarv. 30 st. läckage på huvudvattenledningar reparerades samt 31 st. gamla anslutningar förnyades. Utbyggd teknik per Vatten Avlopp Tryckförhöjningsstationer Vattentorn Avloppspumpstationer Reningsverk 344 km 371 km 6 st. 3 st. 129 st. 4 st. 8

225 AVLOPPSVATTENRENING Vid avloppsreningsverken renades under året m 3 avloppsvatten. Tekniken i reningsverken varierar medan huvudprincipen för reningen är densamma. Avloppsvattnet renades, mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Totalt komposterades t slam från reningsverken. Karis Pojo reningsverk Reningsresultat som årsmedelvärden Reningsverk Q med. BS 7 P N Q tot m 2 % % % m 3 Kar-Po Skeppsholmen Svartå Bromarv Reningskrav BS 7 P N % % % Kar-Po /70 Skeppsholmen Svartå Bromarv I nedanstående diagram reningseffekten vid våra centralreningsverk och utvecklingen för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen under de senaste årtiondena. 9

226 10

227 11

228 UTBYGGNAD OCH SANERINGAR För nya bostadstomter byggdes teknik vid Tårnbygatan i Karis och i Kursandområdet i Ekenäs. Utöver detta byggdes och sanerades teknik i Fiskars, dels för befintlig bebyggelse men även för nya tomter. Teknik för småindustri byggdes i Horsbäck. I Bromarv färdigställdes utbyggnaden av avloppsvattennätet och delsanering av vattenledningsnätet. Rörledningar sanerades i delar av Valsverksvägen, Kyrkväktaregatan, Råckersgatan, Nabogatan och Rusthållsvägen. Kommunalteknik i Horsbäck Tekniken i Korsnäs vattentäkt förbättrades och vid Finnäs vattentäkt byggdes en ny brunn. Totalt investerades under året